Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1967

1

Nr 77

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående sammanläggning
av överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms
län till en länsstyrelse, m. m.; given Stockholms
slott den 10 mars 1967.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden
hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

Svante Lundkvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

På grundval av förslag som lagts fram av 1961 års storstadsutredning och
av en inom inrikesdepartementet tillkallad sakkunnig föreslås i propositionen
att överståthållarämbetet och länsstyrelsen i nuvarande Stockholms
län den 1 januari 1968 skall föras samman till en länsstyrelse för ett län,
bestående av Stockholms stad och nuvarande Stockholms län och kallat
Stockholms län.

Vidare framläggs i propositionen förslag till organisation för den nya
länsstyrelsen. Denna föreslås skola få en landshövding som chef och en
länsdirektör som landshövdingens ställföreträdare. Länsstyrelsen organiseras
på fem avdelningar och en länspolischefsexpedition. Fyra av avdelningarna
föreslås bli indelade i sektioner enligt i stort sett den metod som hittills
har tillämpats för överståthållarämbetet och länsstyrelserna.

Organisationen har anpassats så att den inte skall hindra genomförandet
av de förslag som länsförvaltnings- och landskontorsutredningarna vän1
— Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 77

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1967

tas lägga fram. Det nya länets tillkomst föregriper inte heller länsindelningsutredningens
kommande förslag om länsindelningen.

Personalorganisationen för den nya länsstyrelsen föreslås omfatta 932
fasta tjänster, vartill kommer tjänster vid naturvårdsenheten.

Lönekostnaderna för länsstyrelsen beräknas till 17 075 000 kr. för tiden
den 1 januari—den 30 juni 1968. På omkostnadssidan tas för samma tid
upp 1 900 000 kr.

I propositionen redovisas också synpunkter på länsadministrationen i
övrigt i det nya länet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1967

,3

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms
slott den 10 mars 1967.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist,
Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer,
Myrdal, Odhnoff, Wickman.

Statsrådet Lundkvist anmäler efter gemensam beredning med statsrådets
övriga ledamöter fråga om sammanläggning av överståthållarämbetet
och länsstgrelsen i Stockholms län till en länsstyrelse, in. m. och anför.

Inledning

Inom inrikesdepartementet tillkallades den 25 februari 1966 en sakkunnig1
med uppgift att — på grundval av de synpunkter som redovisats i
1961 års storstadsutrednings betänkande »Organisations- och samarbetsfrågor
i Stockholmsområdet (SOU 1964:56) — vidare utreda frågan om
och utarbeta förslag till en gemensam länsadministration för Stockholms
stad och län.

Den sakkunnige redovisade i november 1966 sitt uppdrag i »PM angående
en gemensam länsadministration för Stockholms stad och län» (Stencil
In 1966:7).

I promemorian lämnas bl. a. vissa allmänna synpunkter på frågan om
Stockholms stad och Stockholms län som enhet för länsstyrelseverksamheten.
Vidare lämnas förslag till organisation för en ny länsstyrelse och
framförs vissa synpunkter i fråga om författningsfrågor och rörande övriga
länsorgan.

Över promemorian har yttranden avgivits av rikspolisstyrelsen, överbefälhavaren,
socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, medicinalstyrelsen —
efter hörande av länsläkaren i Stockholms län, förste stadsläkarna i Stockholm
och Göteborg och Administrativa läkares förening — väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
— efter hörande av vägförvaltningen i Stockholms län —
byggnadsstyrelsen, kammarkollegiet, statskontoret, kammarrätten, riksrevisionsverket,
riksskattenämnden, centrala folkbokförings- och uppbörds -

1 Landssekreteraren Ove Sundelius

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1967

nämnden (CFU), riksarkivet — som bifogat yttranden av Stockholms stadsarkiv
och landsarkivarien i Uppsala — lantbruksstyrelsen, lantmäteristyrelsen
— efter hörande av överlantmätaren i Stockholms län — veterinärstyrelsen,
statens jordbruksnämnd, statens naturvårdsnämnd, överstyrelsen
för ekonomisk försvarsberedskap, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), bostadsstyrelsen,
exekutionsväsendets organisationsnämnd, civilförsvarsstyrelsen,
statens personalvårdsnämnd, överståthållarämbetet — efter hörande
av polischefen i Stockholms polisdistrikt — länsstyrelserna i Stockholms,
Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län, civilbefälhavaren i östra civilområdet,
bilregister-, länsförvaltnings-, landskontors- och fondbyråutredningarna,
Stockholms stadskollegium — som bifogat yttranden av vissa
nämnder och andra organ inom staden — Stockholms läns landstings förvaltningsutskott,
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Statstjänstemannens
riksförbund (SR) och Sveriges akademikers centralorganisation
(SACO).

1 statsverkspropositionen (bil. 13 s. 19 och 40) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1967/68 beräkna dels till Överståthållarämbetet: Avlöningar resp. Omkostnader
förslagsanslag av 9 560 000 kr. resp. 1 000 000 kr., dels till Kostnader
för länsstyrelsen i Stockholm m. m. ett förslagsanslag av 34 020 000 kr.

Vid anmälan av dessa frågor anförde jag att remissbehandlingen av den
förutnämnda promemorian pågick och att det därför inte hade varit möjligt
att ta ställning till förslaget i arbetet med statsverkspropositionen. I
avvaktan på att beredningen avslutades togs under överståthållarämbetets
anslag preliminärt upp medel endast för ämbetets verksamhet vid oförändrad
organisation för tiden den 1 juli — den 31 december 1967. Under
anslaget Kostnader för länsstyrelsen i Stockholm in. in. beräknades medel
preliminärt för avlöningskostnadcr för länsstyrelsen i Stockholms län för
tiden den 1 juli-— den 31 december 1967 och för gemensam länsstyrelse
för Stockholms stad och Stockholms län för återstoden av budgetåret.
Vidare togs under sistnämnda anslag preliminärt upp medel för kostnader
vid inordnande av länsingenjörskontoren i länsstyrelserna.

Chefen för jordbruksdepartementet bar den 3 mars 1967 lagt fram förslag
om naturvårdens organisation in. in. och därvid förordat att särskilda
enheter för naturvård skall inrättas den 1 juli 1967 vid länsstyrelserna och
att länsingenjörskontoren samtidigt skall upphöra.

Avtal har den 7 mars 1967 slutits mellan statens avtalsverk och statstjänstemännens
huvudorganisationer angående anställnings- och arbetsvillkor
m. in. för vissa tjänstemän i den blivande länsstyrelsen fr. o. m.
den 1 januari 1968. Avtalet har denna dag överlämnats till riksdagens
lönedelegation med hemställan om godkännande på riksdagens vägnar.

Jag anhåller nu alt få ta upp ifrågavarande indelnings- och organisationsspörsmål
till närmare behandling.

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1967

o

De lagstiftningsfrågor som aktualiseras vid den föreslagna länsindelningsändringen
avser jag att anmäla under hösten 1967.

Tidigare överväganden

Frågan om länsindelningen och länsadministrationen i Stockholmsområdet
har uppmärksammats i olika sammanhang alltsedan tillkomsten
av 1634 års regeringsform. Under senare år har frågan behandlats av
1959 års länsindelningsutredning i betänkandet »Länsindelningen inom
Stockholms- och Göteborgsområdena» (SOU 1961:40). Utredningen, som
tillsattes med anledning av 1958 års riksdags uttalande beträffande riksdagens
revisorers berättelse över sin år 1957 verkställda granskning av
statsverket, föreslog olika alternativ till länsindelning i de båda områdena,
I fråga om Stockholmsområdet framhöll utredningen det särskilda förhållandet,
att den statliga förvaltningen i Stockholm utövades av överstålhållarämbetet,
medan förortsområdena tillsammans med områden längre
bort bildade ett län. Utredningen ansåg att denna uppdelning av den statliga
administrationen hade betydande nackdelar och räknade därför med
en länsbildning som också skulle omfatta Stockholms stad. Betänkandet
remissbehandlades inte.

Frågan om hur den statliga regionala administrationen i Stockholmsområdet
skall anordnas togs senare upp av 1961 års storstadsutredning
i dess andra betänkande »Organisations- och samarbetsfrågor i Stockholmsområdet»
(SOU 1964: 56).

I betänkandet utmönstrades det i utredningens direktiv angivna alternativet
att frågan om att sammanföra överståthållarämbetet och länsstyrelsen
skulle lösas som ett mera organisatoriskt problem genom att
inom den bestående indelningen tillskapa en tillfredsställande regional
förvaltning. Utredningen pekade härvid på de förhållanden som hade
medfört att Stockholms stads funktionella omfattning blivit vida större
än den administrativa. De stora strukturella förändringarna i området,
den stora befolkningsökningen i kommunerna omkring Stockholm, den
alltmer sammanhängande bebyggelsen i området, trafikförhållandena och
behovet av samordnad planering på olika områden hade enligt utredningen
medfört att begreppet Storstockholm blivit en påtaglig realitet. Dessa förhållanden
gjorde det angeläget att på den statliga sidan ordnades en förvaltning
som svarade mot det moderna storstadssamhällets behov, utformning
och omfattning. Mot den bakgrunden ansåg utredningen att det inte
var realistiskt och rationellt att ha kvar de administrativa gränser mellan
staden och länet som gäller för den statliga förvaltningen och att överväga
en integrerad statlig regional förvaltning för de båda enheterna. Eftersom
den allmänna utvecklingen i Stockholmsområdet såvitt utredningen kunde
bedöma torde komma att fortsätta, kunde det inte heller anses innebära

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1967

en lösning på sikt att behålla en regional indelning som utvecklingen i viss
mån kunde sägas ha löpt ifrån.

Utredningen begränsade därför sina bedömanden till alternativet att
göra en indelningsändring och föreslog att en regional enhet med en fullt
integrerad organisation skulle tillskapas. För denna enhet använde utredningen
beteckningen »län».

När storstadsutredningen stannade för länsindelningsalternativet beaktade
den även förhållandena inom den kommunala sektorn. Utredningen
framhöll önskvärdheten av eu förbättrad samordning inom denna sektor
och förordade ett gemensamt landstingsområde för Stockholms stad och
Stockholms län. Även mot bakgrunden härav fann utredningen det vara
naturligt och riktigt att en statlig administrativ organisation tillskapades
för ett sammanslaget län.

Storstadsutredningen begränsade på så sätt sina ställningstaganden till
frågan om det nya länets storlek att utredningen endast räknade med att
staden och länet i nuvarande utsträckning skulle föras samman. Frågan
om yttre delar av Stockholms län skulle föras till annat eller andra län
eller om delar av annat eller andra län skulle föras till det gemensamma
länet borde bedömas av länsindelningsutredningen.

Redan det förhållandet att förslaget inte gällde Stockholmslänets definitiva
omfattning innebar enligt storstadsutredningens mening, att möjligheterna
att föreslå en detaljerad organisation för en gemensam länsadministration
i viss mån begränsades. Härtill kom att inom de närmaste
åren efter det att storstadsutredningen avslutat sitt uppdrag flera utredningar
eller förslag som var under prövning kunde påverka frågorna både
om uppgifter för den statliga länsadministrationen och om dess uppbyggnad.
Främst kunde härvid resultaten av länsförvaltnings- och landskontorsutredningarnas
arbete väntas bli av betydelse.

Enligt storstadsutredningens mening kunde några avgörande skäl för
eu väsentligt annorlunda uppbyggd länsadministration i ett huvudstadslän
emellertid inte åberopas. Denna borde i stället så långt möjligt byggas upp
efter samma principer som i landet i övrigt.

Utredningen fann dock, att vissa avvikelser kunde bli nödvändiga. Redan
det nya verkets storlek — ärendemängd och antalet tjänstemän vid överståthållarämbetet
och länsstyrelsen i Stockholms län var för sig översteg
betydligt vad som förekom vid det stora flertalet länsstyrelser — motiverade
en vidgad organisation. Den nya länsmyndighetens arbetsuppgifter
kunde dessutom förutses bli i viss mån särpräglade som följd av länets struktur.

Till en början kunde länschefen förutsättas få arbetsuppgifter av delvis
annan karaktär än de övriga länschefernas. Uppenbarligen skulle den omständigheten
att länet omfattade huvudstaden medföra vissa göromål utan
motsvarighet i andra län. Även de länschefsuppgifter som svarade mot lands -

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1967

hövdingarnas göromål i de övriga länen skulle emellertid i huvudstadslänel
med dess expansiva karaktär —■ utbyggnads- och samordningsfrågorna i
Storstockholm, skärgårds- och fritidsfrågor etc. — föra med sig att länschefens
verksamhet blev förhållandevis mer omfattande och utåtriktad.
Detta skulle minska möjligheterna för honom att ägna sig åt den inre lednings-
och samordningsverksamheten i den stora myndigheten. Av den anledningen
ansåg utredningen att en tjänst som souschef borde inrättas,
vilken i viss män skulle motsvara underståthållaren hos överståthållarämbetet.

Vidare syntes en avdelnings- och sektionsindelning som avvek från länsstyrelsernas
normala uppbyggnad vara motiverad med hänsyn till de särskilda
förhållandena. Utredningen föreslog att den nya länsstyrelsen skulle
få fyra avdelningar, var och en indelad i sektioner på ett sätt som gjorde
att två avdelningar motsvarade landskansliet och två landskontoret vid en
normal länsstyrelse. Dock var det enligt utredningen tänkbart, att det vid
eu sammanslagning av två så stora myndigheter som det här var fråga om
efter en närmare analys av bl. a. ärendemängden kunde visa sig motiverat
att ändra och utöka organisationen. Det syntes sålunda inte osannolikt att
prövningsnämndsarbetets omfattning kunde motivera att den av utredningen
förutsatta prövningsnämndssektionen bröts ut till en självständig
avdelning.

Utredningen skisserade också ärendefördelningen mellan avdelningarna
och sektionerna. Härvid erinrade utredningen om att den i annat sammanhang
framhållit vikten av att länsorganen var så rustade att risker för fördröjningar
i gransknings- samt fastställelse- och andra beslutsåtgärder inte
uppkom. Frågor som sammanhängde med samhällsplanering och annan bebyggelse
utgjorde endast ett exempel på arbetsområden som fordrade en
ordentlig personalstyrka och motsvarande förhållanden förelåg inom andra
grenar av den nya myndighetens arbetsområde. Fastän utredningen inte
tog närmare ställning till den personella uppbyggnaden ansåg utredningen
sig dock böra framhålla betydelsen av att personaluppsättningen hos den
nya myndigheten från början blev sådan, att myndigheten kunde arbeta
effektivt.

Till sist framhöll utredningen att det syntes naturligt att den nya myndigheten
kallades »länsstyrelse», eftersom den skulle ha samma arbetsuppgifter
som länsstyrelserna i de övriga länen. Hänsynen till författningstekniska
m. fl. synpunkter talade också för detta namn. Utredningen lämnade
också förslag på tjänstetitlar för länschefen, souschefen och avdelningscheferna
i den nya myndigheten samt framhöll att titlarna på övriga
tjänstemän så långt möjligt borde anslutas till vad som gällde för länsstyrelserna.

Yttranden över storstadsutredningens betänkande avgavs av arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS), bostadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, rikspolisstyrel -

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1967

sen, riksarkivet, statskontoret, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, överståthållarämbetet,
länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala och Södermanlands
län, landskontorsutredningen, länsförvaltningsutredningen, länsindelningsutredningen,
Svenska kommiinförbundet, Svenska landstingsförbundet,
Svenska stadsförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen
(SAF), TCO, SACO, handelskammaren i Stockholm,
Storstockholms planeringsnämnd. Stockholms förorters samarbetsnämnd
samt Socialdemokratiska aktionsgruppen Storstockholm — en stad. överståthållarämbetet
bifogade yttrande av Stockholms stadsfullmäktige, länsstyrelsen
i Stockholms län yttranden av landstingets förvaltningsutskott
och alla kommuner i länet utom en och övriga länsstyrelser yttranden av
resp. landstings förvaltningsutskott. Flera av remissinstanserna bifogade
yttranden av underställda myndigheter.

I flera remissyttranden underströks storstadsutredningens uttalande om
behovet av en förbättrad samordning i Storstockholmsområdet i fråga om
den statliga förvaltningens organisation. Bostadsstijrelsen framhöll att det
inte minst från planeringssynpunkt var en uppenbar olägenhet med vissa
av de administrativa gränserna inom den naturliga enhet som Storstockholm
utgör. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen betonade att huvudstaden
och länet måste betraktas som integrerande delar i fråga om trafikleder
och transportförhållanden och måste behandlas som en enhet. Byggnadsstyrelsen
anslöt sig till storstadsutredningens uttalande, att huvudstadsoinrådets
expansion i fråga om bebyggelse, trafikanläggningar och alla slags
funktionella samband hade lett till att den administrativa indelningen mer
och mer förlorat sin tidigare reella betydelse. Liknande synpunkter framfördes
av länsförvaltningsutredningen, som framhöll att det inom samhällsplaneringen
i vidsträckt betydelse behövdes ett större geografiskt förvaltningsområde,
för att de många för Storstockholmsområdet gemensamma
frågorna skulle kunna tas om hand på länsplanet av administrativa organ,
vilkas behörighet inte var begränsad till Stockholms stad och Stockholms
län var för sig.

Överståthållarämbetet framhöll, att den administrativa indelningen i
Stockholmsområdet sedan lång tid varit i hög grad orationell. Stockholms
stad hade kommit att bilda kärna i ett större sammanhängande tätortsområde.
Denna utveckling hade inte kunnat undgå att sätta spår i den statliga
förvaltningen, där samordningen på många områden redan hade hunnit
långt. Uppenbarligen måste denna utveckling fortsätta så, att en fullständig
samordning av den statliga administrationen kom till stånd på det
regionala planet. Den enda rationella lösningen var enligt ämbetet en indelningsändring
som sammanförde staden och länet.

I likhet med överståthållarämbetet fann länsstyrelsen i Stockholms län
det naturligt, att sammanväxandet av Stockholms län och Stockholms stad
ledde till ett gemensamt Storstockholms län. De avgörande samordnings -

9

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1967

problemen i Storstockholm låg emellertid enligt länsstyrelsens uppfattning
mer på det centrala och interkommunala planet än på den statliga regionalförvaltningens
område.

Även Stockholms läns landstings förvaltningsutskott, Storstockholmsdelegaiionen,
Storstockholms planeringsnämnd, SAF, TCO, SACO och
Svenska stadsförbundet instämde i utredningens synpunkter på samordningsproblemen.

Av de kommuner i Stockholms län, som yttrade sig över betänkandet, instämde
det stora flertalet i utredningens synpunkter. Endast två avstyrkte
helt att överståthållarämbetet och länsstyrelsen skulle föras samman. Övriga
remissinstanser som yttrade sig i denna fråga tillstyrkte med ett undantag
förslaget.

I fråga om tidpunkten för indelningsändringen framhöll byggnadsstgrelscn,
att tiden syntes vara mogen att lägga samman de båda administrativa
enheterna till ett län enligt utredningens förslag. Styrelsen erinrade bl. a.
om kraven på länsarkitekterna i fråga om bl. a. insatser beträffande översiktlig
planering och naturvård. Organisatoriskt skulle utredningens förslag
medföra att länsarkitektkontoret fick överta de granskningsuppgifter som
hittills hade utförts av personal från styrelsens planbyrå i fråga om överstathallarämbetets
verksamhetsområde. Det stora flertalet övriga remissinstanser
som berörde frågan om tidpunkten för sammanläggningen förutsatte
att den borde anstå till dess utredningarna om länsförvaltningen och
länsindelningen hade slutförts. Denna uppfattning redovisades av bl. a.
länsförvaltnings-, länsindelnings- och landskontorsutredningarna. Överståthållarämbetet
hade emellertid en annan mening och betonade att utredningarna
var så omfattande och avsåg problem av sådan art, att det kunde
beräknas ta lång tid innan de ledde till förverkligade reformer. Med hänsyn
härtill och då samordningsfrågorna måste anses som särskilt trängande
fann ämbetet det angeläget att förslaget behandlades utan att resultatet av
Övriga utredningar avvaktades. De organisatoriska frågor som en sammanslagning
av de båda länsmyndigheterna innebar torde i ringa omfattning
påverkas av om länsindelningen ändrades så att delar av det sammanslagna
länsområdet fördes till angränsande län eller att sådana län till
större eller mindre del fördes till Storstockholmsområdet. Ämbetet kunde
inte heller finna, att de undersökningar som pågick för att bilda ett s. k. storlandsting
skulle påverkas negativt av en samordning av den statliga administrationen.
Tvärtom skulle en sådan samordning sannolikt vara till
gagn för de kommunala samarbetssträvandena.

Nuvarande Iänsadministration i Stockholmsområdet

För överståthållarämbetet gäller instruktion den 13 november 1964 (nr
766, ändrad senast 1966: 653) och för länsstyrelsen instruktion den 30 maj
1958 (omtryckt 1964:765, ändrad senast 1966:652).

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1967

Chef för överståthållarämbetet är överståthållaren, som har underståtliållaren
som ställföreträdare. För länsstyrelsen är landshövdingen chef.
Någon motsvarighet till underståthållaren finns inte på länsstyrelsen.

I fråga om organisationen på avdelningar och sektioner m. m. råder vissa
skillnader mellan de båda verken.

överståthållarämbetet består av tre avdelningar, första och andra kansliavdelningen
samt skatteavdelningen. Chef för vardera kansliavdelningen är
en kanslidirektör och för skatteavdelningen skattedirektören. Första kansliavdelningen
är indelad i en allmän sektion, en socialsektion och en överexekutorssektion
och andra kansliavdelningen i en allmän sektion, en utlänningssektion,
en trafiksektion, eu civilförsvarssektion och en allmän beredskapssektion.
De två sista är gemensamma för ämbetet och länsstyrelsen.
Skatteavdelningen är indelad i en kameralsektion, en taxeringssektion, en
uppbördssektion och en datasektion. Till kameralsektionen hör prövningsnämndens
kansli. Taxeringssektionen är uppdelad på ett revisionskontor,
ett bolagstaxeringskontor, tre lokala taxeringskontor och ett varuskattekontor.
Dessutom finns på sektionen ett kontor för kupongskatteärenden
(kupongskattekontor).

Länsstyrelsen består av två avdelningar, landskansliet och landskontoret,
samt en länspolischefsexpedition. Landssekreteraren är chef för landskansliet,
landskamreraren för landskontoret och länspolischefen för expeditionen.
De är var för sin arbetsenhet landshövdingens ställföreträdare.
Landskansliet är indelat i en allmän sektion, en planeringssektion och en
socialsektion och landskontoret i en kameralsektion, en taxeringssektion,
en uppbördssektion och en datasektion. Till kameralsektionen hör prövningsnämndens
kansli och till taxeringssektionen ett varuskattekontor.

Under överståthållarämbetet lyder, i de avseenden och i den omfattning
som närmare anges i instruktionen och andra särskilda föreskrifter, polismyndigheten,
kronofogdemyndigheten, den lokala skattemyndigheten, civilförsvarschefen
i Stockholms civilförsvarsområde och andra tjänstemän som
hör till civilförsvaret i området. På sätt som anges i särskilda författningar
är i länet cheferna för de lokala skattemyndigheterna, polischeferna, utmätningsmännen,
civilförsvarscheferna och övriga tjänstemän som hör till
exekutionsväsendet, polisväsendet och civilförsvaret underställda länsstyrelsen.

I fråga om myndigheternas allmänna uppgifter gäller i stort sett samma
bestämmelser i instruktionerna. Länsstyrelsen har emellertid särskilt ålagts
bl. a. att följa verksamheten inom de s. k. länsorganen och hos andra statliga
myndigheter i länet med arbetsuppgifter, som berör frågor vilka hör
till länsstyrelsens ämbetsbefattning. Den skall också verka för att den statliga
verksamheten inom länsstyrelsens kompetensområde i möjligaste mån
samordnas.

Vissa skillnader i fråga om särskilda uppgifter finns mellan de båda myn -

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1967

digheterna enligt instruktionerna och författningar av olika slag. Överståthållarämbetet
är sålunda å ena sidan handläggande myndighet i flera
grupper av ärenden som i landet i övrigt handläggs av polismyndigheterna,
men å andra sidan har polismyndigheten och trafiknämnden i Stockholm
uppgifter som i landet i övrigt handläggs på länsstyrelsernas landskanslier.
Även på skatteavdelningen förekommer vissa säruppgifter. Sålunda har en
del uppgifter av »rikskaraktär» lagts till överståthållarämbetet eller något
organ som utses av ämbetet.

1 fråga om ärendenas fördelning mellan de olika avdelningarna kan överståthållarämbetets
båda kansliavdelningar i stort sett sägas motsvara landskansliet
i länet, under det att skatteavdelningen motsvarar landskontoret.
Vissa olikheter råder emellertid. De hänger i stort sett samman med att
arbetsenheter inom de båda verken eller underlydande organ benämns olika
eller med tidigare antydda skillnader i fråga om särskilda uppgifter. Dessutom
handläggs inom överståthållarämbetets kansli avdelningar ärenden
angående medelsförvaltning, bevakning av statsverkets fordringar samt upphandling
av en av dessa avdelningar såvitt avser deras verksamhetsområde
och av skatteavdelningen såvitt avser dess verksamhetsområde. Inom länsstyrelsen
handläggs sådana frågor på landskontoret.

Länspolischefens expedition saknar motsvarighet på överståthållarämbetet.
I fråga om polisuppgifterna i Stockholms stad gäller särskilda föreskrifter
i polisinstruktionen den 3 december 1965 (nr 686). Enligt dessa
har de uppgifter som enligt 37 och 38 §§ polisinstruktionen ankommer på
länsstyrelsen tillagts polischefen i Stockholms polisdistrikt. Denne skall
fortlöpande hålla överståthållaren underrättad om polisväsendets tillstånd
i distriktet, om polisuppgifter av väsentlig vikt som förestår och om händelser
som kan fordra större polisaktioner eller föranleda extraordinär verksamhet
från polisens sida. Likaså stadgas i polisinstruktionen att vissa
bestämmelser om län och länsstyrelse i 50 och 51 §§ samma instruktion
i fråga om bl. a. Stockholms polisdistrikt i stället skall avse distriktet och
polischefen och att polischefen i Stockholm äger tillsätta vissa polistjänster,
som i länet tillsätts av länsstyrelsen.

Mellan överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län råder
alltså den skillnaden att ärenden som har samband med polisens operativa
uppgifter samt rekryteringen och utbildningen av polispersonal i Stockholm
ankommer på polischefen och i länet på länsstyrelsen. Fastän överståthållarämbetet
och länsstyrelsen båda är högsta polismyndigheter för
sina verksamhetsområden handläggs vissa viktiga polisärenden i Stockholm
endast undantagsvis inom överståthållarämbetet.

I fråga om den inre organisationen bar olika särorgan för vissa uppgifter
kommit till vid sidan av sektionsindelningen eller inom densamma i de båda
verken och tjänstetitlarna för tjänstemän med i stort sett samma arbetsuppgifter
är ibland olika.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1967

Även lönesättningen för tjänstemän med i stort sett samma arbetsuppgifter
på de båda verken visar en del skiljaktigheter.

I fråga om läns administrationen i övrigt i Stockholms stad och län gäller,
att för staden och länet finns gemensam bostadsnämnd, lantbruksnämnd,
skolnämnd, skogsvårdsstyrelse och länsarbetsnämnd samt gemensamt hushållningssällskap.

Inom åtskilliga statliga regionala verksamhetsområden finns emellertid
vid sidan av överståthållarämbetet och länsstyrelsen fortfarande särskilda
regionala organ för staden och länet. För dessa förekommer olika organisationsformer.
I fråga om de uppgifter som i länet handhas av vägförvaltning,
länsingenjör och länsarkitekt utövas sålunda »länsfunktionen» för
Stockholms stad av vederbörande centrala verk (väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i fråga om vägförvaltnings- och länsingenjörsuppgifter) eller av
expertis som det centrala verket (byggnadsstyrelsen i fråga om länsarkitektuppgifter)
ställer till överståthållarämbetets förfogande. I andra fall
har länsmyndighet för Stockholms län (överlantmätaren) i vissa avseenden
ålagts uppgifter som har anknytning till Stockholms stad. Ibland ingår i
kommunal tjänstemans (förste stadsläkaren, förste stadsveterinären) eller
nämnds (nykterhetsnämnden) åligganden att för stadens del utöva sådana
uppgifter av »länsexpert-» eller »länsorgankaraktär» som på länssidan utövas
av statliga organ. Vidare förekommer att annat län tillsammans med
Stockholms stad och län utgör verksamhetsområde för regionalt organ (t. ex.
beträffande länsingenjörs- och socialvårdskonsulentorganisationerna).

Den sakkunniges förslag

Allmänna synpunkter

Den sakkunnige erinrar om att olägenheterna av att Stockholms stad
och Stockholms län utgör två enheter för statlig regional förvaltning har
påtalats i olika sammanhang. Inom skilda områden av denna verksamhet
har också under senare år tillkommit för staden och länet gemensamma
organ av »läns-karaktär». Även inom den kommunala sektorn har åtskilliga
frågor och frågekomplex visat sig vara av den art, att skilda samarbetsformer
för olika stora områden över Stockholms stads gräns prövas eller
övervägs för att säkra enhetlighet i beslut om och genomförande av sådana
åtgärder som är föranledda av intressegemenskapen inom storstadsområdet
även i mycket vid bemärkelse. Härvid märks främst stadens och landstingets
beslut att gå samman i en sekundärkommiin med arbetsnamnet
storlandsting. I denna sammanläggningsfråga återstår ännu för den s. k.
storlandstingskommittén ett omfattande utredningsarbete beträffande bl. a.
arbetsuppgifter för den nya sekundärkommunen samt frågor om lagstiftning
och lagändringar av betydande omfattning och kvalificerad svårighetsgrad.
Redan arten av de arbetsuppgifter för storlandstinget som för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1967 13

ordats eller angivits skola vidare utredas — sjukvård, kollektiv trafik,
regionplanering, översiktlig planering för vatten- och avloppssystem, andra
landstingskommunala uppgifter än sjukvård, bostadsförsörjning samt omfattningen
och inriktningen av uppgifter på skolväsendets område — ger
en uppfattning om hur angeläget man på kommunalt håll bedömer behovet
av samordning mellan Stockholms stad och län.

I promemorian påpekas att storlandstinget vid oförändrad länsindelning
skulle komma att motsvaras av två statliga myndigheter med länsstyrelseuppgifter,
en anordning som saknar motsvarighet i landet i övrigt och som
måste betecknas som icke rationell när det gäller huvudstaden och det
hastigt expanderande länet omkring densamma. Redan under nuvarande
förhållanden, då Stockholms stad står utanför landsting och då åtskilliga
av de uppgifter som planeras bli överförda till storlandstinget fortfarande
ankommer på ett stort antal primärkommuner som sökt olika samarbetsformer,
medför emellertid uppdelningen av de statliga regionala uppgifterna
på två myndigheter inom länsstyrelsesektorn betydande olägenheter
både för de primärkommunala och regionala myndigheterna och för allmänheten.

Den sakkunnige framhåller att det för allmänheten måste vara förvirrande
och svårförståeligt att vara hänvisad till olika länsmyndigheter beroende
på om bosättning skett eller rörelse bedrivs på den ena eller andra
sidan av den stadsgräns som också utgör länsgräns och som skär igenom ett
storstadsområde där bebyggelsen är i stort sett sammanhängande. Kontakter
mellan allmänheten och överståthållarämbetet eller länsstyrelsen förekommer
i ett stort antal registrerings- eller tillståndsärenden av olika slag.
Kontakter kan också föranledas av att de båda myndigheterna har tillsyn
över kommunal verksamhet eller av att de har uppgifter inom förvaltningsrättskipningen.
Det förekommer enligt vad den sakkunnige inhämtat ofta
att allmänheten i ärenden som rör Stockholms län vänder sig till överståthållarämbetet
och vice versa.

Olägenheterna och svårigheterna för de båda myndigheterna anges av
den sakkunnige främst hänga samman med uppgifterna på samhällsplaneringens
område. Efter hand som den allmänna utvecklingen har medfört
att lösningar av Stockholms frågor har sökts utanför stadens gränser eller
har påverkat planeringen där, har verksamheten inom samhällsplaneringens
område hos både överståthållarämbetet och länsstyrelsen i viss mån
fått en särprägel. Ämbetet har sålunda i viktiga hänseenden förlorat kontakten
med planeringsfrågor, t. ex. i fråga om bostadsförsörjning och fritidsplanering,
trots att dessa frågor är av väsentlig betydelse för Stockholm
och invånarna där. Å andra sidan binds planeringen i länet på olika
sätt av beslut och åtgärder som fattas eller vidtas för staden, t. ex. i fråga
om planeringen för trafikleder.

Som förut nämnts har överståthållarämbetet och länsstyrelsen en gemen -

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1967

sam civilförsvarssektion och eu gemensam allmän bereilskapssektion. Även
om denna ordning, som innebär att nämnda sektioner har en tvåhövdad
ledning, bedöms vara den bästa möjliga samordningsformen för särskilda
fall, anser den sakkunnige att den är mindre lämplig från organisatorisk
synpunkt för samordningen i stort. I civilförsvarshänseende lyder sålunda
de kommuner som tillhör Stockholms civilförsvarsområde under överståthållarämbetet
men i fråga om det civila försvaret i övrigt, t. ex. den kommunala
beredskapen, under länsstyrelsen.

Den sakkunnige framhåller att följden av splittringen på det regionala
statliga planet kan bli bristande överskådlighet och samordning i fråga
om verksamheten på samhällsplaneringens område. Risken härför kan
enligt den sakkunnige motverkas om verksamheten får en huvudman i
ifrågavarande region, där det med hänsyn till den pågående utvecklingen
är särskilt angeläget att garantier för samordning finns. Likaså elimineras
risken för oenhetlig praxis inom länsstyrelseverksamheten om ärenden
som till sin typ är likartade handläggs av en myndighet i området. En sammanslagning
skulle, som också storstadsutredningen framhöll, ligga väl
i linje med de sammanslagningar eller utvidgningar av det geografiska
verksamhetsområdet som ägt rum i Stockholmsregionen i fråga om länsnämnder
och andra länsorgan. De kommunala samordningssträvandena
skulle dessutom kunna understödjas bättre på regional statlig nivå.

Den sakkunnige erinrar om att storstadsutredningen ansåg att man borde
avvakta förslag från pågående utredningar beträffande länsadministrationens
territoriella avgränsning, arbetsuppgifter och uppbyggnad samt
kompetensfördelningen mellan olika länsorgan inbördes, innan beslut fattades
om att sammanföra överståthållarämbetet och länsstyrelsen. På så
sätt skulle bedömandena beträffande länsförvaltningen kunna göras i
ett sammanhang för landet i dess helhet. I detta avseende påpekar den
sakkunnige att de av storstadsutredningen åsyftade utredningarna — länsförvaltnings-,
länsindelnings- och landskontorsutredningarna — ännu pågår.
Deras förslag kan väntas komma att gå ut på omfattande, komplicerade
samt kostnads- och tidskrävande reformer och föranleda mycken diskussion
och möjligen även vissa följ dutredningar. Genomförande torde
kunna ske tidigast med tillämpning från den 1 januari 1971. Denna tidpunkt
utgör också riktpunkt för tillskapandet av storlandstinget.

Med hänsyn till att de nämnda reformerna kan väntas bli genomförda
tidigast om fyra år bör det enligt den sakkunnige övervägas att snarast
möjligt genomföra sammanslagningen av överståthållarämbetet och länsstyrelsen
i Stockholms län. Vid det samråd som den sakkunnige haft med
länsindelningsutredningen har framkommit, att dess bedömanden i fråga
om ändring av det nuvarande Stockholms läns yttre gränser ej påverkas
om överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län förs samman
till en myndighet för ett län.

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1967

Den sakkunnige framhåller att befolkningsunderlaget — och som eu
följd därav även antalet ärenden att handlägga för en länsmyndighet —- i ett
sådant län blir betydande. Befolkningen i Stockholm uppgick vid årsskiftet
1965/66 till knappt 790 000 personer och i Stockholms län till knappt 600 000
personer. Befolkningsökningen på länssidan utgjorde under år 1965 ca 30 000
personer. De förändringar i fråga om det nya länets ytterområden som kan bli
aktuella i samband med en riksomfattande länsindelningsreform skulle
knappast medföra några väsentliga ändringar i befolkningsunderlaget.
Organisationen för den myndighet, som skulle bildas vid ett sammanförande
av Stockholms stad och Stockholms län med länets nuvarande gränser
mot andra län, skulle med all sannolikhet inte heller i väsentlig mån påverkas
av sådana gränsändringar. Sker en sammanslagning på bas av nuvarande
förhållanden, kan de ändringar i organisationen som fordras vid
en senare ändrad länsindelning genomföras på samma gång och på samma
sätt som för andra länsstyrelser.

Vid samråd med länsförvaltnings- och landskontorsutredningarna har
den sakkunnige inhämtat att inte heller genomförandet av dessa utredningars
förslag anses komma att försvåras, om för en ny länsmyndighet
beslutas en organisation, som bygger på nuvarande organisationsform för
länsstyrelserna men som samtidigt byggs upp så, att eventuella utbrytningar
av arbetsenheter på landskontorssidan kan ske. Om en sådan organisation
beslutas, kan på samma sätt som i fråga om länsindelningen en
reform av länsförvaltningen i det nya Stockholmslänet utan olägenhet
genomföras på i stort sett samma sätt och samtidigt som för landet i övrigt.

Organisation för den nya länsstyrelsen

Den sakkunnige framhåller att den sammanslagning av överståthållarämbetet
och länsstyrelsen i Stockholms län som föreslås får ses som en
första etapp på vägen mot en framtida riksomfattande ändring av områdena
och formerna för länsadministrationen. Övervägande skäl talar för
att denna etapplösning genomförs så snart som möjligt. Det främsta skälet
härför är behovet att skapa förutsättningar för en bättre regional samordning
inom den statliga förvaltningen. Härtill kommer att man vid
genomförande av etappvisa organisationsförändringar bör undvika alltför
nära tidsavstånd mellan de olika etapperna.

Med anledning härav föreslås att sammanslagningen av de båda myndigheterna
genomförs vid årsskiftet 1967/68.

Verksamhetsområdet för den nya länsmyndigheten bör enligt
förslaget utgöras av de båda områden — Stockholms stad och Stockholms
län — som nu utgör verksamhetsområden för de båda myndigheter som
skall slås samman, eftersom varje annan lösning uppenbarligen skulle föregripa
länsindelningsutredningens förslag.

Vidare bör enligt den sakkunnige -— som också storstadsutredningen

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 11 år 1961

föreslog — de båda områdena föras samman till ett län, alltså till en länsbildning
av den typ som det nuvarande Stockholms län och de övriga
länen utgör.

I fråga om det nya länets namn diskuteras i promemorian olika alternativ,
nämligen Storstockholms län, Stockholms stad och län samt Stockholms
län. Mot det första namnet anförs att Storstockholm i det primärkommunala
arbetet är vedertagen beteckning på ett område inom vilket
Stockholms stad och många men inte alla länets kommuner samarbetar
och att det är mindre lämpligt att välja ett länsnamn som särskilt utpekar
en del av länet. Naturligast vore att ge det nya länet namnet Stockholms län.
En del skäl kan emellertid anföras för namnet Stockholms stad och län.
Sammanläggningen avser sålunda två självständiga enheter av länskaraktär,
och som en övergångsform kan det finnas anledning att välja ett helt nytt
namn. Det kan också möjligen väntas att länsindelningsutredningen kommer
att ta ställning till hur namnfrågorna slutligt bör lösas. Namnet Stockholms
stad och län töreslås därför som ett övergångsvis använt namn.

Stockholm förutsätts bli residensstad i det nya länet.

Som en följd av vad nyss anförts föreslår den sakkunnige att den nya
länsmyndigheten får namnet länsstyrelsen i Stockholms stad och län.

I promemorian diskuteras också länschefens tjänstetitel.
Eftersom beteckningarna län och länsstyrelse föreslagits och eftersom — som
vidare framgår i det följande — en modifierad länsstyrelseorganisation
föreslås anses övervägande skäl tala för att en tjänst som landshövding
tinns i det nya länet liksom i andra län. Då emellertid tjänstetiteln överståthållare
har gammal hävd i huvudstaden och då till överståthållartjänsten
sedan gammalt är knutna åtskilliga uppdrag och göromål av olika slag, förordar
den sakkunnige att i blivande instruktion föreskrivs att landshövdingen
i Stockholms stad och län skall vara överståthållare i Stockholm.

Det förslag rörande organisationen i stort för den nya länsstyrelsen
som den sakkunnige lägger fram bygger på länsstyrelsernas nuvarande
organisation. Emellertid framhålls att uppgifterna (ärendemängden)
för den nya myndigheten blir så omfattande att denna organisationsmall
måste modifieras. Härvid måste också beaktas att storleken av den
personal som blir sysselsatt hos den nya länsstyrelsen blir utan motsvarighet
på andra håll inom länsstyrelserna och att en så stor personal på en länsstyrelse
ej torde ha förutsetts, när länsstyrelseorganisationen fastställdes
i början av 1950-talet.

Den sakkunnige framhåller att storstadsutredningens organisationsskiss
mött åtskilliga erinringar i fråga om antalet avdelningar, som har ansetts
böra ökas, samt i fråga om sektionsindelningen och sektionernas avdelningstillhörighet.
Med hänsyn härtill och till vad som under utredningsarbetet
har inhämtats beträffande länsförvaltnings- och landskontorsutredningarnas
överväganden förordar den sakkunnige att särskilda avdelningar in -

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1967

rättas för planerings- och beredskapsuppgifterna samt för kamerala och
allmänna uppgifter. Inom den del av den nya länsstyrelsen, som inte kommer
att beröras av en framtida utbrytning av arbetsuppgifter från länsstyrelserna,
tillkommer — förutom nämnda nya avdelningar — länspolischefens
expedition. För de uppgifter som kan tänkas bli föremål för förslag
om utbrytning föreslås tre särskilda avdelningar, en för prövningsnämndsarbetet,
en för taxeringsarbetet samt en för uppbörds- och dataarbetet.

Avdelningarna föreslås bli indelade på sektioner (motsvarande) enligt
följande.

Allmänna avdelningen: Överexekutorssektion, allmän sektion, socialsektion.

Planeringsavdelningen: Utredningsenhet, plan- och byggnadssektion, naturvårdsenhet,
väg- och trafiksektion.

Beredskapsavdelningen'': Civilförsvarssektion, allmän beredskapssektion.

Kameralavdelningen: Kameralsektion, personal- och organisationssektion.

Prövningsnämndsavdelningen: Ingen sektions- eller motsvarande indelning,

Taxeringsavdelningen: Sex taxeringskontor, taxeringsassistentgrupp, revisions-,
varuskatte- och kupongskattekontor.

Uppbörds- och dataavdelning: Uppbördssektion, datasektion.

Den sakkunnige lämnar också förslag till fördelning av ärenden mellan
sektionerna. Förslaget grundas i största möjliga utsträckning på den
diarieplan som gäller för länsstyrelserna. Detta förhållande liksom valet av
organisationsform i allmänhet medför att förändringarna i fråga om ärendenas
fördelning mellan avdelningar och sektioner och beträffande organisationen
i stort blir mer märkbara vid jämförelse med överståthållarämbetets
organisation än vid en jämförelse med den nuvarande länsstyrelsens
organisation.

I fråga om organisationen av länsstyrelsens ledning, framhåller
den sakkunnige, pekade redan storstadsutredningen på att länschefen
i ett huvudstadslän får i viss mån särpräglade arbetsuppgifter i förhållande
till andra landshövdingars. I likhet med utredningen anser den sakkunnige
att en tjänst som souschef bör inrättas. Han framhåller att fördelningen
av de ledande funktionerna mellan landshövdingen och souschefen samt
frågan i vilka avseenden beslutanderätt skall ankomma på souschefen i
första hand får bero av vad som bestäms härom i arbetsordning eller eljest
inom den nya länsstyrelsen. Om souschef stjänsten emellertid skall få den
karaktär av »landshövding för den inre verksamheten» som är det främsta
skälet för dess inrättande, bör souschefen så långt möjligt inte bindas vid
andra beslutsfunktioner i löpande ärenden än sådana som har samband
med den inre ledningen av styrelsen och som landshövdingen inte förbehåller
sig att avgöra. Det förutsätts alltså att länsstyrelsen i stor utsträckning 1 2

1 Militärassistenten förutsätts bli placerad på avdelningen

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 77

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1067

kommer att begagna sig av den möjlighet att ge beslutanderätt åt avdelningscheferna
som finns redan enligt gällande länsstyrelseinstruktion. Om
souschefens arbetsuppgifter utformas så får han också ställning som. biträdande
landshövding eller vice landshövding. Med hänsyn till att den nuvarande
underståthållartjänsten enligt uppgift finns inskriven i olika donationsbrev
eller stiftelseurkunder av annat slag föreslår den sakkunnige att
det övervägs att, på motsvarande sätt som i fråga om titeln överståthållare,
i instruktion skriva in tjänstetiteln underståthållare.

Den sakkunnige avvisar tanken att för den nya länsstyrelsen inrätta två
souschef stjänster. Han framhåller dock att det finns möjlighet att tilldela
en av avdelningscheferna uppgiften att svara för den lokalmässiga samordningen
i byggnad, där avdelning placeras utan att landshövding eller souschef
har sina tjänstelokaler där.

Avdelningscheferna vid den nya länsstyrelsen förutsätts få samma ställning
och uppgifter som landssekreterarna och landskamrerarna i länen i
övrigt, nämligen att i princip direkt under länsstyrelsens ledning ha ansvaret
för och ledningen av verksamheten vid sina resp. avdelningar. Med hänsyn
till den avsevärda mängden ärenden och den stora personalen föreslås för
några av avdelningarna tjänster som biträdande avdelningschef. Den sakkunnige
anser också att möjligheterna att delegera beslutanderätt från
avdelnings- till sektionschef bör utnyttjas i stor utsträckning.

Den sakkunnige grundar sina förslag om fördelning av ärendena
på avdelningar och sektioner på nuvarande diarieplaner
och arbetsordningar för överståthållarämbetet och länsstyrelsen.
I denna del hänvisas till promemorian. Endast några för vissa avdelningar
och sektioner särskilda frågor skall beröras här.

Vid både överståthållarämbetet och länsstyrelserna förs enligt föreskrift
i passkungörelsen passregister. Dessa torde bli överflödiga när överföringen
av det centrala registret till ADB-behandling om några år nått så långt,
att kontroll av tidigare passinnehav kan göras centralt. Den sakkunnige
föreslår att den nya länsstyrelsen i avvaktan härpå skall föra de båda hittillsvarande
registren vart för sig. Även skäl som har samband med tillgången
på lämpliga tjänstelokaler talar för detta. Det bedöms dessutom
mindre rationellt att med stor arbetsinsats åstadkomma ett sammanslaget
register när en omläggning av verksamheten är så nära förestående.

Den föreslagna sektionsindelningen på allmänna avdelningen innebär, att
överståthållarämbetets utlänningssektion inte får någon motsvarighet i den
nya organisationen. Den sakkunnige framhåller att sektionen är den till
arbetsvolym och personalantal minsta på kansliavdelningarna och att ökningen
av arbetsmängden vid en sammanslagning inte blir så stor att eu
särskild sektion är motiverad.

Den sakkunnige föreslår att på planeringsavdelningcn skall inrättas en
väg- och trafiksektion. På sektionen skall handläggas vissa ärenden som

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1967 It)

f. n. handhas dels inom överståthållarämbetct på första kansliavdelningens
allmänna sektion och på andra kansliavdelningens trafiksektion, dels på
länsstyrelsens planeringssektion. Sektionen saknar motsvarighet på länsstyrelserna
i övrigt.

Med hänsyn till vägärendenas samband med planeringsfrågorna diskuteras
i promemorian att föra dem till plan- och byggnadssektionen. Då de
emellertid har närmare samband med vägtrafiken i allmänhet föreslås atl
de skall hänföras till trafiksektionen. Den sakkunnige framhåller att det får
ankomma på berörda sektionschefer och på avdelningschefen att tillse att
erforderlig samordning i sådana ärenden sker mellan plan- och byggnadssektionen
och väg- och trafiksektionen.

Med hänsyn till önskvärdheten att samordna frågor som gäller planeringsverksamhet
har den sakkunnige övervägt om ärenden angående exempelvis
byggande av ålderdomshem, vissa hälsovårdsmål och vattenvårdsärenden
bör föras över från allmänna avdelningens socialsektion till planeringsavdelningens
plan- och byggnadssektion. Alla experter som samverkar med
länsstyrelsen och i sin verksamhet har anknytning till samhällsplaneringen
skulle på så sätt få endast en avdelning på länsstyrelsen att samarbeta med.
Den sakkunnige anser emellertid att dessa frågor bör lösas i ett sammanhang
för alla länsstyrelser varför länsförvaltningsutredningens förslag bör avvaktas.

Den sakkunnige erinrar också om att bilregistreringen håller på att utredas
och att förslag om genomgripande reformer kan förutses. Möjligen
kan som ett resultat av dessa förslag fordonsregistreringen vid länsstyrelserna
komma att upphöra i början av 1970-talet. Den sakkunnige föreslår
därför liksom i fråga om passregistren att de båda bilregister som nu förs
vid överståthållarämbetet resp. länsstyrelsen t. v. hålls åtskilda. Arbetsmängden
vid vart och ett av registren torde vara större än vid andra bilregister
i landet och om de sammanförs uppkommer lokalsvårigheter och
andra svårbemästrade problem både handläggnings- och hanteringsmässigt.
Om registren förs åtskilda förutsätts att den nya länsstyrelsen skall arbeta
med både A- och B-nummerserierna. Den sakkunnige anser emellertid att
omregistrering mellan de båda registren på grund av flyttning t. ex. från
Stockholm till annan ort i det nya länet inte skall behöva ske, vilket medför
en minskning av arbetsvolymen.

I promemorian diskuteras också hur planeringsrådet i det nya länet skall
sammansättas. I Stockholms län består rådet — liksom i övriga län —
av nio ledamöter. Fyra av dem är utsedda av Kungl. Maj :t och de övriga fem
av landstinget. I län där landstingsfria städer ingår utses tre av de fem
kommunalvalda ledamöterna av landstinget och två av staden. För Stockholm
finns f. n. inte något planeringsråd. Med hänsyn till den stora befolkningen
i det nya länet och till de särskilt omfattande och svårbedömbara
samhällsplaneringsproblemen där föreslår den sakkunnige att an -

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1967

talet kommunalvalda ledamöter i planeringsrådet i länet skall vara något
större än i länen i övrigt. Landstinget och staden föreslås skola utse fyra
ledamöter var, och Kungl. Maj :t som hittills i Stockholms län fyra.

Länspolischefens expedition föreslås med oförändrade uppgifter bli överflyttad
från den nuvarande länsstyrelsen i Stockholms län. Någon ändring
i uppgiftsfördelning och ställning mellan polischefen i Stockholms polisdistrikt
och länspolischefen föreslås inte.

Den sakkunnige erinrar om att redan storstadsutredningen föreslog inrättande
av en personalsektion och att utredningen anförde härom.

I ett verk med den storlek det här blir fråga om torde det föreligga ett
särskilt uttalat behov av en samlad överblick över samtliga enheters personal
exempelvis i samband med förslag till personalstater, frågor angående
omflyttning av personal för utjämning av mera långvariga ojämnheter i
arbetsbelastningen, utnyttjandet av vakanta tjänster m. m. Härtill kommer
ätt en betryggande beredning av personalärenden ställer krav på goda insikter
i det stora komplex av författningar och föreskrifter, som reglerar
Iönetekniska frågor och spörsmål i övrigt beträffande personalens anställningsvillkor.
Det minsta totala behovet av sådan expertis uppkommer, om
den samlas i en gemensam enhet.

I personalfunktionen ingår åtskilliga rent rutinmässiga göromål, t. ex.
registrering av vissa data om personalens tjänstgöringsförhållanden. Dylika
göromål torde fullgöras mest effektivt om de samlas i en enhet. Därigenom
torde det vara möjligt att uppnå erforderliga arbetsmängder för specialisering
och eventuellt mekanisering. Ett på detta sätt koncentrerat system
för beredning av och service i personalfrågor kräver klara och säkra
interna kommunikationer.

'' Ratiönaliseringsfrågor inom myndigheterna uppmärksammas bl. a. genom
att en eller flera tjänstemän utsetts att såsom organisationsföredragande,
vid sidan av vanliga arbetsuppgifter ägna sig åt sådana frågor.
Löpande torde bland dessa frågor aktualiseras spörsmål rörande lokalplanering,
lokaldisposition, kontorsutrustning och andra kontorstekniska hjälpmedel,
gemensamma serviceanordningar och kontorsrutiner in. in. För lösningen
av problem av denna art fordras icke sällan mer eller mindre omfattande
utredningar. Det kan ifrågasättas om det icke vid en länsmyndighet
för Stockholm och Stockholms län finns tillräckligt arbetsunderlag av
nämnd karaktär för att heltidssysselsätta befattningshavare för biträde åt
vederbörande organisationsföredragande med placering i personalsektionen.

Den sakkunnige förordar med hänsyn till den nya länsstyrelsens storlek
att störstädsutredningens förslag i detta avseende genomförs. Till arbetsuppgifter
för den föreslagna personal- och organisationssektionen hänför
den sakkunnige också frågor som har samband med introduktion och utbildning
av länsstyrelsens personal. För rationaliseringsfrågorna föreslås
särskilda tjänstemän som skall ersätta de nuvarande organisationsföredragatulena.

Den;; föreslagna prövningsnämndsavdelningen, som är ny i förhållande
till störstädsutredningens organisationsskiss, föreslås skola handlägga de

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1967

21

ärenden som nu behandlas på överståthållarämbetets och länsstyrelsens
prövningsnämndskanslier.

Med hänsyn till det betydande antalet prövningsnämndsmål vid de båda
myndigheterna anser den sakkunnige att en tjänst som chef sdomare och
fem domartjänster bör inrättas. Detta innebär en ökning med två domare
tjänster i förhållande till nuläget.

För den nya länsstyrelsens taxeringsavdelning föreslås sex taxeringskontor.
Den sakkunnige förordar att grunderna för fördelning mellan dem av
ärenden i taxeringsverksamheten skall bestämmas av länsstyrelsen. Denna
bör också själv besluta om fördelningen av verksamheten mellan kontoren
skall ske efter funktionella eller geografiska grunder.

Personal- och anslagsberäkningar

Den sakkunniges promemoria innehåller i två bilagor — till vilka jag
får hänvisa — ett förslag till fullständig personaluppsättning för den nya
länsstyrelsen. Vid personalberäkningen har de uppgifter angående den nuvarande
personalens fördelning som överståthållarämbetet och länsstyrelsen
i Stockholms län lämnat i sina anslagsframställningar för budgetåret
1967/68 tagits som utgångspunkt. Dessutom har från personal hos de båda
myndigheterna inhämtats uppgifter om uppskattad tidsåtgång för olika
arbetsuppgifter. Med ledning av dessa uppgifter och vad i övrigt iphämtats
har den sakkunnige beräknat antalet tjänster hos den nya länsstyrelsen
och inplacerat dessa på de olika arbetsenheterna. Diariestatistik har. peks.å
genomgåtts och i flera fall lagts till grund för personalberäkningarna.

Vid beräkningen av personalbehovet har den huvudprincipen tilläinpats,
att tjänsterna vid de båda myndigheterna förts samman till de enheter i den
nya organisationen till vilka de enligt uppgifter om tjänstemännens huvudsakliga
sysselsättning hör. Dessutom har de personalökningar beaktats, som
överståthållarämbetet föreslagit i fråga om taxeringsorganisationens. utbyggnad
och som grundar sig på 1963 års riksdags principbeslut härom
(prop. 1963: 99). Vidare har förutsatts, att uppbörds- och datasektionerna
blir utbyggda med den personal som har tagits upp i centrala folkbokförings-
och uppbördsnämndens förslag till anslagsberäkningar för budgetåret
1967/68. Den sakkunnige utgår också från att den regionala naturvårdsorganisationen
byggs ut i enlighet med statskontorets utredning om omorganisation
av naturvårdsverksamheten. De förändringar som kan följa
av prövningen av de båda verkens anslagsframställningar för budgetåret
1967/68 har den sakkunnige däremot inte beaktat vid personalberäkningarna.

Totalt omfattar förslaget 1 003 tjänster, vartill kommer tillfällig arbetskraft
(ca 200 årsarbetskrafter).

Lokalfrågor

Den sakkunnige framhåller att den nya länsstyrelsens storlek jämte önskvärdheten
att sammanslagningen sker så snart som möjligt har nödvän -

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1967

diggjort lokalplanering med i första hand de lokaltillgångar som disponeras
f. n. Samråd har härvid ägt rum med byggnadsstyrelsen.

En utgångspunkt för lokalplaneringen har varit, att den nya länsstyrelsen
så långt möjligt måste samlas på två håll på så sätt att den nuvarande
länsstyrelsens lokaler i kvarteret Björnen används för huvuddelarna av
allmänna, planerings-, beredskaps- och kamerala avdelningarna samt länspolischefens
expedition och att skattehuset disponeras för prövningsnämnds-,
taxerings- samt uppbörds- och dataavdelningarna. Om så sker blir en eventuell
framtida utbrytning av de tre sistnämnda avdelningarna möjlig att
genomföra utan större lokalmässiga olägenheter.

För att skattehuset skall kunna disponeras på föreslaget sätt fordras
emellertid att de kontorslokaler, som där disponeras av andra myndigheter
än överståthållarämbetet, friställs för den nya länsstyrelsen och att dessa
myndigheter får lokaler på annat håll. Den sakkunnige upplyser att för en
av dessa myndigheter, kronofogdemyndigheten i Stockholm, undersökningar
om nya lokaler pågår under medverkan av myndigheten själv och byggnadsstyrelsen,
som också utfäst sig att medverka till en lösning av de övriga
lokalfrågor som har samband med den nya länsstyrelsens tillkomst.

Synpunkter beträffande övriga länsorgan

Den sakkunnige framhåller att — som tidigare angetts — vissa statliga
regionala organ av »nämndkaraktär» förut vid olika tillfällen har förts samman
till gemensamma organ för staden och länet och att sammanläggningen
av Stockholms stad och län till ett län med en länsstyrelse får ses som en
naturlig följd av denna utveckling. De sammanslagningar som redan har
gjorts har främst motiverats av behovet av samordning och enhetlig ledning
av olika statliga uppgifter inom samhällsplaneringens område.

Den sakkunnige anser det vara naturligt och följdriktigt att om den föreslagna
länsstyrelsen inrättas, den — liksom övriga länsstyrelser — så långt
möjligt för varje verksamhetsområde får ett expertorgan eller en länsmyndighet
att samarbeta med. Ett fortsatt sammanförande av de statliga
regionala organen förutsätts också bli till fördel för verksamheten inom
deras olika kompetensområden.

Från denna utgångspunkt finner den sakkunnige det i första hand önskvärt,
att ett länsarkitektkontor och en vägförvaltning inrättas ined kompetens
över hela det nya länet. Motsvarande sammanläggningar bör emellertid
övervägas också i fråga om övriga expertorgan som ännu inte förts samman.

Remissyttrandena

Alla remissinstanser som går in på frågan om behovet av sammanslagning
av överståthållarämbetet och länsstyrelsen
i Stockholms län tillstyrker sammanslagningen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1967 23

Överståthållarämbetet framhåller, att behovet av en samordning av länsförvaltningen
inom Stockholms-regionen nu allmänt vitsordas. Att förslag
om samordning av överståthållarämbetet och länsstyrelsen har lagts fram
och preciserats först så sent beror inte på att denna samordning skulle vara
mindre betydelsefull än andra sammanslagningar som redan har genomförts.
Anledningen till eftersläpningen har snarare varit ett motstånd av
psykologisk art. Det kan nu anses övervunnet. Avsaknaden av en enhetlig
länsadministration är en påtaglig brist med hänsyn både till de statliga
intressen som skall tillgodoses och till intresset av att de kommuner som
finns inom området har en länsmyndighet att ta kontakt med i frågor av
interkommunal karaktär. Härtill kommer att den förskjutning som pågår
i befolkningshänseende mellan staden och länet gör det angeläget att jämna
ut olikheterna i arbetsbelastningen mellan de båda myndigheterna.

Länsstyrelsen i Stockholms län framhåller, att det sedan några år är en
allmänt omfattad mening att Stockholms län och Stockholms stad bör slås
samman till en gemensam länsenhet.

De frågor som hänger samman med samhällsplaneringen behandlas närmare
av Stockholms läns landstings förvaltningsutskott, som framhåller
att Stockholmsregionen under lång tid oavbrutet har utvecklats till eu
större och alltmer integrerad näringsgeografisk enhet. Denna utveckling
fortsätter och regionen växer kvantitativt snabbare än man tidigare har
räknat med. Intressegemenskapen blir starkare och de olika delarna därigenom
alltmer beroende av varandra. Arbetsmarknadsmässigt, kommunikationsfekniskt
och i fråga om företagslokalisering, bostadsförsörjning, sjukvård,
översiktlig bebyggelseplanering, försörjning med vatten och avlopp,
i väsentliga delar undervisning, annan kulturell verksamhet och friluftsliv
griper regionens olika delar oupplösligt in i varandra. I det praktiska handlandet
har man inom den privata och den offentliga sektorn tvingats att
söka anpassa organisation och arbetsformer efter dessa förhållanden. Inom
den offentliga sektorn har anpassningen huvudsakligen redan skett på det
kommunala området, medan i fråga om statliga organ en viss mindre anpassning
till den angivna utvecklingen skett. Denna anpassning — på arbetsmarknadens,
bostadsförsörjningens och skolväsendets områden — har
otvivelaktigt varit till fördel för verksamheten inom dessa avsnitt. I övrigt
råder i fråga om statlig administration i regionen en klyvning, som är otidsenlig
och försvårar handläggning av ärenden av betydelse för regionens utveckling
och liv. Begreppet samhällsplanering bör i hithörande sammanhang
fattas i vidsträckt betydelse och inte enbart som planering i byggnadslagstiftningens
mening. All verksamhet inom regionen som rör interkommunal
samverkan är att anse som eller innefattar samhällsplanering. Utskottet
anser därför i likhet med den sakkunnige att det är önskvärt att
garantier erhålls för enhetlighet vid bedömningen av sådana ärenden inom
den statliga regionala administrationen. En sådan behandling och samord -

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1961

ning av samhällsplaneringsärenden kan inte uppnås, så länge frågor som
är gemensamma för regionen handläggs av två länsadministrationer.

Stadskollegiet i Stockholm och borgarrådsberedningen konstaterar att
stadens myndigheter enhälligt har tillstyrkt förslaget om sammanslagning.

Även medicinalstgrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen,
kammarkollegiet, statskontoret, lantbruksstyrelscn, lantmäteristyrelsen,
statens naturvårdsnämnd, arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen
och länsstyrelsen i Malmöhus län tillstyrker sammanslagningen, flertalet
efter att ha framhållit olägenheterna på samhällsplaneringens område
av uppdelningen av staden och länet.

I fråga om polisväsendet framhåller rikspolisstyrelsen att de erfarenheter,
som numera vunnits, bestyrker att uppenbara möjligheter att åstadkomma
en mer funktionell lösning av polisdistriktsindelningen följer av en sammanslagning.
Polisverksamheten kan göras betydligt mer effektiv om de
helt onaturliga gränserna mitt inne i tätbebyggelsen kan undanröjas.

Överbefälhavaren anför att en gemensam länsadministration är en klar
fördel från totalförsvarssynpunkt. Samverkan mellan länsstyrelsen och
berörda försvarsområdesbefälhavare underlättas i flera avseenden, samverkansvägarna
i fred och krig kommer att sammanfalla och civila försvarsärenden
inom Stockholmsregionen kommer att avgöras av en länsmyndighet.

I fråga om de verksamheter som i länsstyrelserna handhas på landskontoren
framhåller landskonlorsutredningen, att åtskilligt står att vinna genom
en sammanslagning. Även på skatteområdet innebär nämligen splittringen
på två myndigheter allvarliga olägenheter i form av försvårad taxeringskontroll,
dubbelarbete m. m. Riksrevisionsverket och exekutionsväsendets
organisationsnämnd anser att en sammanslagning kan medföra betydande
fördelar beträffande exempelvis tillsynen över skatteindrivningen.
Det är sålunda mycket vanligt, att kronofogdemyndigheter i länet begär
handräckning i Stockholm för uttagande av skatter och omvänt.

I fråga om tidpunkten för sammanslagningen förordar
37 av de 40 remissinstanser som berört frågan att denna sker den 1 januari
1068. Till de remissinstanser som uttalar sig för sammanslagning den
1 januari 1968 eller lämnar förslaget härom utan erinran hör rikspolisstyrelsen,
medicinalstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, kammarkollegiet,
statskontoret, kammarrätten, riksrevisionsverket, CFU, civilförsvarsstyrelsen,
överståthållarämbetet, Stockholms stadskollegium, polischefen i
Stockholms polisdistrikt, vägförvaltningen och överlantmätaren i Stockholms
län, länsförvaltnings- och landskontorsutredningarna, TCO och SACO.

I flera fall åberopas att sammanslagningen är så angelägen, att den inte
bör anstå eller att den bör genomföras som en etapplösning på väg mot
den anordning av länsförvaltningen som kan bli resultatet av länsförvaltnings-
och landskontorsutredningarnas arbete.

25

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1967

Överståthållarämbetet framhåller att det är viktigt att sammanslagningen
äger rum snarast möjligt med hänsyn till nödvändigheten att''
minska personalbehovet. Ämbetet anser vidare, att de utredningar
som pågår på länsförvaltningens område inte kan vara något hinder för
att nu genomföra en länsreform i Stockholmsområdet. Det kan snarare
vara en fördel att gå fram i etapper. Den omorganisation som nu föreslås
skulle bli ändå mer komplicerad om till det nya länsområdet också skulle
läggas områden från andra län. Nu underlättas sammanläggningen och
igångsättningen av den nya myndighetens verksamhet av att dennas arbetsuppgifter
har direkt motsvarighet hos de nuvarande länsmyndigheterna
och av att den nya myndigheten kan förutsättas få personal, som är förtrogen
inte bara med arbetsuppgifterna utan också med det lokala verksamhetsområdet.
De kommunala synpunkterna är enligt ämbetet av stor betydelse
i fråga om tidpunkten för sammanslagningen. Ämbetet framhåller —
liksom Stockholms stadskollegium — att den nya länsstyrelsen bör vara väl
inarbetad när ställning skall tas till författningsmässiga och administrativa
frågor i samband med att storlandstinget bildas och gränserna för dess
verksamhet dras upp.

Till de remissinstanser som är positiva till sammanslagning vid föreslagen
tidpunkt hör också riksskattenämnden, som emellertid uttalar någon
tveksamhet om möjligheten att på så kort tid hinna med allt nödvändigt
förberedelsearbete. Även en ledamot av statskontoret har anmält tveksamhet
härvidlag.

De tre remissinstanser som uttalat sig för sammanslagning vid en senare
tidpunkt än den 1 januari 1968 är länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms
läns landstings förvaltningsutskott och SR.

Länsstyrelsen i Stockholms län framhåller, att utvecklingen under senare
år lett till förbättrade förutsättningar i fråga om samordningen och samplaneringen
av de statliga funktionerna inom den naturliga storstadsregion
som staden och länet utgör. Länsstyrelsen är i fråga om samhällsplanering,
bostadsbyggande, vägplanering etc. redan nu ett naturligt forum för den
statliga samordningen med tanke på att regionens expansion i praktiken helt
försiggår inom länet. Det finns således förutsättningar för nödvändig statlig
regional samordning under några års övergångstid. Ärenden som kräver
beslut i både överståthållarämbetet och länsstyrelsen samordnas genom
den intima samverkan som etablerats mellan överståthållarämbetet och länsstyrelsen
och några nackdelar i det avseendet kan inte påvisas. Länsstyrelsen
framhåller i stället flera nackdelar som är förbundna med en forcerad
sammanslagning. För det första är det att vänta att både överståthållarämbetets
och länsstyrelsens verksamhet efter ett riksdagsbeslut mot slutet av
våren 1967 kommer att påverkas av förberedelser för omorganisationen. De
stora operativa uppgifterna, samhällsplanering och initiativärenden, skjuts
då i bakgrunden vid en tid då intensiva insatser påkallas av länsstyrelsen i

26 Kungl. Mnj:ts proposition nr 77 år 1967

samband med naturvårds- och friluftsplaneringen för regionen, behandlingen
på länsplanet av regionplanerevisionen, medverkan vid slutförande av pågående
planeringar för kommunsammanläggningar, uppläggning av investerings-
och ekonomisk planering, lokaliseringsplanläggning m. m. För det
andra har den sakkunnige inte tagit hänsyn till de funktions- och organisationsändringar
som kan förutses bli resultatet av länsförvaltnings- och landskontorsutredningarna.
Den nyorganiserade gemensamma länsstyrelsen
måste därför redan efter några år organiseras om. För det tredje medför
eu sammanslagning redan den 1 januari 1968 att man inte kan beakta de
avvägningar mellan statliga och kommunala funktioner som nu övervägs
i samband med utredningen om storlandstinget. För det fjärde efterlyser
länsstyrelsen en ordentlig funktionsanalys och organisationsundersökning.
För det femte måste den föreslagna sammanläggningen föra med sig åtskilliga
lokalmässiga improvisationer, eftersom ett nytt landsstatshus inte kan
bli färdigt den 1 januari 1968. Länsstyrelsen förordar därför i princip den
1 juli 1969 som lämplig tidpunkt för sammanslagningen. Med tanke på
sommarsemestrarna föreslår länsstyrelsen emellertid att tiden något jämkas,
förslagsvis till den 1 oktober 1969. Länsstyrelsen framkastar att det
efter ytterligare överväganden kan visa sig praktiskt att genomföra sammanläggningen
i etapper så att skattesidan organiseras gemensamt för
staden och länet vid en tidigare tidpunkt än hösten 1969.

En ledamot av ptaneringsrådet i Stockholms län har i särskilt yttrande
ifrågasatt om hela sammanläggningen kan genomföras på en gång redan
den 1 januari 1968 och ansluter sig hellre till tanken att man med början
den 1 januari 1968 etappvis genomför sammanläggningen med syfte att
senast den 1 oktober 1969 ha den helt genomförd. — Eu annan ledamot av
ptaneringsrådet anför att sammanslagningen bör ske i ett sammanhang den
1 januari 1968 och åberopar härför att sammanslagning tidigare har skett av
bl. a. arbetsnämnden utan större problem.

Samma mening i fråga om tiden för sammanslagningen anför avdelningscheferna
och länspolischefen vid länsstyrelsen i Stockholms län, vilka reserverat
sig mot länsstyrelsens yttrande. De åberopar att en senare sammanslagning
med hänsyn till befolkningsökningen i länet måste medföra en
avsevärd utbyggnad av länsstyrelsens personal och att enligt den sakkunniges
bedömande ett genomförande av länsindelnings-, länsförvaltnings- och
landskontorsutredningarnas förslag inte försvåras.

Stockholms läns landstings förvaltningsutskott anför att en enhetlig behandling
och samordning av samhällsplaneringsärenden — till den del de
ankommer på statliga myndigheter — inte kan nås, så länge frågor som är
gemensamma för regionen måste handläggas av två länsmyndigheter. En
ändring som svarar mot regionens behov bör ske. Det torde emellertid inte
kunna undvikas, att kontakten mellan den nya länsstyrelsen och de kommunala
regionala organen inte kan bli lika omedelbar och enkel som i ett

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1967 27

mindre län. Värdet av denna kontakt motiverar att sammanläggningen inte
sker tidigare än annan regional samverkan ställer anspråk på och vid sådan
tid att en naturlig anpassning till den regionala indelningsändringen på
kommunal sida — bildandet av storlandstinget — kan ske. Utskottet föreslår
därför att sammanläggningen sker den 1 juli 1969.

SB, som i princip anser att genomförandet bör ske så snart som möjligt,
förordar den 1 juli 1968 som lämpligt datum. Som skäl för att välja denna
tidpunkt åberopas att en organisationsundersökning av taxeringsverksamheten
bedöms böra ske före sammanslagningen.

Den sakkunniges förslag att den nya länsmyndigheten skall organiseras
som en länsstyrelse i ett län och att den skall heta länsstyrelse
biträds allmänt av de remissinstanser som uttalat sig i denna fråga. I fråga
om länets namn råder emellertid delade meningar. Förslaget i promemorian
att länet skall heta Stockholms stad och län tillstyrks av bl. a.
överståthållarämbetet och Stockholms stadskolleginm.

För iänsnamnet Stockholms län uttalar sig överbefälhavaren, kammarkollegiet,
statskontoret, riksskattenämnden, exekutionsväsendets organisationsnämnd,
länsstyrelsen i Stockholms län och Stockholms läns landstings
förvaltningsutskott. Kammarkollegiet finner det av den sakkunnige föreIslagna
namnet otympligt och missvisande och menar att namnet Stockholms
län efter en sammanslagning blir mer befogat än f. n., eftersom Stockholms
stad kommer att ingå i länet och vara dess residensstad. Liknande
skäl anför riksskattenämnden, som finner att möjligheten att förenkla
namnet på den nya myndigheten bör tillvaratas. Länsstyrelsen i Stockholms
län framhåller att det föreslagna Iänsnamnet är en förkortning som fullständigt
skulle lyda Stockholms stad och Stockholms län. Det måste anses
ologiskt att i ett länsnamn inrymma ett kommunalt begrepp. Viktigare är
åt! det vore psykologiskt olyckligt att på detta sätt markera en tudelning
av den nya länsenheten i strid mot sammanläggningens huvudsyfte, som
är att skapa ett län för den region som staden och länet utgör.

I fråga om länsled ningen lämnas den föreslagna dubbleringen
av länschefsfunktionen utan erinran av alla remissinstanser som har gått
in på organisationen av den nya länsstyrelsen. Statskontoret finner att frågan
om en tillfällig förstärkning av den administrativa ledningen — exempelvis
genom dubblering av souschefsbefattningen — bör övervägas ii
samband med förberedelserna för den nya organisationen med hänsyn till
verksamhetens omfattning och huvudsakliga fördelning på två skilda lokalenheter.
Landskontor sutredning en anser också att lokalspridningen kommer
att medföra problem. Emellertid menar utredningen att det knappast
finns anledning att av detta eller andra skäl ha två souschefer. I stället
kan uppdras åt eu av avdelningscheferna att som platschef svara för lokalmässig
samordning och att ha tillsyn över viss gemensam personal.

Flertalet remissinstanser lämnar de föreslagna tjänstetitlarna för läns -

28 Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1967

chefen och souschefen utan erinran. Överståthållarämbetet framhåller ati
tjänstetiteln överståthållare har gamla och starka traditioner. Om överståthållarämbetet
försvinner finns det desto starkare skäl — även praktiska —
att låta överståthållarnamnet leva kvar i tjänstetiteln för den nye länschefen.
Om länschefen benämns överståthållare bör souschefen ha titeln underståthållare.
Även Stockholms stadskollegium anser att länschefen bör ha tjänstetiteln
överståthållare.

TCO anser däremot att förslaget att bibehålla tjänstetitlarna överståthållare
och underståthållare inte är tillräckligt motiverat. Riksskattenämnden
finner det opraktiskt att behålla en särskild tjänstetitel för en av länscheferna.
Även Stockholms läns landstings förvaltningsutskott och länsstyrelsen
i Stockholms län anser att länschefen bör kallas landshövding.

Den föreslagna a v del ningsin delningen tillstyrks av de remissinstanser
som har berört frågan. Länsförvaltningsutredningen anför att
organisationsförslaget har utarbetats i nära kontakt med utredningen och
utformats så att övergång till den nya organisation som utredningen kommer
att föreslå kan ske på ett smidigt sätt. Landskontor sutredning en vitsordar
att förslaget rimmar väl också med dess planer och kan underlätta
deras genomförande.

I fråga om ärendefördelningen på de olika avdelningarna framförs vissa
synpunkter. Sålunda erinrar länsstyrelsen i Stockholms län om att socialsektionen
på allmänna avdelningen har väsentliga uppgifter på samhällsplaneringens
område, särskilt inom hälsovården men även i fråga om byggande
av ålderdomshem. Samordningen underlättas f. n. genom att socialsektionen,
planeringssektionen och länsutredardetaljen tillhör samma avdelning
och lyder under samma avdelningschef. Den kommer att försvåras
om socialsektionens planeringsärenden förs till en avdelning och samhällsplaneringsärendena
i övrigt till en annan.

Överståthållarämbetet föreslår att de polisärenden av fredskaraktär som
nu handläggs vid andra kansliavdelningen och landskansliets allmänna
sektion tillsammans med vissa andra ärenden förs över från allmänna till
beredskapsavdelningen. Detta motiveras bl. a. av önskemålet att avlasta
allmänna sektionen. Även brandärenden bör enligt ämbetet föras över till
beredskapsavdelningen.

Statskontoret anser att den föreslagna kameralavdelningen kan väntas
främja samordningsverksamheten inom den nya länsstyrelsen, medverka
till en smidig intern administration och ge förutsättningar för en aktivering
av bl. a. personal- och rationaliseringsfrågorna. Överståthållarämbetet hälsar
med tillfredsställelse tillkomsten av en personal- och organisationsenhet.
Genom den skapas större möjligheter än tidigare att föra en aktiv och tidsenlig
personal- och organisationspolitik, inte minst i fråga om rekrytering
och utbildning av personal.

Landskontorsutredningen erinrar om att prövningsnämndens kansli i

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1907

länsstyrelseorganisationen är inordnad i kameralsektionen. Med dess egentliga
arbetsuppgifter har prövningsnämndsarbetet emellertid inte några
egentliga beröringspunkter. Med hänsyn till vikten och omfattningen av
prövningsnämndsverksamheten finns all anledning att ha denna organiserad
i en avdelning. Kammarrätten framhåller att prövningsnämnden och
dess kansli måste erhålla helt andra dimensioner än som kommer i fråga
inom andra län. Redan med hänsyn härtill ter det sig naturligt att för prövningsnämndsärendena
inrättas en särskild avdelning. Detta är också ägnat
att stryka under prövningsnämndens särskilda och i förhållande till länsstyrelsen
oberoende ställning som rättsvårdande och dömande organ.

Både statskontoret och centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden
tillstyrker att en uppbörds- och dataavdelning bildas.

Den sektionsindelning som den sakkunnige förordat lämnas utan
erinran av flertalet remissinstanser. I en del fall görs emellertid erinringar
beträffande sektions sammansättning i fråga om ärendegrupper, handläggningen
av ärenden på sektionerna osv. Sålunda framhåller väg- och vattenbgggnadsstgrelsen
vägärendenas samband med planeringsfrågorna. Enligt
den nya organisationen av väg- och vattenbyggnadsverket väntas vägväsendets
engagemang i samhällsplaneringsfrågorna öka i betydande omfattning
och samarbetet i kontakterna mellan länsstyrelsen och verket bli större än
f. n. Det vore därför från verkets synpunkt fördelaktigt om alla de ärenden
som berör verket kunde handläggas på samma sektion. Med hänsyn till den
vikt styrelsen tillmäter planeringsfrågorna bör det övervägas om inte alla
frågor som berör vägväsendet bör föras till plan- och byggnadssektionen.
Även TCO, SR och vägförvaltningen i Stockholms län anser att vägärendena
har större samband med plan- och byggnadssektionen än med väg- och]
trafiksektionen.

Landskontorsutredningen anser att prövningsnämnden i det nya länet
bör arbeta på fem avdelningar. Antalet ledamöter i nämnden bör vara tjugo
med lika många suppleanter.

Antalet taxeringskontor på taxeringsavdelningen motiveras enligt riksskattenämndens
mening av antalet mål vid de nuvarande prövningsnämnderna.
Frågan om lämpligheten att fördela arbetsuppgifterna på de olika
kontoren efter funktionell eller annan grund bör närmare utredas. Riksskattenämnden
anser emellertid att en funktionell indelning är den mest
rationella. Nämnden anser också att det föreslagna revisionskontoret bör
uppdelas i fyra revisionskontor med hänsyn till det stora antal tjänstemän
som kommer att tjänstgöra där. SR har inte något att erinra mot föreslagen
indelning på sex taxeringskontor. I fråga om revisionskontoret föreslår
också SR uppdelning på fyra kontor. SACO har samma uppfattning.

Överståthållarämbetet finner den sakkunniges personalberäkningar
realistiskt grundade. Nuvarande personalknapphet och expansionen
i området medför i varje fall att överskott på personal inte uppkommer. Or -

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1967

ganisationen bör emellertid vara elastisk. Möjligheterna till omdisposition
av tjänster inom avdelningarna bör inte begränsas, utan verksledningen bör
få möjlighet att utjämna olikheter i arbetsbelastningen.

Storstockholmsdelegationen och Stockholms läns landstings förvaltningsutskott
betonar angelägenheten av att den nya länsstyrelsen får resurser
som är tillräckliga för snabb och rationell handläggning av de många
ärenden som blir av betydelse för länet.

Med hänsyn till den pågående befolkningstillväxten anser SACO att ett
absolut minimum i fråga om personalstyrka erhålls när överståthållarämbetets
och länsstyrelsens nuvarande personal på föreslaget sätt läggs
samman. TCO finner det svårt att bedöma personalbehovet men ifrågasätter
behovet av så många juristtjänster inom länsstyrelsen. Mot bakgrunden av
att drygt 15 % av personalstyrkan utgörs av tillfällig arbetskraft är det
bckså angeläget att avlöningsmedel ställs till förfogande så att fasta anställningsformer
erhålls i den utsträckning som fordras för en fast personaluppsättning.
SB framhåller att organisationens tillstyrkan av förslaget
inte innebär att man tagit ställning till frågan om olika personalkategoriers
kvalifikationer på alla punkter tas tillvara på bästa sätt. SR förutsätter
att dessa frågor ägnas uppmärksamhet under utredningsarbetet inom
hela länsadministrationen.

Riksarkivet anser att en tjänst som arkivvårdare måste inrättas.

Statskontoret finner det ändamålsenligt att heltidsanställd personal föreslagits
på personal- och organisationssektionen för den interna rationaliseringen.
TCO anser också att förslaget härom går i rätt riktning men menar
att den föreslagna personalen inte kommer att förslå.

Landskontor sutredning en påpekar att förslaget i fråga om personalen
på prövningsnämndsavdelningen innebär en utökning av den personal som
f. n. hos överståthållarämbetet och länsstyrelsen sysselsätts med dömande
uppgifter. Med nuvarande årliga måltillströmning motsvarar personaltilldelningen
mellan 5 000 och 6 000 mål per ordförande i prövningsnämnden.
Trots personalökningen blir sålunda arbetsbelastningen stor och antalet
ordförande bör därför i varje fall inte vara lägre än som har föreslagits.
Samma uppfattning har riksskattenämnden. I fråga om taxeringsavdelningen
anser nämnden dels — liksom SR — att den tjänst i taxeringsintendentgraden
som f. n. finns vid överståthållarämbetets skatteavdelning
för bl. a. samordning av åtalsärenden bör behållas i den nya organisationen,
dels att ännu en tjänst i samma grad bör inrättas vid bolagstaxeringskontoret
och dels att en tjänst som chef för taxeringsassistentgruppen bör inrättas.
Också SACO anser att det finns behov av en eller flera chefer för
taxeringsassistentgruppen.

CFU räknar med att en sammansmältning av de två datasektionerna till en
arbetsenhet kommer att minska personalbehovet. Den kalkyl som nämnden

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1967 31

har gjort och som personalberäkningarna grundar sig på är emellertid
osäker och erfarenhet saknas ännu hell av datasystemet i stordrift. I fråga
om personalbehovet på uppbördssektionen är det också vanskligt att med
större exakthet ompröva personalberäkningen. Denna bör därför kunna
godtas.

Den föreslagna sammansättningen av planering srådet tillstyrks
eller lämnas utan erinran av byggnadsstyrelsen, länsstyrelsen i Stockholms
län, Stockholms stadskollegium och Stockholms läns landstings förvaltningsutskott.

Frågan om tj änstelokaler för den nya länsstyrelsen tas upp av
en del centrala myndigheter — CFU, exekutionsväsendets organisationsnämnd
och riksarkivet.

Länsstyrelsen i Stockholms län anför att lokalsplittringen för länsnämnder
och expertförvaltningar är besvärligare än åtskillnaden mellan överståthållarämbetets
och länsstyrelsens expeditioner. Även om lokalfrågorna
redan nu måste påkalla vissa partiella omflyttningar blir dessa av en annan
natur än de som följer vid en sammanslagning. Landskamreraren i länet
anför i sin reservation mot länsstyrelsens beslut att lokalfrågorna bör kunna
lösas på ett godtagbart sätt om förslaget genomförs. Den utflyttning av
länsstyrelsens datasektion till skattehuset som redan har beslutats utgör
ett starkt skäl för en överflyttning dit av taxerings- och uppbördssektionerna
och av prövningsnämndens kansli. Med hänsyn till samarbetet mellan
uppbörds- och datasektionerna är det angeläget att de placeras i anslutning
till varandra.

I fråga om författningsändringar in. in. framhåller kammarkollegiet
att en sammanläggning av staden och länet inte kräver någon
grundlagsändring med hänsyn till innehållet i 46 § regeringsformen.

Socialstyrelsen förklarar att styrelsen inte systematiskt gått igenom gällande
författningar för att undersöka vilka författningsändringar som blir
nödvändiga som en konsekvens av sammanslagningen. Det kan emellertid
ifrågasättas om inte — utom i kungörelsen den 9 december 1960 (nr 719 )
om rikets indelning i socialvårdskonsulentdistrikt och i nykterhetsvårdslagens
den 27 juli 1954 (nr 579) 3 § — ändring i 56 § barnavårdslagen den
29 april 1960 (nr 97) fordras. Barnhemsplaner fastställs f. n. särskilt för
Stockholms stad och Stockholms län. Polischefen i Stockholms polisdistrikt
anför att det i och för sig kan vara tilltalande att då ärendefördelningen
mellan polismyndigheten i Stockholm och den nya länsstyrelsen övervägs
tillämpa samma lösningar som befunnits ändamålsenliga inom länsadministrationen
i övrigt. Enhetlighetskravet bör bli bestämmande endast i fall
då skälen för den ena eller andra lösningen kan anses någorlunda likvärdiga.
Byggnadsnämnden i Stockholm erinrar om att överståthållarämbetet enligt
gällande ordning utövar tillsyn i fråga om fastighetsregisterväsendet, som

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1967

inkluderar namn- och adressfrågor. Länsstyrelserna tar regelmässigt ej
befattning med sådana ärenden, varför hela handläggningsproceduren och
hithörande författningar bör ses över.

I anslutning till vad den sakkunnige anfört angående länsa d m i n istrationen
i övrigt påpekar socialstyrelsen att indelningsändringen
inte påverkar socialvårdskonsulentens verksamhet, eftersom första socialvårdskonsulentdistriktet
omfattar Stockholms stad samt Stockholms och
Uppsala län. I fråga om länsnykterhetsnämndsverksamheten finns för
Stockholms stad inte någon länsnykterhetsnämnd. Styrelsen anser att
uppdelningen mellan Stockholms stad och län i detta avseende bör bestå.
Medicinalstyrelsen stryker under att principen att den nya länsstyrelsen för
varje verksamhetsområde skall ha ett länsorgan eller en länsmyndighet att
samverka med bör tillämpas också i förhållandet länsläkaren—förste stadsläkaren,
mellan vilka i olika sammanhang samarbete förekommer över de
regionala gränserna. Det torde knappast erbjuda större svårigheter att inlemma
förste stadsläkarens omfattande länsläkaruppgifter i länsläkarorganisationen
om vid sammanslagningen organisationen förstärks med statliga
tjänstemän. Också Administrativa läkares förening och länsläkaren i
Stockholms län anser att den nyss nämnda principen bör tillämpas i fråga
om länsläkarorganisationen. Veterinärstyrelsen konstaterar att tillkomsten
av den nya länsstyrelsen från veterinäradministrativ synpunkt innebär
att förhållandena i det nya länet blir desamma som i andra län. Länsveterinären
i det nya länet får en viss ökning i arbetsbördan genom att vissa uppgifter
enligt allmänna veterinärinstruktionen och djurskyddslagen, som nu
sköts av förste stadsveterinären i Stockholm, kommer till.

Väg- och vattenbgggnadssiyrelsen framhåller att, om en vägförvaltning
inrättas med samma kompetens som i länen i övrigt, detta skulle innebära
att det direkta inseendet över väghållningen i Stockholm som f.n. enligt 13 §
väglagen handhas av styrelsen skulle gå över till vägförvaltningen. Även
om detta skulle medföra vissa fördelar skulle nackdelarna väga tyngre,
bl. a. med hänsyn till styrelsens erfarenhet under senare år i fråga om de
större städernas trafikledsbyggande. Styrelsen anser dessutom att några
andra överväganden f. n. inte erfordras än de som nyligen har företagits
i samband med att principbeslut har fattats om väg- och vattenbyggnadsverkets
omorganisation. Beslutet förutsätter att det direkta inseendet över
det bidragsberättigade väg- och gatunätet i Stockholm skall ligga hos verkets
centralförvaltning. Vägförvaltningen i Stockholms län har en annan uppfattning
och framhåller att trafikproblemen i randkommunerna är alltmer
likartade med och av samma svårighetsgrad som de i Stockholm. Behovet
av samverkan i trafikledsplaneringen och genomförande i framför allt gränsområdena
blir därför alltmer påtagligt. Vägfrågorna i Stockholm bör med
hänsyn härtill behandlas på samma sätt som gäller för övriga städer i länet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1967

33

Härigenom kan vägförvaltningen inom sitt område bäst fylla sin uppgift som
expertorgan till den nya länsstyrelsen.

Byggnadsstyrelsen framhåller att sammanslagningen får som naturlig
följd att länsarkitektkontoret i länet övertar de granskningsuppgifter på
plan- och byggnadsväsendets område som nu ankommer på personal vid styrelsens
planbyrå. Härigenom får länsarkitekten möjligheter att göra aktiva
insatser för samordning på den översiktliga planeringens område, och en
rättvis, enhetlig och samordnad tillämpning av författningar på byggnadsplaneringens
område blir möjlig. Den ökning av arbetsuppgifterna på länsarkitektkontoret
som blir följden nödvändiggör emellertid viss personalförstärkning
där.

Byggnadsnämnden i Stockholm framhåller i fråga om planärendenas
behandling att det nuvarande fastställelsesystemet inom överståthållarämbetet
från stadens synpunkt måste bedömas som mycket tillfredsställande.
Behandlingen sker snabbt och nära samråd tas då så fordras. Nämnden
anser det angeläget att så också kommer att ske i den gemensamma länsadministration
som föreslagits. I trafikledsärenden har ett informellt och
praktiskt samarbete etablerats med vägförvaltning och länsarkitekt i frågor
som kan ha intresse över kommungränserna. Också Stockholms stadskollegium
och andra stadens myndigheter eller organ betonar vikten av att
nuvarande snabba handläggningsformer på den statliga sidan behålls.

Anslagsframställningar för budgetåret 1967J68

Öv ers t åt hållar ämbetet: Avlöningar

Överståthållarämbetet har i sin anslagsframställning för budgetåret
1967/68 anfört bl. a. följande.

Utvecklingstendenserna inom ämbetets verksamhetsområde kännetecknas
av att Stockholms stad alltmer framstår som centrum i en sammanhängande
Storstockholmsregion, inom vilken samhällsplaneringen måste ske enhetligt.
På den kommunala sidan har insikten härom lett till förslag om ett
s. k. storlandsting. Den minskning av folkmängden i Stockholm, som har
skett under senare år, har fortsatt också under år 1965, då minskningen
uppgick till något mer än 6 000 personer.

Skatteavdelningens arbetsvolym ökar oavbrutet. Delvis beror detta på att
nya arbetsuppgifter kommit till, såsom löne- och personalärenden för kronofogdemyndigheten
i Stockholm. Vid förstatligandet av uppbördsverket den
1 januari 1967 komuner arbetsuppgifterna för ämbetet att öka ytterligare.
Arbetsförhållandena på prövningsnämndens kansli och taxeringssektionen
är svårbemästrade. Under verksamhetsåret 1965/66 har i förhållande till
året innan antalet inkomna besvär ökat med 1 472 och antalet avgjorda
besvär med 1 891. Eu organisationsundersökning är nödvändig för att utröna
om och i vilken omfattning personalförstärkningar behövs. Under
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 77

34

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1967

anslaget Överståthållarämbetet: Avlöningar har för innevarande budgetår
anvisats 15 847 000 kr. Överståthållarämbetet föreslår att anslaget ökas i
fråga om kansliavdelningarna med 1 489 000 kr. och i fråga om skatteavdelningen
med 3 034 000 kr.

Vidare föreslår CFU en anslagshöjning med 1 165 000 kr. avseende kostnader
för datakontoret och uppbördssektionen.

Totalt innebär överståthållarämbetets och CFU :s yrkanden en ökning av
personalen med 68 tjänstemän.

A. Kansliavdelningarna Ökning

1. Personalförändringar................................................... + 504 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.............. + 19 400

3. Löneomräkning........................................................ 4- 965 400

+ 1 489 000

B. Skatteavdelningen utom datakontoret

1. Personalförändringar................................................... + 726 000

2. Löneomräkning inkl. ersättning budgetåret 1966/67 från allmänna pensionsfonden*
................................................................. -f- 2 308 000

4- 3 034 000

C. Dalakontoret och uppbördssektionen

Personalförändringar...................................................... 4- 1 165 000

+ 5 688 000

A 1. Med hänsyn till det pressade arbetsläget på första avdelningens allmänna
sektion föreslås för kamerala arbetsuppgifter arbetskraftsförstärkning
med en assessor, en kanslist och tre biträden. En arvodestjänst på allmänna
beredskapsdetaljen bör bytas ut mot en inspektör stjänst. På civilförsvarssektionen
fordras på grund av ökad arbetsvolym vid förrådsdetaljen
ytterligare ett biträde. Medlen för tillfällig personal behöver ökas.
Sammanlagt föreligger ett behov av ytterligare medel, som kan räknas om
till ca 14 årsarbetskrafter.

B. Administrationen för Stockholms fögderi kommer att läggas på skatteavdelningen.
På grund härav är det nödvändigt att förstärka kameralsektionens
personal med en kanslist. I övrigt föreslås att skatteavdelningen
byggs ut enligt de grunder som i princip har beslutats av 1963 års riksdag
(prop. 1963:99). Ämbetet föreslår sålunda att medel beräknas för en
kanslist och ett biträde på prövningsnämndens kansli, sju kanslister och två
biträden på revisionskontoret, åtta taxeringsassistenter och sex biträden vid
taxeringsassistentgruppen och två kanslister vid taxeringssektionen i övrigt.

C. CFU föreslår att datakontoret tilldelas en bandregistrator, två föreståndare
för bokbinderiexpeditionen och den 1 mars 1968 tre assistenter
(operatörer). I fråga om biträdespersonalen föreslår nämnden att den perso 1

Ersättning från allmänna pensionsfonden beräknas för budgetåret 1967/68 under anslaget
Fögderiorganisationen: Avlöningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1967

35

nal som för budgetåret 1966/67 tagits upp som tillfällig under överståthållarämbetets
eller länsstyrelsernas avlöningsanslag anställs fast till den del den
beräknas bli erforderlig för datakontorets drift. Totalt innebär förslaget en
utökning av personalen med fem årsarbetskrafter. För att möta de arbetsökningar
som följer av att ämbetets uppbördssektion, i samband med att
datareformen genomförs, skall överta vissa arbetsuppgifter, som nu ligger
på bl. a. postverkets skatteavdelning i Stockholm, föreslås att sektionen
tillförs tre biträden och två årsarbetskrafter tillfällig personal.

I skrivelse den 15 november 1966 har överståthållarämbetét lagt fram
en utredning om personalbehovet för skatteavdelningen fr. o. in. den 1
januari 1967 och den 1 januari 1968 med anledning av de förändringar i avdelningens
arbetsuppgifter som följer av beslutet om uppbördsverkens förstatligande
(prop. 1966: 66). Ämbetet anför.

De ändringar i skatteavdelningens arbetsuppgifter som har beslutats i anledning
av prop. 1966: 66 är följande. Den lokala skattemyndigheten i
Stockholm skall fr. o. in. år 1967 svara för överståthållarämbetets nuvarande
uppgifter i fråga om den för riket gemensamma taxeringsnämnden, förvaringen
av deklarationer och arbetet med att fastställa pensionsgrundande
inkomst och granska arbetsgivaruppgifter. Å andra sidan skall uppgifter
som hör till uppbördsverksamheten, nämligen att granska och fördela de
inbetalningar som sker över postgirokonto 300, den s. k. kupongkontrollen,
den 1 januari 1968 flyttas över från uppbördsverket till överståthållarämbetets
datakontor och uppbördssektion. Härvid kommer också det arbete
som utförs på postverkets skatteavdelning i Stockholm att flyttas över till
ämbetet för att till större delen utföras datamässigt. När denna överflyttning
skett avvecklas postens skatteavdelning helt.

I fråga om taxeringssektionen föreslås att sektionens personalstyrka
den 1 januari 1967 minskas med den personal som f. n. sysslar med
ämbetets arbete med den allmänna tilläggspensionens administration. Följande
tjänster berörs härav, nämligen eu tjänst som byrådirektör i Ae 25, en
som byråassistent i Ae 21, 16 tjänster som kansliskrivare, 17 som kontorist
och fyra som kontorsbiträde. Ämbetet föreslår dessutom, med hänsyn till
att arbetsuppgifterna med förvaring av deklarationerna minskar, att antalet
biträdestjänster på sektionen ytterligare reduceras med fyra.

För prövningsnämndens kansli tillkommer vissa nya arbetsuppgifter. Ämbetet
anser att en förstärkning av biträdespersonalen på kansliet med en
kansliskrivare och ett kontorsbiträde blir nödvändig.

För de arbetsuppgifter, som n.u ligger på postens skatteavdelning och som
den 1 januari 1968 skall las över av ämbetets uppbördssektion, beräknar
ämbetet eu personalökning med lägst tolv biträden och dessutom tillfällig
biträdespersonal motsvarande tolv årsarbetskrafter. På uppbördsverket sysselsätts
f. n. 41 tjänstemän med kupongkontrollen. Då dessa arbetsuppgifter
helt eller delvis skall föras över till ämbetets uppbördssektion utgår

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1967

ämbetet från att samma personalbehov som nu finns på uppbördsverket
kommer att finnas på ämbetets uppbördssektion.

VistSa arbetsuppgifter som hänger samman med skattchusets skötsel har
hittills hafts om hand av en tjänsteman på uppbördsverket. Ämbetet anser
det lämpligt att efter uppbördsverkets förstatligande ämbetets skatteavdelning
svarar för denna skötsel och föreslår att för ändamålet inrättas en
tjänst i Ao 21. Skattehusets telefonväxel har hittills betjänats av personal
som är anställd hos Stockholms stad och kostnaderna för personalens avlöning
har fördelats mellan de olika statliga och kommunala myndigheter
som är inrymda i skattehuset. Några telefonisttjänster finns inte upptagna
i den personalplan som fr. o. in. den 1 januari 1967 gäller för Stockholms
fögderi. Ämbetet anser det därför lämpligast att den personal som behövs
för att betjäna telefonväxeln anställs vid skatteavdelningen. Ämbetet föreslår
att 15 telefonisttjänster inrättas.

Totalt innebär ämbetets framställning att medelsbehovet för budgetåret
1967/68 minskar med i runt tal 200 000 kr.

Yttrande

I yttrande över överståthållarämbetets framställning om personalökning
på uppbördssektionen anför CFU bl. a. Öve rstät I lål I aräinbe le t synes vid sina
beräkningar ha utgått från att alla berörda arbetsuppgifter vid postens skatteavdelning
och uppbördsverket skall föras över till uppbördssektionen
omedelbart vid årsskiftet 1967/68. Emellertid kommer uppgifterna i fråga
om uppbördsåret 1967 i allt väsentligt att liggga kvar på postens skatteavdelning
resp. den lokala skattemyndigheten. Arbetsbelastningen på uppbördssektionen
kan alltså beräknas öka successivt och i huvudsak först
under andra kvartalet 1968. Uppgiften att länsvis fördela inbetalningarna
på postgirokonto 300, som kräver relativt stor personal, avses vidare skola
skötas av postverket också sedan ADB-systemet genomförts. Dessutom
väntas kupongkontrollen i ADB-systemet bli mindre tidskrävande än f. n.
och kommer till stor del att utföras på datakontoret. Arbetet med skattereklamationerna
kommer att ske på uppbördssektionen då frågan gäller
krediteringsfel men eljest liksom hittills hos den lokala skattemyndigheten.
Med hänsyn till den stora omorganisation som äger rum finner CFU det
vanskligt att nu bedöma personalbehovet hos överståthållarämbetets datakontor
och uppbördssektion under första halvåret 1968. CFU anser sig dock
inte ha anledning att f. n. gå från sina tidigare beräkningar.

Ö v e r s t å t h å 11 a r ä in b et e t: Omkostnade r

Under anslaget Överståthållarämbetet: Omkostnader bär för innevarande
är anvisats 1 834 000 kr. överståthållarämbetet och CFU liar beräknat mcdelsbehovet
för nästa budgetår till sammanlagt 1 942 000 (+ 108 000) kr.

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1967

Anslag Beräknad ändr.
1966/67 1967/68

Utgifter

1. Sjukvård in. m.

kansliavdelningarna.......................................... 20 000

skatteavdelningen.................... 30 000

2. Reseersättningar

kansliavdelningarna........................................ • • 48 000 + 45 000

skatteavdelningen............................................ 9 000 +'' 12 000

3. Expenser

a) bränsle, lyse och vatten

kansliavdelningarna....................................... 54 000 —

skatteavdelningen................. 14 000

b) viss utrustning för datakontoret................... 197 000 4- 11 000

c) övriga expenser för eget behov

kansliavdelningarna....................................... 555 000 + 148 500

skatteavdelningen.................. 889 000 + 60 000

d) expenser för annat än eget behov

kansliavdelningarna....................................... 61 000 -j- 1 500

4. Publikationstryck

kansliavdelningarna.......................................... 3 000

skatteavdelningen................ 4 000 : _—

Summa utgifter.............................................. 1 384 000 + 278 000

Särskilda uppbördsmedel

Ersättning från allmänna pensionsfonden.......................... 50 000 —-

Inkomster av serviceverksamheten vid datakontoren................ —- + 170 000

Nettoutgift.................................................... 1 8U 000 + 108 000

Länsstyrelserna: Avlöningar

Länsstyrelsen i Stockholms län har i sin anslagsframställning anfört bl. a.
följande.

De tre faktorer som styr befolkningsutvecklingen i länet är dels den naturliga
folkökningen, dels viss folkminskning inom länets glesbygder och
dels den inflyttning som sker till de expansiva delarna av länet från det
inre Stockholmsområdet och från olika delar av landet. Folkmängden i
länet bär sedan länge årligen ökat, främst från mitten av 1950-talet. Från
denna tid har länskommunerna svarat för en växande del av bostadsbyggandet
i Stockholmsområdet. Beräkningarna d fråga om den framtida folkmängden
i länet visar på en folkmängdsutveckling från 594 769 invånare
vid senaste årsskiftet till 823 000 år 1970, 1 048 000 år 1975 och 1 245 000 år
1980.

Bostadsbyggnadsprogrammet för återstoden av 1960-talet innebär att 3A
av den beräknade bostadsproduktionen i Storstockholm eller ca 15 000
årslägenheter ligger i länskommunerna. Dessa förhållanden medför bl. a. en
betydande befolkningsomflyttning inom Storstockholm. Länets positiva
flyttningssaldo med Stockholms stad var år 1964 12 417 personer. Med

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1967

bostads- och samhällsbyggande! i länsdelen följer givetvis en stark aktivitet
över hela samhällssektorn. Länsstyrelsen och övriga statliga organ måste
vara rustade att ta sin del av uppgifterna i detta expanderande samhälle.
Länsstyrelsens arbetsbörda i fråga om samhällsplaneringen särskilt rörande
friluftsliv Och naturvård betingas av hela storstadsbefolkningens numerär.
Arbetsvolyinen på alla länsstyrelsens sektioner ökar. På landskansliet ligger
ökningen främst på planeringssektionen, medan ökningen inom landskontoret
fördelar sig tämligen jämnt över sektionerna.

Av anslaget Länsstyrelserna: Avlöningar bär för innevarande budgetår
länsstyrelsen i Stockholms län tilldelats 11 08(1 000 kr. Länsstyrelsen föreslår
att dess andel av anslaget ökas med 4 700 000 kr.

CFU föreslår för länsstyrelsens del en ökning av anslaget med 55 000 kr.
'' Totalt innebär yrkandena en ökning av personalen, inkl. tillfällig personal
som inte kan exakt beräknas, med ca 100 tjänstemän.

A. Landskansliet Ökning

1. Personalförändringar............................................... + 1 648 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar bestämda av Kungl. Maj:t............ 4- 10 000

3. Löneomräkning........................... + 593 800

+ 2 252 000

B. Landskontoret

1. Personalförändringar................................................ + 1 561 300

2. Löneomräkning............................................ 4- 886 700

+ 2 448 000

C. Datakontoret och uppbördssektionen

1. Personalförändringar................................................ + 55 000

+ 4 755 000

A 1, Allmänna sektionen. På grund av att arbetsvolymen ständigt ökar
behöver personalen förstärkas. Det har visat sig mycket svårt att med tillgänglig
juristpersonal bomma upp till den föredragningskapaoitet som
fordras för att kunna handlägga ärendena inom rimlig tid. Länsstyrelsen
föreslår att sektionen tillförs två länsassessorer och två länsnotarier. För
handläggning främst av personalärenden föreslås förstärkning med en
länsassistent. I övrigt behöver landskanslistpersonalen ökas med tre tandskanslister
och biträdespersonalen med fem biträden.

Socialsektionen. För att länsstyrelsen skall kunna fullgöra sina instruktionsenliga
uppgifter på socialvårds- och hälsovårdsområdet fordras att
sektionschefen befrias från en del av sin föredragningsskyldighet för att ges
möjlighet att leda förhör och besluta i vissa ärenden enligt nykterhetsvårdslagen.
Länsstyrelsen föreslår att sektionen förstärks med en länsassessor
och en landskanslist och vidare att länsläkarexpeditionen tillförs ett
biträde.

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1967

Planeringssektionen. Ökningen av arbetsbelastningen och tillkomsten av
nya arbetsuppgifter i fråga om bl. a. naturvården kräver en omfattande upprustning
i personellt hänseende. Länsstyrelsen föreslår att sektionen tilldelas
ytterligare två länsassessorer, en länsnotarie, en länsassistent, en
landskanslist och sex biträden. Bilregistret behöver förstärkas med tre
biträden, kör kortsdetalj en med en landskanslist och två biträden.

Natur vårdsenheten behöver ytterligare personalresurser om den skall
kunna fylla skäliga anspråk på effektivitet. F. n. finns 254 naturvårdsärenden
som inte avgjorts. Personalförstärkning fordras med en naturvårdsassistent,
en amanuens, en landskanslist och ett biträde.

Utredningsenheten. Personalökning begärs med två biträden.

Länspolischefens expedition. Stockholms län är som länspolischefsområde
tveklöst det största och mest arbetsbelastade i landet. Trafikproblemen i länet
är stora och länspolischefen hinner inte med sina uppgifter som operativ
chef över länets polisverksamhet och som föredragande i länsstyrelsens
administrativa polisärenden. Länsstyrelsen föreslår att expeditionen tillförs
en polisintendent.

Civilbefälhavarens kansli. Länsstyrelsen hemställer att en tjänst som
kanslist inrättas.

Tillfällig personal. Länsstyrelsen begär att medlen för tillfällig personal
ökas med 415 000 kr.

B 1. Prövningsnämndens kansli. Arbetsbördan på kansliet ökar automatiskt
med hänsyn till befolkningsutvecklingen i länet. Länsstyrelsen
föreslår att kansliet tilldelas ett biträde.

Kameralsektionen utom prövningsnämndens kansli. Av diariestatistiken
för de senaste åren framgår att alla ärendegrupper fortlöpande har ökat varje
år. Detsamma gäller icke diarieförda ärendegrupper, t. ex. expeditioner i
länsstyrelsens kassa, expedierade postförskott och utbetalningar via anordningsbeslut.
Länsstyrelsen framhåller särskilt ökningen av antalet gåvoskatte-
och personalärenden. Då sektionen saknar personal för handläggningen
av bl. a. inköpsärenden föreslås att en tjänst som intendent inrättas.
I övrigt begärs förstärkning med två biträden.

Taxeringssektionen. Deklarationsmaterialet blir genom den starka befolkningstillväxten
alltmer skiftande och svårgranskat. Sektionen har flera
år varit underbemannad och många viktiga arbetsuppgifter har måst eftersättas,
bl. a. det betydelsefulla arbetet att vaka över taxeringen i första
instans. I fråga om revisionsarbetet är det framför allt den offensiva delen
av arbetet som kommer i efterhand när personalen inte räcker till för alla
arbetsuppgifter. Länsstyrelsen föreslår att allmänna detaljen tillförs en
taxeringsiintendent och tre biträden, revisionsdetaljen en länsrevisor, en
taxeringsrevisor och tre biträden, taxeringsassistentgruppen två taxeringsassistenter
och sju biträden och varuskattekontoret en taxeringsintendent
och ett biträde.

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1967

Vppbördsseldionen. För att handlägga ärenden i fråga om restitution av
skatt och för diariearbete in. in. behövs ytterligare två biträden.

Datasektionen. Utöver den personal, som enligt vad länsstyrelsen bär inhämtat
CFU kommer att föreslå, krävs enligt länsstyrelsens mening en byråinspektör,
en assistent och ett biträde.

För länsstyrelsen gemensam personal. Länsstyrelsen beräknar medel för
att fast anställa en pressombudsman, en personalkonsulent, två expeditionsvakter
och en telefonist. I fråga om behovet av en pressombudsman anför
länsstyrelsen att informationen till allmänheten om länsstyrelsens beslut
och åtgärder främst måste ske via rikspressen, som fordrar en intensiv
serviceverksamhet från länsstyrelsens sida. Också för att informera personalen
om viktigare arbetsuppgifter och beslut behövs en redaktör för
månatliga meddelanden till personalen. Yrkandet om en personalkonsulent
motiveras av läget på arbetsmarknaden, som kännetecknas av en besvärande
brist på arbetskraft. Länsstyrelsen behöver en tjänsteman för samordningsuppgifter
med anledning av det rekryteringsbehov och de personalvårdsproblem
som länsstyrelsen f. n. har.

Tillfällig personal. Länsstyrelsen begär att medlen för tillfällig personal
ökas med 584 000 kr.

C l. CFU föreslår att vid datakontoret inrättas en tjänst som föreståndare
vid bokbinderiexpeditionen och att den biträdespersonal som f. n. är
tillfälligt anställd tas upp på länsstyrelsens personalplan.

Föredraganden

Den utveckling som har ägt rum under senare tid inom Storstockholmsområdet
har inneburit en allt starkare integration inom olika verksamhetsområden.
För Stockholm och Stockholms län finns redan gemensam bostadsnämnd,
lantbruksnämnd, skolnämnd, skogsvårdsstyrelse och länsarbetsnämnd.
För den civila delen av totalförsvarsplanläggningsarbetet på lägre
regional nivå har inrättats civilförsvars- och allmänna beredskapssektioner
som är gemensamma för överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms
län. På den kommunala sidan har utvecklingen medfört ett allt fastare
samarbete i ett flertal olika samarbetsformer mellan Stockholms stad,
å ena, och Stockholms läns landsting eller grupper av primärkommuner eller
enstaka sådana i länet, å andra sidan. Staden och landstinget har också
fattat principbeslut om samgående den 1 januari 1971 i ett s. k. storlandsting
som avses skola ta befattning med frågor av betydelse för regionen, oavsett
om dessa hittills har fallit under den sekundär- eller under den primärkommunala
kompetensen.

Den utveckling som har ägt rum har sin grund i att Stockholms stad efter
hand blivit fullbyggd inom sina gränser och att gränsen mellan staden och
Jänsoinrådet går fram i ett i stort sett sammanhängande bebyggelseområde.

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1967

Den statliga länsadministrationen i Stockholms stad och Stockholms län
är emellertid fortfarande i väsentliga avseenden uppbyggd med hänsyn till
att staden står utanför länsindelningen. För de uppgifter som i länen åligger
länsstyrelserna finns i Stockholm överståthållarämbetet. Den verksamhet
som i länen utövas av länsmyndigheter eller länsexperter bedrivs i en del
fall enligt särskilda och på olika sätt utformade anordningar för staden.

Länsindelningen och länsadministrationen för det område som utgörs av
Stockholms stad och Stockholms län har under senare år utretts i olika sammanhang.
Sålunda underströk 1959 års länsindelningsutredning behovet av
ändring i länsindelningen och framhöll att Stockholms ställning som eget
statligt förvaltningsområde medför att en enhetlig bedömning av olika ärenden
inom Storstockholm och därmed en gemensam administrativ praxis försvåras.
Utredningen pekade också på olägenheterna av länsgränser mellan
Stockholm och kringliggande del av Storstockholm vid samhällsplanerande
åtgärder och på näringslivets område och räknade därför i sina alternativa
förslag till länsbildningar med att Stockholms stad skulle ingå i ett län som
omfattade även övriga delar av Storstockholmsområdet.

1961 års storstadsutredning framhöll att Stockholms stads funktionella
omfattning blivit vida större än den administrativa. De stora strukturella
förändringarna i området, den stora befolkningsökningen i kommunerna
omkring Stockholm, den alltmer sammanhängande bebyggelsen i området,
trafikförhållandena och behovet av samordnad planering på olika områden
motiverade enligt utredningens mening att man på den statliga sidan inte
behöll en regional indelning som utvecklingen i viss mån löpt ifrån. I stället
borde man anordna en förvaltning som svarade mot områdets behov, utformning
och omfattning. Storstadsutredningen, som föreslog inrättande av
cn länsstyrelse och en myndighet för länsarbetsnämndsuppgifterna i området,
utgick alltså från att en länsindelningsändring som berör Stockholms
stad borde ske och beaktade därvid också förhållandena inom den kommunala
sektorn. I detta avseende anlade utredningen synpunkter på det önskvärda
förbättrade samarbetet som innebar ett förord för ett storlandsting.

Vid remissbehandlingen av storstadsutredningens betänkande tillstyrktes
allmänt att ett nytt län bildades, omfattande Stockholms stad och nuvarande
Stockholms län och att eu länsmyndighet för såväl länsstyrelse- som de
regionala arbetsmarknadsuppgifterna inrättades.

En för staden och länet gemensam länsarbetsnämnd har som framgått
av vad jag förut anfört sedermera inrättats.

I det sakkunnigförslag som nu har lagts fram redovisas de olägenheter som
uppstår om länsindelningen behålls oförändrad efter storlandstingets tillkomst.
Härvid skulle den situationen uppkomma att storlandstinget på den
statliga sidan kommer att motsvaras av två myndigheter av länsstyrelsetyp,
vilket inte kan anses rationellt. Den sakkunnige belyser också olägenheterna
av den nuvarande ordningen på länsstyrelsesidan för primärkommunala och

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1967

regionala myndigheter och för allmänheten. Mot denna bakgrund föreslår
den sakkunnige att staden och länet den 1 januari 1968 skall läggas samman
till ett län med en länsstyrelse, som bildas genom att överståthållarämbetet
och länsstyrelsen i Stockholms län sammanförs. Vidare har den sakkunnige
lagt fram förslag till organisation och personalplan för den nya länsstyrelsen
och redovisat synpunkter i fråga om vissa övriga länsorgan. Organisationsförslaget
har anpassats till länsstyrelsernas organisation med vissa avvikelser
som föranleds av det nya länets folkmängd och den nya länsstyrelsens
storlek. Samtidigt har förslaget efter samråd med länsförvaltnings-,
landskontors- och länsindelningsutredningarna utarbetats så att ett genomförande
av deras kommande förslag inte försvåras.

Vid remissbehandling av förslaget har det i denna del allmänt tillstyrkts.

Den tidigare antydda utvecklingen har enligt min mening alltmer markerat
behovet av att varje statlig förvaltningsverksamhet får en ansvarig
myndighet i regionen. Särskilt framträder detta behov i alla frågor som
gäller samhällsplanering i dess vidaste bemärkelse. Problem som rör kommunikationer
och vägar, översiktlig planering för bebyggelse och fritidsområden,
bostadsförsörjning, vatten- och avloppsfrågor m. in. måste lösas
utifrån en enhetlig syn och målsättning för hela regionen. Både för samhället
och den enskilde måste det vara viktigt att man genom att effektivisera
administrationen skapar organisatoriska förutsättningar för att detta
skall ske. Även på andra områden, t. ex. skatteförvaltningen, är avsevärda
fördelar att vinna på att avskaffa den nuvarande splittringen på olika
myndigheter.

Beaktar man denna utveckling och det läge den sålunda lett fram till är
det enligt min mening nödvändigt att åstadkomma en enhetlig och integrerad
organisation av länsstyrelseförvaltningen. Länsstyrelserna har hand om
en ganska vid sektor av den statliga förvaltningen. Genom dem kanaliseras
på många områden och i skiftande former den samverkan och samordning
mellan statlig och kommunal verksamhet som är av avgörande betydelse för
en positiv samhällsutveckling. Det är därför enligt min mening ett vitalt
intresse att den region där huvudstadsoinrådet är beläget blir en enhet i
administrativt hänseende. Jag föreslår därför att överståthållarämbetet och
länsstyrelsen i Stockholms län slås samman till en länsstyrelse för ett län,
omfattande Stockholms stad och nuvarande Stockholm län.

Det kan i och för sig ifrågasättas om inte ett län av denna omfattning —
folkmängden kommer att uppgå till ca 1 400 000 — blir svårt att administrera
och om inte den länsmyndighet som tillskapas blir tungrodd och
svårhanterlig. Emellertid har jag bedömt de fördelar för alla berörda intressen
— statens, kommunernas, allmänhetens — som uppnås med en sammanläggning
som det väsentligaste. Den organisation för den nya länsmyndigheten
som jag förordar i det följande är avvägd med särskilt beaktande
av länets storlek och arbetsuppgifternas omfattning.

Kungi. Maj:ts proposition nr 77 år 1967

43

I fråga om tidpunkten för indetningsändringen ansåg storstadsutredningen
liksom det övervägande flertalet av de remissinstanser som yttrade
sig över utredningens förslag att reformen borde anstå till dess länsförvaltnings-,
landskontors- och länsindelningsutredningarna liade lagt fram sina
förslag så att bedömandena i fråga om länsförvaltningen kunde göras i ett
sammanhang för hela landet.

Den sakkunnige har med instämmande av det stora flertalet remissinstanser
föreslagit att reformen skall ske redan den 1 januari 19(18. Han har
därvid framhållit att de reformer i fråga om länsförvaltningen i allmänhet
som kan bli följden av de nyss nämnda tre utredningarnas förslag kan väntas
bli genomförda tidigast den 1 januari 1971 och att ett så långt uppskov
med frågan för Stockholmsområdets del bör undvikas. De nämnda utredningarna
har också bekräftat att genomförandet av deras förslag som väntas
bli framlagda under första halvåret 1967 inte försvåras om Stockholms stad
och län redan nu läggs samman till ett län med Stockholms läns yttre
gränser och om överståthållarämbetet och länsstyrelsen samtidigt slås samman
till en länsstyrelse med en organisation av i huvudsak den innebörd
som den sakkunnige förordat.

Som jag förut har nämnt arbetar storlandstingskommittén med sikte på
alt storlandstinget skall inrättas den 1 januari 1971. Denna reform
kominer att medföra krav på betydande arbetsinsatser också på det statliga
regionala planet. Jag anser i likhet med den sakkunnige och flertalet remissinstanser
att den föreslagna länsindelningsändringen och länsstyrelsereformen
i området bör genomföras snarast, så att statliga åtgärder och bedömanden
i samband med en ev. storlandstingsreform ankommer på endast en
myndighet på länsstyrelseplanet. Jag kan således inte biträda den uppfattning
som förts fram av några remissinstanser, att reformen i tiden bör läggas
så nära storlandstingets tillkomst som möjligt. Oavsett storlandstingsfrågan
anser jag dessutom att den allmänna utvecklingen i huvudstadsområdet, där
framför allt planeringsfrågorna på en rad viktiga samhällssektorer kräver
samlade kraftfulla insatser, gör det nödvändigt att en länsstyrelse tillskapas
så snart som möjligt. Jag förordar därför att reformen genomförs den 1
januari 1968. Enligt vad jag har inhämtat kommer de organisations- och
lokalfrågor som aktualiseras att kunna lösas till nämnda tidpunkt.

I detta sammanhang vill jag också framhålla, att en arbetsgrupp som
består av representanter för överståthållarämbetet, länsstyrelsen och statskontoret
sedan början av detta år bedriver vissa undersökningar vid överståthållarämbetet
och länsstyrelsen och härvid överväger bl. a. frågor om
lokaldisposition och vissa kontorsrutiner i syfte att underlätta sammanslagningen.
Avsikten är att viss personal som berörs av sammanslagningen
skall få utbildning för att trimmas in i sina ändrade uppgifter.

I fråga om det nya länets utsträckning anser jag att länsstyrelsen bör ha
Stockholms stad och nuvarande Stockholms län i dess helhet som verksamhetsområde.

44

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1967

Den sakkunnige liar diskuterat olika alternativ i fråga om länsnamnet
och stannat för Stockholms stad och län. Han föreslår vidare att den nya
länsmyndigheten — som bör organiseras som en länsstyrelse — ges namnet
länsstyrelsen i Stockholms stad och län.

Vid remissbehandlingen har skiftande uppfattningar kommit till uttryck
i namnfrågan. I likhet med flera av remissinstanserna finner jag det naturligast
och mest konsekvent att det nya länet kallas Stockholms län. Stockholm
bör vara det nya länets residensstad och den nya myndigheten bör,
eftersom den i det följande förutsätts bli organiserad i huvudsak som länsstyrelserna
i övrigt, få namnet länsstyrelsen i Stockholms län.

Bl. a. med hänsyn härtill förordar jag att länschefen i detta län liksom i
andra län kallas landshövding.

Den sakkunnige har för den nya länsstyrelsen föreslagit eu organisation
som i stort sett stämmer överens med övriga länsstyrelsers. De avvikelser
som förordas beror på att det nya länet får ett befolkningsunderlag och därigenom
en volym i fråga om arbetsuppgifter som saknar motsvarighet i
övriga län. På grund härav föreslås att under länschefen inrättas en tjänst
som souschef och att den nya länsstyrelsen får flera avdelningar och sektioner
än övriga länsstyrelser.

För min del finner jag det uppenbart att de omfattande uppgifter som
kommer att åvila landshövdingen i det stora huvudstadslänet kräver att han
bär en ställföreträdare som kan avlasta honom framför allt vissa verkschefsuppgifter.
Landshövdingens närmaste man bör kallas länsdirektör.

Den sakkunnige föreslår att länsstyrelsen skall organiseras på sju avdelningar,
vilket innebär en ökning med två i förhållande till det sammanlagda
antalet avdelningar vid överståthållarämbetet och den nuvarande länsstyrelsen.
I fråga om sektionsindelningen innebär förslaget att sektioner med
ensartade uppgifter vid de nuvarande båda myndigheterna slås samman men
att i några fall — när sektionerna blir för stora — arbetsuppgifter bryts ut
och läggs på sektioner, som saknar motsvarighet i nuvarande länsstyrelseorganisation.
Remissinstanserna har i allt väsentligt biträtt den sakkunniges
organisationsförslag i fråga om avdelnings- och sektionsindelning för det
nya verket.

För egen del är jag inte beredd att förorda att antalet avdelningar blir
flera än i nuvarande organisation. Jag föreslår alltså att den nya länsstyrelsen
organiseras på fem avdelningar. I fråga om sektionsindelningen kan jag
i huvudsak biträda den sakkunniges förslag. Det minskade antalet avdelningar
föranleder emellertid att sektionerna i vissa fall bör hänföras till
andra avdelningar än den sakkunnige föreslagit. Mitt förslag till avdelningsindelning
innebär följande.

1. Allmän avdelning med överexekutorssektion, allmän sektion och socialsektion.

2. Planeringsavdelning med väg- och trafiksektion, plan- och byggnads -

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1967

sektion, enhet för länsplanering, miljövårdsenhet, civilförsvarssektion, allmän
beredskapssektion och militärassistent.

3. Kameral- och nppbördsavdelning med kameral-, personal-, uppbördsoch
datasektion.

4. Prövningsnämndsavdelning.

5. Taxeringsavdelning med sex taxeringskontor, två revisionskontor, varnskattekontor,
taxeringsassistentgrupp och kupongskattekontor.

6. Länspolischefens expedition.

Organisationen framgår också av en inom kommunikationsdepartementet
upprättad organisationsplan, vilken torde som bilaga 1 få fogas vid statsrådsprotokollet
i detta ärende.

Planeringsrådet i länet bör i enlighet med den sakkunniges förslag bestå
av tolv ledamöter, av vilka Kungl. Maj :t, staden och landstinget utser fyra
var.

Organisationsförslaget har byggts upp på grundval av den nuvarande
länsstyrelseorganisationen. Så långt möjligt bör också arbetsuppgifterna och
handläggningsförfarandet anpassas till vad som enligt länsstyrelseinstruktion,
normalarbetsordning och diarieplaner gäller för länsstyrelserna.

I likhet med den sakkunnige anser jag att långtgående ändringar i fråga
om ärendefördelningen inom nuvarande organisationsram på länsstyrelsesidan
bör undvikas innan länsförvaltningsutredningens förslag föreligger.

Det hör ankomma på den nya länsstyrelsen att närmare ta ställning till
olika uppkommande frågor rörande arbetsrutiner, fördelningen av beslutanderätt
och föredragningsskyldighet, prövningsnämndsarbetet och den inbördes
fördelningen av uppgifter mellan taxeringskontoren resp. revisionskontoren
in. in. Den förut nämnda arbetsgruppens arbete torde härvidlag
komma att lämna ett värdefullt underlag. I detta sammanhang vill jag
emellertid understryka den sakkunniges uttalande att möjligheterna att delegera
beslutanderätt och föredragningsskyldighet så långt möjligt bör tillvaratas.
I fråga om arbetet på taxeringskontoren uttalade chefen för finansdepartementet
i prop. 1963: 99 med förslag till vissa organisationsändringar
inom överståthållarämbetets skatteavdelning m. in. att det borde undersökas
vilka fördelar och nackdelar en funktionell indelning av taxeringsavdelningen
innebär. Det bör ankomma på den nya länsstyrelsen att ta ställning
till frågan om arbetet på taxerings- och revisionskontoren bör bedrivas efter
funktionella eller geografiska grunder.

Avgörande för att den nya organisationen skall fungera effektivt är att
lokalfrågorna kan lösas på ett tillfredsställande sätt. överståthållarämbetet
och länsstyrelsen har f. n. sina lokaler splittrade på flera håll i huvudstaden.
Efter samråd med byggnadsstyrelsen har den sakkunnige lagt fram förslag
om hur lokalfrågan för den nya länsstyrelsen skall lösas temporärt till dess
ett nytt landsstatshus i Stockholm kan tas i bruk.

Under departement sbehandlingen av förslaget har lokalfrågorna ägnats

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1967

ingående uppmärksamhet. Den tidigare nämnda arbetsgruppen har också
särskilt studerat frågor om lokalplanering och lokaldisposition. Planeringen
visar att en godtagbar lösning av lokalfrågorna för länsstyrelsen kan uppnås.

För Stockholms stad och överståthållarämbetet gäller f. n. åtskilliga särskilda
författningsbestämmelser inom länsstyrelsesektorn. Hithörande frågor
kartläggs f. n. under medverkan av personal från överståthållarämbetet.
Jag avser att föreslå Kungl. Maj :t att till hösten lägga fram förslag rörande
de frågor av författningskaraktär som riksdagen bör ta ställning till och i
övrigt vidta erforderliga författningsändringar före den 1 januari 1968.

När det gäller länsadministrationen i övrigt har både storstadsutredningen
och den sakkunnige funnit det naturligt och följdriktigt att en ny länsstyrelse
för nuvarande Stockholms stad och Stockholms län liksom andra
länsstyrelser så långt som möjligt för varje verksamhetsområde får ett
expertorgan eller en länsmyndighet att samarbeta med. Ett fortsatt sammanförande
av de statliga regionala organen förutsätts också bli till fördel
för verksamheten inom deras olika kompetensområden. Den sakkunnige har
framhållit som i första hand önskvärt att det inrättas ett länsarkitektkontor
och en vägförvaltning med kompetens över hela det nya länet. Han har
vidare anfört alt motsvarande sammanläggningar bör övervägas i fråga om
övriga expertorgan som ännu inte har förts samman. Remissinstanserna
bär till övervägande delen anslutit sig till vad den sakkunnige har anfört i
detta avseende.

Jag delar uppfattningen att varje sektor av den regionala statliga förvaltningen
i det nya länet bör motsvaras av en länsmyndighet eller ett expertorgan.
Som jag tidigare nämnt har sammanslagningar också skett bl. a. på
skol-, bostads- och arbetsinarknadssidan. Det är enligt min mening angeläget
att sådana sammanslagningar övervägs även för övriga statliga regionala
verksamheter, främst för sådana som har att ta befattning med frågor
i samband med samhällsplaneringen. I första hand syftar jag på den verksamhet
som utövas av länsarkitekt och vägförvaltning. I dessa avseenden
tillämpas f. n. särskilda anordningar för Stockholms stad i förhållande till
vad som gäller för länen.

I gällande instruktioner stadgas att varje län utgör ett länsarkitektdistrikt
resp. att i varje län skall finnas en vägförvaltning. Om Stockholm i enlighet
med vad jag har föreslagit skall ingå i ett nytt Stockholms län, utvidgas alltså
kompetensområdena för länsarkitektkontoret och vägförvaltningen i nuvarande
Stockholms län att omfatta också Stockholms stad.

Enligt vad jag inhämtat finns möjligheter att förse länsarkitektkontoret
i det nya länet med en organisation som i inledningsskedet svarar mot
länets behov.

När det gäller vägförvaltningen är jag däremot inte beredd att nu ta upp
frågan om ändring i den bestämmelse i väglagen som innebär att det direkta

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1967

47

inseendet över det bidragsberättigade väg- och gatunätet i Stockholm utövas
av central myndighet.

I fråga om de uppgifter som i länen utövas av länsläkare och länsveterinär
gäller att motsvarande uppgifter för Stockholms stad utövas av förste stadsläkaren
och förste stadsveterinären, som båda är kommunala tjänstemän
Enligt vad jag inhämtat kommer frågan att tillskapa länsläkar- och länsveterinärorganisationer
för hela det nybildade länet att övervägas inom
social- resp. jordbruksdepartementen.

I fråga om de övriga länsorgan som ännu ej är gemensamma för Stockholms
stad och Stockholms län torde frågor om ändring av nuvarande kompetensområden
komma att ägnas fortlöpande uppmärksamhet och successivt
tas upp till behandling.

Vad härefter angår personalbehovet för den nya länsstyrelsen får jag anföra
följande.

I en förteckning, som torde fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende
som bilaga 2, har tagits upp alla tjänster vid den nya länsstyrelsen för vilka
medel beräknas för tiden den 1 januari—den 30 juni 1908. I fråga om löncställningen
för flertalet av dessa tjänster har avtal träffats mellan statens
avtalsverk och berörda personalorganisationer. Avtalet har denna dag överlämnats
till riksdagens lönedelegation med hemställan om godkännande på
riksdagens vägnar.

Tjänsten som landshövding bör placeras i lönegrad Co 6 och länsdirektörstjänsten
i Co 5. Var och en av de fem avdelningarna bör förestås av en
avdelningschef. Härför bör inrättas två tjänster som landssekreterare,
två som landskamrerare och en som taxeringsdirektör, alla i Co 3. På
var och en av allmänna avdelningen, planeringsavdelningen, kameral- och
uppbördsavdelningen samt taxeringsavdelningen bör finnas en ställföreträdare
för avdelningschefen. Vidare bör en särskild tjänsteman finnas som
på planeringsavdelningen kan samordna och leda civilförsvars- och allmänna
beredskapssektionernas arbete. För de nu nämnda arbetsuppgifterna
bör inrättas en tjänst som förste taxeringsintendent i Co 2 och fyra som
förste länsassessorer i Co 1. Fem förste länsassessorer skall tjänstgöra som
domare i prövningsnämnden. Härför bör inrättas fem tjänster i Co 1.
Varje taxeringskontor skall förestås av en förste taxeringsintendent och
varje revisionskontor av en förste revisionsintendent. Jag föreslår härför
åtta tjänster i Co 1.

I övrigt räknar jag medel för tjänster vid den nya länsstyrelsen i huvudsaklig
överensstämmelse med det förslag som den sakkunnige lagt fram.
Förslaget innebär i stort sett att personalen hos de nuvarande båda myndigheterna
läggs samman.

Härutöver tar jag upp medel för ett 20-tal tjänster i syfte att, främst med
hänsyn till de stora arbetsökningar som fortlöpande följer med befolkningsökningen
i Stockholms län, förstärka organisationen på vissa punk -

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1967

ter. Följande tjänster bör sålunda tillföras organisationen, nämligen på allmänna
avdelningen en länsassessor, en länsnotarie, en landskanslist och ett
biträde, på planeringsavdelningen en länsassessor, en landskanslist, en civilförsvarsinspektör
och tre biträden, på kameral- och uppbördsavdelningen
en landskanslist och fem biträden och på taxeringsavdelningen en taxeringsinspektör,
två taxeringsrevisorer och tre biträden. Den sakkunnige har räknat
med i runt tal 1 000 fasta tjänster i den nya organisationen. Mitt förslag
tar upp 932 fasta tjänster, vartill kommer de tjänster för den nya naturvårdsenheten,
som skall inrättas vid länsstyrelsen enligt förslag som i annat
sammanhang har lagts fram av chefen för jordbruksdepartementet.

Vid beräkningen av personalbehovet har jag tagit hänsyn till Kungl.
Maj :ts beslut den 3 februari 1967 i fråga om personalorganisationen vid
skatteavdelningen fr. o. in. den 1 januari 1967 med anledning av fögderireformen.
Detta beslut innebär att taxeringssektionens personal har minskats
med 43 tjänstemän, nämligen en byrådirektör, en byråassistent och 41 biträden,
att prövningsnämndens kansli tillförts två biträden och att personalen
vid skattehusets telefonväxel tagits upp på överståthållarämbetets
personalplan. Också den sakkunnige har vid sina beräkningar utgått från
att viss minskning av personalen kunde ske på grund av fögderireformen.

I fråga om datakontorens personal har jag — i avvaktan på närmare
erfarenheter i fråga om personalbehovet — inte ansett mig kunna godta den
sakkunniges förslag att fast anställa ett 90-tal f. n. tillfälligt anställda biträden.
Med hänsyn till de rationaliseringsvinster som automatiskt bör kunna
vinnas genom den nya organisationen bör antalet tillfälligt anställda
kunna minskas. Erfarenheterna får visa när så kan ske. På grund härav
beräknar jag medel för tillfällig arbetskraft i huvudsaklig enlighet med den
sakkunniges förslag.

Representationsbidrag utgår f. n. årligen med 36 000 kr. till överståthållaren
och med 31 000 kr. till landshövdingen i Stockholms län. Med hänsyn
till den representation, som kommer att falla på landshövdingen i det
nya länet, föreslår jag att bidraget bestäms till 40 000 kr. för år.

Lönekostnaderna för den nya länsstyrelsen för tiden den 1 januari—den
30 juni 1968 beräknar jag till 17 075 000 kr.

Till avlöningar för den nuvarande länsstyrelsen i Stockholms län för tiden
den 1 juli—den 31 december 1967 beräknar jag 6 900 000 kr. Jag har därvid
räknat upp medlen för tillfällig personal så att erforderliga personalförstärkningar
bör kunna tillgodoses genom extraanställningar.

Vad angår omkostnader för den nya länsstyrelsen bör beaktas att omkostnader
för den nuvarande länsstyrelsen i Stockholms län har beräknats för
hela budgetåret 1967/68 under vederbörande anslag i statsverkspropositionen.
I detta sammanhang behöver därför endast tas upp medel som motsvarar
nuvarande överståthållarämbetets omkostnader för ett halvt år. Vidare
bör medel beräknas för kostnader i samband med de lokalbyten, som måste

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1967

ske, och för de kostnader som uppstår till följd av att kronofogdemyndigheten
i Stockholm måste byta lokaler. Flyttningskostnader inkl. kostnader
för teleanordningar och vissa inköp av möbler och maskiner har beräknats
till ca 900 000 kr. Totalt beräknar jag nu ifrågavarande omkostnader till
1 900 000 kr.

På förslag av chefen för jordbruksdepartementet har den 3 mars 1967
lagts fram prop. 1967: 59 angående naturvårdens organisation m. m. Förslaget
innebär bl. a. att länsingenjörskontorens nuvarande uppgifter och
länsstyrelsernas planeringsuppgifter inom naturvården förs samman i särskilda
enheter i länsstyrelserna. De merkostnader för länsstyrelserna, som
förslaget medför, beräknas till 7 160 000 kr. för budgetåret 1967/68.

Samtliga de kostnader som jag här har berört bör för budgetåret 1967/68
av praktiska skäl tas upp under ett särskilt förslagsanslag kallat Kostnader
för länsstyrelsen i Stockholms län in. m. I enlighet med vad jag anfört
beräknar jag anslaget till (17 075 000 + 6 900 000 + 1 900 000 + 7 160 000)
33 035 000 kr. eller avrundat till 33 000 000 kr. Medlen för naturvårdsverksamheten
bör av Kungl. Maj :t fördelas på de olika länen för åsyftade ändamål.

Till Överståthållarämbetet: Avlöningar beräknar jag för tiden den 1 juli
—den 31 december 1967 10 400 000 kr. Jag har härvid beräknat medel för
nämnda tid för en tjänst som inspektör i Ae 23 på allmänna beredskapssektionen
och för en biträdestj änst på civilförsvarssektionen. Dessa sektioner
lörs oförändrade över till den nya länsstyrelsen. Jag har också räknat medel
från budgetårets början för fortsatt utbyggnad av skatteavdelningen enligt
de grunder som har beslutats av 1963 års riksdag. Vidare har jag räknat
medel för datakontorets utbyggnad enligt CFU:s förslag.

Till Överståthållarämbetet: Omkostnader beräknar jag för tiden den 1 juli
—den 31 december 1967 975 000 kr.

Hemställan

Under åberopande av vad jag sålunda har anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

1. besluta att en länsstyrelse organiserad enligt av mig
förordade riktlinjer för ett nybildat Stockholms län, omfattande
Stockholms stad och nuvarande Stockholms län, skall
bildas den 1 januari 1968 genom sammanslagning av överståthållarämbetet
och länsstyrelsen i nuvarande Stockholms
län,

2. bemyndiga Kungl. Maj :t att föra upp tjänster på löneplan
C på personalförteckningen för länsstyrelserna enligt
vad jag förordat,

3. bemyndiga Kungl. Maj :t att meddela de föreskrifter
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 77

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1967

och vidta de åtgärder i övrigt som fordras för genomförande
av de framlagda förslagen samt meddela nödvändiga övergångsbestämmelser,

4. för budgetåret 1967/68 på driftbudgeten under sjätte
huvudtiteln anvisa

a) till Ö v er ståthållar ämbetet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 10 400 000 kr.,

b) till Överståthållarämbetet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 975 000 kr.,

c) till Kostnader för länsstyrelsen i Stockholms län m. m.
ett förslagsanslag av 33 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Organisationsplan för länsstyrelsen i Stockholms län

Bilaga 1.

1 = landshövding

2 =länsdirektör

6 = prövningsnämndsavd. 8 = länspol.ch.exp.

3 = allm. avd.

4 = planer.avd.

5 = kameral- och uppbördsavd.

7 = taxeringsavd.

31 = överexekutorssekt.

41

= väg- och trafiksekt.

51 = kameralsekt.

71 a-f = 6 st. taxer.kont.

32 = allmän sekt.

42

= plan- och byggnadssekt.

52 = personalsekt.

72g-h=2 st. revi&ionskont

33 = socialsekt.

43

= enhet för länsplanering

53 = uppbörds sek t.

73 = varuskattekont.

44

= naturvårdsenhet

54 = datasekt.

74 = tax.ass.grupp

45

= civilförsvarssekt.

75 = kupongskattekont.

46 = allmän beredskapssekt.

47 = militärassistent

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1967

V

Kungi. Maj:ts proposition nr 77 år 1967

53

Bilaga 2.

Tablå över föreslagna tjänster vid länsstyrelsen i Stockholms län fr. o. m. den

1 januari 1968

1 landshövding ............ G 6

1 länsdirektör C 5

Allmän avdelning
Gemensam personal

1 landssekreterare .......... C 3

1 förste länsassessor ........ C 1

1 kontors skrivare .......... A 13

2 kansliskrivare............ A 11

5 kontorsbiträde ...... högst A 9

öve rexe ku tors sektion

1 förste länsassessor........ B 6

1 länsassessor ............ A 30

1 länsassessor ............ A 28

2 länsassessor ............ A 26

2 förste länsnotarie ........ A 24

1 länsnotarie ............ A 18/22

1 förste länsassistent A 23

1 förste landskanslist ...... A 19

1 landskanslist ............ A 17

1 kontors skrivare .......... A 13

1 kansliskrivare .......... A 11

3 kontorsbiträde ...... högst A 9

Allmän sektion
1 förste länsassessor ...... B 7

1 länsassessor ............ A 30

2 länsassessor ............ A 28

2 länsassessor ............ A 26

2 förste länsnotarie ...... A 24

2 länsnotarie .......... A 18/22

1 förste länsassistent ...... A 23

1 länsassistent ............ A 21

2 förste landskanslist.....A 19

2 landskanslist .......... A 17

2 landskanslist ........ A 11/17

1 förste kontorsskrivare .... A 15

3 kontorsskrivare ........ A 13

5 kansliskrivare .......... A 11

10 kontorsbiträde ... högst A 9

Passdetalj

1 länsassistent ............ A 21

1 förste landskanslist A 19

1 kontorsskrivare .......... A 13

2 kansliskrivare .......... A 11

6 kontorsbiträde ...... högst A 9

Socialsektion
1 förste länsassessor
1 länsassessor
1 länsassessor ......

3 länsassessor

1 länsnotarie ........

2 bar n avård skon s ulent
1 förste länsassistent

1 förste landskanslist

2 landskanslist .....

1 kontorsskrivare
1 kansliskrivare ....

3 kontorsbiträde.....

Planering savdelning
Gemensam personal

1 landssekreterare .......... C 3

2 förste länsassesor C 1

1 kontorsskrivare .......... A 13

Väg- och trafiksektion
1 förste länsassessor B 5

1 länsassessor ............ A 28

2 länsassessor ..........A 26

1 förste länsnotarie A 24

2 länsnotarie ............ A 18/22

1 förste landskanslist A 19

1 kansliskrivare .......... A 11

2 kontorsbiträde ...... högst A 9

Bilregisterdetalj
1 förste länsassistent A 23

1 länsassistent ............ A 21

1 landskanslist ........ A 11/17

3 förste kontorsskrivare . . A 15

2 kontorsskrivare A 13

17 kansliskrivare .......... A 11

40 kontorsbiträde högst A 9

Körkorts detalj

1 länsassistent ............ A 21

1 förste landskanslist A 19

B 6
A 30
A 28
A 26
A 18/22
A 23
A 23
A 19
A 11/17
A 13

..... A 11

högst A 9

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1967

1 förste kontorsskrivare

A

15

1 byrådirektör .......

..... A

28

2 kontorsskrivare

A

13

1 kansliskrivare .....

..... A

11

2 kansliskrivare .....

A

11

1 kontorsbiträde......

högst A

9

7 kontorsbiträde......

högst

A

9

Plan- och b y g g n a d s s e k

Kameral- och uppbördsavdelning

tion

Gemensam personal

1 förste länsassessor

B

7

1 land sfcamrer are .....

C

3

1 länsassessor

A

30

1 förste länsassessor

C

1

2 länsassessor .......

A

28

1 kontorsskrivare .....

..... A

13

1 länsassessor

A

26

4 kontorsbiträde......

högst A

9

1 förste länsnotarie

A

24

1 länsnotarie ..........

. . A

18/22

K a m era 1 sektion

1 förste länsassistent

A

23

1 förste länsassessor .

B

6

2 förste landskanslist

A

19

1 länsassessor

..... A

30

2 landskanslist

A

17

1 länsassessor .......

..... A

28

2 landskanslist ........

. . A

11/17

1 länsassessor .......

..... A

26

1 kontorsskrivare .....

A

13

1 förste länsnotarie

..... A

24

2 kans-liskrivare .....

A

11

1 länsnotarie ........

A 18/22

4 kontorsbiträde

högst A

9

1 förste länsassistent .

..... A

23

2 länsassistent .......

..... A

21

Civil försvars sektion

1 förste landskanslist .

..... A

19

1 civilförsvarsdirektör

B

6

1 landskanslist

..... A

17

1 biträdande civilförsvarsdi-

3 landskanslist ......

A 11/17

rektor ...........

A

28

2 förste kontorsskrivare A

15

1 förste civilför svar singenjör

A

28

6 kontorsskrivare

..... A

13

1 förste civilförsvar singenjör

A

26

12 kansliskrivare .....

..... A

11

4 civilförsvarsinspektör

A

23

19 kontorsbiträde

högst A

9

1 länsassistent .......

A

21

1 civilförsvarsingenjör

A

21

Personalsektion

3 förste landskanslist

A

19

1 avdelningsdirektör

B

5

1 förrådsförvaltare . .

A

19

1 byrådirektör .......

..... A

28

1 civilförsvarsingenjör

A

19

2 förste länsassistent

..... A

23

6 landskanslist

A

17

1 länsassistent .......

..... A

21

3 landskanslist

. . A

11/17

2 förste landskanslist

..... A

19

1 kontorsskrivare

A

13

1 landskanslist .......

..... A

17

1 förrådsmästare

A

13

1 landskanslist ........

A 11A7

4 kansli skrivare

A

11

1 förste kontorsskrivare

.... A

15

21 kontorsbiträde . . . .

högst A

9

1 kontorsskrivare .....

..... A

13

1 kansliskrivare .....

..... A

11

Allmän beredskapss

e k-

2 kontorsbiträde......

högst A

9

tion

1 länsassessor .......

A

30

Uppbörds sektion

1 inspektör ...........

A

23

1 förste länsassessor .

B

6

3 förste landskanslist .

A

19

1 länsassessor .......

..... A

28

1 landskanslist .......

A

17

1 länsnotarie ........

. . A 18/22

1 landskanslist

. . A

11/17

1 förste länsassistent .

..... A

23

1 kansliskrivare .....

A

11

2 länsassistent .....

..... A

21

4 kontorsbiträde

högst A

9

2 förste landskanslist .

..... A

19

2 landskanslist .....

..... A

17

Enhet för 1 ä n s p1 aner i n g

2 landskanslist ......

. A 11/17

1 planeringsdirektör

B

5

1 förste kontorsskrivare . . A

15

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1967

2 kontorsskrivare . .

..... A

13

13 kansliskrivare .....

..... A

11

19 kontorsbiträde ....

högst A

9

Datasektion

1 avdelningsdirektör

B

6

1 byrådirektör .......

..... A

28

1 byrådirektör .......

..... A

26

2 förste byråinspektör

..... A

23

1 assistent ...........

..... A

21

1 förste landskanslist

..... A

19

2 landskanslist .......

..... A

17

2 assistent ...........

A

17

2 assistent ...........

..... A

15

4 assistent ...........

..... A

13

2 förste kontorsskrivare

A

15

3 kontorsskrivare .....

..... A

13

6 kansliskrivare .....

..... A

11

För länsstyrelsen ge-

m e n s a in personal

1 förste kontorsskrivare . A

15

3 expeditionsförman

..... A

13

1 kontorsskrivare . .

..... A

13

2 materialförvaltare

..... A

13

1 förste telefonist . .

..... A

13

7 expeditionsförman

..... A

11

3 förste telefonist

..... A

11

1 bilförare ..........

högst A

9

21 expeditionsvakt

högst A

9

1 portvakt ..........

högst A

9

16 telefonist

högst A

9

Prövningsnämndsavdelning

1 landskamrerare . . .

..... C

3

5 förste länsassessor

..... C

1

1 förste länsassessor

B

6

3 länsassessor .......

..... A

28

4 länsassessor .......

..... A

26

2 förste länsnotarie . . .

..... A

24

1 länsnotarie .......

A 18/22

1 förste länsassistent .

..... A

23

1 länsassistent .......

..... A

21

3 förste landskanslist .

..... A

19

3 landskanslist.......

..... A

17

7 landskanslist .....

... A 11/17

2 förste kontorsskrivare .... A

15

5 kontorsskrivare . .

..... A

13

13 kansliskrivare .....

..... A

11

24 kontorsbiträde ...

högst A

9

Taxerings av delning
Gemensam personal

1 taxeringsdirektör ........ C 3

1 förste taxeringsintendent . . C 2

1 taxeringsintendent ........ B 5

1 förste länsassistent ...... A 23

1 landskanslist ............ A 17

2 landskanslist .......... A 11/17

1 kontorsskrivare .......... A 13

4 kontorsbiträde...... högst A 9

Taxeringskontor
6 förste taxeringsintendent C 1

6 taxeringsintendent ...... B 5

12 bitr. taxeringsintendent . A 28
6 bitr. taxeringsintendent . . A 26
6 förste taxeringsinspektör A 24
6 länsnotarie A 18/22

6 länsassistent ............ A 21

6 förste landskanslist...... A 19

6 förste kontorsskrivare A 15

6 kansliskrivare .......... A 11

18 kontorsbiträde högst A 9

Re visionskon t or
2 förste revisionsintendent . . C 1
4 revisionsintendent B 5

2 länsrevisor ............ A 30

12 länsrevisor ............ A 28

17 bitr. länsrevisor A 26

14 förste taxeringsre visor .... A 24

9 taxeringsrevisor ...... A 18/22

2 länsassistent ............ A 21

10 förste landskanslist ... A 19

7 landskanslist .......... A 17

9 landskanslist A 11/17

2 förste kontorsskrivare A 15
2 kontorsskrivare ..........A 13

8 kansliskrivare ..........A 11

13 kontorsbiträde ... högst A 9

Varus katte kontor
1 taxeringsintendent B 7

1 bitr. taxeringsintendent A 28

1 länsassistent ............ A 21

2 förste landskanslist ...... A 19

4 landskanslist .......... A 17

3 landskanslist ........ A 11/17

6 kontorsskrivare ........ A 13

6 kansliskrivare .......... A 11

12 kontorsbiträde högst A 9

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1967

Taxeringsassistentgrupper

1 kontorsskrivare

A

13

1 förste taxeringsassistent .

A 23

1 kansliskrivare . . .

. A

11

17 förste taxeringsassistent .

A 21

12 kontor sbiträde/kontorist

44 taxeringsassistent .....

A 19

högst ...........

. A

9

6 kontor s skri var e .......

A 13

16 kansliskrivare .........

A 11

Länspolischefens expedition

26 kontorsbiträde . . . . högst A 9

1 länspolischef .....

C

1

1 bitr. länspolischef .

B

5

Kupong skattekontor

1 kansliskrivare . . .

A

11

1 byrådirektör ...........

A 28

1 kontorsbiträde.....

högst A

9

ESSELTE AB. STHLM 67
714016