Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1967

1

Nr 63

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förvärv av Skoklosters
slott och samlingar, given Stockholms slott den
10 mars 1967.

Kungl. Maj .t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att medel ställs till förfogande för förvärv av Skoklosters
slott och samlingar. Avtal har — under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande
träffats med innehavaren av Skoklosters fideikommiss om överlåtelse
av slottet och all till fideikommisset hörande lös egendom till staten för en
köpesumma av 25 milj. kr.

Vidare läggs förslag fram om förvaltningen av slottet och samlingarna och
begärs medel för ändamålet för nästa budgetår.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt Nr 63

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1967

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 10
mars 1967.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Edenman, Johansson, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,
Odhnoff, Wickman.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om förvärv av Skoklosters
slott och samlingar och anför.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1967

3

1. Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 januari 1965 tillkallade jag
samma dag tre sakkunniga (f. d. överståthållaren Johan Hagander, ordf., expeditionschefen
Nils Fjellander och överintendenten Carl Nordenfalk) med uppgift
att undersöka, om staten borde medverka till att fideikommisset Skoklosters
kulturvärden bevarades för framtiden och i så fall på vilket sätt detta borde
ske och de till fideikommisset hörande samlingarnas vård tryggas. De sakkunniga
har den 18 februari 1966 avlämnat ett betänkande med förslag till åtgärder
för bevarande av Skoklosters kulturvärden (Stencil E 1966: 4).

I anslutning till nämnda betänkande tillkallade jag den 27 maj 1966 med stöd
av Kungl. Majrts bemyndigande samma dag tre sakkunniga (f. d. överståthållaren
Johan Hagander, expeditionschefen Nils Fjellander och rättschefen Torsten
Löwbeer) för att på statens vägnar förhandla med innehavaren av Skoklosters
fideikommiss samt att, under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande,
träffa avtal i första hand om förvärv av Skoklosters slott och samlingar jämte
lämpligt markområde och i andra hand om statligt bidrag till åtgärder för slottets
och samlingarnas iståndsättande och underhåll samt om eventuellt förvärv
av Skoklosterarkivet. De sakkunniga har med skrivelse den 23 februari 1967
överlämnat ett avtal om överlåtelse av den egendom som utgörs av Skoklosters
fideikommiss m. m.

Inom ecklesiastikdepartementet har upprättats en den 23 februari 1967 daterad
promemoria (stencil E 1967: 4) angående förvaltningen av Skokloster.

Efter remiss har yttranden över betänkandet, skrivelsen den 23 februari 1967
och departementspromemorian avgetts av justitiekansler^ statskontoret, fideikommissnämnden,
byggnadsstyrelsen, riksarkivet, kungl. biblioteket, riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum, nationalmuseum, Nordiska museets
nämnd efter hörande av föreståndaren för livrustkammaren, 1965 års
musei- och utställningssakkunniga (MUS 65) och länsstyrelsen i Uppsala län.

2. Skoklosters slott och samlingar

Godset Skokloster är beläget i Skoklosters socken inom Uppsala län. Slottsbyggnaden
uppfördes av Carl Gustaf Wrangel efter ritningar av Jean de la Vallée
och Nicodemus Tessin d. ä. Den började uppföras år 1654 och beräknas ha blivit
färdigställd mot slutet av 1670-talet. Genom testamente förordnade år 1701
godsets dåvarande ägare grevinnan Margareta Juliana Brahe att »das Haus
Scho Kloster» med allt vad därinom fanns skulle utgöra fideikommiss för hennes
son och dennes avkomlingar. Det har ansetts, att fideikommissförordnandet omfattar
endast själva slottsbyggnaden med därtill hörande lösa inventarier men

4

Ktmgl. Maj:ts proposition nr 63 år 1967

intet därutöver och således inte ens den mark som byggnaden står på. Sedan
fideikommissets tillkomst har emellertid godset alltid ägts av innehavare av fideikommisset.
Egendomen, dvs. godset och fideikommisset, innehas f. n. av friherre
Rutger von Essen, som år 1936 övertog den efter sin far.

Den ursprungliga fideikommissegendomen har sedermera utvidgats genom senare
fideikommissförordnanden.

Slottsbyggnaden är beträffande såväl den yttre arkitekturen som interiören
sällsynt väl bevarad. De till fideikommisset hörande samlingarna är synnerligen
rikhaltiga. I dem ingår möbler, gobelänger, tavlor, föremål av silver och andra
konstföremål, en vapensamling, som hör till de största och dyrbaraste i sitt slag,
och ett bibliotek omfattande ca 20 000 band. Härtill kommer det s. k. Skoklosterarkivet,
som sedan omkring 70 år är deponerat i riksarkivet. I bouppteckning
år 1936 efter nuvarande fideikommissinnehavarens far upptogs samlingarna
till ett sammanlagt värde av ca 6,6 milj. kr. Av detta belopp hänförde
sig 2 milj. kr. till biblioteket.

3. Lagstiftningen om avveckling av fideikommiss

Enligt lagen den 6 december 1963 (nr 583) om avveckling av fideikommiss skall
fideikommiss, som upprättats för obegränsad tid till förmån för medlemmar av en
eller flera släkter, i princip upphöra när den som vid lagens ikraftträdande är
innehavare av fideikommisset avlider (3 §). När fideikommiss upphör, skall den
avlidnes efterträdare erhålla hälften av egendomen, medan återstoden fördelas
mellan den avlidnes arvingar och testamentstagare (7 §). Från regeln att fideikommiss
skall upphöra vid nuvarande innehavares död görs bl. a. undantag för
det fall då fideikommissegendom har synnerligt kulturhistoriskt värde eller i övrigt
särskilda skäl föreligger. Kungl. Maj:t kan då förordna att fideikommissurkundens
bestämmelser skall tillämpas tills vidare eller till dess i beslutet angiven
innehavare avlider (6 §).

I prop. 1963:5 (s. 131) anförde chefen för justitiedepartementet i fråga om
nyssnämnda undantagsregel bl. a. att det i det enskilda fallet kunde tänkas, att
de allmänna intressena blev bäst tillgodosedda genom att ett fideikommiss fick
bestå. Detta hade under remissbehandlingen särskilt gjorts gällande i fråga om
Skoklosters fideikommiss. Det var självfallet synnerligen angeläget att Skoklosters
slott och samlingar, som tillhör våra förnämsta kulturminnesmärken, fick
förbli odelade. I varje fall föreföll det inte i dåvarande läge möjligt att detta
tillgodosågs på annat sätt än genom att fideikommisset fick bestå.

I fideikommissavvecklingslagen finns också en regel som möjliggör en omedelbar
avveckling av fideikommiss. Om fideikommiss omfattar endast egendom av
ringa värde eller om eljest synnerliga skäl föreligger, kan Kungl. Maj:t på begäran
av innehavaren förordna, att fideikommisset genast skall upphöra. Därvid
skall egendomen tillfalla innehavaren, om Kungl. Maj:t inte förordnar om en an -

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1967

nan fördelning (37 §). Enligt förarbetena till detta stadgande kan en sådan annan
fördelning ifrågakomma bl. a. för att tillgodose efterträdaren (prop. 1963: 5
s. 195).

4. De sakkunniga för utredning rörande fideikommisset
Skoklosters kulturvärden

4.1 Bakgrund

År 1962 anhöll innehavaren av Skoklosters fideikommiss hos Kungl. Maj:t om
tillstånd att få försälja dels Skoklosterarkivet, dels ett antal konstföremål, viss
etnografika och ett antal bokverk, sammanlagt värderade till ca 1,8 milj. kr.
Bakgrunden till ansökningen var bl. a. att fideikommisset inte kunde bestrida
driftkostnaderna med de inkomster som inflöt främst genom entréavgifter från
slottets besökare. Dyrbara reparationer som inte kunde anstå behövde vidare
göras och anordningar installeras för att minska eldfaran. Även vården av samlingarna
krävde avsevärda utgifter.

Över ansökningen inhämtades remissyttranden från riksarkivet, nationalmuseet,
Nordiska museets nämnd, riksbibliotekarien och fideikommissnämnden.
Riksarkivet framhöll bl. a. att det var synnerligen önskvärt att Skoklosterarkivet,
ett av våra mest betydande arkiv och en omistlig beståndsdel av vårt nationella
kulturarv, förvärvades av staten. Nationalmuseet ansåg det tveksamt om försäljning
av de föreslagna konstföremålen alls borde medges. Om försäljning
ändå medgavs, borde tillstånd endast lämnas under förutsättning att föremålen
först hembjöds till statlig inlösen och att medel för ändamålet ställdes till museets
förfogande. Nordiska museets nämnd avstyrkte försäljning av konstföremål
men fann inget hinder möta mot en statsinlösen av arkivaliema. Nämnden fann
liksom riksbibliotekarien att viss försäljning av böcker till staten under vissa
villkor kunde medges. Fideikommissnämnden fann sig inte utan vidare kunna tillstyrka
bifall till ansökningen om försäljning annat än vad beträffar arkivaliema.
Endast om statsmedel över huvud taget inte kunde ställas till förfogande, borde
den begärda försäljningen av konstföremål tillåtas.

I anledning av fideikommissinnehavarens ansökning tillkallades som jag förut
nämnt den 22 januari 1965 tre sakkunniga med uppgift att undersöka, om staten
borde medverka till att fideikommisset Skoklosters kulturvärden bevarades för
framtiden och i så fall på vilket sätt detta borde ske och samlingarnas vård
tryggas.

4.2 Kostnaderna för vården av Skoklosters kulturvärden

Utredningsmännen har genom särskild expertis låtit undersöka behovet av
åtgärder för vården av Skoklosters slott. I fråga om slottsbyggnaden har därvid
samråd skett med byggnadsstyrelsen. Undersökningarna har visat att kostnaderna
för erforderliga yttre arbeten på slottsbyggnaden kan beräknas till ca

6

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 63 år 1967

2 milj. kr. Inre arbeten i slottet och vissa skyddsåtgärder kostnadsberäknas till
drygt 400 000 kr. samt konservering av möbler, textilier och tavlor till ca 1,2
milj. kr., dvs. sammanlagt ca 3,6 milj. kr.

Till dessa kostnader för restaurering av slottet och samlingarna kommer kostnaderna
för det fortlöpande underhållet av kulturegendomen. De sakkunniga har
vidare låtit inhämta uppgifter rörande intäkter och kostnader vid Skoklosters
slott för tiden den 1 juli 1964—den 30 juni 1965. Intäkterna av i första hand inträdesavgifter
och kortförsäljning uppgick till sammanlagt 112 000 kr. Kostnaderna
belöpte sig till 160 000 kr., varigenom underskottet under nyssnämnda period
alltså uppgick till 48 000 kr.

4.3 Förslag

De sakkunniga erinrar om att statsmakternas ståndpunkt vid tillkomsten av
lagstiftningen om avveckling av fideikommiss var att särskilda åtgärder bör
vidtas, om det till ett fideikommiss, som står under avveckling, hör kulturvärden
av sådan art att deras bevarande är av synnerlig vikt från allmän synpunkt.
De sakkunniga konstaterar att det sagda i särskild grad äger tillämpning i fråga
om Skoklosters fideikommiss, som från kultursynpunkt intar en särställning bland
fideikommissen. Samlingarna äger ingen annan motsvarighet än vissa samlingar
i allmän ägo. Vad som gör Skokloster till ett av vårt lands mest förnämliga kulturminnesmärken
är, förutom samlingarnas omfattning och delvis mycket höga
konstnärliga och kulturhistoriska värde, det förhållandet, att en betydande
del av de däri ingående föremålen hopbragts av slottets byggherre och förvarats
i slottet sedan dess tillkomst under 1600-talets senare hälft och att slottsbyggnaden,
även den förnämlig i sin art, bibehållits i huvudsak oförändrad såväl
till det yttre som i fråga om interiören. De sakkunniga finner det därför
synnerligen angeläget att Skoklosters slott och samlingar förblir odelade samt
att de sätts i stånd och underhålls fortlöpande.

Frågan om statens medverkan för att bevara Skoklosters kulturvärden bedömer
de sakkunniga mot bakgrunden av det läge som uppkommer vid nuvarande
fideikommissinnehavares frånfälle. De finner det troligt att den i lagen om
avveckling av fideikommiss inskrivna undantagsbestämmelsen om förordnande
att fideikommissurkundens bestämmelser skall tillämpas tills vidare i detta
fall skulle komma att behöva utnyttjas. Om det angivna syftet att bevara slottet
och samlingarna som en enhet skall uppnås, torde man emellertid inte kunna
stanna vid enbart ett sådant förordnande. Ett förordnande om att fideikommisset
skall bestå synes böra förbindas med ett ekonomiskt engagemang från det
allmännas sida. De''sakkunniga avvisar tanken på att genom en försäljning av
delar av samlingarna skaffa medel till underhåll av slott och samlingar. Man
skulle därigenom uppge tanken på att bevara Skoklosters kulturvärden.

Eftersom staten i varje fall vid nuvarande innehavarens frånfälle måste ta på
sig ett ansvar för att bévara Skoklosters kulturvärden, finner de sakkunniga att

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1967

ett engagemang från statens sida bör komma till stånd redan nu. Grunden för
ett statligt åtagande föreligger redan nu genom att Skoklosters kulturvärden är
av sådan art att deras bevarande är en samhällsangelägenhet av synnerlig vikt
och genom att fideikommisset inte kan bära deras underhåll. De sakkunniga
finner det önskvärt att det allmänna, som ändå förr eller senare måste påta
sig ett ansvar för egendomens bevarande, relativt snart får tillfälle att följa de
frågor beträffande underhållsåtgärderna som fortlöpande uppkommer.

De sakkunniga lägger fram två huvudalternativ för statens insatser för Skokloster.
Det första alternativet innebär att Skoklosters slott och samlingar —
slottet jämte ett för avstyckning lämpat område, omfattande bl. a. parken —
förvärvas av staten. Det andra alternativet innebär att staten lämnar bidrag
till de åtgärder som blir erforderliga för att sätta slottet och samlingarna i stånd
och för att underhålla dem. För båda alternativen förutsätts förhandlingar med
innehavaren av Skoklosters fideikommiss.

De sakkunniga finner det förstnämnda alternativet fördelaktigast, eftersom
därigenom garantier skapas för att kulturegendomen underhålls och att den
bibehålls som en enhet. Med tanke på de dryga kostnaderna för ett inköp av
egendomen erinrar de sakkunniga om att en slutgiltig lösning av frågan om Skokloster
under alla omständigheter förr eller senare kommer att kräva betydande
ekonomiska insatser av det allmänna. Sådana lösningar som innebär att staten
förvärvar en del av samlingarna eller slottsbyggnaden anser de sakkunniga vara
förenade med betydande nackdelar.

5. Avtal om överlåtelse av fideikommisset m. m.

Med skrivelse den 23 februari 1967 har de sakkunniga, som utsetts att på
statens vägnar förhandla med fideikommissets innehavare, överlämnat ett samma
dag undertecknat avtal mellan staten samt friherre Rutger von Essen som
innehavare av Skoklosters fideikommiss samt ägare av Skoklosters gods angående
överlåtelse av fideikommisset m. m. Avtalet är slutet under förbehåll av
Kungl. Maj:ts godkännande. Enligt avtalet överlåter friherre von Essen till staten
all den egendom, som utgörs av Skoklosters fideikommiss, dvs. Skoklosters
slott med all till fideikommisset hörande lös egendom, inbegripet Skoklosterarkivet,
för en köpesumma av sammanlagt 25 milj. kr. Tillträde skall enligt
avtalet ske, om Kungl. Maj:ts godkännande lämnas före den 1 juli 1967, den 1
september 1967 och annars den 2 januari 1968. Köpesumman skall erläggas vid
tillträdet. I avtalet förutsätts att fideikommisset med tillämpning av 37 § lagen
om avveckling av fideikommiss i samband med överlåtelsen skall förklaras skola
upphöra och att det skall förordnas, att hälften av köpesumman skall tillfalla
fideikommissets innehavare och återstoden såsom ersättning för s. k. efterträdarandel
hans äldste son. I samband med överlåtelsen av fideikommisset överlåter
friherre von Essen enligt avtalet från det honom personligen tillhöriga Sko -

8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 63 år 1967

kloster gods utan vederlag till staten den mark, på vilken slottet är beläget och
intilliggande park samt ett område i övrigt, allt med en sammanlagd yta av ca
11 hektar.

I sin skrivelse framhåller de sakkunniga att det inte torde vara tvivel underkastat
att det föreligger sådana synnerliga skäl som åsyftas i 37 § lagen om avveckling
av fideikommiss med hänsyn till de omständigheter som föranleder
överlåtelsen av fideikommissets egendom. Enligt de sakkunniga torde Kungl.
Maj :ts prövning inte behöva ta sig annat uttryck än att Kungl. Maj:t, om
förvärvsfrågan finnes böra avgöras enligt det träffade avtalet, godkänner detta
och tillika förordnar, att fideikommisset skall upphöra på tillträdesdagen samt
köpeskillingen fördelas på sätt avtalet anger.

6. Förvaltningen av Skokloster

I departementspromemorian läggs vissa förslag fram om hur verksamheten
vid Skokloster bör organiseras vid ett statligt förvärv.

I promemorian betonas att en långsiktig lösning av frågan om egendomens
förvaltning under tiden efter ett statligt förvärv kräver ett mera ingående utredningsarbete.
Detta blir beroende av de förslag som MUS 65 kan komma fram
till i fråga om de statliga museernas administration och verksamhet. Förslag från
de sakkunniga rörande dessa frågor kan troligen inte väntas förrän år 1968.
Ett eventuellt genomförande kan därför inte ske förrän tidigast budgetåret 1969/
70. Mot den bakgrunden är det enligt promemorian rimligt att nu provisoriskt
lösa frågan om driften av Skokloster under i varje fall budgetåret 1967/68 och
1968/69.

6.1 Provisorisk förvaltning under de närmaste budgetåren

Eftersom samlingarna är så omfattande och mångsidiga samt innehåller inte
blott konst och konsthantverk utan även böcker, arkivalier och vapen är det
enligt promemorian inte lämpligt att lägga hela ansvaret för driften på en enda
institution. Skokloster bör därför, innan frågan om förvaltningen på längre sikt
kan avgöras, förvaltas av en särskild styrelse med representanter i första hand
för de olika områden som Skoklosters samlingar hänför sig till.

Styrelsen för Skokloster bör innesluta expertis inom de konst- och kulturhistoriska,
byggnadshistoriska samt vapenhistoriska områdena, biblioteks- och arkivväsen
samt en representant för MUS 65. Styrelsen bör tillsättas av Kungl. Maj :t
för i första hand tiden från viss kortare tid före tillträdet till den 30 juni 1969.

Styrelsen bör ha följande uppgifter:

1. att förbereda statens övertagande av Skokloster,

2. att fr. o. in. statens övertagande ha ansvaret för förvaltningen,

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1967

9

3. att göra upp planer över hur samlingarna skall sättas i stånd,

4. att till Kungl. Maj:t inge framställningar om anslag för verksamheten och

5. att i samråd med MUS 65 utreda frågan om hur verksamheten på längre
sikt skall ordnas.

Viss personal bör anställas för verksamheten vid slottet. Eftersom det inte är
rationellt att bygga upp en egen admininistration för en personalmässigt så
liten institution som Skokloster, bör den lämpligen anknytas till ett museum som
kan ställa administrativa resurser till förfogande för ändamålet. Då verksamheten
nännast har anknytning till Nordiska museets verksamhetsområde, bör
detta museum för Skoklosterstyrelsens räkning svara för sådant kameralt arbete,
personaladministrativa och andra uppgifter, som inte lämpligen bör handhas av
Skoklostermuseets egen personal.

Eftersom Skokloster föreslås bli en helstatlig institution, kommer byggnadsstyrelsen
att svara för fastighetens skötsel och underhåll. Under budgetåret
1967/68 avses uppgiften kunna begränsas till nödvändiga underhållsarbeten.

6.2 Kostnaderna för förvaltningen budgetåret 1967/68

I departementspromemorian framhålls att det inte är möjligt att mera exakt
beräkna storleken av erforderligt belopp för förvaltningen av Skokloster under
budgetåret 1967/68. De kostnader för driften räkenskapsåret 1964/65 som redovisats
i det år 1966 framlagda betänkandet om Skoklosters kulturvärden kan
endast tjäna till viss ledning för en bedömning av medelsbehovet. Den i betänkandet
lämnade kostnadsredovisningen inkluderar exempelvis inte den nuvarande
innehavarens insatser i samband med förvaltning och visningsverksamhet.
Förutsättningarna för förvaltningen förändras även i andra hänseenden vid ett
statligt förvärv. Visningsverksamhet liksom löpande underhållsarbeten bör enligt
promemorian under budgetåret 1967/68 få en i princip oförändrad omfattning
men den centrala och nya uppgiften blir inventerings- och utredningsarbete.
Från dessa utgångspunkter beräknas medelsbehovet för budgetåret 1967/68 till
185 000 kr., under förutsättning att staten övertar driften den 1 september
1967, och till 125 000 kr., om övertagandet sker först den 2 januari 1968. Hänsyn
har därvid tagits till att inkomster av visningsverksamheten inflyter blott under
en mindre del av år 1968.

7. Remissyttrandena

Nära nog alla remissinstanser understryker att Skokloster intar en unik ställning
och att det är av utomordentligt stort allmänt intresse att samlingarna
genom ett statligt förvärv för framtiden kan bevaras som en helhet.

MUS 65 hälsar med tillfredsställelse att staten genom inlösen av slottet och
samlingarna skapar garantier för att denna för vårt land unika och från inter -

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1967

nationell synpunkt synnerligen värdefulla kulturhistoriska helhet bevaras.
Genom statens förvärv av Skokloster skapas möjligheter att göra Skoklosters
kulturskatter tillgängliga för en större allmänhet. Riksantikvarieämbetet och statens
historiska museum, som livligt tillstyrker den föreslagna lösningen med ett
statligt förvärv, anser att utredningen visat, att det inte är möjligt för en enskild
person att omhänderha vården av egendomen utan att en inlösen för kronans
räkning innebär en omedelbar och slutgiltig lösning av frågan om hur dessa kulturvärden
skall bevaras. Även nationalmuseet uttalar sin stora tillfredsställelse
över förslaget om ett statligt förvärv. På det sättet kan samlingarna, vilka
som helhet utgör ett minnesmärke över den europeiska högreståndskuituren och
har sitt stora värde i att förbli sammanhållna, behållas intakta. Statskontoret
understryker att den form för statens medverkan som lämnar de starkaste
garantierna för egendomens bevarande och underhåll är att staten såsom föreslagits
förvärvar slottet och samlingarna.

Justitielcanslern, som också är av den uppfattningen att en överlåtelse till staten
av fideikommisset är den mest rationella lösningen, har inte några invändningar
mot det föreslagna tillvägagångssättet för överlåtelsen eller mot avtalets
innehåll. Lagliga hinder synes inte finnas mot att det i samband med överlåtelsen
förordnas, att fideikommisset skall upphöra och att hälften av köpesumman
skall tillfalla fideikommissinnehavaren och återstoden dennes äldste son som
ersättning för s. k. efterträdarandel. Med hänsyn till förhållandena i fråga om
Skoklosters fideikommiss, som inte har någon motsvarighet i fråga om något
annat fideikommiss i landet, anser fideikommissnämnden att sådana synnerliga
skäl föreligger att villkoren i lagen om avveckling av fideikommiss för att ett
fideikommiss skall förklaras upphöra får anses uppfyllda. Nämnden har heller
inga erinringar mot förslaget om köpesummans fördelning på fideikommissinnehavaren
och dennes son.

Flera remissinstanser har närmare uttalat sig om olika delar av egendomen.
Sålunda anför t. ex. Nordiska museets nämnd bl. a. följande om slottet och samlingarna.

Byggnaden har i sällsynt grad undgått ombyggnader och moderniseringar.
Så till exempel står vissa vid byggherrens död ofullbordade inredningsdetaljer
oavslutade ännu i dag. Det i fideikommisset ingående lösöret är mångskiftande.
Där finns praktpjäser men framförallt svenska möbler av god klass, dyrbara
tapisserisviter av franskt, flamländskt och nederländskt ursprung men även
brukstextilier, en unik vapensamling och historiska minnesföremål men också de
snickar- och svarvarverktyg som användes vid bygget för trehundra år sedan,
dessutom en tavelsamling som huvudsakligen har person- och dräkthistoriskt
intresse men också innefattar ett antal konstverk av god internationell klass.
Av det sagda torde framgå att Skoklosters betydelse främst ligger på det kulturhistoriska
området.

Om Skoklosterarkivet uttalar riksarkivet bl. a.

Skoklosterarkivet innehåller sammanlagt 939 volymer och 370 pergamentsbrev.
Kärnan utgör de inom släkterna Wrangel och Brahe samt med dem befryn -

11

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 63 år 1967

dade släkter framvuxna arkiven. Den största beståndsdelen utgörs av Carl Gustaf
Wrangels arkiv. Andra viktiga arkivbildare är Abraham och Per Brahe,
Gustaf Horn, Otto Wilhelm Königsmarck, Mauritz Wellingk och bröderna Ulrik
och Carl Fredrik Scheffer. Redan dessa arkiv och arkivdelar ger Skoklosterarkivet
en central ställning i vår historiska forskning. Därtill kommer så den
berömda handsskriftssamlingen, till stor del samnianbragt av den bekante 1700-talssamlaren Carl Gustaf Bielke. Denna handskriftssamling innehåller bl. a.
flera betydelsefulla krönike- och laghandskrifter, vissa handskrifter med proveniens
från klostren i Vadstena, Alvastra och Eskilstuna, Registrum Episcopi
Aboensis, flera viktiga Birgittamanuskript, några handskrifter med proveniens
från den franske boksamlaren Petau (Petavius), ett manuskript innehållande
bl. a. en version av Marco Polos resa och några s. k. portolaner, dvs. sjökartor
från 1500-talet. Slutligen bör nämnas den betydande pergamentbrevsamlingen,
omfattande ca 240 medeltidsbrev (det äldsta originalbrevet daterat den 3 januari
1278), samt ett inte ringa antal pappersbrev från medeltiden.

Inga invändningar riktas mot förslaget att tillsätta en styrelse för de
närmaste budgetåren med representanter för de olika områden som Skoklosters
samlingar hänför sig till. Statskontoret anser dock att även administrativ och
ekonomisk sakkunskap bör vara företrädd i styrelsen och MUS 65 föreslår, att
styrelsen skall omfatta även en företrädare för de publika intressena och turismen.
Nordiska museets nämnd finner det möjligt att museet enligt förslaget i promemorian
åtar sig att svara för kamerala och personaladministrativa uppgifter för
verksamheten vid Skokloster.

I fråga om de föreslagna kostnaderna för verksamheten under budgetåret
1967/68 ifrågasätter statskontoret, nationalmuseet, riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum samt Nordiska museets nämnd om inte de föreslagna
beloppen är otillräckliga. Nordiska museets nämnd anser dock att svårigheten
att överblicka kostnaderna är så stora att några alternativa beräkningar
inte kan presteras. Statskontoret menar att det bör finnas möjlighet att
överskrida det anslag som anvisas för förvaltningen under budgetåret 1967/68.
Enligt verkets mening bör Kungl. Maj:t fastställa en stat för medel som ställs
till förfogande. MUS 65 understryker att det finns ett akut behov av medel för
konserveringsarbeten redan under det första verksamhetsåret, varför medel bör
finnas disponibla för detta ändamål.

Byggnadsstyrelsen betonar att staten vid ett övertagande utöver köpeskillingen
får räkna med betydande kostnader enbart för byggnadernas och områdets
upprustning och underhåll. Styrelsen beräknar medelsbehovet för underhållsoch
upprustningsarbeten på Skokloster under budgetåret 1967/68 till 300 000 kr.
Efter förvärvet avser byggnadsstyrelsen att låta invärdera byggnaderna och
marken på statens allmänna fastighetsfond. I samband därmed blir det aktuellt
att slottet med tillhörande område tas upp i förteckningen över byggnadsminnesmärken.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1967

8. Departementschefen

Behovet av särskilda åtgärder i fråga om Skoklosters fideikommiss har aktualiserats
genom en ansökan från fideikommissets innehavare om att få försälja
vissa delar av samlingarna. Bakgrunden till behovet av försäljningen är att
fideikommisset inte kunnat bära kostnaderna för driften av den museala verksamheten
samt för underhåll av slottsbyggnad och samlingar.

Fideikommissariens ansökning ledde till att år 1965 särskilda sakkunniga tillkallades
för utredning rörande fideikommisset Skoklosters kulturvärden. I sitt
betänkande erinrar de sakkunniga om statsmakternas ståndpunkt vid tillkomsten
av lagstiftningen om avveckling av fideikommissen, att särskilda åtgärder
bör vidtas, om det till ett fideikommiss som står under avveckling hör kulturvärden
av sådan art att deras bevarande är av synnerlig vikt från allmän synpunkt.
De sakkunniga konstaterar att detta i särskilt hög grad äger tillämpning
på Skoklosters fideikommiss, som från kultursynpunkt intar en särställning
bland fideikommissen. Vad som gör Skokloster till ett av vårt lands mest förnämliga
kulturminnesmärken är enligt de sakkunniga, förutom samlingarnas
omfattning och delvis mycket höga konstnärliga och kulturhistoriska värde, det
förhållandet att en betydande del av föremålen hopbragts av slottets byggherre
och förvarats i slottet sedan dess tillkomst under 1600-talets senare hälft och
att slottsbyggnaden, även den förnämlig i sin art, bibehållits i huvudsak oförändrad
såväl till det yttre som i fråga om interiören.

I fråga om de särskilda åtgärder som kan behövas för att bevara Skoklosters
kulturvärden framhåller de sakkunniga att den möjlighet som fideikommissavvecklingslagen
ger att förordna om fideikommissets fortbestånd tills vidare inte
enbart skulle vara tillräcklig för att uppnå syftet att samlingarna och slottet bevaras
som en helhet. Ett sådant förordnande måste nämligen förbindas med ett
ekonomiskt engagemang från det allmännas sida. Eftersom staten således i varje
fall vid nuvarande innehavarens frånfälle måste ta på sig ett ansvar för att bevara
Skoklosters kulturvärden, finner de sakkunniga att ett engagemang från
statens sida bör komma till stånd redan nu. Av de två alternativ för statens
insatser som de lägger fram förordar de den lösning som innebär ett statligt förvärv
av slottet och samlingarna, eftersom därigenom garantier genast skapas för
att kulturegendomen underhålls och bibehålls som en enhet.

Mot denna bakgrund har — under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande
— träffats ett avtal med fideikommissinnehavaren om överlåtelse till staten av
Skoklosters slott och till fideikommisset hörande lös egendom för en köpesumma
av 25 milj. kr. Enligt avtalet överlåts utan särskilt vederlag även ett markområde
om It hektar till staten.

Samtliga remissinstanser, som representerar olika slags sakkunskap på kulturområdet,
understryker Skoklosters unika ställning och det utomordentligt stora

13

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 63 år 1967

allmänna intresset att samlingarna genom ett statligt förvärv kan bevaras för
framtiden som en helhet.

Redan i propositionen med förslag till lagstiftning om avveckling av fideikommiss
underströks, att det var synnerligen angeläget att Skoklosters slott och samlingar,
som tillhör våra förnämsta kulturminnesmärken, får förbli odelade. Jag
delar helt den uppfattningen som utvecklats i betänkandet och remissyttrandena,
nämligen att bevarandet av Skoklosters kulturvärden är en samhällsangelägenhet
av synnerlig vikt och att Skoklosters fideikommiss intar en unik ställning
bland fideikommissen. Med hänsyn härtill och då utredningen ger vid handen
att inkomsterna av fideikommisset inte på långt när täcker kosnaderna för
underhållet, finner jag det naturligt att staten tar ansvaret för att Skoklosters
slott och samlingar förblir odelade och att de sätts i stånd och underhålls. Liksom
de sakkunniga finner jag att detta syfte nås bäst genom att slottet och samlingarna
förvärvas av staten. Även om ett förvärv liksom den fortsatta skötseln
av slottet och samlingarna medför betydande kostnader, kommer en slutgiltig lösning
under alla förhållanden att kräva betydande ekonomiska insatser av det
allmänna. Genom ett statligt förvärv redan nu kommer Skoklosters slott och
samlingar att kunna få samma sakkunniga vård som museibyggnader och samlingar
vid övriga statliga museer. Samtidigt bör möjligheterna förbättras att göra
Skoklosters kulturskatter tillgängliga för en större allmänhet.

Jag förordar därför att ett belopp av 25 milj. kr. anvisas för förvärv av den
egendom som utgörs av Skoklosters fideikommiss. I riksstaten för budgetåret
1967/68 bör föras upp ett särskilt anslag för förvärv av Skoklosters slott och
samlingar.

I samråd med chefen för justitiedepartementet har jag funnit att hinder inte
föreligger att — som förutsatts i avtalet — förordnanden meddelas om att fideikommisset
med tillämpning av 37 § fideikommissavvecklingslagen i samband
med överlåtelsen förklaras skola upphöra samt att hälften av köpesumman
skall tillfalla fideikommissets innehavare och återstoden såsom ersättning för s. k.
efterträdarandel hans äldste son. Denna fråga torde få anmälas för Kungl. Maj:t
i samband med frågan om godkännande av avtalet.

Beträffande förvaltningen av Skokloster vid ett statligt förvärv har i en departementspromemoria
lagts fram vissa förslag, som innebär en provisorisk lösning
för de närmaste budgetåren. Förslaget om en särskild provisorisk styrelse
har också godtagits av remissinstanserna. På den bör ankomma i huvudsak
de uppgifter som angetts i promemorian. Administrativ och ekonomisk sakkunskap
bör vara representerad i styrelsen. Jag räknar med att Nordiska museet
svarar för kamerala och personaladministrativa uppgifter för verksamheten vid
Skokloster.

I departementspromemorian har betonats att det inte varit möjligt att mera
exakt beräkna storleken av erforderligt belopp för förvaltningen av Skokloster
under budgetåret 1967/68. Flera remissinstanser har ifrågasatt om inte de beräknade
beloppen blir otillräckliga. Bl. a påpekas behovet av medel för konserverings -

14 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 63 år 1967

arbeten. I det läge som föreligger anser jag att medel bör ställas till förfogande
för budgetåret 1967/68 enligt vad som föreslagits i promemorian, dvs. ett belopp
av 185 000 kr. Jag förutsätter därvid att avtalet kan godkännas av Kungl. Maj:t
före den 1 juli 1967, vilket innebär att staten övertar driften den 1 september
1967. I riksstaten för budgetåret 1967/68 bör under åttonde huvudtiteln för ändamålet
föras upp ett nytt förslagsanslag med rubriken Skoklosters slott.

Slottsbyggnaden, det markområde som i samband med förvärvet av slottet
och samlingarna överlats till staten samt övriga byggnader, som ligger inom
området, bör invärderas på statens allmänna fastighetsfond. Eftersom endast
nödvändiga underhållsarbeten torde utföras under budgetåret 1967/68, räknar
jag med att medel under fastighetsfonden för reparation och underhåll kan disponeras
för ändamålet.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen att

a) till Förvärv av Skoklosters slott och samlingar för budgetåret
1967/68 under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag av
25 000 000 kr.,

b) till Skoklosters slott för budgetåret 1967/68 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 185 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1967

15

INNEHÅLL

Sid.

1. Inledning ....................................................... 3

2. Skoklosters slott och samlingar.................................... 3

3. Lagstiftningen om avveckling av fideikommiss ...................... 4

4. De sakkunniga för utredning rörande fideikommisset Skoklosters kulturvärden
.......................................................... 5

4.1. Bakgrund ................................................... 5

4.2. Kostnaderna för vården av Skoklosters kulturvärden............ 5

4.3. Förslag ..................................................... 6

5. Avtal om överlåtelse av fideikommisset m. m......................... 7

6. Förvaltningen av Skokloster....................................... 8

6.1. Provisorisk förvaltning under de närmaste budgetåren .......... 8

6.2. Kostnaderna för förvaltningen budgetåret 1967/68 .............. 9

7. Remissyttranden ................................................. 9

8. Departementschefen .............................................. 12