Andra lagutskottets utlåtande nr Jj5 år 1967
1
Nr 45
Utlåtande i anledning av Kungl Maj:ts proposition angående vissa
åtgärder på vuxenutbildningens område to. to. såvitt propositionen
hänvisats till lagutskott, jämte i ämnet väckta
motioner.
Genom en den 3 mars 1967 dagtecknad proposition nr 85, har Kungl. Maj:t,
under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden,
föreslagit riksdagen att dels antaga vid propositionen fogat förslag till
ändring i studiehjälpsreglementet den 4 juni 1964 (nr 402) dels ock bifalla de
förslag i övrigt om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Propositionen har, såvitt angår ändring i studiehjälpsreglementet hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet. I övrigt har propositionen
hänvisats till statsutskottet.
I samband med propositionen har utskottet behandlat följande i ämnet väckta
motioner.
Vid riksdagens början väckta motioner:
1) de likalydande motionerna 1:132 av herrar Bengtson och Dahlén och 11:171
av herrar Hedlund och Ohlin;
2) de likalydande motionerna 1:173 av herrar Bengtson och Dahlén samt
11:218 av herrar Hedlund och Ohlin;
3) de likalydande motionerna I: 622 av herr Gustafsson, Nils-Eric, samt II: 784
av herrar Elmstedt och Larsson i Borrby.
I anledning av propositionen väckta motioner:
4) de likalydande motionerna I: 790 av herr Andersson, Axel, m. fl. samt
11:995 av herr Ohlin to. fl.
5) de likalydande motionerna I: 791 av herr Bengtson to. fl. och II: 990 av
herr Hedlund to. fl.
Motionerna 2) och 3) har i sin helhet hänvisats till lagutskott. Motionerna
1) har hänvisats till lagutskott såvitt angår vuxenutbildningsbidrag till korrespondensstuderande
och i övrigt till statsutskottet. Motionerna 4) och 5) har
hänvisats till lagutskott såvitt angår studiehjälpsreglementet och i övrigt till
statsutskottet.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 samt 3 avd. Nr i5
2
Andra lagutskottets utlåtande nr Jj.5 år 1967
Det vid propositionen fogade författningsförslaget är av följande lydelse
Förslag
till
Förordning
om ändring i studiehjälpsreglementet den 4 juni 1964 (nr 402)
Härigenom förordnas, att 4, 19, 21 och 32 §§ samt rubriken omedelbart före
19 § studiehjälpsreglementet den 4 juni 1964 skall erhålla ändrad lydelse på
sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse)
Till studerande,------
Till annan--—-----
I stället för studiebidrag jämte tilllägg
eller förhöjt studiebidrag utgår
i vissa fall vuxenutbildningsbidrag
enligt vad därom stadgas i 19 §.
(Föreslagen lydelse)
och studielån,
och studielån.
Till studerande vid vissa läroanstalter
för vuxna utgår dessutom resekostnadsersättning.
V uxenulbildningsbidrag
Studerande vid läroanstalt för vuxna
må under studiernas slutskede tilldelas
vuxenutbildningsbidrag.
Vuxenutbildningsbidrag utgår, efter
bcliovsprövning, med liögst tvåtusen
kronor för gymnasiestudier och högst
ettusen kronor för andra studier.
Vuxenutbildningsbidrag må ej utgå
för tid, då den studerande uppbär
studiebidrag eller förhöjt studiebidrag.
Studielån utgår med högst femtusen
kronor för läsår.
Resekostnadsersättning
19 §.
Till studerande vid statliga gymnasiala
skolor för vuxna utgår resekostnadsersättning
för resa till och från
studieorten efter grunder som fastställas
av Konungen.
21 §.
Studielån utgår med högst femtusen
kronor för läsår. Om synnerliga
skäl föreligga, får dock studielån utöver
detta belopp beviljas studerande
som bedriver heltidsstudier och har
vårdnaden om barn, som icke fyllt
sexton år, eller är pliktig att till fullgörande
av lagstadgad underhållsskyldighet
utgiva underhållsbidrag
till sådant barn.
Studielånets storlek
— denna kostnad.
3
Andra lagutskottets utlåtande nr 45 år 1967
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
Beslut om----—----
Beslut om behovsprövat tillägg till
studiebidrag så ock beslut om vuxenutbildningsbidrag,
om studielån eller
om studiehjälp för studier utom riket
meddelas av centrala studiehjälpsnämnden.
Fråga som-----—--
32 §.
--—--av rektor.
Beslut om behovsprövat tillägg till
studiebidrag så ock beslut om studielån
eller om studiehjälp för studier
utom riket meddelas av centrala studiehjälpsnämnden.
centrala studiehjälpsnämnden.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1967.
Bestämmelserna om vuxenutbildningsbidrag skall tilllämpas även efter sagda
dag i fråga om sådan studerande vid läroanstalt för vuxna som påbörjat studier
vid anstalten före förordningens ikraftträdande.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås på grundval av bl. a. betänkanden från gymnasieutredningen
och yrkesutbildningsberedningen vissa åtgärder inom vuxenutbildningens
och det pedagogiska utvecklingsarbetets område.
Huvudsyftet är att vidga den enskildes möjligheter att deltaga i utbildning
och studier. Radio och television skall i högre grad utnyttjas för utbildning av
vuxna och ungdom. Förslag läggs fram om övertagande av en enhet för produktion
av televisions- och radioprogram för utbildningsändamål. Avsikten är vidare
att inom bl. a. ungdomsutbildningen inleda en försöksverksamhet med
lärarersättande program. Verksamheten skall enligt förslaget ledas av en särskild
kommitté. Medel beräknas för igångsättning för vuxenutbildningen av bl. a.
en radiokurs i engelska på gymnasiestadiet och en radiokurs i företagsekonomi
på gymnasiestadiet.
Den utvidgning av den arbetsmarknadsinriktade vuxenutbildningen som genomfördes
vid förra årets riksdag skall kompletteras med förstärkningar av
resurserna för folkbildning samt lokal- och riksrekryterande vuxenutbildning.
Utbildningsprogrammet inom den gymnasiala vuxenutbildningen föreslås
omfatta utbildning enligt kursplanerna för grundskolans högstadium, fackskola,
gymnasium och yrkesskola. Kommun föreslås bli huvudman för lokal vuxenutbildning,
som i regel skall inordnas i skolenheter med ungdomsutbildning. Fn
förstärkning föreslås av den administrativa och pedagogiska ledningen vid sådana
enheter. En höjning föreslås av statens bidrag till den lokala utbildningen
så att detta täcker 100 % av kostnaderna för löner till skolledning och lärare.
4
Andra lagutskottets utlåtande nr få år 1967
Vid de riksrekryterande skolorna skall även studerande som enbart studerar
per korrespondens kunna tas in. Särskilda laborationskurser skall vidare anordnas.
I samband med bl. a. utvidgningen av utbildningsprogrammet föreslås en
betydande personalförstärkning vid de båda skolorna i Norrköping och Härnösand.
I propositionen betonas kraftigt den roll som folkbildningen och folkhögskolorna
bör ha inom vuxenutbildningen. Åtgärder föreslås för att åstadkomma en
klarare gränsdragning mellan studiecirklar och nuvarande deltidskurser vid yrkesskolorna.
Den förstärkning av folkhögskolornas statsbidragsgivning, varom
beslut fattades vid förra årets riksdag, fullföljs med förslag om förbättrade
arbetsvillkor för studiecirkelverksamheten.
Förslag framläggs bl. a. om en höjning av maximibeloppet för lån ur allmänna
studielånefonden för studerande med försörjningsplikt mot barn, om införande av
resekostnadsersättning för studerande vid den riksrekryterande vuxenutbildningen
samt om höjning av resetillägget till studiebidrag.
Åtgärderna föreslås träda i kraft successivt med början nästa budgetår.
Motionsyrkandena
I motionerna 1:132 av herrar Bengtson och Dahlén och II: 171 av herrar Hedlund
och Ohlin har yrkats »att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställa om förslag att vuxenutbildningsbidrag skall utgå även till korrespondensstuderande
för bevistande av preparandkurser».
I motionerna 1:173 av herrar Bengtson och Dahlén och II: 218 av herrar Hedlund
och Ohlin har yrkats »att riksdagen måtte besluta att studiemedelsförordningen
av den 4 juni 1964 (nr 401) ändras så att studiemedel kan utgå även till
personer över 40 år.»
I motionerna 1:622 av herr Gustafsson, Nils-Eric, och II: 781/. av herrar Elmstedt
och Larsson i Borrby har yrkats »att riksdagen måtte besluta att i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning och förslag beträffande
frågan om det studiesociala stödet till de korrespondensstuderande enligt i
motionen anförda grunder.»
I motionerna 1:790 av herr Andersson, Axel, m.fl. och 11:995 av herr Ohlin
to. fl. har yrkats »att riksdagen vid sin behandling av proposition nr 85 måtte
besluta att resetillägg enligt studiehjälpsreglementet skall utgå vid ett minsta
reseavstånd av sex kilometer färdvägen enligt centrala studiehjälpsnämndens
förslag.»
I motionerna 1:791 av herr Bengtson m.fl. och 11:990 av herr Hedlund
to. fl. har yrkats att riksdagen vid sin behandling av proposition nr 85 måtte
besluta
att resetillägg enligt studiehjälpsreglementet skall utgå vid ett minsta reseavstånd
av sex kilometer färdvägen enligt centrala studiehjälpsnämndens förslag
men med de högre belopp som föreslås i propositionen;
5
Andra lagutskottets utlåtande nr JjA år 1967
att elev vid lokal vuxenutbildning som bedriver heltidsstudier skall omfattas
av studieh jälpsreglementets bestämmelser;
samt att vederbörande utskott utarbetar förslag till erforderlig ändring i lagtexten
med anledning av yrkandet om ändring i bestämmelsen om resetillägg.
Beträffande skälen för motionsyrkandena hänvisas till motionerna II: 171,
11:784, 11:990 och 11:995.
Dep artemenischef en
Föredragande departementschefen, statsrådet Edenman, har under rubriken
»motiv för vuxenutbildningen» uttalat följande angående utformningen av ett
studiesocialt system för de vuxenstuderande.
»Så länge som den gymnasiala och förgymnasiala utbildningen i huvudsak
sker på deltid, bör inte några väsentliga förändringar av nu gällande system
komma till stånd. Men undersökningar pågår rörande konsekvenserna i skilda
avseenden av ett för vuxenutbildningen särskilt utformat studiefinansieringssystem.
»
I motiveringen till i propositionen föreslagna studiesociala åtgärder för vuxenstuderande
anför departementschefen.
»I det föreliggande utredningsmaterialet saknas förslag om åtgärder inom det
studiesociala området. Jag har i det föregående framhållit att undersökningar
pågår i syfte att förändra studiefinansieringssystemet för vuxenutbildningen.
Ett behov föreligger emellertid att inom ramen för gällande studiesociala system
göra förändringar som leder till större möjligheter för de vuxna att bedriva
gymnasiala studier. Såsom chefen för inrikesdepartementet framhållit i prop.
1967:1 (bil. 13 s. 79) bör däremot några ändringar i gällande regler för utbildningsbidrag
nu ej aktualiseras.
Huvudlinjen i det i föregående framlagda reformförslaget är att så långt
möjligt underlätta för den enskilde att tillgodogöra sig utbildning. Ett utbyggt
studieprogram skall därför erbjudas inom ramen för lokal gymnasial vuxenutbildning.
Den riksrekryterande vuxenutbildningen skall kunna ge även fackskolkurser
och inom ramen för denna organisation skall brevskolstudier kunna
bedrivas. En utbyggnad skall ske av utbildningen via radio och television.
Dessa förbättrade utbildningsmöjligheter bör kompletteras med vissa studiesociala
åtgärder. Studiestödet vid läroanstalterna för vuxna är reglerat i studiehjälpsreglementet.
Bestämmelserna innebär bl. a. att studielån — som en följd
av den studiesociala reformen år 1964 — kan utgå med högst 5 000 kr. om året.
Vid deltidsstudier utgår lånen mer sällan. Genom beslut vid 1962 års riksdag
infördes vuxenutbildningsbidrag i studiernas slutskede för dem som syftade till
att avlägga gymnasie- eller realexamen. I den mån heltidsstudier förekommer,
som vid de muntliga kurserna vid statens gymnasier för vuxna, utgår även studiebidrag,
dock ej under tid då vuxenutbildningsbidrag utgår.
Det studiesociala stödprogrammet för vuxna bör inriktas på att — som kom -
6
Andra lagutskottets utlåtande nr b5 år 1967
plettering till att utbildningstillfällen ställs till förfogande i långt större utsträckning
än tidigare — möjliggöra för de studerande att utnyttja de förbättrade
utbildningsresurserna. Studerande med särskilt stora lånebehov bör hjälpas
att komma över de svårigheter som är förenade med bortfallet av normal förvärvsinkomst
under studietiden. Detta kan uppnås genom en höjning av studielånens
maximibelopp. Under muntliga kursperioder vid de riksrekryterande gymnasiala
skolorna bör alltjämt studiebidrag och tillägg utgå. Vidare bör staten ta
på sig kostnaderna för de utgifter för resor som är förenade med ett utnyttjande
av den riksrekryterande utbildningen. Vid denna omläggning bör vuxenutbildningsbidragen
avvecklas.
Maximibeloppet för lån ur allmänna studielånefonden utgör nu 5 000 kr. om
året. Detta belopp fastställdes vid den studiesociala reformen vid 1964 års riksdag.
Jag vill erinra om att dessa lån i huvudsak skall utgå till sådana studerande
inom studiehjälpssystemet som kan anses befinna sig i en med de universitets-
och högskolstuderande likartad studieekonomisk situation. I prop. 1964:138
angående studiesocialt stöd till studerande ungdom betonade jag bl. a. betvdelsen
av att det studiesociala stödet inom de skilda systemen blev ur den enskildes
synpunkt i stort sett likvärdigt. Såsom centrala studiehjälpsnämnden framhåller
i sin begäran om medel för budgetåret 1967/68 har en inte obetydlig skillnad
uppkommit mellan de förmåner som kommer t. ex. en äldre folhögskolelev
och en universitetsstuderande till del. Enligt min mening bör i princip samma
totala studiesociala stöd utga till studerande med jämförbar studieekonomisk
situation. Detta kan lättast uppnås — som också studiehjälpsnämnden föreslagit
— genom en komplettering av studiehjälpsreglementet med en regel av innebörden
att vid synnerliga skäl studielån kan utgå med högre belopp än 5 000 kr.
Detta högre studielån bör utgå endast till studerande med försörjningsplikt mot
barn. För en heltidsstuderande med ett barn utgör studiemedlen f. n. (med basbeloppet
5 500 kr.) vid tio månaders studier ca 9 000 kr. Motsvarande belopp bör
kunna utgå inom studiehjälpssystemet, varvid hänsyn bör tas till utgående
studiebidrag, studietidens längd etc.
För de studerande som deltar vid de muntliga kurserna vid de riksrekryterande
skolorna bör liksom nu är fallet studiehjälp i form av studiebidrag och tilllägg
eller förhöjt studiebidrag kunna utgå. Dessa förmåner bör även tillerkännas
studerande vid de av mig föreslagna laborationskurserna för enbart brevskolstuderande.
Utbildningstiden — inkl. tid för brevskolstudier — är totalt sett
längre än de åtta veckor som en kurs skall pågå för att studiebidrag skall kunna
utgå. Någon generell uppmjukning av denna gräns är jag däremot inte beredd
att förorda.
De riksrekryterande skolornas elever har av naturliga skäl många gånger stora
kostnader för resorna till och från studieorten. Ofta kan de studerande ej heller
utnyttja sådana reserabatter som kommer andra studerande till del. Resekostnaderna
är därför jämfört med övriga skolformer en stor utgiftspost. Skäl finns
därför att komplettera studiestödet vid dessa skolor med fria resor. Staten bör
Andra lagutskottets utlåtande nr 45 år 1967 7
ta på sig att svara för kostnaden för resa — enligt billigaste färdsätt — till och
från lcursorten vid kursens början och slut i den mån kostnaderna överstiger
ett visst belopp. Ersättning för sovvagn och dylika extra avgifter bör dock inte
utgå. Kungl. Maj :t bör inhämta riksdagens bemyndigande att i detta avseende
utfärda närmare föreskrifter.
År 1962 infördes ett särskilt bidrag under studiernas slutskede med syfte att
möjliggöra för den enskilde att ta ledigt från förvärvsarbete och slutföra examen.
De nya gymnasiala studiernas avslutning har inte utformats på samma sätt och
bl. a. som en följd av ändringar i kompetensbestämmelserna kommer behovet
av hel examen att bli mindre än tidigare. Något markerat slutskede uppträder
alltså inte såsom tidigare. De studerandes behov av finansieringsmedel tillgodoses
vidare lika väl av studielånen. Bl. a. dessa skäl talar för en avveckling av
vuxenutbildningsbidraget. Bortfallet av bidraget kompenseras också av att studiebidrag
i motsats till vad nu gäller kommer att utgå för heltidsundervisning.
Bestämmelserna om vuxenutbildningsbidrag bör dock övergångsvis gälla för
dem som tagits in vid läroanstalterna med nuvarande studieordning.
Beträffande frågan om kompletteringsstudier vill jag erinra om att jag i prop.
1967:4 (s. 136) uttalat bl. a. att kompletteringsstudier på gymnasienivå inte
skall anordnas inom universitetsorganisationens ram. Studerande med utbildningsönskemål
av detta slag bör utnyttja den lokala eller riksrekryterande vuxenutbildningsorganisationen.
Det är då helt i linje med riktlinjerna för gällande
studiesociala regler att studiestödet — liksom vid annan gymnasial utbildning
— skall utgå enligt studiehjälpsreglementet.
Jag vill avslutningsvis beröra en fråga av betydelse för de riksrekryterande
gymnasiala skolorna. Vid ett förverkligande av mina förslag kommer elevantalet
vid dessa skolor att stiga. Särskilt blir detta fallet för skolan i Norrköping.
Det kan inte uteslutas att vissa svårigheter kan uppstå med att skaffa inackorderingsrum
för de studerande. Denna fråga bör närmare aktualiseras i samband
med behandlingen av internat- och utlandsskolutredningens nyligen avlämnade
betänkande.
De nya bestämmelserna bör träda i kraft den 1 juli 1967.»
Resetillägget i studiehjälpsreglementet
Bestämmelser om resetillägg finns i 11 § studiehjälpsreglementet och
5—7 §§ i tillämpningsbestämmelserna till reglementet. Resetillägget bestämmes
efter avståndet från bostad till skola. Avståndet beräknas i första hand efter
fågelvägen. Om emellertid färdvägen är minst 10 kilometer längre än fågelvägen
beräknas resetillägget efter avståndet färdvägen mellan bostaden och skolan.
Om färdvägen är minst 10 kilometer utgår resetillägg även om avståndet
fågelvägen icke uppgår till 6 kilometer. Skall avståndet beräknas efter färdvägen
och föreligger flera färdvägar, beräknas avståndet efter kortaste allmän
-
8 Andra lagutskottets utlåtande nr 45 år 1967
na färdväg. Vid beräkning av avståndet fågelvägen skall enligt centrala studiehjälpsnämndens
anvisningar beräkning ske strikt även om gränsen skulle komma
att sättas vid en gata eller dylikt.
Resetillägget utgår enligt följande uppställning.
Resetillägg i månaden,
kronor
...... 30
...... 45
...... 60
...... 75
Resetillägg utgår icke till studerande, som kan erhålla färdbiljett med särskild
piisnedsättning för studerande under förutsättning att resekostnaden efter prisnedsättningen
ej överstiger 30 kronor per månad.
Resetilläggets konstruktion har vid flera tillfällen behandlats av riksdagen.
En redogörelse härför finns i andra lagutskottets utlåtande 1966:65.
I den förevarande propositionen behandlas under rubriken »Studiesociala ändamål»
(s. 112—115) vissa frågor om resetillägget i studiehjälpsreglementet. Det
föreslås viss höjning av tilläggens storlek. Däremot avvisas förslag om ändring
av resetilläggets konstruktion innebärande att tillägget skulle beräknas enbart
med utgångspunkt från elevens färdväg mellan hem och skola.
Avstånd i kilometer
minst
6 ......
16 ......
26 ......
36 ......
Utskottet
Studiesociala åtgärder för vuxenstuderande m. in.
I förevarande proposition föreslås vissa åtgärder inom vuxenutbildningens område.
Enligt propositionens förslag skall vuxenutbildning bedrivas dels lokalt
med kommunerna som huvudmän, dels i riksrekryterande skolor. Den lokala
undervisningen avses huvudsakligen skola ske genom deltidsundervisning. Det
förutsättes dock att den enskilde studeranden, i varje fall på de största orterna,
har möjlighet att utforma sitt studieprogram så att heltidsstudier i praktiken
kan bedrivas.
I fråga om studiesociala förmaner framlägges förslag om höjning av maximibeloppet
— f. n. 5 000 kr. per läsår — för lån ur allmänna studielånefonden för
studerande som bedriver heltidsstudier och har försörjningsplikt mot barn. Vidare
föreslås införande av resekostnadsersättning för studerande vid den riksrekryterande
vuxenutbildningen. Vuxenutbildningsbidraget föreslås avvecklat.
Enligt gällande bestämmelser utgår studiehjälp endast för studier vid de
läroanstalter och utbildningslinjer som Kungl. Maj:t särskilt angivit. Studie
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 1^5 år 1967
9
bidrag jämte tillägg eller förhöjt studiebidrag utgår i princip endast vid heltidsundervisning
omfattande minst åtta veckor. Studielån kan däremot beviljas
även vid deltidsundervisning. Dessa regler innebär att studerande som deltar
i de muntliga kurserna vid de riksrekryterande skolorna har rätt till studiebidrag
och tillägg eller förhöjt studiebidrag. Därjämte har de möjligheter att få studielån.
Elever vid den lokala vuxenundervisningen kan däremot endast erhålla
studielån. De är uteslutna från bidrag enligt studiehjälpsreglementet eftersom
kurserna vid den lokala undervisningen i huvudsak skall anordnas som deltidsundervisning.
Studiehjälpens konstruktion att kurser, som innebär deltidsstudier
ej ger rätt till studiebidrag eller förhöjt studiebidrag, medför att en kombination
av kurser, som för den studerande faktiskt kan innebära heltidsstudier,
ej ger vederbörande rätt till bidrag. I propositionen föreslås ingen ändring av
de nu berörda principerna för utgivande av studiehjälp.
I motionerna I: 791 av herr Bengtson m. fl. och II: 990 av herr Hedlund m. fl.
framställes emellertid yrkande som syftar till att studerande vid lokal vuxenutbildning
som bedriver heltidsstudier förutom studielån skall kunna få studiebidrag
och tillägg eller förhöjt studiebidrag enligt studiehjälpsreglementet.
Utskottet vill först framhålla att de relativt begränsade åtgärder som nu föreslås
för de vuxenstuderande inte innebär någon slutgiltig lösning av studiefinansieringsfrågan.
Förslaget får ses som en första etapp som bör följas av fler
allteftersom det samhällsekonomiska utrymmet och de skolorganisatoriska anordningarna
medger det. I propositionen uppges att undersökningar pågår rörande
konsekvenserna i skilda avseenden av ett för vuxenutbildningen särskilt
utformat studiefinansieringssystem. Mot denna bakgrund anser sig utskottet
kunna acceptera propositionens förslag om det studiesociala stödet till vuxenstuderande.
Motionärernas förslag, som f. n. endast torde vara av betydelse för
ett mindre antal studerande, kan emellertid enligt utskottets mening vara värt
att beakta i samband med övervägandena om det framtida studiefinansieringssystemet.
I de vid riksdagens början väckta motionerna I: 622 av herr Gustafsson, NilsEric,
och II: 784 av herrar Elmstedt och Larsson i Borrby samt 1:132 av herrar
Bengtson och Dahlén och II: 171 av herrar Hedlund och Ohlin behandlas
frågor som rör det studiesociala stödet till korrespondensstuderande.
I motionerna I: 622 och II: 784 hävdas att de korrespondensstuderande i studiesocialt
avseende bör behandlas efter samma normer som andra studerande.
Motionärerna önskar skyndsam utredning och förslag i frågan. I motionerna
1:132 och II: 171 yrkas att vuxenutbildningsbidrag skall utgå till korrespondensstuderande
för bevistande av preparandkurser.
I propositionen, som alltså framlagts efter det de nu aktuella motionerna
väcktes, finns förslag av stor betydelse för de korrespondensstuderande. Korrespondensundervisning
skall bedrivas av den riksrekryterande skolan i Norrköping.
Korrespondensstudier skall även — liksom redan nu sker — kunna drivas
i kombination med muntliga kurser. Undervisningsmaterialet kommer i princip
10 Andra lagutskottets utlåtande nr 4-5 år 1967
att utan kostnad ställas till elevernas förfogande. Vid de muntliga kurserna skall
studiebidrag jämte tillägg eller förhöjt studiebidrag kunna utgå. Mot bakgrunden
av dessa reformer föreslås i propositionen att de nuvarande brevskolestipendierna,
som är avsedda att bidraga till kurskostnader vid studier med real-,
student-, handelsgymnasie- eller ingenjörsexamen som mål, skall avvecklas.
De i propositionen framlagda förslagen kommer att medföra betydande förbättringar
för de brevskolestuderande. De som bedriver brevskolestudier vid
skolan i Norrköping kan sägas bli jämställda med övriga vuxenstuderande i studiesocialt
avseende. Enligt utskottets mening finns det emellertid goda skäl för
att i framtiden förbättra det studiesociala stödet till brevskolestuderande. Utskottet
anser sig kunna utgå från att frågan kommer att uppmärksammas under
de pågående övervägandena om ett studiefinansieringssystem för vuxenstuderande.
Med hänsyn härtill synes det inte erforderligt med en utredning av
det slag som förordas i motionerna I: 622 och II: 784.
Yrkandet om vuxenutbildningsbidrag till korrespondensstuderande i samband
med preparandkurser kan enligt utskottets mening inte längre anses aktuellt
med hänsyn till propositionens förslag om vuxenutbildningsbidragets avskaffande
vid alla former av undervisning. Utskottet, som ej har någon erinran mot
propositionens förslag i denna del, vill dessutom hänvisa till vad ovan anförts
om möjligheten för korrespondensstuderande att vid muntlig undervisning få
studiehjälp.
I motionerna I: 173 av herrar Bengtson och Dahlén samt II: 218 av herrar
Hedlund och Ohlin behandlas frågan om övre åldersgränsen för erhållande av
studiemedel. Studiemedel utgår till studerande vid universitet och högskolor
samt en del därmed jämställda utbildningsanstalter. En förutsättning är att
den studerande inte fyllt 40 år. Undantag kan dock göras från denna regel om
särskilda skäl föreligger. Motionärerna önskar ändra bestämmelsen så att studiemedel
kan utgå även till personer över 40 år.
Som framgår av det ovan sagda kan studiemedel redan enligt gällande bestämmelser
utgå till personer över 40 år efter särskild prövning. År 1964 vid
tillkomsten av bestämmelsen framhöll riksdagen vikten av en liberal tillämpning.
Centrala studiehjälpsnämnden har meddelat särskilda anvisningar med
avseende på regeln. Dessa innebär att särskilda skäl kan anses föreligga, om en
studerande behöver ytterligare någon termin för att nå examen, om det gäller
mycket tidskrävande utbildning, exempelvis för uppnående av licentiatexamen
eller doktorsgrad, om den studerande börjat utbildning vid relativt hög ålder,
om en studerande avbrutit sin utbildning för äktenskap och familjebildning och
senare önskar fullfölja utbildningen eller om studierna avser komplettering av
examen. Studiemedel beviljas emellertid i princip inte, om det kan beräknas, att
utbildningen inte kommer att vara avslutad förrän efter det år den studerande
fyller 50 år.
Motiveringen för fyrtioårsregeln är att studiemedelssystemet förutsätter åter -
Andra lagutskottets utlåtande nr år 1967
11
betalning. Den som lyft studiemedel behöver normalt en inte alltför kort tidrymd
för att fullgöra sin återbetalningsskyldighet. Denna skyldighet skall i princip
vara fullgjord före 65 års ålder. Den utformning centrala studiehjälpsnämndens
tillämpningsföreskrifter till 40-årsregeln fått överensstämmer val med de
intentioner riksdagen hade vid regelns antagande. Enligt utskottets uppfattning
har det inte påvisats några beaktansvärda olägenheter med regeln och utskottet
avstyrker därför motionerna.
Utöver vad ovan anförts om propositionens förslag om studiesociala åtgärder
för vuxenstuderande har utskottet inte funnit anledning till erinran eller särskilt
uttalande. Utskottet biträder alltså propositionen i ifrågavarande del.
Resetillägget i studiehjälpsreglementet
Elever i gymnasier, yrkesskolor, fackskolor och vissa andra skolformer kan
enligt studiehjälpsreglementet erhålla resetillägg om de har lång väg mellan
hemmet och skolan. Resetillägg utgår om avståndet mellan hemmet och skolan
är minst 6 km fågelvägen eller 10 km färdvägen. Tillägget utgår med ett månadsbelopp
av 30 kr. om avståndet är minst 6 km, med 45 kr. om avståndet
är minst 16 km, med 60 kr. om avståndet är minst 26 km och med 75 kr. om
avståndet är minst 36 km. Avståndet beräknas i första hand efter fågelvägen.
Om emellertid färdvägen är 10 km längre än fågelvägen, räknas avståndet efter
färdvägen.
Bestämmelserna om resetillägg har alltsedan sin tillkomst år 1964 varit under
diskussion. 1965 års riksdag uttalade att reglerna inte var tillfredsställande och
att man borde snarast möjligt söka åstadkomma nödiga förbättringar i systemet.
Centrala studiehjälpsnämnden har i skrivelse till Kungl. Maj :t den 21 december
1965 efter utförd utredning begärt att reglerna skall ändras, så att enbart färdvägens
längd skall läggas till grund för resetillägget.
Nämndens förslag har remissbehandlats. Förslaget har tillstyrkts av skolöverstyrelsen,
Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet, Svenska
landstingsförbundet och Målsmännens riksförbund. Skolöverstyrelsen har hört
ett stort antal länsskolnämnder och skolstyrelser, vilka samtliga uttalat sig för
studiehjälpsnämndens förslag. Ändringsförslaget har avstyrkts av statskontoret,
riksrevisionsverket och Sveriges skolkamerala förening.
I den förevarande propositionen erinrar departementschefen om att man vid
tillkomsten av de nuvarande reglerna var angelägen om att få ett administrativt
enkelt system. Departementschefen anser inte tillräckliga skäl föreligga att
tillstyrka nämndens förslag. Departementschefen anmäler emellertid, att han
har för avsikt föreslå Kungl. Maj:t att med bibehållande av gällande avståndsgränser
höja de nu utgående resetilläggen om 30, 45, 60 och 75 kr. till 40, 60,
SO respektive 100 kr.
I motionerna I: 790 av herr Andersson, Axel, m. fl. och II: 995 av herr Ohlin
m. fl. samt I: 791 av herr Bengtson m. fl. och II: 990 av herr Hedlund m. fl. yr
-
12
Andra lagutskottets utlåtande nr b5 år 1967
kas, att bestämmelserna om resetillägg skall ändras så att i enlighet med centrala
studiehjälpsnämndens förslag endast färdvägens längd blir avgörande för om
tillägget skall utgå.
De gällande reglerna om resetillägg får i många fall egendomliga och godtyckliga
konsekvenser. Det inträffar att en elev med kort avstånd från bostaden till
skolan fågelvägen men med relativt långt avstånd färdvägen ej får resetillägg
eller får lägre resetillägg än en annan elev som har kortare avstånd färdvägen
men vars färdväg bättre överensstämmer med fågelvägens sträckning.
Enligt utskottets mening bör riksdagen vidhålla sin tidigare redovisade ståndpunkt
att reglerna bör ändras. Det förslag, som centrala studiehjälpsnämnden
lagt fram och som innebär att resetillägg skall utgå så snart färdvägen är sex
km, synes utgöra en godtagbar grund för lösning av den föreliggande frågan.
De administrativa problem som är förenade med förslaget bör inte överdrivas.
Problemen torde i första hand hänföra sig till det nya systemets begynnelseskede.
Sedan skolmyndigheterna fått tillräcklig erfarenhet av elevernas reseoch
bostadsförhållanden torde handläggningen av ansökningar om resetillägg
inte behöva bli alltför betungande i förhållande till nuvarande ordning.
Förslaget föranleder ändring i 11 § studiehjälpsreglementet. De närmare föreskrifterna
ankommer det på Kungl. Maj:t att utfärda. Utskottet, som anser en
höjning av resetilläggens belopp motiverad, vill i sammanhanget framhålla att
man vid utformningen av tillämpningsföreskrifterna bör överväga om inte gällande
avståndsgränser bör jämkas. Den 1 juli 1966 höjde statens järnvägar
priset för månadsbiljetter på tåg och bussar. Den nya tariffen innebär förskjutning
av tidigare avståndsgränser med följd att elever med samma resekostnader
erhåller olika stora resetillägg. Detta förhållande bör man söka rätta
till.
Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,
A. att riksdagen — med bifall till motionerna I: 790 och
II: 995 samt I: 791 och II: 990, samtliga motioner såvitt angår
resetillägget, samt med förklaring att riksdagen funnit viss
ändring böra vidtagas i de i förevarande proposition, nr 85, behandlade
reglerna om resetillägg — måtte antaga det föreliggande
författningsförslaget med nedanstående ändring och tilllägg
att ingressen och 11 § studiehjälpsreglementet erhåller följande
såsom utskottets förslag betecknade lydelse.
(Kungl. Maj:ts förslag)
(Utskottets förslag)
Härigenom förordnas, att 4, 19, 21
och 32 §§ samt rubriken omedelbart
före 19 § studiehjälpsreglementet den
4 juni 1964 skall erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan anges.
Härigenom förordnas, att 4, 11, 19,
21 och 32 §§ samt rubriken omedelbart
före 19 § studiehjälpsreglementet
den 4 juni 1964 skall erhålla ändrad
lydelse på sätt nedan anges.
Andra lagutskottets utlåtande nr 45 år 1967
13
(Nuvarande lydelse)
(Utskottets förslag)
11
Är den studerande bosatt på ett
avstånd från skolan av minst sex
kilometer fågelvägen eller tio kilometer
färdvägen, utgår resetillägg
efter de grunder och med de belopp,
som fastställas av Konungen.
Är den studerande bosatt på ett
avstånd från skolan av minst sex
kilometer färdvägen, utgår resetillägg
efter de grunder och med
de belopp, som fastställas av Konungen.
Konungen äger---—---------äro uppfyllda.
Resetillägg utgår----åtnjuter inackorderingstillägg.
B. att riksdagen med avslag på motionerna I: 791 och II: 990,
såvitt angår yrkandet om studiehjälp vid lokal vuxenutbildning,
måtte bifalla propositionen i motsvarande del;
C. att riksdagen måtte bifalla propositionen i övrigt, såvitt
den hänvisats till lagutskott;
D. att följande motioner, nämligen
1) motionerna 1:132 och II: 171, såvitt angår yrkandet om
vuxenutbildningsbidrag till korrespondensstuderande,
2) motionerna 1:173 och II: 218 samt
3) motionerna I: 622 och II: 784,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist*, herrar Lars Larsson,
Hiibinette, fru Nilsson, herrar Edström*, Wirtén och Eälldin*;
från andra kammaren: herr Rimmerfors, fröken Wetterström, herrar
Bengtsson i Varberg, Fredriksson*, fru Svensson, herr Jönsson i Ingemarsgården,
fru Skantz och herr Larsson i Öskeviksby.
Stockholm den 28 april 1967
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Ej närvarande vid utlåtandets justering.
14 Andra lagutskottets utlåtande nr 4-5 år 1967
Reservation
vid utskottets hemställan under B
av herrar Edström, Wirtén, Fälldin, Rimmerfors, Jönsson i Ingemarsgården och
Larsson i Öskeviksby, vilka ansett,
a) att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på sid 9 med orden »Utskottet
vill först» och slutar med orden »det framtida studiefinansieringssystemet»
bort ersättas med text av följande lydelse:
»Utskottet delar motionärernas uppfattning att de studerande vid vuxenutbildningsanstalter
med lokal rekrytering som bedriver heltidsstudier bör åtnjuta
studiestöd enligt studiehjälpsreglementet. För närvarande utgår till motsvarande
kategori studerande ett vuxenutbildningsbidrag i studiernas slutskede.
Detta föreslås emellertid slopat. Ett godtagande av propositionen i förevarande
del skulle sålunda innebära en försämring i ekonomiskt avseende för de studerande
det här gäller. Sådana konsekvenser måste enligt utskottets mening undvikas.
Några skäl för att dessa studerande skall behandlas på annat sätt än
andra heltidsstuderande kan inte anföras. Studerande vid vuxenutbildningsanstalter
med lokal rekrytering som bedriver studier på heltid bör därför komma
i åtnjutande av — förutom studielån — studiebidrag jämte tillägg eller förhöjt
studiebidrag enligt studiehjälpsreglementet.
b) att utskottet bort hemställa,
»att riksdagen — med bifall till motionerna I: 791 och II: 990,
såvitt angår yrkandet om studiehjälp vid lokal vuxenutbildning,
samt med avslag å propositionen i motsvarande del —
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
i denna del anfört.»