Kungl. Maj. ts proposition nr 46 år 1967
1
Nr 46
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag med
särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning,
m. in.; given Stockholms slott den 24 februari
1967.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
1) antaga härvid fogade förslag till lag med särskilda bestämmelser om
riksbankens sedelutgivning;
2) bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att särskilda bestämmelser om undantag från
riksbankslagens föreskrifter beträffande riksbankens sedelutgivningsrätt
skall gälla även för tiden den 1 juli 1967—den 30 juni 1968. Därvid föreslås,
att maximibeloppet för sedelutgivningsrätten höjs från 9 900 till 10 500 milj.
kr.
Vidare föreslås att riksbanken under samma tid får fortsatt befrielse från
skyldigheten att vid anfordran inlösa bankens sedlar med guld. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 46
2
Kungl. Maj:ts proposition nr h6 år 1967
Förslag
till
Lag
med särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning
Härigenom förordnas, att under tiden den 1 juli 1967—den 30 juni 1968
följande särskilda bestämmelser skall gälla i stället för bestämmelserna i
9 § och 11 § första stycket lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges
riksbank1.
1 §•
Riksbanken får utge sedlar till ett belopp av högst tiotusenfemhundra
miljoner kronor.
2 §.
Under tid då riksdagen ej håller session äger Konungen på framställning
av fullmäktige i riksbanken och efter hörande av fullmäktige i riksgäldskontoret
medge riksbanken att utge sedlar till ett belopp av ytterligare högst
sjuhundra miljoner kronor, om det är nödvändigt med hänsyn till utomordentliga
omständigheter. Blir sådant medgivande icke godkänt av riksdagen
inom tjugo dagar från början av nästa session, upphör medgivandet att
gälla vid utgången av nämnda tid.
3 §•
Som riksbankens metalliska kassa räknas allt guldmynt och omyntat
guld som tillhör riksbanken. 1
1 Senaste lag i ämnet se 1966: 128.
Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1967
3
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
24 februari 1967.
N ärvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Lange, Kling, Edenman, Holmqvist, Aspling, Palme,
Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Odhnoff.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga angående särskilda
bestämmelser om riksbankens sedelutgivning, m. m., och anför.
Riksbankens rätt att utge sedlar grundas på stadgande i 72 § regeringsformen.
Enligt detta lagrum har riksbanken även skyldighet att vid anfordran
lösa in utgivna sedlar med guld efter deras lydelse, om inte Kungl.
Maj :t och riksdagen i viss ordning medger undantag från denna skyldighet.
Enligt 9 § första stycket lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges riksbank
(riksbankslagen) är riksbankens rätt att ge ut sedlar begränsad
till det belopp, som motsvarar dubbla summan av riksbankens metalliska
kassa beräknad enligt 11 §, jämte ett ytterligare belopp av 350 milj.
kr. Enligt 9 § andra stycket kan riksbanken under vissa förutsättningar
få bemyndigande att ge ut sedlar till ett belopp av ytterligare högst 350
milj. kr. Den utelöpande sedelmängden skall dock så snart ske kan nedbringas
med ett belopp motsvarande vad som utgetts med stöd av ett sådant
bemyndigande.
Enligt 10 § (ändrad senast genom SFS 1965:444) skall bankens utelöpande
sedlar, till den del de överstiger bankens metalliska kassa, motsvaras
av vissa i paragrafen angivna tillgångar sammanräknade, den s. k. supplementära
sedeitäckningen. Dessa tillgångar innefattar huvudsakligen svenska
statspapper och vissa andra s. k. guldkantade obligationer, likvida utländska
valutatillgångar, växlar, lån mot säkerhet av statspapper eller andra guldkantade
obligationer samt tillgodohavande hos Internationella valutafonden.
Som riksbankens metalliska kassa skall enligt 11 § första stycket räknas
riksbankens guld inom landet samt intill ett belopp motsvarande 15 %
av hela metalliska kassan banken tillhörigt guld som är nedsatt på utrikes
ort eller under transport och försäkrat på betryggande sätt. Den metalliska
4 Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1967
kassan får inte bibehållas vid lägre belopp än 150 milj. kr. (11 § andra
stycket).
Riksbankslagens bestämmelser om sedeltak och sedeltäckning har inte
ägt tillämpning sedan år 1940. En redogörelse för författningar i detta ämne,
utfärdade år 1939 och senare, har lämnats i prop. 1966:44 s. 4. Enligt
lagen den 29 april 1966 (nr 128) med särskilda bestämmelser om riksbankens
sedelutgivning gäller under tiden den 1 juli 1966—den 30 juni 1967
i stället för stadgandena i 9 § och 11 § första stycket riksbankslagen särskilda
bestämmelser. Riksbanken får sålunda utge sedlar till ett maximibelopp
av 9 900 milj. kr. Därutöver får Kungl. Maj :t under tid när riksdagen
inte håller session på framställning av riksbanksfullmäktige medge riksbanken
att ge ut sedlar till ett belopp av ytterligare högst 700 milj. kr., om
det är nödvändigt med hänsyn till utomordentliga omständigheter. Medgivandet
upphör att gälla om riksdagen inte godkänner det inom 20 dagar
från början av nästa riksdagssession.
Som riksbankens metalliska kassa räknas allt guldmynt och omyntat
guld som tillhör riksbanken.
Genom kungörelsen den 29 april 1966 (nr 129) om befrielse för riksbanken
under viss tid från skyldigheten att inlösa av banken
utgivna sedlar med guld har Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens
medgivande befriat riksbanken från denna skyldighet för tiden t. o. m.
den 30 juni 1967. Banken har dock rätt att dessförinnan återuppta inlösningen
av bankens sedlar, om förhållandena ger anledning till detta.
Angående utredningar om riksbankens sedelutgivningsrätt samt bankoutskottets
utlåtanden i anledning av den provisoriska lagstiftningen hänvisas
till prop. 1965: 72 s. 6. Vidare må nämnas att bankoutskottet behandlat
frågan om den provisoriska lagstiftningen senast i B:oU 1966: 24.
1 skrivelse den 18 januari 1967 har fullmäktige i riksbanken hemställt
att gällande lagstiftning med särskilda bestämmelser rörande riksbankens
sedelutgivningsrätt ges förlängd giltighet till utgången av juni 1968 och att
maximibeloppet för sedelutgivningsrätten i samband därmed höjs till 10 500
milj. kr. Härjämte har fullmäktige begärt att riksbanken för tiden den 1
juli 1967—den 30 juni 1968 fritas från skyldigheten att inlösa sina sedlar
med guld, med rätt dock för riksbanken att före utgången av denna tid
återuppta inlösningen av bankens sedlar om förhållandena ger anledning
till detta.
I skrivelsen har fullmäktige anfört.
Vid utgången av år 1966 utgjorde beloppet utelöpande sedlar 9 297 milj.
kr. Det högsta beloppet under året redovisades emellertid den 23 december
och uppgick till 9 590 milj. kr. När sedelomloppet var som störst under året
Kungl. Maj:ts proposition nr i6 år 1967
5
förelåg sålunda en marginal för ytterligare sedelutgivning om 310 milj. kr.,
motsvarande omkring 3,2 % av den då utelöpande sedelmängden. Om beloppet
utelöpande sedlar vid de skilda rapportdagarna under år 1966 jämförs
med motsvarande siffror för föregående år, ser man att förändringarna
i sedelomloppets omfattning varierat mellan en ökning om 0,5 %, som
förelåg den 7 juni, och en höjning om 7,4 %, soin registrerades den 23 september.
Då sedelmängden den 23 december nådde sin största omfattning
var ökningen 6,1 %. Om sedelomloppet under år 1967 skulle procentuellt
öka lika mycket som under år 1966, skulle det utelöpande beloppet sedlar
den 23 december 1967 komma att ligga inemot 10 200 milj. kr. Med hänsyn
härtill och för att inom sedeltaket rymma även sådana ökningar i sedelbehovet
som kan sammanhänga med ändrade betalnings- och kassahållningsvanor
torde maximibeloppet för riksbankens sedelutgivningsrätt för nästa
budgetår böra höjas med förslagsvis 600 milj. kr. till 10 500 milj. kr.
Över framställningen har efter remiss yttrande avgetts av fullmäktige
i riksgäldskontoret, som inte haft något att erinra mot bifall till riksbanksfullmäktiges
förslag.
Departementschefen. I fråga om riksbankens rätt att ge ut sedlar gäller
f. n. — i stället för riksbankslagens motsvarande stadganden — föreskrifterna
i lagen den 29 april 1966 med särskilda bestämmelser rörande riksbankens
sedelutgivning. Dessa bestämmelser innebär bl. a., att riksbanken
får ge ut sedlar till ett belopp av högst 9 900 milj. kr. 1966 års lag, som gäller
till utgången av juni 1967, har liksom den föregående lagstiftningen på
området tillkommit som ett provisorium.
Riksbanksfullmäktige har hemställt om förlängning av den provisoriska
lagstiftningen under ytterligare ett år. Riksgäldsfullmäktige har inte haft
något att erinra häremot. Även jag biträder förslaget.
Samtidigt har riksbanksfullmäktige föreslagit en höjning av maximibeloppet
för sedelutgivningen från nuvarande 9 900 milj. kr. till 10 500 milj.
kr.
Riksbanksfullmäktige anser höjningen nödvändig för att möta en procentuellt
sett lika stor ökning av den utelöpande sedelmängden som år 1966
och dessutom ge en tillräcklig marginal för andra ökningar av sedelbehovet.
I likhet med riksgäldsfullmäktige har jag ingen erinran mot förslaget. Jag
förordar sålunda, att bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning under
tiden den 1 juli 1967—den 30 juni 1968 meddelas genom särskild lag
i överensstämmelse med 1966 års lag i ämnet men med den jämkningen
att maximibeloppet för sedelutgivningen höjs till 10 500 milj. kr.
Vad slutligen angår riksbankens skyldighet att vid anfordran lösa in utgivna
sedlar med guld efter deras lydelse biträder jag riksbanksfullmäktiges
förslag om befrielse från denna skyldighet för tiden den 1 juli 1967—
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1967
den 30 juni 1968. Banken bör dock liksom nu ha rätt att återuppta inlösningen
av bankens sedlar före utgången av denna tid, om förhållandena
skulle ge anledning till detta.
I enlighet med vad jag anfört har inom finansdepartementet upprättats
förslag till lag med särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning.
Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj:t
genom proposition föreslår riksdagen att
1) anta nyssnämnda lagförslag;
2) medge, att riksbanken för tiden den 1 juli 1967—den
30 juni 1968 fritas från skyldigheten att vid anfordran inlösa
av banken utgivna sedlar med guld efter deras lydelse,
med rätt dock för riksbanken att före utgången av denna
tid återuppta inlösningen av bankens sedlar om förhållandena
ge anledning till detta.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
MARCUS 60KTR. STHLMI967 670200