Statsutskottets utlåtande nr t2 år 1967

1

Nr 12

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret
1967/68 inom civildepartementets verksamhetsområde
jämte i ämnet väckta motioner.

(5:e avd.)

DRIFTBUDGETEN
Tolfte huvudtiteln
Civildepartementet m. m.

l:o) Civildepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
i propositionen nr 1 (bilaga 14, punkt A 1, s. 4 o. 5 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över civilärenden för den 3 januari 1967), vilket innebär en
anslagsökning med 60 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Civildepartementet: Avlöningar för
budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 1 750 000
kr.

2:o) Civildepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt A 2, s. 5), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Civildepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 150 000
kr.

3:o) Kommittéer m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt A 3,
s. 5 o. 6), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer m. m. för budgetåret
1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.

4:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt A 4, s. 6),
vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1967/
68 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kr.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 samt. Nr 12

2

Statsutskottets utlåtande nr 12 år 1967

Vissa myndigheter

5:o) Statens avtalsverk: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt B 1, s. 7), vilket innebär en anslagsökning med 199 000 kr., hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Statens avtalsverk: Avlöningar för
budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 4 157 000
kr.

6:o) Statens avtalsverk: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt B 2, s. 8), vilket innebär en anslagsökning med 30 000 kr., hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Statens avtalsverk: Omkostnader
för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 600 000
kr.

7:o) Statens personalpensionsverk: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt B 3, s. 8 o. 9), vilket innebär en anslagsökning med
885 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens personalpensionsverk: Avlöningar
för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av
7 145 000 kr.

8:o) Statens personalpensionsverk: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt B 4, s. 9), vilket innebär en anslagsökning med 43 000
kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens personalpensionsverk: Omkostnader
för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag
av 1 739 000 kr.

9 :o) Statens personalbostadsdelegation. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt B 5, s. 10), vilket innebär en anslagsökning med 15 000 kr., hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Statens personalbostadsdelegation
för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 184 000
kr.

10 :o) Statens personalutbildningsnämnd. Kungl. Maj::t har (punkt B 6,
s. 10—36) föreslagit riksdagen att a) besluta att den 1 juli 1967 inrätta en
central myndighet för den statliga personalutbildningen, kallad Statens personalutbildningsnämnd,
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att på personalförteckning
för statens personalutbildningsnämnd föra upp en tjänst som utbildningschef
i Ce 4, c) till Statens personalutbildningsnämnd för budgetåret
1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 590 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 12 år 1967

3

Kimgl. Maj :ts förslag innebär att den f. n. centralt anordnade försöksutbildningen
för skilda personalkategorier inom statsförvaltningen avlöses av
en permanent anordning genom inrättandet av ett centralt organ för den
statliga personalutbildningen, benämnt statens personalutbildningsnämnd.
Till detta organ skulle överföras de utredande och planerande uppgifter i personalutbildningsfrågor
som hittills ålegat personalutbildningsberedningen.

För statens personalutbildningsnämnd föreslås för nästa budgetår ett förslagsanslag
av 590 000 kr., varav 520 000 kr. avses till avlöningar och arvoden
och 70 000 kr. till omkostnader.

Kostnaderna för själva utbildningsverksamheten föreslås skola bestridas
från det under punkt 16 i det följande angivna reservationsanslaget av
1 600 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Schött m. fl. (I: 214) och den andra inom andra kammaren av herr
Edlund m. fl (11:269), i vilka motioner hemställts I. att riksdagen måtte
besluta att verk och myndigheter med egen personalutbildning skall äga
rätt att efter eget bedömande själva genomföra utbildningsprogram, att den
personalutbildning som sker inom ramen för aAr personalutbildningsnämnden
centralt bedriven verksamhet skall finansieras medelst avgifter erlaada
av berörda verk och myndigheter, att till »Viss utbildningsverksamhet» för
budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor; II. att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t måtte
utfärda sådana anvisningar för den av personalutbildningsnämnden bedrivna
A^erksamheten att nämnden såsom sin första uppgift har att ingående
kartlägga behovet av centralt anordnad personalutbildning inom den statliga
förvaltningen i dess helhet;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Karl-Erik Eriksson och Johan Olsson (I: 299) och den andra inom
andra kammaren av herr Kl eländer m. fl (II: 389), i vilka motioner hemställts
att riksdagen vid sin behandling av statsverkspropositionen i förevarande
del måtte besluta 1. att frihet skall föreligga för statliga verk och
myndigheter att vid personalutbildning välja kursarrangör eller utbildningsanordnare
för att möjliggöra konkurrens mellan olika utbildningsorgan;
2. att det föreslagna statliga centrala utbildningsorganet ges självständigt
ekonomiskt ansvar samt rätt att avgiftsbelägga verksamheten; 3. att
verk och myndigheter, som använder sig av utbildningsorganets tjänster,
skall erlägga avgifter härför; 4. att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa
att Kungl. Maj :t efter verkens behov måtte utfärda generella tillstånd för
verk och myndigheter att medge tjänsteman rätt till oavkortade löneförmåner
under viss angiven tid A''id tjänstledighet för studier av synnerlig betydelse
från tjänstesynpunkt samt 5. att det centrala utbildningsorganets
namn bör vara statens personalutbildningsinstitut.

It Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 samt Nr 12

4

Statsutskottets utlåtande nr 12 år 1967

Beträffande motiveringen för ifrågavarande yrkanden får utskottet hänvisa
till motionerna I: 214 och II: 389.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förevarande förslag är framlagt mot bakgrunden
av att samhällets omvandling ställer stora anspråk på utbildningsresurserna
och att ökade utbildningsinsatser krävs för den redan anställda arbetskraftens
behov. Av staten-arbetsgivaren anordnade kurser har ansetts utgöra
en väsentlig förutsättning för statsapparatens funktionsduglighet. Samtidigt
som personalutbildningen gagnar staten som arbetsgivare tillmötesgår
den ett starkt personalintresse; såväl arbetsgivar- som personalintressena
tillgodoses sålunda genom en rationellt ordnad personalutbildning. Det föreliggande
förslaget innebär, i anslutning till en redan tillämpad försöksverksamhet,
att en samordning och centralisering av den statliga personalutbildningen
kommer till stånd och att ett permanent organ inrättas för ändamålet.
Till det nya organet avses skola överföras de utredande och planerande
uppgifter i personalutbildningsfrågor som hittills åvilat den enligt
Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade personalutbildningsberedningen.

Utskottet har inte något att erinra mot de angivna allmänna utgångspunkterna
för den centralt ordnade statliga personalutbildningen, vilka bygger
på de hittills genom försöksverksamhet vunna erfarenheterna.

I motionerna I: 214 och II: 269 hemställs att riksdagen måtte besluta att
verk och myndigheter med egen personalutbildning skall äga rätt att efter
eget bedömande själva genomföra utbildningsprogram. Utskottet vill i anledning
av detta yrkande framhålla att Kungl. Maj :ts nu föreliggande förslag
inte synes vara avsett att innebära någon ändring i hittills bestående
ordning, att större verk med organiserad egen utbildning och egna resurser
härför alltjämt skall ha att svara för den inomverksutbildning som de anser
behövlig för sin personal. Därest det befinns mest ändamålsenligt att utbildningen
alltjämt sker i visst verks regi förutsätts sålunda detta skola vara
fallet. Det föreslagna centralorganet bör ha att svara för utbildning i ämnen
av central natur, som sträcker sig utöver de enskilda verkens arbetsområden
och innefattar problem av mera allmän räckvidd. I sådant hänseende kommer
den centralt anordnade utbildningen att komplettera den utbildning
som de större verken själva har hand om. I fråga om mindre verk utan
egentligt underlag för intern utbildning och utan nämnvärda utbildningsresurser
avses den genom centralorganet bedrivna utbildningen skola utgöra
ett stöd för verken att få till stånd sådan utbildning som bedöms erforderlig.
Med hänsyn till det anförda får det i motionerna I: 214 och 11:269 framförda
önskemålet i förevarande hänseende enligt utskottets mening redan
anses tillgodosett genom Kungl. Maj :ts förslag och vad utskottet här anfört.
Härigenom torde även det i motionerna 1: 299 och II: 389 framförda yrkandet
beträffande frihet för verken i fråga om valet av utbildningsanordnare
ha erhållit erforderlig belysning.

Statsutskottets utlåtande nr 12 år 1967

5

I den nuvarande personalutbildningsnämnden, vilken såsom nämnts avsett
en försöksverksamhet, ingår tio tjänstemän. Det permanenta utbildningsorganet
föreslås skola innefatta tretton tjänstemän. Kostnaderna för
organet för budgetåret 1967/68 beräknas till 590 000 kr. Till själva kursverksamheten
föreslås liksom hittills medel skola anvisas från det redan
förefintliga särskilda anslaget till Viss utbildningsverksamhet, vilket för
budgetåret 1967/68 föreslås skola uppföras med 1 600 000 kr.

Utskottet tillstyrker att en central myndighet för den statliga personalutbildningen
inrättas den 1 juli 1967 och att för ändamålet anvisas ett förslagsanslag
av 590 000 kr. för budgetåret 1967/68. Till anslag för utbildningsverksamheten
återkommer utskottet under punkt 16 i det följande.

I motionerna I: 214 och II: 269 föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t hemställer om utfärdande av sådana anvisningar för centralorganets
verksamhet att detta som sin första uppgift skall ha att ingående kartlägga
behovet av centralt anordnad personalutbildning inom den statliga förvaltningen
i dess helhet. Enligt utskottets mening får det anses vara en självklar
uppgift för det nya centralorganet att skaffa sig klarhet i fråga om utbildningsbehovet
och på så sätt närmare definiera fältet för sin verksamhet.
Det berörda motionsyrkandet bör sålunda kunna tillgodoses redan inom
ramen för Kungl. Maj :ts föreliggande förslag. Utöver detta uttalande anser
utskottet någon särskild åtgärd från riksdagens sida icke påkallad i ifrågavarande
hänseende.

Under förarbetena till förslaget har förutsatts att ledningen av centralorganet
skall handhas av en styrelse, vilket även departementschefen räknat
med. Utskottet har för sin del uppfattat denna tanke så, att styrelsefunktionen
inom den föreslagna nämnden skall i princip åvila dess ordförande
och ledamöter. Härjämte bör hos organet finnas anställda erforderligt antal
tjänstemän, till vilka beslutsfunktioner i förekommande fall bör kunna
delegeras. Utskottet tillstyrker att en tjänst som utbildningsehef i Ce 4 inrättas
och att Kungl. Maj :t bemyndigas uppföra denna tjänst på personalförteckning
för utbildningsorganet. Beträffande övriga tjänster, vilkas inrättande
ankommer på Kungl. Maj :t, har avtal om löneställningen träffats
mellan statens avtalsverk och berörda personalorganisationer. Enligt vad utskottet
erfarit har riksdagens lönedelegation den 7 februari 1967 på riksdagens
vägnar godkänt nämnda avtal under förbehåll att riksdagen godkänner
de organisatoriska förutsättningarna härför.

I motionerna I: 299 och II: 389 föreslås åtgärder i syfte att Kungl. Maj :t
skulle utfärda generella tillstånd för verk och myndigheter att medge tjänsteman
rätt till oavkortade löneförmåner under viss angiven tid vid tjänstledighet
för studier av synnerlig betydelse ur tjänstesynpunkt. Av statsrådsprotokollet
framgår afl denna fråga varit föremål för prövning vid propositionens
utarbetande och att föredragande departementschefen förklarat sig
inte beredd att nu ta ställning till densamma. Utskottet finner sig inte böra
ingå på en prövning av gällande gränsdragning mellan Kungl. Maj :ts och

6

Statsutskottets utlåtande nr 12 år 1967

verkens befogenheter i fråga om medgivande av lön utan löneavdrag vid
tjänstledighet för studier — ett spörsmål som f. ö. delvis berör gällande avlöningsavtal.
Utskottet avstyrker därför berörda motionsyrkande.

I motionerna I: 214 och II: 269 yrkas att den av personalutbildningsorganet
centralt bedrivna verksamheten skall finansieras medelst avgifter erlagda
av berörda verk och myndigheter. Ett par av de i motionerna 1: 299
och II: 389 framställda yrkandena har i princip samma syfte. Den berörda
frågan har varit föremål för prövning vid propositionens framläggande, varvid
föredragande departementschefen, med beaktande av centralorganets
samordnande funktion, funnit dess ställning svår att förena med avgiftsbelagd
verksamhet. Även starka praktiska skäl har befunnits tala häremot.
Utskottet delar denna uppfattning och vill f. ö. framhålla, att en skyldighet
för verken att betala avgifter för utbildningsverksamheten måste slå igenom
i fråga om verkens egna anslagsbehov och i vissa fall föranleda krav på anslagsökningar
därest utbildningsverksamheten skall kunna uppehållas i avsedd
omfattning. Utskottet finner inte skäl tillstyrka de nyss avsedda motionsyrkandena.
Beträffande det i motionerna I: 299 och II: 389 gjorda yrkandet
angående det centrala organets självständiga ekonomiska ansvar vill
utskottet framhålla, att nämnda ansvar får förutsättas bli av samma innebörd
som i fråga om övriga verk inom statsförvaltningen med motsvarande
konstruktion och befogenheter i ekonomiskt hänseende.

Tillräckliga skäl föreligger enligt utskottets mening inte för att biträda
det i motionerna I: 299 och II: 389 framställda yrkandet att det centrala utbildningsorganet
skall benämnas statens utbildningsinstitut. Utskottet tillstyrker
den i propositionen föreslagna benämningen statens personalutbildningsnämnd.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 214 och II: 269, i vad de avser rätt
för verk och myndigheter med egen personalutbildning att
själva genomföra utbildningsprogram, icke må av riksdagen
bifallas;

II. att motionerna I: 299 och II: 389, i vad de avser frihet
för verk och myndigheter att välja kursarrangör eller utbildningsanordnare,
icke må av riksdagen bifallas;

III. att motionerna 1:214 och 11:269 samt 1:299 och
II: 389, i vad de avser självständigt ekonomiskt ansvar för
utbildningsorganet och utbildningsverksamhetens finansiering
genom avgifter, icke må av riksdagen bifallas;

IV. att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
på motionerna I: 299 och II: 389, såvitt de avser det centrala
utbildningsorganets namn, besluta att den 1 juli 1967

Statsutskottets utlåtande nr 12 år 1967

7

inrätta en central myndighet för den statliga personalutbildningen,
kallad Statens personalutbildningsnämnd;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att på personalförteckning
för statens personalutbildningsnämnd uppföra en tjänst
som utbildningschef i Ce 4;

c) till Statens personalutbildningsnämnd för budgetåret
1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 590 000 kr.;

V. att motionerna I: 214 och II: 269, i vad de avser skrivelse
till Kungl. Maj :t i fråga om kartläggning av behovet av
centralt anordnad personalutbildning, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;

VI. att motionerna I: 299 och II: 389, i vad de avser skrivelse
till Kungl. Maj :t i fråga om generellt tillstånd för verk
och myndigheter att medge tjänstemän oavkortade löneförmåner,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Pensionering

11 :o) Personalpensionsförmåner m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt C 1, s. 37), vilket innebär ett sammanförande av fyra hittillsvarande
särskilda anslag till ett enda anslag samt en anslagsökning av
87 970 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Personalpensionsförmåner m. m. för
budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 823 170 000
kr., varav 28 500 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen
och 20 000 000 kr. motsvarande avgifter till statens
grupplivförsäkring.

Diverse

12 :o) Avlöningar till personal på indragningsstat m. m. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt D 1, s. 38), vilket innebär en anslagsminskning
med 50 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avlöningar till personal på indragningsstat
m. m. för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag
av 150 000 kr.

13 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt D 2, s. 38), vilket innebär
en anslagsökning med 146 000 kr., hemställer utskottet,

8

Statsutskottets utlåtande nr 12 år 1967

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret
1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 498 000 kr.

14 :o) Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen. I enlighet
med Kungl. Maj ds förslag (punkt D 3, s. 38 o. 39), vilket innebär en
anslagsökning med 10 000 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arbetsgivaravgift till den allmänna
tilläggspensioneringen för budgetåret 1967/68 anvisa ett
förslagsanslag av 270 000 000 kr.

15 :o) Arbetsgivaravgift till den allmänna sjukförsäkringen. I enlighet
med Kungl. Maj ds förslag (punkt D 4, s. 39), vilket innebär en anslagsökning
med 41 000 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arbetsgivaravgift till den allmänna
sjukförsäkringen för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag
av 92 000 000 kr.

16 :o) Yiss utbildningsverksamhet. Kungl. Maj d har (punkt D 5, s. 39
och 40) föreslagit riksdagen att till Viss utbildningsverksamhet för budgetåret
1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 1 600 000 kr. Förslaget, som
ansluter sig till vad som anförts i statsverkspropositionen under punkt B 6,
innebär en anslagsökning med 200 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft de under
punkten 10'' upptagna motionerna I: 214 och II: 269, i vad de avser hemställan
att till Viss utbildningsverksamhet för budgetåret 1967/68 anvisas ett
reservationsanslag av 1 000 000 kr.

Utskottet. Under hänvisning till vad under punkten 10 anförts och med
avstyrkande av motionerna I: 214 och II: 269 i nu ifrågavarande del hemställer
utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj ds förslag
samt med avslag på motionerna I: 214 och II: 269, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga, till Viss utbildningsverksamhet
för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av
1 600 000 kr.

17 :o) Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering. I enlighet med
Kungl. Maj ds förslag (punkt D 6, s. 40 o. 41), vilket innebär oförändrad
anslagstilldelning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lönekostnader vid viss omskolning
och omplacering för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag
av 500 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 12 år 1967

9

18 :o) Kostnader för vissa nämnder m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt D 7, s. 41), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för vissa nämnder m. m.
för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 125 000
kr.

19 :o) Kostnader för personalvård. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt D 8, s. 41 o. 42), vilket innebär en anslagsökning med 440 000 kr.,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för personalvård för budgetåret
1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 1 690 000
kr.

20:o) Uppskjuten fråga. Utskottet kommer framdeles att avge utlåtande i
fråga om nedannämnda av Kungl. Maj :t framställda förslag, nämligen

punkten D 9: Täckning av beräknade merkostnader för löner och pensioner
m. in.,

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 14 februari 1967

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson,
Virgin, Birger Andersson, Fritz Persson, Kaijser, Harry Carlsson, fru Wallentheim,
herrar Söderberg, Bengtson, Ottosson, Herbert Larsson, Karl-Erik
Eriksson och Johan Olsson; samt

från andra kammaren: herrar Karlsson i Olofström, Blidfors, Ståhl,
Almgren, Eliasson i Sundborn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Bergman,
Mattsson, Turesson, fröken Olsson, herrar Lindholm, Cassel, Nelander
och Tobé.

Reservationer

1) vid punkten 10 (Statens personalutbildningsnämnd)

a) av herrar Virgin, Kaijser, Harrg Carlsson, Bengtson, Ottosson, KarlErik
Eriksson, Johan Olsson, Ståhl, Eliasson i Sundborn, Mattsson, Turesson,
Cassel, Nelander och Tobé, vilka ansett att

10

Statsutskottets utlåtande nr 12 år 1967

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 6, som börjar med »I motionerna»
och slutar med »ekonomiskt hänseende», bort ersättas med text av följande
lydelse:

»I motionerna I: 214 och II: 269 yrkas att den av personalutbildningsorganet
centralt bedrivna verksamheten skall finansieras medelst avgifter erlagda
av berörda verk och myndigheter. Ett par av de i motionerna I: 299
och II: 389 framställda yrkandena har i princip samma syfte. I dessa yrkas
dels att det föreslagna statliga centrala utbildningsorganet ges självständigt
ekonomiskt ansvar samt rätt att avgiftsbelägga verksamheten, dels att
verk och myndigheter, som använder sig av utbildningsorganets tjänster,
skall erlägga avgifter härför.

Utskottet har funnit dessa yrkanden väl motiverade. Det bokföringsmässiga
merarbetet för verkens del vid avgiftsfinansiering av utbildningsorganets
kursverksamhet torde inte bli betungande. Om verk och myndigheter
själva bekostar personalens fortbildning upprätthålls kostnadsmedvetandet
på ett annat sätt än om utbildningen vid det centrala organet är kostnadsfri.
Det statliga utbildningsorganet bör vidare äga självständigt ekonomiskt
ansvar att med de inkomster som erhålls från utbildningsverksamheten
bestrida sina utgifter. Verksamheten kan då byggas upp successivt
med hänsyn till statsförvaltningens reella behov av utbildning. Varje
verk har därvid att göra bedömningar utifrån sina egna förutsättningar.
Självständigt ekonomiskt ansvar verkar också självregi er ande på utbildningsorganets
organisation och personalbehov. Den kostnadsansvarighetsprincip
som håller på att bli normerande inom övriga delar av statsförvaltningen
bör också vara användbar inom ett statligt personalutbildningsorgan.
Utskottet tillstyrker därför de i nämnda motioner framställda yrkandena
om personalutbildningsorganets självständiga ekonomiska ställning
genom verksamhetens finansiering medelst avgifter erlagda av berörda
verk och myndigheter. Kungl. Maj :t bör för nästa budgetår äga vidta härför
erforderliga dispositioner i anslagshänseende. För kommande budgetår förutsätts
frågan skola beaktas vid beräkningen av olika därav beroende anslag.
»

dels ock utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:

»III. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 214
och II: 269 samt I: 299 och II: 389, besluta att utbildningsorganet
ges självständigt ekonomiskt ansvar och att utbildningsverksamheten
skall finansieras genom avgifter;»

b) av herrar Virgin, Kaijser, Harry Carlsson, Bengtson, Ottosson, KarlErik
Eriksson, Johan Olsson, Eliasson i Sundborn, Mattsson, Turesson, Cassel,
Neländer och Tobé, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 6, som börjar med »Tillräckliga
skäl» och slutar med »statens personalutbildningsnämnd», bort ha följande
lydelse:

Statsutskottets utlåtande nr 12 år 1967

11

»I likhet med vad som yrkats i motionerna I: 299 och II: 389 anser utskottet
att det centrala utbildningsorganet bör benämnas statens personalutbildningsinstitut
för att därmed större samstämmighet skall kunna uppnås
med benämningarna på andra jämförliga utbildningsorgan.»
dels ock utskottets hemställan under IV. bort ha följande lydelse:

»IV. att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall
till motionerna I: 299 och II: 389, såvitt de avser det centrala
utbildningsorganets namn, besluta att den 1 juli 1967
inrätta en central myndighet för den statliga personalutbildningen,
kallad Statens personalutbildningsinstitut;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att på personalförteckning
för statens personalutbildningsinstitut uppföra en tjänst
som utbildningschef i Ce 4;

c) till Statens personalutbildningsinstitut för budgetåret
1967/68 anvisa ett förslagsanslag av 590 000 kr.;»

2) vid punkten 16 (Viss utbildningsverksamhet) av herrar Virgin, Kaijser,
Ottosson, Turesson och Cassel, vilka — under förutsättning av bifall till
vad i reservationen 1 a) anförts beträffande avgiftsfinansiering — ansett
att utskottet, med bifall till motionerna I: 214 och II: 269, såvitt nu är i
fråga, bort hemställa

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 214 och II: 269, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga, till Viss utbildningsverksamhet
för budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av
1 000 000 kr.»

MARCUS BOKTR. STHLMI967 670027