Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1967

1

Nr 3

Utlåtande i anledning av vackla motioner om höjning av de
allmänna barnbidragen, m. in.

Andra lagutskottet liar till behandling förehaft sex inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:359 av herr Werner och 11:448 av fru
Ryding m. fl. om höjning av de allmänna barnbidragen,

2) de likalydande motionerna 1:617 av herr Bengtson in. fl. och 11:788
av herr Hedlund m.fl. om vissa familjepolitiska åtgärder, samt

3) de likalydande motionerna 1:620 av herr Dahlén m.fl. och 11:795 av
herr Ohlin in. fl. angående familjepolitiken.

Motionerna under 2) och 3) berör även vissa skattefrågor. I dessa delar
kommer motionerna att behandlas av bevillningsutskottet.

Motionsyrkandena

I motionerna 1:359 och 11:448 hemställes att »riksdagen måtte besluta
att från den 1 juli 1967 höja de allmänna barnbidragen med 100 kronor
till 1 000 kronor per år och barn».

I motionerna 1:617 och 11:788 yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
i skiivelse till Kungl. Maj :t dels »måtte uttala sig för att de familjepolitiska
förmånerna göres värde- och standardbeständiga samt tillkännagiva vad i
motionen anförts angående familjepolitiskt program», dels ock »anhåller
om förslag till 1968 års vårriksdag om sådan höjning av barnbidraget att
1) effekten av prisstegringar och skattehöjningar som inträffat sedan 1 juli
1965 elimineras, 2) barnfamiljerna erhåller en reell standardförbättring».
I det familjepolitiska program som motionerna beskriver ingår »höjningar
av de allmänna barnbidragen, införande av allmänt vårdnadsbidrag, införande
av extra barnbidragsförmåner till barnfamiljer med lägre inkomster
samt värdebeständighet och standardbeständighet för de familjepolitiska
förmånerna».

1 motionerna 1:620 och 11:795 yrkas, såvitt nu är i fråga, att »riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om förslag till 1968 års riksdag
om sådan höjning av de allmänna barnbidragen att barnfamiljerna får dels
en kompensation för prisstegringar och skattehöjningar som inträffat efter
den 1 juli 1965, dels eu reell förbättring av standarden».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

B''hav g till riksdagens protokoll 1967. 9 saml. 2 avd. Nr 3

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1967

utskottet, i den män redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa
till motionerna 11:448, 11:788 och 11:795.

Gällande bestämmelser m. m.

Samhällets stöd till barnfamiljerna lämnas i flera olika former, såsom
genom kontantbidrag, bostadsrabatter, skattemässiga förmåner och serviceanordningar.

Den viktigaste formen av kontantbidrag är de allmänna barnbidragen
som enligt lagen den 26 juli 1947 om allmänna barnbidrag utgår för barn,
som är svenska medborgare och bosatta i riket. Allmänt barnbidrag utgår
med 900 kronor för år. Sådant bidrag utgår också för i riket bosatt barn,
som inte är svensk medborgare, förutsatt att barnet fostras av någon som
är bosatt och mantalsskriven i riket eller ock barnet eller endera av dess
föräldrar sedan minst sex månader vistas i riket. Bidraget utgår från och
med kvartalet efter det då barnet fötts eller rätt till bidrag eljest uppkommit
till och med det kvartal, varunder barnet fyller sexton år. Befinner
sig barnet på anstalt, där kostnaderna för vården helt bestrids av
statsmedel, eller betalar staten i övrigt hela kostnaden för barnets kost
och bostad, utgår inte barnbidrag. Undantag görs dock för de fall, då barnet
är inackorderat vid nomadskola. I dessa fall skall bidrag utgå.

De allmänna barnbidragen tillkom genom beslut vid 1947 års riksdag som
en ersättning för de dittills utgående barnavdragen vid den statliga beskattningen
och fastställdes till 260 kronor per barn och år. Då barnavdragen
slopades jämväl vid den kommunala beskattningen, böjdes barnbidragen
vid 1950 års riksdag med 30 kronor som kompensation därför. Barnbidragen
har därefter successivt höjts till sin nuvarande nivå, 900 kronor, som
fastställdes vid 1965 års riksdag.

Enligt förordningen den 4 juni 1964 om förlängt barnbidrag utgår sådana
bidrag för barn som fyllt sexton år och som deltar i undervisning i
grundskola eller därmed jämställd skolform. Det förlängda barnbidraget
utgår med 75 kronor i månaden under läsåret.

Till elever vid gymnasier och därmed jämställda skolformer utgår enligt
studiehjälpsreglementet den 4 juni 1964 studiebidrag med 75 kronor i månaden
under läsåret. Vid sidan av studiebidraget kan erhållas rese- eller
inackorderingstillägg samt inkomst- och behovsprövade tillägg. Förmånerna
enligt studiehjälpsreglementet är ej indexreglerade.

Genom 1964 års lag om bidragsförskott garanteras barn till frånskilda
makar och ogifta mödrar ett generellt underhåll, som utgår oberoende av
om underhållsbidrag fastställts och utan begränsning till det fastställda
bidragets storlek. Underhållet motsvarar i princip 25 procent av basbeloppet,
vilket f. n. uppgår till 5 500 kronor. Bidragsförskott utgår till och med
den månad varunder barnet fyllt 16 år eller rätten till förskott eljest upphört.

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1967

3

Såvitt gäller barn under 16 år, vars fader eller moder eller båda föräldrar
avlidit, lämnas enligt lagen den 25 maj 1962 om allmän försäkring bidrag
i foim av barnpension inom folkpensioneringens ram. Barnpension utgår
med 25 eller, då båda föräldrarna avlidit, 35 procent av basbeloppet. I sammanhanget
kan också nämnas moderskapspenningen, som utgår med 1 080
kronor vid enkelbörd och vid flerbörd med ytterligare 540 kronor för varje
barn utöver det första. Förvärvsarbetande mödrar har dessutom möjlighet
att under 180 dagar få tilläggssjukpenning i samband med barnsbörd. Vissa
sjuka barn under 16 år med stort hjälpbehov har möjlighet att enligt lagen
om allmän försäkring få vårdbidrag. Bidraget utgår med 60 procent av
basbeloppet.

Regler om bostadsrabatter återfinns i kungörelsen den maj 1957 om
familjebostadsbidrag. Sådant bidrag kan utgå till barnfamiljer under förutsättning
att inkomsten inte överstiger vissa maximibelopp och att bostaden
uppfyller vissa standardkrav. Bidraget utgår i förhållande till familjens
inkomster och barnantal och med olika belopp i olika delar av landet.

Ett led i samhällets stöd åt barnfamiljerna utgör även de statliga bosättningslånen.

Enligt årets statsverksproposition har omkring 1 000 000 barnfamiljer
med ca 1 750 000 barn allmänt barnbidrag. Familjebostadsbidrag utgår till
omkring 200 000 familjer med ca 500 000 barn. Moderskapsförsäkringens
omfattning motsvarar antalet födda barn, f. n. ungefär 125 000 per år.
Bidragsförskott utgår till omkring 100 000 barn till ensamstående familjeförsörjare.
Antalet beviljade bosättningslån utgjorde under det senaste
budgetåret något över 10 000. Enligt de förslag som läggs fram i statsverkspropositionen
kan kostnaderna för dessa olika former av ekonomiskt
stöd till barnfamiljerna beräknas till ca 2 200 milj. kronor för nästa budgetår.

Familjepolitiska kommittén

Den 26 februari 1965 beslöt Kungl. Maj:t att verkställa utredning av
frågan om samhällets ekonomiska stöd åt barnfamiljerna. Utredningen,
som är parlamentariskt sammansatt, har antagit benämningen familjepolitiska
kommittén. I direktiven för utredningen anförs att familjepolitiken
bör differentieras sa att samhällets stöd sätter in när och där behovet
är störst, varvid riktmärket bör vara att åstadkomma större jämlikhet i
materiella villkor inte bara mellan barnfamiljer och familjer utan barn
utan även mellan barnfamiljer inbördes som har barn i olika antal och
åldrar. I direktiven heter det vidare:

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 är 1967

Allmänna barnbidrag bör även i fortsättningen bilda stommen i konsumtionsstödet
åt barnfamiljerna. Barnbidragen bör liksom hittills kompletteras
med särskilda stödformer. De nuvarande familjebostadsbidragen bör
därvid omprövas förutsättningslöst. Det är önskvärt att en såvitt möjligt
enhetlig syn anlägges på det konsumtionsstöd, som bör utgå under barnens
uppväxttid fram till dess att de inte längre bör anses tillhöra familjeekonomien.
Vidare bör frågan om införandet av ett vårdbidrag prövas bl. a.
mot bakgrunden av att de arbetsföra åldersgruppernas andel av totalbefolkningen
minskar. De sakkunniga bör vara oförhindrade att även undersöka
och lägga fram förslag om andra nya inslag i familjestödet. Under
utredningen bör särskild uppmärksamhet ägnas åt olika kategorier ensamma
barnförsörjare.

Huvuduppgiften för de sakkunniga bör vara alt undersöka effektiviteten
av olika stödformer och pröva deras inbördes sammansättning och avvägning
inom ramen för vissa alternativ för samhällets totala stöd till barnfamiljerna.
De familjepolitiska åtgärder som nu är inriktade på att direkt
stödja barnfamiljernas ekonomi — barnbidragen, familjebostadsbidragen,
moderskapsförsäkringen och bidragsförskotten — kan under nästa budgetår
beräknas kosta drygt 2 miljarder kr. Genom att variera stödformernas
sammansättning och nivå bör ett antal utbyggnadsalternativ utarbetas.
De sakkunniga bör utforma sina förslag utifrån en realistisk bedömning
av nationalproduktens ökning och den privata konsumtionens ökningstakt.
Verkningarna av en förskjutning till barnfamiljernas favör bör således
redovisas till sina konsekvenser för övriga medborgargrupper inom ramen
för det totala utrymmet.

I sitt arbete har de sakkunniga att beakta det direkta samband, som råder
mellan stödet till barnfamiljerna och skattesystemets utformning. I enlighet
härmed bör de sakkunniga vid sitt arbete samråda med familjeskatteberedningen.

Kommittén beräknas avlämna ett betänkande i år. Avsikten är — enligt
uppgift i statsverkspropositionen — att på grundval bärav genomföra en
familjepolitisk reform under budgetåret 1968/69, varvid en omläggning av
familjebostadsbidragen torde komma att aktualiseras.

Den i direktivtexten omnämnda familjeskatteberedningen tillsattes enligt
bemyndigande den 29 januari 1965 för att inom finansdepartementet överse
familjebeskattningen och därmed sammanhängande frågor. Beredningen
beräknas slutföra sitt arbete innevarande år.

Motioner vid 1965 och 1966 års riksdagar

Vid 1965 och 1966 års riksdagar väcktes motioner om indexreglering av
de allmänna barnbidragen. Andra lagutskottet hänvisade i sina utlåtanden,
nr 35 år 1965 och nr 38 år 1966, till det arbete som pågick i familjepolitiska
kommittén och ansåg att något riksdagsinitiativ inte var påkallat. Riksdagen
godkände utlåtandena.

Vid samma års riksdagar väcktes motioner med likartat syfte som de
nu föreliggande motionerna 1:617 och 11:788 samt 1:620 och 11:795. Vid

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1967 5

1965 års riksdag behandlades motionerna av allmänna beredningsutskottet,
som i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 14 år 1965 erinrade om
det utredningsarbete som pågick inom bl. a. familjepolitiska kommittén
och familjeskatteberedningen och föreslog att motionerna inte borde föranleda
någon åtgärd. År 1966 behandlades motionerna av andra lagutskottet
i utskottets utlåtande nr 40. Statsutskottet behandlade liknande motioner
i sitt utlåtande nr 5 (s. 18). Båda utskotten erinrade om att samhällets
ekonomiska stöd åt barnfamiljerna utreddes i den familjepolitiska kommittén,
vars arbete enligt utskottens mening borde avvaktas innan riksdagen
vidtog någon åtgärd i frågan. Utskottens uppfattningar godkändes
av riksdagen.

Utskottet

I förevar ande motioner behandlas frågor om höjning av de allmänna
barnbidragen samt om förbättring i övrigt av samhällets stöd åt barnfamiljerna.

I motionerna 1:359 och 11:448 yrkas att de allmänna barnbidragen måtte
höjas från 900 till 1 000 kronor per barn och år med giltighet från den
1 juli i år. I motionerna 1:617 och 11:788 samt 1:620 och 11:795 hemställes
att förslag framlägges nästa år om höjning av de allmänna barnbidragen
så att barnfamiljerna dels kompenseras för prisstegringar och skattehöjningar
efter den 1 juli 1965, då de allmänna barnbidragen senast höjdes,
dels erhåller en reell förbättring av standarden. Kompensationen för prisoch
skatteutvecklingen skulle enligt motionerna 1:617 och 11:788 kräva en
ökning av bidragen med 150 kronor från den 1 juli nästa år.

Motionerna 1:617 och 11:788 innehåller vidare en hemställan att riksdagen
måtte uttala sig om familjepolitikens framtida utformning. Enligt
motionärerna bör samhällets stöd åt barnfamiljerna inriktas på — förutom
höjning av de allmänna barnbidragen — införande av ett särskilt vårdnadsbidrag
till familjer med små barn och av extra barnbidragsförmåner till
barnfamiljer med små inkomster. Motionärerna förordar också att de familjepolitiska
förmånerna görs värde- och standardbeständiga.

Frågan om samhällets ekonomiska stöd åt barnfamiljerna är sedan några
år föremål för utredning i familjepolitiska kommittén. Enligt vad som framgår
av utredningsdirektiven har kommittén att pröva i stort sett samtliga
de frågor som berörs i motionerna. Kommittén har sålunda att med utgångspunkt
från de allmänna barnbidragen — som alltjämt skall bilda
stommen i konsumtionsstödet åt barnfamiljerna — förutsättningslöst ompröva
de nuvarande familjebostadsbidragen, som utgår till de ekonomiskt
svagaste familjerna, samt utreda frågan om införandet av vårdbidrag. Vidare
har kommittén att överväga samhällets totala stöd åt barnfamiljerna,

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1967

varvid frågan om de allmänna barnbidragens storlek kommer in i bilden.
Kommittén torde i det sammanhanget också få uppmärksamma, såsom
riksdagen tidigare uttalat, problemet angående värde- och standardbeständighet
av de familjepolitiska förmånerna. Enligt direktiven ålägges kommittén
att beakta det direkta sambandet mellan dessa förmåner och skattesystemets
utformning.

Familjepolitiska kommittén är enligt vad som framgår av årets statsverksproposition
så långt kommen i sitt arbete att betänkande kan väntas
innevarande år. Detsamma gäller den i skattefrågan arbetande familjeskatteberedningen.
På grundval härav planerar regeringen att genomföra
en familjepolitisk reform under budgetåret 1968/69. Vid denna torde eu
omläggning av familjebostadsbidraget komma att aktualiseras. Att riksdagen
under sådana förhållanden skulle göra några uttalanden beträffande
den framtida utformningen av samhällets stödåtgärder åt barnfamiljerna
finner utskottet inte motiverat. Inte heller anser utskottet det påkallat att
riksdagen inför den förestående reformen beslutar om höjning av de allmänna
barnbidragen från den 1 juli i år. Utskottet avstyrker därför bifall
till samtliga motioner.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att motionerna 1:359 och 11:448 icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd;

B. att följande motioner, nämligen 1) motionerna 1:617
och 11:788 samt 2) motionerna 1:620 och 11:795, samtliga
motioner med undantag för yrkandet angående familjebeskattningen,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 21 februari 1967

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist, herrar Lars Larsson,
Hubinette, fru Hamrin-Thorell, fru Nilsson, herrar Eric Carlsson och
Edström:

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Lundberg, Rimmerfors,
fru Ekendahl, herrar Bengtsson i Varberg, Johansson i Södertälje,
Gomér och Ringaby.

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1967 7

Reservation

vid utskottets hemställan under B. av fru Hamrin-Thorell, herrar Eric
Carlsson, Edström, Anderson i Sundsvall, Rimmerfors och Gomér, vilka
ansett,

a) att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 6 med orden
»Familjepolitiska kommittén» och slutar med orden »samtliga motioner»,
bort ersättas med text av följande lydelse:

»De i motionerna 1:620 och 11:795 aktualiserade och i motionerna 1:617
och 11:788 i yrkande framförda förslagen angående ett program för den
framtida familjepolitiken torde bii föremål för behandling i riksdagen
framledes. Utskottet finner det emellertid angeläget att riksdagen redan
nu tillkännager att den i princip delar uppfattningen att de allmänna barnbidragen
bör höjas så att de inom tre år uppnår en storlek av minst 1 200
kr. per barn och år. Likaså bör ett vårdnadsbidrag i någon form införas.
En indexreglering av de familjepolitiska förmånerna bör eftersträvas. Vid
omläggningen av familjebostadsbidraget är det angeläget att de extra bidragsförmånerna
till familjer med låga inkomster utformas så att varje
barnfamilj kan tillförsäkras en skälig ekonomisk standard per konsumtionsenhet
räknat.

Såsom framhålles i motionerna har den fortgående försämringen av penningvärdet
medfört en successiv försämring av de familjepolitiska förmånernas
reella värde. Sedan de allmänna barnbidragen senast höjdes — den
1 juli 1965 — har inflationen varit betydande. Den i årets statsverksproposition
föreslagna höjningen av den allmänna varuskatten drabbar särskilt
barnfamiljerna. Den betydande höjningen av hyrorna, som har sin
grund i den höga räntenivån och den ryckiga bostadspolitiken, har därtill
drabbat barnfamiljerna. Om inte den förda ekonomiska politiken hade lett
till en mycket bekymmersam statsfinansiell situation hade en höjning av
de allmänna barnbidragen från den 1 juli 1967 varit självklar. Den förda
politiken har emellertid medfört att det i år inte finns möjlighet att ge kompensation
för prisstegringarna. Utskottet anser det synnerligen nödvändigt
att det för budgetåret 1968/69 skapas utrymme för sådana höjningar av
barnbidraget att barnfamiljerna från den 1 juli 1968 får dels en kompensation
för prisstegringar och skattehöjningar som inträffat sedan den 1 juli
1965, dels en reell standardförbättring.»

b) att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte
dels med bifall till motionerna 1:617 och 11:788, såvitt
nu är i fråga, som sin mening ge till känna vad utskottet
anfört beträffande indexreglering av de familjepolitiska
förmånerna och beträffande familjepolitiskt program,
dels med bifall till motionerna 1:617 och 11:788 samt

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1967

1:620 och 11:795, såvitt nu är i fråga, anhålla om förslag
till 1968 års riksdag om sådan höjning av de allmänna
barnbidragen att barnfamiljerna erhåller kompensation för
prisstegringar och skattehöjningar som inträffat efter den
1 juli 1965 samt erhåller en reell standardförbättring».

Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1967
670121