Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1967

Nr 131

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statlig medverkan
vid fastställande av anställnings- eller arbetsvillkor
för vissa arbetstagare hos kommun eller annan allmän
inrättning; given Stockholms slott den 26 april 1967.

Kungl. Maj :t vill liärmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Hans Gustafsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen skall besluta om statlig medverkan
vid fastställande av anställnings- eller arbetsvillkor för vissa arbetstagare
hos kommun eller annan allmän inrättning. Förslaget föranleds närmast
av att övergångsbestämmelsen till lagen den 3 december 1965 (nr 576) om
ställföreträdare för kommun vid vissa avtalsförhandlingar m. m. upphör
att gälla vid utgången av år 1967.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 131

Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1967

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26 april
1967.

Närvarande:

Statsråden Sträng, Lange, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,
Odiinoff, Wickman.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Gustafsson, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om statlig medverkan
vid fastställande av anställnings- eller arbetsvillkor för vissa arbetstagare
hos kommun eller annan allmän inrättning och anför.

Inledning

Genom den nya lagstiftning om de offentliga tjänstemännens förhandlingsrätt
som trädde i kraft den 1 januari 1966 (prop. 1965: 60, KL2U 1, rskr 267,
SFS 1965:274—284) fick kommunaltjänstemän liksom övriga offentliga
tjänstemän rätt att genom sina organisationer förhandla om lön och andra
ekonomiska villkor och att sluta kollektivavtal om dessa.

Före förhandlingsrättsreformen gällde enligt riksdagens beslut statlig
löne- och pensionsreglering för ett betydande antal kommunala och andra
icke-statliga tjänstemän, t. ex. rektorer och lärare vid olika icke-statliga
skolor, församlingspräster, kyrkomusiker samt vissa tjänstemän vid hushållningssällskap
och skogsvårdsstyrelser. Deras förmåner reglerades liksom
statstjänstemännens i offentligrättslig ordning genom avlönings-, reseoch
pensionsreglementen som utfärdats med stöd av riksdagens beslut eller
genom andra bestämmelser eller beslut som meddelats av Kungl. Maj :t eller
statlig myndighet. Sistnämnda bestämmelser och beslut byggde i stor utsträckning
på bemyndiganden som intagits i respektive reglementen eller
som lämnats av riksdagen genom särskilda beslut.

För nämnda kategori icke-statliga tjänstemän liksom för statstjänstemän
fördes förhandlingar om de ekonomiska anställningsvillkoren mellan företrädare
för civildepartementet under civilministerns ledning och tjänstemannaorganisationerna.
Överenskommelserna träffades regelmässigt under
förbehåll av Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande. Sedan riksdagen
godkänt en överenskommelse utfärdade Kungl. Maj :t de författningar och

Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1967 3

meddelade de beslut i övrigt som behövdes för att genomföra överenskommelsen.

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1965:77, SU 106, rskr 296) inrättades
den 1 juli 1965 statens avtalsverk med uppgift att handha huvuddelen
av den förhandlingsverksamhet som tidigare bedrivits i civildepartementet
eller hos olika statliga myndigheter.

Icke-statliga tjänstemän inom det statligt reglerade området liksom tjänstemän
inom den icke reglerade kommunala förvaltningen omfattas fr. o. in.
den 1 januari 1966 av kommunaltjänstemannalagen den 3 juni 1965 (nr 275).
Frågan om avtalsverkets behörighet att förhandla om villkoren för förstnämnda
tjänstemän behandlades i prop. 1965: 77. I propositionen uttalades
att avtalsverkets förhandlingar beträffande icke-statliga arbetstagare borde
kunna utmynna i kollektivavtal som var bindande för arbetsgivaren. Avtalsverkets
behörighet att företräda andra arbetsgivare än staten borde anges i
lag. Under riksdagsbehandlingen gjordes inga erinringar mot dessa uttalanden.

Förslag till lagstiftning i ämnet lades fram i prop. 1965: 153 (KU 43, rskr
390). Sedan riksdagen hade bifallit förslaget, utfärdades lagen den 3 december
1965 (nr 576) om ställföreträdare för kommun vid vissa avtalsförhandlingar
m.m. (i det följande benämnd ställföreträdarlagen).

Ställföreträdarlagens tillämpningsområde

Enligt 1 § ställföreträdarlagen skall statens avtalsverk i vissa fall på kommuns
eller annan icke-statlig arbetsgivares vägnar föra förhandling samt
sluta och uppsäga kollektivavtal om anställnings- eller arbetsvillkor eller
på annat sätt enhetligt reglera sådant villkor. Med kommun likställs i lagen
landstingskommun, municipalsamhälle, kommunalförbund, tingslag, församling,
kyrklig samfällighet, skogsvårdsstyrelse, hushållningssällskap, allmän
försäkringskassa och annan allmän inrättning. Kungl. Maj :t kan förordna
att bestämmelse i lagen om statens avtalsverk i stället skall gälla
Kungl. Maj :t. Kungl. Maj :t eller, efter bemyndigande av Kungl. Maj :t, avtalsverket
får vidare överlämna till annan statlig myndighet eller till arbetsgivaren
att handlägga fråga som enligt lagen ankommer på avtalsverket.

Lagen är tillämplig endast i fråga om anställnings- eller arbetsvillkor som
får bestämmas genom avtal. Beträffande arbetstagare som är tjänstemän
begränsas det avtalsbara området genom 2 § andra stycket kommunalt jänstemannalagen.

För tillämpning av ställföreträdarlagen förutsätts vidare att fråga är om
anställnings- eller arbetsvillkor som enligt lag eller särskilt beslut av riksdagen
skall fastställas under medverkan av Kungl. Maj :t eller myndighet
som Kungl. Maj :t bestämmer.

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 sand. Nr 131

Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1967

Av prop. 1965: 153 framgår att olika lösningar övervägts när det gällt att
bestämma kretsen av de arbetstagare hos kommun eller annan offentlig
arbetsgivare i fråga om vilka avtalsverket skall företräda arbetsgivaren. En
alternativ lösning till den som används i lagen var en uppräkning av de ifrågavarande
arbetstagarna på samma sätt som skett t. ex. i det tidigare gällande
allmänna avlöningsreglementet. En sådan uppräkning ansågs dock
förenad med vissa olägenheter framför allt eftersom lagen då ofta skulle
behöva ändras.

Beträffande den lösning av avgränsningsproblemet som används i lagen
anfördes i propositionen bl. a. följande.

Föreskrift i lag om medverkan av Kungl. Maj :t eller statlig myndighet vid
fastställande av anställningsvillkor förekommer endast undantagsvis. Med
särskilt beslut av riksdagen om sådan medverkan avses bl. a. det fall att
riksdagen som villkor för statsbidrag till icke-statlig offentlig verksamhet
uppställt, att arbetstagares anställningsvillkor skall fastställas under medverkan
av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer. Avsikten
är alltså inte att avtalsverket skall utöva förhandlingsrätten för alla
arbetsgivare som uppbär statsbidrag. Endast om riksdagen föreskrivit, att
Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer skall medverka
vid reglering av anställningsvillkoren, får avtalsverket befogenhet att företräda
arbetsgivaren.

Intill den 1 januari 1968 är ställföreträdarlagen enligt en övergångsbestämmelse
tillämplig även på annat anställnings- eller arbetsvillkor för arbetstagare
hos kommun eller därmed likställd arbetsgivare än som avses i 1 §
första stycket lagen, om villkoret får bestämmas genom avtal och närmast
före den 1 januari 1966 reglerats genom bestämmelse som meddelats av
Kungl. Maj :t eller statlig myndighet.

Övergångsbestämmelsen tillkom enligt prop. 1965: 153 (s. 20) mot bakgrund
av att 1 § lagen ej träffade alla de kategorier av icke-statliga arbetstagare,
vars anställningsvillkor reglerades genom statliga bestämmelser närmast
före lagens ikraftträdande. Medverkan av Kungl. Maj :t eller myndighet
som Kungl. Maj :t bestämmer vid fastställandet av anställnings- eller arbetsvillkor
var sålunda icke föreskriven för alla dessa kategorier vare sig
enligt lag eller enligt särskilt beslut av riksdagen.

I nyssnämnda proposition (s. 37) framhålls beträffande övergångsbestämmelsens
tillämplighet på pensionsområdet att bestämmelsen ej blir tillämplig
när anslutningen till det statliga pensionssystemet inte innebär en reglering
av anställnings- eller arbetsvillkor rörande pension utan endast har
karaktären av pensionsförsäkring.

Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1967

Lagbestämmelser och riksdagsbeslut som avses i 1 § ställföreträdarlagen

Föreskrifter i lag eller särskilda riksdagsbeslut om medverkan av Kungl.
Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer vid fastställandet av
anställnings- eller arbetsvillkor för icke-statliga arbetstagare finns alltjämt
endast beträffande ett fåtal kategorier arbetstagare.

Lagbestämmelser av angivna innebörd meddelas i 2 § lagen den 27 juni
1947 (nr 275) om kyrkomusiker, 44 § ecklesiastika boställsordningen den
30 augusti 1932 (nr 400), 4 och 7 §§ förordningen den 3 juni 1960 (nr 267)
angående skogsvårdsstyrelser och 18 kap. 13 § lagen den 25 maj 1962 (nr
381) om allmän försäkring. Föreskrifterna avser kyrkomusiker, skogsbiträden
hos pastorat, personal hos skogsvårdsstyrelserna respektive vissa
befattningshavare hos de allmänna försäkringskassorna. Samtliga stadganden
erhöll ändrad lydelse från och med den 1 januari 1968 samtidigt med
att ställföreträdarlagen trädde i kraft (prop. 1965: 153, KU 43, rskr 390,
prop. 1965: 175, D>U 79, rskr 402).

Tidigare beslut av riksdagen om att föra in icke-statliga arbetstagargrupper
under statlig löne- eller pensionsreglering har vid tillkomsten av ställföreträdarlagen
inte ansetts medföra att lagen blir tillämplig på dessa grupper.
Beslut av riksdagen om sådan statlig medverkan som avses i 1 § lagen
har emellertid meddelats beträffande arbetstagare inom vissa icke-statliga
områden.

Riksdagen har sålunda år 1963 fattat principbeslut (prop. 1963: 157, SU
147, rskr 335) om att staten skall inträda som avtalsslutande part i fråga
om löne- och pensionsförmåner för de apoteksanställda.

Riksdagen har vidare under lagens giltighetstid beslutat om medverkan
av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer vid fastställande
av anställnings- och avlöningsvillkor för rektorer och lärare vid kommunala
gymnasier och fackskolor (prop. 1966: 74, SU 90, rskr 205), tjänstemän
vid internationella institutet för freds- och konfliktforskning (prop.
1966: 76, SU 88, rskr 203), rektorer och lärare vid Annetorpshemmet i Lund,
Ulleråkers, S:t Lars och Vilhelmsro sjukhus samt skol- och yrkeshemmen
på Salbohed och i Laxå (prop. 1967: 1 bil. 7 s. 137, SU 5, rskr 5) samt vissa
tjänstemän vid Bergsskolan i Filipstad (prop. 1967: 1 bil. 10 s. 167, SU 8,
rskr 8). Sistnämnda beslut avser tid fr. o. m. den 1 juli 1967 och innefattar
att medverkan av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer
utgör villkor för en förhöjning av statsbidraget till skolan. Samtliga
här avsedda beslut har föranletts av förhållanden som inträffat efter lagens
ikraftträdande. Besluten avser väsentligen grupper som ej omfattas av övergångsbestämmelsen
till lagen.

I fråga om åtskilliga kategorier icke-statliga arbetstagare för vilka tidigare
gällt statliga bestämmelser har lagbestämmelser eller riksdagsbeslut av den

Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1967

innebörd som avses i 1 § lagen ej meddelats. Lagens tillämplighet och därmed
avtalsverkets förhandlingsbehörighet grundar sig i dessa fall alltjämt på
övergångsbestämmelsen till lagen.

Nuvarande reglering av anställnings- eller arbetsvillkor för vissa icke-statliga

arbetstagare m. m.

Statens avtalsverk har med stöd av 1 § ställföreträdarlagen eller övergångsbestämmelsen
till lagen förhandlat och slutit kollektivavtal om anställnings-
eller arbetsvillkor för ett flertal grupper av arbetstagare hos kommuner
och därmed likställda allmänna inrättningar.

Det huvudtal om förhandlingsordning m. m. mellan staten och statstjänstemännens
huvudorganisationer som träffades den 29 december 1965 gäller
förutom statens tjänstemannaområde även den del av det i kommunaltjänstemannalagen
avsedda tjänstemannaområdet inom vilken statens avtalsverk
företräder arbetsgivaren.

Anställnings- och arbetsvillkor för tjänstemän inom avtalsverkets förhandlingsområde
regleras f. n. till övervägande delen genom tre avtal, nämligen
allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän (AST),
allmänt tjänsteförteckningsavtal beträffande statliga och vissa andra tjänster
(ATF) och tjänsteförteckningsavtal beträffande vissa statliga och icke-statliga
tjänster inom undervisningsväsendet, in. in. (TFU).

AST och antingen ATF eller TFU gäller för följande icke-statliga tjänstemän.

Lärare vid

realskollinjer inbyggda i folkskolan och statsunderstödda yrkesutbildningskurser
för arbetslösa,
rektorer och lärare vid

statsunderstödda särskolor för psykiskt efterblivna, statsunderstödda epileptikerskolor,
högre kommunala skolor (kommunala flickskolor, kommunala
realskolor, praktiska kommunala realskolor och högre folkskolor),
statsunderstödda folkhögskolor, kommunala fackskolor, privatskolor på vilka
privatskolestadgan äger tillämpning och lantbrukets statsunderstödda
yrkesskolor (lantbruksskolor, trädgårdsskolor och lanthushållsskolor),
rektorer och lärare vid

statsunderstödda kommunala och landstingskommunal yrkesskolor på
vilka skolstadgan äger tillämpning, med undantag för sjuksköterskeskolor
och för Hässleholms stads tekniska skola, Karlstads tekniska aftonskola,
Katrineholms stads tekniska skola, Kristinehamns tekniska skola, Luleå
stads tekniska aftonskola, Norrbottens tekniska skola, Norrköpings stads
tekniska aftonskola, Stockholms stads tekniska aftonskola, Sundsvalls stads
tekniska skola, Växjö stads tekniska aftonskola, Örebro stads tekniska aftonskola
och örnsköldsviks tekniska skola,
rektorer, studierektorer och lärare vid
kommunala gymnasier,

rektorer, studierektorer och lärare samt föreståndare och biträdande föreståndare
vid elevhem vid

Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1967

grundskolor, folkskolor och fortsättningsskolor,

skoldirektörer och biträdande skoldirektörer vid skolstyrelser utom i
Stockholm, Göteborg och Malmö,

domprostar, kyrkoherdar, komministrar och kyrkoadjunkter samt därmed
likställda garnisons- och amiralitetspräster,

organister, biträdande kyrkomusiker, kyrkokantorer och skolkantorer i
kyrkomusikerdistrikt,

tjänstemän vid Nordiska och tekniska muséerna, skogsvårdsstyrelser
(skogsbruksskolor inbegripna) och internationella institutet för freds- och
konfliktforskning,

tjänstemän vid vanföreanstalter och Eugeniahemmet, till vilkas avlöning
statsbidrag utgår,

tjänstemän vid hushållningssällskap, till vilkas avlöning statsbidrag från
avlöningsanslag utgår.

Vissa förmånsområden regleras alltjämt i offentligrättslig ordning i avvaktan
på att kollektivavtal kommer att träffas. Rese- och pensionsreglementena
med anslutande författningar gäller sålunda fortfarande. Ändringar
i dessa kan behöva göras med hänsyn till organisatoriska förhållanden. Sådana
författningsändringar sker med stöd av riksdagens beslut. Detta gäller
även i fråga om ändringar som innebär en utvidgning av pensionsreglementets
tillämpningsområde. Frågor om förmånernas avvägning behandlas
å andra sidan av de avtalsslutande parterna i anslutning till förhandlingar
inom det kollektivavtalsreglerade området. Överenskommelser i sådana frågor
har i allmänhet utformats så att parterna enats om att avtalsverket skall
hos Kungl. Maj :t hemställa om författningsändringar av viss innebörd. De
grunder för författningsändringar som innefattas i sådan överenskommelse
underställs riksdagens lönedelegation för godkännande på riksdagens vägnar.

Under ställföreträdarlagens giltighetstid har med stöd av riksdagens beslut
tillämpningsområdet för den statliga personalpensioneringen ändrats
så att det kommit att omfatta vissa nya grupper av icke-statliga arbetstagare.
Ställföreträdarlagen gäller ej undantagslöst för dessa grupper.

Kollektivavtalsreglering av anställnings- eller arbetsvillkor har ej genomförts
för alla de tjänstemän inom avtalsverkets förhandlingsområde, för
vilka möjlighet till en sådan reglering finns. Fortsatt offentligrättslig reglering
av de ekonomiska anställningsvillkoren förekommer även för ickestatliga
tjänstemän som omfattas av övergångsbestämmelsen till ställföreträdarlagen.
Området är svåröverskådligt och någon sammanställning som
upptar dessa tjänstemän eller grupper av tjänstemän finns inte.

Av den tidigare lämnade översikten framgår att sådana tjänstemän vid
hushållningssällskap, till vilkas avlöning utgår statsbidrag från avlöningsanslag,
f. n. omfattas av AST. För dem gäller även ATF.

Frågan om hushållningssällskapens framtida organisation och ställning
är f. n. föremål för riksdagens prövning. I anslutning till principbeslut av

Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1967

1965 års riksdag (prop. 100, JoU 17, rskr 256) liar Kungl. Maj :t i prop.
1967: 74 lagt fram förslag angående de nya lantbruksnämndernas organisation
m. in. Lantbruksnämnderna skall enligt principbeslutet ta över från
hushållningssällskapen uppgifter som är av sådan betydelse för jordbrukets
och trädgårdsnäringens rationalisering att de bör tas om hand av staten. De
i prop. 1967: 74 framlagda förslagen innebär bl. a. att i princip all den personal
hos hushållningssällskapen som nu handhar uppgifter, vilka skall
övertas av de nya lantbruksnämnderna den 1 juli 1967, skall övergå till lantbruksnämnderna.
Vissa övergångsanordningar föreslås emellertid.

Statsbidrag till avlöningskostnader kommer ej att utgå till de nya hushållningssällskapen.
I prop. 1967: 74 framhålls beträffande sällskapens framtida
uppgifter att det ankommer på sällskapen själva att dra upp riktlinjerna
för verksamheten. Vidare förutsätts att sällskapen själva tar ställning till
sin framtida organisationsform. I de fall sällskapen väljer att också i fortsättningen
ha ställning som offentligrättsligt organ skall de ha stadgar som
fastställs av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer.
Avsikten är att sällskap för vilket sådana stadgar gäller skall bibehållas vid
vissa förmåner i skattehänseende, tj änstebrevsrätt in. m. Det föreslås att
samtliga hushållningssällskap under en övergångstid fram till den 1 januari
1968 får behålla sin offentligrättsliga ställning utan att nya stadgar fastställts.

I prop. 1967: 74 förutsätts att anställningar som skall vara kvar vid hushållningssällskapen
och dem närstående institutioner inte vidare bör vara
inordnade under den statliga personalpensioneringen. För den som redan
omfattas av denna pensionering föreslås emellertid möjlighet att erhålla en
personlig pensionsrätt mot att huvudmannen svarar för hela kostnaden för
pensioneringen.

Departementschefen

Före förliandlingsrättsreformen den 1 januari 1966 gällde enligt riksdagens
beslut statlig löne- och pensionsreglering för ett betydande antal kommunala
och andra icke-statliga tjänstemän. Förmånerna för dessa reglerades
liksom för statstjänstemännen i offentligrättslig ordning. I viss utsträckning
gäller detta alltj ämt i avvaktan på att kollektivavtal kommer att träffas.

För den nämnda kategorin icke-statliga tjänstemän liksom för statstjänstemän
fördes tidigare förhandlingar om de ekonomiska anställningsvillkoren
mellan företrädare för civildepartementet under civilministerns ledning och
tjänstemannaorganisationerna, överenskommelserna underställdes riksdagen
för godkännande, varefter Kungl. Maj :t utfärdade de författningar eller
meddelade de beslut i övrigt som behövdes för att genomföra överenskommelserna.

I samband med förliandlingsrättsreformen flyttades med vissa undantag
förhandlingsverksamhet som dittills bedrivits i civildepartementet över till

Kangl. Maj:ts proposition nr 131 år 1967

statens avtalsverk som ägde träffa kollektivavtal. Mot bakgrund av att den
tidigare förhandlingsverksamheten avsett även villkoren för vissa icke-statliga
arbetstagare ansågs det angeläget att avtalsverkets förhandlingar för
sådana arbetstagare skulle kunna utmynna i kollektivavtal som var bindande
för arbetsgivaren.

Genom ställföreträdarlagen som trädde i kraft den 1 januari 1966 fick
avtalsverket befogenhet att förhandla samt sluta och uppsäga kollektivavtal
på kommuns och vissa andra icke-statliga arbetsgivares vägnar och att även
i övrigt företräda sådan arbetsgivare i vissa hänseenden. Med kommun likställs
i lagen landstingskommun, municipalsamhälle, kommunalförbund,
tingslag, församling, kyrklig samfällighet, skogsvårdsstyrelse, hushållningssällskap,
allmän försäkringskassa och annan allmän inrättning. Kungl. Maj :t
kan förordna att bestämmelse i lagen om statens avtalsverk i stället skall
gälla Kungl. Maj :t. Kungl. Maj :t eller, efter bemyndigande av Kungl. Maj :t,
avtalsverket får vidare överlämna till annan statlig myndighet eller till arbetsgivaren
att handlägga fråga som enligt lagen ankommer på avtalsverket.

Enligt den huvudbestämmelse om lagens tillämpningsområde som meddelas
i 1 § lagen gäller denna anställnings- eller arbetsvillkor som får bestämmas
genom avtal och som enligt lag eller särskilt beslut av riksdagen
skall fastställas under medverkan av Kungl. Maj :t eller myndighet som
Kungl. Maj :t bestämmer.

Intill den 1 januari 1968 är lagen enligt en övergångsbestämmelse tillämplig
även på annat anställnings- eller arbetsvillkor för arbetstagare hos kommun
eller därmed i lagen likställd arbetsgivare än som nyss sagts, om villkoret
får bestämmas genom avtal och närmast före den 1 januari 1966 reglerats
genom bestämmelse som meddelats av Kungl. Maj :t eller statlig myndighet.

Övergångsbestämmelsen tillkom med hänsyn till att huvudstadgandet i
1 § ej träffade alla de kategorier av icke-statliga arbetstagare, som avsetts
skola falla inom avtalsverkets förhandlingsområde och vilkas anställningsvillkor
reglerades genom statliga bestämmelser närmast före lagens ikraftträdande.

Under lagens giltighetstid har riksdagsbeslut om dess tillämpning meddelats
beträffande villkoren för olika grupper icke-statliga arbetstagare. För
åtskilliga kategorier av sådana arbetstagare är emellertid lagen tillämplig
endast med stöd av övergångsbestämmelsen. I det övervägande antalet fall
rör det sig här om kategorier, för vilka statlig löne- eller pensionsreglering
redan före lagens tillkomst gällt enligt riksdagsbeslut.

Övergångsbestämmelsen upphör att gälla vid utgången av år 1967. Jag
har funnit starka skäl tala för att frågan om lagens tillämplighet för avsedda
grupper efter nämnda tidpunkt löses i ett sammanhang. Riksdagen behöver
då ej ta ställning till särskilda framställningar beträffande arbetstagargrupper
inom olika förvaltningsområden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1967

Anledning finns att vid frågans lösning uppmärksamma vissa förhållanden
som ej kunde förutses vid lagens tillkomst. Vissa förmånsområden regleras
alltjämt i offentligrättslig ordning i avvaktan på att kollektivavtal
i ämnet kommer att träffas. Rese- och pensionsreglementena med anslutande
författningar gäller sålunda alltjämt. Frågor om förmånsändringar inom
angivna områden upptas emellertid mellan avtalsparterna i anslutning till
förhandlingar inom det kollektivavtalsreglerade området.

Ställföreträdarlagens övergångsbestämmelse anknyter till förekomsten av
statliga bestämmelser vid utgången av år 1965. Tillämpningsområdet för den
statliga personalpensioneringen har emellertid enligt riksdagens beslut ändrats
under tiden därefter, vilket kommer till uttryck genom ändringar i pensionsförfattningarna.
Beträffande vissa grupper som förts in under statlig
personalpensionering efter utgången av år 1965 kan frågan om ställföreträdarlagens
tillämplighet behöva lösas. Reglering genom statliga bestämmelser
av ekonomiska anställningsvillkor för icke-statliga arbetstagare kan
även i övrigt undantagsvis ha införts efter nämnda tidpunkt.

Jag vill i detta sammanhang erinra att jag, när förslaget till ställföreträdarlagen
anmäldes, framhöll att övergångsbestämmelsen till lagen ej blir
tillämplig i fall då anslutningen till det statliga pensionssystemet inte innebär
en reglering av anställnings- eller arbetsvillkor rörande pension utan endast
har karaktären av pensionsförsäkring. Lagens tillämplighet bör vara inskränkt
på detta sätt även sedan övergångsbestämmelsen upphört att gälla.

Jag föreslår i anslutning till det anförda att Kungl. Maj :t utverkar riksdagens
beslut att avtalsbara anställnings- eller arbetsvillkor för arbetstagare
hos kommun eller annan allmän inrättning, som avses i ställföreträdarlagen,
från och med den 1 januari 1968 skall fastställas under medverkan av
Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer, om villkoret
närmast dessförinnan omfattats av övergångsbestämmelsen till lagen eller,
utan att så är fallet, reglerats genom statliga bestämmelser.

Jag utgår från att sådana frågor om tillämpning av ställföreträdarlagen,
som kan uppkomma framdeles på grund av ändrade förhållanden, skall underställas
riksdagen i de särskilda fallen.

Jag vill slutligen erinra att, om riksdagen bifaller de förslag angående de
nya lantbruksnämndernas organisation m. m. som framlagts i prop. 1967 : 74,
det måste övervägas att ej ha kvar hushållningssällskapen bland de allmänna
inrättningar som uppräknas i 1 § ställföreträdarlagen och i 1 § kommunaltjänstemannalagen.
Jag kommer att följa ärendets fortsatta utveckling. Förslag
till de lagändringar som kan komma att behövas kommer jag att anmäla
för Kungl. Maj :t tidigast under hösten 1967.

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående och under fram -

Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1967 11

hållande att hinder ej synes möta mot att ärendet behandlas nnder riksdagens
höstsession hemställer jag att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att besluta att

för arbetstagare hos kommun eller annan allmän inrättning,
som avses i lagen den 3 december 1965 (nr 576)
om ställföreträdare för kommun vid vissa avtalsförhandlingar
m. in., anställnings- eller arbetsvillkor som får bestämmas
genom avtal skall från och med den 1 januari 1968 fastställas
under medverkan av Kungl. Maj :t eller myndighet
som Kungl. Maj :t bestämmer, om villkoret närmast före
nämnda dag omfattats av övergångsbestämmelsen till lagen
eller eljest reglerats genom bestämmelse som meddelats av
Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten