Andra lagutskottets utlåtande nr 31 år 1967
1
Nr 31
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående arbetet på sön- och
helgdagar i bageri- och konditorirörelse.
Andra lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade
motioner, nr 1:69 av herr Tistad och nr 11:94 av herr Werbro.
I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, att riksdagen för sin del måtte
besluta om ändrad lydelse av 2 § lagen den 16 maj 1930 om vissa inskränkningar beträffande
tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete enligt följande.
(Nuvarande lydelse)
2 §
Utan hinder av vad i 1 § är stadgat
må
a) i bageri- eller konditorirörelse arbete
för tillverkning av varor, vid vilkas
framställning fäst icke användes, utföras
sön- eller helgdag under högst tre
timmar mellan klockan 6 förmiddagen
och klockan 6 eftermiddagen;
b) i hotell-, restaurang- eller kaférörelse
förmiddagen.
(Föreslagen lydelse)
Utan hinder av vad i 1 § är stadgat
må
a) i bageri- eller konditorirörelse arbete
för tillverkning utföras sön- eller
helgdag under högst tre timmar mellan
klockan 06.00 och 18.00;
— ---mellan klockan 3 och klockan 6
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet, i
den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa till motionen II :94.
Gällande bestämmelser m. m.
Arbetstid och arbetsförhållanden i bagerier och konditorier regleras, förutom av
allmänna arbetstidslagen och arbetarskyddslagen, av lagen om vissa inskränkningar
beträffande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete, i allmänhet benämnd
bagerilagen. Bagerilagen utfärdades den 16 maj 1930 men innehåller i väsentliga
delar bestämmelser, som dessförinnan varit gällande sedan 1919. Viss modernisering
genomgick lagen dock 1959.
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 saml. 2 avd. nr 31
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 31 år 1967
Bagerilagens huvudstadgande i 1 § innefattar förbud mot arbete för tillverkning av
bageri- och konditorivaror på sön- eller helgdag samt mellan kl. 20 och kl. 6 pa vardag.
Förbudet gäller såväl arbetstagare som arbetsgivare men avser inte tillverkning
för eget hushåll. Sedan 1959 undantas också tillverkning av spis- eller knäckebröd,
kex eller annat därmed jämförligt bakverk. I 2 och 3 §§ föreskrivs åtskilliga undantag
från förbuden i 1 §. Beträffande söndagsförbudet gäller enligt 2 § a) att arbete
får ske i bageri- eller konditorirörelse för tillverkning av varor, som framställs utan
jäst, under högst tre timmar sön- eller helgdag mellan kl. 6 och kl. 18. Undantaget
gäller endast konditorivaror och inte bagerivaror, eftersom dessa alltid maste jäsa.
Under samma tid får enligt 2 § b) bageri- och konditorivaror tillverkas i hotell-, restaurang-
och kaférörelse, om arbetet därmed sker utan samband med bageri- eller
konditorirörelse. Enligt 2 § c) får anrörning - dvs. läggning av surdeg för tillverkning
av sura limpor — utföras på sön- eller helgdag under högst tva timmar
mellan kl. 8 och kl. 20. Beträffande nattarbetsförbudet föreskrivs i 2 § d) — g) vissa
lättnader som tar sikte på förberedelsearbeten samt tillverkning under natten före en
lördag eller dag som föregår en dubbelhelg. I 3 § medges utsträckt tillverkningstid
för arbete som bedrivs med regelbunden skiftindelning. — Dispens kan meddelas från
lagens bestämmelser av vederbörande yrkesinspektör eller arbetarskyddsstyrelsen.
Dispenser är ganska vanliga. Bl. a. har generella dispenser utfärdats varigenom söndagsarbete
i flertalet konditorier möjliggjorts i sju i stället för tre timmar.
Den svenska bagerilagen bygger på en ILO-konvention nr 20 angående förbud för
nattarbete i bagerier, vilken antogs år 1925 och ratificerades av Sverige år 1940. Konventionen
och den därpå grundade lagstiftningen tillkom i främsta rummet för att
stävja vissa från arbetarskyddssynpunkt betänkliga förhållanden inom bagerinäringen.
Bageriarbetarna tvingades nämligen — för att allmänhetens krav pa färskt bröd pa
morgonen skulle kunna tillgodoses — att arbeta natt efter natt aret om. De kom därigenom
i en sämre ställning beträffande arbetstidens förläggning än andra nattarbetare,
vilka som regel hade egentligt nattarbete endast varannan eller var tredje
vecka. Med hänsyn till det nära sambandet mellan regleringen av nattarbete och det
allmänna kravet på söndagsledighet ansågs det vidare lämpligt att med förbudet för
nattarbete förbinda ett förbud mot arbete på sön- och helgdagar. Dessa socialt betingade
synpunkter åberopades ursprungligen även beträffande företagarna. Det viktigaste
skälet för att företagarna skulle omfattas av lagen var emellertid att orättvisor
i konkurrensavseende annars skulle kunna uppstå mellan bagerier, som sysselsatte
bara företagaren och hans familj, och andra bageriföretag.
Det speciella undantaget från lagens huvudregel, som medger tillverkning av konditorivaror
sön- och helgdag under tre timmar mellan kl. 6 och kl. 18, har tillkommit
för att bereda tillverkaren möjlighet att färdigställa bakverken omedelbart före
försäljningen. I allmänhet torde själva tillverkningen ske under någon föregående
vardag.
Vid den översyn av bagerilagen, som verkställdes av arbetstidsutredningen i mitten
av 1950-talet, diskuterades olika justeringar av regeln om sön- och helgdagsarbete i
Andra lagutskottets utlåtande nr 31 år 1967
3
konditorier. Frågan om undantagsregelns utsträckande till att avse även bagerivaror
behandlades dock inte. Utredningen kom till det resultatet att tillräckliga motiv inte
förelåg för en ändring av gällande regler (se SOU 1955:24). Någon diskussion av
frågan skedde inte heller, då statsmakterna behandlade bagerilagen 1959.
1963 års arbetstidskommitté har som en av sina huvuduppgifter att verkställa en
översyn av nuvarande arbetstidslagstiftning. Vid detta arbete skall kommittén enligt
sina direktiv även pröva behovet av bagerilagen.
Utskottet
Enligt bagerilagens huvudregel får arbete för tillverkning av bageri- och konditorivaror
inte äga rum på nätterna och på sön- och helgdagar. Från denna regel föreskrivs
åtskilliga undantag. Så får t. ex. tillverkning av varor, vid vilkas framställning
jäst inte kommer till användning, äga rum på sön- och helgdagar under högst tre
timmar mellan kl. 6 och kl. 18. Tiden tre timmar har genom generella dispenser
sträckts ut till sju timmar för ett stort antal företag. Genom att undantaget är begränsat
till varor som inte behöver jäsa blir undantaget tillämpligt på konditorivaror men
inte på bagerivaror. Motionärerna anser att denna begränsning inte är befogad och
föreslår att riksdagen för sin del beslutar sådan ändring av bagerilagen att tillverkning
av såväl konditori- som bagerivaror får ske under tre timmar på sön- och helgdagar.
1963 års arbetstidskommitté har enligt sina direktiv att verkställa en översyn av
gällande arbetstidslagstiftning. Vid denna översyn har kommittén även att pröva
huruvida behov av en särskild bagerilag alltjämt föreligger. Utskottet har inhämtat
att kommittén för närvarande överväger förutsättningarna för ett upphävande av
bagerilagen alternativet en uppmjukning av vissa bestämmelser i denna. Bland dessa
bestämmelser återfinns den som berörs i förevarande motioner. Enligt utskottets
mening bör arbetstidskommitténs förslag i ämnet avvaktas, innan beslut fattas om
detaljändring av nuvarande bagerilag. Utskottet kan därför inte biträda motionärernas
yrkande.
Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motioner, 1:69 och II :94, inte måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 11 april 1967
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
4i’. Andra lagutskottets utlåtande nr 31 år 1967
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herr Strand, fru Garlqvist, herrar Lars Larsson, Hubinette,
fru Nilsson, herrar Eric Carlsson, Erik Filip Petersson och Kilsmo*;
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Gustavsson i Alvesta*,
Bengtsson i Varberg, fröken Sandell, herrar Fredriksson, Ringaby, Göransson* och
Ullsten*.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Victor Pettersons Bokindustri AB, Stockholm 1967