Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1968

1

Nr 31

Utlåtande i anledning av motioner angående vattenvården i mälarområdet.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna 1:449
av herr Åkerlund m. fl. och 11:553 av fru Kristensson m. fl. hemställes, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om en utredning angående vattensituationen
i Mälaren samt att det uppdrages åt denna att framlägga förslag rörande den
framtida vattenvården inom detta område.

Motionärerna framhåller att olika krav på nyttjande av vattentillgångar står i
motsatsställning till varandra. Mot den industriella vattenförbrukningen och utnyttjandet
av sjöar och vattendrag som recipient för utsläpp från olika källor står behovet
av färskvatten för hushallens konsumtion samt rekreationsintressen. En noggrann
avvägning är nödvändig mellan olika intressen. De nuvarande vattenvårdsförbunden,
som är frivilliga sammanslutningar mellan i huvudsak kommuner och industrier med
uppgift att genom vattenundersökningar klarlägga föroreningssituationen, följa utvecklingen
i vattendragen samt lämna medlemmarna fortlöpande orientering om
vattendragens tillstånd och aktuella vattenvårdsfrågor, saknar kompetens att påverka
bebyggelseutvecklingen och industrilokaliseringen. Lokala särintressen kan ytterligare
inskränka möjligheterna att föra en aktiv vattenvårdspolitik.

Det finns därför enligt motionärerna behov av samordning och planering inom
vattenvårdens område och av en institutionell ram härför. Inom mälarregionen framstår
behovet särskilt starkt. Mälaren är Sveriges största dricksvattentäkt och ett viktigt
rekreationsområde. En förutsättning för vattenförsörjningen är att Mälarens
vattenkvalitet kan hållas på tillfredsställande nivå genom att utsläpp från starkt förorenande
industrier och samhällen begränsas. En sedan flera år pågående undersökning
av Mälarens vatten pekar på en fortgående ökning av vattensystemets innehåll
av näringsämnen och ökning av produktionen av organisk substans. Om försämringen
av Mälarens vatten får fortsätta, kan mälarregionen få allvarliga problem med sin
vattenförsörjning.

För att svårigheterna att angripa denna problematik inom överskådlig tid skall
kunna överbryggas bör reglerande lagstiftningsåtgärder kunna bli aktuella. En samlad
utredning bör komma till stånd för att lägga upp en plan rörande de åtgärder
som bör vidtas för att förhindra en fortsatt försämring av Mälarens vatten och för
att åstadkomma en successiv rening av sjön.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II :553.

Utskottet har inhämtat yttranden från statens naturvårdsverk och 1964 års naturBihang
till riksdagens protokoll 1968. 11 saml. Nr 31

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1968

resursutredning och har berett Kommittén för Mälarens vattenvård tillfälle att
yttra sig.

Naturvårdsverket anför bl. a.:

Vid sidan av anslag till inom Mälarundersökningen bedriven vattenforskning i
mälarområdet har staten ekonomiskt bidragit till planeringsverksamhet på vattenvårdsområdet
för regionen inom Kommunalförbundet för Stockholms stads och läns
regionala frågor, KSL, samt inom Kommittén för Mälarens vattenvård, Mälarkommittén.
KSL sysslar med planeringen i östra Mälaren och angränsande saltsjöavsnitt
medan Mälarkommitténs verksamhetsområde utgöres av västra Mälaren. — Kommittén
samarbetar förutom med naturvårdsverket med berörda länsstyrelser, Mälarundersökningen
och vattenvårdsförbunden inom nederbördsområdet.

Inom KSL:s va-utskott pågår ett omfattande planeringsarbete för en storlösning
av stockholmsagglomerationens avloppsfråga. Arbetet består i rekognosceringar för
avloppstunnlar, utförande av vattenundersökningar m. m. Huvudalternativet för
lokalisering av avloppsutsläppet är landsortsområdet där en mycket omfattande kustvattenundersökning
nyligen påbörjats. KSL har räknat med en total planeringsinsats
på 7—8 miljoner kronor.

Enligt naturvårdsverkets uppfattning saknas mot bakgrund av vad ovan anförts
anledning att tillskapa ytterligare speciella utredningsorgan för Mälarens vattenvård.

Naturresursutredningen framhåller, att vattenförhållandena i mälaromradet blivit
ingående behandlade i utredningens betänkande (SOU 1967:43). Stora anslag för
innevarande budgetår har dessutom beviljats den så kallade Mälarundersökningen.
Information rörande vattenförhållandena i mälarområdet erhålles även från det ytvattenkemiska
stationsnät, för vilket utredningen beviljat anslag.

Vid en eventuell utredning om vattensituationen i mälarområdet kan det material,
som nu med naturresursutredningens stöd insamlas, bilda grundval för en bedömning
av den biologiska och fysikalisk-kemiska utvecklingen.

Kommittén för Mälarens vattenvård delar motionärernas uppfattning om nödvändigheten
av att särskild uppmärksamhet ägnas vattenvården i mälarområdet. Kommittén
anser emellertid att behov inte föreligger att nu organisera en särskild utredning
i frågan, då den i motionerna påkallade organisationen redan förverkligats.

Vidare anför kommittén:

Grundläggande fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar bedrivs sedan
1964 av den s. k. Mälarundersökningen. Huvuddelen av verksamheten är förlagd till
limnologiska institutionen vid Uppsala universitet. Undersökningen sorterar t. v. under
statens naturvetenskapliga forskningsråds naturresurskommitté och bedrives praktiskt
taget helt med statsmedel.

Mälarkommittén är ett samarbetsorgan på vattenvårdens område för länsstyrelserna
i mälarregionen. Kommittén består av länsingenjörerna och länsläkarna i AB,
C, D, T och U län. För AB län är representationen något utökad. God kontakt har
därigenom vunnits med i stockholmsregionen verksamma regionala organ. Mälarkommittén
ser som sin uppgift bl. a.

att verka för god vattenvård inom regionen,

att genom inventeringar, beräkningar, sammanställningar m. m. skaffa underlag
för arbetet,

3

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1968

att i samverkan med andra intressenter framlägga förslag till vattenvårdsplan,
att genom iakttagelser, information, rådgivning m. m. medverka till att vattenvården
fullföljes på ändamålsenligt sätt.

Mälarkommitténs arbete sker i samråd med bl. a. statens naturvårdsverk och Mälarundersökningen.

Kommittén avstyrker motionerna.

Utskottet

Motionärerna hemställer om utredning angående vattensituationen i Mälaren och
om förslag rörande den framtida vattenvården inom detta område.

Som framgår av remissyttrandena bedrivs för närvarande omfattande utredningar
i syfte att skapa underlag för vattenvården i Mälaren.

Grundläggande fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar bedrivs sedan
1964 av den s. k. Mälarundersökningen, vars verksamhet främst är förlagd till limnologiska
institutionen vid Uppsala universitet.

Mälarkommittén är ett samarbetsorgan på vattenvårdens område för länsstyrelserna
i mälarregionen som med inriktning främst på sjöns västra delar har till uppgift
att verka för god vattenvård inom regionen, att genom inventeringar, beräkningar,
sammanställningar m. m. skaffa underlag för arbetet, att i samverkan med
andra intressenter framlägga förslag till vattenvårdsplan och att genom iakttagelser,
information, rådgivning m. m. medverka till att vattenvården fullföljes på ändamålsenligt
sätt.

Planering av vattenvården inom sjöns östra delar och angränsande saltsjöavsnitt
bedrivs inom Kommunalförbundet för Stockholms stads och läns regionala frågor,
KSL.

Motionärerna framhåller behovet av samordning och en institutionell ram för åtgärder
och uttalar att vattenvårdsförbunden inte alltid visat sig i stånd att fungera
som en samordnande och avvägande myndighet. Utskottet vill i denna fråga erinra
om att förra årets riksdag behandlat motionsyrkanden om bildande av vattenvårdsförbund
och om organisationen av dessa. Tredje lagutskottet (utlåtande nr 32 år
1967) framhöll att avsaknaden av lagstiftning i fråga om vattenvårdsförbund bidragit
till en icke helt effektiv verksamhet och ansåg det vara angeläget att frågan om
lagstiftning rörande vattenvårdsförbund närmare övervägdes. Utskottet uttalade att
det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att snarast möjligt föranstalta om utredning
på området samt hemställde att riksdagen måtte ge Kungl. Maj :t till känna vad utskottet
anfört. Riksdagen godkände utlåtandet.

Allmänna beredningsutskottet vill för egen del understryka vikten av att effektiva
åtgärder vidtas mot den fortgående föroreningen av Mälaren, som är landets största
dricksvattentäkt. Då samverkande organ för utredning och planering av vattenvården
inom sjöområdet redan är verksamma finner utskottet dock ej skäl tillstyrka motionsyrkandet.

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 31 år 1968

Utskottet hemställer därför,

att de likalydande motionerna 1:449 och 11:553 icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 18 april 1968

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller (s), Oscar Carlsson (s), Helge Karlsson
(s), Karl Pettersson (s)* fru Hultell (h)*, herrar Kilsmo (fp), Ernst Olsson (ep),
fru Diesen (h), herrar Erik Svensson (s)*, Ove Karlsson (s), Wirtén (fp) och Johan
Olsson (ep)*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), fru Jäderberg (s), herrar
Svensson i Kungälv (s)*, Haglund (s), Rimås (fp), Wikner (s), Larsson i Borrby
(ep), Nilsson i Bästekille (h), Johansson i Växjö (ep), From (fp), Hugosson (s)
och Thylén (h)*.

* = Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Victor Pettersons Bokindustri AB, Stockholm 1968