Kungi. Maj:ts proposition nr 76 år 1967
1
Nr 76
Kungi. Maj:ts proposition till riksdagen angående omorganisation
av överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap;
given Stockholms slott den 17 mars 1967.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
Gunnar Lange
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en omorganisation av överstyrelsen för ekonomisk
försvarsberedskap. Den nya organisationen avses gälla fr. o. m. den
1 juli 1967 då ett av statskontoret i samarbete med överstyrelsen utarbetat
system för automatisk databehandling av överstyrelsens verksamhet kan
börja tillämpas.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 76
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1967
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 17 mars 1967.
Närvarande:
Statsråden Sträng, Andersson, Lange, Kling, Edenman, Johansson,
Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson,
Gei jer, Odhnoff, Wickman.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga angående omorganisation
av överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap och anför.
I årets statsverksproposition (bil. 12 s. 124) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1967/68 beräkna till Överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar
ett förslagsanslag av 2 734 000 kr. samt till Överstyrelsen för ekonomisk
försvarsberedskap: Omkostnader ett förslagsanslag av 300 000 kr.
Dessa frågor torde nu få tas upp till fortsatt behandling.
Inledning
Enligt sin instruktion (SFS 1965: 659) är överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap
central förvaltningsmyndighet för den ekonomiska försvarsberedskapen
med uppgift att samordna landets försvarsförberedelser på det
ekonomiska området. I den mån det inte ankommer på annan myndighet
skall överstyrelsen också ombesörja att det totala försvarets behov av förnödenheter
kan tillgodoses vid krig eller avspärrning.
Styrelsen består av en generaldirektör och chef, verkets fyra byråchefer
samt minst fyra lekmannaledamöter representerande näringslivet och andra
samhällsintressen som verksamheten berör. För att främja samordningen
mellan överstyrelsen och övriga berörda myndigheter är ett rådgivande organ
knutet till styrelsen. I detta råd för ekonomisk försvarsberedskap är generaldirektören
ordförande och i övrigt består rådet av cheferna för försvarsstaben,
civilförsvarsstyrelsen, statens jordbruksnämnd och arbetsmarknadsstyrelsen
samt ordföranden i centrala civila transportkommittén.
Överstyrelsen fick sin nuvarande organisation år 1962. Den är indelad i
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1967
fyra byråer och en allmän planeringssektion. Fördelningen av de huvudsakliga
arbetsuppgifterna är följande.
Administrativa byrån handlägger förutom löpande ärenden av traditionell
kanslibyråkaraktär även vissa beredskapsuppgifter av administrativ och
juridisk art. Vidare svarar byrån för samordningen i juridiskt och administrativt
hänseende av överstyrelsens planläggande verksamhet.
Industri- och varubyrån planlägger tillverkningen av förnödenheter som
är särskilt betydelsefulla för krigföring och krigsför sörj ning, reparationsverksamhet
i krig, lagringsberedskapen och krigsleveranser samt handelns
verksamhet under krig eller avspärrning. Vidare har byrån det närmaste
ansvaret för den fortlöpande planeringen vad gäller undanförsel och förstöring.
Bränslebyrån har motsvarande ansvar vad gäller fasta och flytande bränslen
samt smörjmedel. Häri ingår även överstyrelsens funktion som tillsynsmyndighet
för den oljelagringsskyldighet som åvilar oljebranschen och storkonsumenter
av olja. Byrån ger vidare anvisningar för den planering av
distributionen av flytande drivmedel och bränslen samt vissa smörjmedel
som sker genom Drivmedelscentralen aktiebolag. Detta har bildats av oljebolagen
för samarbete med överstyrelsen och andra statliga myndigheter
och skall vid krig eller krigsfara ombesörja distributionen av dessa varor.
Affärsbyrån handlägger löpande ärenden rörande inköp, lagring och försäljning
av de varor som överstyrelsen lagrar. Byrån ansvarar för underhåll
och förvaltning av lagringsanläggningarna samt tillsyn, kontroll och omsättning
av de lagrade varorna. Dess cisternsektion har tillsyn över styrelsens
cisternanläggningar och sådana som uppförts med statsbidrag. Sektionen
projekterar också nya anläggningar och leder den lokala cisternförvaltningen,
vilken är knuten till byrån.
Den allmänna planeringssektionen följer det utrednings- och planeringsarbete,
som bedrivs på olika håll inom totalförsvaret. Den kan själv ta initiativ
till utredningar av mera principiell och grundläggande natur och
medverka i dessa liksom i utredningar inom andra myndigheter. Vidare förbereder
och samordnar sektionen överstyrelsens medverkan i civila och
militära spel och övningar.
Med skrivelse den 23 januari 1967 har statskontoret i samråd med överstyrelsen
lämnat över en promemoria med förslag till ny organisation för
överstyrelsen.
Över förslaget har, efter remiss, yttranden avgetts av överbefälhavaren
som inhämtat synpunkter från fortifikations-, armé-, marin- och flygförvaltningarna
samt försvarets intendenturverk och sjukvårdsstyrelse, försvarets
forskningsanstalt, medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd, centrala
civila transportkommittén, statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket, statens
jordbruksnämnd, kommerskollegium, civilbefälhavarna, länsstyrelserna
i Jönköpings, Blekinge, Älvsborgs, Västmanlands och Västerbottens län,
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1967
arbetsmarknadsstyrelsen, civilförsvarsstyrelsen, Kooperativa förbundet,
Svenska petroleum institutet, Sveriges grossistförbund och Sveriges industriförbund.
Statskontorets utredning
Efter framställning av överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap
började statskontoret våren 1965 undersöka möjligheterna att använda automatisk
databehandling (ADB) i överstyrelsens verksamhet. Undersökningen
ledde under sommaren 1966 fram till ett förslag till ADB-system.
Detta utgör en första etapp av ett integrerat system och omfattar styrelsens
företagsregister, inräknat cisterner och bensinstationer, samt upphandlingsverksamheten.
De första delsystemen tillämpas redan. Nästa etapp avser
styrelsens planeringsverksamhet. Enligt avtal körs programmen vid statistiska
centralbyråns datamaskincentral. Systemen beräknas kunna börja
tillämpas från den 1 juli 1967. Datamaskincentralen kommer att ansluta
en terminal vid överstyrelsen.
Som en naturlig följd av systemarbetet uppstod krav på att förändra
överstyrelsens organisation. Härigenom skulle styrelsen kunna tillgodogöra
sig den höjning av effektiviteten som ADB-tekniken medför. I direkt samband
med systemarbetet har statskontoret därför också bedrivit en organisationsundersökning.
En förutsättning har därvid varit att söka lösa organisationsfrågan
inom ramen för de medel, som redan står till överstyrelsens
förfogande. Systemlösningarna och den nya organisation, som statskontoret
föreslår, ger överstyrelsen möjlighet att på ett effektivt sätt planlägga
lagring av en avsevärt utökad mängd varor, att med större säkerhet
lagra de rätta varorna och att sköta omsättningen av lagren på ett lönsammare
sätt. Statskontoret förutsätter att den nya organisationen träder i kraft
den 1 juli 1967.
Beträffande överstyrelsens arbetsuppgifter har utredningen övervägt om
inte ansvaret för projektering, teknisk kontroll och underhåll av styrelsens
cisternanläggningar borde föras över till fortifikationsförvaltningen, men
funnit att detta inte bör ske nu. I stället bör man avvakta en utredning om
lämpligheten att skapa ett särskilt organ för den tekniska verksamheten
vid statliga cisternanläggningar av depåkaraktär. Däremot föreslår utredningen,
att den bränslestatistik som bränslebyrån ombesörjer förs över till
statistiska centralbyrån. Som förutsättning måste därvid gälla att bränslestatistiken
dels handhas så att den tillgodoser överstyrelsens behov, dels
ordnas så att material och personal vid en försörjningskris omgående kan
ställas till en bränsleförsörjningsmyndighets förfogande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1967
5
Beredskapsverksamhetens mål och medel
Utredningen utgår från de allmänna mål som föreskrivits för totalförsvaret
(prop. 1963: 108, SU 113, rskr 265). Därvid har fastslagits att målet
för det ekonomiska försvaret är att trygga folkförsörjningen i vidaste bemärkelse.
Av särskild betydelse för det ekonomiska försvaret är också föreskriften
att totalförsvarets olika delar skall samverka och understödja varandra
så att största försvarseffekt ernås. Överstyrelsens uppgifter bör även
i fortsättningen regleras enligt nuvarande instruktion och andra författningar
i den mån verksamheten går att genomföra enligt gällande kostnadsramar.
Det ekonomiska försvarets utformning bestäms väsentligen av vår ställning
som alliansfritt land och av den struktur vårt näringsliv har i dag och
kan väntas få inom överskådlig framtid. Den politiska neutraliteten medför
att vi även förörjningsmässigt får räkna med att i stor utsträckning
klara oss själva i händelse av krig eller av annan anledning föranledd avspärrning.
Vi är normalt beroende av utlandet för försörjningen av viktiga
varor. Importvarorna utgör sålunda omkring 30 % av den totala konsumtionen.
Svårigheterna att trygga försörjningen med förnödenheter, som är
väsentliga för det totala försvaret och samhället i övrigt, ökar genom att
krigssamhällets behov avviker från fredsbehoven. Vidare gör utrymningsplanläggningen
försörjningsfrågan till ett allvarligt regionalt och lokalt
problem.
Utsikterna för framtiden ger inte vid handen att de förhållanden som nu
motiverar ett effektivt ekonomiskt försvar kommer att ändras på ett avgörande
sätt. Utredningen anser det angeläget att överstyrelsen också tar
till vara möjligheterna att förebygga att kriser, som från försvarssynpunkt
är av ringa betydelse men påverkar tillförseln av viktigare varor, får allvarligare
återverkningar på vår försörjning. Utvecklingen inom olika områden
av samhället ökar också betydelsen av vårt ekonomiska försvar. Hit
hör tendensen mot minskad lagerhållning inom näringslivet, strukturrationaliseringarna
och den snabba tekniska utvecklingen inom industrin, tätorternas
tillväxt samt konsekvenserna av ett eventuellt inträde på den gemensamma
marknaden.
Överstyrelsens uppgift som samordnande myndighet bör enligt utredningen
ges den innebörden, att styrelsen genom informerande verksamhet,
anvisningar och rekommendationer medverkar till en effektiv samverkan
såväl inom det ekonomiska förvaret som i förhållande till totalförsvarets
övriga grenar. Det ekonomiska försvaret berör närmare ett tjugotal centrala
myndigheter, civilbefälhavarna och länsstyrelserna. Vid dessa myndigheter
finns över 400 anställda på heltid med uteslutande beredskapsuppgifter.
Hälften av dessa befattningshavare tjänstgör på regional nivå. Kost
fl
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 70
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1967
naderna för det ekonomiska försvaret beräknas till över 300 milj. kr. om året
och värdet av inneliggande varulager till omkring 1 miljard kr. Utredningen
redovisar utförligt dessa förhållanden och anser att mot denna
bakgrund måste överstyrelsens samordnande funktion tillmätas utomordentligt
stor betydelse.
Det är utredningens uppfattning att en mer adekvat, allmän målsättning
för beredskapsverksamheten, ett bättre beslutsunderlag och en mera metodisk
och konsekvent genomförd planläggning är nödvändiga förutsättningar för
att det ekonomiska försvaret i fortsättningen skall fylla sin uppgift inom
totalförsvaret. Det är även utredningens mening att detta är möjligt att
genomföra för styrelsen om den anlitar sådana hjälpmedel som ADB, operationsanalys
och systematisk studiemetodik överhuvudtaget. Utöver förbättrade
förutsättningar för beredskapsarbetet skulle härvid som »biprodukt»
genom statistiska centralbyråns försorg kunna produceras underlag
för undersökningar och utvärderingar i näringsfrågor även utan anknytning
till beredskapsaspekten.
Det ekonomiska försvarets katalog över varor, tjänster och produktionsmedel
är betydande. Mest variationsrik är varusidan som för överstyrelsens
del upptar omkring 3 000 enheter. En allmän rubricering kan vara användbar
vid sammanfattande redogörelser, men vid analys måste ytterligare
uppdelning ske tills homogena grupper föreligger, överstyrelsen har därvid
utan framgång sökt utnyttja de två dominerande klassificeringssystemen
d. v. s. krigsmaktens och den officiella statistikens. I samarbete med statistiska
centralbyrån utarbetar överstyrelsen nu vissa klassificeringsnormer
för en utbyggnad av den officiella statistikens nomenklatur.
Det är nödvändigt att beräkna behoven och tillgångarna såväl lokalt som
totalt för att avgöra om åtgärder måste vidtas för att säkra behovstäckningen.
Enligt utredningen saknas för närvarande i stor utsträckning underlag
för att göra en realistisk bedömning och utvärdering av förhållandena.
Det kan därför inte uteslutas att nuvarande planläggning även av
andra skäl än ofullständig målsättning saknar reell motivering i vissa delar,
är oriktigt dimensionerad eller i övrigt inte upptar åtgärder som av
försörjningsmässiga skäl bort vidtas. Till detta förhållande har bl. a. svårigheter
på statistikområdet bidragit.
Verksamheten bör vidare enligt utredningen inriktas mot ett begränsat
antal kristyper med tyngdpunkten lagd på de mest sannolika fallen. Avspärrning
utan krig, krig och efterkrigstid utan föregående avspärrning
samt avspärrning i förening med krig och efterkrigstid är de tre huvudtyper
som man har anledning räkna med. I motsats till övriga grenar av totalförsvaret
krävs i alla de tre fallen insatser från det ekonomiska försvaret.
Självklart är antalet möjliga och i och för sig inte osannolika kombinationer
av krisförlopp utomordentligt stort. Dessa möjligheter ökar ytterligare
om i krisbilden läggs in verkningarna av egna åtgärder som ransone
-
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1967
ring, utrymning och undanförsel. Utredningen förutsätter medverkan från
försvarets forskningsanstalt vid överföring till praktiskt användbara formler
av de studier och utvärderingar som i samband därmed måste företas
av överstyrelsen.
Täckning av varubehovet kan ske genom planläggning av produktion
eller lagring. Den senare gruppen innesluter dels planläggning av handeln
genom frivilliga avtal (krigsleveransbesked, krigsleveransförbindelse nr. fl.),
dels tvångslagring hos näringslivet i förening med visst finansieringsbidrag
till lageruppbyggnaden, dels ock lagring i statlig regi. Av metoderna är de
två sistnämnda i regel förenade med betydande kostnader för staten, medan
planläggningen åsamkar statsverket utgifter huvudsakligen i form av löner
till personal. I princip väljs metod med hänsyn till kostnad och beredskapseffekt.
För en realistisk avvägning mellan dessa krävs ett underlag som inte
bara redovisar kostnader för inköp och lagring utan också möjligheterna
att när som helst inköpa, lagra och producera varorna. Krigsproduktion
kräver en betydande planläggning men är jämfört med statlig lagring och
bidragsgivning en ekonomiskt fördelaktig metod att skapa behovstäckning.
Omfattningen och utformningen av underlaget för denna planläggning är
emellertid inte tillfredsställande från ADB-synpunkt. Utredningen anser det
angeläget att praktiskt användbara system utarbetas i samverkan med statistiska
centralbyrån.
Organisationsförslag
Utredningen karaktäriserar överstyrelsens verksamhet som en beredskapsprocess
vilken sker i etapper från bestämmande av behoven och avräkning
mot tillgångarna, över val av åtgärder för behovstäckning till vidtagande
av dessa. Som sista skede kommer undanförsel och förstöring. Styrelsens
nuvarande organisation med arbetsenheterna fördelade efter de olika
varuslagen bör enligt utredningen ersättas med en organisation där arbetsuppgifterna
i deras löpande följd förs samman till enheter. I beredskapsprocessen
utgör planläggningen den huvudsakliga uppgiften. Arbetet med
denna är så omfattande att det inte kan inordnas i en till storleken lämplig
arbetsenhet. Emellertid kan arbetet utan större olägenhet delas upp på två
enheter av vilka den ena främst utreder vad som skall planläggas och den
andra genomför planläggningen. Det är därvid av största vikt att verksamheten
på dessa enheter — förslagsvis benämnda utredningsbyrån och varubyrån
— hålls samman under enhetlig ledning. I avvaktan på erfarenheter
av den nya organisationen torde det få ankomma på verkschefen att tills
vidare svara för denna samordning.
Ledningen av myndigheten. Myndigheten bör ledas av en lekmannastyrelse,
som består av generaldirektören och förslagsvis sex av Kungl. Maj :t utsedda
ledamöter. Liksom för närvarande bör dessa företräda berörda sam
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1967
hällsintressen. Kungl. Maj :t bör ha befogenhet att i en krissituation förstärka
styrelsen med representanter för särskilt berörda verksamheter och
intresseorganisationer. Generaldirektören bör vara ordförande. Till sitt förfogande
bör denne ha ett särskilt sekretariat i vilket ingår militärassistenten,
en kvalificerad befattningshavare för biträde med den yttre samordningen
samt eu chefssekreterare.
Utredningsbyrån. Det är av stor betydelse att överstyrelsen aktivt forskar
för att utröna vilka varor och tjänster som behöver bli föremål för beredskapsplanläggning.
Denna forskning skall följa samhällsutvecklingen på
varuområdet såväl tekniskt som ekonomiskt. Forskningen skall resultera i
dels en direkt presentation av vilka varor och tjänster som fordrar att behovsstäckning
planläggs på kort sikt, dels en långsiktig prognos över varuutvecklingen
såväl tekniskt som ekonomiskt. Forskningen skall leda till
fortsatta detalj utredningar om vilka planläggningsmedel som skall användas
för att största tekniska och ekonomiska effekt skall uppnås i det direkta
planläggningsarbetet. Genom forskning och utredning fastställs alltså vilka
varor och tjänster som skall ingå i planläggningsverksamheten samt lämpliga
planläggningsmedel. Därefter dokumenteras varorna och tjänsterna i en
katalog. Denna sammankopplas med statistiska centralbyråns informationsbank
ur vilken nödvändig information hämtas för den fortsatta planläggningen.
Utredningsbyrån skall också svara för den planläggning samt kontroll av
beredskaps- och tvångslagring av drivmedel och bränslen som nu handhas
av bränslebyrån. För planeringen inom detta försörjningsområde gäller speciella
förhållanden jämfört med den övriga varuplaneringen. Detta beror på
oljeimportens stora känslighet för störningar av skilda slag och sambandet
inom den totala energisektorn mellan elkraftsplaneringen och överstyrelsens
bränsleplanering samt på att petroleumprodukterna kräver särskilda anordningar
och åtgärder för lagring och distribution. Någon skarpare gränsdragning
mellan utrednings- och den rena planeringsverksamheten och åtgärder
för afl verkställa planeringen för energiförsörjningen bör därför inte
göras inom överstyrelsens ansvarsområde. Detta gäller också i fråga om
överstyrelsens åligganden som tillsynsmyndighet för tvångslagringen av
olja. Det är angeläget att styrelsen enhetligt företräds utåt gentemot de lagringsskyldiga.
Beträffande bränslestatistiken, som föreslås överförd till statistiska centralbyrån,
bör utredningsbyrån tillse att den även framdeles förs så att den
tillfredsställer det ekonomiska försvarets krav. Prognosverksamheten på
energiområdet bör ombesörjas av utredningsbyrån i avvaktan på förslag om
den framtida ordningen för denna verksamhet.
Byrån föreslås indelad i tre sektioner nämligen en för prognoser och
forskning, en för utredningar och en för varu- och företagsregistrering. Kra
-
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1967
ven på byråns personal bör sättas högt. Detta gäller främst prognos- och
forskningssektionens tjänstemän samt chefen för utredningssektionen.
Allt eftersom utredningsbyrån överlämnar varukatalogen skall varubyrån
säkerställa de behov som föreligger. Detta arbete kan bestå i handelsplanläggning
eller planläggning av krigsproduktion, krigsleveranser, undanförsel
av företag eller delar av företag eller av vissa varor och av förstöring
av strategiskt viktig tillgång i form av företag, lager m. m.
Varubyrån bör bestå av en produktionssektion, en sektion för handelsoch
krigsleveransplanläggning samt en för undanförsel och förstöring. Verksamheten
måste bedrivas i samråd med berörda grenar av näringslivet och
ett stort antal statliga organ. Det är därför viktigt att byråns personal har
sådan inriktning att den kan medverka till tekniskt-ekonomiska lösningar
av näringslivets engagemang i det ekonomiska försvaret.
Utbildningssektionen. En väsentlig del av överstyrelsens samordningsuppgifter
kan lösas genom information. Utbildnings-, övnings- och informationsverksamhet
måste därför tillmätas stort värde. Genom information om
det ekonomiska försvarets betydelse och verkningssätt samt genom utbildning
kan näringslivets intresse påverkas på sådant sätt att beredskapen
främjas. Utbildnings- och informationsfunktionerna föreslås företrädda av
var sin detalj vilka sammanförs till en särskild utbildningssektion.
Uppgifterna blir synnerligen utåtriktade och syftar i regel till samordningav
olika myndigheters verksamhet. Sektionen skall hjälpa centrala och
regionala myndigheter med utbildnings- och informationsuppgifter rörande
det ekonomiska försvaret. Härigenom nås likformighet och arbetskraft kan
sparas främst på regional nivå.
På administrativa byrån bör ankomma den juridiska, ekonomiska och
personella verksamheten. Den föreslås uppdelad på tre däremot svarande
sektioner. I stort sett blir arbetsuppgifterna oförändrade. Utredningen föreslår
också att den ekonomifunktion, som nu är inordnad i affärsbyrån, förs
över till ekonomisektionen. Sektionen skall även ansvara för den datamässiga
behandlingen av överstyrelsens interna rutiner.
Affärsbyrån skall enligt förslaget inköpa och omsätta de varor som överstyrelsen
lagrar. Byråns organisationsform övervägs för närvarande. Oavsett
vilken form som framdeles väljs för byråns lagerhållnings- och affärsverksamhet
är byråns personal otillräcklig enligt utredningen. I avvaktan på
resultaten av de fortsatta övervägandena bör byrån därför tillfälligt förstärkas.
Överstyrelsen bör i särskild ordning begära medel härför.
Behovet av personal har i förslaget beräknats summariskt för de olika
enheterna. För att möjliggöra större rörlighet har befattningshavarna i en
post ställts till byråchefernas respektive chefens för utbildningssektionen
förfogande. För tillfälliga arbetsuppgifter som kräver speciell sakkunskap
förutses ett förhållandevis stort behov av konsulter.
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1967
Personalstyrkans sammansättning och fördelning enligt utredningens förslag
anges i följande tablå. Förslaget innebär en kvalitetshöjning och även
en viss personalbesparing om hänsyn tas både till tjänster på personalförteckningen
och till personal som avlönas från expertisposten eller förrådsfonden
för ekonomisk försvarsberedskap.
Kategori
Generaldirektör............
Chefspersonal..............
Kvalificerad personal för utredningsarbete
(motsvarande)..
Personal för utredningsarbete
(motsvarande) ..........
Assistentpersonal ..........
Kvalificerad biträdespersonal
Biträdespersonal ..........
Summa
Utred- |
Varu- |
Utbild- |
Admi- |
Affärs- |
S:a |
Nu- |
nings- |
byrån |
nings- |
nistra- |
byrån |
läge |
|
byrån |
sektio- |
t i va |
||||
nen |
byrån |
1 |
1 |
|||
1 |
1 |
1 |
1 |
4 |
4 |
|
5 |
5 |
3 |
3 |
3 |
*20 |
20 |
5 |
4 |
1 |
4 |
2 |
16 |
14 |
3 |
2 |
1 |
3 |
5 |
14 |
12 |
3 |
2 |
1 |
6 |
1 |
*14 |
15 |
2 |
1 |
1 |
9 |
2 |
15 |
23 |
19 |
15 |
7 |
2G |
14 |
84 |
89 |
Av de 89 nuvarande befattningshavare, som utredningen redovisar, avlönas
78 från avlöningsanslaget, fem från anslaget till omkostnader för statlig
lagerhållning och sex från förrådsfonden för ekonomisk för svar sbered
o
o o
skap.
I samband med den fortsatta utformningen av planläggningsmetodiken
måste möjligheterna till rationalisering och decentralisering tas till vara.
Först när datasystemet i dess helhet tillämpats under viss tid kan personalbehovet
bedömas med säkerhet. Utredningen förutsätter att organisationen
då måste ses över.
Remissyttrandena
Statskontorets organisationsförslag har av remissinstanserna antingen
tillstyrkts eller lämnats utan erinran. En av de hörda länsstyrelserna har
doclc anmält vissa betänkligheter. Beträffande de olika enskildheterna i förslaget
har ett flertal synpunkter framförts.
Överstyrelsens övergång till ADB-teknik i sin verksamhet
anses allmänt vara en angelägen åtgärd. Länsstyrelsen i Blekinge län anser
dock inte att utredningen ger tillräckliga hållpunkter för att bedöma frågan
i vilken utsträckning statskontoret räknar med ADB-teknik inom det
ekonomiska försvaret. Innan man bestämmer sig för att gå över till en sådan
Därav 1 tjänst direkt underställd generaldirektören.
Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1967 11
teknik måste man ha klart för sig att den kan fungera även under svåra yttre
förhållanden.
Utredningens mer teoretiska del, som rör beredskapsverksamheten,
och föregår organisationsförslaget, har endast föranlett ett fåtal
uttalanden. Statens jordbruksnämnd understryker, att anledning saknas
att i detta sammanhang överväga förskjutning av överstyrelsens ansvarsgränser
eller behandla planläggningsmetodiken hos andra myndigheter
inom totalförsvaret. Civilbefälhavaren i södra civilområdet framhåller att
avspärrning i förening med krig och efterkrigstid måste vara det svåraste
läget från den ekonomiska försvarsberedskapens synpunkt och att det
måste vara tillräckligt att endast planera för detta alternativ. Utredningens
uppfattning att man vid planläggningen kan ha rimliga utsikter att hjälpligt
täcka alla praktiskt möjliga fall bör enligt arbetsmarknadsstyrelsen
diskuteras mellan totalförsvarsmyndigheterna. Man bör därvid söka uppnå
eu bättre samordning av målsättningen i några få, klart angivna sannolika
kris- och krigslägen. Ett helt gemensamt mål är förmodligen inte genomförbart,
men ett direkt samarbete med krigsmakten råd målsättningen skulle
kunna leda till fastare utgångspunkter än f. n. för den fortsatta studie- och
prognosverksamheten inom det ekonomiska försvarets olika myndigheter.
Länsstyrelsen i Blekinge län påpekar, att 1965 års försvarsutredning har för
avsikt att undersöka den funktionsmässiga och ekonomiska avvägningen
mellan de olika delarna av totalförsvaret. Därvid skall också behandlas
frågan om samstämmigheten i bedömanden av de lägen då vår samlade
motståndskraft främst skall verka. Mot denna bakgrund är det tveksamt om
utredningens uttalanden beträffande målsättning m. m. skall läggas till
grund för eu definitiv och mera långsiktig organisation av överstyrelsen.
Länsstyrelsen förordar därför en viss försiktighet när det gäller att slutligt
binda överstyrelsens organisation.
Remissinstanserna har beträffande organisationsförslaget i
sina svar främst uppehållit sig vid utredningsbyrån och varubyrån samt den
föreslagna sammanbindningen mellan dessa.
Sålunda ifrågasätter överbefälhavaren om det är lämpligt att uppdela
planeringsfunktionen på två byråer utan att organisatoriskt tillgodose samordningen
mellan dessa. Uppdelningen medför att samordningen kommer att
ske efter vertikala linjer medan den föreslagna organisationen i övrigt är
uppbyggd för att främja arbete efter horisontella. Detta avsteg från modern
organisationsmetodik kan leda till bristande samordning med dubbelarbete
som följd. Delningen av planeringsfunktionen gynnar inte heller det vidgade
samarbete med övriga berörda myndigheter som krävs i utredningen.
Överbefälhavaren framhåller också att erfarenheterna av en sammanhållen
central planering i de militära förvaltningarna är goda. Försvarets
forskningsanstalt finner skäl tala för att det direkta ansvaret för den löpande
planeringsverksamheten inom överstyrelsen bör ligga på ett särskilt
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1967
organ under generaldirektören. Samma uppfattning redovisar länsstyrelsen
i Västmanlands län och Sveriges industriförbund.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser att man bör överväga att slå ihop utredningsbyrån
och varubyrån. Om förslaget genomförs oförändrat är benämningen
planläggningsbyrån mera adekvat på den föreslagna varubyrån
för att undvika förväxling med affärsbyrån. Civilbefälhavaren i västra civilområdet
förordar en sammanslagning av byråerna. Enligt civilförsvars styrelsen
måste det uppstå svårigheter att på lägre nivå från ett annat ämbetsverk
hålla de tidvis täta kontakter som fordras. En sammanbindning
på en något lägre nivå än verkschefens skulle därför vara mera tillfredsställande.
Den föreslagna nya organisationen bör enligt arbetsmarknadsstyrelsen
kunna få stor betydelse också för övriga myndigheter. Styrelsen kommer
att avveckla sitt företagsregister och skall i stället genom ändringsrapporter
hjälpa till med att hålla överstyrelsens register aktuellt. Eftersom registret
mera tjänar som underlag för varubyråns planläggning av olika åtgärder
än för utredningsbyråns studier och prognoser bör registret hänföras till
varubyrån. Om företags- och varuregistersektionen ingår i utredningsbyrån
ökar kravet på samordningen mellan byråerna. Detta kan medföra att den
befattningshavare som föreslagits i verkschefens sekretariat för extern
samordning i stället måste internt ansvara för beredskapsplaneringen.
Länsstyrelsen i Jönköpings län ifrågasätter om den förändring som innebär
att bränslebyrån samt industri- och varubyrån försvinner och ersätts
med en utredningsbyrå och en varubyrå är ofrånkomlig. I vart fall bör den
utredande och den verkställande planeringsverksamheten läggas under
samma chef. Styrelsen för Kooperativa förbundet anser att utredningens
förslag kan medföra risker för att den samlade ledningsfunktionen inom
verket blir eftersatt. Förbundets styrelse föreslår därför att formerna för en
samordning av planläggningsfunktionen blir föremål för förnyad prövning.
Styrelsen framhåller också att en administrativ smidighet främjas av att
överstyrelsen kan företrädas av ett enda organ. Samma hänsyn som tagits
till oljebranschen bör så långt som möjligt tas till företag inom övriga branscher.
Länsstyrelsen i Blekinge län anför bl. a. följande beträffande organisationsförslaget.
Då det enligt vad som framgår av utredningen inte är praktiskt möjligt
att inordna alla hithörande arbetsgrupper under en arbetsenhet, har länsstyrelsen
övervägt om inte andra möjligheter finns att bättre poängtera
utrednings- och prognosverksamhetens ställning i arbetet. Länsstjn-elsen
har därvid tänkt sig möjligheten av att bygga ut »verkschefens sekretariat»
till en central stabsavdelning, som under generaldirektörens direkta ledning
arbetar såväl med den externa som med den interna samordningsverksamheten.
Detta skulle innebära att man från den föreslagna utredningsbyrån
Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1967
13
bröt ut den verksamhet som hestår av forskning, prognos och utredning,
dvs. frågor rörande överstyrelsens »policy». Återstoden av den föreslagna
utredningsbyråns verksamhet — t. ex. den mera rutinmässiga registeringsverksamheten
— torde med fördel kunna inordnas under varubyrån. En
organisation av nu antydda slag ger förbättrade garantier för att »policyn»
skall kunna slå igenom i det dagliga planläggningsarbetet. På samma gång
synes ökade resurser, åtminstone tidvis, kunna avdelas för den externa
samordningen, som enligt statskontorets förslag tilldelats alldeles för små
resurser.
Länsstyrelsens uppfattning att det är otillräckligt med endast en kvalificerad
befattningshavare för den yttre samordningen delas av
civilbefälhavarna i Bergslagens och nedre Norrlands civilområden.
Arbetsmarknadsstyrelsen påpekar att de externa kontakterna är av vital
betydelse. Enligt styrelsen skulle det vara värdefullt om utredningsbyrån
fick samma uppgifter på utredningssidan som utbildningssektionen föreslagits
få på informationssidan. Beträffande denna sektion framför överbefälhavaren
ett starkt önskemål att den ges sådana resurser och uppgifter
att den aktivt kan medverka i ledningen av de centrala och regionala totalförsvarsövningarna.
Med tanke på betydelsen för de regionala myndigheterna
av överstyrelsens biträde vid utbildning och övning anser civilbefälhavaren
i övre Norrlands civilområde att utbildningssektionen är underdimensionerad.
Kommerskollegium tillstyrker utredningens förslag om en särskild
sektion för utbildning och information. Upplysningar och utbildning är av
betydelse speciellt för de regionala organen, vilka skall genomföra en stor
del av den centralt planerade försvarsberedskapen. Länsstyrelsernas personella
resurser på detta område bör ses över så att den effektivitet som eftersträvas
för centralorganet i praktiken blir meningsfull. Vad gäller samordningsfrågan
anser kollegiet att denna bör övervägas ytterligare innan slutgiltig
ståndpunkt tas till statskontorets förslag. En fastare organisation än
den förordade är önskvärd. Särskilt betydelsefullt är det att sekretariatet
utrustas med kvalificerade tjänstemän.
Civilbefälhavaren i södra civilområdet uttalar att det är angeläget att omorganisationen
av överstyrelsen inte ökar belastningen på civilbefälhavarkanslierna
eller länsstyrelserna. Länsstyrelsen i Västmanlands län anser
att påtaglig besparing av arbetsinsats kan göras på regional nivå om överstyrelsen
får en utbildningssektion med tillräckliga resurser. En effektivisering
av överstyrelsens verksamhet torde kunna få kännbara återverkningar
på länsstyrelsernas allmänna beredskapsdetaljer i form av ökad
arbetsbelastning hävdar å andra sidan länsstyrelsen i Älvsborgs län. I likhet
med kommerskollegium förutsätter länsstyrelsen en översyn för att förbättra
dess möjligheter på området.
Länsstyrelsen i Blekinge län ifrågasätter riktigheten av att tilldela överstyrelsen
medel för att effektivisera tillsynen över planläggningen och ut
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1967
bildningen på fältet. Den största effektiviteten i dessa hänseenden erhålls
om länsstyrelserna får erforderliga resurser. Det bör därför övervägas om
inte anslagen bör fördelas om från överstyelsen till de olika länsstyrelserna.
I övrigt har beträffande den föreslagna organisationen för överstyrelsen
förts fram förslag beträffande verksledningen. Sålunda finner
länsstyrelsen i Västmanlands län det välbetänkt att myndigheten skall ledas
av en lekmannastyrelse med hänsyn till dess nära samarbete med näringslivet.
Länsstyrelsen ifrågasätter dock, om inte en av byråcheferna bör
ingå i styrelsen. Motivet härför skulle vara bl. a. behovet av en ställföreträdande
generaldirektör i krig. Kommerskollegium förutsätter att ledamöterna
såvitt möjligt utväljs bland personer som kan förutsättas vara tillgängliga
som heltidsarbetande chefer i händelse av krig.
Utredningens förslag, att överstyrelsen skall bedriva aktiv forskning
för att följa samhällsutvecklingen tekniskt och ekonomiskt och därigenom
erhålla bättre underlag i planeringsverksamheten möter vissa invändningar.
Kommerskollegium säger sig kunna tillstyrka att medel anvisas
för att konsulter anlitas för tillfälliga arbetsuppgifter som kräver speciell
sakkunskap. Däremot bör erforderlig forskning bedrivas inom ramen
för befintliga organ på området. Överstyrelsen skall endast avgöra i vilka
hänseenden forskning bör ske. Försvarets forskningsanstalt är beredd att
i mån av resurser medverka vid utvecklingen av metodik för överstyrelsens
studieverksamhet. Beträffande behovet av personal för operationsanalyser
vid överstyrelsens studier och utvärderingar ifrågasätter anstalten om inte
detta bör tillgodoses på samma sätt som för andra totalförsvarsmyndigheter,
nämligen genom att personal som ingår i försvarets OA-organisation placeras
vid styrelsen. Statistiska centralbyrån delar uppfattningen att den angivna
forskningen är av väsentlig betydelse för överstyrelsens verksamhet.
Det är emellertid inte rimligt och möjligt att överstyrelsen med egna forskningsinsatser
skall kunna täcka hela detta vida fält. För att undvika dubbelarbete
bör överstyrelsens forskningsverksamhet i väsentlig mån utgöras
av att följa och nyttiggöra forsknings- och utvecklingsarbeten på andra håll.
För övrigt har statistiska centralbyrån begränsat sitt utlåtande till statistik-
och prognosverksamheten. Enligt centralbyrån kan en
betydande del av överstyrelsens databehov förutsättas komma att bli tillgodosett
genom centralbyrån. Avvägningen mellan överstyrelsens konsumentbehov
och möjligheterna och kostnaderna att få fram erforderliga statistiska
underlag kräver medverkan från centralbyrån redan på förberedande
planeringsstadium. Detta samordningsbehov kan lämpligen formellt
konkretiseras genom att i instruktionen för överstyrelsen — i likhet
med vad som är fallet i instruktionen för centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden
— förs in en bestämmelse om samråd med centralbyrån i
frågor som berör statistikproduktion.
Enligt förslaget skall utredningsbyrån vid överstyrelsen från berörda parter
införskaffa de uppgifter som centralbyrån inte kan lämna från sin in
-
15
Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1967
formationsbank. Som allmän regel bör gälla att i den mån information inte
finns tillgänglig vid centralbyrån skall samråd ske om vilken av myndigheterna
som skall svara för direktinsamling av data.
På grundval av utredning, som företagits i samråd med överstyrelsen,
finner centralbyrån det lämpligt att den bränslestatistik som f. n. ombesörjs
av bränslebyrån förs över till centralbyrån. Vidare har centralbyrån
inte något att erinra mot att prognosverksamheten rörande den fredstida
utvecklingen inom bränsle- och drivmedelsområdet blir kvar hos överstyrelsen
i avvaktan på förslag rörande ordningen för den framtida prognosverksamheten
in. m. inom energiområdet. Centralbyrån beräknar kostnaderna
för den utökning av statistikproduktionen vid verket som överföringen
innebär till 15 000 kr. per år vid nuvarande omfattning av denna
statistik.
Kommerskollegium befarar, att det blir alltför betungande för utredningsbyrån
att skaffa informationer från berörda parter i de fall statistiska centralbyrån
inte kan lämna sådan. Som en fördel med ADB-systemet har
statskontoret framhållit att statistiska centralbyrån skulle kunna producera
underlag för undersökningar och utvärderingar i näringsfrågor även
utan anknytning till beredskapsaspekten. En förbättring av underlaget för
näringspolitiska bedömningar finner även kollegium önskvärd för sin verksamhet.
Frågan bör emellertid övervägas närmare. Den regeln torde nämligen
gälla att av företagare lämnade uppgifter utan dennes medgivande
inte får utnyttjas för annat ändamål än för vilket de är avsedda.
Kooperativa förbundet med dotterföretag och anslutna konsumtionsföreningar
måste varje år lämna en mängd olika uppgifter i samband med den
informationsinsamling som sker inom en rad statliga organ. Styrelsen bär
observerat att samma eller liknande information ofta begärs från olika myndigheter.
Det är ett starkt önskemål att de förändringar som föreslagits beträffande
överstyrelsen utnyttjas till att grundligt pröva möjligheterna att
begränsa arbetet för uppgiftslämnarna inom näringslivet genom ett utbyggt
samarbete med andra informationsinsamlande myndigheter. Länsstyrelsen
i Västerbottens län förutsätter att den av statskontoret föreslagna planläggningsmetoden
genom anknytning till statistiska centralbyrån och branschorganisationerna
skall minska länsstyrelsens arbete med att insamla uppgifter.
Sveriges industriförbund, Sveriges grossistförbund och Svenska petroleum
institutet framhåller att den statistik, som förts hos försörjningsmyndigheten
på basis av uppgifter från olj ef öretagen alltid utgjort grundvalen för
ransoneringsåtgärder eller tillstånd att utnyttja beredskapslagren utöver
vad som normalt är tillåtet. Genom enkel uppläggning och skyndsam bearbetning
har dessa uppgifter snabbt kunnat ställas till ansvariga myndigheters
och de lagringsskyldigas förfogande. I kritiska lägen har denna basstatistik
fyllts ut med särskilt infordrade uppgifter, stundom vecka för
vecka. Risk föreligger att detta underlag kan komma att i hög grad försäm
-
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1967
ras genom att det löpande relativt begränsade primärmaterialet flyttas över
till annan myndighet och där inlemmas i maskinbearbetningsrntiner. Sammanställning
av ett så besvärligt underlag som detta kräver erfarenhet av
varuområdet. Missförstånd kan få farliga konsekvenser.
Frågan om ett enhetligt klassificeringssystem, berörs av civilbefälhavaren
i övre Norrlands civilområde. Den ordning som utredningen tvingats acceptera
med hänsyn till krigsmaktens slutna system och begränsningar hos
den officiella statistikens nomenklatur ter sig föga tilltalande. Enligt civilbefälhavaren
bör eftersträvas att på sikt åstadkomma enhetlighet. Överbefälhavaren
erinrar om statskontorets samråd i frågan med försvarets klassificeringscentral.
Han förutsätter att överstyrelsen liksom krigsmaktens myndigheter
vidtar de anpassningsåtgärder som erfordras för rationellt informationsutbyte.
Anslagsyrkan den
I den promemoria, som fogats till statskontorets skrivelse den 23 januari
1967, beräknas i samråd med överstyrelsen medel för överstyrelsens löner
och omkostnader under budgetåret 1967/68. Vid beräkningarna har hänsyn
tagits till den omorganisation och med denna sammanhängande åtgärder
som föreslås i promemorian. Vidare har överstyrelsen i särskild promemoria
den 2 mars 1967 ytterligare redovisat dessa medelsbehov.
E 1. överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar
1965/66 Utgift . |
....... 2 200 245 ....... 2 434 000 ....... 3 334 000 |
||
Tjänster |
1966/67 |
Beräknad ändring |
1967/68 Dep.chefen |
Handläggande personal .... |
36 42 |
+ 5 + 1 |
+ 5'' + 1 |
Anslag |
78 |
+ 6 |
+ • 6 |
Avlöningar till tjänstemän .. |
2 182 000 |
+ 930 000 |
+ 945 000 |
ningar ................ Ersättning till expertis...... Löner till personal i övergångs-organisationen .......... |
26 000 226 000 |
- 1 000 + 75 000 |
- 120 000 + 75 000 |
2 434 000 |
+ 884 000 |
+ 900 000 |
Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1967
17
1. Den föreslagna organisationen innebär, att antalet tjänster som för närvarande
avlönas från såväl förevarande anslag som sakanslag, minskas från
89 till 84 (se tabellen s. 10). Detta sammanhänger enligt utredningen främst
med att bränslestatistiken förs över till statistiska centralbyrån och att arbetet
med teknisk cisternprojektering avses bli överfört till annat organ.
Samtliga ordinarie tjänster utom verkschef stjänsten föreslås bli ersatta
med extra ordinarie tjänster i motsvarande lönegrader allt eftersom nuvarande
innehavare av ordinarie tjänster kan beredas annan tjänst eller eljest
avgår. Av detta berörs tio på personalförteckningen redovisade ordinarie
tjänster. Innehavarna av sex av dessa är förordnade på högre tjänster,
av vilka tre utom ämbetsverket. Av återstående ordinarie tjänster är en placerad
i Co 1, en i Ao 13 samt två i Ao 10. I den föreslagna organisationen
förs sålunda endast upp en ordinarie tjänst. Övriga ordinarie tjänster som
finns upptagna i nuvarande personalförteckning, föreslås bli förda på övergångsstat.
Kostnaderna under avlöningsanslaget för den föreslagna organisationen
blir 3 318 000 kr. Detta innebär en ökning av anslaget med 223 000 kr. jämfört
med kostnaderna för nuvarande organisation, vilka uppgår till sammanlagt
3 095 000 kr. (1966/67 års avlöningsanslag 2 434 000 kr., löneomräkning
341 000 kr. och löner på sakanslag 320 000 ler.). Av kostnadsökningen
223 000 kr. kan 60 000 kr. räknas bort om cisternsektionens arbetsuppgifter
tas över av annat organ och 75 000 kr. när behovet av övergångsanordningar
upphör. Den verkliga ökningen skulle i så fall stanna vid
88 000 kr.
2. Arvode till organisationsföredragande kan bortfalla.
3. Personal som sysselsätts med verkets ordinarie arbetsuppgifter förutsätts
i förslaget böra avlönas från anslagsposten Avlöningar till tjänstemän.
Härigenom kan anslagsposten Ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft
minskas med motsvarande belopp.
4. Under en övergångstid erfordras medel för avlöningar till viss personal
i samband med omorganisationen.
E 2. Överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader
1965/66 Utgift...................... 320 205
1966/67 Anslag...................... 283 000
1967/68 Förslag .................... 603 000
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1967
1966/67 Beräknad ändring 1967/68
Utredningen |
Dep.chefen |
||
1. Sjukvård in. m........... |
8 000 |
— |
|
2. Reseersättningar ......... |
70 000 |
+ 45 000 |
+ 30 000 |
3. Expenser |
|||
a) Lyse ................ |
7 000 |
— |
— |
b) Övriga expenser........ |
163 000 |
+ 20 000 |
+ 10 000 |
Därav engångsutgifter ...... |
— |
20 000 |
5 000 |
4. Publikationstryck ........ |
10 000 |
+ 30 000 |
+ 10 000 |
5. Utställningsverksamhet |
|||
in. in................... |
15 000 |
+ 5 000 |
— |
6. Utbildning av krigsplacerad |
|||
personal ................ |
10 000 |
+ 30 000 |
+ 20 000 |
7. Databehandling m. m..... |
— |
+ 250 000 |
+ 250 000 |
8. Tekniska undersökningar .. |
— |
+ 10 000 |
— |
9. Övning med fältledningsma- |
|||
terial .................. |
-— |
+ 15 000 |
— |
283 000 + 405 000 + 320 000
2. Resebehovet ökar för att göra en aktivare planläggning hos näringslivet
möjlig och på grund av ökad utbildnings- och informationsverksamhet.
3. b) Eu uppräkning är nödvändig för engångsanskaffning av inventarier
med anledning av omorganisationen.
4. En stor del av överstyrelsens anvisningar måste omarbetas bl. a. på
grund av nya planläggningssystem. Vidare medför informationsverksamheten
krav på olika trycksaker.
5. För att åstadkomma ett meningsfullt deltagande i utställningar — en
viktig del av informationsverksamheten — behöver överstyrelsen ta fram
utställningspaket som på ett informativt sätt visar målet för det ekonomiska
försvaret och den nya planläggningsmetodiken.
6. Utbildningsverksamheten är allvarligt eftersatt på grund av bristande
personella resurser. Enligt organisationsförslaget kommer emellertid utbildningssektionen
att tillföras personal för verksamheten. Utbildningen bör
även avse personal som skall ingå i krismyndigheter som organiseras av
överstyrelsen.
7. Större delen av ADR-systemet väntas vara i drift under budgetåret
1967/68. Under omkostnadsanslaget bör därför medel beräknas för produktionskörning
och erforderlig kompletterande programmering. Kostnaderna
uppgår till 200 000 kr. Härtill kommer 50 000 kr. för statistik som statistiska
centralbyrån tillhandahåller överstyrelsen. T. o. m. innevarande budgetår
har dessa kostnader inräknats i centralbyråns budget.
8. Det bör komma till en särskild delpost för tekniska undersökningar.
Dessa avser uppgifter som inte kan erhållas på annat sätt. Undersökningarna
är av direkt betydelse för beredskapsarbetet.
9. överstyrelsen har projekterat och anskaffat speciell material att an -
19
Kungl. Maj. ts proposition nr 76 år 1967
vändas om pumpningsanordningarna vid skyddade oljelagringsanläggningar
sätts ur funktion. Det krävs övningar vid berörda anläggningar för att
denna materiel skall kunna hanteras rätt och vårdas väl.
Departementschefen
Sedan medel ställts till förfogande av Kungl. Maj :t har vid överstyrelsen
för ekonomisk försvarsberedskap påbörjats en undersökning angående
möjligheterna att automatiskt databehandla olika verksamheter vid överstyrelsen.
Undersökningen utförs av statskontoret i nära samarbete med överstyrelsen.
Datasystem har nu utarbetats för affärsbyråns verksamhet och
det centrala företagsregistret med därtill hörande cistern- och bensinstationsregister.
Vidare har det ekonomiska beredskapsområdet kartlagts och
belysts i olika förstudier. Härigenom har en grund skapats även för utformningen
av ADB-metodik beträffande överstyrelsens planläggningsverksamhet.
En övergång till ADB-system vid en myndighet kräver emellertid
erfarenhetsmässigt en översyn av organisationen. Vid undersökningen har
därför också detta förhållande uppmärksammats. De hittillsvarande resultaten
av utredningen har statskontoret redovisat i en promemoria som utmynnar
i ett förslag till omorganisation av överstyrelsen. Förslaget har lagts
fram i samråd med överstyrelsen.
Utredningen framhåller att det ekonomiska försvaret inte som krigsmakten
och civilförsvaret är uppbyggt av en mängd fast organiserade enheter.
Det är snarare ett samlingsbegrepp för hur näringslivet skall kunna
anpassa sig till de ändrade förhållandena vid avspärrning och krig. Jag delar
utredningens uppfattning att överstyrelsen måste ha tillgång till ingående
och aktuella informationer om den skall kunna lösa sin dubbla uppgift
att både planlägga vissa sektorers anpassning och samordna planläggningen
inom andra sektorer av samhällslivet, överstyrelsen måste också ha
möjligheter att bearbeta och utvärdera tillgängliga uppgifter. Den moderna
ADB-metodiken gör väsentliga förbättringar möjliga jämfört med hittills
tillämpade manuella metoder. Överstyrelsen har också beslutat införa ADBbehandling
av vissa rutiner. Flera av de myndigheter med vilka överstyrelsen
samverkar har börjat eller avser att börja tillämpa ADB-metodik. Om
överstyrelsen i full utsträckning övergår till samma förfaringssätt ökar möjligheterna
att samordna planläggningen och att samverka.
Såsom framgår av utredningen saknar överstyrelsen resurser för att helt
kunna utnyttja de möjligheter en ny teknik erbjuder för en rationell handläggning
av den ekonomiska försvarsberedskapen. Utredningen har sökt
finna åtgärder som skall kunna leda till en bättre relation mellan effekt och
kostnad än för närvarande. En förutsättning har därvid varit att den nuvarande
kostnadsnivån inte skall överskridas. Införandet av ADB-metodiken
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1967
gör dock att överstyrelsens omkostnadsanslag måste räknas upp kraftigt
främst för ökad datamaskintid. Däremot föranleder omorganisationen blott
en obetydlig höjning av avlöningsanslaget jämfört med kostnaderna för den
nuvarande organisationen. Denna belastar ju f. n. även sakanslag med kostnader
för löner. Jag anser emellertid dessa ökningar väl försvarbara med
tanke på de stora besparingar som bör kunna göras när beredskapsåtgärderna
grundas på säkrare underlag.
Överstyrelsen fick sin nuvarande organisation så sent som år 1982. När
utredningen nu föreslår en omorganisation sker detta under hänvisning till
de krav som ett rationellt utnyttjande av ADB-metodiken medför. Det sker
också mot bakgrunden av en analys av överstyrelsens beredskapsverksamhet.
I det avseendet lägger emellertid utredningen inte fram några direkta
förslag. De av utredningen och vissa remissinstanser framförda synpunkterna
på beredskapsproblemen synes mig böra beaktas i överstyrelsens fortsatta
verksamhet. Jag vill dock understryka att statskontorets utredning
måste ses som ett rent organisationsförslag.
Utredningsförslaget innebär i huvudsak att de nuvarande arbetsenheterna,
som är inrättade vertikalt efter varuslag, skall ersättas med en organisation
i vilken enheterna förs ihop efter olika funktioner i beredskapsprocessen.
Cheferna för enheterna skall inte längre ingå i verkets styrelse. Denna
blir i stället en lekmannastyrelse med genraldirktören som ordförande. Vidare
föreslås bränslestatistiken bli överförd till statistiska centralbyrån. Organisationen
av affärsbyrån övervägs alltjämt. Dess cisternsektion bör enligt
utredningen behandlas i eu särskild utredning om förvaltningen av
statliga cisterner m. m. Kungl. Maj :t har tidigare denna dag uppdragit åt
statskontoret att göra en sådan utredning.
Vid remissbehandlingen har kritik i första hand riktats mot uppdelningen
av den planläggande verksamheten på en utrednings- och en varubyrå
samt att den nödvändiga samordningen mellan dessa i avvaktan på
erfarenheter av organisationen bör ankomma på verkschefen. Jag förutsätter
att frågan beaktas i samband med den översyn av organisationen som
bör företas när någon tids erfarenhet vunnits av datasystemet. I det sammanhanget
måste också överstyrelsens förutsättningar att fullgöra sin viktiga
externa samordningsuppgift uppmärksammas. Utredningen har föreslagit
en särskild befattningshavare för uppgiften. Jag förordar att denne
placeras i den föreslagna arbetsenheten för information m. m. som får en
mycket utåtriktad verksamhet. Något särskilt sekretariat för verkschefen
erfordras därvid inte. Liksom f. n. bör militärassistenten vara direkt underställd
verkschefen.
Den föreslagna förstärkningen av styrelsens möjligheter att biträda de
regionala myndigheterna främst i samband med regionala stabsövningar och
utbildningen av det ekonomiska försvarets personal synes mig mycket betydelsefull.
Jag utgår från att därvid inte endast anlitas personal från infor
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1967
21
mationssektionen vitan att liksom hittills kvalificerade tjänstemän inom
överstyrelsen kommer att biträda inom sina specialområden.
Jag förutsätter att den föreslagna forsknings- och prognosverksamheten
i huvudsak kommer att avse en uppföljning av olika forskningsinstitutioners
prognosverksamhet och undersökningar av utvecklingen på längre
sikt inom närings- och samhällslivet av betydelse för det ekonomiska försvaret.
I verksamheten bör även ingå att gemensamt med försvarets forskningsanstalt
genomföra sådana studier i metodik och målsystenv som erfordras
för verksamheten.
Vidare tillstyrker jag att överstyrelsens statistikarbete på bränsleområdet
förs över till statistiska centralbyrån.
Med de ändringar jag angivit i det föregående ansluter jag mig till det
redovisade förslaget till omorganisation vilket utarbetats av det statliga rationaliseringsorganet
i nära samarbete med den berörda myndigheten och i
princip godtagits av remissinstanserna. I fråga om löneställningen för flertalet
av tjänsterna har förhandlingar ägt rum mellan statens avtalsverk och
berörda personalorganisationer. Avtal har därvid träffats tidigare denna
dag och kommer att överlämnas till riksdagens lönedelegation med hemställan
om godkännande på riksdagens vägnar. Vad gäller tjänster, om vilkas
inrättande riksdagen förbehållit sig rätten att besluta, berörs endast en
tjänst i Co 1, vilken föreslås ändrad till extra ordinarie i samma lönegrad.
En tablå över de tjänster, vilka kommer att finnas vid överstyrelsen sedan
omorganisationen genomförts, torde som bilaga få fogas till statsrådsprotokollet
som underlag för anslagsberäkningen. I övrigt får jag hänvisa till
sammanställningen över avlöningsanslaget. Jag beräknar alltså detta till
3 334 000 kr.
Med undantag för generaldirektörstjänsten bör befintliga ordinarie tjänster
föras på övergångsstat. Beträffande fördelningen av tjänster på olika
arbetsenheter bör denna inte betraktas som bindande. Det är angeläget att
verksledningen har möjlighet att placera om personalen för att möta ändrade
behov av arbetsinsatser.
Med hänvisning till beräkningen i den föregående sammanställningen över
omkostnadsanslaget tar jag upp detta till 60i3 000 kr. Överstyrelsens utgifter
för sådana utrikes tjänsteresor, som inte bör belasta förslagsanslaget
Omkostnader för statlig lagerhållning, bör i fortsättningen bestridas från
anslagsposten Reseersättningar. Jag förutsätter att kostnader för tekniska
undersökningar bestrids från nyssnämnda förslagsanslag. Kostnader för övning
med fältledningsmateriel bör belasta förrådsfondens driftbudget.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen att
1. godkänna de riktlinjer jag föreslagit för omorganisation
av överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap;
2. bemyndiga Kungl. Maj :t att på personalförteckningen
Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1967
för överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap föra
upp en tjänst som byråchef i Ce 1;
3. bemyndiga Kungl. Maj :t att i övrigt vidta de övergångsanordningar
som kommer att erfordras på grund av omorganisationen;
4.
på driftbudeten under tionde huvudtiteln för budgetåret
1967/68 anvisa till
a) överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap: äi>-löningar ett förslagsanslag av 3 334 000 kr. och
b) Överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader
ett förslagsanslag av 603 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet;
Britta Gyllensten
Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1967
23
Bilaga
Förteckning över tjänster vid överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap
enligt departementschefens förslag Lönegrad
1 generaldirektör ........................................ Cp *>
Administrativ byrå
1 byråchef .............................................. C, 1
Juridisk sektion
1 avdelningsdirektör ...................................... B 5
1 byrådirektör ............................................ A 30
1 byrådirektör, förste byråsekreterare eller byråsekreterare högst A 28
Ekonomisk sektion
1 byrådirektör, förste byråsekreterare eller byråsekreterare högst A 28
Kameral detalj
1 förste byråsekreterare eller byråsekreterare .......... högst A 24
1 assistent .............................................. A 15
1 kontorsbiträde .......................................... A 3/9
ADB-detalj
1 förste byråsekreterare eller byråsekreterare .......... högst A 24
1 byråassistent .......................................... A 19
1 kontorsskrivare ........................................ A 13
1 kansliskrivare .......................................... A 11
1 kontorsbiträde .......................................... A 3/9
Personalsektion
1 förste byråsekreterare eller byråsekreterare .......... högst A 24
2 assistenter.............................................. A 15
2 kontorsskrivare ........................................ A 13
1 expeditionsförman ...................................... A 11
2 kansliskrivare .......................................... A 11
2 expeditionsvakter.................................. högst A 9
4 kontorsbiträden ........................................ A 3/9
Affärsbyrå
1 byråchef .............................................. C 1
1 kansliskrivare .......................................... A 11
Inköpssektion
1 byrådirektör ............................................ A 26
1 förste byråassistent...................................... A 21
2 assistenter.............................................. A 17
1 kontorsbiträde .......................................... A 3/9
Förrådssektion
1 byrådirektör............................................ A 28
1 förste byråassistent...................................... A 21
1 förrådsförvaltare ........................................ A 19
1 ingenjör .............................................. A 19
1 förrådsförvaltare ........................................ A 17
1 kontorsbiträde .......................................... A 3/9
Cisternsektion
1 avdelningsdirektör ...................................... B 5
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1967
Lönegrad
Utredningsbyrå
1 byråchef .............................................. C 1
1 kansliskrivare .......................................... A 11
Prognos- och utredningssektion
1 avdelningsdirektör ...................................... B 6
2 byrådirektörer ................................... A 30
2 byrådirektörer, förste byråsekreterare eller
byråsekreterare .................................. högst A 28
3 förste byråsekreterare eller byråsekreterare .......... högst A 24
1 amanuens .............................................. A 18/22
1 assistent ............. A 17
Varu- och företagsregister
1 byrådirektör, förste byråsekreterare eller byråsekreterare högst A 28
1 byråassistent .............. A 19
1 assistent .............................................. A 17
1 kontor sskrivare .................................. A 13
2 kansliskrivare .......................................... A 11
1 kontorsbiträde .......................... A 3/9
Varubyrå
1 byråchef ..............................................
1 kansliskrivare ..........................................
Produktions sektion
1 avdelningsdirektör ......................................
2 byrådirektörer, förste byråsekreterare eller
byråsekreterare .................................. högst
1 förste byråsekreterare eller byråsekreterare .......... högst
1 byråassistent ..........................................
1 kontorsskrivare ...............................:. .......
Handels- och krigsleveransplanläggningssektion
1 byrådirektör ............................................
1 förste byråsekreterare eller byråsekreterare .......... högst
1 kontorsbiträde ..........................................
Undanförsel- och förstöringssektion
1 byrådirektör ............................................
1 förste byråsekreterare eller byråsekreterare .......... högst
1 förste byråingenjör......................................
1 assistent ..............................................
Informationssektion
1 avdelningsdirektör ...................................... B 6
1 avdelningsdirektör ...................................... B 5
2 byrådirektörer, förste byråsekreterare eller
byråsekreterare .................................. högst A 28
1 förste byråsekreterare eller byråsekreterare .......... högst A 24
1 assistent ........................................ A 17
1 kansliskrivare ..................................... A 11
1 kontorsbiträde .......................................... A 3/9
C 1
A 11
B 5
A 28
A 24
A 19
A 13
A 30
A 24
A 3/9
A 30
A 24
A 23
A 17
MARCUS BOKTR. STHLM 1967 67028a