Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1967
1
Nr 97
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande anslag till överståt
hällarämbete t och landsstaten m.m., dels ock Kungl.
Maj.ts proposition angående sammanläggning av överståthållarämbetet
och länsstyrelsen i Stockholms län
till en länsstyrelse m. m. jämte i dessa ämnen väckta
motioner.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 (bilaga 13, punkterna B 3—B 11, F 3 och II: 1) har
Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1967/68 anvisa
dels på driftbudgeten under elfte huvudtiteln följande förslagsanslag,
nämligen till
Länsstyrelserna: Avlöningar, 157 800 000 kr.,
Länsstyrelserna: Sjukvård m.m., 450 000 kr.,
Länsstyrelserna: Reseersättningar, 4 200 000 kr.,
Länsstyrelserna: Expenser, 36 983 000 kr.,
Länsstyrelserna: Publikationstryck, 420 000 kr.,
Fögderiorganisationen: Avlöningar, 71 700 000 kr.,
Fögderiorganisationen: Omkostnader, 8 470 000 kr.,
Lokala exekutionsorganisationen: Avlöningar, 61 280 000 kr.,
Lokala exekutionsorganisationen: Omkostnader, 11 535 000 kr., och
Vissa kostnader i anledning av allmänna val, 500 000 kr.,
dels ock på kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond som
investeringsanslag till
Byggnadsarbeten för länsstyrelserna, 3 400 000 kr.
Kungl. Maj :t har vidare i propositionen nr 1 (punkterna B 1, B 2 och
B 12) föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet,
för budgetåret 1967/68 beräkna följande förslagsanslag, nämligen
Överståthållarämbetet: Avlöningar, 9 560 000 kr.,
Överståthållarämbetet: Omkostnader, 1 000 000 kr., och
Kostnader för länsstyrelsen i Stockholm m. m., 34 020 000 kr.
Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 77, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för
den 10 mars 1967, föreslagit riksdagen att
1) besluta att en länsstyrelse organiserad enligt i statsrådsprotokollet
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 saml. Nr 97
2
Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1967
förordade riktlinjer för ett nybildat Stockholms län, omfattande Stockholms
stad och nuvarande Stockholms län, skall bildas den 1 januari 1968 genom
sammanslagning av överståthållarämbetet och länsstyrelsen i nuvarande
Stockholms län,
2) bemyndiga Kungl. Maj:t att föra upp tjänster på löneplan C på personalförteckningen
för länsstyrelserna enligt vad i statsrådsprotokollet förordats,
3) bemyndiga Kungl. Maj :t att meddela de föreskrifter och vidta de åtgärder
i övrigt som fordras för genomförande av de framlagda förslagen
samt meddela nödvändiga övergångsbestämmelser,
4) för budgetåret 1967/68 på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln
anvisa
a) till Överståthållarämbetet: Avlöningar ett förslagsanslag av 10 400 000
kr.,
b) till överståthållarämbetet: Omkostnader ett förslagsanslag av
975 000 kr.,
c) till Kostnader för länsstyrelsen i Stockholms län in. m. ett förslagsanslag
av 33 000 000 kr.
Beträffande detaljerna i förslagen får utskottet hänvisa till propositionerna.
I detta sammanhang har utskottet behandlat följande vid riksdagens
början väckta motioner, nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Fälldin och Sundin (I: 514) och den andra inom andra kammaren
av herr Mattsson m. fl. (11:655), i vilka hemställts att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla, att Kungl. Maj :t snarast möjligt
måtte förelägga riksdagen förslag om inrättande av länskommunala
planeringsnämnder, som i enlighet med vad i motionerna anförts skall i
huvudsak handha den regionala samhällsplaneringen,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Tistad och Per Jacobsson (I: 290) och den andra inom andra
kammaren av herr Werbro in. fl. (II: 372), i vilka hemställts att riksdagen
måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam utredning
och förslag om ändring av bestämmelser för rekrytering av personal
till länsstyrelsernas socialsektion eller där sådan inte finns den del av allmänna
sektionen som handlägger sociala ärenden.
Utskottet har vidare i sammanhanget behandlat följande i anledning av
propositionen nr 77 väckta motioner, nämligen
dels en inom andra kammaren av herr Werbro väckt motion (11:923),
i vilken hemställts att riksdagen måtte besluta följande ändringar i Kungl.
Maj :ts förslag i proposition nr 77 nämligen
1) att en polis- och beredskapsavdelning inrättas,
Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1967
3
2) alt civilförsvarssektionen, allmänna sektionen och militärassistenten
överförs från planavdelningen till polis- och beredskapsavdelningen,
3) att länspolischefen skall vara chef för polis- och beredskapsavdelningen
och lönemässigt inplaceras som avdelningschef i lönegrad C 3,
4) att anslaget Kostnader för länsstyrelsen i Stockholms län m. m. ökas
från 33 000 000 kr. till 33 008 000 kr. för täckande av den ökade lönekostnad
som ovan föreslås, samt
5) att länsbrandinspektören skall vara direkt underställd chefen för
polis- och brandskapsavdelningen som expert i brand- och katastrofberedskapsfrågor,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Schött och Wallmark (1: 751) och den andra inom andra kammaren
av herr Bengtson i Solna (II: 936), i vilka hemställts att riksdagen
måtte besluta att souschefen vid länsstyrelsen i Stockholms län skall kallas
vice landshövding,
dels en inom andra kammaren av herr Bengtson i Solna in. fl. väckt
motion (II: 937), vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Ivungl.
Maj :t hemställa,
1) om en utredning, inom ramen för propositionen, om formerna för
sammanläggning av polisväsendet,
2) om en skyndsam utredning av formerna för samordning av vägväsendet
inom det nya länet, och
3) om nödiga författningsändringar i landstingslagen m. m. i anledning
av sammanslagningen,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren avherr
Hernelius (I: 749) och den andra inom andra kammaren av herr
Björkman (II: 938), i vilka hemställts att riksdagen måtte
1) med avslag å första punkten i Kungl. Maj :ts proposition nr 77 besluta
att ett överståthållarämbete organiserat i enlighet med de förordade
riktlinjerna för ett nybildat Stockholms län omfattande Stockholms stad
och nuvarande Stockholms län, skall bildas den 1 januari 1968 genom
sammanslagning av överståthållarämbetet och länsstyrelsen i nuvarande
Stockholms län samt att fastställa att chefen för den nya organisationen
skall bära titeln överståthållare; samt att hans ställföreträdare skall ha
tjänstetiteln underståthållare,
2) med avslag å fjärde punkten av Kungl. Maj :ts proposition nr 77 för
budgetåret 1967/68 på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln anvisa
a) till Överståthållarämbetet: Avlöningar ett förslagsanslag av 10 400 000
kronor,
b) till Överståthållarämbetet: Omkostnader ett förslagsanslag av 975 000
kronor,
c) till Kostnader för Överståthållarämbetet in. in. ett förslagsanslag av
33 000 000 kronor,
1* — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 samt. Nr 97
4
Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1967
dels en inom första kammaren av herr Ferdinand Nilsson väckt motion
(1:750), i vilken föreslagits att med administrativ sammanläggning av
Stockholms län och överståthållarskap måtte anstå så att frågan om
grannlänens förhållanden i samband härmed kan beaktas samt att den
föreslagna sammanläggningen icke skall äga rum tidigare än att frågan
om de folkliga länsorganens utformning och demokrati på länsplanet samtidigt
röner vederbörligt beaktande,
dels en inom andra kammaren av herr Tobé väckt motion (II: 939),
i vilken föreslagits att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition
nr 77 måtte uttala, att tjänstetiteln för chefsposten i det genom
sammanslagning av överståthållarämbetet och länsstyrelsen i nuvarande
Stockholms län skall vara överståthållare samt att souschefen i den nya
länsstyrelsen erhåller tjänstetiteln underståthållare,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Wirtén och Hilding (I: 752) och den andra inom andra kammaren
av herr Tobé m. fl. (II: 940), i vilka — under hänvisning till de i anledning
av propositionen nr 59 angående naturvårdens organisation m. m. väckta
likalydande motionerna 1:772 (av lierr Wirtén m. fl.) och 11:960 (av herrar
Norrby och Westberg) -— hemställts att riksdagen vid sin behandling
av proposition nr 77 måtte besluta att till Kostnader för länsstyrelsen
i Stockholms län m. in. anvisa ett förslagsanslag av 33 500 000 kr.,
dels ock en inom andra kammaren av herr Wennerfors m. fl. väckt motion
(11:941) i vilken hemställts att riksdagen måtte besluta att sammanläggningen
av Stockholms stad och Stockholms län genomföres den 1 juli 1968.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisar utskottet till motionerna
11:655, 11:372, 11:923, 1:751, 11:937, 1:749, 1:750, 11:939, 1:752
och I: 772 samt II: 941.
Utskottet har i fråga om medelsanvisningar beaktat Kungl. Maj :ts beslut
om fördelningen av ärenden mellan statsdepartementen.
Utskottet. Kungl. Maj :ts i propositionen nr 77 framställda förslag att
bilda en länsstyrelse genom sammanslagning av överståthållarämbetet och
länsstyrelsen i nuvarande Stockholms län förutsätter en ändring av rikets
nuvarande administrativa indelning i län — en indelning som i princip varit
gällande sedan år 1810.
Ett fullständigt förslag rörande de ändringar i nuvarande länsindelning,
som av olika skäl kan anses påkallade, är det yttersta syftet med länsindelningsutredningens
uppdrag. Frågan om att sammanföra Stockholms stad
och län skulle enligt den nämnda utredningens direktiv dock prövas av
1961 års storstadsutredning. I storstadsutredningens förslag (SOU 1964: 54)
om bl. a. inrättande av en länsstyrelse för stockholmsområdet utgick den
Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1967 5
ifrån att en länsindelningsändring som berör Stockholms stad borde ske.
Vid remissbehandlingen av storstadsutredningens betänkande tillstyrktes
allmänt att ett nytt län bildades, omfattande Stockholms stad och nuvarande
Stockholms län, och att en myndighet för länsstyrelseuppgifterna inrättades.
I propositionen redovisas de skäl som anförts för och emot ett beslut av
föreslagen art. Föredragande statsrådet har vid bedömningen därav funnit
det nödvändigt att en länsstyrelse tillskapas så snart som möjligt.
I motionen I: 750 förordas att avgörandet uppskjuts så att frågan om
grannlänens förhållanden kan beaktas och till en tidpunkt då hänsyn kan
tas till länsförvaltnings- och länsstyrelseutredningarnas resultat.
Utskottet delar den av föredragande statsrådet gjorda bedömningen i
frågan. En mot regionens behov svarande ändring av nu rådande förhållanden
bör därför snarast komma till stånd. Den föreslagna indelningsändringen
och omorganisationen hindrar inte att grannlänens förhållanden beaktas
i samband med en kommande prövning av länsindelningsfrågan i ett
större sammanhang. Länsförvaltnings-, landskontors- och länsindelningsutredningarna
har bekräftat att genomförandet av deras förslag — något
som uppgetts kunna ske tidigast den 1 januari 1971 — inte försvåras av
att de nu föreslagna ändringarna kommer till stånd. Beslut i frågan bör
därför enligt utskottets mening inte uppskjutas.
Utskottet tillstyrker sålunda att beslut nu fattas om att en ny länsmyndighet
bildas för stockholmsområdet genom sammanslagning av överståthållarämbetet
och länsstyrelsen i nuvarande Stockholms län.
Den nya länsmyndighetens administrationsområde bör omfatta Stockholms
stad och nuvarande Stockholms län samt utgöra och kallas Stockholms
län. Enligt utskottets mening skall denna bedömning och förutsatt
beslut i tråga om det nya länets utsträckning inte utgöra hinder för en förutsättningslös
prövning av dess gränser i samband med en kommande total
översyn av länsindelningen.
Enligt förslaget i propositionen bör tidpunkten för omorganisationen och
indelningsändringen vara den 1 januari 1968. I motionen 11:941 har hemställts
att tidpunkten bestäms till den 1 juli 1968. Utskottet har bedömt de
svårigheter som är förknippade med en omorganisation vid ett halvårsskifte
ha sådan betydelse att detta bör undvikas. Med hänsyn till utskottets bedömning
att ändringen bör ske snarast får det närmaste kalenderårsskiftet
anses vara den lämpligaste tidpunkten. Enligt vad utskottet erfarit har betydande
realplanering för omorganisationen redan utförts.
Den nya länsmyndighetens namn bör enligt förslaget i propositionen vara
länsstyrelsen i Stockholms län. Yrkandet i motionerna 1:749 och 11:938
innebär att ett överståthållarämbete skulle bildas.
Syftet med förslagen är att sammanföra staden och länet till en länsbildning
i vedertagen bemärkelse. Den föreslagna organisationen bygger i liu
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1967
vudsak på länsstyrelsernas organisation. Yrkandet i motionerna såvitt angår
myndighetens namn synes i huvudsak grundat på en uppfattning om
fördelen av att kalla länschefen överståthållare, framförd mot bakgrund
av att det nya länet till invånarantal och ytvidd avsevärt skiljer sig från
övriga län. Utskottet anser att anknytningen till det administrativa området
är den viktigaste bedömningsgrunden. Indelningen i län och organisationen
av länsstyrelser har även, förutom det existerande språkbruket, en historisk
tradition som väl kan mäta sig med ståthållarskapets, särskilt med hänsyn
till dess förutvarande innebörd. Utskottet förordar sålunda att myndigheten
kallas länsstyrelse och får namnet länsstyrelsen i Stockholms län.
Bl. a. med hänsyn till länsnamnet och länsstyrelsenamnet förordas i propositionen
att länschefen i detta län liksom i andra län kallas landshövding.
I de nämnda motionerna I: 749 och II: 938 — där det förordas att myndigheten
skall utgöra ett överståthållarämbete — föreslås att länschefen kallas
överståthållare. I motionen II: 939 förordas utan direkt anknytning till myndighetens
namn att chefen för det nya länet får tjänstetiteln överståthållare.
I valet av tjänstetitel för länschefen bör som i motionerna framhållits även
kulturhistoriska och traditionsbevarande aspekter beaktas. Enligt utskottets
mening har emellertid överståthållartiteln att uppvisa en tradition som i
varje fall inom svenskt språkbruk inte är anmärkningsvärt äldre än landshövdingetiteln.
Snarare kunde beaktas de särskilda uppdrag och göromål
som av hävd har varit knutna till överståthållarbefattningen i huvudstaden.
Utskottet finner på delvis samma grunder som förut anförts i fråga om
myndighetens namn att de huvudsakliga länschefsuppgifterna och myndighetens
ur dess administrativa område härledda namn bör få övervägande
betydelse. Utskottet har därför ingen erinran mot vad föredragande statsrådet
anfört i fråga om länschefens tjänstetitel.
Mot förslaget i propositionen om att landshövdingen bör ha en ställföreträdare
har inga invändningar rests. Ställföreträdaren föreslås i statsrådsprotokollet
få titeln länsdirektör. I de förut nämnda motionerna I: 749 och
II: 938 samt II: 939, i vilka länschefen föreslagits kallad överståthållare, har
i konsekvens därmed föreslagits tjänstetiteln underståthållare. I motionerna
I: 751 och II: 936 föreslås att souschefen i länet skall kallas vice landshövding.
Med hänvisning till sitt ovan redovisade bedömande i fråga om länschefens
namn kan utskottet inte biträda förslagen om namnet underståthållare.
Utskottet finner emellertid att även mot namnet länsdirektör kan riktas
vägande invändningar. Enligt utskottets mening bör den biträdande länschefens
titel av Kungl. Maj :t bestämmas med utgångspunkt från hans angivna
uppgifter att vara ställföreträdare för länschefen och att avlasta denne
framför allt vissa verkschefsuppgifter. Vad utskottet anför härom bör tillkännages
Kungl. Maj :t.
Motionen II: 923 innefattar förslag till ett riksdagens beslut om organisationen
innebärande bl. a. att man — i syfte att öka möjligheterna till god
Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1967
7
beredskap vid krigsfara — redan i fredstid närmare sammanför polisväsendet,
civilförsvaret, allmänna beredskapen och brandväsendet till en avdelning
i länsstyrelsen. Avdelningen, som även skulle handlägga vissa andra
ärenden, skulle inrättas som en polis- och beredskapsavdelning under länspolischefens
ledning. Länsbrandinspektören skulle vara direkt underställd
chefen för denna avdelning. Vidare innehåller motionen förslag om högre
lönesättning för avdelningens chef och yrkande om att ytterligare medel
bör anvisas under anslaget Kostnader för länsstyrelsen i Stockholms län
m. m.
De i propositionen förordade riktlinjerna innebär i detta hänseende att en
planeringsavdelning inrättas med bl. a. civilförsvarssektion, allmän beredskapssektion
och militärassistent samt att för länspolischefen med bibehållna
uppgifter inrättas en länspolischefens expedition.
Utskottet anser att de i statsrådsprotokollet förordade riktlinjerna för
organisationen bör godtas. Den föreslagna organisationen kommer därmed
i stora drag att gå tillbaka på den nuvarande länsstyrelseorganisationen.
Även förändringar av den art som förordas i motionen II: 923 bör sakbehandlas
först i samband med de förslag som kan föranledas av länsförvaltningsutredningens
resultat. Utskottet tillstyrker sålunda de i propositionen angivna
riktlinjerna, såvitt nu är i fråga, och föreslår att yrkandena i motionen
II: 923 inte föranleder någon åtgärd.
När det gäller länsadministrationen i övrigt har föredragande statsrådet
förklarat sig dela storstadsutredningens och den sakkunniges uppfattning
att varje sektor av den regionala statliga förvaltningen i det nya länet bör
motsvaras av en länsmyndighet eller ett expertorgan. Därvid har framhållits
angelägenheten av att sådana sammanslagningar övervägs även för de statliga
regionala verksamheter där sådana inte redan skett. Såvitt angår vägförvaltningen
har föredraganden däremot förklarat sig inte beredd att nu ta
upp frågan om ändring av den bestämmelse i väglagen som innebär att det
direkta inseendet över det bidragsberättigade väg- och gatunätet i Stockholm
utövas av central myndighet.
I motionen 11:937 hemställs bl. a. om utredningar dels, inom ramen för
propositionen, av formerna för sammanläggning av polisväsendet och dels
av formerna för samordning av vägväsendet.
Utskottet avstyrker motionsyrkandet i dessa delar med hänvisning till de
överväganden som anmälts i statsrådsprotokollet. Det torde kunna förutsättas
att motionärernas önskemål om utredning i frågorna därmed blir tillgodosedda.
I fråga om polisorganisationen vill utskottet även erinra om de
likartade förhållandena inom Göteborg och Malmö samt om att rikspolisstyrelsen
torde komma att överväga en ändrad distriktsindelning inom stockholmsområdet.
Föredraganden har i statsrådsprotokollet anmält sin avsikt att föreslå
Kungl. Maj :t att till hösten lägga fram förslag rörande de frågor av författningskaraktär
som riksdagen bör ta ställning till och i övrigt vidta erfor
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1967
derliga författningsändringar före den 1 januari 1968.
I den nämnda motionen II: 937 har förordats att riksdagen skulle i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställa om nödiga ändringar i landstingslagen m. m.
i anledning av sammanslagningen.
Utskottet finner något riksdagens initiativ i dessa frågor nu inte erforderligt
och avstyrker motionen i denna del.
I den till jordbruksutskottet hänvisade propositionen 1967:59 angående
naturvårdens organisation m. m. har framlagts förslag innebärande bl. a.
att länsingenjörskontorets nuvarande uppgifter och länsstyrelsernas planeringsuppgifter
inom naturvården förs samman i särskilda enheter i länsstyrelserna.
De merkostnader för länsstyrelserna som förslaget medför kan
beräknas till 7 160 000 kr. för nästa budgetår och ingår i beräkningen av
anslaget Kostnader för länsstyrelsen i Stockholms län m. in., till vilket föreslås
anvisat sammanlagt 33 000 000 kr.
I motionerna I: 752 och II: 940 har hemställts, att till sistnämnda anslag
måtte anvisas ytterligare 500 000 kr.
Med hänvisning till jordbruksutskottets utlåtande den 27 april 1967 (nr
17), avstyrks motionerna.
I motionerna I: 514 och II: 655 har förordats att planeringsråden vid länsstyrelserna
bör ersättas med beslutande länskommunala planeringsnämnder,
utsedda av landstingen. Dessa nämnder skulle svara för den översiktliga
planeringen inom respektive län liksom för granskning av lokala planer.
Motionärerna framhåller bl. a. att planeringsråden saknar beslutsfunktioner
och att tendenser finns till ökat statsinflytande över den kommunala och
regionala utvecklingsplaneringen. Mot bakgrund av att länsförvaltningsutredningen
och länsdemokratiutredningen kan komma att framlägga förslag
berörande planeringsorganisationen, som det kan möta svårigheter att förena,
bör enligt motionärernas mening riktningen för frågans lösning redan
nu anges av riksdagen.
Bankoutskottet behandlade vid 1966 års riksdag (BoU 1966: 9) motioner
angående planeringsråden i länen. Nämnda utskott anförde därvid sammanfattningsvis,
att planeringsrådets ställning och funktion inom en nära
framtid kan komma att omprövas, sedan frågan om lekmäns deltagande
i länsstyrelsen blivit grundligt belyst, och fann någon åtgärd då inte motiverad.
Riksdagen godtog utskottets yttrande och hemställan.
Utskottet anser i likhet med 1966 års riksdag att något ställningstagande
till planeringsorganisationen inte bör göras nu. Planeringsrådens handläggningspraxis
bör, vilket även framhölls i bankoutskottets nämnda utlåtande,
kunna inom ramen för gällande bestämmelser utformas så att vissa av motionärernas
önskemål i väsentlig mån tillgodoses. Motionerna bör därför
inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Det ökande antalet ärenden av social karaktär vid länsstyrelserna anförs
i motionerna I: 290 och II: 372 som grund för ändrad rekrytering av perso
-
Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1967
9
nal till socialsektionerna eller motsvarande avdelningar. Dessa sektioner bör
få tillgång till personal med specialistutbildning, socionomexamen eller genomgången
social fackskola.
Kompetenskraven regleras nu bl. a. i länsstyrelseinstruktionen, där för
vissa tjänster föreskrivs juris kandidatexamen. Enligt utskottets mening
måste i sammanhanget beaktas, att länsstyrelsernas tjänstemän kan komma
att tjänstgöra på olika avdelningar med skiftande uppgifter. Många av dessa
uppgifter har domstolskaraktär. Länsstyrelsernas organisation torde inom
en inte alltför avlägsen framtid bli föremål för nya bedömanden. Utskottet
anser därför att något riksdagens initiativ i denna fråga nu inte är påkallat
och avstyrker motionerna. Självfallet bör vid tillsättandet av tjänster vid
social sektionerna sökandenas eventuella specialutbildning beaktas.
Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot vad i övrigt i propositionerna
föreslagits i förevarande delar, hemställer,
att riksdagen må
1. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å
motionen I: 750 besluta att en ny länsmyndighet skall bildas
genom sammanslagning av överståthållarämbetet och länsstyrelsen
i nuvarande Stockholms län;
2. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å
motionen 11:941 besluta att omorganisationen skall träda
i kraft den 1 januari 1968;
3. i fråga om länsmyndighetens administrationsområde
godkänna vad utskottet anfört;
4. i fråga om administrationsområdets namn godkänna vad
utskottet anfört;
5. i fråga om myndighetens namn med avslag å motionerna
I: 749 och II: 938, såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet
anfört;
6. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionen II: 923, såvitt motionen ej rör personalförteckning
eller medelsanvisning, godkänna i statsrådsprotokollet
förordade riktlinjer för länsmyndighetens organisation till
den del de ej förut här behandlats;
7. i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionen II: 923, såvitt nu är i fråga, bemyndiga Kungl.
Maj :t att föra upp tjänster på löneplan C på personalförteckningen
för länsstyrelserna enligt vad i statsrådsprotokollet
förordats;
8. i fråga om länschefens tjänstetitel med avslag å motionerna
I: 749 och II: 938 samt II: 939, samtliga motioner såvitt
nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna
vad utskottet anfört;
10
Statsutskottets utlåtande nr 97 är 1967
9. i fråga om biträdande länschefens tjänstetitel i anledning
av motionerna I: 751 och II: 936 ävensom med avslag
å motionerna I: 749 och II: 938 samt II: 939 i skrivelse till
Kungl. Maj :t ge till känna vad utskottet anfört;
10. besluta att motionen II: 937 såvitt rör skrivelse angående
ändringar i landstingslagen in. m. icke skall föranleda
någon riksdagens åtgärd;
11. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionen II: 937 såvitt angår utredningar bemyndiga Kungl.
Maj :t att med beaktande av vad utskottet anfört meddela
de föreskrifter och vidta de åtgärder i övrigt som fordras för
genomförande av de framlagda förslagen samt meddela nödvändiga
övergångsbestämmelser;
12. besluta att motionerna I: 514 och II: 655 om inrättande
av nämnder för regional samhällsplanering icke skall
föranleda någon riksdagens åtgärd;
13. besluta att motionerna 1:290 och 11:372 angående
rekryteringen till länsstyrelsernas socialsektioner icke skall
föranleda någon riksdagens åtgärd;
14. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt motionerna
1: 749 och II: 938, såvitt nu är i fråga, till Överståthållarämbetet:
Avlöningar för budgetåret 1967/68 på driftbudgeten
under sjätte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
10 400 000 kr.;
15. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt motionerna
I: 749 och II: 938, såvitt nu är i fråga, till Överståthållarämbetet:
Omkostnader för budgetåret 1967/68 på driftbudgeten
under sjätte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
975 000 kr.;
16. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag ävensom med avslag
å motionerna II: 923, I: 749 och II: 938 samt I: 752 och
II: 940, de tre förstnämnda motionerna såvitt nu är i fråga,
till Kostnader för länsstyrelsen i Stockholms län in. m. för
budgetåret 1967/68 på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 33 000 000 kr.;
17. till Länsstyrelserna: Avlöningar för budgetåret 1967/68
på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 157 800 000 kr.;
18. till Länsstyrelserna: Sjukvård m.m. för budgetåret
1967/68 på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 450 000 kr.;
19. till Länsstyrelserna: Reseersättningar för budgetåret
Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1967
11
1967/68 på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 4 200 000 kr.;
20. till Länsstyrelserna: Expenser för budgetåret 1967/68
på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 36 983 000 kr.;
21. till Länsstyrelserna: Publikationstryck för budgetåret
1967/68 på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 420 000 kr.;
22. till Fögderiorganisationen: Avlöningar för budgetåret
1967/68 på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 71 700 000 kr.;
23. till Fögderiorganisationen: Omkostnader för budgetåret
1967/68 på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 8 470 000 kr.;
24. till Lokala exekutionsorganisationen: Avlöningar för
budgetåret 1967/68 på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 61 280 000 kr.;
25. till Lokala exekutionsorganisationen: Omkostnader för
budgetåret 1967/68 på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 11 535 000 kr.;
26. till Vissa kostnader i anledning av allmänna val för
budgetåret 1967/68 på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kr.;
27. till Byggnadsarbeten för länsstyrelserna för budgetåret
1967/68 på kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond
anvisa ett investeringsanslag av 3 400 000 kr.
Stockholm den 2 maj 1967
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Virgin, Axel Andersson,
Birger Andersson, Ivar Johansson, Kaijser, fru Wallentheim, herrar
Ottosson, Mårtensson, Bertil Petersson, Per Jacobsson, Herbert Larsson,
Hjorth och Harald Pettersson; samt
från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olofström, Blidfors,
Ståhl, Almgren, Mellqvist, Bergman, Mattsson, fröken Olsson, herrar
Gustafsson i Skellefteå, Fagerlund, fru Holmberg, herrar Nilsson i Tvärålund,
Tobé och fröken Ljungberg.
12 Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1967
Reservationer
1) av herr Bohman
2) av herr Ståhl
3) av herr Mattsson
4) av herr Tobé.
ESSELTE AB. STHLM 6 7
714740