Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1967
1
Nr 96
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående hälsooch
sjukvård samt motionsverksamhet för studerande jämte
i ämnet väckta motioner.
(2: a avd.)
I propositionen nr 1 (bil. 10, punkt E 64) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till studenthälsovård
och studentidrott för budgetåret 1967/68 beräkna ett anslag av
890 000 kr.
Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 48, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 mars 1967,
föreslagit riksdagen att till Bidrag till hälso- och sjukvård samt motionsverksamhet
för studerande för budgetåret 1967/68 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 1 215 000 kr.
Propositionen
I propositionen föreslås ökat statligt stöd till hälso- och sjukvård samt motionsverksamhet
för studerande vid högre utbildningsanstalter. Vad förstnämnda
ändamål beträffar föreslås statsbidrag utgå till täckande av vissa baskostnader
för en särskild hälso- och sjukvårdsorganisation med inriktning mot psykiska
och psyko-somatiska sjukdomar. Huvudmannaskapet för verksamheten skall
enligt förslaget vila på studerandeorganisationerna med medicinalstyrelsen som
central tillsynsmyndighet. Vad beträffar motionsverksamheten läggs förslag fram
om organiserad dylik verksamhet i grupp för de studerande. Även denna verksamhet
föreslås bli administrerad av de studerandes egna organisationer. Ett
statligt bidrag till kostnaderna föreslås utgå.
Av det anslag om 1 215 000 kr. som för nästa budgetår föreslås för nämnda
båda ändamål avses 615 000 kr. till hälso- och sjukvård och 600 000 kr. till motionsverksamhet.
Motionerna
I detta sammanhang har utskottet behandlat följande motioner, nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Nyman m. fl. (I: 741) och den andra inom andra kammaren av herr Källstad
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 samt. Nr 96
2
Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1967
m. fl. (II: 929), i vilka hemställts att riksdagen vid sin behandling av propositionen
måtte uttala dels att studerande vid icke-universitetsorter där universitetsfilial
eller lärarutbildningsanstalt finns bör ha samma möjligheter till hälsooch
sjukvård samt motionsverksamhet som studerande vid universitetsorterna
och dels att kårortsnämnd därför bör inrättas även vid icke-universitetsorter;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Schött m. fl. (I: 743) och den andra inom andra kammaren av herr Tobé m. fl.
(II: 931), i vilka hemställts dels att riksdagen måtte besluta att statsbidraget
till kårorganen uppräknas så att tre tjänster kan inrättas vid vardera av de fyra
större kårorterna och en tjänst i Umeå och dels att riksdagen måtte uttala att
någon hård gränsdragning mellan motionsidrott och tävlingsidrott inte göres,
att gruppstorleken anpassas för de olika idrottsgrenar som bedrives, att filialorterna
utrustas med egna kårortsnämnder samt att lokalfrågorna bör uppmärksammas
vid den fortsatta universitetsutbyggnaden;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fröken Stenberg (I: 744) och den andra inom andra kammaren av herr Wennerfors
(11:932), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte anhålla om att Kungl. Maj:t inrättar en heltidstjänst som idrottslärare
vid Umeå universitet;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Wallmark (I: 745) och den andra inom andra kammaren av fru Sundberg
(11:930), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj.''t måtte
hemställa att medicinalstyrelsen får i uppdrag att utarbeta enhetliga rekommendationer
när det gäller den slutna sjukvården för studerande, som ej är mantalsskrivna
på studieorten, samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte
anhålla att i motionerna framförda synpunkter beaktas i direktiven till den av
departementschefen aviserade utredningen angående sjukförsäkring för de studerande.
Beträffande motiveringen till de motionsvis framställda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna 11:929, 11:931, 1:744 och 11:930.
Utskottet
De frågor som behandlas i propositionen har inom ecklesiastikdepartementet
ursprungligen beretts av en särskild arbetsgrupp, som avlämnat två promemorior,
Studerandehälsovård respektive Motionsverksamhet för studerande. Gruppens
principiella utgångspunkt, vilken accepterats i propositionen, har varit att
de studerande skall tillförsäkras samma möjligheter till sjukvård och motion
som övriga medborgare, ehuru av rent praktiska skäl i vissa fall särlösningar
måste väljas. Utskottet finner ingen anledning till erinran häremot.
Arbetsgruppen har i promemorian Studerandehälsovård redovisat nuvarande
regler och praxis beträffande möjligheterna för studerande, som har sitt hem
Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1967
3
på annan ort än studieorten och som därför inte anses bosatt på denna, att
vid sjukdom få tillgång till sluten eller öppen vård på den ort där han vistas för
studier. Departementschefen framhåller i anslutning härtill att han i likhet med
remissinstanserna med tillfredsställelse sett att landstingsförbundets och stadsförbundets
utskott för utomlänsvard utfärdat sadana rekommendationer, som
gör det möjligt för nämnda studerande att få sluten vård på studieorten. Han
förklarar sig vidare räkna med att nuvarande praxis från sjukvårdshuvudmännens
sida i fråga om de studerandes tillgång till öppen vård skall tillämpas även
i fortsättningen.
Frågan om de studerandes möjligheter att komma i åtnjutande av sluten
vård på studieorten även om de ej är mantalsskrivna där tas även upp i motionerna
I: 745 och II: 930. I dessa understrykes vikten av att enhetliga regler
blir gällande för huvudmännen såväl på de olika studieorterna som på de studerandes
hemorter. Motionärerna föreslår därför att medicinalstyrelsen får i
uppdrag att utarbeta rekommendationer i denna fråga att tillställas berörda
parter och hemställer, att riksdagen i skrivelse till ICungl. Maj:t måtte anhålla
att ett dylikt uppdrag meddelas medicinalstyrelsen.
Utskottet delar helt departementschefens och motionärernas uppfattning i
fråga om önskvärdheten av att de studerande kan få tillgång till den slutna vården
på studieorten även när de ej är bosatta där. Med hänsyn till vad som upplysts
i propositionen om tillämpningen av nyssnämnda rekommendation av utskottet
för utomlänsvård anser sig utskottet emellertid kunna utgå ifrån att motionärernas
syfte kommer att bli uppnatt och finner det därför knappast erforderligt
att anhålla om något Kungl. Maj:ts uppdrag åt medicinalstyrelsen i denna
fråga. Ifrågavarande motionsyrkande bör därför inte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
I propositionen uttalas att goda skäl kan anföras för att de studerande i anslutning
till utbildningsmiljön ges speciella möjligheter till vård av psykiatriska
och psyko-somatiska sjukdomar, eftersom utan tvekan vissa faktorer i studiemiljön
kan utlösa eller förvärra nervösa symptom. En organisation för hälsooch
sjukvård inom detta område är redan etablerad av studerandeorganisationerna
och föreslås i propositionen få statsbidrag. Däremot förutsättes att de
studerande vid andra sjukdomsfall skall lita till den allmänna sjukvården, privatpraktiserande
läkare osv. Utskottet tillstyrker denna principiella uppläggning
och likasa förslaget i propositionen att de studerandes egna organisationer
själva skall fa avgöra dimensioneringen av de i hälso- och sjukvårdsorganisationen
ingående komponenterna.
Vad angår finansieringen av den föreslagna studerandehälsovården biträder
utskottet förslaget i propositionen att de studerande — enskilt eller kollektivt
— i likhet med övriga medborgare skall stå för den del av kostnaden för
läkarbesök som inte täcks av den allmänna försäkringen. I statsbidragshänseende
innebär detta att den sjukvårdande delen av de inom studerandehälsovården
verksamma läkarnas uppgifter faller utanför beräkningsgrunderna för stats
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1967
bidraget. Med utgångspunkt i en tänkt basorganisation samt med inräknande av
hyreskostnader och kostnader för skärmbildsundersökningar föreslås i propositionen
ett statsbidrag av tio kr. per studerande intill ett studerandeantal av
10 000 samt fem kr. per studerande därutöver. Utskottet har ingen erinran mot
beräkningsgrunden, vilken för budgetåret 1967/68 leder till ett medelsbehov av
615 000 kr.
Som nämnts i det föregående är det avsikten att de studerandes egna organisationer
skall få statsbidrag till studerandehälsovården. Organisationerna skall
alltså vara huvudmän för verksamheten, och det förutsättes att samtliga berörda
postgymnasiala utbildningsanstalter på respektive orter inrättar en nämnd för
den direkta ledningen av densamma. Denna nämnd förutsätts även få hand om
den föreslagna statsunderstödda motionsverksamheten. Som central tillsynsmyndighet
för studerandehälsovården föreslås medicinalstyrelsen. Denna administrativa
utformning finner utskottet lämplig. Utskottet vill tillägga att det givetvis
inte bör möta något hinder att kårortsnämnden arbetar på två avdelningar, en
för hälsovården och en för motionsverksamheten.
Vad angår frågan om på vilka orter den statsunderstödda studerandehälsovården
skall finnas delar departementschefen arbetsgruppens uppfattning, att en
särskild hälso- och sjukvårdsorganisation för studerande på en ort förutsätter
ett elevunderlag av viss omfattning, och förordar därför, att statsbidrag för
nästa budgetår utgår till sådan organisation endast på de nuvarande universitetsorterna.
Denna organisation bör därvid omfatta även lärarutbildningsanstalterna,
vilket innebär att nuvarande skolhälsovård vid dessa anstalter på universitetsorterna
kommer att avvecklas. I fråga om studerandehälsovård utanför
universitetsorterna — t. ex. på orter med universitetsfilialer eller lärarutbildningsanstalter
— uttalas i propositionen att det som arbetsgruppen föreslagit
bör ankomma på vederbörande studerandeorganisationer att ta de initiativ som
kan bli nödvändiga. Statsbidrag bör efter statsmakternas prövning kunna utgå
enligt samma förutsättningar som på universitetsorterna.
Frågan om statsunderstödd studerandehälsovård på andra orter än universitetsorterna
— närmare bestämt i städer med universitetsfilial eller lärarutbildningsanstalt
— tas upp i motionerna I: 741 och II: 929. Motionärerna uttalar
att några bärande skäl knappast anförts för att inte studerande utanför
universitetsorterna skall få samma möjlighet till hälso- och sjukvård som studerande
på dessa orter samt yrkar, såvitt nu är i fråga, på ett uttalande av riksdagen
att förstnämnda studerande bör ha samma möjligheter till hälso- och
sjukvård som de sistnämnda och att därför kårortsnämnd bör finnas även vid
icke-universitetsorter.
Utskottet får med anledning av detta yrkande framhålla att någon principiell
skillnad mellan orter med större och orter med mindre elevantal givetvis
inte kan föreligga när det gäller statsmakternas vilja att ekonomiskt stödja en
organiserad studerandehälsovård. Någon dylik skillnad torde inte heller vara
åsyftad i propositionen. Den gränsdragning som gjorts torde helt vara föranledd
Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1967
5
av praktiska skäl. Utskottet vill emellertid understryka uttalandet i propositionen
att — i den mån vederbörande studerandeorganisationer utanför universitetsorterna
tar erforderliga initiativ — statsbidrag efter prövning av statsmakterna
bör kunna utgå enligt samma förutsättningar som på universitetsorterna.
Med hänvisning till det nu sagda föreslår utskottet att ifrågavarande motioner,
såvitt nu är i fråga, inte föranleder någon riksdagens åtgärd.
I propositionen erinras om att studerande med svåra handikapp numera har
möjlighet att avlägga studentexamen samt framhålles att det ankommer på berörda
högre utbildningsanstalter att i möjligaste mån biträda studerande med
handikapp som önskar bedriva postgymnasiala studier. Utskottet vill understryka
vikten av att denna uppgift för läroanstalterna verkligen beaktas. De
kostnader som kan uppkomma för sådan service och sådana tekniska hjälpmedel
som direkt hänför sig till dessa studerandes deltagande i undervisningen och
till deras studier bör få belasta läroanstalternas ordinarie anslag.
Enligt arbetsgruppens förslag skulle som villkor för erhållande av studiemedel
uppställas krav på att den studerande hade sjukpenningförsäkring med viss
dagersättning. Departementschefen har funnit att vissa spörsmål beträffande
cn dylik försäkring — bl. a. frågan om studiemedel och sjukpenning bör kunna
utgå samtidigt — behöver utredas närmare, innan ställning tas till arbetsgruppens
förslag i denna del.
I motionerna 1:745 och 11:930 framhålles att en studerandes budget vid
sjukdomsfall kan komma att belastas kraftigt av kostnaderna för läkarbesök.
Motionärerna anser att det skulle vara önskvärt att de studerande fick möjlighet
att kollektivt försäkra sig mot de läkarvårdskostnader som inte täcks av
den allmänna försäkringen samt att därtill fogades en sjukpenningförsäkring
som skulle utbetalas först då studiemedel på grund av sjukdom inte utgår. En
sådan sjukvårdsförsäkring skulle bättre fördela sjukvårdskostnaderna och dessutom
förhindra att sjukpenning utgår samtidigt med studiemedel. Däremot
vill motionärerna inte tillstyrka att sjukpenningförsäkring sätts som villkor för
erhållande av studiemedel. Denna försäkring bör enligt motionärerna i stället
knytas till de studerandes organisationer, varigenom alla studerande kommer
att rymmas inom ramen för försäkringen och inte endast de, som erhåller studiemedel.
Motionärerna yrkar att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller
att de i motionerna anförda synpunkterna beaktas i direktiven till den
aviserade utredningen.
Utskottet anser sig kunna utgå från att vid den utredning av frågan om sjukpenningförsäkring
för de studerande som förutsatts komma till stånd kommer
att övervägas inte bara de synpunkter som anförts av arbetsgruppen och remissinstanserna
utan även vad som anförts i nu ifrågavarande motioner. Med
hänsyn härtill anser utskottet att motionerna, såvitt de nu är i fråga, inte
bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
I fråga om det föreslagna statsbidraget till motionsverksamhet för studerande
görs i propositionen vissa gränsdragningar. Sålunda förutsättes att stödet
6
Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1967
skall avse endast motionsverksamhet i grupp, medan statens stöd till den tävlingsidrott
som bedrivs av studenternas idrottsföreningar anses alltjämt böra
bedömas i samband med prövningen av övriga idrottsanslag. Vidare anges att
verksamheten bör omfatta inte endast studerande vid universitet och högskolor
utan att i princip alla studerande på postgymnasiala utbildningslinjer bör bli
delaktiga i den motionsverksamhet som anordnas på de olika kårorterna, förutsatt
att de inte erbjuds organiserade motionstillfällen i annan ordning exempelvis
genom att gymnastik finns upptaget på deras ordinarie schema.
I motionerna I: 743 och II: 931 betonas, att gränsen mellan motionsidrott
och tävlingsidrott inte är så lätt att dra, samt yrkas, att riksdagen måtte uttala
att någon hård gränsdragning mellan de angivna båda formerna för idrottsutövning
inte göres.
Utskottet delar departementschefens uppfattning att tävlingsidrott inte skall
omfattas av det stöd som i propositionen föreslås utgå till motionsverksamhet.
Emellertid kan, som i sistnämnda motioner påpekats, svårigheter väntas uppkomma
när det gäller att i praktiken dra gränsen mellan de båda områdena.
Utskottet får med anledning av motionerna för sin del uttala den uppfattningen,
att man visserligen i tillämpningen bör eftersträva en klar och enhetlig praxis
i gränsdragningsfrågorna men samtidigt måste räkna med att vissa skiftningar
i bedömningen knappast kan undvikas. Utskottet anser att motionerna I: 743
och II: 931, såvitt nu är i fråga, inte bör föranleda någon åtgärd av riksdagen.
Arbetsgruppen har vid beräkningen av statsbidragets storlek utgått från
vissa antaganden angående studerandeantal m. in. och därvid även som en beräkningsgrund
angivit storleken på varje motionsgrupp till 25 personer. Gruppens
beräkningsgrunder har utgjort underlag för det förslag om medelsanvisning
för nästa budgetår som lagts fram i propositionen. I motionerna I: 743 och
II: 931 yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte uttala att gruppstorleken
bör anpassas för de olika idrottsgrenar i vilka verksamhet bedrives.
Med anledning av detta yrkande får utskottet framhålla att man för att
kunna beräkna antalet motionstillfällen måste räkna med ett visst studerandeantal,
ett visst genomsnittligt antal deltagare i varje motionsgrupp och ett visst
antal motionstillfällen per grupp. Så har skett i arbetsgruppens promemoria,
och den i propositionen angivna gruppstorleken 25 ingår alltså som en genomsnittssiffra
i beräkningsunderlaget. Däremot har varken denna gruppstorlek
eller någon annan i propositionen angivits som statsbidragsvilllcor. Med hänsyn
till det nu sagda föreslår utskottet att nämnda motioner, såvitt nu är i fråga, inte
föranleder någon åtgärd.
I propositionen förutsättes att i de nuvarande universitetsstäderna skall finnas
sammanlagt 8V2 fasta gymnastik- och idrottslärartjänster, varav 2 på var
och en av orterna Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm och Va i Umeå.
Kostnaderna för dessa tjänster inräknas i statsbidragsunderlaget.
I motionerna I: 743 och II: 931 uttalas att sammanlagt 13 tjänster är ett
minimum med hänsyn till att antalet studerande är över 70 000. Motionärerna
Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1967
7
yrkar att riksdagen måtte besluta en höjning av det föreslagna statsbidraget
så att tre tjänster kan inrättas vid envar av de fyra större kårorterna och en i
Umeå. Även i motionerna I: 744 och II: 932 anförs kritik mot beräkningen av
antalet tjänster. För Umeås del yrkas i dessa motioner att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj.-t måtte anhålla om inrättande av en heltidstjänst som idrottslärare
vid Umeå universitet.
Utskottet anser sig inte kunna tillstyrka någon höjning utöver Kungl. Maj:ts
förslag av statsbidraget till motionsverksamhet för studerande och avstyrker
därför motionerna I: 743 och II: 931, såvitt nu är i fråga. Vad angår yrkandet i
motionerna I: 744 och II: 932, vilket också torde avse en höjning av statsbidraget
utöver Kungl. Maj :ts förslag för att möjliggöra för vederbörande studentorganisation
i Umeå att heltidsanställa en idrottslärare, får utskottet avstyrka
även detta.
I propositionen uttalas att de studerande vid universitetsfilialerna givetvis bör
bli delaktiga i den organiserade motionsverksamheten. Till att börja med anses
knappast någon särskild filialorganisation bli nödvändig utan den fasta personalen
vid moderuniversitetens kårortsnämnder anses i inledningsskedet kunna
bistå de studerande på respektive filialorter i den utsträckning som kan behövas
för att verksamheten skall komma i gång.
Frågan om motionsverksamhet på andra orter än universitetsorterna berörs
i motionerna 1:741 och 11:929. I dessa hemställes att riksdagen måtte uttala
att studerande vid icke-universitetsorter där universitetsfilial eller lärarutbildningsanstalt
finns bör ha samma möjligheter till motionsverksamhet som studerande
vid universitetsorterna samt att kårortsnämnd därför bör inrättas även
vid icke-universitetsorter. Detta yrkande motsvarar helt det i samma motioner
framställda, i det föregående behandlade yrkandet angående studerandehälsovården.
I motionerna I: 743 och II: 931 uttalas att idrottsverksamheten på filialorterna
redan från början bör ha stöd av egna kårortsnämnder samt hemställes,
att riksdagen måtte uttala sig härför.
Med anledning av dessa yrkanden får utskottet framhålla, att förslaget i propositionen
torde avse endast nuvarande universitetsorter med utvidgning till
filialorterna på det sätt som nyss redovisats. Redan med denna gränsdragning
innebär förslaget en väsentlig kostnadsökning. Utskottet, som finner yrkandet i
motionerna 1:741 och II: 929 i vad gäller verksamhet på filialorterna nära
överensstämma med förslaget i propositionen, anser inte tillräckliga skäl föreligga
att föreslå riksdagen att nu göra något generellt uttalande om en utvidgning
av bidragssystemet till ytterligare orter. Utskottet föreslår att motionerna
I: 741 och II: 929, såvitt de avser motionsverksamhet på icke-universitetsorter
med universitetsfilial eller lärarutbildningsanstalt, inte föranleder någon riksdagens
åtgärd. Vad angår kårortsnämnderna har utskottet i det föregående avstyrkt
yrkande i motionerna I: 741 och II: 929 om dylika nämnder även på ickeuniversitetsorter.
Därav följer att utskottet också anser att motionerna I: 743
8 Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1967
och II: 931, såvitt gäller inrättande av dylika nämnder på filialorterna, inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd.
För att behovet av lokaler för de studerandes nrotionsverksamhet skall kunna
tillgodoses förutsattes i propositionen att möjligheterna att få lån från lånefonden
för studentkårlokaler skall vidgas något. I motionerna I: 743 och II: 931
uttalas att frågan om lokaler för en uppbyggande idrottsverksamhet vid de högre
läroanstalterna beaktats i alltför ringa grad vid planeringen av universitetens
utbyggnad. Motionärerna hemställer att riksdagen måtte uttala att lokalfrågorna
bör uppmärksammas vid den fortsatta universitetsutbyggnaden.
Utskottet, som ansluter sig till departementschefens förslag angående vidgade
lånemöjligheter för motionslokaler, anser inte vad som anförts i motionerna
I: 743 och II: 931 utgöra tillräckliga skäl att föreslå riksdagen att göra det i motionerna
önskade uttalandet. Dessa motioner bör därför, såvitt nu är i fråga,
inte föranleda någon åtgärd.
Utskottet biträder förslaget i propositionen om en medelsanvisning till motionsverksamheten
av 600 000 kr., vilket belopp av Kungl. Maj:t bör fördelas på
de olika kårortsnämnderna efter förslag av idrottens samarbetsnämnd.
Utöver vad som framgår av det föregående har utskottet inte funnit anledning
till erinran eller särskilt uttalande med anledning av propositionen.
Utskottet hemställer,
1. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1:744 och 11:932 samt
I: 743 och II: 931, sistnämnda båda motioner såvitt de avser
höjning av statsbidraget till de studerandes motionsverksamhet,
till Bidrag till hälso- och sjukvård samt motionsverksamhet
för studerande för budgetåret 1967/68 på driftbudgeten
under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
1 215 000 kr.;
2. att motionerna I: 745 och II: 930, såvitt de avser uppdrag
åt medicinalstyrelsen, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;
3.
att motionerna I: 741 och II: 929, såvitt de avser hälsooch
sjukvård för studerande på icke-universitetsorter där universitetsfilial
eller lärarutbildningsanstalt finns, icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
4. att motionerna I: 741 och II: 929, såvitt de avser inrättande
av kårortsnämnder på andra orter än sådana med universitet
eller universitetsfilial, icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
5. att motionerna I: 741 och II: 929 samt I: 743 och II: 931,
samtliga motioner såvitt de avser inrättande av kårortsnämnder
på orter med universitetsfilial, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1967
9
6. att motionerna I: 745 och II: 930, såvitt de avser frågan
om sjukförsäkring för de studerande, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
7. att motionerna I: 743 och II: 931, såvitt de avser gränsdragningen
mellan motionsidrott och tävlingsidrott, icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd;
8. att motionerna I: 743 och II: 931, såvitt de avser gruppstorleken
inom motionsverksamheten, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
9. att motionerna I: 741 och II: 929, såvitt de avser motionsverksamhet
för studerande på icke-universitetsorter där universitetsfilial
eller lärarutbildningsanstalt finns, icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
10. att motionerna I: 743 och II: 931, såvitt de avser lokalfrågornas
uppmärksammande vid den fortsatta universitetsutbyggnaden,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 2 maj 1967
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Axel Andersson, Birger
Andersson, Ivar Johansson, Kaijser, fru Wallentheim, herrar Ottosson, Mårtensson,
Bertil Petersson, Herbert Larsson, Hjorth, Wallmark, Thorsten Larsson
och Nyman; samt
från andra kammaren: herrar Bohman, Blidfors, Ståhl, Almgren, Mell
qvist,
Bergman, Mattsson, fröken Olsson, herrar Gustafsson i Skellefteå, Källstad,
fru Holmberg, herrar Nilsson i Tvärålund, Nordstrandh, Jönsson i Arlöv
och Gustavsson i Ängelholm.
Reservation
av herrar Axel Andersson, Ivar Johansson, Kaijser, Ottosson, Wallmark, Thorsten
Larsson, Nyman, Bohman, Ståhl, Mattsson, Gustafsson i Skellefteå, Källstad,
Nilsson i Tvärålund och Nordstrandh, vilka ansett att utskottet med anledning
av motionerna 1:743 och 11:931 samt 1:744 och 11:932 bort tillstyrka en ök
-
10 Statsutskottets utlåtande nr 96 år 1967
ning av medelsanvisningen till motionsverksamheten med 75 000 kr. för att
möjliggöra inrättande av ytterligare 1% fast tjänst, och att därför
dels det stycke av utskottets yttrande på s. 7, som börjar med »Utskottet anser»
och slutar med »även detta», bort ha följande lydelse:
»Trots den utvidgning av motionsverksamheten, som avses i propositionen,
förutsättes i denna att antalet fasta tjänster skall förbli oförändrat. Detta är
enligt utskottets mening otillfredsställande med hänsyn till det mycket stora
studerandeantalet. Utskottet föreslår i anslutning till nyssnämnda motionsyrkanden
att man genom en ökning av medelsanvisningen med 75 000 kr. ger
studerandeorganisationerna möjlighet att öka antalet tjänster så att Umeå får
en heltidstjänst i stället för nuvarande halvtidstjänst och övriga universitetsorter
sammanlagt 9 i stället för 8 tjänster.»
dels det stycke av utskottets yttrande på s. 8, som börjar med »Utskottet
biträder» och slutar med »idrottens samarbetsnämnd», bort ha följande lydelse:
»Utskottet tillstyrker propositionens förslag om medelsanvisning till motionsverksamheten
med den höjning om 75 000 kr., som föreslagits i det föregående.
För motionsverksamheten bör sålunda anvisas 675 000 kr., vilket belopp av
Kungl. Maj:t bör fördelas på de olika kårortsnämnderna efter förslag av idrottens
samarbetsnämnd.»
dels ock utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:
»1. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom motionerna I: 744 och II: 932 samt I: 743 och II: 931,
sistnämnda båda motioner såvitt de avser höjning av statsbidraget
till de studerandes motionsverksamhet, till Bidrag till
hälso- och sjukvård samt motionsverksamhet för studerande
för budgetåret 1967/68 på driftbudgeten under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 1 290 000 kr.;»