Andra lagutskottets utlåtande nr 23 år 1967

1

Nr 23

Utlåtande i anledning av väckta motioner om studiesociala förmåner
vid svensk skola i u-land.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 1:349 av herr Blomquist och nr
11:447 av herr Rubin m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen måtte
i skrivelse hos Kungl. Maj :t hemställa om skyndsamma åtgärder så att
barn till svensk medborgare tjänstgörande i statlig eller frivillig u-landshjälp
eller eljest i u-land, vilka gar i svensk skola i u-landet, kommer i
åtnjutande av samma studiesociala förmåner som barn i svenska skolor i
hemlandet».

Beträffande de skäl motionärerna anfört hänvisas till motionen 11:447.

Gällande bestämmelser m. m.

Elever i grundskola i Sverige åtnjuter kostnadsfri undervisning.
De erhåller fri undervisningsmateriel inklusive fria läroböcker. Grundskoleelever
får i regel också skolskjuts mellan hemmet och skolan på kommunens
bekostnad, så snart skolvägens längd överskrider ett visst antal kilometer,
som kan variera från den ena kommunen till den andra. De flesta kommuner
tillhandahåller dessutom fria skolmåltider. Till elever i grundskolan,
som fyllt 16 år och därför ej får barnbidrag, utgår förlängt barnbidrag
med 75 kr. i månaden under läsåret.

Till svenska barn i utlandet utgår regelmässigt inte ovanstående
förmåner. De får i princip själva svara för vissa skolkostnader.
Till vissa svenska skolor i utlandet utgår dock statsanslag såsom bidrag till
lärarlöner.

För studier i Sverige i gymnasier och därmed jämställda läroanstalter
utgår studiehjälp enligt studiehjälpsreglementet. Studerande som
börjar sina studier före det år de fyller 21 år erhåller dels de från ekonomisk
synpunkt icke behovsprövade förmånerna studiebidrag med 75 kr. i månaden
jämte inackorderingstillägg med 100 kr. i månaden eller resetillägg
med 30—75 kr. i månaden, dels inkomstprövat tillägg om högst 75 kr. i månaden
och behovsprövat tillägg med maximalt samma belopp. Därutöver
finns möjligheter till studielån. Studiehjälp utgår till svensk studerande
och till annan studerande som är bosatt i riket. Vid studier utom

9383 67 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 saml. 2 avd. Nr 23

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 23 år 1967 jgj

riket kan svenska medborgare beviljas studiehjälp, därest studierna
icke med lika stor fördel kan bedrivas vid svensk läroanstalt. Studiestödet
är emellertid endast avsett för studier som motsvarar eller är jämförbara
med studier vid sådan svensk läroanstalt där studiehjälp kan utgå enligt
studiehjälpsreglementets bestämmelser, t. ex. gymnasier, fackskolor, yrkesskolor.
För studier i de nordiska länderna gäller särskilda regler. Möjligheten
för gymnasiestuderande och likställda att erhålla studiehjälp för
studier utanför Norden var en nyhet vid studiehjälpsreglementets införande
år 1964. Studiemedel sförordningen med tillhörande författningar, som reglerar
stödet åt universitetsstuderande och andra därmed jämställda, innehåller
beträffande utlandsstudier i princip samma regler som studiehj älpsreglementet.

Brevskolestipendier utdelas vid studier med real-, student-, handelsgymnasie-
eller ingenjörsexamen som mål. Stipendiesumman, som är avsedd som
ett bidrag till kostnader för kursavgift, är vid rena korrespondensstudier
högst 300 kr. för läsår. I vissa andra fall är maximibeloppet 450 eller
600 kronor.

Centrala studiehjälpsnämnden, som är beslutande myndighet för studiestöd
vid studier i utlandet, har den 2 december 1965 behandlat frågan efter
vilka principer studiehjälp bör beviljas för elevs skolgång utomlands, då
föräldrarna är eller har varit bosatta utomlands. Nämnden har beslutat att
följande riktlinjer skall tillämpas efter prövning från fall till fall:

Studiehjälp må utgå om godtagbara familjeskäl kan åberopas för studier
utomlands. Detta bör anses vara fallet om föräldrarna på grund av tjänst
eller därmed jämförlig omständighet är bosatta utomlands och det ur vårdnadssynpunkt
kan anses otillfredsställande att lämna eleven kvar i Sverige
för att här fullgöra sin skolgång vid t. ex. grundskola eller gymnasium.
Studierna utomlands skall motsvara studier i Sverige för vilka studiehjälp
utgår. Understiger föräldrarnas utlandsvistelse ett år, bör studiehjälp ej
utgå. Ej heller bör studiehjälp utgå om eleven befinner sig i en ålder som
överstiger den som normalt gäller för studerande vid gymnasium.

I det fall föräldrarna kan anses ha emigrerat, bör det förutsättas, att det
studiestöd, som finns att tillgå i immigrationslandet, i första hand utgår till
eleven.

Har elev påbörjat studier utomlands nnder godtagbara omständigheter
som avses här ovan, och föräldrarna senare återflyttat till Sverige, må studiehjälp
utgå för avslutning av de påbörjade studierna om godtagbara skäl
talar mot att utlandsstudierna avbrytes.

Vid 1966 års riksdag väcktes motioner med samma syfte som de förevarande.
Andra lagutskottet, som behandlade motionerna, anförde i sitt av
riksdagen godkända utlåtande nr 29 år 1966.

Det av motionärerna aktualiserade spörsmålet äger samband med problemet
om utlandssvenska barns skolgång i allmänhet. Denna fråga är föremål
för utredning genom 1964 års utlands- och internatskoleutredning. Ut -

Andra lagutskottets utlåtande nr 23 år 1967

3

redningen skall enligt sina direktiv bl. a. pröva frågor som rör statligt stöd
till lokaler, undervisningsmateriel och andra hjälpmedel. Även skolsociala
frågor som skolmåltider och skolskjutsar skall uppmärksammas. Enligt
vad utskottet inhämtat beräknar utredningen att slutföra sitt uppdrag inom
de närmaste månaderna. På grund härav och med hänsyn till de möjligheter
till studiesocialt stöd som finns anser utskottet, att riksdagen inte nu
bör ta något initiativ i anledning av motionerna.

1964 års utlands- och internatskoleutredning

Utredningen har under fjolåret slutfört sitt uppdrag och avgivit betänkandet
Skolgång borta och hemma (SOU 1966:55). Utredningens förslag innebär
betydande förbättringar för de utlandssvenska barnen. Utredningen föreslår
att ett centralt organ utlandsskolnämnden skall inrättas för att administrera
de utlandssvenska barnens skolgång. Utredningen förordar att
en särskild kungörelse skall utfärdas för att reglera undervisning och därmed
sammanhängande frågor.

Utredningen föreslår att undervisningsbehovet för utlandssvenska barn
i låg- och mellanstadieåldern i första hand skall kunna tillgodoses genom
svenska utlandsskolor. Sådan skola skall kunna inrättas när elevunderlaget
på nämnda stadier inom ett lämpligt rekryteringsområde mera stadigvarande
uppgår till 12. Vid detta elevantal skall två lärare kunna anställas. Normalt
beräknas en svensk utlandsskola bestå av förskola, lågstadium och
mellanstadium. Högstadieundervisning för utlandssvenskars barn förutses
däremot ske huvudsakligen i skolor i Sverige. I den mån högstadieelever undervisas
i svenska utlandsskolor bör denna undervisning i allmänhet ha
formen av lärarledd korrespondensundervisning. Endast på orter där ett
större antal svenskar är bosatta syns regelrätt högstadium med muntlig
undervisning kunna anordnas. Den av utredningen föreslagna utlandsskolnämnden
bedömer frågan om inrättande av högstadium från fall till fall.

Vid de svenska utlandsskolorna föreslås lärarna avlönas av svenska staten,
varjämte bidrag föreslås utgå till vissa skolsociala anordningar. Utredningen
anser sålunda att de utlandssvenska barnen bör jämställas med de
hemmasvenska i fråga om rätt till fri undervisningsmateriel. Läroböcker
bör därför genom utlandsskolnämndens försorg ställas till förfogande utan
kostnad. Till övrig undervisningsmateriel föreslås ett statsbidrag med 40 kr.
per elev och år. Beträffande dagliga resor från och till skola föreslår utredningen
att dessa ersätts i sin helhet om reguljärt fortskaffningsmedel användes.
Om särskilda färdmedel används föreslås statsbidrag efter vissa
normer. I fråga om skolmåltider föreslår utredningen att statsbidrag skall
utgå med 1 kr. per elev och läsdag. Även då det gäller skolhälsovård föreslås
vissa förmåner för de utlandssvenska barnen.

På platser där underlaget för en svensk skola enligt ovannämnda bestäm -

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 23 år 1967

melser saknas bör emellertid svensk undervisning kunna anordnas utan att
undervisningen skall ha karaktär av officiell svensk skola. Då familjer på
en utländsk ort har tillsammans minst sex barn som behöver svensk undervisning
skall en lärare kunna anställas och avlönas från Sverige för att
ha hand om barnens undervisning. Bidrag bör härvid kunna utgå till lokaler,
undervisningsmateriel och vissa skolsociala anordningar.

Svenska gymnasier utomlands beräknas normalt icke förekomma. 1
stället föreslår utredningen att statsbidrag skall utgå till korrespondensundervisning
för utlandssvenska elever i gymnasieåldern. Bidrag föreslås
även utgå till lärarlön för handledare vid korrespondensundervisning.

Även på lägre skolstadier än gymnasiet kan det bli aktuellt med korrespondensundervisning,
då svensk skola eller lärare ej finns att tillgå på elevens
bostadsort. Utredningen vill att särskild informationsmateriel skall
utarbetas och ställas till förfogande för föräldrar som övervakar sina barns
korrespondensstudier. Även annan rådgivning bör kunna förmedlas till föräldrarna
genom utlandsskolnämnden och skolöverstyrelsen. Det nödvändiga
materialet för korrespondensundervisningen skall enligt utredningens förslag
efter anmälan från föräldrarna kostnadsfritt ställas till förfogande.

Utskottet

Svenska barn som fullgör sin skolgång i utlandet åtnjuter ej de förmåner
i form av fri undervisningsmateriel, fria skolmåltider och fria skolskjutsar
som elever i grundskolan i Sverige kan erhålla. Sådana barn, som bedriver
studier i gymnasier, yrkesskolor och en del andra skolformer i utlandet kan
efter prövning från fall till fall erhålla studiehjälp enligt studiehjälpsreglementet.

Förevarande motioner syftar till att svenska barn som fullgör sin skolgång
i u-länder skall i fråga om förmåner jämställas med i Sverige bosatta
barn.

Motioner av samma innebörd väcktes vid föregående års riksdag. Andra
lagutskottet hänvisade i sitt utlåtande över motionerna till det arbete som
pågick inom 1964 års utlands- och internatskoleutredning. Utredningen har
i augusti förra året avgivit ett betänkande i vilket bl. a. utlandssvenska
barns skolgång och skolsociala förmåner behandlas. I betänkandet har
föreslagits betydande förbättringar av skolorganisationen för dem som fullgör
skolgång i utlandet. I fråga om skolsociala anordningar till elever
på grundskolenivå har utredningen föreslagit fri undervisningsmateriel,
inberäknat fria läroböcker, fria eller subventionerade resor från och till
skola samt bidrag till skolmåltider. Utredningen har vidare föreslagit att
materiel utan kostnad skall ställas till förfogande vid vissa korerspondensstudier.

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 23 år 1967

Utredningens betänkande omfattar alltså i stort sett de frågor som motionärerna
tagit upp. Betänkandet övervägs f. n. inom Kungl. Maj :ts kansli.
Utskottet förutsätter att dessa överväganden sker utan tidsutdräkt. Någon
anledning för riksdagen att ta något initiativ i anledning av motionerna
finns inte.

Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motioner, I: 349 och II: 447, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 14 mars 1967

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: fru Carlqvist, herrar Lars Larsson, Hiibinette,
fru Hamrin-Thorell, herrar Edström, Dahlberg, Högström och fru Elvy
Olsson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors, fru
Ekendahl, herrar Gustavsson i Alvesta, Bengtsson i Varberg*, Fredriksson,
Ringaby och Göransson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.