Nr 3—i
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 1967
1
Nr 3
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner
om sänkning av rösträttsåldern.
Konstitutionsutskottet har till gemensam behandling förehaft
1) motionen nr 4 i andra kammaren av herr Jansson m. fl. i vad den avser
rösträttsåldern;
2) de likalydande motionerna nr 37 i första kammaren av herr Wirtén
m. fl. och nr 50 i andra kammaren av herr Mundebo m. fl.;
3) de likalydande motionerna nr 79 i första kammaren av herr Fälldin
och nr 108 i andra kammaren av herrar Boo och Larsson i Borrby; samt
4) motionen nr 338 i andra kammaren av herrar Wennerfors och Nordgren.
Motionsyrkandena
I motionen vid 1) ovan hemställs i fråga om rösträttsåldern, »att riksdagen
måtte besluta att hos Kungl. Maj:t hemställa om förslag till 1968 års
riksdag till sådana författningsändringar, att rösträtt vid riksdags- och kommunalval
tillerkänns envar som senast under nästföregående ka
lenderår
fyllt 18 år och som inte på grund av domstols förklaring är eller
efter uppnådd myndighetsålder skall förbli omyndig».
I motionerna vid 2) ovan hemställs,
»A. att riksdagen måtte (1) besluta såsom vilande grundlagsändring att
rösträttsåldern vid val till riksdagens andra kammare sänks från nu gällande
till året efter uppnådda 18 år, (2) besluta att rösträttsåldern vid kommunala
val sänks på samma sätt; samt
B. att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderliga grundlags-
och lagändringar.»
I motionerna vid 3) ovan hemställs, »att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj :t anhålla att frågan om sänkning av rösträttsåldern till 18 år
i enlighet med vad i motionen anförs måtte upptagas till prövning i anslutning
till övervägandena rörande ny författning».
I motionen vid b) ovan hemställs, »att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte anhålla att frågan om sänkning av rösträttsåldern till fyllda
18 år skall prövas i anslutning till överväganden rörande ny författning».
Beträffande motiven för motionsyrkandena får utskottet hänvisa till motionerna
i andra kammaren.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 5 saml. 2 avd. Nr 3_4
2
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 1967
Gällande bestämmelser
En sänkning av rösträttsåldern beslöts år 1965. Lagändringarna därom
trädde i tillämpning i samband med upprättandet av 1966 års röstlängder.
De nya bestämmelserna innebär följande.
Rösträtt vid val till andra kammaren skall enligt § 16 riksdagsordningen
tillkomma varje svensk medborgare som senast under nästföregående kalenderår
uppnått 20 års ålder, dock att rösträtt inte får utövas av den som
på grund av domstols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder
skall förbli omyndig.
Samma bestämmelser om åldersgräns och myndighetskrav för rösträttsutövning
återfinns med avseende på de primärkommunala valen i 6 § kommunallagen,
6 § kommunallagen för Stockholm och 9 § lagen om församlingsstyrelse
och gäller även för landstingsval till följd av 7 § landstingslagen.
Frågans behandling vid 1964, 1965 och 1966 års riksdagar
De intill år 1966 gällande bestämmelserna om rösträttsåldern innebar,
att rösträtt inträdde kalenderåret efter det varunder vederbörande fyllt 21
år. Reformen innebar sålunda en sänkning med ett år. Förslag därom framlades,
såvitt avsåg § 16 riksdagsordningen, dvs. val till andra kammaren,
i proposition till 196b års riksdag (nr 140). Departementschefen uttalade
därvid, att ett samband alltjämt borde upprätthållas mellan rösträtts- och
myndighetsålder; dock borde av praktiska skäl den mindre avvikelse godtagas
som följde av förslagets anknytning till kalenderårsskifte och som
innebär att den som fyller 21 år efter valdagen får utöva rösträtt redan före
myndighetsdagen. En längre gående sänkning av rösträttsåldern borde anstå
tills ställning tagits till frågan hur hög myndighetsåldern borde vara.
Det upplystes i propositionen, att sistnämnda fråga skulle bli föremål för
utredning genom sakkunniga som inom kort skulle komma att tillkallas för
översyn av förmynderskapslagstiftningen.
I anledning av nämnda proposition väcktes motioner med yrkanden om
en ytterligare sänkning av rösträttsåldern. Konstitutionsutskottet anslöt sig
i avgivet utlåtande (nr 19) till departementschefen och uttalade, att en sådan
reform borde föregås av en prövning av myndighetsåldern. I en reservation
hemställde sex ledamöter om sänkning med två år utöver propositionsförslaget.
Riksdagen följde utskottet.
Vid 1965 års riksdag antogs det nämnda förslaget till ändring i riksdagsordningen
slutligt. I anslutning därtill framlades proposition (nr 106) med
förslag dels till motsvarande ändringar i kommunallagarna, dels till följd
-
3
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 1967
ändringar i vallagstiftningen. I motioner framfördes i sak samma yrkanden
som i de nu föreliggande. Konstitutionsutskottet hänvisade i sitt av
riksdagen godkända utlåtande (nr 40) till sin föregående år intagna ståndpunkt
samt tillstyrkte propositionen och avstyrkte motionerna. I ett särskilt
yttrande uttalade sex ledamöter, att en ytterligare sänkning av rösträttsåldern
borde övervägas men att de funnit sig böra avstå från att i förevarande
sammanhang reservera sig med hemställan därom med hänsyn till
att en reform ändock inte kunde komma till stånd förrän efter nästa allmänna
andrakammarval och frågan om myndighetsåldern var föremål för
utredning.
Även vid 1966 års riksdag väcktes motioner i samma syfte som de nu
föreliggande. Konstitutionsutskottet (nr 5) hänvisade även denna gång till
sin tidigare intagna standpunkt och avstyrkte motionerna. I en reservation
hemställde sju ledamöter om skrivelse till Kungl. Maj :t med anhållan om
förslag före 1968 års andrakammarval till grundlagsändring rörande sänkning
av rösträttsåldern med två år. Riksdagen följde utskottet.
Förmynderskapsutredningen
Den i propositionen 1964; 140 förutskickade utredningen för översyn
av förmynderskapslagstiftningen tillsattes i december 1964 och har antagit
benämningen förmynderskapsutredningen. I direktiven framhöll departementschefen
sambandet med frågan om rösträttsåldern och hänvisade till
nyssnämnda proposition. Som en av de mera angelägna frågorna vid översynen
betecknades spörsmålet om införande av olika former av omyndighet.
I samband härmed antecknades i direktiven, att det inte utan vidare
kan anses klart att rösträtt bör fråntagas varje omyndigförklarad person.
I ett den 9 januari 1967 avgivet betänkande (stencil Ju 1967: 1) har utredningen
framlagt förslag om bl. a. myndighetsålderns sänkning till 20 år.
I anslutning härtill uttalar utredningen följande om rösträttsåldern (s.
27 f):
Utredningen har icke något utredningsuppdrag rörande rösträttsåldern
men vill — i likhet med vad ovan skett i fråga om vissa andra åldersgränser
— i samband med sin förevarande behandling av myndighetsåldern
uttala som sin mening, att full överensstämmelse mellan myndighets- och
rösträttsåldrarna bör eftersträvas. Om den civilrättsliga myndighetsåldern
inträder senare än rösträtten, föreligger även risk för att rätten att rösta
så småningom kommer att i förhållande till uppnåendet av full rättshandlingstörmåga
nedsjunka till en sekundär medborgerlig rättighet. Om angivna
samband anses böra upprätthållas kommer en eventuell sänkning
av myndighetsåldern att indirekt erhålla betydelse för frågan om en längre
gående sänkning av rösträttsåldern, och frågan om det numera är tekniskt
möjligt att anpassa rösträttsåldern till födelsedagen i stället för som nu till
visst kalenderår kan då också omprövas.
4
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 1967
I ett särskilt yttrande anför två ledamöter följande i denna fråga (s. 74):
Utredningen har inte haft att ta ställning till frågan om rösträttsåldern.
Den uttalar emellertid som sin mening att full överensstämmelse mellan
myndighets- och rösträttsåldern bör eftersträvas. I och för sig kan vissa
skäl synas föreligga härför. Då emellertid även personer under 20 år åläggs
väsentliga förpliktelser gentemot samhället talar starka skäl för en lägre
rösträttsålder. Vi har för vår del funnit att dessa skäl överväger och anser
därför, att rösträttsåldern kan sättas lägre än 20 år. Det bör tilläggas, att
det enligt vår mening är önskvärt att myndighetsåldern sammanfaller med
motsvarande åldersstreck i andra länder. En enhetlig rösträttsålder är inte
i lika hög grad motiverad.
Ur betänkandet må i övrigt bär antecknas, att utredningen även föreslår
att 16 § riksdagsordningen ändras på sådant sätt att därav framgår, att valrätt
icke må utövas av den som på grund av sinnessjukdom, sinnesslöhet
eller annan rubbning av själsverksamheten förklarats omyndig. Motsvarande
föreslås även för de kommunala valen.
Utskottet
Genom förevarande motioner aktualiseras ånyo frågan om rösträttsåldern,
vilken varit föremål för riksdagens behandling ettvart av åren 1964,
1965 och 1966. En sänkning av åldersgränsen med ett år trädde i tillämpning
i samband med upprättandet av röstlängder förra året. Rösträtt tillkommer
numera envar som senast föregående år fyllt 20 år. Yrkanden
om en ytterligare sänkning har av riksdagen tillbakavisats under
framhållande, att rösträttsåldern bör ses i samband med myndighetsåldern,
vilken sedan år 1964 varit föremål för överväganden genom förmynderskapsutredningen.
Denna har helt nyligen framlagt ett betänkande, vari
föreslås att myndighetsåldern skall sänkas med ett år. I detta läge finner
utskottet ej anledning till någon åtgärd i anledning av motionerna.
Utskottet hemställer sålunda,
att motionerna
1) 11:4 i vad den avser rösträttsåldern;
2) I: 37 och II: 50;
3) I: 79 och II: 108; samt
4) 11:338
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 1 februari 1967
På konstitutionsutskottets vägnar:
GEORG PETTERSSON
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3 år 1967
5
Närvarande
från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Damström, Sveningsson,
fru Segerstedt Wiberg, herrar Carl Albert Anderson, Dahl, Sörenson,
Harald Pettersson*, Högström och Svenungsson; samt
från andra kammaren: herrar Adamsson, Nilsson i Östersund, von
Friesen, Henningsson, Wahlund, Magnusson i Tumhult, fru Thunvall, herrar
Hamrin i Jönköping, Andersson i Billingsfors och Boo.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av fru Segerstedt Wiberg samt herrar Sörenson, Harald Pettersson, von
Friesen, Wahlund, Hamrin i Jönköping och Boo, vilka anfört:
Vi hänvisar till de synpunkter som anfördes av reservanterna till konstitutionsutskottets
utlåtande 1966:5. Vi anser sålunda, att en sänkning av
rösträttsåldern med två år är motiverad. Med hänsyn till sambandet med
myndighetsåldern, som behandlas i förmynderskapsutredningens nyligen
avgivna betänkande, finner vi oss emellertid inte kunna tillstyrka, att en
reform genomförs redan vid årets riksdag. I stället anser vi liksom de nyssnämnda
reservanterna, att beslut bör fattas vid nästa års riksdag i samband
med den förväntade partiella författningsreformen. Denna uppfattning har
också kommit till uttryck i motionerna 1:79 och II: 108 samt 11:338. Vi
anser sålunda att utskottet bort hemställa,
att riksdagen måtte, i anledning av motionerna I: 79 och
11:108 samt 11:338, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla
att frågan om sänkning av rösträttsåldern med två år måtte
upptagas till prövning i anslutning till övervägandena om
en partiell författningsreform.