Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1967

1

Nr 2

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
till förordning angående ändring i förordningen den
1 december 1959 (nr 507) om allmän varuskatt,
m. m., såvitt propositionen hänvisats till lagutskott,
jämte i ämnet väckta motioner.

Genom en den 3 januari 1967 dagtecknad proposition, nr 7, har Kungl.
Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning angående ändring i förordningen den 1 december 1959
(nr 507) om allmän varuskatt,

2) förordning angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den 16 juni
1961 (nr 394) om tobaksskatt,

3) förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475),

4) förordning angående ändrad lydelse av 5 § förordningen den 2 juni
1922 (nr 260) om automobilskatt,

5) lag angående ändrad lydelse av 3 § lagen den 25 maj 1962 (nr 398)
om finansiering av folkpensioneringen,

6) förordning angående ändrad lydelse av 4 § 1 mom. förordningen den
26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt,

7) lag om ändrad lydelse av 50 § 2 mom. och punkt 2 av anvisningarna
till 50 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370),

8) förordning om ändrad lydelse av 68 § taxeringsförordningen den 23
november 1956 (nr 623),

dels bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

Propositionen har, såvitt angår ändring i lagen om finansiering av
folkpensioneringen, hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet.
I övrigt har propositionen hänvisats till bevillningsutskottet. I

I samband med propositionen har utskottet behandlat

dels de i anledning av propositionen väckta likalydande motionerna
I: 627 av fröken Mattson och herr Hansson, Torsten, samt II: 783 av herr
Carlsson i Tyresö m. fl.,

dels de likalydande motionerna 1:684 av fru Lindström in. fl. och II:
851 av herr Wahlund m. fl.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 samt. 2 avd. Nr 2

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1967

Motionerna 1:627 och 11:783 har hänvisats enbart till lagutskott, medan
motionerna 1:684 och 11:851 hänvisats till statsutskottet, bevillningsutskottet,
bankoutskottet och lagutskott.

Det av andra lagutskottet behandlade lagförslaget är av följande lydelse.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 3 § lagen den 25 maj 1962 (nr 398)
om finansiering av folkpensioneringen

Härigenom förordnas, att 3 § lagen den 25 maj 1962 om finansiering av
folkpensioneringen1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

Folkpensionsavgift skall utgå med
fyra procent av den avgiftspliktiges
till statlig inkomstskatt beskattningsbara
inkomst med de begränsningar
som nedan sägs.

Avgiftspliktiga, som samtaxeras,
skola erlägga avgift med sammanlagt
högst ettusentvåhundra kronor.
Därvid skall iakttagas, att om vardera
har en beskattningsbar inkomst
överstigande femtontusen kronor,
envar påföres pensionsavgift med
sexhundra kronor. Om endast den
ene har en beskattningsbar inkomst
överstigande femtontusen kronor,
minskas i förekommande fall dennes
avgift så att sammanlagda beloppet
av avgifterna ej överstiger
ettusentvåhundra kronor.

Annan avgiftspliktig än som avses
i andra stycket skall erlägga avgift
med högst ettusenivåhundra
kronor.

(Föreslagen lydelse)

3§.

Folkpensionsavgift skall utgå med
fem procent av den avgiftspliktiges
till statlig inkomstskatt beskattningsbara
inkomst med de begränsningar
som nedan sägs.

Avgiftspliktiga, som samtaxeras,
skola erlägga avgift med sammanlagt
högst ettusenfemhundra kronor.
Därvid skall iakttagas, att om vardera
har en beskattningsbar inkomst
överstigande femtontusen kronor,
envar påföres pensionsavgift med
sjuhundrafemtio kronor. Om endast
den ene har en beskattningsbar inkomst
överstigande femtontusen kronor,
minskas i förekommande fall
dennes avgift så att sammanlagda
beloppet av avgifterna ej överstiger
ettusenfemhundra kronor.

Annan avgiftspliktig än som avses
i andra stycket skall erlägga avgift
med högst ettusenfemhundra
kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.

Äldre bestämmelser gäller alltjämt i fråga om folkpensionsavgift som påföres
för år 1967 eller tidigare år.

1 Senaste lydelse av 3 § se 1965: 74.

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 åi 1967

3

Folkpensionsavgift för år 1968 påföres med fyra och en halv procent,
dock högst med ettusentrehundrafemtio kronor. Härvid skall talen ettusenfemhundra
och sjuhundrafemtio i 3 § utbytas mot ettusentrehundrafemtio
och sexhundrasjuttiofem.

Motionerna

Motionerna I: 627 och II: 783

I motionerna yrkas »att riksdagen måtte besluta att med bifall i övrigt
till Kungl. Maj :ts proposition nr 7/1967 maximera folkpensionsavgiften till
1 750 kronor».

Motionärerna hänvisar i sin motivering till de av dem väckta likalydande
motionerna 1:482 och 11:604, som remitterats till statsutskottet. I dessa
motioner yrkas bl. a., »att riksdagen, under förutsättning av bifall till i motionerna
I: 627 och II: 783 framställda förslag om en ytterligare budgetförstärkning
genom en höjning av maximiuttaget av folkpenionsavgiften till
1 750 kr., måtte till SIDA:s verksamhet för budgetåret 1967/68 anslå 150
miljoner kronor eller — i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag — ett med
51 miljoner kronor förhöjt anslag».

Motionärerna uppger att deras förslag om maximering av folkpensionsavgiften
skulle för helt budgetår inbringa omkring 60 milj. kronor mer än
Kungl. Maj :ts förslag. Den föreslagna finansieringsmetoden har enligt motionärerna
den fördelen att inkomsttagare med årsinkomster lägre än 40 000
kronor och personer över 67 år inte beröres.

Beträffande innehållet i övrigt i motionerna hänvisas till motionen II783.

Motionerna I: 684 och II: 851

1 motionerna yrkas att de skall »överlämnas till vederbörande utskott
för att av dem tagas i beaktande vid överläggning inom utskotten angående
behandlingen av det stora frågekomplex som u-landshjälpen utgör».

Motionärerna pläderar för ett ökat statligt ekonomiskt bistånd till u-länderna.
De hävdar att ökad statlig medelsanvisning bör åtföljas av en motsvarande
inkomstförstärkning eller utgiftsbesparing och diskuterar olika lösningar.
I motionerna anföres därefter.

Vad motionärerna velat framhålla med denna redovisning av tänkbara
finansieringsmetoder för u-landshjälpen, som varit föremål för debatt i
riksdagen och kan föras vidare motionsvägen, är risken för att uppsplittringen
på olika förslag medför att förslagen slår ut varandra under behandlingen
i olika utskott och att inget förslag erhåller tillräckligt starkt
stöd för att skapa de resurser, som alla u-Iandshjälpens anhängare anser
behövliga och angelägna att åvägabringa.

lf Bihang Ull riksdagens protokoll 1967. 9 samt. 2 avd. Nr 2

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1967

Undertecknade önskar därför förorda att u-landshjälpens anslagsfrågor
måtte behandlas i ett sammanhang, lämpligen i ett sammansatt utskott,
där erfarenheterna både av u-landshjälpens arbete och av bevillningsfrågor
kan göra sig gällande och bedömningarna sammanvägas.

Beträffande innehållet i övrigt i motionerna hänvisas till motionen I:
(584.

Propositionen

I propositionen anför föredragande departementschefen, statsrådet
Sträng, inledningsvis.

»I finansplanen har jag redogjort för det aktuella budgetläget och för det
behov av inkomstförstärkning som föreligger för budgetåret 1967/68. Som
framgått av vad jag där anfört bör komma i fråga åtgärder som avser såväl
den indirekta som den direkta beskattningen.

Jag har sålunda förordat höjning av den allmänna varuskatten, tobaksskatten
och motorfordonsskatten. Mot bakgrunden bl. a. av standardförbättringar
inom folkpensioneringen har jag även förordat att folkpensionsavgiften
höjs.

Dessa skattehöjningar ger ett visst, om än begränsat, utrymme för lättnader
i den statliga inkomstskatten. Genom ändring av reglerna för schablonmässig
beräkning av kommunalskatteavdraget vid taxeringen till statlig
inkomstskatt kan sådan lättnad ges de s. k. låglönegrupperna och andra
med låga inkomster.

En stor del av de s. k. låga inkomsttagarna är folkpensionärer. Enligt
gällande bestämmelser skall folkpensionär som inte har annan inkomst
än folkpension jämte tillägg befrias från skatt på pensionsförmånerna.
Detta sker genom att ortsavdraget vid taxeringen ökas med s. k. extra avdrag,
f. n. maximerat till 4 500 kr. Utvecklingen har lett till att detta maximibelopp
bör omprövas.»

I fråga om folkpensionsavgiften yttrar departementschefen.

»Folkpensionsavgiften var föremål för översyn senast vid 1965 års riksdag.
Avgiften beräknas fr. o. in. år 1967 på den till statlig inkomstskatt
beskattningsbara inkomsten och utgår med 4 % härav. Maximiavgiften är
1 200 kr. motsvarande 4 % på 30 000 kr. beskattningsbar inkomst.

Allmänna pensionsberedningen föreslog år 1958 en etappvis höjning av
avgiften för att finansiera det program för successiva höjningar av folkpensionen
till den nivå som kommer att vara uppnådd inom halvtannat år.
Folkpensionsavgiftens tidigare konstruktion ledde emellertid till att andra
finansieringsvägar i regel tillgripits. Avgiftens regressiva verkningar har
dock numera eliminerats genom att avdragsrätten slopats. Den omkonstruk -

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1967

tion av avgiften som skedde år 1965 och som innebär att avgiften numera
beräknas på den beskattningsbara i stället för den taxerade inkomsten har
vidare lett till att avgiften inte på samma sätt som tidigare belastar de lägsta
inkomsterna. Allmänna pensionsberedningens tanke att standardförbättringar
inom folkpensioneringen bör finansieras genom justeringar av folkpensionsavgiften
bör därför inte längre möta betänkligheter.

Mot bakgrunden av de förbättringar inom folkpensioneringen som nu
föreslås bör därför folkpensionsavgiften höjas. Avgiften bör utgå efter 5 %
av den beskattningsbara inkomsten och maximiavgiften bör vara 1 500 kr.,
motsvarande 5 % av 30 000 kr. beskattningsbar inkomst.

Den höjda avgiften bör utgå fr. o. in. den 1 juli 1967. Den högre avgiften
bör inarbetas i nya källskattetabeller, som blir tillämpliga fr. o. m. nämnda
dag. Därav följer att avgiften vid 1968 års taxering för inkomståret 1967
övergångsvis bör bestämmas till 4,5 % och maximeras till 1 350 kr.

En på detta sätt höjd folkpensionsavgift ger staten en inkomstökning
per helår av ca 430 milj. kr. Av uppbördstekniska skäl kommer dock att
på budgetåret 1967/68 icke falla mer än 365 milj. kr.»

Aviserad höjning av folkpensionerna

I årets statsverksproposition anmäles att förslag om standardhöjning
och ändrade regler för värdesäkring av folkpensionerna skall framläggas
i en särskild proposition till riksdagen. Enligt statsverkspropositionen
kommer Kungl. Maj:t att framlägga förslag om standardhöjning från den
1 juli 1967 med 170 kronor för ensam pensionär och 260 kronor för ett
pensionärspar. Kostnaderna härför beräknas för budgetåret 1967/68 till
ca 190 milj. kr. För kostnadsökningar till följd av ökat antal pensionärer
och till följd av värdesäkringen av folkpensionerna vid beräknade prisförändringar
beräknas för nästa budgetår ca 370 milj. kr.

Utskottet

Folkpensionsavgiften utgår f. n. med 4 % av den till statlig inkomstskatt
beskattningsbara inkomsten. Avgiften är maximerad till 1 200'' kr. motsvarande
4 % på 30 000 kr. I propositionen föreslås att avgiften skall höjas till
5 % och maximibeloppet till 1 500 kr. motsvarande 5 % av 30 000 kr. beskattningsbar
inkomst. De ändrade bestämmelserna avses träda i kraft
It. o. in. den 1 juli 1967. För 1968 års taxering föreslås att avgiften övergångsvis
skall utgå med 4,5 % och maximimeras till 1 350 kr. Avgiftshöjningen
beräknas ge staten en inkomstökning per helår av ca 430 milj. kr.

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1967

I propositionen uttalas att den föreslagna avgiftshöjningen bör ses mot
bakgrunden av de förbättringar inom folkpensioneringen som aviseras i
statsverkspropositionen. De föreslagna förbättringarna innebär bl. a. en standardhöjning
med 170. kr. för eu ensam pensionär och 260 kr. för två pensionsberättigade
makar. Lägger man dessa belopp till de nuvarande folkpensionerna
blir pensionen 4 840 kr. för en ensam pensionär och 7 540 kr. för
ett pensionärspar. Kostnaderna för standardtilläggen jämte kostnader till
följd av ett ökat antal pensionärer och värdesäkring av pensionerna vid
förutsedda prisförändringar har för budgetåret 1967/68 beräknats till 560
milj. kr.

1 motionerna 1:627 och 11:783 yrkas att folkpensionsavgiftens maximibelopp
skall bestämmas till 1 750 kr. Ett genomförande av detta förslag
skulle tillföra statsverket ytterligare ca 60 milj. kr. Motionärerna har på
detta sätt velat skapa utrymme för en höjning av det i statsverkspropositionen
upptagna anslaget till u-landshjälpen. Motionerna bar samband med
två av samma motionärer väckta till statsutskottet remitterade motioner i
vilka begäres en uppräkning av anslaget till SIDA. Motionärerna framhåller
att deras förslag innebär att inkomsttagare med lägre inkomst än ca 40 000
kr. per år och personer över 67 år inte beröres.

Utskottet ansluter sig till propositionens förslag om höjning av folkpensionsavgiften
till 5 %. Beträffande frågan om maximiavgiftens storlek är
utskottet inte berett att godta den sammankoppling mellan folkpensionsavgift
och anslag till u-landshjälp som gjorts i motionerna I: 627 och II: 783.
Mot motionärernas förslag kan dessutom följande invändas. Förutom att det
kan sägas medföra, att den nuvarande relationen mellan förmån och avgift
inom folkpensioneringen i vissa fall på ett mindre önskvärt sätt påverkas,
får förslaget egendomliga skattetekniska konsekvenser. Vid den statliga inkomstbeskattningen
är för gift skattskyldig marginalskatteuttaget i skiktet
30 000.—40 000 kr. beskattningsbar inkomst f. n. 42 %. Propositionen ansluter
sig till den nuvarande ordningen att folkpensionsavgift beräknas på belopp
upp till 30 000 kr. beskattningsbar inkomst, medan motionärernas förslag
innebär att pensionsavgift skall beräknas på belopp upp till 35 000. kr.
beskattningsbar inkomst. Ett genomförande av det i motionerna framlagda
förslaget skulle därför innebära att marginalskatteuttaget inberäknat folkpensionsavgiften
för skiktet 30 000—35 000i kr. beskattningsbar inkomst
skulle öka till 47 %, medan marginalskatteuttaget för inkomstskiktet 35 000
—40 000 kr. skulle kvarstå vid 42 %. För ogift skattskyldig medför visserligen
redan propositionens förslag liknande konsekvenser, dock i betydligt
lindrigare omfattning. Ett genomförande av motionsförslaget skulle emellertid
förstärka effekten i betydande mån. En sådan ordning kan inte godtagas.
Utskottet kan alltså inte biträda motionsyrkande! om höjning av folkpensionsavgiftens
maximibelopp utan ansluter sig till propositionens förslag.
Enligt utskottets mening bör andra alternativ än det av motionärerna för -

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1967 7

ordade väljas, om man anser att statsverket skall tillföras ökade inkomster
för att möjliggöra en höjning av anslaget till u-landshjälpen.

Motionerna I: 684 och It: 851, som förutom till lagutskott remitterats till
statsutskottet, bevillningsutskottet och bankoutskottet, syftar till att frågan
om ett ökat stöd till u-länderna och om finansiering av ett sådant stöd
skall behandlas i ett sammanhang. Utskottet har inte funnit anledning till
något initiativ i anledning av motionsförslaget.

Med hänvisning till det anförda får utskottet

dels hemställa att riksdagen, med avslag å motionerna
I: 627 och fl: 783, måtte bifalla förevarande proposition,
nr 7, såvitt den hänvisats till lagutskott,

dels för riksdagen anmäla att motionerna 1: 684 och
II: 851 icke föranlett någon åtgärd från utskottets sida.

Stockholm den 14 februari 1967

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist, herrar Lars Larsson,
Hiibinette, fru Hamrin-Thorell, fru Nilsson, herr Edström och fru Elvy

Olsson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Lundberg, Rimmerfors,
fröken Wetterström, fröken Sandell, herrar Johansson i Södertälje,
Gomér och Svensson i Kungälv.

Reservation

av herr Svensson i Kungälv, som ansett,

a) att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar å s. 6 med orden
»Utskottet ansluter sig» och slutar med orden »anslaget till u-landshj alpen»
bort ersättas med text av följande lydelse:

»I propositionen motiveras höjningen av folkpensionsavgiften med de
ökade kostnaderna för folkpensioneringen. Intäkterna från den föreslagna
avgiftshöjningen täcker emellertid inte kostnadsökningen. I nuvarande
budgetläge anser utskottet att skäl kan anföras för att folkpensioneringen
i ökad omfattning finansieras genom avgifter. Härigenom skapas nämligen
utrymme i budgeten för andra angelägna utgifter. Utskottet godtar propositionens
förslag om höjning av folkpensionsavgiften till 5 %. Beträffande

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1967

avgiftens maximibelopp vill utskottet för sin del förorda att beloppet, såsom
motionärerna föreslår, bestämmes till 1 750 kr. Detta förslag medför att
inkomsttagare som har lägre inkomst än ca 40 000 kr. och personer över
67 år inte ålägges några ökade förpliktelser utöver vad i propositionen
föreslås. Höjningen av maximibeloppet skulle få följande effekt.

Beskattningsbar

inkomst

Årsinkomst

30 000 kr.

ca

40 000

31 000 kr.

»

41 000

32 000 kr.

»

42 000

33 000 kr.

»

43 000

34 000 kr.

»

44 000

35 000 kr.

Inkomster däröver

»

45 000

Höjning i förhållande
till propositionen

kr.

0

kr.

kr.

50

kr.

kr.

100

kr.

kr.

150

kr.

kr.

200

kr.

kr.

250

kr.

250

kr.

Utskottet är medvetet om att höjningen av maximibeloppet medför vissa
olägenheter för marginalskatteförhållandena. Dessa olägenheter bör det
emellertid vara möjligt att komma till rätta med genom justering av skatteskalorna.
»

b) att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen — med bifall till motionerna 1:627 och
11:783 samt med förklaring, att det genom förevarande
proposition, nr 7, framlagda förslaget till lag angående
ändrad lydelse av 3 § lagen den 25 maj 1962 (nr 398) om
finansiering av folkpensioneringen inte kunnat oförändrat
antagas — måtte för sin del antaga lagförslaget i följande
såsom utskottets förslag betecknade lydelse.

Andra lagutskottets utlåtande nr 2 år 1967

9

(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag)

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 3 § lagen den 25 maj 1962 (nr 398)
om finansiering av folkpensioneringen

Härigenom förordnas, att 3 § lagen den 25 maj 1962 om finansiering av
folkpensioneringen skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

Folkpensionsavgift skall utgå med
fem procent av den avgiftspliktiges
till statlig inkomstskatt beskattningsbara
inkomst med de begränsningar
som nedan sägs.

Avgiftspliktiga, som samtaxeras,
skola erlägga avgift med sammanlagt
högst ettusenfemhundra kronor.
Därvid skall iakttagas, att om vardera
har en beskattningsbar inkomst
överstigande femtontusen kronor,
envar påföres pensionsavgift med
sjuhundrafemtio kronor. Om endast
den ene har en beskattningsbar inkomst
överstigande femtontusen kronor,
minskas i förekommande fall
dennes avgift så att sammanlagda
beloppet av avgifterna ej överstiger
ettusenfemhundra kronor.

Annan avgiftspliktig än som avses
i andra stycket skall erlägga avgift
med högst etius enfemhundra
kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli
1967.

Äldre bestämmelser gäller alltjämt
i fråga om folkpensionsavgift som
påföres för år 1967 eller tidigare år.

Folkpensionsavgift för år 1968 påföres
med fyra och en halv procent,
dock högst med ettusentrehundrafemtio
kronor. Härvid skall talen
ettusenfemhundra och sjuhundrafemtio
i 3 § utbytas mot ettusentrehundrafemtio
och sexhundrasjuttiofem.

Folkpensionsavgift skall utgå med
fem procent av den avgiftspliktiges
till statlig inkomstskatt beskattningsbara
inkomst med de begränsningar
som nedan sägs.

Avgiftspliktiga, som samtaxeras,
skola erlägga avgift med sammanlagt
högst ettusens juhundr afe mtio
kronor. Därvid skall iakttagas, att
om vardera har en beskattningsbar
inkomst överstigande sjuttoniusenfemhundra
kronor, envar påföres
pensionsavgift med åttahundrasjuttiofem
kronor. Om endast den ene
har en beskattningsbar inkomst
överstigande sjuttontusenfemhundra
kronor, minskas i förekommande
fall dennes avgift så att sammanlagda
beloppet av avgifterna ej överstiger
ettusensjuhundrafemtio kronor.

Annan avgiftspliktig än som avses
i andra stycket skall erlägga avgift
med högst ettusens juhundrafemtio
kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli
1967.

Äldre bestämmelser gäller alltjämt
i fråga om folkpensionsavgift som
påföres för år 1967 eller tidigare år.

Folkpensionsavgift för år 1968 påföres
med fyra och en halv procent,
dock högst med ettusenfyrahundrasjuttiofgra
kronor. Härvid skall talen
ettusens juhundrafemtio och åttahundrasjuttiofem
i 3 § utbytas mot
ettusenfyrahundras juttiofyra och
sjuhundratrettios ju.»

MARCUS BOKTR. STHLMI967 6 7003 1