Nr 9—16
Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1967
1
Nr 9
Utlåtande i anledning av motioner angående kommunernas investeringsbehov.
I de till bankoutskottet hänvisade likalydande motionerna nr 431 i första
kammaren av herr Bengtson m. fl. och nr 548 i andra kammaren av herr
Hedlund m. fl. har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
måtte anhålla om skyndsam utredning av kommunernas investeringsbehov
och planering av hur det lånebehov för kommunerna, som undersökningen
utvisar, skall kunna tillgodoses.
Beträffande motiveringen för denna hemställan hänvisas, i den mån redogörelse
därför icke lämnas i det följande, till motionen II: 548.
Motionerna
Motionärerna fäster uppmärksamheten på den kommunala verksamhetens
fortlöpande expansion och särskilt de kommunala investeringarnas utveckling.
Expansionen är, framhåller de, till stor del en följd av de uppgifter
som ålagts kommunerna genom beslut av statsmakterna. Statsbidragen
till kommunverksamheten uppgår emellertid till knappt en fjärdedel av
kostnaderna. Svårigheterna att erhålla lån har bidragit till en kraftig höjning
av kommunalskatten; sedan 1950-talets början har denna ökats i genomsnitt
med nära 90 procent. Motionärerna anser en förbättrad långtidsplanering
av samhällets totala reformverksamhet angelägen. Bl. a. bör omedelbart
göras en undersökning av kommunernas behov av krediter och förutsättningarna
att under de kommande åren tillgodose detta. En utgångspunkt
bör därvid vara att kommunalskatten i genomsnitt icke kan höjas.
1966 års riksdags (nedan redovisade) beslut att begära utredning av de
frågor som sammanhänger med finansieringen av de expanderande kommunernas
investeringar medger, säger motionärerna, inte en riktig uppläggning
av en undersökning av problemområdet. Frågan om behovet av krediter
till investeringar är av lika stort intresse för avfolkningskommuner och
stillastående kommuner som för den expanderande kategorien.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 samt. Nr 9—16
2
Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1967
Riksdagsbeslut 1966 om utredning angående kommunernas
investeringsbehov
I motioner vid 1966 års riksdag hemställdes, att riksdagen skulle i skrivelse
till Kungl. Maj :t begära skyndsam utredning av de frågor som sammanhänger
med kreditförsörjningen till de hastigt växande kommunerna
inom storstadsområdena.
Motionerna behandlades av bankoutskottet (uti. 1966: 45), som inhämtade
yttranden över dem från ett flertal kommunala samarbetsorgan och orean
inom kreditmarknaden. Av vad som anfördes i remissyttrandena må
ö
här nämnas följande.
Svenska stadsförbundet fann finansieringsproblemen för de starkt expanderande
kommunerna i storstadsområdena vara av sådan vikt och storleksordning
att en särskild utredning av dem vore val motiverad. Förbundet
konstaterade att dessa kommuner liksom expansiva kommuner i hela
landet, även utanför storstadsområdena, ställes infor mycket stora problem
i det att befolkningsexpansionen framtvingar ett omfattande bostadsbyggande
med därav föranledd markanskaffning och därför for med sig
krav på investeringar inom olika områden. Enligt förbundets uppfattning
liade glesbygdsområdena genom skatteutjämningsreformen fått en väsentlig
förstärkning av sina ekonomiska resurser, varför det funnes skal att nu
rikta uppmärksamheten på expansionsområdena.
Eu likartad mening framfördes av majoriteten inom styrelsen för Svenska
kommunförbundet. En minoritet inom styrelsen uttalade däremot att
den inte ville motsätta sig en förutsättningslös utredning, vid vilken hänsyn
emellertid borde tas till förhållanden i olika slag av kommuner i hela
landet.
Flertalet av de tillfrågade kreditmarknadsorganen avstyrkte forslaget om
utredning. Remissinstansernas synpunkter på olika åtgärder for att komma
till rätta med de i motionerna berörda kreditförsörjningsproblemen torde
inte behöva redovisas här.
Bankoutskottet instämde i motionärernas beskrivning av de ekonomiska
svårigheter som expansionen i storstadsområdena framkallat men framhöll
att de resursavvägningsproblem som dar kommit till uttryck gjor e
sig gällande med samma kraft även i andra expanderande kommuner i landet
Det rörde sig enligt utskottets mening inte om ett specifikt storstadsproblem
utan om ett problem berörande tillväxttakten i den kommunala
sektorn som helhet och dess infogande i den totala samhällsekonomiska
utvecklingen. Kreditförsörjningsfrågan framstod för utskottet som en de
av det generella spörsmålet om hur den kommunala expansionen skall linansieras.
En utredning begränsad till att avse de speciella problem som
Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1967
3
gäller krediter sörj ningen till kommunerna i storstadsområdena ansåg utskottet
därför icke motiverad. Däremot var det enligt utskottets mening
önskvärt att få till stånd en mera vittsyftande undersökning av de expanderande
kommunernas förutsättningar att finansiera erforderliga kommunala
investeringar. Utskottet föreslog att riksdagen skulle hemställa hos
Kungl. Maj :t om en sådan utredning.
I en reservation till utskottets utlåtande anfördes att bostads- och kommuninvesteringarna
under den gångna delen av 1960-talet ökat snabbt, medan
utvecklingen på andra områden gått i långsammare takt. Reservanterna
fann det nu framför allt angeläget att bereda utrymme för en snabb tillväxt
i industriinvesteringarna, något som inte vore möjligt utan att expansionstakten
i de offentliga investeringarna och bostadsbyggandet dämpades.
En prioritering av en så betydande del av kreditmarknaden som den vilken
kommunerna i storstadsområdena gjorde anspråk på skulle, hävdade reservanterna,
leda till en olycklig snedvridning av samhällsekonomien. Reservationen
utmynnade i att motionärernas utredningskrav icke borde föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Ärendet behandlades i riksdagens kamrar den 16 november 1966 (FK
nr 33, s. 11 ff.; AK nr 33, s. 30 ff.). Därvid väcktes under överläggningen
ytterligare ett förslag, nämligen att riksdagen skulle i skrivelse till Kungl.
Maj :t anhålla om en förutsättningslös utredning rörande kommunernas
kreditförsörjning, varvid hänsyn borde tas till förhållandena i olika slag
av kommuner i liela landet. Yrkandet härom ställdes i båda kamrarna vid
huvudvoteringen mot yrkande om bifall till utskottets hemställan. Denna
bifölls i första kammaren med 81 röster mot 30, i andra kammaren med
142 röster mot 43.
Frågan om direktiv för den begärda utredningen torde för närvarande beredas
inom Kungl. Maj :ts kansli.
Utskottet
Riksdagen beslöt i november 1966 att hos Kungl. Maj :t begära en
skyndsam utredning av de frågor som sammanhänger med finansieringen
av de expanderande kommunernas investeringar. Beslutet grundades på motioner
angående kreditför sörj ningen till kommuner i storstadsområdena,
men en vidgning av ramen för utredningen föreslogs av bankoutskottet som i
likhet med kommunförbunden konstaterade att även kommuner utanför
storstadsområdena beröres av frågan om hur den kommunala expansionen
skall finansieras. Till följd av yrkanden som ställdes under överläggningen
i kamrarna fick dessa tillfälle att ta ställning även till förslag om en mera
vittsyftande utredning rörande kommunernas kreditförsörjning med hänsyn
till förhållandena i olika slag av kommuner i hela landet, ett förslag som
4
Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1967
framförts från ett håll vid remissbehandlingen men icke funnit någon förespråkare
i utskottet. Tanken på ett sålunda utvidgat utredningsuppdrag
avvisades av båda kamrarna med stor majoritet. Något beslut av Kungl.
Maj :t om tillsättning av den begärda utredningen föreligger ännu icke.
Den hemställan som göres i de nn förvarande motionerna överensstämmer
i huvudsak med det nyssnämnda yrkandet. Utskottet, som för blott
några månader sedan på utförligt redovisade grunder föreslog riksdagen att
begära en utredning avseende de expanderande kommunerna, finner icke vad
motionärerna anfört utgöra motiv för ett ändrat ställningstagande från riksdagens
sida.
Utskottet hemställer således,
att motionerna 1:431 och 11:548 icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 7 mars 1967
På bankutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle, Palm, Åkerlund, Hilding, Lundin,
Larfors, Lundberg och Mattsson;
från andra kammaren: herrar Regnéll, Berglund, Franzén i Motala,
Börjesson i Glömnringe, Bengtsson i Landskrona, Larsson i Umeå, Ekström i
Iggesund och Haglund.
Reservationer
1. av herrar Mattsson och Börjesson i Glömminge, vilka ansett att utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Riksdagen beslöt i november---( = utskottet)----expansionen
skall finansieras. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag. Något
beslut av Kungl. Maj :t om tillsättning av den begärda utredningen föreligger
ännu icke.
I föreliggande motioner yrkas på en mera vittsyftande utredning rörande
kommunernas kreditförsörjning med hänsyn till förhållandena i olika slag
av kommuner i hela landet. Utskottet delar motionärernas uppfattning att
kreditförsörjningen inte bara är ett problem för de expanderande kommunerna.
Många av dessa kommuner har en relativt låg utdebitering och kan
i stor utsträckning finansiera angelägna investeringar genom skattein
-
Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1967 5
täkter. Denna metod är inte möjlig i många avfolknings- eller glesbygdskommuner,
som sålunda befinner sig i ett avsevärt sämre läge i detta avseende.
Det stora investeringsbehov, som samlats hos kommunerna, är i huvudsak
en följd av de ökade uppgifter som statsmakterna ålagt kommunerna i olika
avseenden, t. ex. skolutbyggnaden. Det är därför angeläget att frågan om
krediterna löses på lika villkor för alla kommuner, såväl de kommuner vilka
är stillastående i fråga om befolkningstal och ekonomiskt underlag som de
kommuner som ligger i en expanderande region.
Av dessa skäl vill utskottet förorda att direktiven för den ovan nämnda
utredningen vidgas att omfatta kreditförsörjningen för samtliga kommuner.
Utskottet hemställer således,
att riksdagen med bifall till motionerna 1:431 och
II: 548 måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam
utredning av kommunernas investeringsbehov och planering
av hur det lånebehov, som undersökningen utvisar,
skall kunna tillgodoses.»
2. av herr Hilding.