Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967
1
Nr 6
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna på driftbudgeten
för budgetåret 1967/68 inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde jämte i ämnet väckta
motioner.
(4:e avd.)
De i detta utlåtande upptagna anslagen har i statsverkspropositionen redovisats
inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde. I propositionen
nr 21 (bilaga 6) har anslagen upptagits såsom tillhöriga kommunoch
samfärdseldepartementet. Sedan utskottet i sitt av riksdagen godkända
utlåtande nr 29 uttalat sig för en omprövning av vissa departements benämning,
har Kungl. Maj :t i kungörelse den 24 februari 1967 (nr 47) om ändring
i stadgan den 17 maj 1963 (nr 214) angående statsdepartementen bibehållit
benämningen kommunikationsdepartementet. Med anledning härav
redovisar utskottet anslagen på sätt som föreslagits i statsverkspropositionen.
DRIFTBUDGETEN
Sjätte huvudtiteln
Vägväsendet
l:o) De lokala vägnämnderna m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
i propositionen nr 1 (bilaga 8, punkt B 2, s. 20 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 3 januari 1967), vilket
innebär en anslagsminskning med 50 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till De lokala vägnämnderna m. m. för
budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 275 000 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
2:o) Reglering av vissa skador inom statens vägverks ämbetsområde. I
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt B 3, s. 21), vilket innebär en anslagsökning
med 200 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Reglering av vissa skador inom sta1
-—Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 saml. Nr 6
2
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967
tens vägverks ämbetsområde för budgetåret 1967/68 anvisa
ett förslagsanslag av 1 400 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
3:o) Allmän översikt över beräkningen av väganslagen m. m. Anslagen till
vägunderhåll och vägbyggnader. Före behandlingen av de skilda anslagen
till vägunderhåll och vägbyggande har Kungl. Maj :t (s. 21—40) lämnat en
allmän översikt över beräkningen av väganslagen m. m.
Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning för budgetåret 1967/68 under
de skilda väganslagen innebär
att till Vägunderhållet anvisas ett reservationsanslag av 624,5 milj. kr.
(punkt B 4, s. 40—42);
att till Vägbyggandet anvisas ett reservationsanslag av 655,3 milj. kr.
(punkt B 5, s. 42—44);
att till Bidrag till underhåll av vägar och gator anvisas ett förslagsanslag
av 91 milj. kr. (punkt B 6, s. 44 och 45);
att till Bidrag till byggande av vägar och gator anvisas ett reservationsanslag
av 270 milj. kr. (punkt B 7, s. 45 och 46);
att till Bidrag till underhåll av enskilda vägar in. in. anvisas ett reservationsanslag
av 46,5 milj. kr. (punkt B 8, s. 46 och 47) och att under budgetåret
1967/68 statlig lånegaranti för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner
för vissa enskilda vägar beviljas intill ett belopp av 100 000 kr.;
samt att till Bidrag till byggande av enskilda vägar anvisas ett reservationsanslag
av 20 milj. kr. (punkt B 9, s. 47 och 48).
Kungl. Maj :ts förslag innebär att de nuvarande anslagen till byggande av
riksvägar, byggande av länsvägar, byggande av ödebygdsvägar samt byggande
av storbroar inte längre uppförs på riksstaten utan ersätts av anslaget
Vägbyggandet. Den föreslagna medelsanvisningen under anslaget till
vägunderhållet innebär en uppräkning med 97,5 milj. kr., varav 52,5 milj.
kr. för vissa av statens vägverks personalkostnader, vilka tidigare belastat
särskilda anslag till avlöningar och omkostnader men som i fortsättningen
avses utgå från anslagen till vägunderhållet resp. till vägbyggandet. Förslaget
till medelsanvisning under anslaget till vägbyggandet innebär i förhållande
till de på riksstaten för innevarande budgetår uppförda väg- och brobyggnadsanslagen
en anslagsuppräkning med 45,3 milj. kr., vilken hänför
sig till personalkostnader som tidigare belastat särskilda anslag till avlöningar
och omkostnader. I fråga om anslagen till bidrag till underhåll av
vägar och gator samt bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. innebär
Kungl. Maj:ts förslag anslagsuppräkningar av 4,0 milj. kr. för vartdera
anslaget.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967
3
herr Strandberg in. fl. (1:295) och den andra inom andra kammaren av
herrar Bengtson i Solna och Hedin (II: 373), i vilka hemställts att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om en allsidig och förutsättningslös
utredning, på sätt som i motionerna närmare anges, om vägväsendets
framtida finansiering — lånefinansiering respektive avgiftsfinansiering
— vad avser starkt kapitalkrävande anläggningar, såsom motorvägar
och storbroar, antingen inom pågående utredningars ram eller som en ny
utredning;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Axel Andersson in. fl. (1:527) och den andra inom andra kammaren
av herr Larsson i Umeå m. fl. (11:675), i vilka föreslagits att riksdagen
måtte besluta reservera av vägbyggnadsanslaget 50 milj. kr. och av vägunderliållsanslaget
25 milj. kr. för Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs,
Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län samt att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om en utredning genom
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för en kartläggning om behovet av
förstärkning av vägnätet för att möta de väntade tyngre transporterna av
skogsråvara;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Ferdinand Nilsson och Torsten Andersson (1:537) och den andra
inom andra kammaren av herr Svensson i Vä m. fl. (II: 680), i vilka föreslagits
1. att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning
och förslag avseende att den förbättrade vägstandard som motorismens
utveckling erfordrar måtte på ett mera rättvist sätt komma hela det
vägnät till godo som nu i alltmer ökad omfattning betjänar motorismens
behov för person- och varutrafik inklusive de tunga transporterna; 2. att
därvid måtte åsyftas att åstadkomma likställighet mellan landsbygdens och
stadssamhällenas bidragsprocent under skäligt hänsynstagande till väghållarnas
skattekraft; 3. att i avvaktan på ytterligare åtgärder städernas
och de stadsliknande samhällenas bidragsprocent vid vägbyggen måtte sänkas
med hälften av vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ifrågasatt, dvs.
utgå med 90 eller 80 procent, ävensom att i samband härmed anslaget härför
sänkes från 270 milj. kr. till 263 milj. kr.; 4. att anslagen för bidrag till
underhåll och byggande av enskilda vägar på landsbygden i enlighet med
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag höjes till respektive 48,5 milj. kr.
och 25 milj. kr. varjämte anslag till byggande av tätortsvägar (typ C) utanför
stadsplanerad mark avseende större byggnadsgator m. m. måtte överföras
att utgå av anslaget till vägföretag i städer och stadsliknande samhällen,
vartill nu högre bidrag erhålles;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Fälldin och Sundin (1:531) och den andra inom andra kammaren
av herr Gustafsson i Kårby m. fl. (II: 672), i vilka hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte uttala nödvändigheten av att vid budget -1*—Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 sand. Nr 6
4
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967
arbetet i Kungl. Maj :ts kansli inför budgetåret 1968/69 utrymme skapas för
en kraftig ökning i vägupprustningen i enlighet med syftet i gällande vägplan;
dels
två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sveningsson (I: 540) och den andra inom andra kammaren av herrar
Bengtson i Solna och Nilsson i Agnäs (II: 665), i vilka hemställts att riksdagen
måtte besluta att avvisa förslaget om att för andra hälften av budgetåret
1967/68 anvisa sammanlagt 32,9 milj. kr. för avlöningar in. m. på reservationsanslag
för underhåll och vägbyggande för att i stället disponera
dessa medel jämte ytterligare 14 milj. kr. till reell förstärkning av dessa
anslag ävensom bidraga till gatubyggandet, därvid förstärkningen om inalles
46,9 milj. kr. disponeras så, att vägunderhållet erhåller 13,3 milj. kr., vägbyggandet
18,6 milj. kr. och bidraget till gatubyggandet ökar med 15 milj.
kr.; att till vägunderhållet anvisa ett reservationsanslag av 620,15 milj. kr.;
att till vägbyggandet anvisa ett reservationsanslag av 658,65 milj. kr. samt
att till bidrag till byggande av gator och vägar anvisa ett anslag av 285
milj. kr.;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Lidgard och fru Diesen (I: 534) och den andra inom andra kammaren
av herr Bengtson i Solna m. fl. (11:666), i vilka hemställts att riksdagen
måtte besluta att ställa erforderliga medel till förfogande för utbyggnad av
tunnelbanor och vägar i stockholmsregionen, i enlighet med tidigare ingången
principöverenskommelse;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Schött och Arvidson (I: 294) och den andra inom andra kammaren
av herrar Hedin och Bengtson i Solna (II: 376), i vilka hemställts att riksdagen
i samband med behandlingen av sjätte huvudtitelns anslag till vägbyggandet
och bidrag till gatubyggandet måtte uttala sig för ökad användning
av ljusa beläggningar och uppdraga åt Kungl. Maj :t att till berörda
vägmyndigheter lämna erforderliga anvisningar;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Sueningsson och Yngve Nilsson (1:410) och den andra inom andra
kammaren av herrar Bengtson i Solna och Åkerlind (II: 374), i vilka hemställts
att riksdagen beslutar uppdraga åt Kungl. Maj :t att vidtaga sådana
åtgärder att rostskadorna på bilarna genom spridning av salt eller andra
frätande ämnen på vägarna om möjligt förhindras;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Åkesson och Skårman (I: 142) och den andra inom andra kammaren
av herr Hamrin i Kalmar in. fl. (II: 179), i vilka hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär att väg- och vattenbyggnadsverket
får i uppdrag att vid större vägar samt vid ödemarksvägar dels uppsätta
skyltar med uppgift om närmaste hjälptelefon, dels se till att hjälptelefoner
uppsättes där så anses erforderligt;
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967
5
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Tistad och Hermansson (I: 210) och den andra inom andra kammaren
av herr Berndtsson m. fl. (II: 207), i vilka hemställts att riksdagen
måtte i skrivelse till lvungl. Maj :t anhålla om en överarbetning av bestämmelserna
om bidrag till väghållning och vägunderhåll ävensom av statsbidragsgivningen
till enskilda vägar i syfte att åstadkomma den i motionen
begärda vidgade tillämpningen av bidragsgivningen;
dels ock en inom andra kammaren av herrar Gustafsson i Stenkyrka och
Franzén i Träkumla väckt motion (II: 375), vari hemställts att riksdagen
måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att skyndsam utredning
vidtages syftande till att det nuvarande enskilda vägunderhållet m. in.
samordnas med den statliga vägförvaltningen.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden fåi
utskottet hänvisa till motionerna 1:295, 11:675, 1:537, 11:672, 11:665
II: 666, II: 376, II: 374, II: 179, II: 267 och II: 375.
Utskottet. I sina petita för nästa budgetår har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hl. a. lämnat eu redogörelse för vägtrafikens utveckling och
vägarnas standard samt kostnadsutvecklingen m. m. inom vägunderhållet.
Med ledning av uppgifter som erhållits under arbetet med revideringen av
flerårs- och fördelningsplanerna har vidare de aktuella underhålls- och
investeringsbehoven för det allmänna vägnätet och städernas statsbidragsberättigade
vägar och gator redovisats. Mot bakgrund härav har styrelsen
för nästa budgetår hemställt om en medelsanvisning av 585 milj. kr. för
det statliga vägunderhållet och 670 milj. kr. för den ordinarie statliga vägoch
brobyggnadsverksamheten samt 91 resp. 335 milj. kr. för underhåll och
byggande av städernas statsbidragsberättigade leder. För bidrag till den
enskilda väghållningen har begärts 48,5 milj. kr. avseende underhållet och
25 milj. kr. avseende byggnadsverksamheten.
Departementschefen redogör inledningsvis för det faktiska utfallet —
avseende såväl ordinarie investeringar som beredskapsarbeten •— av investeringarna
inom väg- och gatubyggandet under femårsperioden 1961—-1965
samt beräknade utgifter för åren 1966—1967. Härvid framhålls bl. a. att
ca 1 100 km vägar och gator inom städernas områden -— utgörande främst
genom- och förbifartsleder av delvis motorvägsstandard — övertagits av
staten den 1 januari 1961, vilket innebär att betydande belopp för byggande
avlastas städernas bidragsanslag. I statsrådsprotokollet lämnas också uppgifter
om det faktiska utfallet av automobilskattemedlens specialbudget för
budgetåren 1960/61—1965/66 exkl. inkomster och utgifter med anledning
av högertrafiken.
För nästa budgetår bör enligt departementschefen anslagstilldelningen
för väg- och gatubyggandet bibehållas på nuvarande höga nivå men med
hänsyn till det samhällsekonomiska läget inte ytterligare ökas. I anslut
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967
ning härtill erinras bl. a. om beredskapsarbetenas omfattning samt om att
bruttoinvesteringarna i vägar och gator under en lång följd av år ökat i
snabbare takt än de totala bruttoinvesteringarna i landet. Samtidigt har,
enligt vissa av långtidsutredningen gjorda bedömningar, arbetsproduktiviteten
inom väg- och gatubyggandet ökat med ca 5 % i medeltal per år och
med en tendens till stegring av takten sedan 1957/58 till storleksordningen
6 ä 7 % per år.
Efter att vidare ha anfört vissa synpunkter på investeringsmedlens användning
föreslår departementschefen att den nuvarande formen för anslag
till den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten slopas fr. o. in. budgetåret
1967/68 och att i stället ett nytt anslag med rubriken Vägbyggandet
förs upp på riksstaten. Under detta anslag avses på motsvarande sätt som
för investeringsanslagen på kapitalbudgeten skola redovisas objektgrupper
motsvarande de nuvarande anslagen Byggande av riksvägar, Byggande av
länsvägar, Byggande av ödebygdsvägar och Byggande av storbroar. Anslaget
avses vara reservationsanslag och skall i sin helhet avräknas mot automobilskattemedlen.
Eventuella reservationer under de nuvarande anslagen
överförs till det nya anslaget den 1 juli 1968.
I enlighet med ett av väg- och vattenbyggnadsverket framlagt förslag föreslås
också att medel till avlöningar och omkostnader för viss del av vägverkets
personal beräknas under anslagen till den statliga väghållningen. För
sådana löner och omkostnader beräknas för perioden 1 juli 1967—31 december
1968 52,5 milj. kr. under anslaget till vägunderhållet och 45,3 milj. kr.
under anslaget till vägbyggandet. För kalenderåret 1968 beräknas därvid
medelsbehovet till 35,3 milj. kr. resp. 30,5 milj. kr. På andra hälften av
kalenderåret 1967 beräknas falla 17,2 milj. kr. resp. 14,8 milj. kr. Ramarna
för medelsförbrukningen under 1967 höjs med senast angivna belopp och
beräknas sålunda till 544 milj. kr. för vägunderhållet och 625 milj. kr. för
den ordinarie statliga väg- och brobyggnadsverksamheten.
Anslaget till det statliga vägunderhållet föreslås för nästa budgetår skola
höjas med 45 milj. kr. samt härutöver med 52,5 milj. kr. för förenämnda
administrationskostnader till 624,5 milj. kr. Medelsförbrukningen under
anslaget beräknas för nästa kalenderår till 607 milj. kr. Anslaget till vägbyggandet
tas upp med 655,3 milj. kr., varav 45,3 milj. kr. hänför sig till
den ändrade anslagstekniken. Medelsförbrukningen för kalenderåret 1968
beräknas till 640 milj. kr.
Såsom tidigare varit fallet beträffande byggnadsanslagen förutsätts det
få ankomma på Kungl. Maj :t att därest arbetsmarknadsläget så medger
eller påkallar bemyndiga vägverket att utöka underhålls- och byggnadsverksamheten
utöver angivna medelsomslutning av 607 milj. kr. resp. 640
milj. kr. genom att under budgetåret i förväg ta i anspråk erforderliga
belopp av de medel på de kalenderårsberäknade anslagen som är anvisade
för verksamheten under andra halvåret 1968. En minskning av verksam
-
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967
7
heten skall också kunna ske om så erfordras från arbetsmarknadssynpunkt.
Underhållsanslaget för den kommunala väghållningen beräknas i enlighet
med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag till 91 milj. kr. För
bidrag till byggande av vägar och gator föreslås en medelsomslutning om
270 milj. kr. och en anslagsanvisning av samma storlek.
Anslagen för bidrag till underhåll och byggande av enskilda vägar tas
upp med 46,5 resp. 20 milj. kr.
För administration och diverse ändamål beräknas — inklusive vissa anslag
under andra, åttonde, nionde, elfte och tolfte huvudtitlarna — sammanlagt
616,9 milj. kr. Det totalbelopp, som avses skola täckas av automobilskattemedlen,
skulle enligt beräkningarna därmed uppgå till (624,5
+ 655,3 + 91,0 + 270,0 + 66,5 + 616,9) = 2 324,2 milj. kr. I förhållande till
motsvarande på riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslag
innebär detta en ökning med 39,1 milj. kr. Då inkomsterna (inklusive trafikomläggningsskatten)
av automobilskattemedlen beräknas till 2 712,5 milj.
kr. skulle överskottet på vägväsendets specialbudget, vilket per den 30 juni
1966 uppgick till ca 652 milj. kr., komma att under budgetåret ökas med
ca 388 milj. kr.
Den av departementschefen föreslagna anslagsomläggningen innebär
enligt utskottets uppfattning påtagliga fördelar ur anslagstekniska och
praktiska synpunkter och tillstyrks därför av utskottet liksom beräknandet
av vissa medel för avlöningar och omkostnader under anslagen till den
statliga väghållningen. Utskottet vill också understryka angelägenheten av
att anslagstilldelningen för väg- och gatubyggandet även fortsättningsvis
hålls på en hög nivå samt att vägbyggnadsverksamheten i första hand inriktas
på de delar av vägnätet som är av särskild betydelse för näringslivets
transporter.
Vid sin prövning av frågorna om anslagens storlek har utskottet funnit
medelsanvisningen till vägunderhållet i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
böra tas upp med 624,5 milj. kr. samt medelsförbrukningen under nästa
kalenderår till 607 milj. kr., vilket såsom förut nämnts innebär en reell
ökning med 45 milj. kr. i förhållande till innevarande år. Härav följer att
utskottet inte kan tillstyrka att — på sätt i motionerna I: 540 och II: 665
föreslagits — ändringar görs i den av departementschefen förordade anslagstekniken
jämte medelsberäkningen samt att förevarande anslag i stället
beräknas till 620,15 milj. kr.
Anslaget till det statliga vägbyggandet anser utskottet, likaledes i enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag, böra tas upp med 655,3 milj. kr., varvid
för kalenderåret 1968 förutsätts en medelsförbrukning av 640 milj. kr.
Detta innebär — därest hänsyn tas till den nya anslagstekniken — en i förhållande
till innevarande år oförändrad omslutning av investeringsverk2*
— Iiihang till riksdagens protokoll 1967. 6 sand. Nr 6
8
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967
samheten. Av utskottets ställningstagande följer att det i motionerna I: 540
och II: 665 framställda yrkandet om en medelsanvisning till förevarande
ändamål om 658,65 milj. kr. avstyrks.
Även anslaget till bidrag till byggande av vägar och gator bör enligt utskottets
mening tas upp med av lvungl. Maj :t beräknat belopp, dvs. 270
milj. kr. Utskottet avstyrker följaktligen det i motionerna I: 540 och II: 665
framförda förslaget om en höjning av anslaget till 285 milj. kr.
Ej heller kan utskottet tillstyrka att i enlighet med yrkanden i motionerna
1:537 och 11:680 bidragsprocenten till städernas väg- och gatubyggande
sänks och att anslaget för ändamålet minskas till 263 milj. kr. Det i motionerna
framlagda förslaget att en viss kategori av de enskilda vägarna anslagsmässigt
förs över till städernas bidragsberättigade vägar och gator avstyrks
jämväl.
Kungl. Maj :ts förslag att till bidrag till underhåll och byggande av enskilda
vägar anslag anvisas med 46,5 milj. kr. resp. 20 milj. kr. finner sig
utskottet också böra godta. Den i motionerna 1: 537 och II: 680 föreslagna
höjningen av anslagen till 48,5 resp. 25 milj. kr. avstyrks alltså.
I de båda sistnämnda motionerna har vidare hemställts att riksdagen hos
Kungl. Maj :t begär utredning och förslag, syftande till att den förbättrade
vägstandard som motorismens utveckling kräver måtte på ett mera rättvist
sätt komma hela det vägnät till godo som nu i alltmer ökad omfattning betjänar
motorismens behov för person- och varutrafik m. m. samt att därvid
bl. a. likvärdighet eftersträvas mellan landsbygdens och stadssamhällenas
bidragsprocent. I anledning härav må erinras om att det i de direktiv, som
meddelats den 1964 tillsatta vägplaneutredningen bl. a. framhållits vara av
grundläggande betydelse att de resurser, som vårt land totalt kan sätta in
på väg- och gatuhållningen, från alla synpunkter fördelas så riktigt som möjligt.
Det förutsätts därför att utredningen utarbetar en totalplan över utbyggnadsbehoven
som innefattar de allmänna vägarna på landsbygden och
de statsbidragsberättigade vägarna och gatorna i städerna. Jämväl i fråga
om de statsbidragsberättigade enskilda vägarna på landsbygden bör utredningen
enligt direktiven i grova drag söka ange utbyggnadsbehoven. Med
beaktande av de sålunda meddelade direktivens innebörd kan utskottet inte
finna det motiverat att från riksdagens sida begära en särskild översyn av
det slag motionärerna yrkat och avstyrker därför motionerna även i denna
del.
De av Kungl. Maj :t i övrigt framlagda anslagsberäkningarna har inte gett
utskottet anledning till erinran liksom ej heller vad departementschefen i
samband därmed anfört och förordat. Detta innebär bl. a. att utskottet biträder
Kungl. Maj ds förslag att — på samma sätt som skett för innevarande
budgetår — 40 milj. kr. av vägbyggnadsanslaget och 20 milj. kr. av vägunderhållsanslaget
disponeras för arbeten inom Värmlands, Kopparbergs,
Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967
9
Vid dispositionen av dessa anslagsmedel skall liksom tidigare arbetsmarknadspolitiska
synpunkter beaktas.
Av det anförda följer att utskottet inte kan biträda yrkandet i motionerna
I: 527 och II: 675 att förenämnda belopp om 40 resp. 20 milj. kr. höjs
till 50 resp. 25 milj. kr. I motionerna har också yrkats att riksdagen hos
Kungl. Maj :t begär utredning genom väg- och vattenbyggnadsverkets försorg
för en kartläggning av behovet rörande förstärkning av vägnätet för
att möta de väntade tyngre transporterna av skogsråvara. Då utredningar
av detta slag torde ingå i den utrednings- och planeringsverksamhet som
väg- och vattenbyggnadsverket i nära kontakt med vederbörande myndigheter
och organisationer in. m. fortlöpande bedriver i syfte att erhålla underlag
för bedömningar av verkets investeringsverksamhet finner emellertid
utskottet inte anledning föreligga att från riksdagens sida göra en särskild
framställning i ämnet. Motionerna avstyrkes därför även i denna del.
I motionerna 1:531 och 11:672 har yrkats att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t uttalar nödvändigheten av att vid budgetarbetet i Kungl. Maj :ts
kansli inför budgetåret 1968/69 utrymme skapas för en kraftig ökning i
vägupprustningen i enlighet med syftet i gällande vägplan. En sådan ökning
måste enligt motionärerna förverkligas skyndsamt och garanteras redan
vid förenämnda budgetarbete.
Då utskottet av skilda skäl inte funnit sig böra tillstyrka att ett sådant
särskilt uttalande görs från riksdagens sida avstyrks ifrågavarande motioner.
I motionerna I: 295 och II: 373 har hemställts att riksdagen hos Kungl.
Maj :t begär en allsidig och förutsättningslös utredning på sätt i motionerna
närmare anges om vägväsendets framtida finansiering — lånefinansiering
respektive avgiftsfinansiering — i vad avser starkt kapitalkrävande anläggningar,
såsom motorvägar och storbroar, antingen inom pågående utredningars
ram eller som en ny utredning.
Senast vid fjolårets riksdag avvisades motioner i samma syfte, varvid bl. a.
hänvisades till riksdagens tidigare ställningstagande i ämnet och vissa pågående
utredningar rörande vägtrafikbeskattningen m. in. Med erinran
härom och under hänvisning till vad utskottet i samband därmed anförde
avstyrker utskottet även de nu aktuella motionerna.
Vidkommande det i motionen II: 375 framställda yrkandet att riksdagen
hos Kungl. Maj :t begär en skyndsam utredning — syftande till att det nuvarande
enskilda vägunderhållet m. m. samordnas med det statliga -—- må
erinras om de avsevärda förbättringar i bidragsgivningen till enskilda vägar
som på grundval av en av 1960 års vägsakkunniga verkställd utredning i
ämnet genomfördes vid 1963 års riksdag. I anslutning till nämnda beslut
prövades även de i förevarande motion berörda frågorna om en samordning
i skilda hänseenden av den enskilda väghållningen med den statliga samt
frågan om kommunernas handhavande av den enskilda väghållningen.
10
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967
Utskottet finner med hänsyn bl. a. härtill skäl ej föreligga att från riksdagens
sida begära ny utredning i ämnet och avstyrker därför motionen
i fråga.
I motionerna 1: 534 och II: G66 har hemställts att riksdagen beslutar att
ställa erforderliga medel till förfogande för utbyggnad av tunnelbanor och
vägar i stockholmsregionen i enlighet med tidigare ingången principöverenskommelse.
I anledning härav må erinras om de uttalanden som av utskottet
(SU nr 6 p. 9) gjordes vid 1965 års riksdag beträffande nämnda utbyggnad.
Utskottet framhöll sålunda att utgångspunkten vid bedömningen av bidragsfrågan
i princip måste vara att statsbidragen till byggande av tunnelbanor
skulle rymmas inom ramen för en eljest normal ökning av gatu- och
väganslagen till regionen. Utvidgningen av tillämpningsområdet för bidragsgivningen
avsåg sålunda inte i och för sig medföra en ökning i den totala
medelstilldelningen av automobilskattemedel utan att öppna möjligheter
för en alternativ användning av bidragsmedel i vad avsåg byggande av tunnelbanor
och yttrafikleder. Frihet skulle alltså föreligga att i princip välja
det alternativ, som ur samhällsekonomiska och trafikekonomiska synpunkter
bedömdes som den fördelaktigaste lösningen. Medelstilldelningen för
väg- och gatubyggnader inom andra delar av landet fick följaktligen ej
heller påverkas i negativ riktning.
Utskottet är alltjämt av samma uppfattning i dessa frågor och finner sig
med beaktande bl. a. av det anförda inte kunna biträda motionärernas yrkande.
Vidkommande vissa andra motionsledes väckta frågor får utskottet anföra
följande.
I motionerna 1:294 och 11:376 har hemställts att riksdagen uttalar sig
för ökad användning av ljusa beläggningar och uppdrager åt Kungl. Maj :t
atf till berörda vägmyndigheter lämna erforderliga anvisningar. Enligt vad
utskottet erfarit har väg- och vattenbyggnadsverket redan uppmärksammat
de av motionärerna aktualiserade förhållandena och även vidtagit vissa
åtgärder i anledning härav. Med hänsyn härtill och då utskottet vidare
förutsätter att verket noggrant följer utvecklingen på området synes någon
särskild framställning i ämnet från riksdagens sida ej påkallad, varför motionerna
avstyrks.
I motionerna I: 410 och II: 374 har hemställts att riksdagen beslutar att
åt Kungl. Maj :t uppdraga att vidta sådana åtgärder att rostskadorna på
bilarna genom spridning av salt eller andra frätande ämnen på vägarna om
möjligt förhindras. Även utskottet finner sådana åtgärder i och för sig
angelägna. Såsom utskottet i sitt utlåtande nr 6 till 1963 års riksdag i anledning
av då väckta motioner i ämnet framhöll är emellertid användningen av
salt i halkbekämpande syfte främst betingad av trafiksäkerhetsskäl och sammanhänger
dessutom med frågor av sådan teknisk natur att det torde få an
-
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967
11
komma på väg- och vattenbyggnadsverket att pröva desamma samt vidtaga
eventuellt erforderliga åtgärder. Verket har också bedrivit viss försöks- och
undersökningsverksamhet på området samt förklarat sig fortlöpande följa
frågan i samråd med bl. a. statens väginstitut och korrosionsinstitutet. Utskottet
finner med beaktande av det anförda någon särskild åtgärd från
riksdagens sida ej påkallad och avstyrker därför motionerna.
I motionerna I: 142 och II: 179 har hemställts att riksdagen hos Kungl.
Maj :t begär att väg- och vattenbyggnadsverket får i uppdrag att vid större
vägar samt vid ödemarksvägar dels uppsätta skyltar med uppgift om närmaste
hjälptelefon, dels se till att hjälptelefoner uppsätts där så anses erforderligt.
Vad motionärerna i samband därmed anfört finner utskottet i
och för sig värt beaktande. Enligt vad utskottet erfarit är dock inom väg- och
vattenbyggnadsverket härmed sammanhängande spörsmål sedan någon tid
under övervägande. Utskottet anser sig vidare kunna utgå från att verket
vidtar lämpliga åtgärder i syfte att söka ernå en tillfredsställande lösning
av frågan och finner därför någon särskild framställning i ämnet från riksdagens
sida ej påkallad. Under hänvisning härtill avstyrks motionerna i
fråga.
Slutligen har i motionerna I: 210 och II: 267 hemställts att riksdagen hos
Kungl. Maj :t anhåller om en överarbetning av bestämmelserna av bidrag till
väghållning och vägunderhåll ävensom av statsbidragsgivningen till enskilda
vägar i syfte bl. a. att ordnandet av uppställnings- eller parkeringsplatser i
vissa fall bör jämställas med allmän väg. Utskottet vill i anledning härav
erinra om att bl. a. frågan härom f. n. utreds av 1960 års vägsaltkunniga,
vilka enligt uppgift i årets riksdagsberättelse beräknas slutföra sitt arbete
under innevarande år. I avvaktan härpå finner utskottet någon särskild åtgärd
i ämnet från riksdagens sida ej motiverad och avstyrker därför dessa
motioner.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:540 och 11:665, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga, till Vägunderhållet för budgetåret
1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 624 500 000 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen;
II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:540 och 11:665, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga, till Vägbyggandet för budgetåret
1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 655 300 000 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen;
III. att riksdagen må till Bidrag till underhåll av vägar
och gator för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag
av 91 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;
12
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967
IV. att riksdagen inå, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:537 och 11:680 ävensom
1: 540 och II: 665, samtliga motioner såvitt nn är i fråga, till
Bidrag till byggande av vägar och gator för budgetåret 1967/
68 anvisa ett reservationsanslag av 270 000 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen;
V. att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 537 och II: 680, nämnda motioner såvitt nu
är i fråga, till Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m.
för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av
46 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;
b) medge att under budgetåret 1967/68 statlig lånegaranti
för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa
enskilda vägar beviljas intill ett belopp av 100 000 kr.;
VI. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:537 och 11:680, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag till byggande av enskilda
vägar för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag
av 20 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;
VII.
att motionerna I: 537 och II: 680, i den mån de icke
berörts under punkterna IV.—VI. icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
VIII. att motionerna I: 527 och II: 675, såvitt de avser medelsförbrukningen
under anslagen till vägunderhållet och
vägbyggandet, icke må av riksdagen bifallas;
IX. att motionerna 1:527 och 11:675, såvitt de avser
skrivelse till Kungl. Maj :t, icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
X. att motionerna 1:531 och 11:672 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
XI. att motionerna I: 295 och II: 373 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
XII. att motionen 11:375 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
XIII. att motionerna I: 534 och II: 666 icke må av riksdagen
bifallas;
XIV. att motionerna I: 294 och II: 376 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
XV. att motionerna 1:410 och 11:374 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
XVI. att motionerna I: 142 och II: 179 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1967
13
XVII. att motionerna I: 210 och II: 267 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
4:o) Kostnader för övergång till högertrafik. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt BIO, s. 48—51), vilket innebär en anslagsminskning med
24 milj. kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för övergång till högertrafik
för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag
av 196 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
5:o) Utredningar m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt B 11,
s. 51—53), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utredningar m. m. för budgetåret
1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 1 225 000 kr., att
avräknas mot automobilskattemedlen.
6:o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt B 12, s. 53), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond
för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kr.
TraGksäkerhet
7 :o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt C 2, s. 54 och 55), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret
1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
8 ro) Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt C 3, s. 55 och 56), vilket innebär
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande
åtgärder vid järnvägskorsningar för budgetåret 1967/68 anvisa
ett reservationsanslag av 6 500 000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen.
9:o) Trafiksäkerhetsforskning. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt C 4, s. 56—58), vilket innebär en anslagshöjning med 276 000 kr.,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Trafiksäkerhetsforskning för budgetåret
1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 2 181 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
14 Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967
10 :o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande. I
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt C 5, s. 58—60), vilket innebär en
anslagsökning med 100 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till nationalföreningen för
trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1967/68 anvisa
ett anslag av 2 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
Sjöfart
11 :o) Allmän översikt över beräkningen av anslagen till sjöfartsverket
m. m. Anslagen till sjöfartsverkets verksamhet. Före behandlingen av de
skilda anslagen till sjöfartsverket har Kungl. Maj :t (s. 61—79) lämnat en
allmän översikt över utvecklingen inom sjöfarten in. in. samt beräkningen
av anslagen till sjöfartsverket.
Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning för budgetåret 1967/68 under
de skilda anslagen till sjöfartsverket innebär
att till Sjöfartsstyrelsen: Förvaltningskostnader anvisas ett förslagsanslag
av 4 462 000 kr. (punkt D 1., s. 79—81);
att till Fartygsinspektion in. in. anvisas ett förslagsanslag av 4 132 000 kr.
(punkt D 2., s. 81 och 82);
att till Sjösäkerhet anvisas ett förslagsanslag av 60 657 000 kr. (punkt
D 3., s. 82—84);
att till Sjömätning m. in. anvisas ett förslagsanslag av 6 982 000 kr. (punkt
D 4., s. 84 och 85);
att till Isbrytning anvisas ett förslagsanslag av 17 000 000 kr. (punkt D 5.,
s. 85);
att till Underskott vid vissa statliga hamnar och farleder anvisas ett förslagsanslag
av 1 000 kr. (punkt D 6., s. 86 och 87);
att till Bidrag till fiskehamnar m. m. anvisas ett reservationsanslag av
1 000 kr. (punkt D 7., s. 86);
samt att till Bidrag till småbåtshamnar in. m. anvisas ett reservationsanslag
av 4 207 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
Härjämte har Kungl. Maj :t under anslaget till sjösäkerhet hemställt om
bemyndigande att vidta de övergångsanordningar som erfordras i anledning
av rationaliseringsåtgärderna inom sjösäkerhet.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Helge Karlsson (I: 533) och den andra inom andra kammaren av herr
Levin m. fl. (11:676), i vilka hemställts att till byggande av fiskehamnar
under budgetåret 1967/68 får disponeras 2 000 000 kr. av de reserverade medel
som finnes under rubriken byggande av fiskehamnar m. m.;
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967
15
dels ock en inom andra kammaren av lierr Wiktund i Stockholm väckt
motion (II: 123), vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj :t hemställa om åtgärder och förslag till 1968 års riksdag om ökat stöd
till anläggningar för båtsport in. in. i enlighet med 1962 års fritidsutrednings
framlagda förslag.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionerna 11:676 och II: 123.
Utskottet. Beträffande verksamheten inom sjöfartsverkets centrala förvaltning
erinras i statsrådsprotokollet om det nya anslags- och redovisningssystem
för verkets del, som i enlighet med fjolårets riksdagsbeslut införts
fr. o. m. budgetåret 1966/67. Systemet innebär bl. a. att sjöfartsverkets verksamhetsområde
indelats i s. k. aktiviteter, nämligen sjöfartsverkets centrala
förvaltning, fartygsinspektion m. in., sjösäkerhet, sjömätning m. in., isbrytning
samt drift av statliga hamnar och farleder. Varje aktivitet motsvaras
av ett anslag på driftbudgeten, på vilken även uppförts anslag till bidrag
till fiskehamnar och småbåtshamnar m. m. Samtidigt har på kapitalbudgeten
inrättats en sjöfartsverkets fond, där för stadigvarande bruk avsedda anläggningar,
fartyg, båtar, utrustning m. in. skall redovisas.
Sjöfartsstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit en medelsanvisning
om sammanlagt 127 milj. kr., varav 87,3 milj. kr. avser driftbudgeten och
39.7 milj. kr. avser kapitalbudgeten. Härutöver har styrelsen, i avvaktan
på att arbetet med invärderingen av tillgångarna på sjöfartsverkets fond
skall slutföras, preliminärt beräknat kostnaderna för ränta och amortering
på sådan materiel som bör föras upp under fonden till 18,7 milj. kr.
I propositionen redogöres även för televerkets framställning om ersättning
för vissa radiotjänster åt sjöfarten. Televerket föreslår att för ändamålet
anvisas ett anslag av 600 000 kr. för budgetåret 1967/68.
Departementschefens ställningstaganden till sjöfartsverkets förslag under
driftbudgeten innebär en medelsanvisning av 97,4 milj. kr. Härutöver
föreslås på kapitalbudgeten under sjöfartsverkets fond ett belopp av 18,9
milj. kr. Sammanlagt föreslås sålunda för sjöfartsverket anslag om 116,3
milj. kr., innebärande en ökning i förhållande till innevarande budgetår med
26.7 milj. kr. Vid anslagsberäkningen har departementschefen även beräknat
medel för ersättning till televerket för vissa radiotjänster åt sjöfarten
i enlighet med televerkets framställning. Beloppet har fördelats med
hälften på ettvart av anslagen till sjöfartsstyrelsens förvaltningskostnader
och sjösäkerhet.
Enligt departementschefen kan nettouppbörden i sjöfartsverkets verksamhet
för budgetåret 1967/68 beräknas till sammanlagt ca 73 milj. kr.
Härutöver beräknas sjöfartsverkets fond tillföra staten inkomster om sammanlagt
ca 9,1 milj. kr. Då statens utgifter för sjöfartsverket över driftbudgeten
för nästa budgetår enligt departementschefens förslag uppgår till 97,4
milj. kr., varav 4,2 milj. kr. avräknas mot automobilskattemedlen, kan sta
-
16
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967
tens nettoutgifter för sjöfartsverket under budgetåret beräknas till drygt
11 milj. kr.
Vid sina anslagsberäkningar tar departementschefen för sjöfartsstyrelsens
förvaltningskostnader — under hänvisning bl. a. till pågående utredning
rörande styrelsens organisation — upp ett belopp om 4 462 000 kr., vilket
medger en viss förstärkning av personalen på kanslibyrån.
Anslaget till fartygsinspektion in. in. tas upp med 4 132 000 kr. innebärande
en i stort sett oförändrad omfattning av verksamheten under nästa
budgetår.
För sjösäkerheten beräknas ett anslag om 60 657 000 kr. I anslutning härtill
understryker departementschefen angelägenheten av att lotsväsendets
struktur och omfattning så snabbt som möjligt anpassas till de nya krav som
utvecklingen medför. Vidare erinras om de besparingsmöjligheter som enligt
lotsorganisationsutredningen härvid f. n. föreligger. Antalet anställda anses
därför böra snarast begränsas till vad som bedöms erforderligt för en rationellt
bedriven verksamhet. Vissa åtgärder kommer i anledning härav att
vidtas i samråd med bl. a. arbetsmarknadsverket för att bereda övertalig
personal annan sysselsättning inom statlig eller enskild verksamhet.
Anslaget till sjömätning tas upp med 6 982 000 kr. och anslaget till isbrytning
med 17 000 000 kr., i samband varmed erinras om att frågan om
anskaffande av en ny statsisbrytare behandlas under investeringsanslaget
till sjöfartsverkets fond.
För underskott vid vissa statliga hamnar och farleder beräknas ett formellt
belopp om 1 000 kr. De hamnar och farleder, vilkas eventuella underskott
skall täckas från detta anslag, avses bli invärderade på sjöfartsverkets
fond i enlighet med tidigare uppdragna riktlinjer för det nya redovisningssystemet
för verket. Slutlig ställning till hur stor del av det investerade
kapitalet som skall förräntas och avskrivas anses böra tas i samband med
att Kungl. Maj :t sedermera meddelar föreskrifter för invärderingen på fonden.
Beträffande anslaget till bidrag till fiskehamnar m. m. framhåller departementschefen
att reservationen från budgetåret 1964/65 till utgången
av budgetåret 1965/66 ökat med 3,4 milj. kr. till 8,9 milj. kr. Inberäknat det
för innevarande budgetår anvisade anslaget om 4,2 milj. kr. uppgår alltså
tillgängliga medel till 13,1 milj. kr. Under åberopande härav och då med
stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 december 1966 en särskild sakkunnig
tillkallats för att utreda statsbidragsgivningen till fiskehamnar har
departementschefen funnit anslaget för nästa budgetår böra kunna föras
upp med endast ett formellt belopp om 1 000 kr.
I motionerna 1:533 och 11:676 har i anledning härav yrkats att under
budgetåret 1967/68 2 milj. kr. av reservationsmedlen under detta anslag må
disponeras för nya bidrag till byggande av fiskehamnar. Motionärerna erinrar
därvid om den utbyggnad av sådana hamnar som avsetts ske enligt en
av 1962 års riksdag godtagen femårsplan.
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967
17
Enligt vad utskottet inhämtat finns emellertid redan medel till angivet
belopp disponibla för beviljande av bidrag till de i nämnda plan upptagna
hamnarna. Med beaktande härav synes någon särskild åtgärd i frågan från
riksdagens sida ej påkallad, varför motionerna avstyrks.
Bidraget till småbåtshamnar slutligen har upptagits med ett belopp av
4 207 000 kr. över detta anslag avses kollektiv restitution skola ges för
erlagd bensinskatt genom att automobilskattemedel disponeras för ändamål
som tjänar den mindre sjöfartens intressen.
I anledning av Kungl. Maj :ts förevarande förslag har i motionen II: 123
yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t hemställer om åtgärder och förslag
till 1968 års riksdag om ökat stöd till anläggningar för båtsport m. m. Utskottet
får härom anföra följande.
Väsentliga förbättringar i bidragsgivningen på detta område genomfördes
vid 1964 års riksdag. Såsom motionären erinrat om har förslag till ytterligare
förbättringar härutinnan lagts fram av fritidsutredningen i dess 1966 avgivna
slutbetänkande (SOU 1966: 33). Förslagen torde, sedan remissbehandlingen
numera avslutats, komma att prövas inom Kungl. Maj :ts kansli.
Dessutom må nämnas att frågan om restitution av bilskattemedel till vissa
näringsgrenar samt även till båtsporten in. m. torde komma att övervägas
inom 1965 års bilskatteutredning. Med hänsyn till vad sålunda anförts har
utskottet inte funnit sig kunna biträda motionärens yrkande och avstyrker
därför motionen i fråga.
Utskottet tillstyrker de av Kungl. Maj :t gjorda anslagsberäkningarna och
bär inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen i sammanhanget
anfört beträffande verksamhetens inriktning och omfattning under
nästa budgetår. Beträffande anslaget till investeringar inom sjöfartsverkets
fond har utskottet yttrat sig under punkten 10 i sitt utlåtande nr 9.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må till Sjöfartsstyrelsen: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag
av 4 462 000 kr.;
II. att riksdagen må till Fartyg sinspektion m. m. för budgetåret
1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 4 132 000 kr.;
III. att riksdagen må
a) till Sjösäkerhet för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag
av 60 657 000 kr.;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de övergångsanordningar
som erfordras i anledning av rationaliseringsåtgärderna
inom sjösäkerhet;
IV. att riksdagen må till Sjömätning m. m. för budgetåret
1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 6 982 000 kr.;
V. att riksdagen må till Isbrytning för budgetåret 1967/68
anvisa ett förslagsanslag av 17 000 000 kr.;
VI. att riksdagen må till Underskott vid vissa statliga ham -
18
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967
nar och farleder för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kr.;
VII. att riksdagen må till Bidrag till fiskehamnar m. m.
för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av
1 000 kr.;
VIII. att riksdagen må till Bidrag till småbåtshamnar m. m.
för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av
4 207 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;
IX. att motionerna 1:533 och 11:676 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
X. att motionen II: 123 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
12 :o) Handelsflottans pensionsanstalt: Administrationskostnader. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt D 9, s. 87 och 88), vilket innebär
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Handelsflottans pensionsanstalt: Administrationskostnader
för budgetåret 1967/68 anvisa ett
anslag av 1 000 kr.
13 :o) Läkarundersökning av sjöfolk. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt D 13, s. 91), vilket innebär en anslagsminskning med 150 000 kr.,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Läkarundersökning av sjöfolk för
budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kr.
14 :o) Bidrag till vissa resor av sjöfolk. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt D 14, s. 91), vilket innebär en anslagsminskning med 150 000 kr.,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa resor av sjöfolk för
budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 350 000 kr.
15 :o) Avsättning till handelsflottans välfärdsfond. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt D 15, s. 92), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Avsättning till handelsflottans välfärdsfond
för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag
av 825 000 kr.
16:o) Understöd åt skärgårdsrederier m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt D 16, s. 92 och 93), vilket innebär en anslagsökning med
100 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt skärgårdsrederier m. m.
för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 500 000
kr.
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967
19
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
17:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar. 1
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt E 1, s. 94—96), vilket innebär
en anslagsökning med 772 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Avlöningar för budgetåret 1967/68 anvisa
ett förslagsanslag av 9 394 000 kr.
18:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt E 2, s. 96—99), vilket innebär
en anslagsökning med 331 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Omkostnader för budgetåret 1967/68 anvisa
ett förslagsanslag av 2 404 000 kr.
19:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Underhåll av
materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt E 3, s. 99 och
100), vilket innebär en anslagsökning med 147 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Underhåll av materiel m. m. för budgetåret
1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 857 000 kr.
20:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Nyanskaffning
av instrument m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt E 4, s.
100—102), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Nyanskaffning av instrument m. m. för budgetåret
1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kr.
21 ro) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt E 5, s. 102), vilket innebär
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1967/68
anvisa ett förslagsanslag av 3 100 000 kr.
22:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst
för luftfarten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt E 6, s. 102—106),
vdiket innebär en anslagsökning med 497 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret
1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 6 053 000 kr.
20
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967
23:o) Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland m. m.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt E 7, s. 106 och 107), vilket innebär
en anslagsökning med 175 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten
och på Grönland m. m. för budgetåret 1967/68 anvisa
ett förslagsanslag av 1 275 000 kr.
Tekniska institut m. m.
24 :o) Statens väginstitut. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt G 1,
s. 109 och 110), vilket innebär en anslagsminskning med 211 000 kr., hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens väginstitut för budgetåret
1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 1 563 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.
25 :o) Statens väginstitut : Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag
(punkt G 2, s. 111), vilket innebär en anslagsökning med 15 000 kr., hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens väginstitut: Utrustning för
budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 170 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
26:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj ds förslag (punkt G 3, s. 111—113), vilket innebär en anslagsökning
med 102 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Avlöningar
för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av
1 268 000 kr.
27 :o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj ds förslag (punkt G 4, s. 113 och 114), vilket innebär en anslagsökning
med 34 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkostnader
för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag
av 279 000 kr.
28:o) Statens geotekniska institut: Uppdragsverksamhet. I enlighet med
Kungl. Maj ds förslag (punkt G 5, s. 114), vilket innebär en anslagsökning
med 450 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag
av 1 750 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967
21
29:o) Statens geotekniska institut: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt G 6, s. 115), vilket innebär en anslagsökning med
100 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Utrustning
för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av
200 000 kr.
Diverse
30 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt H 1, s. 116) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Bgggnadsstgrelsens delfond för budgetåret
1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 13 702 000 kr.
31 :o) Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer.
Kungl. Maj:t har (punkt H 2, s. 116—125) föreslagit riksdagen
att till Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer
för budgetåret 1967/68 anvisa ett anslag av 194 000 000 kr.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 205 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren av herr Sveningsson (I: 682) och
den andra inom andra kammaren av herr Bengtson i Solna (11:516), i
vilka hemställts att riksdagen måtte till ersättning till statens järnvägar
för drift av icke lönsamma järnvägslinjer för budgetåret 1967/68 anvisa ett
anslag av 180 000 000 kr.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får
utskottet hänvisa till motionen 11:516.
Utskottet. Under förevarande punkt föreslår Kungl. Maj :t att ersättningen
till SJ för drift av icke lönsamma järnvägslinjer för budgetåret
1967/68 beräknas till 194 milj. kr. Till grund för beräkningen av ifrågavarande
ersättning har legat en inom SJ verkställd redovisning — 1966
års separatredovisning — av det trafiksvaga bannätets driftresultat. Denna
redovisning har i likhet med 1963 års redovisning granskats av särskilda
sakkunniga inom kommunikationsdepartementet.
För budgetåret 1967/68 har SJ hemställt*om ersättning med 233 milj. kr.,
varav oförändrat 4 milj. kr. för det inkomstbortfall som uppkommer genom
att man vid nedläggning av järnväg övergångsvis tillämpar reducerad taxa
för styckegodssändningar i samtrafik järnväg—bil. De sakkunniga har
inte funnit anledning till erinringar mot den vid separatredovisningen till
-
22
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967
lämpade metodiken. Med utgångspunkt från anvisningar, som gavs i propositionen
om trafikpolitiken (prop. 1963: 191, SL3 U 1) har de sakkunniga
emellertid funnit att vissa bandelar inte bör medräknas i ersättningsunderlaget.
För de undantagna bandelarna beräknas underskottet budgetåret
1967/68 bli 31 milj. kr. De sakkunniga föreslår därför, att ersättningen
till SJ för drift av icke lönsamma järnvägslinjer för budgetåret 1967/68
utgår med 198 milj. kr. Härtill kommer ersättning med 4 milj. kr. för nedsättning
av styckegodsavgifter. Departementschefen bar funnit att ersättningen
bör utgå med 190 milj. kr. jämte 4 milj. kr. för att kompensera
inkomstbortfallet till följd av förenämnda reducering av styckegodstaxan.
Vid sin bedömning av ersättningsbeloppets storlek har departementschefen
å ena sidan tagit hänsyn till den förbättring i förhållande till separatredovisningen
som följer av ett något bättre resultat av nedläggningsverksamheten
och av att taxenivån höjts fr. o. in. den 1 januari 1967. Å andra sidan har hänsyn
tagits till att en del av kostnaderna för redan nedlagda bandelar faller
bort först efter budgetåret 1967/68. Dessa kvardröjande kostnader har nämligen
inte beaktats vid 1966 års separatredovisning.
I motionerna 1:682 och 11:516 har hemställts att ifrågavarande ersättning
bestäms till 180 milj. kr. Utskottet får med anledning härav anföra
följande.
Nu gällande principer för beräkning av ersättning till SJ för drift av icke
lönsamma järnvägslinjer godkändes av 1963 års riksdag. Ersättning utgår
för täckning av underskott i trafik, som erfordras för att säkra en tillfredsställande
transportförsörjning. I enlighet härmed utgår sålunda full ersättning''
för de kostnader som SJ orsakas i samband med driften av trafiksvaga
järnvägslinjer såvida det inte kan anses företagsekonomiskt motiverat att
fortsätta driften även om den lämnar visst underskott. Beräkningen av ifrågavarande
ersättning för budgetåret 1967/68 har, såsom förut nämnts, grundats
på resultatet av 1966 års separatredovisning.
Utskottet anser nu liksom tidigare en minskning av ersättningen till SJ
i snabbast möjliga takt som i och för sig angelägen. Utskottet har emellertid
i nu förevarande sammanhang inte funnit anledning till erinran mot
Kungl. Maj :ts förslag och avstyrker följaktligen ifrågavarande motioner.
I enlighet med det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 682 och IT: 516, till Ersättning
till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer
för budgetåret 1967/68 anvisa ett anslag av
194 000 000 kr. .
32 :o) Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer.
Kungl. Maj :t har (punkt H 3, s. 125 och 126) föreslagit riksdagen att till Ersättning
till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer för budget
-
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967
23
året 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 7 000 000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 6 900 000 kr.
I detta sammanhang bär utskottet behandlat
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Strandberg och fröken Stenberg (I: 334) och den andra inom andra
kammaren av herr Petersson m. fl. (II: 420), i vilka hemställts, såvitt nu är
i fråga, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller att Kungl. Maj :ts
kungörelse den 7 maj 1965 (nr 201) blir föremål för översyn före höstsessionen
vid innevarande års riksdag;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Torsten Andersson in. fl. (I: 408) och den andra inom andra kammaren
av herr Gustafsson i Kårby m. fl. (11:517), i vilka hemställts att
riksdagen måtte besluta 1. att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om att
statsbidrag för drift av icke lönsamma busslinjer medgives med två kronor
och 50 öre per vagnmil bidragsgrundande trafikarbete fr. o. m. kalenderåret
1968, 2. att till Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer
för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 8 000 000 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen samt 3. att i skrivelse till Kungl.
Maj :t anhålla om översyn av reglerna för ersättning av statsmedel till trafikföretag
för drift av icke lönsamma busslinjer.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionerna I: 334 och II: 517.
Utskottet. Under förevarande punkt föreslår Kungl. Maj :t att för ifrågavarande
ändamål anvisas ett anslag av 7 milj. kr., vilket innebär en uppräkning
med 100 000 kr. i förhållande till det för innevarande budgetår anvisade
anslaget. I motionerna 1: 334 och II: 420 har, såvitt nu är i fråga,
hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om översyn
före höstsessionen vid innevarande års riksdag av bestämmelserna om statsbidrag
till ifrågavarande busstrafik. Vidare har i motionerna I: 408 och
11:517 yrkats att riksdagen måtte besluta dels att i skrivelse till Kungl.
Maj :t hemställa om att statsbidrag för drift av icke lönsamma busslinjer
medgives med 2 kr. 50 öre per vagnmil bidragsgrundande trafikarbete
fr. o. m. kalenderåret 1968, dels att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1967/68 anvisa ett anslag av 8 milj. kr., dels ock att i skrivelse till Kungl.
Maj :t anhålla om översyn av reglerna för statsbidrag till driften av icke
lönsamma busslinjer. Utskottet får med anledning härav anföra följande.
Efter framställning av Svenska omnibusägareförbundet har Kungl.
Maj :t genom beslut den 13 januari 1967 uppdragit åt statens biltrafiknämnd
att närmare undersöka huruvida och i vilken mån den ekonomiska utveck
-
24
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967
lingen av busslinjetrafiken kan anses nödvändiggöra en ändring av bidrags*
givningen samt att till Knngl. Maj :t i samband med framställning om anslag
för budgetåret 1968/69 redovisa sina överväganden i ämnet. Utskottet
finner på grund härav motionärernas yrkanden om översyn av bidragsreglerna
redan tillgodosedda och avstyrker därför motionerna, såvitt nu är i
fråga.
Av samma skäl avstyrker utskottet det i motionerna 1:408 och 11:517
framförda yrkandet om statsbidrag med 2 kr. 50 öre per vagnmil bidragsgrundande
trafikarbete fr. o. in. kalenderåret 1968.
Vad slutligen angår yrkandet om en medelsanvisning av 8 milj. kr. till
ifrågavarande ändamål vill utskottet framhålla att ersättning till trafikföretag
för drift av icke lönsamma busslinjer utgår i efterskott för kalenderår.
Anslaget för budgetåret 1967/68 avser sålunda bidrag till trafiken under kalenderåret
1967. Medelsbehovet för nämnda budgetår påverkas sålunda inte
av den beslutade höjningen av fordonsskatten från kalenderåret 1968, vilket
motionärerna felaktigt synes ha utgått från. Då utskottet inte funnit anledning
till erinran mot den av Kungl. Maj :t föreslagna medelsanvisningen avstyrker
utskottet följaktligen motionerna I: 408 och 11:517, såvitt de avser
medelsanvisning för budgetåret 1967/68.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att motionerna 1: 334 och II: 420 samt motionerna 1: 408
och 11:517, samtliga motioner såvitt de avser översyn av
reglerna för statsbidrag till trafikföretag för drift av icke
lönsamma busslinjer, icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
II. att motionerna I: 408 och II: 517, såvitt de avser skrivelse
till Kungl. Maj :t om statsbidrag med 2 kr. 50 öre per
vagnmil bidragsgrundande trafikarbete fr. o. m. kalenderåret
1968, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;
III. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 408 och II: 517, såvitt nu
är i fråga, till Ersättning till trafikföretag för drift av icke
lönsamma busslinjer för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag
av 7 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
33 :o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser. I
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt H 5, s. 127—129), vilket innebär
en anslagsökning med 4 000 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran
av tjänsteförsändelser för budgetåret 1967/68 anvisa ett
förslagsanslag av 87 000 000 kr., därav 2 000 000 kr. att avräknas
mot automobil skattemedlen.
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967
25
34:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt H 6, s. 129 och 130), vilket innebär en
anslagsökning med 165 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m. för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag
av 1 011 000 kr.
35 :o) Viss beredskapsutrustning. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt H 7, s. 130 och 131), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Viss beredskapsutrustning för budgetåret
1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.
36 :o) Beredskap för civil luftfart. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt H 8, s. 131), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Beredskap för civil luftfart för budgetåret
1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.
37 :o) Ersättning för viss rundradiöverksamhet. Kungl. Maj :t har (punkt
H 9, s. 131 och 132) föreslagit riksdagen att till Ersättning för viss rundradioverksamhet
för budgetåret 1967/68 anvisa ett anslag av 26 850 000 kr.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 25 100 000 kr.
Utskottet. I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 9 för innevarande år
har utskottet under punkten 3, avseende televerkets anslagsbehov för nästa
budgetår, även tagit ställning till sättet för bestridande av de med här ifrågavarande
anslag avsedda kostnaderna samt behandlat vissa motionsledes
framförda yrkanden. Utskottet har i förevarande sammanhang icke funnit
anledning till erinran mot beräkningen av medelsbehovet under anslaget och
hemställer följaktligen,
att riksdagen må till Ersättning för viss rundradioverksamhet
för budgetåret 1967/68 anvisa ett anslag av 26 850 000
kr.
Behandlade och uppskjutna frågor
38:o) Behandlade frågor. Beträffande punkterna A 1—A 4 avseende kommunikationsdepartementet
m. m. har utskottet yttrat sig i utlåtandet nr 30,
varom utskottet velat här
erinra.
39 :o) Uppskjutna frågor. Utskottet avger särskilda utlåtanden beträffande
Kungl. Maj :ts under följande punkter framlagda förslag, nämligen
26
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967
punkten B 1: Statens vägverk: Förvaltningskostnader,
punkten Cl: Trafiksäkerhetsmyndighet m. m.,
punkterna D 10—D 12: Statens sjöhistoriska museum,
punkten F 1: Plan- och byggnadsväsendet,
punkten H 4: Driftbidrag till luftfartsverket,
vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 31 mars 1967
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Fritz Persson,
Harry Carlsson, Söderberg, Ottosson, Mårtensson, Bertil Petersson, Herbert
Larsson, Hjorth, Strandberg, Sundin, Schött, Nyman och Harald Pettersson;
samt
från andra kammaren: herrar Karlsson i Olofström, Blidfors, Ståhl,
Mattsson, Turesson, Lindholm, Johansson i Norrköping, Gustafsson i Kårby,
Nelander, Fagerlund, Blomkvist, Lindahl, Svanberg och Petersson.
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967
27
Reservationer
1) vid punkten 3 (Allmän översikt över beräkningen av väganslagen
m. in. Anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader)
a) av herrar Sundin, Harald Pettersson, Mattsson och Gustafsson i Kårby,,
vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 531 och II: 672, och
att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 9, som börjar med »Då utskottet»
och slutar med »ifrågavarande motioner», bort ha följande lydelse:
»Utskottet delar helt den uppfattning motionärerna därvid gett uttryck
åt. De senaste årens eftersläpning i vägupprustningen får sålunda ofrånkomligen
negativa konsekvenser för näringslivet i form av försummade
kostnadsbesparingar liksom för den eftersträvade förbättringen av trafiksäkerheten.
Särskilt inför den förestående omläggningen till högertrafik
måste allvarligt beklagas att vägupprustningen eftersatts. Med beaktande
av det anförda och under hänvisning jämväl till övriga av motionärerna
anförda skäl vill utskottet därför framhålla nödvändigheten av att vid
budgetarbetet i Kungl. Maj :ts kansli inför budgetåret 1968/69 utrymme
skapas för en kraftig ökning i vägupprustningen i enlighet med syftet i gällande
vägplan.»
dels ock utskottets hemställan under X. bort ha följande lydelse:
»X. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:531
och 11:672, i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad
utskottet anfört rörande nödvändigheten av att vid budgetarbetet
i Kungl. Maj:ts kansli inför budgetåret 1968/69
utrymme skapas för en kraftig ökning i vägupprustningen;»
b) av herr Ståhl.
c) av herr Neländer.
d) av herrar Ottosson, Strandberg, Schöit, Turesson och Petersson, vilka
ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:295 och 11:373, och att
därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 9, som börjar med »Senast vid»
och slutar med »aktuella motionerna», bort ersättas med text av följande
lydelse:
28
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1967
»Utskottet finner i likhet med motionärerna lånefinansieringen utgöra ett
nödvändigt komplement till direktfinansieringen om det skall bli möjligt
att ge vägnätet en standardhöjning som tillfredsställande uppfyller kraven
på transportekonomi och trafiksäkerhet.
Det torde därför snarast böra utredas i vilken utsträckning de direkta
automobilskattemedlen kan reduceras, om ett lånefinansieringssystem för
motorvägar, tunnlar och storbroar införs i stället för direktfinansiering.
Beträffande vissa större väg- och broföretag är intresset för deras tillkomst
så stort att trafikanterna är beredda att genom avgiftsbeläggning
bekosta anläggningarnas tillkomst. Det kan knappast resas några invändningar
häremot från vare sig sakliga eller principiella synpunkter. Den trafik
som är villig att underkasta sig ett speciellt avgiftssystem för att få sitt
trafikledsbehov snabbt tillgodosett kan antagas ha sådan nytta av anläggningen
att avgifterna har mindre betydelse.
Utskottet vill i anslutning härtill erinra om att med stöd av Kungl. Maj :ts
bemyndigande chefen för finansdepartementet under 1965 tillkallat särskilda
sakkunniga med uppgift att verkställa översyn av vägtrafikbeskattningen
och därmed sammanhängande frågor. I direktiven angavs som
utgångspunkt för utredningsarbetet att kostnaderna för vägväsendet och
vägtrafikväsendet, liksom nu i princip är fallet, skall bäras av vägtrafiken.
Att bestämma dessa kostnader syntes emellertid vara förenat med flera
djupgående problem av ekonomiskt och trafikpolitiskt slag. För att lösa
dessa problem har chefen för kommunikationsdepartementet tillsatt en särskild
expertundersökning, där utredningen bl. a. enligt direktiven har att
pröva vilka kostnader för det allmänna som bör hänföras till vägtrafiken.
Även frågan hur dessa kostnader lämpligen bör fördelas på olika trafikantkategorier
skall övervägas av utredningen.
Det vore enligt utskottets uppfattning värdefullt om direktiven till dessa
utredningar kompletterades på sådant sätt att även frågan om en framtida
avgiftsfinansiering ingående kunde prövas, eller, om så inte skulle anses
lämpligt, att en ny utredning tillsätts för att ingående pröva denna fråga.»
dels ock utskottets hemställan under XI. bort ha följande lydelse:
»XI. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 295
och 11:373, i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad
utskottet anfört beträffande utredning av frågan om låneoch
avgiftsfinansiering av väg- och brobyggnader;»
2) vid punkten 32 (Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma
busslinjer) av herr Strandberg.
ESSELTE AB. STHLM 67
714630