Kungl. Maj:ts proposition nr 25 år 1967

1

Nr 25

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändring i lagen den 6 juni 1925 (nr 382) angående
uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m.;
given Stockholms slott den 20 januari 1967.

Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll vill Kungl.
Maj :t härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om
ändring i lagen den 6 juni 1925 (nr 382) angående uppvärmning av till
kreatursföda avsedd mjölk m. m.

GUSTAF ADOLF

Eric Holmquist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att nuvarande bestämmelser i den s. k. pastöriseringslagen
om skyldighet att bränna slam som uppkommer vid separering
av mjölk upphävs. Avsikten är att mera tidsenliga föreskrifter om förstöring
av sådant slam i stället skall införas i mejeristadgan.

1

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 25

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 25 år 1967

Förslag

till

Lag

om ändring i lagen den 6 juni 1925 (nr 382) angående uppvärmning
av till kreatursföda avsedd mjölk m. m.

Härigenom förordnas, dels att 2 och 5—7 §§ lagen den 6 juni 1925 angående
uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m. skall upphöra
att gälla, dels att 4 § lagen skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Gällande lydelse)

§ 2.

Den, som driver rörelse, varom i
§ 1 sägs, vare pliktig tillse, att vid
separering av mjölken uppkommande
slam, som avsätter sig å centrifugens
inre väggar och delar, dagligen
vid centrifugens rengöring avlägsnas
och brännes.

§

Bryter någon mot vad i § 1 första
stycket eller § 2 stadgas eller mot
enligt § 1 andra stycket meddelat
förordnande, straffes, där icke för
det fall, varom i § 3 förmäles, i samma
paragraf föreskriven underrättelse
lämnats, med böter från och
med tio till och med tvåhundra kronor.

Därest någon under tid, då han är
ställd under tilltal för förseelse, varom
ovan sägs, densamma fortsätter,
skall han för varje gång stämning
därå utfärdats och delgivits dömas
till de böter, som äro stadgade för
sådan förseelse.

Ej må straff enligt denna lag tilllämpas,
där förseelsen enligt allmänna
strafflagen bör beläggas med
strängare straff.

(Föreslagen lydelse)

Den som bryter mot § 1 första
stycket eller mot förordnande, som
meddelats med stöd av § 1 andra
stycket, dömes, om ej fall som avses
i § 3 är för handen och där föreskriven
underrättelse lämnats, till
böter, högst tvåhundra kronor, om
gärningen ej är belagd med straff i
brottsbalken.

För förseelse, som med husbondes
vetskap begås av hans hustru, barn,
husfolk eller i hans arbete antagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 25 år 1967

3

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

person) ansvarar husbonden, likasom
vore förseelsen begången av honom
själv.

§ 6.

Förseelse, varom i denna lag sägs,
åtalas av allmän åklagare.

§ 7.

Böter, som ådömas enligt denna
lag, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till böternas fulla
gäldande, skola de förvandlas enligt
allmänna strafflagen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.

lf Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 25

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 25 år 1967

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
20 januari 1967.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,
Odhnoff.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring i
den s. k. pastöriseringslagen och anför.

I skrivelse den 26 oktober 1966 har Svenska Mejeriernas Riksförening
it. p. a. (SMR) hemställt om ändring i 2 § lagen den 6 juni 1925 (nr 382)
angående uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk in. in. (den s. k.
pastöriseringslagen; ändrad 1936:548).

Efter remiss har yttranden över förslaget avgetts av veterinärstyrelsen,
statens jordbruksnämnd, statens institut för folkhälsan och statens vatteninspektion.

Gällande bestämmelser

Enligt pastöriseringslagen föreligger skyldighet för den som driver mejerirörelse
att pastörisera mjölk eller kärnmjölk som säljs eller i övrigt lämnas
ut från mejeriet, om det inte framgår av omständigheterna att mjölken
ej skall användas till kreatursföda (1 §). Motsvarande skyldighet föreligger
enligt förordningen den 21 juli 1937 (nr 737) med vissa bestämmelser rörande
till människoföda avsedd mjölk och grädde m. m. (den s. k. pastöriseringsförordningen,
ändrad 1942: 327, 1947: 206 och 1950: 177) i fråga om
mjölk och grädde som skall användas till människoföda.

Förutom de bestämmelser som gäller pastöriseringsskyldigheten innehåller
pastöriseringslagen en bestämmelse som avses med föreningens framställning
och som ålägger den som driver mejerirörelse att tillse att slam,
som avsätter sig på inre väggar och delar av centrifug som används vid separering
av mjölk, dagligen vid centrifugens rengöring avlägsnas och
bränns (2 §). Denna bestämmelse är tillämplig vid all separering som görs

Kungl. Maj:ts proposition nr 25 år 1967

5

i mejeri, oavsett om produkten från den separerade mjölken skall användas
till kreatursföda eller människoföda. Brott mot bestämmelsen är belagt
med bötesstraff mellan 10 och 200 kr. (4 §). Enligt 6 § åtalas förseelse
av allmän åklagare och enligt 7 § tillfaller ådömda böter kronan. Sistnämnda
paragraf innehåller också en föreskrift om bötesförvandling.

Pastöriseringslagen äger inte tillämpning inom Kopparbergs, Väster norrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, om inte Kungl. Maj :t
på grund av särskilda förhållanden förordnar om lagens tillämpning inom
ett eller flera av dessa län. Kungl. Maj :t har också den 11 maj 1934 förordnat
att lagen fr. o. m. den 1 juli 1934 skall äga tillämpning inom Kopparbergs
län.

Tillämpningsbestämmelser till pastöriseringslagen och pastöriseringsförordningen
finns i kungörelsen den 22 maj 1942 (nr 328) angående förfarandet
vid pastörisering av mjölk och grädde m. in. (ändrad 1952: 172,
1953: 68, 1957: 305 och 630 samt 1964: 31, jfr även 1947: 207). Enligt denna
utövar veterinärstyrelsen högsta tillsynen över efterlevnaden av pastöriseringslagen
och pastöriseringsförordningen samt i enlighet därmed utfärdade
föreskrifter rörande förfarandet vid och kontrollen över pastörisering
av mjölk och grädde m. m. (5 §).

Mejeristadgan den 22 maj 1936 (nr 174; ändrad 1936:481, 1945:395
och 1965: 233) innehåller bestämmelser om bl. a. ordningen i mejeri. Med
mejeri avses i stadgan varje lägenhet med därtill hörande lokaler, där mjölk
eller grädde från två eller flera producenter eller till en i stadgan närmare
angiven mängd bereds till produkter för försäljning eller annars undergår
yrkesmässig maskinell behandling (1 §). Mejeri och inventarier som hör till
mejeriet skall hållas i rent och gott skick. Minst en gång dagligen skall
bl. a. kärl, redskap, rörledningar och maskindelar som kommer i direkt beröring
med mjölk, grädde eller mejeriprodukter noggrant och ändamålsenligt
rengöras (7 §). Mejeriföreståndare som inte iakttar dessa föreskrifter
straffas med dagsböter (17 §). Efterlevnaden av mejeristadgan övervakas
av veterinär styrelsen (13 §).

Bestämmelser om avledande av industriellt avloppsvatten finns i 8 kap.
vattenlagen. Industriellt avloppsvatten får inte avledas så att det genom
förorening av vattendrag, sjö eller annat vattenområde från allmän eller
enskild synpunkt uppkommer olägenhet av någon betydelse. Förbudet gäller
dock inte om de åtgärder som krävs för att förebygga föroreningen inte
skäligen kan fordras (32 §).

Enligt kungörelsen den 30 november 1956 (nr 583) om för prövning rörande
åtgärder till motverkande av vattenförorening in. m. skall anmälan
göras till statens vatteninspektion innan mejeri anläggs, om industriellt
avloppsvatten skall släppas ut från mejeriet eller om mängden avloppsvatten
från mejeri väsentligt skall ökas eller sammansättningen av sådant
vatten eller sättet för dess utsläppande väsentligt skall ändras (2 och 3 §§).

6

Kungl. May.ts proposition nr 25 år 1967

Enligt epizootilagen den 12 april 1935 (nr 105; ändrad 1941:341) åligger
det länsstyrelse, då sjukdom som avses i lagen inträffar eller misstänks
förekomma i länet, att i samband med smittförklaring utfärda bestämmelser
som behövs för att förekomma och hämma sjukdomen. Anvisningar
och föreskrifter om bestämmelsernas innehåll meddelas av veterinärstyrelsen
(4 § 1 inom.).

SMR:s förslag

I sin skrivelse föreslår SMR att pastöriseringslagen ändras så att skyldigheten
att bränna slam upphävs i vissa fall. Som skäl för sitt förslag anför
SMR.

Den svenska mejeriindustrin har sedan slutet av förra seklet använt centrifugalmaskiner
för rening och separering av mjölken. Vid behandlingen
avsätter sig slam på centrifugkulans väggar. Slammet tas bort genom att
kulan öppnas och rengöres för hand. Detta slam utgörs huvudsakligen av
äggvita, leukocyter och hudfragment från kons juver och kan vara infekterat
av bakterier. Det skall enligt pastöriseringslagen avlägsnas och brännas.
Den fortgående rationaliseringen inom mejeriindustrin har medfört
nya typer av centrifugalmaskiner, som i sin funktion avviker från dem
som förutsattes vid lagens tillkomst. Sålunda har kravet på rengöring av
mejeriutrustningen utan föregående isärtagning samt en utveckling mot
fjärrmanövrerade och automatiserade driftsenheter medfört en typ av
centrifugalmaskiner, i vilka det avskilda slammet intermittent avlägsnas ur
kulan genom ett hydrauliskt manövrerat öppningsförfarande.

SMR har vid sin skrivelse fogat en beskrivning av en av de maskintyper
som f. n. förekommer. I sådan maskin avlägsnas slammet genom att kulväggen,
som är delad, under ett kort tidsmoment öppnas, varvid slammet av
centrifugalkraften kastas ur kulan. Enligt SMR töms kulan på detta sätt en
gång i timmen och då kastas fem—sju liter slam och vätska ut ur kulan.
Centrifugkulan är omgiven av en huv, som fångar upp vätskan och det däri
finfördelade slammet. Från huven avleds sedan vätskan genom en sluten
utloppsanordning, cyklon, till avlopp. Genom att slammet vid själva utskjutningsförfarandet
finfördelas och uppblandas i en mindre volym vätska,
undviks ett fast slam, och den sålunda bildade uppslamningen kan avledas
i slutet system till avlopp. Det beskrivna förfarandet ger enligt SMR avsevärda
fördelar i förhållande till tidigare förfarande. Ett arbetskrävande och
ohygieniskt arbetsmoment elimineras och slammet kan avlägsnas ur mejerilokalen
utan infektionsrisker. Vid det tidigare använda förfaringssättet,
då det i centrifugkulan avsatta slammet måste manuellt avlägsnas ur
kulan, kunde man nämligen inte bortse från viss risk för att infektion kun -

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 25 år 1967

de spridas vid hantering och transport av det fasta slammet. Pastöriseringslagen
föreslås därför ändrad så att i fall som det förnt nämnda slammet
inte behöver brännas.

Remissyttrandena

Samtliga remissinstanser tillstyrker SMR:s förslag.

Veterinärstyr elsen, som i ärendet samrått med statens vatteninspektion,
anför att kravet på bränning av separatorslam nu i princip kan efterges eftersom
läget i fråga om förekomsten av tuberkulos och smittsam kastning
hos nötkreatur förändrats efter det att bekämpningen av dessa sjukdomar
avslutats. Övriga smittsamma sjukdomar inom landet, främst sådana av
viroskaraktär, vid vilka smitta kan spridas genom separatorslam, har normalt
sådan utbredning att skäl till särskilda åtgärder med slammet i vanliga
fall icke föreligger. Det är således närmast i fråga om normalt icke förekommande
smittor, såsom mul- och klövsjuka, som ett utsläppande av separatorslam
i opastöriserat skick kan innebära en ökad smittspridningsmöjlighet.

Veterinärstyrelsen anför vidare. Slammet utgör ett koncentrat av mer eller
mindre främmande och otjänliga beståndsdelar, inklusive bakterier, från
den obehandlade leverantör mjölken. Före slamavskilj ningen uppvärms
mjölken. Enligt ett system sker uppvärmningen till endast 50—55° för att
underlätta separeringen. Enligt ett annat, ungefär lika vanligt system, upphettas
mjölken enligt pastöriseringsbestämmelserna före slamavskilj ningen.
Båda systemen har sina för- och nackdelar ur hygienisk synpunkt. Det
sistnämnda ger ett pastöriserat och sålunda i princip hygieniskt ofarligt
centrifugslam men medför ökad känslighet för reinfektioner under mjölkens
vidare passage efter pastöriseringen. I synnerhet då det system används
som ger ett pastöriserat slam torde det föreslagna nya sättet att avlägsna
slammet via slutet avlopp vara att föredra framför den f. n. påbjudna
slamavskilj ningen. De från hygienisk synpunkt känsliga mejerilokalerna
undgår den risk de med nuvarande ordning löper att besudlas av slammet
och risken för en infektionsspridning genom slammet via avloppsvattnet
blir mycket liten. Detta pastöriseringssystem tillämpas allmänt i de
södra landsdelarna.

Även statens institut för folkhälsan anser att det av SMR angivna förfaringssättet
innebär viss fördel ur hygienisk synvinkel eftersom risken för
att produkter, som används till människo- och kreatursföda, skall infekteras
genom slammet synes bli helt eliminerad inom mejeriet.

Statens vatteninspektion meddelar att det framgår av undersökningar
som SMR och Mjölkcentralen redovisat att slammets vattenhalt är ungefär

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 25 år 1967

9/10 av volymen och alt övriga beståndsdelar till större delen utgörs av
organisk substans. Vid separering av 100 000 liter mjölk uppstår ungefär
140 liter slam, vars biokemiska syrebehov är 3,1 kg eller samma föroreningsmängd
som från ungefär 50 personer under ett dygn.

Inspektionen framhåller att utsläppet i mejeriavlopp av centrifugslam
strider mot de allmänna riktlinjer, som är vägledande för interna vattenskyddsåtgärder
vid industrier. Koncentrerat spill och fast avfall bör nämligen
så långt möjligt uppsamlas vid källan och omhändertas på annat sätt
än genom direkt eller indirekt utförande i vattenområde. Denna princip är
lagfäst i 8 kap. 32 § vattenlagen som innehåller förbnd mot att utsläppa
vassle samt galvaniskt bad eller koncentrerat sköljvatten som härrör från
sådant bad. Principen är emellertid i praktiken godtagen för åtskilliga andra
typer av avfallsvätskor. Föroreningsmängden i centrifugslammet torde,
enligt inspektionen, i fråga om biokemisk syreförbrukning normalt utgöra
endast högst 10 % eller oftast mindre av totalföroreningsmängden från ett
mejeri. Några specifika egenskaper, som skulle kunna försvåra avloppsvattnets
rening eller förorsaka särskilda olägenheter genom vattenförorening,
torde slammet vanligtvis inte ha, bortsett från kvarvarande hygienisk risk
vid epizootier. Med hänsyn till de avsevärda praktiska fördelar den nya
centrifugeringsmetoden synes medföra, särskilt vid automatisk tömning
av slammet till avlopp, vill inspektionen därför inte motsätta sig bifall till
SMR :s hemställan. Inspektionen förordar slutligen att föreskrifter meddelas
för att snabbt göra det möjligt att slammet vid risk för epizootier särskilt
tas om hand, därest sådana föreskrifter inte redan nu finns.

Även veterinärstyrelsen påpekar att den av SMR föreslagna anordningen,
oavsett smittspridningsriskerna, innebär vissa nackdelar från vattenföroreningssynpunkt
i synnerhet där avloppsvattnet ej passerar reningsverk. Statens
institut för folkhälsan förutsätter att föreskrift meddelas därom att i
de fall, då ifrågavarande maskiner kommer till användning, slam eller
avloppsvatten blir föremål för effektiv bakteriologisk rening. Avloppsvattnet
kan nämligen genom nppslamningen tillföras olika smittämnen, som
sedan kan föras till avloppsvattenrecipienten och medföra sanitära vådor
för både människor och djur. Veterinärstyrelsen anmärker emellertid att
under tider med risk för epizootismitta föreskrifter kan meddelas enligt
epizootilagen om uppsamling av slam för att oskadliggöra detta före utsläppet.
Tekniskt bör detta inte heller stöta på några större svårigheter.

Departementschefen

Enligt pastöriseringslagen är den som driver mejerirörelse skyldig tillse
att slam som uppkommer vid separering av mjölk och som avsätter sig på
centrifugens inre väggar och delar dagligen vid centrifugens rengöring avlägsnas
och bränns. SMR föreslår nu att lagen ändras så att slam inte be -

9

Kiingl. Maj.ts proposition nr 25 år 1967

höver brännas i fall då vid separering används sådan maskin, i vilken det
avskilda slammet med vissa tidsmellanrum automatiskt kan avlägsnas ur
centrifugen och i ett slutet system finfördelat föras ut i avloppsledning.

Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget. Vissa har därvid förordat åtgärder
i syfte att förebygga att avloppsrecipienten tillförs smitta.

Föreskriften att separatorslam skall särskilt avlägsnas och brännas infördes
första gången år 1915 i en kungörelse med vissa föreskrifter i anledning
av utbruten smittsam mul- och klövsjuka. Den gällde då endast i Skånelänen.
Bestämmelsen överfördes oförändrad först till en kungörelse år 1925
angående förbud mot utlämning i vissa fall från mejeri av mjölk m. m.,
som inte uppvärmts till viss temperatur, och därefter till 1925 års pastöriseringslag
och gäller sedan dess i större delen av landet. Med hänsyn till
den tekniska utvecklingen inom mejerihanteringen ter sig bestämmelsen
emellertid numera otidsenlig. Den torde f. ö., enligt vad som framkommit
vid remissbehandlingen, icke vara helt invändningsfri från hygienisk synpunkt.

Institutet för folkhälsan har berört frågan om behovet av bakteriologisk
rening av avloppsvatten som tillförs centrifugslam. Spörsmål av detta slag
behandlas i vattenlagen och kungörelsen den 30 november 1956 om förprövning
rörande åtgärder till motverkande av vattenförorening in. m. Innan
ett mejeri skall anläggas krävs sålunda anmälan enligt kungörelsen.
Detsamma torde gälla om sammansättningen av ett befintligt mejeris avloppsvatten
skall ändras genom övergång till den av SMR förordade metoden.
.lag finner det därför icke nödvändigt att här gå närmare in på den
av institutet berörda frågan. Vatteninspektionen har föreslagit särskilda
föreskrifter, i den mån de inte finns i epizootilagstiftningen, för att göra det
möjligt att slam särskilt tas om hand vid risk för epizootier. Såsom veterinärstyrelsen
framhållit finns redan möjligheter enligt epizootilagen att komma
till rätta med sådana problem.

Med hänsyn till vad som anförts förordar jag att nuvarande bestämmelse
om förstöring av centrifugslam ersätts med mera tidsenliga bestämmelser.

Med tanke på den fortgående tekniska utvecklingen samt de skilda förhållanden
som kan råda i fråga om mejeriernas tekniska utrustning och
beträffande rening av avloppsvatten i olika orter bör dessa bestämmelser
dock inte närmare precisera metoden för förstöring av slammet. De böi i
stället utformas så att tillsynsmyndigheterna, veterinärstyrelsen och statens
vatteninspektion, ges befogenhet att efter samrad meddela löreskriltei om
metoder som med hänsyn till rådande förhållanden motiveras av kraven på
hygien och vattenvård.

Såsom förut nämnts gäller skyldigheten att bränna centrifugslam den
som driver mejerirörelse, oavsett om mejeriprodukterna är avsedda till människoföda
eller till kreatursföda. Övriga bestämmelser som avser hygienen

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 25 år 1967

i mejeri finns sedan år 1936 i mejeristadgan. Föreskrifter som gäller rengöring
av centrifug och avlägsnande av slam bör därför ha sin plats i denna
stadga. Den ifrågavarande bestämmelsen i pastöriseringslagen har nu
ett begränsat tillämpningsområde, eftersom lagen inte gäller i hela landet.
Om de nya bestämmelserna intas i mejeristadgan blir de liksom stadgans
Övriga bestämmelser tillämpliga inom hela landet. De nämnda tillsynsmyndigheterna
får därför överväga om särskilda förhållanden påkallar speciella
föreskrifter i fråga om tillämpningsområdet. Självfallet bör dock beredskapen
mot smittspridning från mejerier vara effektiv i hela landet.

På grund av vad jag nu anfört bör bestämmelserna i 2 § pastöriseringslagen
upphävas och ersättas med bestämmelser i mejeristadgan. I anslutning
härtill bör straffbestämmelserna i 4 § och 5—7 §§ kunna utgå såsom
överflödiga. (Jfr prop. 1964: 10 s. 223.)

De bestämmelser i mejeristadgan som bör ersätta 2 § pastöriseringslagen
äger Kungl. Maj :t meddela.

I enlighet med vad jag nu anfört har inom jordbruksdepartementet upprättats
förslag till lag om ändring i lagen den 6 juni 1925 (nr 382) angående
uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk in. in. Lagen bör lämpligen
träda i kraft den 1 juli 1967.

Under åberopande av det anförda hemställer jag,

att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen
att anta det inom jordbruksdepartementet upprättade förslaget
till lag om ändring i lagen den 6 juni 1925 (nr 382)
angående uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk
in. in.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLMI967 67011 7