Andra lagutskottets utlåtande nr 5 år 1967

1

Nr 5

Utlåtande i anledning av väckta motioner om höjning av studiebidrag,
m. m.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 1: 355 av herr Larsson, Thorsten, m. fl.
samt nr II: 437 av herr Dahlgren m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts,

»att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam
utredning och förslag

dels beträffande frågan om höjning av studiebidraget inom studiemedelsiörordningen
till 0,5 ATP-basbelopp per år och i anslutning därtill en motsvarande
höjning av det s. k. förhöjda studiebidraget inom studiehjälpsreglementet
och

dels beträffande frågan om värdebeständighet för alla förmåner inom
studiehj älpsreglementet.»

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionen 1: 355.

Gällande bestämmelser m. m.

I studiehjälpsreglementet, som trädde i kraft den 1 juli 1964, regleras de
studiesociala förmånerna för elever vid gymnasier, yrkesskolor, fackskolor,
folkhögskolor och vissa andra läroanstalter. Enligt detta reglemente erhåller
alla elever under läsåret, som vanligen omfattar 9 månader, 75 kr. i
månatligt studiebidrag. Härtill kommer i vissa fall inackorderingstillägg
med 100 kr. i månaden eller resetillägg med 30—75 kr. i månaden. Utöver
dessa generella förmåner kan utgå inkomstprövade tillägg med 25—75 kr. i
månaden och undantagsvis även behovsprövade tillägg med högst 75 kr. i
månaden.

En grupp av studerande — de som börjat sin högre utbildning det år
under vilket de fyller 21 år eller senare — skall behandlas såsom ekonomiskt
fristående från sina föräldrar. I stället för studiebidrag jämte tillägg
erhåller de ett förhöjt studiebidrag om 175 kr. i månaden. Studerande vid
läroanstalt för vuxna kan under studiernas slutskede erhålla vuxenutbildningsbidrag
med 2 000 kr.

Bidragen kan kompletteras med lån ur allmänna studielånefonden. Högsta
lånebeloppet är 5 000 kr. om året. Lånen är i princip inte subventionerade.

9307 67 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 saml. 2 avd. Nr 5

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 5 år 1967

Studerande vid universitet och högskolor och andra postgymnasiala utbildningslinjer
har enligt studiemedelsförordningen, som trädde i kraft
den 1 januari 1965, i princip rätt till studiemedel. Dessa beräknas för varje
termin till 70 % av basbeloppet, som f. n. är 5 500 kr. För minderårigt barn
utgår dessutom barntillägg med 12,5 % av basbeloppet. Har den studerande
eller, om han är gift, hans make inkomst eller förmögenhet minskas studiemedlen
enligt särskilda regler. Av studiemedeln utgör för studerande, som
är berättigad till oreducerat belopp, 1 750 kr. årligen studiebidrag. Detta
bidrag erhålles i första hand och utan återbetalningsskyldighet. Resten av
studiemedlen skall återbetalas enligt särskilda regler.

Budgetåret 1967/68 beräknas 80 000—85 000 studerande få studiebidrag
enligt studiemedelsförordningen med i genomsnitt 1 700 kr. per studerande.
En höjning av studiebidraget till 50 % av basbeloppet, d. v. s. till f. n. 2 750
kr., kan med ovannämnda utgångspunkter beräknas innebära en kostnadsökning
med 77—82 milj. kr. per år. En motsvarande höjning av det förhöjda
studiebidraget enligt studiehjälpsreglementet kan antagas medföra
ökat anslagsbehov på ca 17 milj. kr.

Frågans tidigare behandling

Vid införandet av det nuvarande studiesociala systemet diskuterades
frågan om indexreglering av studiebidraget i studiemedelsförordningen.
Föredragande departementschefen anförde i prop. 1964: 138 s. 169.

Några remissinstanser har påtalat det förhållandet, att studiebidraget är
det enda belopp på förmånssidan som inte indexreglerats. Jag anser det riktigast,
att ett bidrag av denna karaktär i likhet med de olika bidragen och
tilläggen inom studiehjälpen och de allmänna barnbidragen fastställes i
kronor. Studiebidraget kan självfallet komma att höjas genom särskilt beslut
av riksdagen.

Vid behandlingen av propositionen hade särskilda utskottet att ta ställning
till motionsyrkanden att studiebidraget enligt studiemedelsförordningen och
förmånerna enligt studiehjälpsreglementet skulle göras värdebeständiga. I
sitt av riksdagen i denna del godkända utlåtande nr 1 avstyrkte utskottet
motionerna och hänvisade till att en höjning av förmånerna fick bli beroende
av riksdagens beslut i varje särskilt fall.

Vid 1965 års och 1966 års riksdagar behandlades frågan ånyo. Andra lagutskottet
anslöt sig i sina yttranden 1965: 47 och 1966: 15 till särskilda utskottets
ståndpunkt. Andra lagutskottets utlåtanden godkändes av riksdagen.

Utskottet

Till elever i gymnasier och därmed jämställda skolformer utgår enligt
studiehjälpsreglementet 75 kr. i månaden i studiebidrag. Elever som ej är

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 5 år 1967

bosatta på skolorten kan varje månad få resetillägg med högst 75 kr. eller
inackorderingstillägg med 100 kr. Vid sidan av dessa generella förmåner
kan efter särskild prövning månatligen utgå maximalt 75 kr. i inkomstprövat
tillägg och lika mycket i behovsprövat tillägg. Till studerande, som
påbörjar studierna efter det år de fyllt 21 år, utgår i stället för de nämnda
bidragen och tilläggen förhöjt studiebidrag med 175 kr. i månaden. Samtliga
förmåner utgives under pågående läsår eller kurstid. Studerande vid
läroanstalt för vuxna kan under studiernas slutskede erhålla vuxenutbildningsbidrag
med högst 2 000 kr. Förutom ovanstående förmåner kan studerande
erhålla studielån med högst 5 000 kr. per läsår. Förmånerna enligt
studiehjälpsreglementet är ej indexreglerade.

Enligt studiemedelsförordningen är studerande vid universitet och högskolor
och vissa andra läroanstalter berättigade till studiemedel med 70 %
av basbeloppet för varje termin. Basbeloppet utgör f. n. 5 500 kr. Har den
studerande barn tillkommer barntillägg med 12,5 % av basbeloppet. Av studiemedlen
utgör 875 kr. per termin studiebidrag, som till skillnad från övriga
studiemedel erhålles utan återbetalningsskyldighet. Detta belopp är ej
indexreglerat.

I förevarande motioner yrkas skyndsam utredning och förslag om fastställande
av studiebidraget enligt studiemedelsförordningen till 25 % av
basbeloppet per termin samt om motsvarande uppräkning av det förhöjda
studiebidraget och indexreglering av samtliga förmåner enligt studiehjälpsreglementet.

År 1964, då det nuvarande studiesociala systemet genomfördes, avslog
riksdagen motioner med samma syfte som de förevarande. Vid utskottsbehandlingen
framhölls att studiebidraget inom studiemedelsförordningen i
likhet med de olika bidragen och tilläggen inom studiehjälpsreglementet och
det allmänna barnbidraget borde kunna höjas endast efter särskilt beslut
av riksdagen. Även vid riksdagarna åren 1965 och 1966 behandlades motioner
av samma innebörd som de nu aktuella. Motionerna avslogs med hänvisning
till 1964 års beslut. Utskottet kan inte heller i år finna att det föreligger
något skäl för ändrat ställningstagande. På grund härav får utskottet
hemställa,

att förevarande motioner, 1:355 och 11:437, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 21 februari 1967

På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 5 år 1967
Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist, herrar Lars Larsson,
Hubinette, fru Hamrin-Thorell, herrar Eric Carlsson, Edström och
Wanliainen;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Lundberg, Rimmerfors,
fru Ekendahl, fröken Wetterström*, herrar Bengtsson i Varberg,
Johansson i Södertälje och Gomér.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av fru Hamrin-Thorell, herrar Eric Carlsson, Edström, Anderson i Sundsvall,
Rimmerfors och Gomér, som ansett,

a) att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar å s. 3 med orden »År
1964» och slutar med orden »utskottet hemställa» bort ersättas med text
av följande lydelse:

»Utskottet finner skäl tala för det i motionerna framförda förslaget, att
studiebidragsdelen inom studiemedelsförordningen göres värdebeständig.
Likaså delar utskottet motionärernas uppfattning, att de enligt studiehjälpsreglementet
utgående förmånerna bör vara värdebeständiga. Utskottets
principiella inställning är att de olika bidragen till studerande skall behålla
det relativa värde, som de hade vid den tidpunkt, då riksdagen bestämde
deras storlek.

Utskottet tillstyrker sålunda det i motionerna framförda förslaget om
utredning av frågan om indexreglering av studiestödet. Däremot är utskottet
inte nu berett att tillmötesgå motionärernas krav på fastställande av
bidragsdelen av studiemedlen till 25 % av basbelopp per termin.»

b) att utskottet bort hemställa,

»1) att riksdagen i anledning av förevarande motioner, I:
355 och 11:437, måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om
skyndsam utredning och förslag beträffande frågan om värdebeständighet
av dels studiebidraget inom studiemedelsförordningen,
dels samtliga förmåner inom studiehjälpsreglementet,
samt

2) att motionerna, i den mån de icke besvarats genom vad
utskottet ovan hemställt, icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.»

K L Beckmans Tryckerier AB* Stockholm 9307 67