Nr 48—49
Statsutskottets utlåtande nr 48 år 1967
1
Nr 48
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anslag för budgetåret 1967/
68 till information om Sverige i utlandet jämte i ämnet
väckta motioner.
(1 :a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t (bilaga 5, punkt D 1, s. 44—47 av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för
den 3 januari 1967) föreslagit riksdagen att till Information om Sverige i
utlandet för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 8 016 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Virgin (I: 191) och den andra inom andra kammaren av herrar Hamrin
i Jönköping och Ståhl (II: 247), i vilka hemställts att riksdagen måtte
besluta att anslaget till information om Sverige i utlandet avvägs så, att ett
bidrag av 10i 000 kr. kan utgå till Bernadottemuseets verksamhet,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sveningsson (I: 675) och den andra inom andra kammaren av herrar
Nilsson i Agnäs och Hedin (II: 486), i vilka hemställts att riksdagen måtte
med avslag på Kungl. Maj :ts förslag om anslag å 8 016 000 kr. till informationsverksamhet
om Sverige i utlandet för budgetåret 1967/68 för detta
ändamål anslå 13 016 000 kr.,
dels ock en inom andra kammaren av herrar Ekström i Iggesund och Lindahl
väckt motion (11:605), vari hemställts att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t anhåller om att en översyn företas av kvaliteten på och inriktningen
av den till u-länderna riktade informationen om Sverige.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionerna II: 247, II: 520 och II: 605.
Utskottet. Kungl. Maj :t har under sjätte huvudtitelns anslag Ersättning
för viss rundradioverksamhet för nästa budgetår äskat 26,85 milj. kr. för att
täcka dels Sveriges Radios och televerkets kostnader för skolprogramverksamhet
och programverksamhet för utlandet, dels televerkets kostnader för
fria ljudradiolicenser åt blinda. I de i anslutning härtill väckta motionerna
I: 681 och II: 520 har föreslagits att kostnaden för propagandaverksamheten
gentemot utlandet skall täckas genom anslag under utrikesdepartementets
1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 samt. Nr 48—49
2
Statsutskottets utlåtande nr 48 år 1967
huvudtitel samt att skolradioverksamheten och den del av programverksamheten
gentemot utlandet, som ej täckes av särskilt anslag under tredje huvudtiteln,
skall täckas av licensmedel. Till följd härav bör enligt motionerna anslaget
Information om Sverige i utlandet uppräknas med 5 milj. kr. till
13 016 000 kr.
Under erinran om att riksdagen numera avslagit nämnda båda motioner
avstyrker utskottet de nu föreliggande motionerna I: 675 och II: 486.
Mot den verkställda beräkningen av nu ifrågavarande anslag har utskottet
icke något att erinra.
Vid 1964 års riksdag väcktes motioner om ett bidrag av 10 000 kr. till
verksamheten vid Bernadottemuseet i Pau. Utskottet framhöll då, under
erinran om att ifrågavarande museum på grund av sitt läge nära den livligt
besökta vallfartsorten Lourdes i södra Frankrike, tilldragit sig ett betydande
intresse bland besökarna och att verksamheten där kunde bli av betydelse
för informationsarbetet om Sverige. Det syntes utskottet böra ankomma
på dåvarande upplysningsberedningen att närmare pröva detta ärende.
Med hänsyn till det ringa belopp, varom här vore fråga, ansåg utskottet att
något särskilt anslag icke borde beviljas för ändamålet utan förutsatte, att
beloppet kunde rymmas inom ramen för det under tredje huvudtiteln uppförda
informationsanslaget. På förslag av utskottet beslöt riksdagen att i
skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört.
Motionsvis väckt förslag om bidrag för ifrågavarande ändamål från anslag
under åttonde huvudtiteln avslogs av 1966 års riksdag.
Av de nu föreliggande motionerna I: 191 och II: 247 framgår att hela den
fyravåningsbyggnad, vari Bernadottemuseet är inrymt, tjänar informationen
om Sverige. I bottenvåningen finns två salar möblerade med svenska
möbler och inrymmande en permanent utställning av svensk litteratur i
fransk översättning, hemslöjd och konsthantverk. Där tillhandahålls även
turistbroschyrer om Sverige på olika språk. De två mellanvåningarna innehålla
historiskt värdefulla samlingar, belysande bl. a. vårt lands historia
alltsedan 1810, medan den översta våningen användes för tillfälliga svenska
utställningar av konst m. m. Museet utger även en årsbok, vars senaste nummer
i sin helhet innehåller artiklar om Sverige, och anordnar visningar av
svenska kultur- och turistfilmer.
Utskottet har under hand inhämtat, att Kollegiet för Sverigeinformation
i utlandet har sin uppmärksamhet riktad på möjligheten att genom Bernadottemuseet
stödja sin i Frankrike bedrivna upplysningsverksamhet om
Sverige. Med hänsyn härtill och till det värde, som Bernadottemuseet måste
anses ha genom att förmedla information om Sverige, förutsätter utskottet
— under erinran om sitt förenämnda år 1964 gjorda uttalande i detta ämne
— att syftemålet i motionerna kan inom befintlig anslagsram bli tillgodosett.
Utskottet föreslår, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ger till
känna vad utskottet sålunda anfört.
Statsutskottets utlåtande nr 48 år 1967
3
Beträffande motionen TI: 605 får utskottet framhålla följande.
Den internationella utvecklingen har medfört ökat behov av insatser för
att sprida vidgad kännedom om och förståelse för Sverige och svenska förhållanden.
Förutom att klarlägga svensk utrikes- och handelspolitik behövs
en intensifierad upplysningsverksamhet om landets industri och näringsliv,
dess kommersiella, sociala och kulturella förhållanden m. m. Detta informationsarbete
måste bedrivas i en allt hårdare konkurrens, vilket leder till
stigande kostnader. Mot bakgrund härav har riksdagen under en följd av år
förstärkt informationsanslaget under tredje huvudtiteln.
I den mån informationsverksamheten är betingad av svenska intressen är
det naturligt, att en stor del av medlen satsas på de länder, som stå oss närmast,
i synnerhet de länder där vi ha exportintressen att bevaka.
Vad gäller det i motionen berörda spörsmålet om information till u-länderna
synes det snarare vara fråga om anslagsmedel än om utredning. Behovet
av information och lämpliga åtgärder i sådant syfte torde nämligen i
stort redan få anses vara kartlagda. Sålunda må erinras om att Upplysningsberedningen
låtit företaga en marknadsundersökning beträffande behovet av
och formerna för upplysning om Sverige i Afrika. Därav framgår att stor
vikt bör läggas vid informationen om de kooperativa rörelserna i Sverige
och om över huvud taget det svenska samhällets och industriens utveckling
under de senaste 50—100 åren. En motsvarande undersökning har skett
rörande den statliga och statsunderstödda Sverigeinformationen i Latinamerika.
Eu annan fråga är på vilket sätt Sverigeinformationen bäst skall föras
fram. Härvid måste hänsyn tagas till de olika informationsmarknadernas
särdrag. Med hänsyn till den ofta bristfälliga läskunnigheten i u-länderna
har en satsning på radio och television ansetts vara en effektivare metod än
utdelning av broschyrer. Sveriges Badios utlandsavdelning bedriver med
hjälp av egna anslag och medel från Kollegiet för Sverige-information i utlandet
en betydande distribution av bandade radio- och televisionsprogram.
Uppenbart är dock att mera kan och bör göras för att trots de lokala svårigheterna
utveckla distributionsnätet och producera broschyrmaterial, som
till innehållet är avpassat efter respektive lands behov. Om takten skall påskyndas
krävs emellertid tillskott både i fråga om personal och pengar.
Enligt vad utskottet inhämtat söker Informationskollegiet att inom givna
resurser prioritera och satsa på sådana åtgärder, som förefaller ge den bästa
utdelningen för Sverige.
I den utredning, som låg till grund för Informationskollegiets tillkomst,
framhölls att, när det gäller innehållet i informationsmaterialet, bör beaktas
icke endast vad vi vill informera utlandet om utan också vad det är utlandet
har intresse och behov av att veta om Sverige. När det gäller u-länderna är
det riktigt, att intresset ofta kretsar kring arbetsmarknadspolitik, vuxenutbildning,
fackliga frågor, kooperation och annat, som motionärerna tagit
4
Statsutskottets utlåtande nr b8 år 1967
upp. Man rör sig då fortfarande inom ramen för vad som kan sägas vara
svenska intressen i vidare mening. Därest man emellertid enbart tar fasta
på u-ländernas eget behov av kunskap på dessa områden kan informationsverksamheten
betraktas som en form av bistånd. Det synes härvid naturligt
att, såsom förenämnda utredning framhållit, samarbete etableras mellan
Styrelsen för internationell utveckling och Informationskollegiet.
Utskottet vill slutligen erinra om att bland upplysningsorganen det främst
är Svenska institutet som har till uppgift att producera och diskutera informationsmaterial
för användning utomlands och därvid även till u-länderna.
Med hänsyn bl. a. till angelägenheten av att de statliga resurser, som
satsas på utlandsinformation, tillvaratas på bästa sätt tillsattes efter bemyndigande
av Kungl. Maj :t förra året en kommitté för att utreda Svenska institutet
som organ för utlandsinformation och kulturutbyte samt frågan om
lämplig mottagarapparat för de multilaterala studenterna i Sverige. Denna
utredning pågår.
Under hänvisning till det anförda synes den föreliggande motionen icke
böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Utskottet hemställer,
a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 675 och II: 486, till Information
om Sverige i utlandet för budgetåret 1967/68 på
driftbudgeten under tredje huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 8 016 000 kr.,
b) att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 191
och II: 247, i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad
utskottet anfört,
c) att motionen II: 605 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 4 april 1967
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Virgin, Axel Andersson,
Ivar Johansson, Svensson, Kaijser, Harry Carlsson, fru Wallentheim,
herrar Söderberg, Mårtensson, Bertil Petersson, Herbert Larsson, Nils
Theodor Larsson och Wallmark; samt
från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olofström, Blidfors,
fru Lewén-Eliasson, herrar Mattsson, Turesson, Gustafsson i Skellefteå,
Lindholm, Alemyr, Nelander, Fagerlund, Nilsson i Tvärålund, Svanberg,
Westberg och Gustavsson i Ängelholm.