Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1967

1

Nr 118

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande
av överenskommelse om avgrånsningen av Sveriges
och Norges fiskeområden i nordöstra Skagerack
m. m.; given Stockholms slott den 7 april 1967.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden
för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed jämlikt 12 §
regeringsformen föreslå riksdagen att godkänna

dels en överenskommelse den 5 april 1967 om avgränsningen av Sveriges
och Norges fiskeområden i nordöstra Skagerack,

dels en deklaration samma dag angående Sveriges och Norges sjöterritorier
i nordöstra Skagerack.

GUSTAF ADOLF

Alva Myrdal

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att riksdagen godkänner en avtalsreglering av
ett svensk-norskt gränsdragningsproblem i nordöstra Skagerack som aktualiserats
genom den väntade utflyttningen av Sveriges och Norges fiskegränser
i Skagerack. Avtalsregleringen har formen av två överenskommelser.
Den ena gäller gränserna för fiskezonerna utanför territorialgränserna,
den andra — en gemensam deklaration — fastställer begränsningslinjer
för en eventuell framtida utflyttning också av territorialgränserna.

1 Bihang till riksdagens protokoll i967. 1 samt. Nr 118

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1967

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms
slott den 7 april 1967.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Lange, Johansson, Holmqvist,

Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer,

Myrdal, Odhnoff, Wickman.

Tillförordnade chefen för utrikesdepartementet, statsrådet Myrdal, anmäler
efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om
godkännande av dels en överenskommelse om avgränsningen av Sveriges
och Norges fiskeområden i nordöstra Skagerack, dels en deklaration angående
de båda ländernas sjöterritorier i samma vattenområde och anför.

De svenska och norska fiskegränserna i Skagerack kan väntas bli utflyttade
från 4 till 12 nautiska mil i en nära framtid.

Kungl. Maj :t föreslår i proposition nr 116 till riksdagen denna dag viss
lagändring i syfte att på den svenska västkusten inrätta en fiskezon som
sträcker sig mellan territorialgränsen och en linje dragen på ett avstånd
av 12 nautiska mil från baslinjerna för territorialhavets beräknande.

I Norge föreligger sedan år 1961 lagfäst beslut om att den norska fiskegränsen
längs Norges hela kust skall gå på ett avstånd av 12 nautiska mil
från de norska baslinjerna. På grund av en undantagsbestämmelse är dock
4-milslinjen alltjämt norsk fiskegräns i Skagerack, dvs. i vattnen öster om
Lindesnes. Utflyttningen av denna gräns har fått anstå bl. a. i avvaktan på
en avtalsreglering mellan Sverige, Danmark och Norge om rätten till fiske
innanför gränserna för de tre staternas eventuellt utvidgade nationella fiskeområden.
Som framgår av Kungl. Maj :ts proposition nr 117 till riksdagen
denna dag har en sådan avtalsreglering numera kommit till stånd i form
av överenskommelsen den 19 december 1966 mellan Sverige, Danmark och
Norge om ömsesidig rätt till fiske i Skagerack och Kattegatt. En viktig förutsättning
för utflyttningen av fiskegränserna i Skagerack har därmed uppfyllts.

Den väntade utflyttningen av Sveriges och Norges fiskegränser i Skagerack
har också aktualiserat ett svensk-norskt gränsdragningsproblem i nordöstra
delen av detta vattenområde. Sverige och Norge har hävdat skilda
uppfattningar om tolkningen av den internationella skiljedomen mellan de
båda länderna den 23 oktober 1909 om den s. k. Grisbådalinjen (domen
tryckt i S. Lewenhaupt, Recueil des Traités de la Suéde, II, s. 688 ff). Så

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1967

skedde bl. a. vid de resultatlösa svensk-norska förhandlingar som ägde rum
år 1961 om fisket och fiskegränserna i Skagerack. Tolkningen av skiljedomen
blir i princip avgörande för avgränsningen mot varandra av svenska
och norska fiskezoner utanför och i anslutning till ländernas nuvarande
sjöterritorier liksom för avgränsningen — inom det område som berörs
av domen — av en sådan norsk fiskezon mot det fria havet.

I skiljedomen har domstolen som utgångspunkt för den yttersta delen av
sjögränsen mellan Sverige och Norge fastställt mittpunkten på en rät linje,
som sammanbinder det nordligaste bland de med namnet Stora Drammen
betecknade skären och den sydost om ön Heja belägna övervattenstenen
Hejeknubb, och har förklarat att gränsen från denna utgångspunkt skall
dras som en rät linje i riktning »väst 19° syd» till dess den når fritt hav.
Domstolen har således inte angett någon bestämd punkt, där den räta
linjen — Grisbådalinjen — skall upphöra att ha verkan som skiljelinje, och
det är detta som gett anledning till tolkningssvårigheter och meningsskiljaktigheter
mellan Sverige och Norge.

Med stöd av historiska och rättsliga argument har på svensk sida hävdats
att innebörden av skiljedomen är att det inte skall få finnas annat än
fritt hav eller svenskt vatten söder om Grisbådalinjen. Häremot har man
på norsk sida gjort gällande att skiljedomen endast åsyftade en gränsdragning
mellan svenska och norska vatten på östra sidan av Oslofjorden.
Grisbådalinjens verkningar skulle enligt denna uppfattning upphöra där
linjen möter den förlängda mittlinjen genom Oslofjorden. Väster om denna
linje skulle Norge enligt den norska tesen kunna bestämma utsträckningen
av sitt sjöterritorium och sitt fiskeområde utan hänsyn till Grisbådalinjen.

I det antydda norska resonemanget har mittlinjen i Oslofjorden spelat en
väsentlig roll, vilket i och för sig gett anledning till svårigheter eftersom
det är möjligt att med olika utgångspunkter konstruera ett flertal linjer
som alla med visst fog kan sägas vara denna mittlinje och dess förlängning
i nordöstra Skagerack.

Lösningen av gränsdragningsproblemet har ingen betydelse för det inbördes
fiskerättsförhållandet mellan Sverige och Norge så länge nämnda
trestatsöverenskommelse den 19 december 1966 är i kraft. Genom denna
överenskommelse kommer nämligen fiskegränser utanför 4-miIslinjen att
sakna relevans för svenska och norska fiskares rätt att fiska i grannlandets
kustvatten i Skagerack. Däremot är en lösning nödvändig för att de
båda länderna skall kunna fastställa de fiskegränser inom vilka de kommer
att hävda fiskej urisdiktionen gentemot andra länder än parterna i
1966 års trestatsöverenskommelse.

I anslutning till förhandlingarna om trestatsöverenskommelsen upptogs
de frågor som står i samband med Grisbådalinjen till förnyad behandling.
Informella svensk-norska överläggningar ägde rum på tjänstemannaplanet

lf Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 118

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1967

och på båda sidor bedömdes förutsättningar föreligga för en kompromissuppgörelse.

Förhandlingar mellan regeringsdelegationer har därefter ägt rum i två
omgångar, i Oslo den 6 och 7 mars 1967 och i Stockholm den 16 och 17
samma månad. I delegationerna ingick representanter för de närmast berörda
departementen, fackmyndigheterna och fiskarorganisationerna. Delegationerna
enades om att föreslå sina regeringar en avtalsreglering i form
av dels en överenskommelse om avgränsningen av Sveriges och Norges fiskeområden
i nordöstra Skagerack, dels en deklaration angående de båda
ländernas sjöterritorier i samma vattenområde. Enighet förelåg också mellan
delegationerna att den överenskomna gränslinjen mellan fiskeområdena
borde beaktas vid de samtidigt förda men ej avslutade förhandlingarna om
gränsdragningen på kontinentalsockeln mellan de båda länderna.

Förhandlingsresultatet har därefter godkänts av regeringarna och de av
delegationerna utarbetade texterna till de två överenskommelserna har den

5 april 1967 undertecknats i Oslo av Norges utrikesminister och Sveriges
sändebud i Oslo.

De båda överenskommelsernas texter på svenska och norska samt en
karta torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende som bilagor
1—3. Till kartan har överförts de punkter och gränslinjer som illustrerats
på de till överenskommelsernas originaltexter hörande sjökorten.

Departementschefen

Överenskommelsen och deklarationen är att betrakta som skilda delar av
en och samma avtalsreglering. Den förra är begränsad till den aktuella
situationen och gör det möjligt för staterna att i samband med den förestående
utvidgningen av fiskeområdena fastställa klara gränser för dessa i det
berörda vattenområdet. Deklarationen däremot tar sikte på en eventuell
framtida situation då folkrättens regler och de nationella intressena ger anledning
till en utflyttning också av de nu hävdade territorialgränserna. Det
nära sambandet mellan överenskommelsen och deklarationen kommer till
uttryck bl. a. i bestämmelserna om ikraftträdandet. Enligt dessa träder
deklarationen i kraft samtidigt med överenskommelsen när ratifikationsinstrumenten
utväxlas beträffande den senare. Ingendera kan således försättas
i kraft skild från den andra.

Vad gäller innehållet i de två överenskommelserna får jag hänvisa till
texterna och nämnda karta. I art. 4 i överenskommelsen om fiskeområdena
har fastställts ett triangulärt vattenområde (triangeln A—B—C på kartan),
som ligger helt innanför en 12-milslinje dragen med utgångspunkt från de
norska baslinjerna men endast till cn mindre del innanför en 12-milslinje
dragen parallellt med de svenska baslinjerna. Med svenskt medgivande kan
Norge inlemma detta triangulära område i sitt fiskeområde på villkor, enligt
art. 6 , att svenska fiskare får fiska i området utan att vara underkas -

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1967

5

tade norsk jurisdiktion under en tid av minst 95 år. Arrangemanget, som
godtagits av representanter för den närmast berörda svenska fiskarorganisationen,
har den fördelen att fisket i området förbehålles de svenska och
norska fiskarna samt de danska så länge de senare åtnjuter rättigheter
enligt trestatsöverenskommelsen. Områdets särställning kommer indirekt
till uttryck i deklarationen. Därav följer nämligen att området skall förbli
internationellt vatten i alla andra hänseenden än vad som gäller fiskej
urisdiktionen.

Avtalsregleringen innebär att båda parterna gjort avsteg från sina tidigare
hävdade uppfattningar om tolkningen av 1909 års skiljedom. Grisbådalinj
en har getts full verkan till den punkt där den skär den norska
territorialgränsen, dvs. en punkt som ligger väster om vissa av de förut antydda
alternativa mittlinjerna i det berörda vattenområdet och öster om
andra. Även väster om denna punkt har Grisbådalinj en påverkat gränsdragningen
men denna har här skett främst med beaktande av olika intressesynpunkter.
Deklarationens begränsningslinjer för sjöterritorierna har
sålunda tillkommit för att båda staterna i görligaste mån skall tillförsäkras
fritt tillträde från sina sjöterritorier till det fria havet och fiskegränserna
har som nämnts fått sin sträckning för att bäst tillgodose gemensamma
fiskeintressen.

Tvistefrågan om tolkningen av 1909 års skiljedom har genom överenskommelserna
lösts för att reglera fisket i området men samtidigt elimineras
därigenom risken för att gränsfrågan måste hänskjutas till ett internationellt
forum för avgörande. Avtalsregleringen har tillkommit i en anda
av samförstånd och får anses utgöra en rimlig avvägning av svenska och
norska intressen.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen att

godkänna dels överenskommelsen den 5 april 1967 om
avgränsningen av Sveriges och Norges fiskeområden i nordöstra
Skagerack, dels deklarationen den 5 april 1967 angående
Sveriges och Norges sjöterritorier i samma vattenområde.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Britta Gyllensten

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1967

Bilaga 1

Överenskommelse om avgränsningen
av Sveriges och Norges fiskeområden
i nordöstra Skagerack

Regeringen i Konungariket Sverige
och regeringen i Konungariket
Norge,

som funnit önskvärt att reglera
vissa spörsmål som uppstår om ettdera
eller båda länderna utflyttar
sina fiskegränser,

och som övervägt frågan om tilllämpningen
av den internationella
skiljedomen den 23 oktober 1909 angående
fastställandet av en del av
sjögränsen mellan Sverige och Norge,
har, såvitt gäller avgränsningen av
fiskeområdena i nordöstra Skagerack,
enats om följande:

Artikel 1

Till grund för avgränsningen av de
svenska och norska fiskeområdena
i nordöstra Skagerack skall ligga
bl. a. följande tre punkter:

1. Den punkt (härefter betecknad
som punkt A) där gränslinjen enligt
1909 års skiljedom träffar den yttre
gränsen för Norges sjöterritorium
dragen på ett avstånd av en geografisk
mil (7 420 meter) från den norska
baslinjen sådan denna bestämts
i Kgl. resolusjon av 18. juli 1952 om
fiskerigrensen syd for Trsena (Norsk
Lovtidend, 1952, 2. avd., side 824
flg).

2. Den östligaste brytpunkten
(härefter betecknad som punkt B)
på en linje dragen på ett avstånd av
12 nautiska mil från nämnda norska
baslinje.

3. Skärningspunkten (härefter betecknad
som punkt C) mellan en
linje dragen på ett avstånd av 12
nautiska mil från nämnda norska
baslinje och en linje dragen på ett
avstånd av 12 nautiska mil från den
svenska baslinjen sådan denna be -

Overenskomst om avgrensningen

av Norges og Sveriges fiskeriområder
i det nordostlige Skagerak

Regj eringen i Kongeriket Norge og
regjeringen i Kongeriket Sverige,

som har funnet det pnskelig å regulere
visse spprsmål som oppstår
om ett eller begge land utvider sine
fiskerigrenser,

og som har overveiet sp0rsmålet
om anvendelsen av den internasjonale
voldgiftsdom av 23. oktober
1909 angående fastsettelsen av en del
av sjpgrensen mellom Norge og Sverige,

er, for så vidt gj elder avgrensningen
av fiskeriområdene i det nordpstlige
Skagerak, blitt enige om f0lgende: Artikkel

1

Til grunn för avgrensningen av de
norske og svenske fiskeriområdene
i det nord0stlige Skagerak skal ligge
bl. a. fplgende tre punkter:

1. Det punkt (heretter betegnet
som punkt A) der grenselinjen i
henhold til voldgiftsdommen av 1909
skjserer den ytre grense for Norges
sjöterritorium trukket i en avstand
av 1 geografisk mil (7 420 meter)
fra de norske grunnlinjer som er
fastsatt i Kgl. resolusjon av 18. juli
1952 om fiskerigrensen syd for Trsena
(Norsk Lovtidend, 1952, 2. avd.,
side 824 flg).

2. Det pstligste brekkpunkt (heretter
betegnet som punkt B) på en
linje trukket i en avstand av 12 nautiske
mil fra de nevnte norske grunnlinjer.

3. Skjseringspunktet (heretter betegnet
som punkt C) mellom en linje
trukket i en avstand av 12 nautiske
mil fra de nevnte norske grunnlinjer
og en linje trukket i en avstand av
12 nautiske mil fra den svenske basislinje
som er fastsatt i Kungl. kun -

Kungl. Maj.ts proposition nr 118 år 1967

7

stämts i Kungl. kungörelsen den 3
juni 1966 med närmare bestämmelser
om beräkningen av Sveriges sjöterritorium
(Svensk författningssamling
nr 375).

Positionerna för de tre punkterna
har definierats i förhållande till
European Datum (Första utjämning
1950) och är:
för punkt A:

58° 53'' 34,0" N, 10° 38'' 25,0" O
för punkt B:

58° 46'' 32,5" N, 10° 16'' 05,3" O
för punkt C:

58° 45'' 41,3" N, 10° 35''40,0" O
Artikel 2

Sverige har intet att invända mot
att Norge utvidgar sitt fiskeområde
intill en rät linje (kompasslinje)
mellan punkterna A och B. Icke heller
motsätter sig Sverige att Norge
väster om denna linje utvidgar sitt
fiskeområde intill en linje dragen på
ett avstånd av 12 nautiska mil från
den norska baslinjen sådan denna
bestämts i nämnda Kgl. resolusjon
av 18. juli 1952.

Artikel 3

Norge har intet att invända mot
att Sverige utvidgar sitt fiskeområde
intill

dels gränslinjen enligt 1909 års
skiljedom mellan den västligaste
punkten på den yttre gränsen för
Sveriges sjöterritorium mot Norge
och punkten A,

dels en rät linje (kompasslinje)
mellan punkterna A och C.

Icke heller motsätter sig Norge att
Sverige söder om sistnämnda linje
utvidgar sitt fiskeområde intill en
linje dragen på ett avstånd av 12
nautiska mil från den svenska baslinjen
sådan denna bestämts i nämnda
kungörelse den 3 juni 1966.

görelsen den 3 juni 1966 med närmare
bestämmelser om beräkningen
av Sveriges sjöterritorium (Svensk
författningssamling nr 375).

Posisjonene for de tre punkter er
definert i forhold til European Datum
(Fprste utjevning 1950), og er:
For punkt A:

58° 53'' 34,0" N„ 10° 38'' 25,0" E.
For punkt B:

58° 46'' 32,5" N., 10° 16'' 05,3" E.
For punkt G:

58° 45'' 41,3" N„ 10° 35'' 40,0" E.

År tikkel 2

Sverige vil ikke reise innvendinger
mot åt Norge utvider sitt fiskeriområde
inntil en rett linje (kompasslinje)
mellom punktene A og B. Sverige
motsetter seg heller ikke åt Norge
vest for denne linje utvider sitt
fiskeriområde inntil en linje trukket
i en avstand av 12 nautiske mil fra
de norske grunnlinjer som er fastsatt
i nevnte Kgl. resolusjon av 18.
juli 1952.

Artikkel 3

Norge vil ikke reise innvendinger
mot åt Sverige utvider sitt fiskeriområde
inntil

dels grenselinjen i henhold til
voldgiftsdommen av 1909 mellom
det vestligste punkt på den ytre
grense for Sveriges sj0territorium
mot Norge og punkt A,

dels en rett linje (kompasslinje)
mellom punktene A og C.

Norge motsetter seg heller ikke åt
Sverige syd for sistnevnte linje utvider
sitt fiskeriområde inntil en linje
trukket i en avstand av 12 nautiske
mil fra den svenske basislinje som
er fastsatt i nevnte kungörelse den
3 juni 1966.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1967

Artikel 4

Med de inskränkningar som följer
av överenskommelsen den 19 december
1966 mellan Sverige, Norge och
Danmark om ömsesidig rätt till fiske
i Skagerack och Kattegatt och av
artikel 6 i förevarande överenskommelse
må Norge utöva fiskerijurisdiktion
inom det vattenområde som
begränsas av räta linjer (kompasslinjer)
mellan punkterna A, B och C.

Artikel 5

Positionerna för de i artikel 1 definierade
punkterna A, B och C framgår
av bifogade sjökort (norskt sjökort
nr 202) på vilket också inlagts
de i artiklarna 2, 3 och 4 bestämda
begränsningslinj erna.

Artikel 6

Om Norge utvidgar sitt fiskeområde
till att omfatta det i artikel 4 bestämda
vattenområdet, skall Norge
även efter utgången av den första
giltighetstiden av 35 år för överenskommelsen
den 19 december 1966
tillåta svenska fiskefartyg att fritt
bedriva fiske inom området utan att
vara underkastade norsk lagstiftning
och jurisdiktion.

Rätten för svenska fiskefartyg enligt
första stycket i denna artikel
upphör tre år efter uppsägning dock
tidigast 60 år efter utgången av
nämnda 35-årsperiod.

Artikel 7

Överenskommelsen skall ratificeras
och ratifikationsinstrumenten utväxlas
i Stockholm.

Överenskommelsen träder i kraft
den dag ratifikationsinstrumenten
utväxlas.

Som skedde i Oslo den 5 april
1967 i två exemplar på svenska och
norska språken, vilka båda texter
äger lika vitsord.

För regeringen i
Konungariket Sverige:

År tikkel 4

Med de innskrenlminger som fplger
av Overenskomst av 19. desernber
1966 mellom Norge, Sverige og
Danmark om gj ensidig rett til fiske
i Skagerak og Kattegat og av artikkel
6 i nservserende overenskomst,
kan Norge utpve fiskerij urisdiksj on
i det sjpområde som begrenses av
rette linjer (kompasslinjer) mellom
punktene A, B og C.

Artikkel 5

Posisjonene for de i artikkel 1 definerte
punkter A, B og C fremgår
av vedlagte sjpkart (norsk sjpkart
nr. 202), hvor også de grenselinjer
som er fastlagt i artiklene 2, 3 og 4,
er inntegnet.

Artikkel 6

Dersom Norge utvider sitt fiskeriområde
til å omfatte det i artikkel 4
fastsatte sjpområde, skal Norge også
etter utlppet av den fprste gyldighetsperiode
på 35 år for Overenskomsten
av 19. desember 1966 tilläte
svenske fiskefartpyer fritt å drive
fiske innenfor dette område uten å
vsere underkastet norsk lovgivning
og jurisdiksjon.

Svenske fartpyers rett etter fprste
ledd i denne artikkel oppliprer 3 år
etter oppsigelse dog tidligst 60 år etter
utlppet av den nevnte 35 års periode.

Artikkel 7

Overenskomsten skal ratifiseres.
Ratifikasjonsinstrumentene skal utveksles
i Stockholm.

Overenskomsten trer i kraft den
dag ratifikasjonsinstrumentene utveksles.

Utferdiget i Oslo den 5. april 1967
i to eksemplarer i norsk og svensk
tekst. Begge tekster har samme gyldighet.

For Kongeriket Norges

regjering:

Rolf Edberg John Lgng

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1967

9

Bilaga 2

Deklaration angående Sveriges och
Norges sjöterritorier i nordöstra
Skagerack

Sveriges regering och Norges regering,
vilka denna dag med förbehåll
för ratifikation träffat överenskommelse
om avgränsningen av Sveriges
och Norges fiskeområden i
nordöstra Skagerack, är eniga om att
de, oavsett de regler för utsträckningen
av de båda ländernas sjöterritorier
som vid varje tidpunkt eljest
må gälla, icke utan föregående
avtal sinsemellan skall utvidga sjöterritorierna
i nordöstra Skagerack
utöver här nedan angivna linjer.

Sveriges regering förpliktar sig sålunda
gentemot Norges regering att
icke utvidga Sveriges sjöterritorium
utöver en rät linje (kompasslinje)
mellan

den punkt (58° 53'' 34,0" N, 10°
38'' 25,0" O, motsvarande punkt A
i nämnda överenskommelse), där
gränslinjen enligt den internationella
skiljedomen den 23 oktober 1909
angående fastställandet av en del av
sjögränsen mellan Sverige och Norge
träffar den yttre gränsen för Norges
sjöterritorium dragen på ett avstånd
av en geografisk mil (7 420 meter)
från den norska baslinjen sådan
denna bestämts i Kgl. resolusjon av
18. juli 1952 om fiskerigrensen syd
for Trsena (Norsk Lovtidend, 1952,
2. avd., side 824 flg), och

skärningspunkten (58° 45'' 41,3" N,
10° 35'' 40,0" O, motsvarande punkt
C i nämnda överenskommelse) mellan
en linje dragen på ett avstånd
av 12 nautiska mil från nämnda
norska baslinje och en linje dragen
på ett avstånd av 12 nautiska mil
från den svenska baslinjen sådan
denna bestämts i Kungl. kungörelsen
den 3 juni 1966 med närmare
bestämmelser om beräkningen av
Sveriges sjöterritorium (Svensk författningssamling
nr 375).

Deklarasjon angående Norges og Sveriges
sjöterritorier i det nordostlige
Skagerak

Norges regjering og Sveriges regjering,
som i dag med forbehold om
ratifikasjon har sluttet overenskomst
om avgrensningen av Norges og Sveriges
fiskeriområder i det nordpstlige
Skagerak, er enige om åt de, uten
hensyn til de regler för utstrekningen
av de to lands sj0territorier som
forpvrig måtte gjelde til enhver tid,
ikke uten forutgående avtale seg
imellom vil utvide sjpterritoriene i
det nordpstlige Skagerak utöver de
linjer som er angitt nedenfor.

Sveriges regjering forplikter seg
således overfor Norges regjering til
ikke å utvide Sveriges sjpterritorium
utöver en rett linje (kompasslinje)
mellom

det punkt (58° 53'' 34,0" N., 10° 38''
25,0" E., tilsvarende punkt A i nevnte
overenskomst), der grenselinjen i
henhold til den internasjonale voldgiftsdom
av 23. oktober 1909 angående
fastsettelsen av en del av sjpgrensen
mellom Norge og Sverige skjaerer
den ytre grense for Norges sjpterritorium,
trukket i en avstand av en
geografisk mil (7 420 meter) fra de
norske grunnlinjer, som er fastsatt i
Kgl. resolusjon av 18. juli 1952 om
fiskerigrensen syd for Trsena (Norsk
Lovtidend, 1952, 2. avd., side 824
flg). og

skjaeringspunktet (58° 45'' 41,3" N.,
10° 35''40,0" E., tilsvarende punkt C
i nevnte overenskomst) mellom en
linje trukket i en avstand av 12 nautiske
mil fra de nevnte norske grunnlinjer
og en linje trukket i en avstand
av 12 nautiske mil fra den
svenske basislinje slik som den er
fastsatt i Kungl. kungörelsen den 3
juni 1966 med närmare bestämmelser
om beräkningen av Sveriges sjöterritorium
(Svensk författningssamling
nr 375).

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 118 år 1967

Norges regering förpliktar sig på
motsvarande sätt gentemot Sveriges
regering att icke utvidga Norges sjöterritorium
utöver en rät linje (kompasslinje)
mellan

ovan nämnda punkt (58° 53'' 34,0"
N, 10° 38'' 25,0" O, motsvarande
punkt A i nämnda överenskommelse),
där gränslinjen enligt 1909 års
skiljedom träffar den yttre gränsen
för Norges sjöterritorium, och

den östligaste brytpunkten (58°
46''32,5" N, 10° 16''05,3" O, motsvarande
punkt B i nämnda överenskommelse)
på en linje dragen på ett
avstånd av 12 nautiska mil från den
norska baslinjen sådan denna bestämts
i nämnda Kgl. resolusjon av
18. juli 1952.

Positionerna för de tre punkterna,
som definierats i förhållande till
European Datum (Första utjämning
1950), framgår av bifogade sjökort
(norskt sjökort nr 202) på vilket
också inlagts de två begränsningslinjerna.

Denna deklaration träder i kraft
den dag utväxling sker av ratifikationsinstrumenten
avseende överenskommelsen
om avgr än sningen av
Sveriges och Norges fiskeområden i
nordöstra Skagerack.

Som skedde i Oslo den 5 april
1967 i två exemplar på svenska och
norska språken, vilka båda texter
äger lika vitsord.

För Sveriges regering:

Norges regjering forplikter seg på
tilsvarende måte overfor Sveriges
regjering til ikke å utvide Norges
sjöterritorium utöver en rett linje
(kompasslinje) mellom
ovennevnte punkt (58° 53'' 34,0"
N., 10° 38'' 25,0" E., tilsvarende punkt
A i nevnte overenskomst), der grenselinjen
i henhold til voldgiftsdommen
av 1909 skjserer den ytre grense
for Norges sjöterritorium, og

det pstligste brekkpunkt (58° 46''
32,5" N., 10° 16''05,3" E., tilsvarende
punkt B i nevnte overenskomst) på
en linje trukket i en avstand av 12
nautiske mil fra de norske grunnlinjer
som er fastsatt i nevnte Kgl. resolusjon
av 18. juli 1952.

Posisjonene til de tre punkter, som
er definert i forhold til European
Datum (F0rste utjevning 1950),
fremgår av vedlagte sj0kart (norsk
sjpkart nr. 202) hvor også de to grenselinjer
er inntegnet.

Denne deklarasjon trer i kraft den
dag utveksling finner sted av ratifikasjonsinstrumentene
angående
Overenskomst om avgrensningen av
Norges og Sveriges fiskeriområder
i det nordpstlige Skagerak.

Utferdiget i Oslo den 5. april 1967
i to eksemplarer i norsk og svensk
tekst. Begge telcster har samme gyldighet.

For Norges regjering:

Rolf Edberg John Lyng

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670303

Bilaga 3

B1 ! • B''l

IIAIiDKN

SANIiEFJ 3KD

PORSGRtJMN

,8. 27

1 ^ a. St.Rerder or

il

SSSX WVlfL &Wns
220

Tdefl orden

Salh

C^ROElT^"" «« f l|°!0 ^ B^lvrsn2

ntfäSLc \o

wd imf n

TORBJÖRNSKJ/ER Nä ? ^ *äK

langesunV%

/.« **

Lanéöytanée

....../

IntxrélS

o iden

*£Wn

L. »«"/

A Fn''''

IvWiJ;
BxXäb. ''-V~''i

.. *5 V V

yf »

STRÖMSTAD

SVENNER

^ .30 \ /lots ’

Ti M) ,«

(lots)1®

UIots)X 43

£<T 775.

I 554

ULAND )

\ <3$

Strömtan

Sx.v.r

««;•■-jorden

sJ? *? \ /

^Svange

rm

/f%Bx.vrg.14
\fci 2/7 „ v.

Ramskär *'' S

Bx(3)v.r.|.l3’ £V?;?

SrTU''

!

«?.k

IKSJ> ''$ ” ^

sund

Sannas

jl&9 ’ %»(&?*

''t. 10* *ÄÄKliVäck»r

f0,

%/" / 745
Tiotx Stan^holmen

eÄä.''

f ,£-ä...:/ ep! 4

S*l«3fc

Tf»

Jw

R''C 7«seA?/

Grebbestad

; 755

«?

742 Brämsk

SO

Bk LYNGÖR

.ST

1 - B 75
3 Ldt
| Kiléi
'' 73

öarna

« » TtoW*

VADER0B0D

»f''V

KARTA

TILL ÖVERENSKOMMELSEN OCH DEKLARATIONEN
DEN 5 APRIL 1967 OM VISSA GRÄNSLINJER FÖR
SVERIGES OCH NORGES FISKEOMRÅDEN OCH SJÖTERRITORIER
I NORDÖSTRA SKAGERACK.

.....

SoteJSorden ^ h v.^ “

6B\ rMJ Kt^

V ^ Udp-udebergshanuv .

JI.[v\g\ \^-JrTRinmE>hn- /fj&&ov

%Spårö Tdova.
ovallstrand

JkVrartaébäi
Sotenfiset / r ^

enc.l

BxMSl2''L°tsi*

begränsningslinje enligt art. 4 överenskom
melsen

begränsningslinje för sjöterritoriet enligt
deklarationen.

RO sv

'' ri*Js!MU

\ s A ^ s-i

\ hallS \ Af „ !Sr . . .

7r^Tf98A; i kv.5|12^..

O • I.V>ts ¥ J., ^

•.-..''.t.r.-.f.r- ''

Longitud från (ireeirwicb.