Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 2 år 1968

1

Nr 2

Utlåtande i anledning av motioner angående centraler för information
till medborgare, angående informationen om de
sociala förmånerna samt om förstärkning av de statliga
organens press- och informationstjänst.

Till allmänna beredningsutskottet har hänvisats

1) de likalydande motionerna I: 29 av herr Bengtson och II: 45 av herrar
Börjesson i Falköping och Eriksson i Bäckmora, vari hemställes, att riksdagen
måtte besluta att hos Kungl. Maj :t anhålla om att inrättande av informationscentraler
i enlighet med vad i motionerna anföres blir föremål
för överväganden;

2) de likalydande motionerna I: 90 av fru Elvg Olsson m. fl. och II: 129
av herrar Gustavsson i Alvesta och Gomér, vari hemställes, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om översyn av informationen angående
de sociala förmånerna varvid särskilt bör beaktas de familjepolitiska
frågorna; samt

3) de likalydande motionerna 1:300 av herr Palm m. fl. och 11:375 av
fröken Olsson m. fl., vari hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte anhålla om att åtgärder vidtas för förstärkning av press- och
informationstjänsten för de statliga organ där så vid prövning befinnes
synnerligen angeläget i avvaktan på nu påbörjat utredningsarbete.

I motionsparet 1:29 och 11:45 framhålles, att samhället ställer stora
krav på medborgarnas kännedom om de bestämmelser som reglerar samhällslivet
och att det är av största betydelse att den enskilde är medveten om
de skyldigheter och rättigheter som han har gentemot de samhälleliga organen.
Trots att samhället på olika sätt söker ge medborgarna de kunskaper
och den information som erfordras torde det enligt motionärerna kunna
konstateras, att den samhälleliga informationen totalt sett är otillräcklig.
Särskilt synes detta gälla upplysningar om lagstiftningens innehåll.

Motionärerna anför, att en väg för att vidga den samhälleliga informationen,
företrädesvis den som ankommer på staten, är att i varje län inrätta
en informationscentral som bör dels bedriva en utåtriktad verksamhet
i form av annonsering etc., dels besvara allmänhetens förfrågningar.
Det kan också erfordras att filialer till informationscentralen upprättas i de
större länen.

I motionsparet 1:90 och 11:129 anföres bl. a., att reformpolitiken har
lett till att de bestämmelser, som den enskilde har att sätta sig in i, har
Bihang till riksdagens protokoll 1968. 11 sand. Nr 2

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 2 år 1968

vuxit i antal och blivit alltmer komplicerade. De tätt återkommande ändringarna
har ytterligare bidragit till att den enskilde vet alltför litet om
socialförsäkringarna och andra sociala förmåner. Det finns exempel på att
förmåner gått förlorade på grund av bristande information.

Motionärerna uttalar, att en utökning av de sociala nämndernas resurser
är nödvändig, men även om denna kommer till stånd kvarstår kravet på en
omfattande information till allmänheten i hithörande frågor. Problemet
har accentuerats genom den ökade invandringen. Informationen bör omfatta
inte blott de ekonomiska förmånerna utan även på vilka grunder
sociala nämnder kan ingripa och vidtaga åtgärder.

Motionärerna erinrar om att tidigare motionskrav om utredning av den
sociala informationsverksamheten har tillstyrkts av bl. a. riksförsäkringsverket,
statskontoret och 1961 års sjukförsäkringsutredning och att en utredning
om samhällsinformationen har tillsatts. Vidare framhåller motionärerna,
att familjepolitiska kommittén i sitt betänkande »Barnbidrag
och familjetillägg» påvisat att informationen angående familjebostadsbidragen
fungerar otillfredsställande.

Det uttalas i motionerna att ett helt socialpolitiskt system till väsentliga
delar kan bli funktionsodugligt genom bristande information. Det finns anledning
att utredningen om samhällsinformationen särskilt överväger informationen
angående de sociala förmånerna, varvid speciellt bör beaktas
informationen angående familj epolitiken.

I de likalydande motionerna I: 300 och II: 375 framhålles, att vissa myndigheter
och verk helt saknar bl. a. en pressinformation för att sköta kontakter
utåt, hjälpa till att förklara faktiska förhållanden och klara ut missförstånd.
Den statliga myndighet som nu har den mest omfattande informationsavdelningen
har sexton anställda, medan vissa andra ämbetsverk och
myndigheter inte har någon person avdelad för kontakt med pressen eller
allmänheten. Bland dessa är kriminalvårdsstyrelsen, som därför har mycket
svårt att tillrättalägga »missinformation» och missuppfattningar i press
och bland allmänheten. Den diskussion som förts om aktuella förhållanden
har också visat att man är i starkt behov av att denna fråga löses. Detsamma
gäller också en del andra verk och myndigheter. Enligt motionärernas mening
borde dessa frågor kunna lösas genom samverkan och i vissa fall överflyttning
av informationspersonal mellan likartade samhälleliga institutioner
i avvaktan på det nu pågående utredningsarbetet.

Beträffande motiveringarna i övrigt får utskottet hänvisa till motionerna
II: 45, II: 129 och I: 300.

Utskottet har upptagit motionerna till samtidig handläggning.

Utskottet

I motionerna framförs förslag syftande till en förstärkning eller breddning
av den samhälleliga informationsverksamheten. Därvid berörs frågor

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 2 år 1968 3

om inrättande av informationscentraler i varje län (I: 29—II: 45), om översyn
av informationen angående de sociala förmånerna, särskilt i vad avser
de familjepolitiska frågorna (I: 90—11: 129) samt om åtgärder för att förstärka
press- och informationstjänsten — i avvaktan på resultatet av nu pågående
utredningsarbete — vid de statliga organ där behovet är särskilt framträdande
(I: 300—11: 375).

Olika frågor om samhällsinformationen har behandlats senast av 1967
års riksdag. I utlåtande nr 2/1967 erinrade allmänna beredningsutskottet
om att en utredning om en förbättrad samhällsinformation förbereddes inom
justitiedepartementet. Utredningen bär sedermera tillsatts och har enligt
sina direktiv bl. a. att pröva behovet av en vidgad information om samhällets
verksamhet och att närmare behandla olika vägar för att effektivisera informationen.
En viktig fråga är därvid huruvida särskilda organ bör finnas
för verksamheten. Utredningen skall vidare se över de informationsorgan
som redan finns hos de enskilda myndigheterna — med undantag av de
affärsdrivande verken, statens upplysningsbyrå och statsdepartementen —
och undersöka i vad mån en samordning av myndigheternas informationsverksamhet
kan vara till fördel.

De frågor som berörs i motionsparen I: 29 och 11: 45 samt I: 90 och II: 129
ligger inom det område som skall behandlas av utredningen. Utskottet finner
således ej skäl att tillstyrka de i dessa motioner framförda yrkandena.

I de likalydande motionerna I: 300 och II: 375 har anförts, att man genom
samverkan och i vissa fall överflyttning av informationspersonal mellan
likartade samhälleliga institutioner borde kunna lösa frågor om en förstärkt
press- och informationstjänst hos vissa statliga organ. En ingående
bedömning av den lämpliga fördelningen och organisationen av myndigheternas
resurser för informationstjänst torde komma att verkställas av
informationsutredningen. Enligt utskottets mening bör åtgärder i det av
motionärerna angivna syftet kunna vidtagas — om så anses erforderligt —
redan på grundval av mer preliminära resultat från utredningen. Någon åtgärd
från riksdagens sida synes emellertid inte påkallad, och utskottet
t inner således inte skäl att tillstyrka det sist behandlade motionsyrkandet.
Utskottet hemställer därför,

att de likalydande motionerna 1: 29 och II: 45, de likalydande
motionerna I: 90 och II: 129 samt de likalydande motionerna
I: 300 och II: 375 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Stockholm den 14 februari 1968

På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 2 är 1968

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller (s)*, Oscar Carlsson (s), Helge
Karlsson (s), Karl Pettersson (s), frn Hultell (h), herrar Kilsmo (fp), Ernst
Olsson (ep)*, fru Diesen (h), herr Ove Karlsson (s), fru Nilsson (ep) och

herr Blom (fp)*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herr Skoglosa
(ep)*, fru Jäderberg (s), herrar Svensson i Kungälv (s), Lundmark (s),
Haglund (s)*, Rimås (fp)*, Wikner (s), Larsson i Borrby (ep), Nilsson i
Bästekille (h), Andersson i Örebro (fp) och Nilsson i Agnäs (h).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE AB. STHU4 68
814116