Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 11 år 1968

1

Nr 11

Utlåtande i anledning av motioner om tillgodoseende av jämlikhets- och
grundtrygghetsprincipen vid utformningen av socialpolitiken
m. m.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna 1:727
av herr Bengtson m. fl. och 11:931 av herr Hedlund m. fl. hemställes att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller att en skyndsam utredning verkställes beträffande förutsättningarna
för att ge reformpolitiken en sådan allmän inriktning att kraven på
jämlikhet och grundtrygghet tillgodoses.

Motionärerna anför att betydande minoriteter får ingen eller blott ringa del av
de förmaner som ställs till förfogande av allmänna medel via socialförsäkringarna
och att inkomstutvecklingen har varit mycket ojämn. Låginkomstproblemet har förvärrats
av den allmänna utvecklingen inom skatte- och avgiftspolitiken, som medfört
att låginkomstgrupperna fått påtaga sig en relativt sett ökande andel av samhällsutgifterna.
Som en följd av strukturförändringarna inom näringsliv och arbetsmarknad
har uppstått en stor grupp av friställda och arbetslösa, vars sociala och ekonomiska
problem inte tillnärmelsevis fått en godtagbar lösning. Även den sociala reformpolitiken
har i betydande omfattning befäst inkomstklyftorna. Pensions- och
sjukförmånerna har inkomstgraderats. Bostads- och familjepolitiken har fortfarande
inslag som starkt missgynnar betydande minoriteter bland barnfamiljerna. Härigenom
har uppstått en eftersatt grupp av vård- och hjälpbehövande av skilda kategorier.

I reformpolitiken bör enligt motionärernas uppfattning beaktas jämlikhets- och
grundtrygghetsprincipen. Denna målsättning kan inte uppnås utan en samordning
av reformerna inom ett flertal lagstiftningsområden. En av de främsta anledningarna
till snedvridningen inom den sociala reformverksamheten torde ha varit
frånvaron av överblick och koordination rörande de åtgärder som sammantagna
konstituerar slutprodukten av reformpolitiken. Därjämte måste låginkomstgruppernas
problem beaktas i långt större utsträckning än vad som hittills varit fallet.
Jämlikhets- och grundtrygghetsprincipen måste även beaktas vid utformningen
av skattelagstiftningen, socialförsäkringarna, familjepolitiken, vård- och rehabiliteringsverksamheten
på olika områden, studiesociala åtgärder m. m.

Utskottet

I motionerna hemställes om utredning för att tillgodose kraven på jämlikhet och
grundtrygghet vid utformningen av socialpolitiken.

Motionärerna framhåller att inkomstklyftan befästs av den sociala reformpolitiken,
att därigenom låginkomstproblemet förvärrats samt att detta måste beaktas i större
utsträckning än vad som hittills skett.

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 11 saml. nr 11

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 11 år 1968

För att kartlägga låginkomstgrupperna och belysa deras problem tillkallades låginkomstutredningen
i december 1965. I direktiven till utredningen uttalades bl. a. att
behovet av ett bättre kunskapsmaterial om låginkomstgrupperna gör sig starkt gällande
vid utformningen av skatte-, social- och arbetsmarknadspolitiken samt att
ökad kännedom om låginkomstgruppernas geografiska och yrkesmässiga fördelning
bör kunna ge allt bättre förutsättningar att bedriva denna politik. Utredningen
skulle genom undersökningar belysa orsakerna till att vissa grupper inte fått den
andel i den allmänna standardstegringen som framstår som rättvis. Man förväntade
att de vunna utredningsresultaten skulle komma att ge underlag för fortsatt reformarbete
och eventuellt ytterligare specialundersökningar. Utredningen har igångsatt
en serie undersökningar för att kartlägga befolkningens fördelning med avseende på
inkomster, utbildning, sjuklighet m. m. och avser att under detta år lämna ett delbetänkande
där vissa statistiska översikter kommer att redovisas.

Motionärerna har även påpekat att strukturförändringar inom näringsliv och
arbetsmarknad orsakat stor arbetslöshet med olösta sociala och ekonomiska problem.

Utredningen om kontant stöd vid arbetslöshet (KSA-utredningen) tillkallades i
mars 1966 för att undersöka och föreslå de former för kontant stöd vid arbetslöshet
som kunde befinnas lämpliga med hänsyn till övriga arbetsmarknadspolitiska åtgärder
och låginkomst- och glesbygdsgruppernas särskilda förhållanden. I tilläggsdirektiv
i april 1967 uppdrogs åt utredningen att med förtur utforma och framlägga
förslag till stödformer för äldre arbetstagare som träffas av särskilda omställningssvårigheter
på arbetsmarknaden. Härmed avsågs i första hand sådana som blivit arbetslösa
till följd av strukturomvandlingen i form av driftsförändringar och företagsnedläggningar.
Utredningen avgav i september 1967 ett delbetänkande (SOU 1967:
62) i denna fråga. Med anledning av betänkandet har proposition angående särskilt
stöd åt äldre arbetslösa m. m. förelagts riksdagen (1968:29).

Vidare anföres i motionerna att familjepolitiken fortfarande har inslag som starkt
missgynnar betydande minoriteter bland barnfamiljerna.

Familjepolitiska kommittén, som tillsattes år 1965, har till huvuduppgift att pröva
den inbördes sammansättningen och avvägningen för samhällets totala stöd till barnfamiljerna
och skall därvid beakta det direkta samband som råder mellan stödet
till barnfamiljerna och skattesystemets utformning. Vidare skall utredningen sträva
efter större överskådlighet i författningsregleringen på området och söka sammanföra
bestämmelserna efter deras inbördes samhörighet.

Kommittén avgav i oktober 1967 sitt första betänkande Barnbidrag och familjetillägg
(SOU 1967:52) i vilket behandlas frågan om ökat ekonomiskt stöd till barnfamiljernas
konsumtionsutgifter för barnen. Betänkandet innefattar dessutom en
omprövning av familjebostadsbidragen. Enligt vad som nyligen upplysts av socialdepartementet
kommer proposition att föreläggas årets riksdag om bostadsstöd till
barnfamiljerna.

Slutligen påpekas i motionerna att frånvaron av överblick och koordination rörande
de åtgärder som bildar slutprodukten av reformpolitiken främst föranlett att
den sociala reformverksamheten snedvridits.

3

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 11 år 1968

För att företa en allmän översyn av den sociala vårdlagstiftningen tillkallades i
december 1967 en utredning, som förutsättningslöst skall undersöka möjligheterna
att sammanföra de tre sociala vårdlagarna, nykterhetsvårdslagen, socialhjälpslagen
och barnavårdslagen. Utredningen skall även undersöka möjligheterna till samordning
emellan den öppna sjukvården bedriven av landstingen och de allmänna
försäkringskassornas verksamhet.

Utskottet finner i likhet med motionärerna att principen om jämlikhet och grundtrygghet
bör vara vägledande för den samhälleliga reformverksamheten. Så har
emellertid sedan länge varit fallet. Genom socialpolitiken har skett stora förbättringar
för många människor som tidigare levt under knappa förhållanden. Genom skattepolitiken
har dessutom skett viss inkomstutjämning mellan högre och lägre inkomsttagare.
Enligt utskottets mening bör den fortsatta utvecklingen följa samma principer.
Härvid bör de obligatoriska socialförsäkringarna, som är uppbyggda med ett
grundskydd och en tilläggsdel och som avser att ersätta ett inkomstbortfall vid sjukdom,
arbetsoförmåga och hög ålder, vidmakthållas med den uppbyggnad som de för
närvarande har. Socialförsäkringarnas tilläggsdel utgår enligt försäkringsmässiga
grunder och belastar således inte statsbudgeten.

De av motionärerna upptagna problemen berör en mängd olika områden och
bör enligt utskottets mening vid det fortsatta reformarbetet behandlas med utgångspunkt
i samma grundläggande värderingar som hittills skett.

Utskottet finner sålunda ej skäl föreligga att tillsätta någon särskild utredning med
så vittomfattande uppgifter som motionärerna föreslagit utan hemställer,

att de likalydande motionerna 1:727 och 11:931 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 5 mars 1968

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller (s), Oscar Carlsson (s)*, Hedlund (s),
Eric Gustaf Peterson (fp), Axel Kristiansson (ep), Helge Karlsson (s), Kilsmo (fp),
Ernst Olsson (ep), fru Diesen (h), herrar Nyquist (s)*, Ove Karlsson (s) och
fröken Stenberg (h)*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herr Skoglösa (ep)*, fru
Jäderberg (s), herrar Svensson i Kungälv (s)*, Lundmark (s)*, Wikner (s), Larsson
i Borrby (ep), Andersson i Örebro (fp), Nilsson i Agnäs (h)*, Hansson i Piteå (s)*
och Thylén (h).

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 11 år 1968

Reservation

av herrar Eric Gustaf Peterson (fp), Axel Kristiansson (ep), Kilsmo (fp), Ernst
Olsson (ep), Skoglösa (ep), Larsson i Borrby (ep) och Andersson i Örebro (fp),
vilka ansett att utskottets utlåtande fr. o. m. det avsnitt som börjar med orden ”Utskottet
finner” samt utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

”Trots den från skilda håll uttalade anslutningen till principerna om jämlikhet och
grundtrygghet har klyftan mellan olika grupper i samhället under senare år inte
minskat utan snarare vidgats. Höginkomstgrupperna har fått det allt bättre medan
låginkomstgruppernas situation varit i stort sett oförändrad eller endast sakta förbättrats.
Enligt utskottets mening har den allmänna utvecklingen inom skatte- och
avgiftspolitiken medfört — särskilt med beaktande av kommunalskattens effekt — att
låginkomstgrupperna fått påtaga sig en relativt sett ökande andel av samhällsutgifterna.

Utskottet finner därutöver att den förda socialpolitiken i betydande omfattning
befäst inkomstklyftorna. Vidare har den omfattande strukturomvandlingen i samhället
i stor omfattning drabbat de ekonomiskt sämst ställda.

Enligt utskottets mening bör jämlikhets- och grundtrygghetsprincipen i avsevärt
ökad omfattning beaktas inom reformpolitiken. Utskottet finner sålunda skäl att
tillstyrka det i motionerna framförda kravet på en utredning om förutsättningarna
härför och hemställer

att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna 1:727
och 11:931 i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller att en skyndsam
utredning verkställes beträffande förutsättningarna för att ge reformpolitiken
en sådan allmän inriktning att kraven på jämlikhet
och grundtrygghet tillgodoses.”

Victor Pettersons Bokindustri AB, Stockholm 1968