Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967
1
Nr 9
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna på kapitalbudgeten
för budgetåret 1967/68 inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde jämte i ämnet
väckta motioner.
(4:e avd.)
De i detta utlåtande upptagna anslagen har i statsverkspropositionen
redovisats inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde. I propositionen
nr 21 (bilaga 6) har anslagen upptagits såsom tillhöriga kommunoch
samfärdseldepartementet. Sedan utskottet i sitt av riksdagen godkända
utlåtande nr 29 uttalat sig för en omprövning av vissa departements benämning,
har Kungl. Maj :t i kungörelse den 24 februari 1967 (nr 47)
om ändring i stadgan den 17 maj 1963 (nr 214) angående statsdepartementen
bibehållit benämningen kommunikationsdepartementet. Med anledning
härav redovisar utskottet anslagen på sätt som föreslagits i statsverkspropositionen.
KAPITALBUDGETEN
1 :o) Investeringsplan för kommunikationsverken m. m. I propositionen
nr 1 har Kungl. Maj :t (bilaga 8, s. 133—136 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 3 januari 1967) lämnat
en sammanfattande redogörelse för kommunikationsverkens investeringar,
avseende postverkets, televerkets, statens järnvägars och luftfartsverkets
fonder samt statens vägverks förrådsfond och sjöfartsverkets fond. Luftfartsverkets
fond och statens vägverks förrådsfond har tidigare benämnts
luftfartsfonden resp. väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.
Den för budgetåret 1967/68 förordade investeringsverksamheten framgår
av följande tabell. Som jämförelse har i denna även upptagits beloppen för
den hösten 1966 beräknade förbrukningen under budgetåret 1966/67.
1 —Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 sand. Nr 9
2
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967
1966/67 |
1967/68 |
|
Enl. prop. |
Verkens |
|
1966:1 m. m. |
förslag |
|
miljoner kronor |
||
Postverket........................ |
................ 13,5 |
27,2 |
Televerket, exkl. rundradio......... |
................ 562,0 |
641,7 |
Televerket, rundradio.............. |
................ 34,1 |
21,4 |
Statens järnvägar.................. |
................ 375,0 |
435,0 |
Luftfartsverket.................... |
................ 25,1 |
15,9 |
................ 51,5 |
55,0 |
|
Sjöfartsverket..................... |
................ 13,2 |
39,7 |
Summa 1071,1 |
1 235,9 |
Förordat
av dep.cli.
16,1
588.0
30.8
415.0
16,2
43,0
19.9
1 129,0
I det av televerket för budgetåret 1967/68 föreslagna investeringsbeloppet
om 641,7 milj. kr. ingår 6,3 milj. kr. avseende radioanläggningar för luftfarten.
Vidare har departementschefen beträffande luftfartsverkets investeringar
för budgetåret 1967/68 inräknat f. n. på televerkets fond bokförda investeringar
i radioanläggningar för luftfarten, vilka i enlighet med luftfartsutredningens
förslag föreslås överförda till luftfartsverkets fond fr. o. m.
budgetåret 1967/68.
I efterföljande tablå lämnas eu sammanfattande översikt av de faktiska
investeringarna under budgetåren 1966/67 och 1967/68. Därav framgår även
beräkningen av de för investeringarnas genomförande erforderliga anslagsbelöppen.
Siffrorna anger milj. kr.
Investe- rings- utgifter |
Av verken |
Av departe-mentschefen |
Reser- vatio- ner den 30/6 |
Anslag'' |
Förslag |
Beräk- nade reser- vatio- ner d. 30/6 |
|||
1965/66 |
1966/67 |
1967/68 |
1966/67|l967/68 |
1966 |
1966/67 |
1967/6 8 |
1967 |
||
Postverket..... |
13,0 |
13,9 |
27,2 |
13,5 |
16,1 |
2,3 |
12,6 |
16,3 |
1,4 |
Televerket exkl. |
516,6 |
578,2 |
641,7 |
562,0 |
5S8,0 |
7,6 |
589,0 |
599,0 |
34,6 |
Televerket, rund-radio ........ |
25,6 |
27,1 |
21,4 |
34,1 |
30,8 |
2,3 |
32,0 |
33,7 |
0,2 |
Statens järn-vägar ........ |
317,6 |
398,0 |
435,0 |
375,0 |
415,0 |
38,3 |
365,0 |
428,0 |
28,3 |
Luftfartsverket . |
8,5 |
21,9 |
15,9 |
25,1 |
16,2 |
— |
27,6 |
15,3 |
2,5 |
Förrådsfonden. . |
51,0 |
60,0 |
55,0 |
51,5 |
43,0 |
9,1 |
48,0 |
41,7 |
5,6 |
Sjöfartsverket .. |
— |
— |
39,7 |
13,2 |
19,9 |
3,0 |
13,2 |
18,9 |
3,0 |
Summa |
932,3 |
1 099,1 |
1 235,9 |
1 074,4 |
1 129,0 |
62,6 |
1 087,4 |
1 152,9 |
75,6 |
I förevarande sammanhang har utskottet behandlat två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren av herr Sveningsson m. fl.
(I: 541) och den andra inom andra kammaren av herr Björkman (II: 667),
i vilka hemställts att riksdagen måtte
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967 3
a) till Posthus m. in. för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag
av 14 800 000 kr;
b) för budgetåret 1967/68 under televerkets fond anvisa följande investeringsanslag,
nämligen till Teleanläggningar in. m. 493 500 000 kr. och till
Rundradioanläggningar 30 600 000 kr;
c) till Järnvägar m. m. för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag
av 389 000 000 kr;
d) till Flygplatser in. m. för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag
av 13 900 000 kr;
e) till Vägmaskiner in. in. för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag
av 37 900 000 kr;
f) till Sjöfartsmateriel in. m. för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag
av 17 200 000 kr.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde
få hänvisas till motionen I: 541.
Utskottet. I den av 1966 års riksdag ursprungligen godkända planen för
investeringarna inom kommunikationsverkens fonder jämte den nyinrättade
fonden för sjöfartsverket beräknades den totala medelsförbrukningen under
innevarande budgetår uppgå till ett belopp av 1 032,4 milj. kr. Genom beslut
av Kungl. Maj :t i december 1986 höjdes investeringsramen för televerket
med 25 milj. kr. som kompensation för ökade personal- och materielkostnader,
varjämte — i enlighet med riksdagens beslut — en ytterligare höjning
med 7 milj. kr. medgavs för påbörjande av distributionsnätet för
program 2 i televisionen. Vidare räknades ramen för statens järnvägars investeringar
upp med 10 milj. kr. bl. a. för att förstärka vinterberedskapen.
De totala utgifterna för investeringarna inom de berörda fonderna under
innevarande budgetår skulle därmed komma att uppgå till 1 074,4 milj. kr.
Kungl. Maj :ts förenämnda beslut har inte gett utskottet anledning till
erinran eller särskilt uttalande. Med hänsyn till befintliga medelsreservationer
erfordras ej från riksdagens sida någon ytterligare medelsanvisning
för den nu förutsatta medelsförbrukningen.
I sina anslagsframställningar för nästa budgetår har verksstyrelserna
räknat med en sammanlagd medelsförbrukning om 1 235,9 milj. kr. Departementschefen
har emellertid vid en avvägning från olika synpunkter
funnit medelsförbrukningen böra begränsas till 1 129,0 milj. kr., vilket innebär
en ökning med 96,6 milj. kr. i förhållande till beräkningarna i 1966 års
statsverksproposition av medelsförbrukningen för motsvarande ändamål
under innevarande budgetår och med 54,6 milj, kr. om jämförelse sker med
de hösten 1966 gjorda beräkningarna. Postverkets, televerkets, statens järnvägars
och sjöfartsverkets investeringar ökar i förhållande till sistnämnda
beräkningar med resp. 2,6, 22,7, 40,0 och 6,7 milj. kr., medan förslagen för
4
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967
luftfartsverkets del, inkl. investeringar i radioanläggningar för luftfarten,
och för förrådsfondens del innebär minskningar med resp. 14,9 och 8,5
milj. kr.
Vad departementschefen härom anfört bär i nu förevarande sammanhang
inte gett utskottet anledning till särskilt uttalande. Till frågan om investeringsverksamhetens
omslutning för de skilda verken under nästa budgetår
samt storleken av de anslag som erfordras för dennas genomförande återkommer
utskottet under respektive punkter i det följande. I samband därmed
kommer utskottet även att redovisa sitt ställningstagande till vissa
motionsledcs väckta frågor.
Beträffande slutligen de i motionerna 1:541 och 11:667 framställda yrkandena
får utskottet anföra följande.
Såsom av propositionen framgår och av motionärerna jämväl framhållits
har anslagen för nästa budgetår för berörda fonder beräknats så, att de
jämte förutsedda behållningar vid budgetårets ingång skall motsvara den
föreslagna medelsförbrukningen och därutöver ge en marginal om ca 10 %.
Eu sådan marginal finner emellertid motionärerna — under hänvisning
bl, a. till att statsutgifterna i möjligaste mån måste begränsas — ej försvarbar
och hemställer därför om en minskning med 105 milj. kr. av den av departementschefen
föreslagna mledelsanvisningen. Dessutom föreslås att
ramen för televerkets investeringar begränsas till 537 milj. kr. samt att
som följd därav eu ytterligare minskning med 51 milj. kr. sker av den
föreslagna medelsanvisningen under televerkets fond. Totalt skulle sålunda
medelsanvisningen till bär berörda fonder minskas med (105 + 51 = ) 156
milj. kr.
I anledning av vissa vid fjolårets riksdag väckta motioner i liknande syfte
erinrade utskottet då om att den tillämpade formen för anslagsredovisningen
•— innebärande främst att de olika investeringsanslagen under varje kapitalfond
sammanslagits till i huvudsak ett kollektivanslag — i princip beslutades
redan vid 1962 års riksdag och tillämpats fr. o. in. budgetåret 1963/64.
På respektive kollektivanslag skulle enligt förenämnda beslut en viss marginal
utöver ramen finnas tillgänglig för att möjliggöra en av konjunkturmässiga
eller eljest särskilda skäl påkallad höjning av medelsförbrukningen
under löpande budgetår. Vid sin behandling av dessa frågor fann utskottet
den föreslagna omläggningen innebära avsevärda fördelar ur anslagsteknislca
synpunkter samt vara väl ägnad att tjäna det därmed angivna syftet,
nämligen att för de affärsdrivande verkens och förrådsfondens del skapa
ökad frihet i investeringshänseende inom de ramar som av Kungl. Maj :t
fastställes. Utskottet kan för sin del inte finna skäl föreligga att nu frångå
denna uppfattning. Ej heller kan utskottet, med hänsyn till abonnent- och
trafikutvecklingen, finna det vara tillrådligt att sänka den för nästa budgetår
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967 5
förordade investeringsramen för televerkets investeringar. Motionerna i fråga
avstyrkes följaktligen.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med avslag å motionerna 1:541 och
II: 667, i skrivelse till Kungl. Maj:t ge till känna vad utskottet
anfört.
Statens affärsverksfonder
Postverket
2:o) Postverkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (s. 137—143) föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1967/68 under postverkets fond anvisa i statsrådsprotokollet
angivet investeringsanslag av 16 300 000 kr.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 12 600 000 kr.
Utskottet. Investeringsramen för postverket är för innevarande budgetår,
fastställd till 13,5 milj. kr. I sin framställning om anslag för nästa budgetår
har verket räknat med en medelsförbrukning om 27,2 milj. kr., varav 10:
milj. kr. avser planerad tillbyggnad av postgirohuset i Stockholm. Departementschefen
har förklarat sig f. n. inte vara beredd att ta ställning till nämnda
projekt samt anser medelsförbrukningen börä begränsas till 16,1 milj. kr.,
innebärande en viss minskning i förhållande till verkets förslag även beträffande
anslagen till inköp av bilar och förvärv av billinjer.
Kungl. Maj :ts förslag möjliggör att pågående byggnadsprojekt kan full-:
löljas samt att två nya angelägna projekt kan påbörjas, nämligen om- och
tillbyggnad av posthusen i Kramfors och Sollefteå. Dessutom kan en ökad!
anskaffning komma till stånd av motorfordon för den planerade motoriseringen
av brevbäringen i städernas villaområden samt ett övertagande i vissa
fall ske av enskild busslinjetrafik.
Det sålunda framlagda förslaget beträffande ramen för medelsförbrukningen
under nästa budgetår och fördelningen härav på de olika utgiftsändamålen
har utskottet funnit sig kunna godtaga. Med ianspråktagande
av tillgängliga reservationsmedel och beräkning av viss marginal för eventuell
ökning av ramen, därest så skulle befinnas påkallat av konjunkturmässiga
eller andra särskilda skäl, erfordras en medelsanvisning om 16,3
milj. kr., vilken utskottet jämväl tillstyrker.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Posthus in. m. för budgetåret 1967/68*
anvisa ett investeringsanslag av 16 300 000 kr.
6
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967
Televerket
3:o) Televerkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (s. 144—172) föreslagit
riksdagen dels att för budgetåret 1967/68 under televerkets fond anvisa i
statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag av tillhopa 632 700 000 kr.,
dels ock medge att televerket lämnas i statsrådsprotokollet angivna beställningsbemyndiganden.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppförda med sammanlagt
621 000 000 kr.
Kungl. Maj :ts förslag innebär en medelsförbrukningsram för nästa budgetår
om 588 milj. kr., exkl. rundradioanläggningar. I jämförelse med utgångsläget
för innevarande budgetår är ökningen 51 milj. kr. och i förhållande
till nu beräknad medelsförbrukning för budgetåret 1966/67 26 milj. kr.
För rundradioanläggningar föreslås en medelsförbrukning av sammanlagt
30,8 milj. kr. eller 3,3 milj. kr. mindre än som beräknats för innevarande
budgetår.
De totala utgifterna för ljudradions allmänna programverksamhet beräknas
till 124,7 milj. kr. Licensinkomsterna inkl. ränteinkomster beräknas
till 104,7 milj. kr. Underskottet på ljudradiorörelsen blir härigenom 20 milj.
kr. Med utnyttjande av de från tidigare år ackumulerade ljudradiolicensmedlen
om 5,7 milj. kr. behövs för ljudradion under budgetåret 1967/68 ett
tillskott av ca 14,3 milj. kr. I enlighet med de av riksdagen godkända förslagen
i prop. 1966: 136 (SU 163) avses underskott i ljudradiorörelsen tills
vidare täckas med anlitande av överskottsmedlen i televisionsrörelsen.
För televisionens allmänna programverksamhet under budgetåret 1967/68
beräknas 215,7 milj. kr. Licensintäkterna uppskattas till 246,1 milj. kr.,
varigenom överskottet skulle komma att uppgå till 30,4 milj. kr. Av detta
belopp erfordras 14,3 milj. kr. för att täcka det förutnämnda underskottet
i ljudradiorörelsen, överskottet i televisionsrörelsen blir härigenom 16,1
milj. kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Bengtson och Dahlén (I: 528) och den andra inom andra kammaren
av herrar Ohlin och Hedlund (II: 677), i vilka hemställts att riksdagen måtte
till Teleanläggningar in. m. för budgetåret 1967/68 under kapitalbudgeten,
sjätte huvudtiteln, anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med
7 milj. kr. minskat investeringsanslag av 592 000 000 kr;
dels två likalydande motioner väckta den ena inom första kammaren av
herrar Erik Filip Petersson och Karl-Erik Eriksson (I: 12) och den andra
inom andra kammaren av herrar Jönsson i Ingemarsgården och Jonsson
(II: 17), i vilka föreslagits att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967
7
hemställa om utredning av frågan om särskild folkpensionärsrabatt på avgiften
för telefoninstallation;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Johan Olsson och Wikberg (I: 91) och den andra inom andra kammaren
av herrar Josefson i Arrie och Eriksson i Bäckmora (II: 122), i
vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t
begära en översyn och ändring av nuvarande indelning i stationsområden
inom samma riktnummerområde i enlighet med vad i motionerna anförts;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Holmberg m. fl. (I: 58) och den andra inom andra kammaren av herr
Bohman m. fl. (II: 77), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte hemställa, att 1966 års reklamutredning måtte i tilläggsdirektiv
erhålla uppdrag att snarast utreda och framlägga förslag till erforderlig
reglering av den reklamverksamhet som fordras för fristående, bl. a. av
pressen ägt TV-företag, så att verksamheten kan påbörjas samtidigt med att
de tekniska förutsättningarna för den andra kanalen föreligger, varvid det
av föregående års riksdag beslutade andra TV-programmet kan ersättas;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Holmberg in. fl. (I: 532) och den andra inom andra kammaren av herr
Bohman m.fl. (11:668), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att
inrättandet av ett andra TV-program uppskjutes tills vidare och intill dess
en mera gynnsam statsfinansiell situation föreligger;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Lundström och Eric Gustaf Peterson (I: 535) och den andra inom
andra kammaren av herr Ståhl m.fl. (II: 679), i vilka hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att förslag om tidpunkt
för införande av färg-TV i såväl program 1 som program 2 föreläggs innevarande
års riksdag;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sveningsson (I: 681) och den andra inom andra kammaren av herrar
Nilsson i Agnäs och Hedin (II: 520), i vilka hemställts att riksdagen måtte
besluta att med avslag på Kungl. Maj :ts förslag om anslag till ersättning för
viss rundradioverksamhet för budgetåret 1967/68 om 26,85 milj. kr. anslå
70 000 kr. för televerkets kostnader för fria ljudradiolicenser åt blinda, att
uttala att skolradioverksamheten samt den del av programverksamheten
gentemot utlandet som ej täckes av särskilt anslag under tredje huvudtiteln
skall täckas av licensmedel;
dels en inom andra kammaren av herr Rubin väckt motion (II: 233), vari
hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ville anhålla om snabb
utbyggnad av det sändarnät för radio och TV, som erfordras för att svenska
sändningar skall kunna uppfattas i Finland;
dels ock en inom andra kammaren av herrar Dickson och Fridolfsson
i Stockholm väckt motion (II: 670), vari hemställts att riksdagen ville
8
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967
besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära, att avtalet mellan Sveriges
Radio och staten tages till omprövning, syftande till att programverksamheten
i radio och TV blir föremål för en fortlöpande granskning som främjar
god smak, elementära sanningskrav och respekt för samhällets lagar.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionerna II: 677, II: 17, II: 122, II: 77, I: 532, II: 679,
II: 520, II: 233 och II: 670.
Utskottet. För televerkets investeringar — exklusive rundradioanläggningar
-— har departementschefen för nästa budgetår föreslagit en medelsförbrukning
av 588 milj. kr., vilket innebär en höjning med 51 milj. kr. i
förhållande till den ursprungligen medgivna medelsförbrukningen för innevarande
budgetår och med 26 milj. kr. i jämförelse med den nu beräknade
och av utskottet under punkten 1 i det föregående godkända medelsramen
för samma budgetår. Ökningen är i realiteten ännu något större då investeringsutgifterna
för radioanläggningar för luftfarten inte längx-e avses
bestridas av anslaget till teleanläggningar.
Den förenämnda höjningen motiveras främst med det angelägna behovet
av ytterligare insatser för att bl. a. undvika alltför långa leveranstider på
nya abonnemang samt att säkra en tillfredsställande framkomlighet i telefontrafiken.
I anslutning härtill framhåller departementschefen att en höjning
bedömts böra ske av vissa telefonavgifter fr. o. m. den 1 februari 1967.
Den vid automatisk lokal-, lands- och rikstrafik gällande markeringsavgiften
ökas sålunda med 1 öre, d. v. s. från 9 till 10 öre per samtalsmarkering.
Vidare höjes dels avgifterna för manuellt expedierade rikssamtal, dels
abonnemangsavgiften för sådana huvudabonnemang, som inkluderar visst
antal samtal. Höjningarna beräknas för budgetår öka intäkterna med ca
120 milj. kr.
Den av departementschefen godkända investeringsplanen avser bl. a. påbörjande
av nya telefonstationsbyggnader i Göteborg, Jönköping, Motala,
Nyköping och Västerås samt i fråga om den fortsatta utbyggnaden av
fjärrförbindelsenätet ett antal nya koaxialkabelanläggningar och radiolänkförbindelser.
Automatiseringen av telefonstationer fortsätter bl. a. vid stationerna
i Arjeplog, Dals Långed, Järpen, Jörn, Malåträsk, Nyåker, Röjan
och Vuollerim. Investeringarna i radioanläggningar för kommersiell trafik
avser fortsatta moderniserings- och upprustningsarbeten.
Under punkten 1 i det föregående har i anledning av vissa motionsledes
väckta yrkanden framhållits att utskottet, med hänsyn till abonnent- och
trafikutvecklingen, ej kan finna det vara tillrådligt att sänka den av departementschefen
för nästa budgetår förordade medelsförbrukningen under
televerkets fond. Utskottet tillstyrker därför att investeringsramen i enlighet
med Kungl. Maj :ts förevarande förslag fastställes till 588 milj. kr. samt
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967
9
att investeringsutgifterna för radioanläggningar för luftfarten fr. o. in.
budgetåret 1967/68 förs över till luftfartsverkets fond.
Den förutsatta fördelningen på skilda investeringsändamål har ej gett
utskottet anledning till erinran liksom ej heller anslagsberäkningen. Utskottet
kan följaktligen inte tillstyrka att — på sätt i motionerna 1:528 och
II: 677 yrkats —• den förordade medelsanvisningen i vad avser inköp och
byggande av fastigheter minskas med 7 milj. kr. Motionerna i fråga avstyrks
därför.
I de båda likalydande motionerna I: 12 och II: 17 bär yrkats att riksdagen
hos Kungl. Maj :t hemställer om utredning av frågan om särskild folkpensionärsrabatt
på avgiften för telefoninstallation. Som skäl härför har åberopats
folkpensionärernas ekonomiska förhållanden.
Motioner av liknande innebörd väcktes senast vid 1965 års riksdag —
dock utan att föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet fann vid sin
behandling av frågan (SU 1965:9, p. 3) motionärernas syfte i och för sig
behj ärtansvärt men avstyrkte motionerna under hänvisning till riksdagens
tidigare beslut i ämnet samt till de olägenheter och det merarbete ur administrativa
synpunkter ett genomförande av förslaget skulle medföra.
Utskottet har inte funnit anledning ändra ståndpunkt i förevarande
fråga. Dessutom må i sammanhanget erinras om att i särskilda tilläggsdirektiv
till pensionsförsäkringskommittén åt denna uppdragits att utreda
frågan om fortsatta folkpensionshöjningar efter 1968 och vissa därmed
sammanhängande spörsmål. Därvid har bl. a. framhållits som angeläget
att pensionärer som inte alls eller i endast ringa mån kommer i åtnjutande
av ATP eller andra pensioner utöver folkpensionen — t. ex. personalpensioner
på grund av allmän eller enskild tjänst -— får sina pensionsförhållanden
förbättrade genom ökade folkpensioner. Än mindre syns med hänsyn
till det anförda skäl föreligga att från riksdagens sida nu begära en
särskild utredning av det slag motionärerna yrkat. Utskottet avstyrker
därför motionerna i fråga.
I anledning av det i motionerna I: 91 och II: 122 framställda yrkandet
om översyn och ändring av nuvarande indelning i stationsområden inom
samma riktnummerområde vill utskottet framhålla att televerket sedan
lång tid tillbaka vid avvägandet av olika telefontaxor strävat efter att utjämna
avgifterna mellan abonnenter i städer och andra tätorter och på
landsbygden. Ur självkostnadssynpunkt ställer sig emellertid, enligt vad
televerket uppgivit, telefonabonnemangen på landsbygden såväl i anläggning
som i drift avsevärt dyrare för verket än abonnemangen i tätorter, och om
självkostnadssynpunkten ensam skulle ha varit avgörande, skulle avgifterna
för telefon på landsbygden ha behövt sättas i motsvarande grad högre.
Eftersom de avgifter som erläggs av abonnenterna på landsbygden således
icke förslår att täcka kostnaderna för deras telefoner men telefonrörelsen
10
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967
som helhet måste lämna ett tillfredsställande ekonomiskt resultat, har den
förda taxepolitiken som konsekvens fått, att avgifterna för abonnenter i
städer och andra tätorter måst sättas högre än som i annat fall skulle ha
varit behövligt.
Samtal mellan olika stationer inom landet är vidare i stor utsträckning
inte belagda med riksperiodavgift. Detta gäller för alla samtal mellan olika
stationer inom ett och samma taxeområde och i viss utsträckning även för
samtal mellan närbelägna stationer på ömse sidor om taxeområdesgränsen.
Räjongen för dylika närsamtal blev på sina håll avsevärt utvidgad i samband
med kommunreformen 1952. Skulle man nu, såsom motionärerna
synes ha avsett, gå ytterligare ett steg längre och slopa periodmarkeringen
för närsamtalen, skulle detta enligt verket nödvändiggöra en kostnadskrävande
utbyggnad av såväl stationsutrustning som förbindelser och oundvikligen
leda till en generell taxehöjning.
Mot bakgrund av vad sålunda anförts och då utskottet förutsätter att
televerket uppmärksamt följer utvecklingen på området har utskottet inte
funnit sig berett att tillstyrka den av motionärerna begärda översynen.
I fråga om ljudradio- och televisionsverksamheten erinras i statsrådsprotokollet
om statsmakternas nyligen fattade beslut om ett andra program
i televisionen med beräknad start kring årsskiftet 1969/70 samt om en
ändrad organisation av Sveriges Radios programverksamhet m. m. Kostnaderna
för televisionens del för de förberedelser som måste vidtas inför
starten av det nya programmet har beräknats till 21,8 milj. kr., varav 5
milj. kr. bedömts erforderliga under nästa budgetår. Medel har vidare — i
anslutning till Sveriges Radios yrkanden för nämnda budgetår — beräknats
för viss allmän konsolidering och förstärkning av såväl den administrativa
sidan som programsidan av företagets organisation. Sammanlagt har för
radioföretagets drift- och programkostnader för televisionens programverksamhet
upptagits ett belopp om 156 milj. kr. mot av Sveriges Radio begärda
184,8 milj. kr. För televerkets driftkostnader i anslutning till televisionen
beräknas 30 milj. ler. Investeringarna i televisionens sändaranläggningar
och programförbindelser upptas med 24 milj. kr. och investeringarna i
televisionshuset i Stockholm med 5,7 milj. kr. För att en planenlig utbyggnad
av televisionens distributionsnät skall kunna fullföljas förordas vidare
en uppräkning av de åt televerket redan givna beställningsbemyndigandena
för budgetåren 1968/69—1970/71 till respektive 13,2, 9,5 och 5,3 milj. kr.,
varjämte ett nytt beställningsbemyndigande erfordras för budgetåret 1971/
72 med 5,3 milj. kr.
Utgifterna för televisionsverksamheten i dess helhet skulle därmed uppgå
till (156 + 30 + 24 + 5,7) 215,7 milj. kr. Då inkomsterna av licensavgifterna
m. m. beräknas uppgå till 246,1 milj. kr. skulle överskottet på rörelsen utgöra
30,4 milj. kr.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967
11
För ljudradion beräknar departementschefen drift- och programkostnaderna
till 87,5 milj. kr. mot av Sveriges Radio begärda 89,4 milj. kr. samt
televerkets driftkostnader till 30 milj. kr. För investeringar i ljudradions
sändaranläggningar beräknas vidare 6,8 milj. kr., avseende diverse kompletterande
anläggningsarbeten framför allt i anslutning till FM-näten. Vissa
kompletterande investeringar i radiohuset slutligen upptas med 0,4 milj. kr.
De totala utgifterna för verksamheten skulle sålunda uppgå till (87,5 +
30,0 + 6,8 + 0,4) 124,7 milj. kr., medan inkomsterna beräknas till 104,7
milj. kr. Ett underskott om 20 milj. kr. skulle således uppstå. Med utnyttjande
av de från tidigare år ackumulerade ljudradiomedlen — utgörande
5,7 milj. kr. — behövs för ljudradion under nästa budgetår ett tillskott
av 14,3 milj. kr.
Departementschefen erinrar i anslutning härtill om att -— enligt beslut
vid höstsessionen av 1966 års riksdag — uppkommande underskott i ljudradiorörelsen
i avvaktan på planerad omläggning av licenssystemet skall
täckas med anlitande av överskottsmedel i televisionsrörelsen. Det förenämnda
överskottet om 30,4 milj. kr. i televisionsrörelsen skulle därmed
reduceras till 16,1 milj. kr. och det ackumulerade överskottet av televisionsradiomedel
vid utgången av budgetåret 1967/68 uppgå till ca 309,4 milj. kr.
Skolprogramverksamheten och programverksamheten för utlandet finansieras
fr. o. m. budgetåret 1964/65 med allmänna skattemedel anvisade över
riksstaten under sjätte huvudtiteln. Kostnaderna för dessa verksamhetsgrenar
jämte de fria ljudradiolicenserna åt blinda beräknas för budgetåret
1967/68 uppgå till (19,81 +6,97 + 0,07) 26,85 milj. kr., vilket belopp
äskas å driftbudgeten under anslaget Ersättning för viss rundradioverksamhet.
I motionerna 1:58 och II: 77 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t
hemställer att 1966 års reklamutredning måtte i tilläggsdirektiv erhålla
uppdrag att snarast utreda och framlägga förslag till erforderlig reglering
av den reklamverksamhet som fordras för fristående, bl. a. av pressen ägt
TV-företag, så att verksamheten kan påbörjas samtidigt med att de tekniska
förutsättningarna för den andra kanalen föreligger, varvid det av
föregående års riksdag beslutade andra TV-programmet kan ersättas.
Motioner i samma syfte avvisades av riksdagen vid dess förenämnda
beslut, som fattades så sent som under höstsessionens slutskede. Med erinran
härom och under hänvisning till vad utskottet därvid anförde (SU
1966: 163) avstyrkes även de nu aktuella motionerna.
Ej heller finner sig utskottet, med beaktande av samma besluts innebörd,
kunna tillstyrka att riksdagen — på sätt i motionerna 1: 532 och II: 668 föreslagits
— beslutar att inrättandet av ett andra TV-program uppskjutes tills
vidare och intill dess en mera gynnsam statsfinansiell situation föreligger.
Motionerna i fråga avstyrkes därför.
12
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967
Av liknande skäl har utskottet inte funnit sig berett tillstyrka att riksdagen,
såsom i motionerna I: 535 och II: 679 yrkats, hos Kungl. Maj :t anhåller
om att förslag om tidpunkten för införande av färg-TV i såväl program
1 som program 2 föreläggs redan innevarande års riksdag.
I motionerna 1:681 och 11:520 har hemställts att riksdagen beslutar
att, med avslag på Kungl. Maj :ts förslag om anslag till ersättning för viss
rundradioverksamhet, för budgetåret 1967/68 anslå 70 000 kr. för televerkets
kostnader för fria ljudradiolicenser åt de blinda samt uttalar att
skolradioverlcsamheten och den del av programverksamheten för utlandet
som ej täcks av särskilt anslag under tredje huvudtiteln skall täckas av
licensmedel.
Såsom utskottet vid fjolårets riksdag, i anledning av då väckta motioner
i samma syfte, erinrade om beslutades den nuvarande ordningen beträffande
bl. a. skolradioverksamliet och programverksamhet för utlandet -—
innebärande att dessa kostnader skall tas upp under förenämnda anslag i
stället för att bestridas med licensmedel -— så sent som vid 1964 års riksdag
och då i enlighet med tidigare uttalade önskemål från riksdagens sida.
Då utskottet nu liksom tidigare finner denna ordning riktig och någon
ändring häri alltså inte böra göras avstyrks motionerna i fråga.
I motionen 11:233 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t anhåller
om snabb utbyggnad av det sändarnät för radio och TV som erfordras för
att svenska sändningar skall kunna uppfattas i Finland. Såsom motionären
därvid själv framhållit har i angivet syfte och i enlighet med en mellan
Sverige och Finland den 25 augusti 1965 träffad överenskommelse en TVstation
på Väddö uppförts. Enligt vad som vidare av utskottet framhållits
i ett redan till höstsessionen av 1965 års riksdag avgivet utlåtande (SU
170, p. 3) anser sig utskottet kunna förutsätta att utvecklingen i fråga om
möjligheterna till utbyte mellan de nordiska länderna av radio- och TVsändningar
uppmärksamt följes av vederbörande myndigheter och radioföretag
samt att de åtgärder som därvid befinns påkallade vidtas. Någon
särskild åtgärd från riksdagens sida synes med hänsyn till anförda förhållanden
inte erforderlig, varför utskottet avstyrker motionerna i fråga.
Vidkommande slutligen det i motionen 11:670 framförda yrkandet att
riksdagen hos Kungl. Maj :t begär att avtalet mellan Sveriges Radio och
staten tages till omprövning syftande till att programverksamheten i radio
och TV blir föremål för en fortlöpande granskning som främjar god smak,
elementära sanningskrav och respekt för samhällets lagar, får utskottet
anföra följande.
I enlighet med det av statsmakterna nyligen fattade beslutet angående
rundradions fortsatta verksamhet in. m. ankommer det på företagets ledning
jämte den omorganiserade radionämnden att tillse att de i förenämnda
beslut uppdragna riktlinjerna för programverksamheten följes samt att
vidta härför eventuellt erforderliga åtgärder. Då utskottet vidare anser sig
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967
13
kunna utgå från att — vid ingåendet av det nya avtal som Kungl. Maj :t har
att sluta med radioföretaget angående programverksamhetens handhavande
och därmed sammanhängande frågor — det av motionärerna angivna huvudsyftet
i princip kommer att tillgodoses synes någon särskild åtgärd i frågan
från riksdagens sida ej erforderlig. Motionen avstyrks därför.
Kungl. Maj :ts förslag i övrigt med avseende å såväl storleken av medelsförbrukningen
under televerkets fond som rundradioverksamhetens omfattning
och inriktning tillstyrkes av utskottet, som vidare under punkten
6 i det följande tillstyrker anvisande av medel till radio- och televisionshus
i Stockholm. Till den under anslaget till ersättning för viss rundradioverksamhet
för nästa budgetår erforderliga anslagsanvisningen återkommer
utskottet framdeles vid sin prövning av medelsbehovet på driftbudgeten.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 528 och II: 677, till Teleanläggningar
m. m. för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag
av 599 000 000 kr.;
II. att riksdagen må
a) till Rundradioanläggningar för budgetåret 1967/68 anvisa
ett investeringsanslag av 33 700 000 kr.;
b) medge att televerket lämnas de beställningsbemyndiganden
departementschefen i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 3 januari 1967 föreslagit;
III. att motionerna I: 12 och II: 17 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
IV. att motionerna I: 91 och II: 122 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
V. att motionerna I: 58 och II: 77 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
VI. att motionerna I: 532 och II: 668 icke må av riksdagen
bifallas;
VII. att motionerna 1:535 och 11:679 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
VIII. att motionerna I: 681 och 11:520 icke må av riksdagen
bifallas;
IX. att motionen II: 233 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
X. att motionen 11:670 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
14
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967
Statens järnvägar
4:o) Statens järnvägars anslagsbehov. Kungl. Maj :t har (s. 173—191) föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1967/68 under statens järnvägars fond
anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 428 000 000 kr.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 365 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren av herrar Åkesson och Karl-Erik
Eriksson (I: 411) och den andra inom andra kammaren av fru Nettelbrandt
m. fl. (II: 519), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
måtte anhålla om utredning och förslag beträffande kommunikationsproblem
inom landsbygdens glesbygdsområden.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får
utskottet hänvisa till motionen I: 411.
Utskottet. Den av järnvägsstyrelsen för budgetåret 1967/68 föreslagna
medelsförbrukningen om 435 milj. kr. har av departementschefen ansetts
böra begränsas till 415 milj. kr. Detta innebär dock en ökning med 40 milj.
kr. i jämförelse med den nu beräknade och av utskottet under punkten
1 i det föregående godkända medelsramen för innevarande budgetår.
En betydande del av de föreslagna investeringarna anges hänföra sig till
SJ :s kapitalkrävande åtaganden för lokaltrafiken inom storstockholmsområdet.
Tyngdpunkten i programmet i övrigt har lagts vid fortsatta rationaliseringsåtgärder
och viss kapacitetsökning på huvudlinjerna.
Erfarenheterna från vintern 1965/66 bär enligt departementschefen aktualiserat
brister i SJ :s trafikapparat, vilka krävt omedelbara och extraordinära
åtgärder bl. a. ökad anskaffning av godsvagnar, vissa verkstadsmaskiner
och speciell vinterutrustning. Av det totala medelsbehov om 147
milj. kr. som angetts för ändamålet disponerades redan under budgetåret
1965/66 14,4 milj. kr. och beräknas för vartdera av budgetåren 1966/67 och
1967/68 ca 30 milj. kr.
Arbetena för att öka kapaciteten och sänka driftkostnaderna på affärsbanenätet
omfattar främst utbyte av räler, utbyggnad av fjärrblockering,
förbättring av kontaktledning och automatisk linjeblockering. Förbrukningen
avseende rullande materiel och sjöfartsmateriel innefattar anskaffning
av ett större antal öppna och slutna godsvagnar, specialvagnar och
malmvagnar. Omfattande leveranser pågår också för att täcka behovet av
bussar inför övergången till högertrafik. Tågfärjan Skåne för Trelleborg—
Sassnitz-leden levererades under senare delen av 1966 och den nya bil- och
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967 15
passagerarfärjan för Trelleborg—Travemunde-leden beräknas bli levererad
hösten 1967.
I statsrådsprotokollet erinras vidare om att de i enlighet med överenskommelse
mellan SJ och Kommunalförbundet för Stockholms stads och läns
regionala frågor planerade investeringarna för lokaltrafiken på de norinalspåriga
järnvägslinjerna inom Storstockholmsområdet förutsatts finansierade
med investeringsanslag på statens kapitalbudget. Överenskommelse
har numera också träffats om planeringen av investeringarna i den av SJ
bedrivna lokaltrafiken på linjerna från Stockholm C till Märsta, Kungsängen,
Södertälje S och Västerhaninge. Det totalt erforderliga beloppet härför
fram till 1975 beräknas uppgå till 375 milj. kr. exklusive räntor under
byggnadstiden vartill kommer 40 milj. kr. för projektering och administration,
som skall bestridas av SJ :s driftmedel, samt kostnader för markförvärv.
Trafiken skall ombesörjas av SJ såsom entreprenör på uppdrag av
AB Storstockholms Lokaltrafik.
I investeringarna för nästa budgetår ingår även 9 milj. kr. avseende
järnvägslinjer för vilkas driftunderskott ersättning beräknats i särskild
ordning samt vidare vissa medel för investeringar för särskilda rundvirkestransporter
och för försvarsändamål m. m.
Kungl. Maj :ts sålunda framlagda förslag till investeringsplan för statens
järnvägars fond tillstyrkes av utskottet liksom den förordade fördelningen
på olika investeringsobjekt samt beräkningen av anslagsbehovet. Utskottet
biträder jämväl vad departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt
anfört och förordat, vilket bl. a. innebär att SJ erhåller bemyndigande
att under budgetåren 1967/68—1969/70 upphandla bussar för sammanlagt
65 milj. kr. Vidare får företaget i likhet med vad som skett under de tre
föregående budgetåren även för nästa budgetår i bokföringen inom värdeminskningskontot
föra över högst 30 milj. kr. från delkontot för pensionsförpliktelser
till slopningskontot i den mån behov därav föreligger.
I motionerna 1:411 och 11:519 har hemställts att riksdagen hos Kungl.
Maj :t anhåller om utredning och förslag beträffande kommunikationsproblem
inom glesbygdsområden. Utskottet får i anledning härav anföra
följande.
Utskottet är för sin del väl medvetet om de problem den pågående strukturomvandlingen
av samhället skapat i skilda hänseenden och inte minst
i vad avser kommunikationerna inom glesbygdsområdena. Det är enligt
utskottets uppfattning angeläget att härmed sammanhängande frågor får en
tillfredsställande lösning. Det av statsmakterna 1963 fattade beslutet rörande
riktlinjer för den statliga trafikpolitiken m. m. och i anledning därav vidtagna
åtgärder med avseende exempelvis på stödet til! trafikföretagen för
driften på trafiksvaga bandelar och ej lönsamma busslinjer har bl. a. syftat
härtill. Utvecklingen på området torde dock påkalla ökad uppmärksamhet
från statsmakternas sida.
16
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967
I anslutning härtill må erinras om att i statsverkspropositionen (bil. 13,
s. 9 o. följ.) bl. a. framhållits, att de snabba förändringarna inom näringslivet,
den fortgående befolkningsomflyttningen med därav förorsakade
urbaniserings- och glesbygdsproblem samt den allt starkare konkurrensen
mellan olika regioner och orter om samhällsresurser av skilda slag leder
till att en målmedvetet inriktad regional planering blir en alltmer angelägen
uppgift. I propositionen hänvisas vidare till att i de riktlinjer för en aktiv
lokaliseringspolitik som gäller sedan den 1 juli 1965 förutsatts en rad olika
åtgärder med den angivna inriktningen. Erfarenheterna av lokaliseringsverksamheten
sägs också bekräfta att vidsträckta glesbygdsområden och
även många mindre tätorter inte kan få sina sysselsättnings- och serviceproblem
lösta genom lokaliseringspolitiska stödåtgärder. Därför har som
komplement till vissa i propositionen nämnda undersökningar en särskild
arbetsgrupp tillsatts inom Ivungl. Maj :ts kansli med uppgift att pröva och
successivt lägga fram förslag till åtgärder för att tillförsäkra dem som bor
kvar i glesbygden en samhällelig service som motsvarar tidens krav. Till
gruppen, som består av företrädare för närmast berörda departement —
däribland kommunikationsdepartementet — bar knutits representanter för
kommunerna och landstingen. Även åtgärder i syfte att vidmakthålla och
förbättra kommunikationerna samt annan service för glesbygdsbefolkningen
kommer därvid att behandlas. Enligt vad utskottet erfarit har arbetet
med dessa frågor sedan någon tid pågått och kommer under den närmaste
tiden att intensifieras. Med beaktande bl. a. härav har utskottet inte funnit
sig berett att tillstyrka att från riksdagens sida särskild utredning i ämnet
nu begäres. Utskottet vill även erinra om att riksdagen så sent som vid fjolårets
höstsession avvisade motionsledes väckta yrkanden om bl. a. förslag
till en allsidig kartläggning av de trafikmässiga, ekonomiska, sociala och
lokaliseringspolitiska aspekterna på den 1963 beslutade statliga trafikpolitiken
mot bakgrunden av de senaste årens snabba strukturförvandling av
den kollektiva trafiken. Under hänvisning jämväl till vad utskottet därvid
anförde (SU nr 146) avstyrks således de nu förevarande motionerna.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må
a) till Järnvägar m. m. för budgetåret 1967/68 anvisa
ett investeringsanslag av 428 000 000 kr.;
b) medge att statens järnvägar lämnas det beställningsbemyndigande
departementschefen i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 3 januari 1967 föreslagit;
II.
att motionerna 1:411 och 11:519 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967
17
Luftfartsverket
5:o) Luftfartsverkets anslagsbehov. Kungl. Maj :t bär (s. 192—204) föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1967/68 under luftfartsverkets fond anvisa
i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 15 300 000 kr.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 27 600 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren av herr Herbert Larsson m. fl.
(I: 209) och den andra inom andra kammaren av herr Johansson i Trollhättan
m. fl. (11:268), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhålla om en utredning om en plan över storflygfälten
1 Sverige och om de lämpligaste förbindelserna mellan dessa och olika befolkningscentra.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionen II: 268.
Utskottet. Under förevarande punkt har departementschefen under hänvisning
till förslag i det av 1963 års luftfartsutredning framlagda betänkandet
Luftfartsverkets ekonomi och organisation (SOU 1966: 34) förordat att
den f. n. på televerkets fond bokförda radiotekniska utrustningen den
30 juni 1967 förs över till luftfartsfonden, vilken i analogi med de övriga
affärsverksfonderna i fortsättningen anses böra benämnas luftfartsverkets
fond. Under denna behandlas i enlighet härmed luftfartsverkets framställningar
beträffande investeringar i radioteknisk utrustning för budgetåret
1967/68. Investeringarna härför anses liksom verkets övriga investeringar
böra finansieras från investeringsanslaget Flygplatser m. m. och upptas
under en objektsgrupp, benämnd Radioanläggningar och teleutrustning.
Vidare överföres, ävenledes på förslag av luftfartsutredningen, viss anskaffning
av meteorologiska instrument in. in. från Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut till luftfartsfonden och tas där upp under en objektsgrupp,
benämnd Utrustning för flygväderlekstjänsten.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts sålunda framlagda förslag och finner
inte anledning till erinran mot vad departementschefen i detta sammanhang
anfört och förordat.
För verkets investeringar under nästa budgetår föreslås av Kungl. Maj :t
en ram om 16,2 milj. kr. mot av verket föreslagna 22,2 milj. kr. I den
beräknade medelsförbrukningen ingår för Arlanda flygplats 3,7 milj. kr.,
avseende tillbyggnadsarbeten i stationsbygganden och fortsatta utredningar
rörande nytt stationsområde samt viss komplettering med belysningsanordningar.
I fråga om Bromma flygplats avses bl. a. huvudbanan förstärkas
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 saml. Nr 9
18
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967
och elanläggningar för flygplatsens försörjning med elektrisk kraft m. in.
rustas upp, för vilket beräknas 1,8 milj. kr.
Beträffande Karlstads flygplats meddelas i statsrådsprotokollet att preliminärt
avtal träffats med staden om bidrag till vissa kompletteringsarbeten,
omfattande banbreddning in. in. och kostnadsberäknade till 850 000
kr., varav staden förutsatts skola svara för halva beloppet.
Vidare beräknas 1,3 milj. kr. för belysningsanläggningar för att förbättra
inflygnings- och landningsförhållandena på Torslanda, Bulltofta, Sundsvalls
och Visby flygplatser samt på de militära flygplatser som är upplåtna
för civil linjefart. För mindre arbeten på diverse flygplatser, reservkraftaggregat,
fordon, maskiner och redskap beräknas tillhopa 2,6 milj. kr. samt
för anskaffning och installation av radioanläggningar och teleutrustning
6,1 milj. kr. I programmet härför ingår bl. a. ersättning av vissa ILS-utrustningar
på Visby, Bromma och Jönköpings flygplatser jämte ytterligare
radaranläggningar på Arlanda och Bulltofta m. m. Viss utrustning för
flygväderlekstjänsten slutligen tas upp med 0,2 milj. kr.
Den i enlighet härmed av Kungl. Maj :t för nästa budgetår föreslagna
medelsförbrukningen under fonden tillstyrkes av utskottet liksom den förordade
fördelningen på olika utgiftsändamål jämte anslagsberäkningen.
Utskottet, som även lämnar förslaget i övrigt utan erinran, får beträffande
de i motionerna I: 209 och II: 268 framförda yrkandena anföra följande.
Motionärerna har hemställt att riksdagen hos Kungl. Maj :t anhåller om
en utredning om en plan över storflygfälten i Sverige och om de lämpligaste
förbindelserna mellan dessa och olika befolkningscentra. I luftfartsutredningens
i det föregående omnämnda betänkande har emellertid bl. a. behandlats
den framtida utbyggnaden av flygplatser och därmed sammanhängande
frågor. Utredningens förslag är f. n. föremål för prövning inom
Kungl. Maj :ts kansli och proposition i ämnet förväntas inom kort. I avvaktan
härpå kan utskottet inte finna det motiverat att från riksdagens
sida begära en särskild utredning av det slag motionärerna yrkat och avstyrker
därför motionerna i fråga.
Utskottet hemställer,
I. att riksdagen må till Flygplatser in. in. för budgetåret
1967/68 anvisa ett investeringsanslag av 15 300 000 kr.;
II. att motionerna I: 209 och II: 268 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Statens alimäuna fastighetsfond
6:o) Radio- och televisionshus. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(s. 205—207) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Radio- och televisionshus för budgetåret
1967/68 anvisa ett investeringsanslag av 4 955 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967
19
Statens ullåningsfonder
7 :o) Statens lånefond för den mindre skeppsfarten. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (s. 208 o. 209) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens lånefond för den mindre
skeppsfarten för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag
av 2 000 000 kr.
Fonden för låneunderstöd
8:o) Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1966/67. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (s. 210) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport
för 1966/67 för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag
av 7 500 000 kr.
Diverse kapitalfonder
Statens vägverks förrådsfond
9:o) Vägmaskiner m. m. Kungl. Maj :t har (s. 212—216) föreslagit riksdagen
att dels under statens vägverks förrådsfond för budgetåret 1967/68
anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 41 700 000 kr.,
dels ock medge att statens vägverk lämnas i statsrådsprotokollet angivet
beställningsbemyndigande.
Anslaget till förrådsfonden är för innevarande budgetår uppfört med
48 000 000 kr. Investeringsramen har fastställts till 51 500 000 kr.
För nästa budgetår beräknas investeringsramen till 43 000 000 kr. Med
beaktande av förefintliga reservationsmedel föreslås anslaget uppföras med
41 700 000 kr.
Utskottet. För investeringarna i statens vägverks förrådsfond föreslår
departementschefen för budgetåret 1967/68 en medelsförbrukningsram av
43 milj. kr. eller 8,5 milj. kr. mindre än vad som beräknas för innevarande
budgetår. Huvuddelen av investeringarna, eller 34 milj. kr., hänför
sig till objektgruppen motorfordon och vägmaskiner in. m. För garage- och
förrådsbyggnader samt färjor beräknas 5,0 milj. lo-, resp. 3,5 milj. kr. samt
för diverse och oförutsett 0,5 milj. kr. Med hänsyn till arbetsmarknadsläget
bör enligt departementschefens mening igångsättningen av nya busbyggnadsföretag
under budgetåret 1967/68 i första hand avse företag i norra
Sverige.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj ds förslag rörande investeringarna i förrådsfonden
för budgetåret 1967/68. Vad departementschefen i övrigt anfört
20
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967
och förordat har inte gett utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Utskottet tillstyrker sålunda föreslagen medelsanvisning av 41,7
milj. kr. samt att statens vägverk erhåller ett i förhållande till innevarande
hudgetår oförändrat beställningsbemyndigande om 26 milj. kr. för leveranser
till maskincentralförrådet under budgetåret 1969/70.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
I. till Vägmaskiner m. m. för budgetåret 1967/68 anvisa
ett investeringsanslag av 41 700 000 kr.;
II. medge att statens vägverk lämnas i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 3 januari 1967 angivet
beställningsbemyndigande.
Sjöfartsverkets fond
10:o) Sjöfartsmateriel m. m. Kungl. Maj:t har (s. 216—223) föreslagit riksdagen
att dels under sjöfartsverkets fond för budgetåret 1967/68 anvisa i
statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 18 900 000 kr., dels ock
medge att sjöf artsstyr elsen lämnas i statsrådsprotokollet angivna beställningsbemyndiganden.
Anslaget till sjöfartsverkets fond är för innevarande budgetår uppfört
med 13 200 000 kr. Investeringsramen har fastställts till samma belopp.
För nästa budgetår beräknas investeringsramen till 19 900 000 kr. Med
beaktande av förefintliga reservationsmedel föreslås anslaget uppföras med
18 900 000 kr.
Utskottet. För investeringarna i sjöfartsverkets fond föreslår departementschefen
för budgetåret 1967/68 en medelsförbrukningsram av 19,9
milj. kr. eller 6,7 milj. kr. mer än vad som beräknats för innevarande budgetår.
Härav belöper 7,5 milj. kr. på objektgruppen Sjösäkerhet och 1,4 milj.
kr. på utrustning för sjömätning. För farledsarbeten och muddermateriel
beräknas 600 000 kr. resp. 300 000 kr. Under objektgrnppen Isbrytning tas
upp ett belopp av 10 milj. kr. för förskottsbetalning på en ny isbrytare, vilken
beräknas kunna sättas i tjänst vintern 1969—1970. För diverse och oförutsett
föreslås ett belopp av 100 000 kr. Vidare förordar departementschefen
att sjöf artsstyrelsen bemyndigas att beställa en ny isbrytare. Härutöver föreslås
att s j öfar tsstyr el sen erhåller ett beställningsbemyndigande om 5 milj.
kr. gällande leveranser av sjöfartsmateriel under ettvart av budgetåren
1968/69 och 1969/70.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag rörande investeringarna i sjöfartsverkets
fond för budgetåret 1967/68. Vad departementschefen i övrigt
anfört och förordat har inte gett utskottet anledning till erinran eller sär
-
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967 21
skilt uttalande. Utskottet tillstyrker sålunda föreslagen medelsanvisning av
18,9 milj. kr. samt förordade beställningsbemyndiganden.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
I. till Sjöfartsmateriel m. m. för budgetåret 1967/68 anvisa
ett investeringsanslag av 18 900 000 kr.;
II. medge att sjöfartsstyrelsen lämnas de i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 3 januari
1967 angivna beställningsbemyndigandena.
Uppskjuten fråga
11 :o) Uppskjuten fråga. Utskottet kommer framdeles att avge utlåtande
beträffande Kungl. Maj :ts under punkten Förskott till vissa plankostnader
m. in. framlagda förslag, vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
Stocholm den 14 mars 1967
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson,
Virgin, Axel Andersson, Ivar Johansson, Fritz Persson, Svensson, fru Wallentheim,
herrar Bengtson, Ottosson, Bertil Petersson, Herbert Larsson, Eric
Gustaf Peterson och Strandberg; samt
från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olofström, Blidfors,
Almgren, Mellqvist, Mattsson, fröken Olsson, herrar Gustafsson i Skellefteå,
Lindholm, Johansson i Norrköping, Gustafsson i Kårby, Fagerlund,
Björkman, Källstad och Tobé.
Reservationer
1) vid punkten 1 (Investeringsplan för kommunikationsverken m. in.)
beträffande den totala medelsförbrukningen av herrar Virgin, Ottosson,
Strandberg, Bohman och Björkman, vilka i anledning av motionerna I: 541
och 11:667 ansett att
dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 4 börjar med »I anledningav»
och på s. 5 slutar med »avstyrkes följaktligen», bort ha följande lydelse:
»I likhet med motionärerna anser utskottet att de statliga utgifterna i
möjligaste mån måste begränsas och återhållsamhet iakttagas i fråga om de
22
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967
statliga investeringarna. Den förenämnda marginalen om 10 % torde vidare
vara obehövlig. Skulle nämligen ett mycket trängande behov uppstå bör
detta i stället tillgodoses genom förslag på tilläggsstat, varigenom riksdagen
får möjligheter att i sedvanlig ordning pröva det ifrågasatta anslagets beliövlighet.
En dämpning av investeringstakten för televerkets del är dessutom
med hänsyn till det ekonomiska läget nödvändig. Investeringsramen
för budgetåret 1987/68 för nämnda verk bör därför fastställas till samma
belopp som ursprungligen fastställdes för innevarande år eller 537 milj. kr.
På sålunda anförda skäl ävensom med beaktande av vad motionärerna i
övrigt anfört tillstyrker utskottet motionärernas yrkande om en sammanlagd
minskning med 156 milj. kr. av medelsförbrukningen under här
ifrågavarande fonder.»
dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 541 och
II: 667, i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad utskottet
anfört.»
2) vid punkten 3 (Televerkets anslagsbehov)
a) beträffande medelsanvisningen till teleanläggningar av herrar Axel
Andersson, Ivar Johansson, Bengtson, Eric Gustaf Peterson, Mattsson, Gustafsson
i Skellefteå, Gustafsson i Kårby, Källstad och Tobé, vilka ansett att
utskottet bort tillstyrka motionerna I: 528 och II: 677, och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 9, som börjar med »Den förutsatta»
och slutar med »avstyrks därför», bort ha följande lydelse:
»Vid fördelningen på de skilda utgiftsändamålen har departementschefen
upptagit de för inköp och byggande av fastigheter avsedda medlen med
70,5 milj. kr. Med hänsyn till bl. a. angelägenheten av återhållsamhet med
offentligt byggande i nuvarande läge syns emellertid -—- såsom i motionerna
1:528 och 11: 677 framhållits — dessa fastighetsinvesteringar böra hållas
tillbaka ytterligare. En minskning av medelsanvisningen härför med 7 milj.
kr. bör därför ske, varigenom det totalt erforderliga anslagsbeloppet reduceras
från 599 till 592 milj. kr. Under hänvisning till det anförda tillstyrker
utskottet motionerna i fråga.»
dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 528 och II: 677, till Teleanläggningar
in. in. för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag
av 592 000 000 kr.;»
b) beträffande tilläggsdirektiv till 1966 års reklamutredning av herrar
Virgin, Ottosson, Strandberg, Bohman och Björkman, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka motionerna I: 58 och II: 77, och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 11, som börjar med »Motioner i»,
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967 23
och slutar med »aktuella motionerna», bort ersättas med text av följande
Jydelse:
»Motionärerna framhåller bl. a. att ett demokratiskt statsskick förutsätter
en fri opinionsbildning i syfte att informera och stimulera människorna i
alla de frågor som berör dem som samhällsmedlemmar. Att följa och informera
om den politiska debatten och i förekommande fall kritisera statsmakternas
beslut förutsätter att opinionsbildningen är fri och att de viktiga
massmedia som utgörs av press, film, radio och TV är oberoende av partier*
regering, myndigheter och organisationer.
Den nyligen genomförda radiolagen innebär vidare, enligt motionärerna,
en definitiv monopolisering av televisionsverksamheten i Sverige och inskränker
den fria opinionsbildningen långt utöver vad rådande tekniska
och ekonomiska skäl i dagens läge kan motivera.
Radio- och televisionsmonopolet bör sålunda enligt motionärerna brytas
och inom ramen för de tekniska möjligheterna ersättas med frihet i etern,
en frihet som skall gälla såväl rundradio som television.
Utskottet delar motionärernas uppfattning. Kravet på frihet i etern leder
till att vid sidan om Sveriges Radio bör bildas nya bolag. Reklamfinansiering
torde därvid bli den naturliga inkomstkällan för oberoende bolag. Det
bör emellertid understrykas att reklamfinansiering endast är ett alternativ
av flera finansieringsformer och att det närmast får ses som en konsekvens
av friheten i etern. Utskottet är däremot icke berett att godtaga reklam i
Sveriges Radio såsom ett alternativ till reklam i fria och med varandra
konkurrerande televisionsbolag.
Vid en spridning av radio- och TV-kanaler på flera företag, torde det vara
naturligt att i första hand pröva det av Tidningsutgivareföreningen framförda
förslaget att tidningspressen finge ta huvudansvaret för ett programbolag
medan de avstode från ägareinflytande i Sveriges Radio. Att dagspressen
såsom första konkurrerande företag med Sveriges Radio skulle få
driva en TV-kanal sammanhänger bl. a. med att pressen inte endast har
ett avgörande ansvar för den dagliga nyhets- och opinionsförmedlingen
utan även representerar olika meningsriktningar.
Förslaget om frihet i etern för såväl ljudradio som television förutsätter
att en särskild auktoriseringsnämnd inrättas bestående av ledamöter utsedda
av Kungl. Maj :t. Dess främsta uppgift skall vara att avgöra frågor
rörande etableringsrätt. Vid sidan härav bör nämnden ha att avgöra antalet
fria program och i övrigt ge erforderliga riktlinjer för den fria radiooch
televisionsverksamheten. Auktoriseringsnämnden bör sålunda ta ställning
till det förslag som Tidningsutgivareföreningen kan komma att framföra
och i övrigt — under hänsynstagande till den tekniska och ekonomiska
utvecklingen — pröva kommande ansökningar från enskilda, organisationer
och företag om etablering av radio- och TV-sändningar.
Vid sidan av ett av pressen ägt fritt TV-företag bör sålunda efter hand
24
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967
andra företag kunna etableras exempelvis i syfte att bedriva regional verksamhet.
Det förhållandet att ytterligare endast ett rikstäckande sändarnät
nu kan utbyggas behöver heller inte hindra uppkomsten av flera konkurrerande
programföretag som sänder över hela landet och hyr tid på det av
televerket byggda och administrerade sändarnätet.
Departementschefen har nyligen tillkallat en utredning för undersökning
av möjligheter bl. a. till reklamfinansiering inom Sveriges Radios ram.
Den tillkomst av konkurrerande företag som är så väsentlig ur demokratisk
synpunkt kan emellertid omöjligen uppnås om man har ett statligt
radio-TV-företag som åtnjuter licensinkomster vid sidan av reklaminkomster
och som därmed har en konkurrenssituation som är övriga företag i
utomordentlig grad överlägsen. Även pressen skulle komma i ett orimligt
underläge i konkurrens med ett TV-företag som, tack vare licensinkomster,
kunde sätta sina annonspriser utan hänsyn till de faktiska kostnaderna.
Vad beträffar finansieringen av det pressägda TV-bolaget synes det naturligt
att detta sker bl. a. med inkomster från TV-annonser. Eftersom pressen
sedan gammalt svarar för den största delen av reklamförsäljningen i
landet bör ett sådant bolag väl kunna handha en TV-annonsering. Den av
departementschefen tillsatta utredningen om TV-reklam bör därför enligt
utskottets uppfattning erhålla tilläggsdirektiv att snabbt utreda och framlägga
förslag till erforderlig reglering av den reklamverksamhet som fordras
för finansiering av bl. a. ett pressägt TV-bolags sändningar. Regler bör
därvid skapas avsedda att trygga programskaparnas frihet gentemot annonsörerna.
Utskottet tillstyrker av anförda skäl motionerna i fråga.»
dels ock utskottets hemställan under V. bort ha följande lydelse:
»V. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 58 och
11:77, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att 1966 års
reklamutredning i tilläggsdirektiv erhåller uppdrag att snarast
utreda och framlägga förslag till erforderlig reglering
av den reklamverksamhet som fordras för fristående, bl. a.
av pressen ägt TV-företag, så att verksamheten kan påbörjas
samtidigt med att de tekniska förutsättningarna för
den andra kanalen föreligger, varvid det av föregående års
riksdag beslutade andra TV-pregrammet kan ersättas;»
c) beträffande inrättandet av ett andra TV-program av herrar Virgin,
Ottosson, Strandberg, Bohman och Björkman, vilka ansett att utskottet bort
tillstyrka motionerna I: 532 och II: 668, och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 11, som börjar med »Ej heller»
och slutar med »avstyrkes därför», bort ersättas med text av följande lydelse:
»I motionerna 1:532 och 11:668 hemställs att riksdagen beslutar att
inrättandet av ett andra TV-program uppskjutes tills vidare och intill dess
en mera gynnsam statsfinansiell situation föreligger.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967
25
När riksdagen fattade sitt förenämnda beslut om att omkring årsskiftet
1969/70 införa ett andra TV-program innebar detta, såsom i motionerna
framhållits, att riksdagen iklädde sig ansvaret för en ny investering av en
högst betydande omfattning. Då det nya sändningsnätet skulle komma att
föreligga fullt färdigt och tillgängligt för tittare inom alla delar av landet,
skulle kostnaderna för televerkets sändningsanordningar och för Sveriges
Radios studiolokaler m. m. enligt gjorda beräkningar uppgå till inemot
450 milj. kr. Under femårsperioden 1966/67—1970/71 skulle därav cirka
152 milj. kr. investeras i televerkets sändningsnät. Cirka 670 personer skulle
nyanställas av Sveriges Radio.
Från oppositionspartiernas sida varnade man vid utskottsbehandlingen
mot att detta vittutseende och mycket betydelsefulla beslut skulle forceras
fram i höstriksdagens slutskede. I särskilt yttrande till utskottsutlåtandet
(SU 163) förklarade representanter för de icke socialistiska partierna att
''med hänsyn till de betydande investeringar som det andra TV-programmets
introducerande för med sig hade det f. ö. varit av värde att kunna se
dessa investeringar mot bakgrund av den finansplan och den nationalbudget
som kommer att föreligga vid början av nästa år’.
Den statsverksproposition med tillhörande nationalbudget som vid riksdagens
början offentliggjordes visar enligt utskottets uppfattning hur berättigade
önskemålen om uppskov med beslutets fattande i själva verket var.
Att Kungl. Maj :t, som naturligtvis vid riksdagsbehandlingen den 14 december
1966 måste ha varit fullt under kunnig om budgetläget och om den allmänna
ekonomiska situationen, lät riksdagen fatta sitt beslut några veckor
före offentliggörandet av budgeten utan att hålla riksdagen underrättad
om det ekonomiska lägets utomordentliga allvar gör ett föga förtroendeväckande
intryck och förefaller närmast som ett medvetet försök att ställa
riksdagen inför fullbordat faktum. Därest riksdagen i mitten av december
haft den kunskap om dessa ekonomiska förhållanden som vi har i dag är
det väl i hög grad sannolikt att man med största noggrannhet sökt väga
prioriteten mellan å ena sidan det nya TV-programinet och å andra sidan
en rad andra viktiga investeringsändamål, ändamål som i det kärva ekonomiska
klimat som nu råder och som enligt regeringens egna prognoser
väntas bli bestående måst stryka på foten. Vi behöver bara erinra om
bostadsbyggandet, om de kommunala investeringar som nu råkar ut för
den 25-procentiga investeringsavgiften och om det trängande behovet av en
omfattande strukturrationalisering inom näringslivet. Vid en avvägning
mellan sådana behov och behovet av nytt TV-program är det knappast troligt
att det sistnämnda hade satts i förtur.
I budgeten för nästa år är för televerkets sändningsanordningar upptaget
10 milj. kr. avseende det andra TV-programmet, dessutom upptas av licensmedel
5 milj. kr. för utbildningskostnader inom Sveriges Radio. Långt större
poster kommer att falla på de närmaste budgetåren.
26
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967
Med hänsyn till nödvändigheten av att i det nuvarande läget iaktta den
strängaste sparsamhet med såväl statsutgifter som offentliga investeringar
finner utskottet det ofrånkomligt att utgifterna för ett nytt TV-program
slcjutes något framåt i tiden intill dess en mera gynnsam ekonomisk situation
föreligger. Utskottet tillstyrker följaktligen de nu aktuella motionerna.
»
dels ock utskottets hemställan under VI. bort ha följande lydelse:
»VI. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:532
och II: 668, besluta att inrättandet av ett andra TV-program
uppskjutes tills vidare och intill dess en mera gynnsam
statsfinansiell situation föreligger;»
d) beträffande införande av färg-TV av herrar Virgin, Axel Andersson,
Ivar Johansson, Bengtson, Ottosson, Eric Gustaf Peterson, Strandberg, Bohman,
Mattsson, Gustafsson i Skellefteå, Gustafsson i Kårby, Björkman,
Källstad och Tobé, vilka ansett att utskottets hemställan under VII. bort
ha följande lydelse:
»VII. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:535
och II: 679, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att förslag
om tidpunkten för införande av färg-TV i såväl program 1
som program 2 föreläggs innevarande års riksdags;»
e) beträffande motiveringen till yrkandet i reservationen 2 d),
1) av herrar Axel Andersson, Ivar Johansson, Bengtson, Eric Gustaf Peterson,
Mattsson, Gustafsson i Skellefteå, Gustafsson i Ivårby, Källstad och
Tobé, vilka ansett att det stycke i utskottets yttrande på s. 12, som börjar
med »Av liknande» och slutar med »års riksdag», bort ersättas med text av
följande lydelse:
»I enlighet med statsmakternas beslut om rundradions fortsatta verksamhet
skall ett program 2 i TV införas omkring årsskiftet 1969/70. Departementschefen
förklarade sig i den proposition som låg till grund för beslutet
inte vara beredd att ange någon tidpunkt för införande av färg-TV
i Sverige. Som motivering härför anfördes dels samhällsekonomiska skäl
och dels de fördelar ur teknisk-ekonomisk synpunkt på produktionssidan
och från konsumentsynpunkt, när det gäller mottagarapparaternas utförande
och pris, som kunde vinnas genom att avvakta utvecklingen utomlands.
I anledning av motionsledes väckta yrkanden hemställde emellertid utskottet
vid sin behandling av frågan att riksdagen hos Kungl. Maj :t skulle
begära att frågan om införande av svensk färg-TV i såväl program 1 som
program 2 gjordes till föremål för fortsatta överväganden och att förslag
i ärendet snarast möjligt förelädes riksdagen. Vidare framhöll utskottet,
att det i sammanhanget var av vikt, att samråd ägde rum med våra nordiska
grannländer. Denna utskottets hemställan bifölls sedan av riksdagen.
Utbyggnaden av sändarnätet för TV 2 avses såsom i motionerna 1:535
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967
27
och 0:679 framhållits ske tekniskt så att nätet medger sändning även av
färg-TV. En tillbyggnad av sändarnätet för TV 1 så att detta nät också kan
sända färg-TV beräknas ta eu tid av cirka två år och dra en kostnad av ca
15 milj. kr. Eftersom en utbyggnad av sändarnätet för TV 2 redan beslutats,
är således kostnaderna för erhållande av färgsändningsmöjligheter på båda
näten ganska ringa. Samhällsekonomiskt skulle det däremot innebära betydande
påfrestningar om allmänhetens inköp av färg-TV-mottagare bleve av
stor omfattning och tidsmässigt koncentrerade. Utländska erfarenheter har
visserligen sagts tala för att någon mycket kraftig och omedelbar uppgång i
apparatanskaffningen inte kommer att äga rum, då färg-TV-sändningar
introduceras. Det bör i detta sammanhang framhållas att färgsändningar
kan mottagas även i vanliga ’svart-vita’ apparater, vilket kan medföra att
många avvaktar med köp av färgapparat. Å andra sidan kan ett tryck
komma att uppstå genom att många hushåll i Sverige redan i år har möjlighet
att motta färg-TV-överföringar från utlandet.
Den svenska industrien bär angetts behöva minst 18 månaders varsel
innan svenska apparater kan saluföras. Det kan antas att, även om den
svenska industrien kommer med i produktionen, ca 25 % av apparatvolymen
torde komma att utgöras av importprodukter. Från industriens sida
görs gällande att ju längre framåt i tiden man skjuter på frågan om införande
av svensk färg-TV-sändning ju större del kommer att importeras
genom att den svenska industrien då kommer i ett sämre konkurrensläge.
Inget företag vill heller nu påbörja apparat tillverkning, då lagerhållningen
därigenom kan bli stor och dyrbar samtidigt som modellerna snabbt kan
bli föråldrade. En annan faktor av betydelse är ålderssammansättningen
hos det nuvarande apparatbeståndet. Det stora antalet apparater som tillfördes
marknaden under åren 1958—1962 beräknas vara förbrukade i slutet
av 1960-talet och i början av 1970-talet. Från allmänhetens sida är det
därför ett intresse att få kännedom om tidpunkten för införande av färgsändningar
så att apparatinköpen kan rättas härefter.
Starka skäl talar sålunda enligt utskottets uppfattning för ett klarläggande
och ett fixerande av tidpunkten för införande av färg-TV. Ett riksdagsbeslut
måste dock komma i god tid och senast minst två år före införande
av färg-TV.
Ytterligare skäl för att färg-TV bör införas snarast möjligt även i vårt
land är det förhållandet att Danmark avser att testköra färg-TV-sändningar
redan 1967. Västtyskland avser också påbörja sändningar 1967, vilka program
kommer att kunna sos i Danmark — en omständighet som torde ha
påskyndat det danska färg-TV-beslutet. Danska färg-TV-sändningar kommer
vidare att kunna mottagas i Sydsverige. Härigenom ökar kravet på
sådana mottagningsmöjligheter även i övriga delar av Sverige. De olympiska
spelen 1968 kommer att sända i färg-TV. Många torde vilja se både
vinterspelen i Grenoble och sommarspelen i Mexico City i färg-TV. Sändarnätet
för färg-TV över TV 1 bör därför i görligaste mån byggas ut till dess.
28
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967
Om detta inte är möjligt bör allmänheten åtminstone i god tid upplysas om
över vilka stationer färg-TV kan sändas. Möjligheter för sådana sändningar
föreligger redan nu vid vissa stationer. En klar information om vilka sändningsmöjligheter,
mottagningsförhållanden m. in. som nu föreligger och
kan tänkas föreligga inom en snar framtid bör ges allmänheten. Likaså bör
upplysning äga rum beträffande priser och kvaliteter på färg-TV-mottagare
och tillsatsanordningar för färg-TV-mottagning, en verksamhet som torde
kunna igångsättas av konsumentinstitutet.
Enligt uppgift kommer också ett flertal eurovisionssändningar — bl. a.
fotbollslandskamper och liknande idrottsevenemang — att sändas i färg.
Till bilden hör vidare, att Sveriges Radio torde ha såväl viss teknisk utrustning
som redan producerade program klara för färgsändningar. Däremot
fattas personal. När riksdagen således föreläggs förslag om tidpunkten
för införande av färg-TV bör därför erforderliga medel beräknas även
för personalförstärkningar och personalrekrytering vid Sveriges Radio. Personal
för de nödvändiga förberedelsearbetena bör anställas i god tid före
sändningarnas påbörjande. Sveriges Radio bör även kunna ges i uppdrag
att påbörja viss försöksverksamhet med färg-TV-sändningar över exempelvis
Nacka-sändaren.
På grund av viss mättnad på marknaden beträffande det ordinarie TVapparatbeståndet
har från radioindustriens sida den risken påtalats, att friställning
av arbetskraft kan bli aktuell inom en snar framtid. Om nytillverkning
av färg-TV-mottagare sätts i gång inom kort torde situationen
emellertid snabbt förbättras för radioindustriens del. Ytterligare ett argument
som talar för ett snabbt besked om vid vilken tidpunkt färg-TV skall
starta är den omständigheten att svensk färg-TV-mottagare vid omfattande
tillverkning skulle kunna exporteras till länder, som startar färgsändningar
redan nu eller nästfoljande år.
Ett besked nu om tidpunkten för införande av färgtelevision i vårt land
torde i stället för köprush resultera i en successiv apparatanskaffning, föranledd
till viss del av eurovisionssändningarna, olympiska spelen m. m.
Den större köplusten torde sannolikt infinna sig först i och med reguljära
färgsändningar i Sverige, vilket väl inte kan ske förrän tidigast under 1969.
Även då torde återhållsamheten i apparatanskaffningen vara stor beroende
på att mottagarna sannolikt kommer att betinga relativt höga priser.
På sålunda anförda grunder tillstyrker utskottet de nu förevarande motionerna.
Utskottet vill dock i anslutning härtill framhålla att ett förslagom
färg-TV-start så snart som möjligt på intet sätt får försena starten av
TV 2, som fastställts till 1969/70.»
2) av herrar Virgin, Ottosson, Strandberg, Bohman och Björkman, vilka
ansett att det stycke i utskottets yttrande på s. 12, som börjar med »Av liknande»
och slutar med »års riksdag», bort ersättas med text av följande
lydelse:
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967
29
»I enlighet med statsmakternas beslut om rundradions fortsatta verksamhet
skall ett program 2 i TV införas omkring årsskiftet 1969/70. Departementschefen
förklarade sig i den proposition som låg till grund för beslutet
inte vara beredd att ange någon tidpunkt för införande av färg-TV
i Sverige. Som motivering härför anfördes dels samhällsekonomiska skäl
och dels de fördelar ur teknisk-ekonomisk synpunkt på produktionssidan
och från konsumentsynpunkt, när det gäller mottagarapparaternas utförande
och pris, som kunde vinnas genom att avvakta utvecklingen utomlands.
I anledning av motionsledes väckta yrkanden hemställde emellertid utskottet
vid sin behandling av frågan att riksdagen hos Kungl. Maj :t skulle
begära att frågan om införande av svensk färg-TV i såväl program 1 som
program 2 gjordes till föremål för fortsatta överväganden och att förslag i
ärendet snarast möjligt förelädes riksdagen. Vidare framhöll utskottet, att
det i sammanhanget var av vikt, att samråd ägde rum med våra nordiska
grannländer. Denna utskottets hemställan bifölls sedan av riksdagen.
Utbyggnaden av sändarnätet för TV 2 avses såsom i motionerna 1:535
och II: 679 framhållits ske tekniskt så att nätet medger sändning även av
färg-TV. En tillbyggnad av sändarnätet för TV 1 så att detta nät också kan
sända färg-TV beräknas ta en tid av cirka två år och dra en kostnad av ca
15 milj. kr. Eftersom en utbyggnad av sändarnätet för TV 2 redan beslutats,
är således kostnaderna för erhållande av färgsändningsmöjligheter på båda
näten ganska ringa. Samhällsekonomiskt skulle det däremot innebära betydande
påfrestningar om allmänhetens inköp av färg-TV-mottagare blev av
stor omfattning och tidsmässigt koncentrerade. Utländska erfarenheter har
visserligen sagts tala för att någon mycket kraftig och omedelbar uppgång i
apparatanskaffningen inte kommer att äga rum, då färg-TV-sändningar
introduceras. Det bör i detta sammanhang framhållas att färgsändningar
kan mottagas även i vanliga ’svart-vita’ apparater, vilket kan medföra att
många avvaktar med köp av färgapparat. Å andra sidan kan ett tryck
komma att uppstå genom att många hushåll i Sverige redan i år har möjlighet
att motta färg-TV-överföringar från utlandet.
Danmark avser att starta färg-TV-sändningar redan innevarande år.
Västtyskland avser också påbörja sändningar 1967, vilka program kommer
att kunna ses i Danmark —■ en omständighet som torde ha påskyndat det
danska färg-TV-beslutet. Danska färg-TV-sändningar kommer vidare att
kunna mottagas i Sydsverige. Enligt uppgift kommer också ett flertal eurovisionssändningar
att sändas i färg liksom de olympiska spelen 1968.
Den svenska industrien har angetts behöva minst 18 månaders varsel
innan svenska apparater kan saluföras. Det kan antas att, även om den
svenska industrien kommer med i produktionen, ca 25 % av apparatvolymen
torde komma att utgöras av importprodukter. Från industriens sida
görs gällande att ju längre framåt i tiden man skjuter på frågan om in
-
30
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1967
förande av svensk färg-TV-sändning ju större del kommer att importeras
genom att den svenska industrien då kommer i ett sämre konkurrensläge.
Inget företag vill heller nu påbörja apparattillverkning, då lagerhållningen
därigenom kan bli stor och dyrbar samtidigt som modellerna snabbt kan
bli föråldrade. En annan faktor av betydelse är ålderssammansättningen
hos det nuvarande apparatbeståndet. Det stora antalet apparater som tillfördes
marknaden under åren 1958—1962 beräknas vara förbrukade i slutet
av 1960-talet och i början av 1970-talet. Från allmänhetens sida är det
därför ett intresse att få kännedom om tidpunkten för införande av färgsändningar
så att apparatinköpen kan rättas härefter.
Starka skäl talar sålunda enligt utskottets uppfattning för ett klarläggande
och ett fixerande av tidpunkten för införande av färg-TV. Ett riksdagsbeslut
måste dock komma i god tid och senast minst två år före införandet
av färg-TV.
På sålunda anförda grunder tillstyrker utskottet att riksdagen hos Kungl.
Maj :t begär att konkret förslag om tidpunkt för införande av färg-TV-sändningar
föreläggs årets riksdag.»
f) beträffande ersättning för viss rundradioverksamhet av herrar Virgin,
Ottosson, Strandberg, Bohman och Björkman, vilka i anledning av motionerna
I: 681 och II: 520 ansett att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12, som börjar med »Såsom
utskottet» och slutar med »i fråga», bort ha följande lydelse:
»Under anslaget Ersättning för viss rundradioverksamhet anser departementschefen
medel böra beräknas till ersättning för skolradioverksamhet,
radio- och TV-verksamhet i utlandet samt fria radiolicenser för blinda.
Även utskottet anser det motiverat att med skattemedel täcka televerkets
kostnader för sistnämnda ändamål och kommer därför framdeles att tillstyrka
att ett belopp av 70 000 kr. anvisas därför. Vad gäller propagandaverksamheten
för utlandet anser utskottet däremot att denna bör täckas av
medel huvudsakligen under utrikesdepartementets huvudtitel och i den
utsträckning så inte sker genom licensmedel. Utskottet återkommer senare
till frågan därom. Kostnaderna för skolradioverksamheten slutligen syns
helt böra täckas av licensmedel. Utskottet tillstyrker därför motionerna
I: 681 och II: 520.»
dels ock utskottets hemställan under VIII. bort ha följande lydelse:
»VIII. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 681
och 11:520, i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad
utskottet anfört rörande sättet för bestridande av televerkets
kostnader för fria ljudradiolicenser åt blinda ävensom
skolradioverksamheten samt den del av propagandaverksamheten
för utlandet, som ej täcks av särskilt anslag under
tredje huvudtiteln;»
ESSELTE AB, STHLM 67
714595