Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

1

Nr 2

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret
1967/68 inom justitiedepartementets verksamhetsområde
jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

DRIFTBUDGETEN

Andra huvudtiteln
Justitiedepartementet m. m.

1 :o) Statsrådsberedningen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts i propositionen
nr 1 (bilaga 4, punkt A 1, s. 5 och 6 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över justitieärenden för den 3 januari 1967) framlagda
förslag, vilket innebär en ökning av anslaget med 145 000 kr., hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Statsrådsberedningen: Avlöningar
för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 1 581 000
kr.

2:o) Statsrådsberedningen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt A 2, s. 6), vilket innebär en ökning av anslaget med 37 000
kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statsrådsberedningen: Omkostnader
för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 146 000
kr.

3:o) Justitiedepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt A 3, s. 6 och 7), vilket innebär en ökning av anslaget med
1 377 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att på personalförteckning
för justitiedepartementet föra upp två tjänster som kansliråd
i Cr 1;

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 saml. Nr 2

2

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

b) till Justitiedepartementet: Avlöningar för budgetåret
1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 6 357 000 kr.

4:o) Justitiedepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt A 4, s. 7 och 8), vilket innebär en ökning av anslaget med
59 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Justitiedepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1967/68 auvisa ett förslagsanslag av 500 000
kr.

5:o) Justitiedepartementet: Svensk författningssamling. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt A 5, s. 8), vilket innebär en ökning av anslaget
med 50 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Justitiedepartementet: Svensk författningssamling
för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag
av 550 000 kr.

6:o) Justitiekanslern: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt A 6, s. 8 och 9), vilket innebär en ökning av anslaget med 64 000
kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Justitiekanslern: Avlöningar för
budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 534 000 kr.

7:o) Justitiekanslern: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt A 7, s. 9), vilket innebär en ökning av anslaget med 1 000 kr., hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Justitiekanslern: Omkostnader för
budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 34 000 kr.

8:o) Lagberedningen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt A 8,
s. 10), vilket innebär en ökning av anslaget med 61 000 kr., hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Lagberedningen för budgetåret 1967/
68 anvisa ett reservationsanslag av 532 000 kr.

9:o) Fideikommissnämnden. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt
A 9, s. 10), vilket innebär en ökning av anslaget med 32 000 kr., hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Fideikommissnämnden för budgetåret
1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 122 000 kr.

10 :o) Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt A 10, s. 11), vilket innebär oförändrat anslag, hemställer
utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

3

att riksdagen må till Ombuden för tillsyn av tryckta
skrifter för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av
35 000 kr.

ll:o) Kommittéer m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt A
11, s. 11), vilket innebär en ökning av anslaget med 2,5 milj. kr., hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer in. m. för budgetåret
1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 7 500 000 kr.

12:o) 1967 års konferens för revision av Bernkonventionen m. m. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt A 12, s. 12), vilket innebär en
ökning av anslaget med 500 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till 1967 års konferens för revision av
Bernkonventionen in. m. för budgetåret 1967/68 anvisa ett
reservationsanslag av 1 500 000 kr.

13 :o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt A 13,
s. 12), vilket innebär en minskning av anslaget med 45 000 kr., hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1967/68
anvisa ett reservationsanslag av 350 000 kr.

Polisväsendet

14:o) Rikspolisstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt B 1, s.
29—32) föreslagit riksdagen att till Rikspolisstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 14,9 milj. kr., därav 1,8 milj.
kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 10,8 milj. kr., varav 1,6 milj.
kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Departementschefen anför, att polisutbildningen bör få en helt ny och
förbättrad utformning från den 1 juli 1967 och anger huvudlinjerna för
omläggningen (s. 14—29). Reformen — som i avsevärd mån grundar sig
på förslag av 1962 års polisutbildningskommitté i dess år 1965 avgivna
betänkande »Polisutbildningen» (SOU 1965: 53) — innebär i huvudsak följande.

Grundutbildningen får en mera praktisk inriktning genom att praktiska
och teoretiska utbildningsmoment samordnas och integreras. Indelningen
i rekryteringsområden avskaffas och polisaspiranterna anställs för tjänst 1-j-

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 samt. Nr 2

4

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

göi’ing inom polisväsendet utan regional begränsning. Obligatorisk vidareutbildning
för personalen i poliskonstapelsgraderna införs i form av en högre
poliskurs (ca 10 veckor), som skall genomgås tre till fem år efter avslutad
grundutbildning. I utbildningsschemat följer härefter assistentkurs I (12 veckor),
assistentkurs II (ca 8 veckor), och kommissariekurs (ca 15 veckor).
Assistentkurs I avses innehålla det kunskapsstoff som utöver den obligatoriska
vidareutbildningen bör krävas för innehav av assistent- och vissa
förste assistenttjänster. Den högre poliskursen och assistentkurs I motsvarar
i stort sett den nuvarande assistentkursen (28 veckor), bortsett från
moment som avser befälsutbildning. Utbildningen i assistentkurs II är
särskilt inriktad på arbetsledning, och den avser att ge de särskilda kunskaper
i nämnda avseende som bör krävas för innehav av tjänster med arbetsledande
funktioner, dvs. i huvudsak förste polisassistenttjänster. Nuvarande
uttagningsregler vad gäller tillträde till assistent- och kommissariekurserna
ändras på sätt att utnämning till tjänst i assistent- eller kommissariegraden
samtidigt skall innebära uttagning till den särskilda utbildning
som krävs. Detta innebär att kravet på att ha genomgått högre
utbildning för att få sådana tjänster slopas och att vederbörlig kurs genomgås
efter tillsättningen. Tillsättningen av tjänster i assistent- och
kommissariegraderna flyttas över från länsstyrelserna resp. polischeferna
i Stockholms, Göteborgs och Malmö polisdistrikt till rikspolisstyrelsen. En
ny ordning för polischefsutbildningen införs. Denna utbildning föreslås
få 13—14 månaders längd, varav teoretisk utbildning vid polisskola i 7
månader och praktik tjänstgör ing hos polis- och åklagarmyndighet återstående
tid. För direktrekryterad personal till polischefskarriären uppställs
krav på juris kandidatexamen och fullgjord tingstjänstgöring. För inomverksrekryterade
anordnas en tvåårig juridisk grundutbildning vid Stockholms
universitet, vilken utformas i huvudsaklig överensstämmelse med
den tidigare distriktsåklagarutbildningen. Endast polisman som bedöms
lämplig för polischefsutbildning tas ut till den juridiska grundutbildningen.
Som en övergångsanordning intill år 1972 — då den första reguljära
högre poliskursen beräknas komma att anordnas — avses ett antal
polismän, som antagits innan nu gällande ordning för grundutbildningen
infördes, beredas tillfälle att genomgå en kurs motsvarande den högre poliskursen.

Utbildningskostnaderna under budgetåret 1967/68 beräknar departementschefen
till 8,6 milj. kr., vilket innebär en ökning med i runt tal
4,6 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Av utgifterna för utbildningen
faller enligt uppgift i runt tal, på förevarande anslag 3,4 milj.
kr., på Rikspolisstyrelsen: Omkostnader 0,9 milj. kr., på Polisverket: Inköp
av motorfordon m. m. 2,2 milj. kr., på Polisverket: Underhåll och drift
av motorfordon m. m. 0,8 milj. kr., på Lokala polisorganisationen: Avlöningar
0,2 milj. kr., på Lokala polisorganisationen: Omkostnader 1,0 milj.
kr. och på Lokala polisorganisationen: Utrustning 0,1 milj. kr.

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

5

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sveningsson (I: 524) och den andra inom andra kammaren av herr
Nordgren (II: 658), har hemställts att riksdagen måtte besluta avslå förslaget
om överflyttning av rätten att tillsätta kommissarie- och assistenttjänster
från länsstyrelserna resp. polischeferna i Stockholm, Malmö och
Göteborg till rikspolisstyrelsen.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 658.

Utskottet. Åtskillig kritik har under senare år riktats mot den nuvarande
polisutbildningen, och särskilt efter förstatligandet av polisväsendet har
behovet av en utbildningsreform framträtt alltmera tydligt. Som departementschefen
anför ställer dagens samhälle ökade krav på polismännens
kvalifikationer. Vidare är polisorganisationen nu en helt annan än tidigare,
och genom tillkomsten av nya tekniska hjälpmedel har arbetsmetoderna
ändrats i åtskilliga avseenden. Eu omläggning av utbildningen efter i huvudsak
de riktlinjer departementschefen redovisar synes väl ägnad att tillgodose
kravet på en bättre utbildning. Särskilt betydelsefullt anser utskottet
det vara att grundutbildningen får en praktisk inriktning och alt
den obligatoriska utbildningen för all polispersonal genom förslaget om en
högre poliskurs blir väsentligt utvidgad.

Enligt departementschefen bör tillsättningen av assistent- och kommissarietjänster
ske centralt av rikspolisstyrelsen sedan det nya uttagningssystemet
införts. F. n. ombesörjer länsstyrelserna resp. polischeferna
i de tre största städerna dessa tillsättningar. I motionerna I: 524 och II: 658
anförs att i avvaktan på att länsförvaltningsutredningen avlämnar sitt
betänkande, vilket väntas ske under första hälften av innevarande år, någon
ändring inte bör ske beträffande länsstyrelsernas resp. nämnda polischefers
befogenheter i detta avseende.

Utskottet vill först erinra om att Kungl. Maj :t äger besluta om fördelningen
av befogenheterna mellan rikspolisstyrelsen och länsstyrelserna i
fråga om tillsättning av tjänster inom polisväsendet. Enligt vad utskottet
erfarit torde länsförvaltningsutredningen inte komma att beröra sådana
kompetensfrågor i sitt utlåtande.

Riktlinjerna för utbildningsreformen innebär bl. a. att kravet på att ha
genomgått assistent- eller kommissariekurs för att få tjänst i assistenteller
kommissariegraden slopas och att utnämningen till sådana tjänster
även kommer att innefatta uttagning till vederbörlig ytterligare utbildning.
Med ett sådant uttagningssystem anser utskottet det lämpligt att utnämningen
sker centralt för att få en så enhetlig bedömning som möjligt av
sökandena. Utskottet beaktar därvid särskilt att sökande med helt olika
utbildning torde komma att finnas under en relativt lång övergångstid. I
sammanhanget bör nämnas att Svenska polisförbundet — som deltagit i
överläggningar inom justitiedepartementet angående utbildningsreformen

6

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

— enligt vad utskottet erfarit anser en centralisering av tillsättningsförfarandet
ofrånkomlig om det förordade uttagningssystemet införs.

Utskottet avstyrker motionerna 1:524 och 11:658.

Inte heller vad departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt
anfört eller föreslagit — inbegripet gjorda medelsberäkningar — föranleder
någon erinran från utskottet.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må till Rikspolisstyrelsen: Avlöningar för
budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 14 900 000
kr., varav 1 800 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen; IT.

att motionerna 1: 524 och II: 658 icke må bifallas av
riksdagen.

15:o) Rikspolisstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt B 2, s. 32—34), vilket innebär en ökning av anslaget med
2,1 milj. kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rikspolisstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 8 450 000
kr., varav 200 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

16:o) Rikspolisstyrelsen: Datamaskinanläggning m. m. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt B 3, s. 34) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rikspolisstyrelsen: Datamaskinanläggning
in. in. för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag
av 1 500 000 kr.

17:o) Polisverket: Inköp av motorfordon m. m. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt B 4, s. 35—38), vilket innebär en ökning av anslaget
med 12 450 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Polisverket: Inköp av motorfordon
m. m. för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag
av 25 600 000 kr., varav 14 500 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen.

18:o) Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon m. m. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt B 5, s. 38 och 39), vilket innebär en
ökning av anslaget med 4,9 milj. kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Polisverket: Underhåll och drift av
motorfordon in. m. för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag
av 30 300 000 kr., varav 21 200 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen.

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

7

I9:o) Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande
av brott mot rikets säkerhet m. m. Kungl. Maj :t har (punkt B 6, s.
39 och 40), föreslagit riksdagen att till Polisverket: Särskild polisverksamhet
för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet in. m.
för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 21 250 000 kr.

Anslaget är i nu gällande riksstat uppfört med 20,4 milj. kr.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Werner (1:8) och den andra inom andra kammaren av herr Hermansson
in. fl. (11:9), har hemställts att riksdagen, till dess ökad kunskap
vunnits om medlens användning, måtte avslå Kungl. Maj :ts begäran
om ett förslagsanslag av 21 250 000 kr. under förevarande punkt.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 9.

Utskottet, som inhämtat upplysningar om innebörden av Kungl. Maj :ts
förslag, avstyrker motionerna I: 8 och II: 9.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 8 och II: 9 till Polisverket:
Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av
brott mot rikets säkerhet m. m. för budgetåret 1967/68 anvisa
ett förslagsanslag av 21 250 000 kr.

20:o) Polisverket: Diverse utgifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt B 7, s. 40), vilket innebär oförändrat anslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Polisverket: Diverse utgifter för
budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000
kr.

21 :o) Lokala polisorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt
B 8, s. 40—45) föreslagit riksdagen att till Lokala polisorganisationen:
Avlöningar för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 456,2 milj.
kr. därav 105 milj. kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 388 milj. kr., varav 89 milj.
kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

I förevarande sammanhang har utskottet behandlat följande motioner,
nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Dahlén in. fl. (I: 206) och den andra inom andra kammaren av
herr Ohlin in. fl. (II: 265), i vilka hemställts att riksdagen måtte

8

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

a) i skrivelse till Kungl. Maj :t begära att rikspolisstyrelsen får i uppdrag
att uppgöra en treårsplan för personalupprustning av polisen och att
förslag på grundval av denna plan föreläggs nästa års riksdag;

b) anvisa medel för inrättande av 50 polistjänster utöver vad som föreslagits
av Kungl. Maj :t att fördelas mellan trafiksektionerna, övervakningssektionerna
och utredningssektionerna i Stockholm, Göteborg och Malmö
och i anledning därav till Lokala polisorganisationen: Avlöningar för budgetåret
1967/68 anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med
1,3 milj. kr. förhöjt förslagsanslag av 457,5 milj. kr., varav 105 milj. kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Holmberg m. fl. (I: 402) och den andra inom andra kammaren
av herr Bohman in. fl. (II: 504), i vilka motionärerna under åberopande av
innehållet i de likalydande motionerna 1:438 och 11:553 — såvitt nu är
i fråga — hemställt att riksdagen måtte besluta att till Lokala polisorganisationen:
Avlöningar för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag
av 460,2 milj. kr., varav 90 milj. kr. att avräknas mot automobilskattemedlen; dels

ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Hubinette in. fl. (I: 282) och den andra inom andra kammaren
av herr Wennerfors m. fl. (II: 371), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte anhålla att Kungl. Maj :t föranstaltar om en
översyn av polisdistriklsindelningen.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna 11:265,
I: 438 och II: 371.

Utskottet. Den ökning av förevarande anslag som föreslås i motionerna
I: 402 och II: 504 är enligt vad som anges i motionerna I: 438 och II: 553
avsedd för inrättande av 150 polismanstjänster och 50 biträdestjänster.
Motionärerna motiverar denna ökning bl. a. med att arbetstidsförkortningen
— som för polisväsendets del genomförs den 1 januari 1968 — medför
ett avsevärt arbetstidsbortfall för polispersonalen och att polisen alltjämt
belastas med övertidsarbete i mycket stor omfattning.

Av tillgängligt siffermaterial framgår att den totala ökningen av brottsligheten
under 1966 inte varit lika markant som tidigare under 1960-talet.
Antalet svåra våldsbrott har emellertid fortsatt att öka, och brottsligheten
har dessutom inriktats på mera svårutredda brott. Utskottet anser det
synnerligen angeläget att polisen har resurser för att med kraft möta denna
utveckling och för att även i övrigt kunna fullgöra sina uppgifter. Möjligheterna
härtill har betydligt förbättrats de senaste åren, sedan en omfattande
upprustning av polisväsendet vad gäller både materiel och personal skett.

I sina förslag för nästa budgetår har departementschefen lagt huvudvikten
vid en fortsatt teknisk upprustning och vid att förbättra förutsättningarna

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

9

för fortsatt rationaliseringsarbete. Vidare förbättras polisutbildningen. I
fråga om tjänster har medel beräknats för en ökning med ca 250, varav
197 polismanstjänster. Denna förstärkning av polispersonalen täcker i stort
sett tidsbortfallet på grund av arbetstidsförkortningen nästa budgetår. Totalt
för nämnda budgetår innebär Kungl. Maj :ts förslag en nettoökning
med ca 50 kontorsarbetskrafter. Viss polispersonal torde härigenom kunna
frigöras för arbete på fältet.

I det rådande läget — när Kungl. Maj :t förutsätter att det totala bruttotillskottet
av tjänster inom statsförvaltningen kommer att begränsas till ca
1 500 — anser utskottet att Kungl. Maj :ts avvägning i fråga om den lokala
polisorganisationen är godtagbar. Utskottet avstyrker därför motionerna
1: 206 och II: 265 samt 1: 402 och II: 504 såvitt gäller personalökningar.

Utskottet har inte heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj :ts förslag,

I fråga om sådana långtidsbedömningar som avses i motionerna 1:206
och II: 265 ansåg sig utskottet vid handläggning av motsvarande motionsyrkande
föregående år kunna utgå från att sådana kontinuerligt sker. Utskottet
vill nu tillägga alt en sådan planering redovisas i det förslag till
långtidsbudget som de anslagsäskande myndigheterna lämnar till respektive
departement varje höst och vår och som närmast kan betraktas som
eu sorts rullande femårsplan. 1 rikspolisstyrelsens senaste långtidsbudget
redovisas den planerade ökningen t. o. m. budgetåret 1971/72 med fördelning
på personal för utredningsarbete, trafikövervakning och övriga polisiära
funktioner. Någon särskild framställning till Kungl. Maj:t i ämnet
finner utskottet inte påkallad.

I motionerna 1:282 och 11:371 hemställs om en översyn av polisdistriktsindelningen.
Motionärerna hänvisar till ett uttalande i prop. 1964:
100 om nödvändigheten av att indelningsfrågan ägnas fortlöpande uppmärksamhet
och menar, med utgångspunkt främst från förhållandena i
Norrtälje polisdistrikt, att en sådan översyn är synnerligen angelägen.

Enligt vad som är upplyst för utskottet gäller rent allmänt i denna fråga
att rikspolisstyrelsen — sedan verksamheten nu stabiliserats — systematiskt
samlar erfarenheter av hur organisationen fungerar och att de bedömningar
som sker på grund härav bl. a. kan resultera i förslag om jämkningar av
polisdistriktsindelningen. I fråga särskilt om Stockholms län torde det förslag
om sammanläggning av länet med Stockholms stad, som väntas inom
kort, föranleda att polisdistriktsindelningen inom hela det berörda området
ses över. Utskottet anser det inte påkallat att riksdagen gör någon framställning
till Kungl. Maj :t i ämnet.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1: 206 och II: 265 samt
1: 402 occh II: 504, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

10

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

till Lokala polisorganisationen: Avlöningar för budgetåret
1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 456 200 000 kr., varav
105 000 000 kr. alt avräknas mot automobilskattemedlen;

II. att motionerna I: 206 och II: 265, såvitt de avser skrivelse
till Kungl. Maj :t, icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;

III. att motionerna 1:282 och 11:371 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.

22:o) Lokala polisorganisationen: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt
B 9, s. 45 och 46) föreslagit riksdagen att till Lokala polisorganisationen:
Omkostnader för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 51 150 000
kr., därav 11 750 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 42,5 milj. kr., varav 9,8 milj.
kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

I de under punkten 21 angivna likalydande motionerna I: 402 och II: 504
har — såvitt nu är i fråga — hemställts att riksdagen måtte besluta att till
Lokala polisorganisationen: Omkostnader för budgetåret 1967/68 anvisa
ett förslagsanslag av 51 450 000 kr., varav 11 750 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen.

Utskottet. Motionsyrkandena innebär en höjning av anslaget med 300 000
kr., vilka är avsedda för omkostnader till följd av de i samma motioner
framlagda förslagen om ökning av personalen inom den lokala polisorganisationen.
Med hänsyn till utskottets ställningstagande till nämnda yrkanden,
vilket redovisats under föregående punkt, avstyrker utskottet motionerna
I: 402 och II: 504 såvitt nu är i fråga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1: 402 och II: 504, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga, till Lokala polisorganisationen:
Omkostnader för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag
av 51 150 000 kr., varav 11 750 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen.

23 :o) Lokala polisorganisationen: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt B 10, s. 46—48), vilket innebär en ökning av anslaget med
150 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lokala polisorganisationen: Utrustning
för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag
av 14 300 000 kr., varav 2 400 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen.

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

11

24:o) Statens kriminaltekniska laboratorium: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt B 11, s. 48 och 49), vilket innebär en ökning
av anslaget med 175 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens kriminaltekniska laboratorium:
Avlöningar för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag
av 1 900 000 kr.

25:o) Statens kriminaltekniska laboratorium: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt B 12, s. 49), vilket innebär en ökning
av anslaget med 95 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens kriminaltekniska laboratorium:
Omkostnader för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag
av 350 000 kr.

Åklagarväsendet

26:o) Riksåklagaren: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt C 1, s. 50—52), vilket innebär en ökning av anslaget med 252 000
kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksåklagaren: Avlöningar för budgetåret
1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 1 470 000 kr.

27:o) Riksåklagaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt C 2, s. 52), vilket innebär en ökning av anslaget med 28 000 kr.,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksåklagaren: Omkostnader för
budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 240 000 kr.

28:o) Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt C 3, s. 52—54), vilket innebär en ökning av
anslaget med 4 045 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna:
Avlöningar för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag
av 39 580 000 kr.

29:o) Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt G 4, s. 54), vilket innebär en ökning
av anslaget med 87 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna:
Omkostnader för budgetåret 1967/68 anvisa ett
förslagsanslag av 3 392 000 kr.

2\ Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 saml. Nr 2

12

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

Domstolarna

30:o) Högsta domstolen m. m.: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt D 1, s. 55), vilket innebär en ökning av anslaget med
438 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högsta domstolen m. in.: Avlöningar
för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 5 829 000
kr.

31 :o) Högsta domstolen m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt D 2, s. 57), vilket innebär en ökning av anslaget med 187 000
kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högsta domstolen m.m.: Omkostnader
för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av
591 000 kr.

32:o) Regeringsrätten: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt D 3, s. 57
och 58) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att på personalförteckning
för regeringsrätten föra upp ytterligare fyra tjänster som
regeringsråd, dels ock till Regeringsrätten: Avlöningar för budgetåret 1967/
68 anvisa ett förslagsanslag av 2 milj. kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 517 000 kr.

Utskottet. Departementschefen har beräknat medel för bl. a. en ökning
av regeringsrådens antal från 17 till 21 den 1 september 1967. I prop.
1967:13 har Kungl. Maj :t lagt fram förslag till den lagstiftning i ämnet
som erfordras, och i sitt utlåtande nr 4 har första lagutskottet tillstyrkt
förslaget.

Utskottet får under förutsättning att riksdagen antar förenämnda lagförslag
hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att på personalförteckning
för regeringsrätten föra upp ytterligare fyra tjänster som
regeringsråd;

b) till Regeringsrätten: Avlöningar för budgetåret 1967/
68 anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000 kr.

33:o) Regeringsrätten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt D 4, s. 58), vilket innebär en ökning av anslaget med 21 000
kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Regeringsrätten: Omkostnader för
budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 62 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

13

34:o) Regeringsrätten: Regeringsrättens årsbok. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt D 5, s. 59), vilket innebär en ökning av anslaget med
10 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Regeringsrätten: Regeringsrättens
årsbok för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av
80 000 kr.

35:o) Hovrätterna: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt D 6, s. 59—61), vilket innebär en ökning av anslaget med 2 865 000
kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att på personalförteckning
för hovrätterna föra upp ytterligare en lagmanstjänst och
fem hovrättsrådstjänster;

b) till Hovrätterna: Avlöningar för budgetåret 1967/68
anvisa ett förslagsanslag av 19 988 000 kr.

36:o) Hovrätterna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt D 7, s. 61 och 62), vilket innebär en minskning av anslaget med
165 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Hovrätterna: Omkostnader för budgetåret
1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 1 624 000 kr.

37 :o) Underrätterna: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt D 8, s. 62—64), vilket innebär en ökning av anslaget med 10 752 000
kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen
för underrätterna i fråga om tjänster som borgmästare,
rådman och tingsdomare i enlighet med vad i
statsrådsprotokollet föreslagits;

b) till Underrätterna: Avlöningar för budgetåret 1967/68
anvisa ett förslagsanslag av 89 573 000 kr.

38:o) Underrätterna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt D 9, s. 64), vilket innebär en ökning av anslaget med 142 000 kr.,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Underrätterna: Omkostnader för
budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 5 341 000
kr.

39:o) Underrätterna: Ersättningar till nämndemän m. m. Kungl. Maj :t
bar (punkt D 10, s. 64 och 65), föreslagit riksdagen att till Underrätterna:

14

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

Ersättningar till nämndemän m. in. för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag
av 10,8 milj. kr.

Anslaget är i nu gällande riksstat uppfört med 9 milj. kr.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Arne Pettersson (I: 287) och den andra inom andra kammaren ay herr
Bengtsson i Landskrona in. fl. (II: 356) har hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte hemställa om utredning av frågan om skälig
ersättning åt nämndeman i de fall arvodet inte täcker inkomstbortfallet.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 11:356.

Utskottet. Dagarvode till nämndeman m. fl. utgår f. n. med 60 kr. och till
vattenrättsnämndeman med 75 kr. Vidare utgår traktamente och resekostnadsersättning
enligt allmänna resereglementet. Ersättning för tidsspillan
utöver vad som må täckas av dagarvodet utgår inte. Före förstatligandet av
rådhusrätterna utgick särskild ersättning för tidsspillan med vissa maximeringar
vid fem rådhusrätter, bl. a. rådhusrätterna i Hälsingborg, Landskrona
och Lund. Det dagarvode som därjämte utgick var emellertid lägre
än det statliga. Departementschefen anför i samband med anmälan av förevarande
anslag att han avser att föreslå Kungl. Maj :t att höja dagarvodena
med 15 kr. från den 1 juli 1967.

I motionerna 1:287 och 11:356 anförs att det är önskvärt att någon
form av ersättning utöver dagarvodet — förslagsvis beräknad efter schablon
— utgår i de fall då detta uppenbarligen inte täcker inkomstbortfallet och
hemställs om utredning av frågan.

I sina tidigare ställningstaganden angående nämndemannaarvodets storlek
har utskottet understrukit nämndemannauppdragets karaktär av förtroendeuppdrag
men också angelägenheten av att en skälig gottgörelse utgår.
Enligt utskottet torde det inte föreligga skäl att frångå detta synsätt.
Den arvodeshöjning som departementschefen har för utskickat synes innebära
en rimlig avvägning mellan dessa synpunkter. Utskottet kan inte tillstyrka
motionerna I: 287 och II: 356.

I likhet med motionärerna vill utskottet emellertid understryka vikten
av att personer som har störst lämplighet för nämndemannasysslan utses
och att därvid en så stor spridning som möjligt sker bland olika yrkeskategorier.
Utskottet förutsätter att Kungl. Maj :t ägnar fortlöpande uppmärksamhet
åt denna fråga.

Departementschefens anslagsberäkning föranleder ingen erinran från
utskottet.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må till Underrätterna: Ersättningar till
nämndemän m. in. för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag
av 10 800 000 kr.;

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

15

II. att motionerna I: 287 och II: 356 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.

40:o) Vattendomstolarna: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt D 11, s. 65 och 66), vilket innebär en ökning av anslaget med
399 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vattendomstolarna: Avlöningar för
budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 5 224 000
kr.

41 :o) Vattendomstolarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt D 12, s. 66), vilket innebär en ökning av anslaget med
25 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vattendomstolarna: Omkostnader
för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 556 000
kr.

42 :o) Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt D 13, s. 66 och 67), vilket innebär oförändrat
anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska hjälpmedel in. m. vid domstolsväsendet
för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag
av 360 000 kr.

43:o) Anskaffande av blanketter och fastighetsböcker in. m. för domstolsväsendet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt D 14, s. 67), vilket innebär
en ökning av anslaget med 200 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anskaffande av blanketter och fastighetsböcker
m. in. för domstolsväsendet för budgetåret
1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 550 000 kr.

Rättegångsväsendet i allmänhet

44:o) Ersättning åt domare, vittnen och parter. Kungl. Maj :t har (punkt
E 1, s. 68), föreslagit riksdagen att till Ersättning åt domare, vittnen och
parter för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 12,2 milj. kr.

Anslaget är i nu gällande riksstat uppfört med 10,7 milj. kr.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Arne Pettersson (I: 347) och den andra inom andra kammaren av herr
Bengtsson i Landskrona m. fl. (II: 430) har hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte hemställa att frågan om vittnesersättningens
storlek görs till föremål för utredning.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 430.

16

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

Utskottet. Frågan om ersättning till vittne som skall utgå av allmänna
medel regleras sedan den 1 juli 1966 i bestämmelser som Kungl. Maj :t
meddelar. Sådan ersättning skall enligt gällande bestämmelser innefatta
gottgörelse för nödvändiga kostnader till resa, uppehälle och tidsspillan.
För tidsspillan får dock utgå högst 60 kr.

I motionerna I: 347 och II: 430 hemställs om utredning angående vittnesersättningens
storlek, varvid enligt motionärerna bör gälla som målsättning
att vittne så långt möjligt hålls skadelöst för den ekonomiska förlust
vittnesinställelsen medför.

Utskottet vill erinra om att anledningen till att full gottgörelse för tidsspillan
inte alltid kan utgå är att vittnesplikten betraktas som en medborgerlig
skyldighet. Enligt utskottets mening bör detta betraktelsesätt
inte frångås. Motionärernas farhågor, att utsikten till bristande ekonomisk
kompensation vid ett framtida vittnesförhör kan medföra risk för att den
som iakttagit skeenden som bör komma till rättsväsendets kännedom inte
skulle meddela sina iakttagelser, delas inte av utskottet. Utskottet avstyrker
motionerna I: 347 och II: 430.

Enligt förslag till lag om ändring i sjölagen m. m. som lagts fram i
prop. 1966: 145 skall bestämmelser i fråga om ersättning för inställelse till
förhör vid sjöförklaring inför konsul meddelas av Konungen. Riksdagen
har — såvitt nu är i fråga utan ändring — den 15 februari 1967 antagit förslaget.
I överensstämmelse med vad första lagutskottet har förutsatt i sitt
utlåtande över förslaget (L!U 1967:3) bör kostnaderna för inställelse till
sådant förhör belasta förevarande anslag. Då ifrågavarande kostnader torde
bli blygsamma, bör någon uppräkning av anslaget utöver vad Kungl. Maj :t
föreslagit inte ske.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må till Ersättning åt domare, vittnen
och parter för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag
av 12 200 000 kr.;

II. att motionerna 1:347 och 11:430 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.

45:o) Kostnader enligt lagen om fri rättegång. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt E 2, s. 68), vilket innebär en ökning av anslaget
med 1,9 milj. kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader enligt lagen om fri rättegång
för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av
7 700 000 kr.

46:o) Understöd för utomprocessuell rättshjälp. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt E 3, s. 69), vilket innebär en ökning av anslaget med
500 000 kr., hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

17

att riksdagen må till Understöd för utomprocessuell rättshjälp
för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av
2 500 000 kr.

47 :o) Tornedalens rättshjälpsanstalt. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt E 4, s. 69 och 70), vilket innebär en ökning av anslaget med
50 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tornedalens rättshjälpsanstalt för
budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 265 000
kr.

48:o) Efterutbildning inom rättegångsväsendet. Kungl. Maj :t har (punkt
E 5, s. 70) föreslagit riksdagen att till Efterutbildning inom rättegångsväsendet
för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 230 000
kr.

Anslaget är i nu gällande riksstat uppfört med 230 000 kr.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Karl Pettersson och Wirmark (1:288) och den andra inom andra
kammaren av herr Andersson i Örebro m. fl. (II: 355), har hemställts att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om förslag till
lämpligt utformat ekonomiskt stöd till nämndemannaföreningarnas studieverksamhet.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 355.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag.

I motionerna 1: 288 och II: 355 upptas frågan om eventuellt ekonomiskt
stöd till nämndemannaföreningarnas studieverksamhet. Motionärerna anför
bl. a., att de nämndemannaföreningar som finns vid rådhusrätterna
kunde påräkna visst ekonomiskt stöd från rätten före förstatligandet, bl. a.
för olika studiebesök.

Något särskilt ekonomiskt stöd av statsmedel till nämndemäns studieverksamhet
finns ej. Utskottet förutsätter — i huvudsaklig överensstämmelse
med vad utskottet tidigare uttalat i liknande sammanhang (SU
1962:2, s. 18 och SU 1963:2, s. 13) — att Kungl. Maj :t tar erforderliga
initiativ i den mån särskild informationsverksamhet för nämndemännen
bedöms böra ske. Utskottet vill framhålla värdet av att nämndemännen,
bl. a. genom anstaltsbesök, bibringas kännedom om olika påföljders innebörd.
Motionerna I: 288 och II: 355 avstyrks.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må till Efterutbildning inom rättegångs -

18

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

väsendet för budgetaret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag
av 230 000 kr.;

II. att motionerna 1:288 och 11:355 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Kriminalvården in. in.

49:o) Kriminalvårdsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt F 1,
S- 73 76) föreslagit riksdagen att till Kriminalvårdsstyrelsen: Avlöningar

för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 6 377 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 445 000 kr.

1 två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Dahlén in. fl. (I: 203) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin
m. fl. (11:263), har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
hemställer om vidtagande av vissa i motionerna angivna åtgärder.

Beträffande den närmare innebörden av och motiveringen för yrkandet
hänvisas till motionen II: 263.

Utskottet har ingen erinran mot vad departementschefen anfört och föreslagit
samt godtar medelsberäkningen.

I motionerna I: 203 och II: 263 yrkas att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t hemställer om vissa åtgärder som huvudsakligen syftar till att öka
takten för kriminalvårdens upprustning och modernisering. De förslag som
ställs berör praktiskt taget hela kriminalvårdsområdet. Utskottet tar i förevarande
sammanhang npp till behandling samtliga delfrågor som innefattas
i motionsyrkandena.

Motionärerna önskar en snabbutredning om inrättande av ett behandUngsforskningsorgan
vid kriminalvårdsstyrelsen. Enligt vad som är upplyst
för utskottet bär praktiskt inriktade och mera kortsiktiga forskningsuppgifter
på behandlingsområdet i viss omfattning bedrivits med anlitande av
medel från andra huvudtitelns kommittéanslag. I fråga om större projekt
bör erinras om att en mycket omfattande klientelundersökning rörande
ungdomsbrottslingar håller på att genomföras av för ändamålet tillkallade
sakkunniga. Utskottet anser att behovet av behandlingsforskning på kriminalvårdsområdet
— vid sidan av den forskning som bedrivs vid universiteten
— t. v. bör kunna tillgodoses utan att särskilda organisatoriska åtgärder
vidtas. Motionärernas förslag avstyrks.

Kriminalvårdsstyrelsen har hemställt att en kriminalvårdsskola skall få
uppföras inom en kostnadsram av 10 milj. kr. och har beräknat en medelsåtgång
av 1,5 milj. kr. för ändamålet nästa budgetår. I motionerna yrkas att

19

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer att kriminalvårdsskolan
snarast uppförs. Utskottet kan inte tillstyrka förslaget.

Snara åtgärder bör enligt motionärerna vidtas för att påskynda uppförandet
av det allmänna häktet i Stockholm. Även utskottet anser det angeläget
att det planerade allmänna häktet i Stockholm uppförs så snart som
möjligt, för att fångvårdsanstalten på Långholmen i dess helhet skall kunna
utrymmas. Arbetet med att bygga häktet — och även den rättspsykiatriska
kliniken — kan inte påbörjas förrän den tomt som är avsedd för
ändamålet friläggs. Detta kan ske när nya lokaler står till förfogande för
det barnsjukhus som nu finns på den avsedda tomten. Utskottet förutsätter
att från statens sida de åtgärder vidtas som krävs för att de komplicerade
mark- och byggnadsfrågor, som hänger samman med uppförandet av häktet
och den rättspsykiatriska kliniken, skall få en så snabb lösning som möjligt.
Någon framställning till Kungl. Maj :t i ämnet anser utskottet inte erforderlig.

Så länge de rättspsykiatriska klinikerna måste inrymmas i fångvårdsanstalter
täcks deras personalbehov från anstalternas personalstat. Kriminalvårdsstyrelsen
har inte föreslagit någon ökning av ifrågavarande personal
för nästa budgetår. Motionärerna vill ha utrett om en ökning av psykiaterpersonalen
vid fångvårdsanstalterna skulle medföra ökad kapacitet för det
rättspsykiatriska undersökningsväsendet och önskar vidare att personalförstärkning
sker i enlighet med utredningens resultat. Enligt upplysningar
utskottet erhållit är avsikten att hela frågan om personalorganisationen för
såväl det rättspsykiatriska undersökningsväsendet som för de psykiatriska
vårdfunktionerna på fångvårdsanstalterna skall tas upp till prövning i samband
med att de särskilda rättspsykiatriska klinikerna färdigställs. En sådan
översyn bör på sikt kunna medföra att båda dessa verksamhetsgrenar
får väsentligt ökad kapacitet. Någon framställning till Kungl. Maj :t om utredning
som siktar till ökning av psykiaterpersonalen innan undersökningsfunktionerna
skiljs ut bör enligt utskottet inte ske.

Motionärerna efterlyser planering i fråga om det framtida personalbehovet
inom kriminalvården och angående frivårdshotell och verkstäder i syfte
att underlätta kriminalvårdens utbyggnad. Utskottet vill i likhet med vad
som skedde vid behandlingen av motsvarande problem för den lokala polisorganisationen
erinra om att en långtidsplanering varje år redovisas i förslagen
till långtidsbudget. I fråga om långtidsplaneringen för kriminalvården
finns vidare en utvecklingsplan för kriminalvårdens anstaltssystem, vilken
har upprättats av fångvårdens byggnadskommitté och redovisats i 1966
års statsverksproposition. Utskottet anser inte att det föreligger behov av
någon framställning till Kungl. Maj :t i ämnet.

Motionärerna anser vidare att en snar utökning av försöksverksamheten
med marknadsmässig lön inom anstaltsvården bör ske. Ifrågavarande
försöksverksamhet, som enligt statsmakternas beslut år 1963 får ske vid

20

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

Tillbergaanstalten, har ännu inte kommit i gång. I motionerna 1: 205 och
II: 264, vilka utskottet avser ta upp till behandling nedan under punkten 51,
föreslås viss personalförstärkning som enligt motionärerna möjliggör att
verksamheten kan påbörjas. I motionerna I: 203 och II: 263 anförs att så
snart resultat av försök vid Tillbergaanstalten kunnat iakttas, bör försöksverksamheten
utsträckas. Utskottet, som anser att försöksverksamheten vid
nämnda anstalt snarast bör komma till stånd, vill erinra om att den utredning
som nyligen tillsatts för att utreda frågan angående lagstiftningen om
behandling vid fångvårdsanstalt in. in. enligt sina direktiv skall ta upp hela
frågan om avlöningssystemet till prövning. Utskottet är mot bakgrund härav
inte berett tillstyrka yrkandet om skrivelse till Kungl. Maj :t angående
utsträckt försöksverksamhet. Vad utskottet anfört om att sätta i gång försöksverksamheten
vid Tillbergaanstalten bör bringas till Kungl. Maj :ts kännedom.

Motionärerna tar slutligen upp frågan om hur socialvårdsmyndigheterna
skall få kännedom om den intagnes behov av stöd och föreslår att styresmän
för fångvårdsanstalter och häkten uppmanas att vid nyintagningar
kontakta nämnda myndigheter härom. Vid bedömningen av ett motionsförslag
av i huvudsak motsvarande innebörd vid 1965 års riksdag — vilket
avsåg underrättelseplikt vid samtliga frihetsberövande åtgärder — uttalade
andra lagutskottet i sitt utlåtande nr 39 bl. a., att det var befogat att de
genom motionerna aktualiserade frågorna ägnades ökad uppmärksamhet
samt att det med hänsyn härtill syntes lämpligt att Kungl. Maj :t lät utfärda
en cirkulärskrivelse i ämnet. Riksdagen gav i skrivelse till Kungl. Maj :t
(nr 167) till känna vad utskottet anfört. Enligt vad som är upplyst för utskottet
övervägs frågan, såvitt gäller intagna på anstalter inom socialvården
m. m., inom socialdepartementet. Hithörande spörsmål i fråga om häktade
in. fl. var uppe till behandling även vid 1966 års höstriksdag, i anledning
av motion om utredning av häktades ställning och rättssäkerhet. Enligt
första lagutskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 39 borde behandlingen
av häktade ses över bl. a. i förevarande avseende. Utredningsarbetet
borde sammankopplas med en översyn av lagstiftningen om behandling i
fångvårdsanstalt. Riksdagen gav i skrivelse till Kungl. Maj :t (nr 326) till
känna vad första lagutskottet anfört. I direktiven till utredningen angående
lagstiftningen om behandling i fångvårdsanstalt instämmer departementschefen
i vad första lagutskottet anfört i hithörande frågor. Utskottet
finner någon riksdagens åtgärd i frågan inte påkallad.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må till Kriminalvårdsstyrelsen: Avlöningar
för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av
6 377 000 kr.;

II. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967 21

känna vad utskottet anfört om viss försöksverksamhet vid
Tillbergaanstalten;

in. att motionerna 1: 203 och II: 263 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.

50 :o) Kriminalvårdsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt F 2, s. 76 och 77), vilket innebär en ökning av anslaget med
88 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kriminalvårdsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av
1 029 000 kr.

51 :o) Fångvårdsanstalterna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt F 3,
s. 77—79) föreslagit riksdagen att till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar
för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 97 344 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 88 140 000 kr.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Dahlén in. fl. (I: 205) och den andra inom andra kammaren av herr
Ohlin m. fl. (11:264), har motionärerna under hänvisning till motivering
i de likalydande motionerna I: 203 och II: 263 — såvitt nu är i fråga —
hemställt att riksdagen måtte anvisa medel för inrättande av två tjänster
som förste assistent och en tjänst som assistent för förberedande av intagnas
frigivning, psykologisk expertis enligt kriminalvårdsstyrelsens förslag,
tre extra ordinarie konsulenttjänster för fritids- och kontaktverksamhet, en
assistenttjänst vid Tillbergaanstalten och dessutom anvisa medel för en
förändring av de tre underläkartjänsterna vid Härianda, Härnösand och
Malmö till biträdande överläkartjänster och därför till Fångvårdsanstalterna:
Avlöningar för budgetåret 1967/68 anvisa ett i förhållande till Kungl.
Maj :ts förslag med 516 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 97 860 000 kr.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 263.

Utskottet. I fråga om tjänster för arbetsuppgifter i samband med de intagnas
frigivning hemställde kriminalvårdsstyrelsen om medel för fyra förste
assistenttjänster och sju assistenttjänster. Departementschefen har beräknat
medel för två förste assistent- och sex assistenttjänster. Motionsyrkandet
i denna del överensstämmer med kriminalvårdsstyrelsens förslag. Även
i övrigt innebär motionsförslaget att yrkanden som kriminalvårdsstyrelsen
gjort tas upp.

Totalt har departementschefen beräknat medel som möjliggör en ökning
med 24 befattningshavare vid anstalterna och vidare att ungefär hälften av
det arbetstidsbortfall som arbetstidsförkortningen nästa budgetår enligt
kriminalvårdsstyrelsen medför kan kompenseras. Den ytterligare personal -

22

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

ökning som motionärerna föreslår anser utskottet i och för sig angelägen.
I det rådande läget anser sig utskottet dock inte kunna förorda att riksdagen
frångår den avvägning som departementschefen gjort.

De tjänsteförändringsfrågor som motionärerna tar upp och som går ut
på att tre tjänster som underläkare vid rättspsykiatriska kliniker inom tre
fångvårdsanstalter skall bytas ut mot tre tjänster som biträdande överläkare,
bör enligt utskottet ses i sammanhang med den översyn av personalorganisationen
vid de rättspsykiatriska klinikerna som utskottet närmare
berört under punkten 49. Utskottet avstyrker förslaget.

Utskottet avstyrker alltså motionerna I: 205 och II: 264 såvitt nu är i fråga.

Mot departementschefens anslagsberäkning har utskottet ingen erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 205 och II: 264, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga, till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar
för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av
97 344 000 kr.

52 :o) Fångvårdsanstalterna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt F 4, s. 79—81), vilket innebär en ökning av anslaget med
4,3 milj. kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader
för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av
32 653 000 kr.

53 :o) Fångvårdsanstalterna: Maskin- och verktygsutrustning m. m. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt F 5, s. 81), vilket innebär en minskning
av anslaget med 3 145 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Maskin- och
verktygsutrustning m. m. för budgetåret 1967/68 anvisa
ett reservationsanslag av 855 000 kr.

54:o) Fångvårdsanstalterna: Engångsanskaffning av inventarier m. m. I
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt F 6, s. 81 och 82), vilket innebär
en minskning av anslaget med 4 728 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Engångsanskaffning
av inventarier m. m. för budgetåret 1967/68 anvisa
ett reservationsanslag av 1 272 000 kr.

55:o) Fångvårdsanstalterna: Anskaffning, montering och transport av
baracker m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt F 7, s. 82), vilket
innebär en minskning av anslaget med 3 750 000 kr., hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

23

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Anskaffning,
montering och transport av baracker in. in. för budgetåret
1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kr.

56 :o) Ersättning för vård på anstalter som ej tillhör kriminalvården, m. m.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt F 8, s. 82 och 83), vilket innebär
en ökning av anslaget med 500 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för vård på anstalter
som ej tillhör kriminalvården, in. in. för budgetåret 1967/
68 anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kr.

57 :o) Centrala nämnderna. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt
F 9, s. 83 och 84), vilket innebär en ökning av anslaget med 48 000 kr., hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Centrala nämnderna för budgetåret
1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 238 000 kr.

58 :o) Övervakningsnämnderna. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt F 10, s. 84), vilket innebär en ökning av anslaget med 295 000 kr.,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Övervakningsnämnderna för budgetåret
1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 1 650 000 kr.

59 :o) Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har
(punkt F 11, s. 84—86) föreslagit riksdagen att till Skyddskonsulentorganisationen:
Avlöningar för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av
7 193 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 190 000 kr.

I de under punkten 51 angivna likalydande motionerna I: 205 och II: 264
har — såvitt nu är i fråga — hemställts att riksdagen måtte anvisa medel
för inrättande av fem slcyddsassistenttjänster och i anledning därav till
Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar för budgetåret 1967/68 anvisa
ett i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med 150 000 kr. förhöjt anslag
av 7 343 000 kr.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 263.

Utskottet. I fråga om handläggande personal för skyddskonsulentorganisationen
för nästa budgetår föreslog kriminalvårdsstyrelsen en ökning med
fem tjänster. Departementschefen har beräknat medel för två sådana
tjänster. Motionärerna föreslår en ökning med fem tjänster för föredragande
personal utöver vad departementschefen förordat.

Mot bakgrund av att även under avlöningsanslaget för fångvårdsanstal -

24

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

terna beräknats medel för en avsevärd personalförstärkning vad gäller frivården
— åtta assistent- eller förste assistenttjänster — anser utskottet att
departementschefens förslag under förevarande anslag är avvägt på ett
godtagbart sätt. Motionerna 1: 205 och II: 264 avstyrks därför såvitt nu är
i fråga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1: 205 och II: 264, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga, till Skyddskonsulentorganisationen:
Avlöningar för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag
av 7 193 000 kr.

60 :o) Skyddskonsulentorganisationen: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt F 12, s. 86 och 87), vilket innebär en ökning
av anslaget med 118 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skyddskonsulentorganisationen:
Omkostnader för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag
av 1 252 000 kr.

61 :o) Ersättningar till övervakare. Kungl. Maj :t har (punkt F 13, s. 87)
föreslagit riksdagen att till Ersättningar till övervakare för budgetåret 1967/
68 anvisa ett förslagsanslag av 6,5 milj. kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 milj. kr.

I de under punkten 21 angivna likalydande motionerna I: 402 och II: 504
har — såvitt nu är i fråga — hemställts att riksdagen måtte besluta om en
höjning fr. o. in. den 1 januari 1968 av arvodet till övervakare med 15 kr.
till 40 kr. per månad och fall, därvid 25 kr. skall utgöra ersättning för uppdraget
och 15 kr. ersättning för kostnader i samband med detta.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 1:438.

Utskottet hade i samband med behandlingen av förevarande anslag vid
1966 års riksdag hl. a. att pröva ett motsvarande yrkande om höjning av
övervakararvodena. Med hänvisning till att ytterligare utredning angående
arvodenas storlek ansågs erforderlig, avstyrkte utskottet motionsyrkandet
men förutsatte samtidigt att förslag i frågan snabbt skulle kunna läggas
fram för riksdagen.

En utredning i syfte att utröna hur lämpliga övervakare skall finnas att
tillgå i tillräckligt antal har tillsatts i mars 1966. Enligt sina direktiv skall
utredningen bl. a. behandla arvodesfrågan, och enligt vad som är upplyst
för utskottet beräknas utredningen slutföra sitt uppdrag under första hälften
av innevarande år. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet yrkandena i
motionerna I: 402 och II: 504 såvitt nu är i fråga.

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

25

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må till Ersättningar till övervakare för
budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 6 500 000
kr.;

II. att motionerna 1: 402 och II: 504, såvitt nu är i fråga,
icke må bifallas av riksdagen.

62 :o) Kurser för övervakare och personundersökare. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt F 14, s. 87 och 88), vilket innebär en minskning av
anslaget med 30 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för övervakare och personundersökare
för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag
av 20 000 kr.

63 :o) Understöd åt villkorligt frigivna m. fl. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt F 15, s. 88), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt villkorligt frigivna
in. fl. för budgetåret 1967/68 anvisa ett anslag av 1 250 000
kr.

64 :o) Bidrag till Svenska skyddsförbundet. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt F 16, s. 88), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Svenska skyddsförbundet
för budgetåret 1967/68 anvisa ett anslag av 60 000 kr.

Diverse

65 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Kriminalvårdsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark. Ersättning
till försvarets fastighetsfond för fångvårdsanstalten i Hälsingborg. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna G 1—4, s. 89 och 90) hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1967/68 såsom förslagsanslag
anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Kriminalvårdsstyrelsens delfond 13 525 000 kr.;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond 37 323 000 kr.;

26

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

c) till Ersättning till domänverkets fond för upplåten
mark 379 000 kr.;

d) till Ersättning till försvarets fastighetsfond för fångvårdsanstalten
i Hälsingborg 67 000 kr.

66 :o) Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt G 5, s. 90), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utgivande av författningskommentarer
m. m. för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag''
av 15 000 kr.

67 :o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. inom privaträttens
område. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt G 6, s. 90
och 91), vilket innebär en minskning av anslaget med 3 000 kr., hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m. inom privaträttens område för budgetåret
1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 65 000 kr.

68 :o) Bidrag till Nordisk Domssamling. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt G 7, s. 91), vilket innebär en ökning av medelsanvisningen med
7 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Nordisk Domssamling för
budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 23 000
kr.

69 ro) Bidrag till politiska partier. Kungl. Maj :t har (punkt G 8, s. 91) föreslagit
riksdagen att till Bidrag till politiska partier för budgetåret 1967/68
anvisa ett förslagsanslag av 23 milj. kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 23 milj. ler.

I förevarande sammanhang har utskottet behandlat följande motioner,
nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Holmberg m. fl. (I: 53) och den andra inom andra kammaren av herr
Bohman m. fl. (II; 73), i vilka motionärerna under åberopande av innehållet
i de likalydande motionerna I: 45 och II: 63 hemställt att riksdagen måtte
avslå det till Bidrag till politiska partier för budgetåret 1967/68 äskade
förslagsanslaget av 23 milj. kr.;

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

27

dels ock en inom andra kammaren av herrar Rubin och Sjöholm väckt
motion (II: 232), i vilken motionärerna — i vad motionen hänvisats till
statsutskottet — hemställt att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts förslag
om att ett bidrag av 23 milj. kr. skall anvisas till de politiska partierna för
budgetåret 1967/68.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna 1: 45
och II: 232.

Utskottet. Bidrag till politiska partier utgår enligt principer som har fastställts
av 1965 års riksdag.

I motionerna I: 53 och II: 73 samt 11:232 yrkas avslag på Kungl. Maj :ts
anslagsäskande för ändamålet. Skälen mot bidragssystemet utvecklas närmare
i motionerna I: 45 och II: 232.

Det bör erinras om att i sistnämnda motioner vidare hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att dessa motioner överlämnades
till grundlagberedningen för beaktande av däri angivna riktlinjer
och synpunkter, samt att riksdagen den 15 februari 1967 har beslutat att
sistnämnda yrkanden inte skulle föranleda någon riksdagens åtgärd. I denna
fråga hänvisar utskottet till konstitutionsutskottets av riksdagen godkända
utlåtanden nr 8 och 9.

Yrkandet i motionerna I: 53 och II: 73 samt II: 232 om avslag på Kungl.
Maj :ts medelsäskande avstyrks.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1:53 och 11:73 samt
II: 232, sistnämnda motion såvitt nu är i fråga, till Bidrag
till politiska partier för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag
av 23 000 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

Statens affärsverksfonder
Domänverket

70 :o) Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminalvården. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt Ju: 1, s, 92) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förvärv av jordbruksfastigheter för
kriminalvården för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 kr.

28

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

Statens allmänna fastighetsfond

71 :o) Polishus in. m. Kungl. Maj :t har (punkt Ju: 1, s. 92 och 93) föreslagit
riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna köpekontrakt
avseende förvärv av polishus, enligt vilka erläggandet av köpeskillingen
fördelas på tre budgetår, dels till Polishus m. in. för budgetåret 1967/68
anvisa ett investeringsanslag av 40 milj. kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 40 milj. kr.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Dahlén och Bengtson (I: 509) och den andra inom andra kammaren
av herrar Hedlund och Ohlin (11:646) har hemställts att riksdagen måtte
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna köpekontrakt avseende förvärv
av polishus, enligt vilka erläggandet av köpeskillingen fördelas på fyra
budgetår i stället för tre som departementschefen föreslår, dels till Polishus
in. m. för budgetåret 1967/68 anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj :ts
förslag med 20 milj. kr. minskat investeringsanslag av 20 milj. kr.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionen II: 646.

Utskottet. Det bemyndigande att godkänna köpekontrakt avseende förvärv
av polishus som Kungl. Maj :t har hemställt om bör enligt departementschefen,
såvitt gäller godkännande av köpekontrakt nästa budgetår, medföra
kostnader om högst 20 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1968/69 och
1969/70.

I motionerna 1:509 och 11:646 anförs, att i det nu mycket ansträngda
budgetläget hälften av de förvärv som departementschefen beräknat medel
för nästa budgetår bör kunna skjutas något mer på framtiden och yrkas
att riksdagen för nästa budgetår anvisar 20 milj. kr. under förevarande
anslag. För att möjliggöra att kontrakt avseende köp till ett värde av 80
milj. kr. — vilket Kungl. Maj :ts förslag innebär — ändå skall kunna godkännas
nästa budgetår, hemställer motionärerna att Kungl. Maj :t skall bemyndigas
att godkänna köpekontrakt avseende förvärv enligt vilka köpeskillingens
erläggande fördelas på fyra år i stället för på tre år.

Det belopp om 80 milj. kr. som både enligt Kungl. Maj :ts och motionärernas
förslag skulle utgöra ramen för kontraktsslutande nästa budgetår
motsvarar den medelsåtgång byggnadsstyrelsen beräknat för nästa budgetår.

För en bedömning av frågan om storleken av medelsanvisningen för nästa
budgetår anser utskottet att en uppskattning av det totala medelsbehovet även
för tiden närmast efter budgetåret 1967/68 har intresse. Enligt vad utskottet
inhämtat har byggnadsstyrelsen i sin långtidsplanering beräknat att inlösen
av polishus bör ske för totalt ca 180 milj. kr. under budgetåren 1968/

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967 29

69—1970/71. Vidare har styrelsen räknat med ett byggande i statlig regi
av avsevärd omfattning under nämnda tid.

Utskottet anser det inte önskvärt att takten för inlösande av polishus
m. in. minskas och avstyrker motionerna I: 509 och II: 646.

Utskottet har intet att erinra mot departementschefens uttalande, att det
i vissa fall kan vara lämpligt att tillgodose behovet av lokaler genom nybyggnad
i statlig regi.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 509 och II: 646

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna köpekontrakt
avseende förvärv av polishus, enligt vilka erläggandet av
köpeskillingen fördelas på tre budgetår;

b) till Polishus m. m. för budgetåret 1967/68 anvisa ett
investeringsanslag av 40 000 000 kr.

72 :o) Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt Ju: 2, s. 93—95), vilket innebär en med 6 milj. kr.
minskad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården
för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag
av 25 000 000 kr.

Stockholm den 21 februari 1967

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Einar Persson, Birger Andersson,
Fritz Persson, Svensson, Kaijser, fru Wallentheim, herrar Ottosson,
Mårtensson, Per Jacobsson, Edström, Björk, Strandberg, Nils-Eric Gustafsson
och Harald Pettersson; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olofström, Almgren,
Eliasson i Sundborn, Mellqvist, Nihlfors, Bergman, Gustafsson i Skellefteå,
Lindholm, Fagerlund, fru Holmberg, herrar Nilsson i Tvärålund,
Mundebo, Gustavsson i Ängelholm och fröken Ljungberg.

Reservationer

1) vid punkten lb (Rikspolisstyrelsen: Avlöningar) av herr Gustafsson
i Skellefteå.

2) vid punkten 21 (Lokala polisorganisationen: Avlöningar)

30

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

a) av herrar Kaijser, Ottosson, Per Jacobsson, Edström, Strandberg, NilsEric
Gustafsson, Harald Pettersson, Bohman, Eliasson i Sundborn, Nihlfors,
Gustafsson i Skellefteå, Nilsson i Tvärålund, Mundebo och fröken Ljungberg,
vilka ansett att utskottet i anledning av motionerna 1: 206 och II: 265
samt I: 402 och II: 504 bort hemställa att riksdagen anvisar medel för ytterligare
personalökning, och att därför

dels det avsnitt av utskottets yttrande på s. 9, som börjar med »I det»
och slutar med »Kungl. Maj :ts förslag», bort ha följande lydelse:

»Den förstärkning av polisen som departementschefen föreslår är emellertid
otillräcklig. Den svarar inte ens mot den beslutade arbetstidsförkortningen,
vilken för helår kan beräknas medföra ett bortfall motsvarande
närmare 400 tjänster. Rikspolisstyrelsen har i årets petita begärt att den
lokala polisorganisationen tillföres 969 tjänster. I princip bör rikspolisstyrelsen
äga bestämma placeringen av tillskotten av polispersonal, varvid förutsättes
att de mest angelägna behoven tillgodoses.

En ökning med 100 polistjänster jämte 25 tjänster för biträdespersonal,
utöver de 250 nya tjänster departementschefen föreslår förefaller i den nuvarande
situationen vara nödvändig.

Utskottet har inte i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts
förslag.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
ävensom motionerna 1:206 och 11:265 samt 1:402 och II:
504, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Lokala polisorganisationen:
Avlöningar för budgetåret 1967/68 anvisa
ett förslagsanslag av 458 800 000 kr., varav 105 000 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen;»

b) av herrar Kaijser, Ottosson, Per Jacobsson, Edström, Strandberg,
Nils-Eric Gustafsson, Harald Pettersson, Bohman, Eliasson i Sundborn,
Nihlfors, Gustafsson i Skellefteå, Nilsson i Tvärålund, Mundebo och fröken
Ljungberg, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka i motionerna I: 206 och
II: 265 begärd treårsplan, och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 9, som börjar med »I fråga om»
och slutar med »inte påkallad», bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets mening bör sådan planering som avses i motionerna
1:206 och 11:265 komma till stånd och därav föranlett förslag föreläggas
nästa års riksdag. Utskottet tillstyrker därför motionerna i denna del.»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må i anledning av motionerna 1:206
och II: 265, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t
begära att rikspolisstyrelsen får i uppdrag att uppgöra en

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

31

treårsplan för personalupprustning av polisen och att förslag
på grundval av denna plan förelägges nästa års riksdag;» 3)

vid punkten 22 (Lokala polisorganisationen: Omkostnader) av herrar
Kaijser, Ottosson, Per Jacobsson, Edström, Strandberg, Nils-Eric Gustafsson,
Harald Pettersson, Bohman, Eliasson i Sundborn, Nihlfors, Gustafsson
i Skellefteå, Nilsson i Tvärålund, Mundebo och fröken Ljungberg, vilka —•
under förutsättning av bifall till reservationen 2 a) — ansett att utskottet
i anledning av motionerna 1:402 och 11:504 bort hemställa att riksdagen
anvisar ytterligare medel under förevarande anslag, och att därför utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Den ökning utöver departementschefens förslag med 100 polistjänster
jämte 25 tjänster för biträdespersonal som föreslagits under punkten 21
medför att medel bör beräknas även för ökade omkostnader för den lokala
polisorganisationen. Omkostnadsanslaget bör därför i förhållande till Kungl.
Maj :ts förslag uppräknas med 200 000 kr.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt motionerna I: 402 och II: 504, nämnda motioner såvitt
nu är i fråga, till Lokala polisorganisationen: Omkostnader
lör budgetåret 1907/68 anvisa ett förslagsanslag av
51 350 000 kr., varav 11 750 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
»

4) vid punkten 4,9 (Kriminalvårdsstyrelsen: Avlöningar) av herrar Per
Jacobsson, Edström, Nihlfors, Gustafsson i Skellefteå och Mundebo, vilka
ansett att utskottet i anledning av motionerna I: 203 och II: 263 bort hemställa
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om vissa av de
åtgärder som anges i motionerna, och att därför

dels det avsnitt av utskottets yttrande, som på s. 18 börjar med »Motionärerna
önskar» och på s. 19 slutar med »tillstyrka förslaget», bort ha följande
lydelse:

»Utskottet delar motionärernas uppfattning att kriminalvården fortfarande
tillhör ett av våra mest eftersatta vårdområden. Trots att kriminalvården
i Sverige är materiellt välutrustad jämfört med andra länder, ger
den ett alltför obetydligt resultat av samhällets insatser. Sålunda beräknas
omkring 70—75 % av de anstaltsintagna återfalla till brott efter anstaltstiden.
En upprustning på olika områden synes därför enligt utskottets mening
angelägen.

Motionärerna har pekat på ett antal reformer inom kriminalvården, syftande
till sådan upprustning.

Bl. a. har de påtalat behovet av en ökad lcriminologisk forskning för att

32

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

kriminalvården i framtiden skall kunna utvecklas till att ge bättre resultat.
Särskilt har därvid understrukits behovet av ett behandlingsforskningsorgan
inom kriminalvårdsstyrelsen, varom motionärerna föreslagit en snabbutredning.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att en utvidgad kriminologisk
forskning är synnerligen angelägen. Den behandlingsforskning som
f. n. bedrivs bl. a. med anlitande av medel från andra huvudtitelns kommittéanslag
måste enligt utskottets mening anses otillräcklig. Utskottet biträder
därför motionärernas förslag om utredning av frågan om inrättande av ett
organ för behandlingsforskning inom kriminalvårdsstyrelsen.

Kriminalvårdsstyrelsen har hemställt att en kriminalvårdsskola skall få
uppföras inom en kostnadsram av 10 milj. kr. och har beräknat en medelsåtgång
av 1,5 milj. kr. för nästa budgetår. I motionerna yrkas att riksdagen
i skrivelse till Ivungl. Maj :t hemställer att kriminalvårdsskolan snarast uppförs.
Utskottet vill betona vikten av en god utbildning av personal inom
kriminalvården och anser att ett uppförande av den föreslagna kriminalvårdsskolan
skulle på ett värdefullt sätt effektivisera den utbildning som
nu bedrivs vid olika kursgårdar. Utskottet tillstyrker motionärernas förslag
på denna punkt.»

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19, som börjar »Så länge» och
slutar med »inte ske», bort ha följande lydelse:

»Så länge de rättspsykiatriska klinikerna måste inrymmas i fångvårdsanstalter
täcks deras personalbehov från anstalternas personalstat. Kriminalvårdsstyrelsen
har inte föreslagit någon ökning av ifrågavarande personal
för nästa budgetår. Motionärerna vill ha utrett i vad mån en ökning
av psykiaterpersonalen vid fångvårdsanstalterna skulle medföra ökad kapacitet
för det rättspsykiatriska undersökningsväsendet och önskar vidare att
personalförstärkning sker i enlighet med utredningens resultat. Enligt upplysningar
utskottet erhållit är avsikten att hela frågan om personalorganisationen
för såväl det rättspsykiatriska undersökningsväsendet som för
de psykiatriska vårdfunktionerna på fångvårdsanstalterna skall tas upp till
prövning i samband med att de särskilda rättspsykiatriska klinikerna färdigställts.
Utskottet anser att det är utomordentligt otillfredsställande med
de långa väntetiderna för genomgående av rättspsykiatrisk undersökning.
Åtgärder måste omgående vidtagas för att söka korta ned dessa väntetider.
Den av motionärerna föreslagna åtgärden skulle kunna medverka till detta.
Eftersom ett resultat av den angivna översynen av personalorganisationen
inom det rättspsykiatriska undersökningsväsendet in. in. som skall företagas
i samband med att de rättspsykiatriska klinikerna färdigställts icke
torde komma till stånd på ännu flera år, anser utskottet den av motionärerna
förordade snabbutredningen vara väl befogad.»

dels ock utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:

»III. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 203
och II: 263 i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om för -

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

33

slag syftande till uppförande av den av kriminalvårdsstyrelsen
föreslagna kriminalvårdsskolan ävensom om utredning
i syfte att undersöka fångvårdsanstalternas behov av
psykiatrisk personal och förslag om personalförstärkningar
i enlighet med utredningens resultat samt om en snabbutredning
om inrättandet av ett behandlingsforskningsorgan
vid kriminalvårdsstyrelsen.»

5) vid punkten 51 (Fångvårdsanstalterna: Avlöningar) av herrar Per
Jacobsson, Edström, Nils-Eric Gustafsson, Harald Pettersson, Eliasson i
Sundborn, Nihlfors, Gustafsson i Skellefteå, Nilsson i Tvärålund och Mundebo,
vilka ansett att utskottet hort tillstyrka motionerna I: 205 och II: 264,
såvitt nu är i fråga, och att därför

dels det avsnitt av utskottets yttrande, som på s. 21 börjar med »Totalt
har» och på s. 22 slutar med »ingen erinran», bort ha följande lydelse:

»Totalt har departementschefen beräknat medel som möjliggör en ökning
med 24 befattningshavare vid anstalterna och vidare att ungefär hälften av
det arbetstidsbortfall som arbetstidsförkortningen nästa budgetår enligt
kriminalvårdsstyrelsen innebär kan kompenseras. Utskottet, som funnit att
kriminalvårdsstyrelsens äskanden måste betecknas såsom minimikrav och
Kungl. Maj :ts förslag sålunda otillräckliga, anser den av motionärerna
föreslagna personalförstärkningen väl avvägd och tillstyrker därför motionerna.

Även de tjänsteförändringsfrågor, som tas upp av motionärerna, och som
syftar till en förstärkning av den psykiatriska sidan inom vissa fångvårdsanstalter,
finner utskottet angelägna. Också på denna punkt tillstyrker utskottet
därför motionerna.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:205 och 11:264, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga, till Fångvårdsanstalterna:
Avlöningar för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag
av 97 860 000 kr.»

6) vid punkten 59 (Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar) av herrar
Per Jacobsson, Edström, Nihlfors, Gustafsson i Skellefteå och Mundebo,
vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 205 och II: 264,
såvitt nu är i fråga, och att därför

dels det avsnitt av utskottets utlåtande, som på s. 23 börjar med »Mot
bakgrund» och på s. 24 slutar med »i fråga», bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets mening är en förstärkning av frivården synnerligen angelägen.
Även om vissa förstärkningar föreslagits av Kungl. Maj :t måste
enligt utskottets mening skyddskonsulentorganisationen — som utgör rygg -

34

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

raden i frivårdsorganisationen — ytterligare förstärkas. Utskottet tillstyrker
därför motionerna på denna punkt.»

dels ock ansett utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 205 och II: 264, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga, till Skyddskonsulentorganisationen:
Avlöningar för budgetåret 1967/68 anvisa ett
förslagsanslag av 7 343 000 kr.»

7) vid punkten 69 (Bidrag till politiska partier) av herrar Kaijser, Ottosson,
Strandberg, Bohman och fröken Ljungberg, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka motionerna I: 53 och II: 73 samt II: 232, sistnämnda motion
såvitt nu är i fråga, och att därför utskottets yttrande och hemställan bort
ha följande lydelse:

»Bidrag till politiska partier utgår enligt principer som har fastställts av
1965 års riksdag. I motionerna I: 53 och II: 73 samt II: 232 yrkas på avslag
på Kungl. Maj :ts anslagsäskande för ändamålet. Skälen mot bidragssystemet
utvecklas närmare i motionerna I: 45 och II: 232.

Utskottet som finner de i motionerna anförda motiven för avslag på
Kungl. Maj :ts förslag om statsbidrag till de politiska partierna övertygande,
hemställer,

att riksdagen må med bifall till motionerna 1:53 och
II: 73 samt II: 232, sistnämnda motion såvitt nu är i fråga,
avslå Kungl. Maj :ts förslag om anslag för budgetåret 1967/
68 till bidrag till politiska partier.»

8) vid punkten 71 (Polishus in. in.) av herrar Ottosson, Per Jacobsson,
Edström, Strandberg, Nils-Eric Gustafsson, Harald Pettersson, Bohman,
Eliasson i Sundborn, Nihlfors, Gustafsson i Skellefteå, Nilsson i Tvärålund
och Mundebo, vilka ansett att utskottet hort tillstyrka motionerna 1:509
och II: 646, och att därför

dels det avsnitt av utskottets utlåtande, som på s. 28 börjar med »För en»
och på s. 29 slutar med »och II: 646», bort ha följande lydelse:

»Även om utskottet erfarit att byggnadsstyrelsen i sin långtidsplanering
beräknat en betydande inlösen av polishus under de närmaste åren, finner
utskottet det nödvändigt att, med hänsyn till det ansträngda budgetläget,
skjuta vissa av de förvärv som departementschefen planerar för nästa budgetår
på framtiden. Investeringsanslaget för budgetåret 1967/68 bör därför
utgöra 20 milj. kr. i enlighet med yrkande i motionerna I: 509 och II:
646. Kungl. Maj :t bör bemyndigas att godkänna köpekontrakt avseende förvärv
av polishus, enligt vilka erläggandet av köpeskillingen fördelas på
fyra budgetår i stället för tre som departementschefen föreslår.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967

35

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
samt med bifall till motionerna I: 509 och II: 646

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna köpekontrakt
avseende förvärv av polishus, enligt vilka erläggandet av
köpeskillingen fördelas på fyra budgetår;

b) till Polishus m. m. för budgetåret 1967/68 anvisa ett
investeringsanslag av 20 000 000 kr.»

Särskilt yttrande

vid punkten 14- (Rikspolisstyrelsen: Avlöningar) av herr Bohman och
fröken Ljungberg, vilka beträffande tillsättandet av kommissarie- och assistenttjänster
inom polisväsendet anfört följande:

»Departementschefen framhåller i propositionen att inte bara uttagningen
till utbildning utan också tjänstetillsättning skall ske centralt. Det centrala
tillsättningsförfarandet bör begränsas till tjänster i kommissarie- och
assistentgraderna. Vid tillsättningsförfarandet skall yttranden givetvis inhämtas
från lokala och regionala instanser.

I motionerna I: 524 och II: 658 framhålles att det nya tillsättningsförfarandet
innebär en minskning av länsstyrelsernas befogenheter och uppgifter
inom polisväsendet. Motionärerna tvekar inför genomförandet av en sådan
reform innan den sittande länsförvaltningsutredningen avlämnat sitt
betänkande.

Vi finner att motionärernas synpunkter är värda beaktande vid departementschefens
slutgiltiga ställningstagande till de i propositionen behandlade
utbildnings- och tillsättningsfrågorna.»

MARCUS BOKTR. STHLMI967 670027