Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1967
1
Nr 29
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa
anslag ur kyrkofonden, m. rrv. jämte i ämnet väckta motioner,
i vad propositionen och motionerna hänvisats till
lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet.
Genom en den 10 februari 1967 dagtecknad proposition, nr 35, vilken såvitt
avser bidrag till restaurering av Strängnäs domkyrka hänvisats till statsutskottet
och i övrigt till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har
Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden föreslagit riksdagen att såvitt nu är i
fråga
dels antaga vid propositionen fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 3 §
1 mom. prästlönekostnadslagen den 29 juni 1951 (nr 570),
dels medge att ur kyrkofonden
a) fr. o. m. den 1 juli 1967 tills vidare utgår medel för avlönande av ytterligare
en stiftsadjunkt som biträde åt ärkebiskopen,
b) till svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse utgår dels för tiden den 1 januari
1966—den 30 juni 1967 ytterligare avlöningsbidrag med sammanlagt 47 000
kr., dels fr. o. m. den 1 juli 1967 tills vidare 17 bidrag om vartdera 27 100 kr.
årligen för avlönande av präster, som är anställda i styrelsens tjänst i utlandet,
c) för budgetåret 1967/68 utgår medel med högst 80 000 kr. för anlitande av
biträde vid handläggningen av kyrkliga ärenden inom vederbörande statsdeparternent,
d) för budgetåret 1967/68 utgår bidrag till Svenska diakonsällskapet med
högst 65 000 kr. till bestridande av kostnader för utbildning av kyrkomusiker
vid Sköndalsinstitutet,
e) för budgetåret 1967/68 utgår bidrag med högst 75 000 kr. till kostnader
för förberedelsearbeten för Kyrkornas världsråds fjärde generalförsamling i Uppsala.
Propositionens huvudsakliga innehåll såvitt nu är i fråga
I propositionens första avsnitt föreslås en mindre ändring i prästlönekostnadslagen.
Propositionens andra avsnitt rör frågor om anslag ur kyrkofonden för nästa
budgetår. Sålunda föreslås anslag till en ny tjänst som stiftsadjunkt. Förslag
framläggs om avlöningsbidrag till ännu en sjömanspräst och om uppräkning av
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 samt. 3 avd. Nr 29
2
Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1967
bidragen. För anlitande av biträde inom ecklesiastikdepartementet vid handläggningen
av kyrkliga ärenden begärs samma belopp som utgått tidigare.
Till den kyrkomusikaliska utbildningen vid Sköndalsinstitutet föreslås ett bidrag
av 65 000 kr. Slutligen föreslås att 75 000 kr. får utgå till förberedelsearbeten
för Kyrkornas världsråds fjärde generalförsamling i Uppsala.
Författningsförslaget
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. prästlönekostnadslagen
den 29 juni 1951 (nr 570)
Härigenom förordnas, att 3 § 1 mom. prästlönekostnadslagen den 29 juni 19511
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
3 §.
1 mom. Pastoratet skall---
och språktillägg,
2) församlingspräst, vikarie för sådan
präst, pastoratsadjunkt och ickeprästvigt
tjänstebiträde åt församlingspräst
tillkommande ersättning
för åkning i tjänsten och tjänsteresa
inom pastoratet, samt
3) församlingspräst tillkommande
---och tjänstedubbleringsarvo
de.
1 mom. Pastoratet skall---
och språktillägg,
2) församlingspräst, vikarie för sådan
präst, pastoratsadjunkt och ickeprästvigt
tjänstebiträde åt församlingspräst
tillkommande ersättning
för åkning i tjänsten och tjänsteresa
inom pastoratet ävensom traktamente
åt församlingspräst och vikarie för
sådan präst i anledning av anstånd
med omstationering, samt
3) församlingspräst tillkommande
---och tjänstedubbleringsarvo
de.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift
utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och skall tillämpas i
fråga om avlöningskostnader som avse tiden från och med den 1 januari 1966.
1 Senaste lydelse av 3 § 1 mom. se 1965: 578.
Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1967 3
Motioner
I samband med propositionen har utskottet behandlat två motioner som
väckts i andra kammaren av herr Nilsson i Agnäs.
I den ena motionen, II: 896, hemställs »att riksdagen måtte avslå Kungl.
Maj :ts proposition, vad beträffar dess moment a) om medel för avlönande av
ytterligare en stiftsadjunkt som biträde åt ärkebiskopen».
I den andra motionen, 11:897, hemställs »att riksdagen avslår Kungl. Maj:ts
proposition nr 35 i moment e)».
För motionernas närmare innehåll redogöres nedan under tillämpliga avsnitt.
Ändring i prästlönekostnadslagen
Departementschefen anför i propositionen följande.
I anslutning till den nya lagstiftningen om de offentliga tjänstemännens förhandlingsrätt
föreslogs i proposition till 1965 års riksdag (prop. 153, KU 43, rskr
390) en formell ändring av 3 § 1 mom. prästlönekostnadslagen den 29 juni 1951
(nr 570). Ändringen (1965:578) trädde i kraft den 1 januari 1966.1 ändringsförslaget
hade en år 1963 gjord ändring av stadgandet (1963:635) genom ett förbiseende
inte beaktats. Jag föreslår nu att den bestämmelse om traktamente i anledning
av anstånd med omstationering som härigenom oavsiktligt uteslöts vid
1965 års ändring åter förs in i lagrummet och görs tillämplig fr.o.m. den 1 januari
1966.
Vissa anslag ur kyrkofonden
Inrättande av en stiftsadjunktstjänst
Enligt 6 § andra stycket 1) lagen den 30 augusti 1932 (nr 404) om kyrkofond
(senaste lydelse se SFS 1951: 571) skall kostnaderna för avlöningsförmåner till
stifts- och kontraktsadjunkter bestridas ur kyrkofonden.
F. n. finns inrättade 49 stiftsadjunktstjänster och tre kontraktsadjunktstjänster.
De senare är alla placerade i Luleå stift. Två stiftsadjunktstjänster, som inrättats
den 1 juli 1966, är avsedda för den finskspråkiga befolkningen i Sverige.
De 47 övriga stiftsadjunktstjänstema har av Kungl. Maj:t för tiden den 1
juli 1966 — den 30 juni 1969 fördelats sålunda, att Uppsala och Lunds stift erhållit
vartdera sex, Luleå stift fem, Göteborgs och Stockholms stift vartdera fyra,
Visby stift en samt vart och ett av Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås,
Växjö, Karlstads och Härnösands stift tre tjänster. En av stiftsadjunkterna i
Uppsala stift skall efter ärkebiskopens närmare bestämmande biträda honom i
hans göromål och tjänstgöra som sekreterare vid biskopsmöte.
En stiftsadjunkt i varje stift samt dessutom den stiftsadjunkt, som biträder
ärkebiskopen, och de två stiftsadjunkterna för finsktalande innehar tjänster
1* — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 sand. 3 avd. Nr 29
4
Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1967
som förste stiftsadjunkt i lönegrad Ae 24. I övrigt är stifts- och kontraktsadjunktstjänsterna
placerade i lönegrad Ae 22.
Ärkebiskopen har anhållit, att ytterligare en stiftsadjunktstjänst inrättas i
Uppsala stift. Den föreslagne stiftsadjunkten skulle biträda ärkebiskopen i ekumeniska
och andra internationella kyrkliga angelägenheter. I sin motivering för
tjänsten framhåller ärkebiskopen, att den stiftsadjunkt som nu biträder honom
helt har tagits i ansprak för uppgifter, som ingår i ärkebiskopens verksamhet
inom Uppsala stift och i rikskyrkliga sammanhang. Sådana internationella kyrkliga
ärenden som hör samman med ärkebiskopens arbete har han före år 1964
ensam måst handlägga. Fr.o.m. nämnda år har han fått hjälp av ett utrikessekretariat,
som biskopsmötet har låtit inrätta i Sigtuna. Detta sekretariat inrättades
i samband med att Svenska kyrkohjälpen och Lutherhjälpen slogs samman,
varvid direktorn för Svenska kyrkohjälpen Harry Johansson miste sin
tjänst och inträdde som föreståndare för sekretariatet. Lutherska världsförbundets
svenska sektion åtog sig att svara för kostnaderna för sekretariatet, men detta
åtagande var betingat av Johanssons anställning som föreståndare. Saken
kommer i ett nytt läge, när Johansson avgår med pension vid utgången av juni
1967. Då möjligheterna att upprätthålla sekretariatet med gåvomedel måste bedömas
som minimala, anser ärkebiskopen det nödvändigt, att han på annat sätt
far hjälp med internationella ärenden. Detta kan ske bäst genom inrättande av
ytterligare en stiftsadjunktstjänst.
Kammarkollegiet ger uttryck åt viss tveksamhet men anser sig inte böra avstyrka
ansökningen.
Statskontoret anmärker, att några egentliga riktlinjer för den internationella
kyrkliga verksamheten inte har angetts. I ärendet belyses inte i vad mån den
bedrivna kontakt- och informationsverksamheten ingår som ett led i en mer
långsiktig planering och är av påtaglig betydelse för statskyrkan. Enligt statskontorets
mening får det inte anses uteslutet, att från en period till en annan
förskjutningar kan ske beträffande de arbetsuppgifter som är knutna till ärkebiskopsämbetet,
så att än de stifts- och rikskyrkliga, än de internationella angelägenheterna
ter sig särskilt intresseväckande. Det synes därför inte givet, att
den omständigheten att de internationella frågorna f. n. står i blickfältet skall
tillmätas avgörande betydelse, när man bedömer det framtida personalbehovet
vid ärkebiskopens sekretariat. Statskontoret anser sig därför inte kunna tillstyrka
ansökningen.
Departementschefen
För svenska kyrkan, som länge har varit inriktad på yttre ekumenisk verksamhet,
är de internationella kontakterna av stor betydelse. Den allmänna utvecklingen
i riktning mot ökat utbyte över gränserna har gjort sig gällande också
på det kyrkliga området. Det finns knappast någon anledning att tro, att de
kyrkligt internationella angelägenheterna i framtiden kommer att föranleda
Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1967
5
mindre arbete eller bedömas som mindre viktiga än nu. Med hänsyn även till de
särskilda omständigheter som ärkebiskopen har åberopat och som jag tidigare har
redogjort för tillstyrker jag, att en ny stiftsadjunktstjänst inrättas den 1 juli
1967, vars innehavare skall biträda ärkebiskopen främst i internationella ärenden.
Motion
I motionen I: 896 anför motionären följande.
I och för sig vill man icke bestrida ärkebiskopens motivering för sin begäran,
när han anför, att den redan förefintliga stiftsadjunkten är upptagen av mångahanda
uppgifter, men när man betraktar situationen i Svenska kyrkan med
den iögonfallande prästbristen och jämför vad som skall prioriteras, kommer
man till den uppfattningen att behovet av församlingsvårdande präster är det
som särskilt måste uppmärksammas. En mängd församlingar saknar helt präst
och själavårdare. Den 1 mars 1967 uppgick antalet vakanta prästtjänster till
325 Y2, varav i Uppsala stift 33, Stockholms stift 34 och i de båda nordligaste
stiften 43 (Härnösands stift) och 49 (Luleå stift). Därtill må nämnas, att av
de 2 460 tjänstgörande prästerna halva antalet nått en ålder av 55—70 år,
varför antalet pensionerade eller på annat sätt avgångna beräknas öka mycket
snabbt under det att de nyinskrivna vid de teologiska fakulteterna är relativt
få och många av dessa avse icke att bli präster. Man kan alltså förutse, att
Kyrkans situation blir allt svårare med ännu fler vakanser på viktiga tjänster.
I detta läge synes det vara olämpligt och oriktigt att upprätta en ny tjänst
av det slag, som föreslås i propositionen och därmed i den binda en prästman,
som behövs ute i det själavårdande, pastorala arbetet i stiften. Det kan
förmodas, att den uppgift, som avses för den föreslagna stiftsadjunkten, kan
fyllas av en person med annan utbildning än teologens och en annan ställning
än prästens, men även om så icke är fallet, bör på grund av den rådande prästbristen
tjänsten icke inrättas. Svenska kyrkan har ju dock i första hand ansvaret
för den andliga vården i församlingarna. De uppgifter som det är fråga
om för en stiftsadjunkt av detta slag måste bedömas som i bästa fall sekundära.
Därtill kommer, att statskontorets mening att det kan ske en förskjutning från
en period till en annan beträffande de arbetsuppgifter, som är knutna till ärkebiskopsämbetet,
måste tillmätas stor betydelse, och inrättandet av en permanent
tjänst för en nu aktuell arbetsinsats måste anses omotiverad. Ärkebiskopen
torde kunna erhålla tillfällig hjälp för ifrågavarande arbetsuppgifter. Det kan
påpekas, att pensionerade präster ofta inträder i tjänst som vikarier i församlingarna,
och det torde vara möjligt att finna män, som är ytterst lämpade för
just det arbete, som den tilltänkte stiftsadjunkten skulle syssla med, eftersom
Uppsala är den plats, där det för närvarande torde finnas många präster, som
har både kraft och duglighet för uppgiften, fastän de på grund av uppnådd
pensionsålder lämnat sin ordinarie tjänst.
Under åberopande av det anförda hemställer motionären att riksdagen avslår
propositionen beträffande momentet a) om medel för avlönande av ytterligare
en stiftsadjunkt som biträde åt ärkebiskopen.
6 Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1967
Avlöningsbidrag till sjömanspräster
Ur kyrkofonden utgår f.n. till svenska kyrkans sjömans vårdsstyrelse enligt 6 §
andra stycket 4) lagen om kyrkofond (senaste lydelse se 1951: 571) 16 bidrag,
vart och ett på 25 100 kr., för avlönande av präster, som är anställda i styrelsens
tjänst i utlandet.
Svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse har anhållit om bidrag ur kyrkofonden
för budgetåret 1967/68 till avlönande av ytterligare två sjömanspräster. Vidare
har styrelsen — under hänvisning till 1966 års lönehöjningar — anhållit om höjning
av nu utgående bidrag från 25 100 kr. till 27 108 kr. och om retroaktivt tilllägg
för tiden den 1 januari 1966 — den 30 juni 1967 med 2 008 kr. för år för var
och en av de präster, för vilka bidrag under motsvarande tid har utgått ur kyrkofonden
(15 präster under första halvåret 1966, därefter 16). Styrelsen har under
budgetåret 1965/66 på 32 platser utomlands i sin tjänst haft 65 anställda med
heltidstjänst, varav 24 sjömanspräster, 2 biträdande präster, 36 assistenter och
3 vaktmästare. Som motivering för sitt yrkande om ytterligare två bidrag har
styrelsen särskilt åberopat den verksamhet som styrelsen under de sista åren
har tagit upp i Casablanca och Lima-Callao.
Kammarkollegiet anser sig inte kunna tillstyrka avlöningsbidrag för mer än
ytterligare en sjömanspräst. Mot sjömansvårdsstyrelsens förslag i fråga om höjning
av bidragen och retroaktiva tillägg har kollegiet inte något att erinra.
Departementschefen
Med hänsyn till såväl omfattningen som betydelsen av sjömansvårdsstyrelsens
verksamhet i utländska hamnar föreslår jag, att avlöningsbidrag skall få
utgå till ännu en sjömanspräst fr. o. m. den 1 juli 1967.
I likhet med vad som tidigare har skett bör bidragen höjas med hänsyn till de
allmänna lönehöjningar som har ägt rum. Jag föreslår därför, att varje bidrag
höjs till 27 100 kr. den 1 juli 1967. Retroaktivt tillägg för tiden den 1 januari
1966 — den 30 juni 1967 bör få utgå med 2 000 kr. för år och bidrag, dvs.
med ett sammanlagt belopp av 47 000 kr.
Anslag till anlitande av biträde vid handläggningen av
kyrkliga ärenden
Departementschefen anför följande.
Enligt 6 § andra stycket 6) lagen om kyrkofond (senaste lydelse se 1959:139)
skall ur kyrkofonden utgå anslag, som Kungl. Maj :t och riksdagen finner skäligt
ställa till vederbörande statsdepartements förfogande för anlitande av biträde vid
handläggning av kyrkliga ärenden. Ett anslag för detta ändamål har tidigare
anvisats under en följd av år. För budgetåret 1965/66 var anslaget uppfört med
80 000 kr. För innevarande budgetår utgår inte något sådant anslag. Med
Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1967 7
hänsyn bl. a. till att allmänt kyrkomöte skall hållas under år 1968 bör ett anslag
för det angivna ändamålet åter föras upp. Jag föreslår, att anslaget för nästa
budgetår får utgå med högst 80 000 kr.
Bidrag till kyrkomusikerutbildningen vid Sköndalsinstitutet
Enligt 6 § andra stycket 9) lagen om kyrkofond (senaste lydelse se 1960:164)
har för innevarande budgetår anvisats ett anslag av högst 60 000 kr. ur kyrkofonden
som bidrag till kostnaderna för den kyrkomusikaliska linjen vid Sköndalsinstitutet.
Direktionen för Svenska diakonsällskapet har anhållit, att anslaget till utbildningen
budgetåret 1967/68 höjs till 119 876 kr. eller, alternativt, till 114 000
kr. Det förstnämnda beloppet motsvarar de beräknade kostnaderna för avlöningar
åt lärare. Kostnaderna för lokaler, undervisningsmateriel m. m. har
direktionen avsett att diakonsällskapet skulle bestrida.
Kammarkollegiet erinrar om att diakonsällskapet för innevarande budgetår
begärde ett anslag av 100 000 kr. som bidrag till lärarkostnaderna, vilka för detta
budgetår efter avdrag av inflytande elevavgifter beräknades till omkring 102 000
kr. Statsmakterna fann emellertid inte anledning att höja bidraget utöver 60 000
kr. Av ansökningen framgår, att lärarkostnaderna efter avdrag av elevavgifter
för budgetåret 1967/68 beräknas komma att uppgå till inemot 104 000 kr. Kollegiet
anser, att det inte finns tillräcklig anledning att på grund av den relativt
obetydliga kostnadsökningen nu höja bidraget.
Departementschefen
1965 års musikutbildningskommitté skall enligt sina direktiv göra en översyn
av utbildningsförhållandena för all kyrkomusikalisk verksamhet. I avvaktan på
resultatet av denna översyn är jag inte beredd att föreslå några mera väsentliga
förändringar i bidraget till den kyrkomusikaliska utbildningen vid Sköndalsinstitutet.
En viss ökning av bidraget synes dock motiverad med hänsyn till höjda
lärarlöner och timarvoden. Jag förordar därför, att bidraget höjs med 5 000 kr.
till högst 65 000 kr.
Anslag till kostnader för Kyrkornas världsråds fjärde generalförsamling
Enligt 6 § andra stycket 9) lagen om kyrkofond (senaste lydelse se 1960:164)
utgår ur kyrkofonden anslag till extra utgifter med ett av Kungl. Maj:t och
riksdagen bestämt belopp för år, vilket efter Kungl. Maj:ts bestämmande får
användas till kyrkliga ändamål. Anslaget, som för det kyrkliga området utgör
en motsvarighet till de under riksstatens särskilda huvudtitlar uppförda anslagen
till extra utgifter, är uppfört med 100 000 kr.
8
Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1967
Ärkebiskopen liar i egenskap av ordförande i svenska ekumeniska nämnden
hemställt om bidrag till bestridande av vissa kostnader i samband med Kyrkornas
världsråds fjärde generalförsamling i Uppsala den 4—20 juli 1968. Avsikten
är, att Sverige som värdland skall bidraga med 300 000 kr. till kostnaderna
för generalförsamlingen. Man räknar dock med att 150 000 kr. skall kunna
anskaffas på frivillig väg. Ärkebiskopen hemställer, att 150 000 kr. anvisas
ur kyrkofonden. Hälften härav behöver tas i anspråk under budgetåret 1967/68.
Kyrkornas världsråd; organisation och uppgifter
Kyrkornas världsråd är den kristna ekumeniska rörelsens centrala organ.
Dess bildande beslöts 1937 och genomfördes i Amsterdam 1948. I november
1961 sammanslogs Internationella Missionsrådet med Kyrkornas världsråd. För
närvarande är 223 evangeliska och ortodoxa kyrkosamfund anslutna till rådet.
Rådet har sex presidenter. Rådets högsta beslutande organ, generalförsamlingen,
samlas i regel vart sjätte år (1968 i Uppsala). Centralkommittén med ett
hundratal medlemmar sammanträder årligen och exekutivkommittén i regel två
gånger varje år. Det egentliga arbetet bedrivs genom generalsekretariatet och
de fyra s. k. divisionerna. Till generalsekretariatet är knutna avdelningen för
finanser och administration, avdelningen för information och Kyrkornas kommission
för mellanfolkliga frågor, vilket sistnämnda organ är en kyrkornas
fredsorganisation, tillsatt 1946.
De nämnda divisionerna är följande:
1. Studiedivisionen med avdelningar för studiet av samhällsfrågor, rasproblem,
mission, evangelisation, religionsfrihet samt kyrkans tro och författning
(Faith & Order, ledd av en särskild kommission).
2. Divisionen för ekumenisk aktivitet, som omfattar det internationella ekumeniska
institutet och den ekumeniska högskolan på Bossey samt avdelningarna
för främjande av ungdomens och lekmännens insatser i kyrkan och samverkan
mellan män och kvinnor i kyrka, hem och samhälle.
3. Divisionen för hjälpverksamhet med avdelningar för skilda geografiska områden
och hjälpformer (mellankyrkligt bistånd, flyktinghjälp, humanitär hjälpverksamhet).
4. Divisionen för världsmission och evangelisation med de ovan under studiedivisionen
omnämnda avdelningarna för studiet av mission och evangelisation,
vilka alltså sorterar under två divisioner, samt kommittéer för främjande
av den teologiska utbildningen i de unga kyrkorna, för studiet av ämbetet och
för israelsmission.
Departementschefen
Ett anslag av ISO 000 kr. synes böra utgå av kyrkofondsmedel till kostnaderna
för Kyrkornas världsråds generalförsamling i Uppsala sommaren 1968. Det belopp
som behövs till förberedelsearbeten under nästa budgetår är så stort, att
det inte kan bestridas inom ramen av det ordinarie anslaget till extra utgifter.
Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1967
9
Jag föreslår därför, att vid sidan av sistnämnda anslag enligt 6 § andra stycket
9) kyrkofondslagen för nästa budgetår anvisas ett särskilt belopp av högst
75 000 kr. till förberedelsearbeten för generalförsamlingen.
Motion
I motionen II: 897 framhålles som en utbredd mening i vår kyrkas led att
Kyrkornas världsråds syfte och arbetsmetoder är diskutabla. Svenska kyrkans
anslutning till rådet har väckt mycken gensägelse. Stora grupper av vårt folk
befarar enligt motionären, att rådet kan bidra till uppkomsten av ett slags
överkyrka med eu diktatorisk ledning till men för delkyrkornas frihet och självbestämmanderätt.
Världskyrkorådets teologiska synpunkter måste anses oklara.
Motionären framhåller vidare att man kanske inte helt bestrider att Kyrkornas
världsråd skulle kunna fylla en uppgift, men enligt motionärens mening bör
under alla förhållanden kostnaderna för dess arbete bestridas med frivilliga
medel. Kyrkofondens medel bör icke komma i fråga för att den fjärde generalförsamlingens
kostnader skall bestridas. Blir summan för Sveriges vidkommande
endast 300 000 kronor, anser motionären att den kan insamlas genom frivilliga
gåvor.
På grund av det anförda hemställer motionären att propositionen avslås i
denna del.
Utskottet
I förevarande proposition behandlas bl. a. ett antal frågor om anslag ur kyrkofonden
för nästa budgetår. Sålunda föreslås att anslag skall utgå till en ny
tjänst som stiftsadjunkt i Uppsala stift. Stiftsadjunkten avses skola biträda
ärkebiskopen i ekumeniska och andra internationella kyrkliga angelägenheter.
Förslag framläggs om avlöningsbidrag till ännu en sjömanspräst och om uppräkning
av bidragen. För anlitande av biträde inom ecklesiastikdepartementet
vid handläggningen av kyrkliga ärenden begärs samma belopp som utgått tidigare.
Till den kyrkomusikaliska utbildningen vid Sköndalsinstitutet föreslås
visst bidrag. Slutligen föreslås att 75 000 kr. får utgå till förberedelsearbeten
för kyrkornas världsråds fjärde generalförsamling i Uppsala sommaren 1968.
I motionen II: 896 hemställs att propositionen avslås såvitt gäller anslag till
den nämnda stiftsadjunktstjänsten. Till stöd för sin hemställan pekar motionären
bl. a. på den i Sverige förekommande, allvarliga och till synes tilltagande
prästbristen. Enligt motionären bör inte en tjänst av föreslagen beskaffenhet
inrättas, eftersom man i den binder en präst som behövs ute i det själavårdan
-
10 Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1967
de, pastorala arbetet i stiften. Den föreslagna tjänsten kan f. ö. lämpligen uppehållas
av person med annan utbildning än teologisk eller av pensionerad präst.
Motionären åberopar slutligen statskontorets uppfattning att en förskjutning
av de arbetsuppgifter som är knutna till ärkebiskopsämbetet kan komma att
ske. De internationella frågorna som f. n. står i blickfältet bör därför inte tillmätas
avgörande betydelse vid en bedömning av det framtida personalbehovet.
Som motivering för inrättande av förevarande tjänst anför ärkebiskopen att
han de senaste åren fått hjälp i internationella frågor av föreståndaren för ett
utrikessekretariat, som biskopsmötet låtit inrätta och som bekostats av Lutherska
världsförbundets svenska sektion så länge som nuvarande föreståndaren
svarade för sekretariatet. Sedan föreståndaren nu går i pension och möjligheterna
att upprätthålla sekretariatet med gåvomedel bedöms som små, anser
ärkebiskopen en tjänst som stiftsadjunkt böra inrättas för tillgodoseende av
ifrågavarande ändamål. Med hänsyn härtill och då man såsom departementschefen
framhåller saknar anledning förmoda, att de kyrkligt internationella angelägenheterna
i framtiden kommer att föranleda mindre arbete eller bedömas
som mindre viktiga än nu, finner utskottet propositionen böra bifallas i denna
del.
I fråga om anslaget till kostnader för Kyrkornas världsråds generalförsamling
i Uppsala sommaren 1968 har ärkebiskopen hemställt att 150 000 kr. anvisas
ur kyrkofonden, varav hälften behöver tas i anspråk under budgetåret 1967/68.
Departementschefen anser att nämnda belopp bör utgå av kyrkofondsmedel.
Det belopp om 75 000 kr. som behövs till förberedelsearbeten under nästa budgetår
är dock så stort att det inte kan bestridas inom ramen för det ordinarie
anslaget till extra utgifter. Departementschefen föreslår därför att ett särskilt
belopp av högst 75 000 kr. anvisas till nämnda arbeten.
I motionen II: 897 framhålls på ovan närmare redovisade grunder att Kyrkornas
världsråds syfte och arbetsmetoder är diskutabla. Även om man inte
helt bestrider att rådet fyller en uppgift, bör enligt motionären medel för verksamheten
anskaffas på frivillighetens väg. Motionären yrkar avslag på propositionen
i denna del.
Eftersom Sverige åtagit sig att vara värdland för Kyrkornas världsråds generalförsamling
år 1968, bör enligt utskottets mening medel utgå ur kyrkofonden
till bestridande av vissa kostnader i samband med generalförsamlingens
möte. Mot beloppets storlek för nästa budgetår och mot att beloppet anvisas ur
ett särskilt anslag vid sidan av det ordinarie har utskottet ingen erinran.
Ej heller har utskottet något att erinra mot vad i övrigt föreslagits i propositionen
i vad den avser anslag ur kyrkofonden och ändringen i prästlönekostnadslagen.
På grund av det anförda får utskottet hemställa,
Tredje lagutskottets utlåtande nr 29 år 1967 11
att riksdagen måtte, såvitt nu är i fråga, med avslag å motionerna
1.
11:896 och
2. 11:897
bifalla förevarande proposition, nr 35.
Stockholm den 13 april 1967
På tredje lagutskottets vägnar:
ERIK ALEXANDERSON
Vid detta ärendes behandling har närvarit:
från första kammaren: herrar Alexanderson*, Göran Karlsson*, Svante
Kristiansson, Erik Jansson, Åkesson, fru Landberg och herr Fälldin*;
från andra kammaren: herrar Johansson i Torp, Grebäck, Hedin, Sundelin,
fröken Anderson i Lerum samt herrar From och Hammarberg.
’) Ej närvarande vid utlåtandets justering