Bankoutskottets memorial nr 2 år 1967

1

Nr 2

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksgäldskontoret
till innevarande riksdag avgivna, till bankoutskottet
avlämnade berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit
den av fullmäktige i riksgäldskontoret, jämlikt § 48 av det för nämnda
verk gällande reglementet, till riksdagen avgivna berättelsen angående
riksgäldskontorets ställning och förvaltning under den tid som förflutit,
sedan fullmäktiges berättelse till 1966 års riksdag avgavs, får härmed enligt
gällande instruktion till riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 13 januari 1967

På bankoutskottets vägnar:

NILS STÅHLE

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Åke Larsson, Hilding, Lundin,
Enar sson och Lundberg;

från andra kammaren: herrar Berglund, Franzén i Motala och Fridolfsson
i Rödeby.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 saml. Nr 2

2

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1967

FULLMÄKTIGES I RIKSGÄLDSKONTORET
BERÄTTELSE TILL RIKSDAGEN

Fullmäktige i riksgäldskontoret får härmed jämlikt § 48 av det för
verket gällande reglementet avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges berättelse
till 1966 års riksdag avgavs.

I slutet av december 1966 utkom riksgäldskontorets årsbok för budgetåret
1965/66, innehållande text- och tabellmaterial till belysande av
riksgäldskontorets verksamhet jämte vissa uppgifter även för tiden efter
budgetårets utgång. Beträffande nämnda period torde fullmäktige få hänvisa
till årsboken; i det följande lämnas sålunda allenast en kompletterande
översikt över riksgäldskontorets rörelse under senare halvåret 1966.

Statsverkets utgiftsöverskott för driftbudgeten och transaktioner vid sidan
av riksstaten uppgick under andra halvåret 1966 till 2 177 mkr. (under
motsvarande period 1965 1616). Riksgäldskontorets kassamässiga nettoutgifter
för kapitalbudgeten utgjorde 957 mkr. (699), under det att för
rörliga krediter noteras en nettoutgift på 29 mkr. (nettoinkomst 42 mkr.).
Det totala statliga utgiftsöverskottet under andra halvåret 1966 uppgick
till 3 153 mkr. (2 265).

Statsskulden steg under andra halvåret 1966 med 3 584 mkr. (2 261),
vilket belopp var 431 mkr. större än nyssnämnda lånebehov. Detta sammanhänger
med förändringarna i vissa av statens likvida tillgångar. Riksgäldskontorets
fordran mot till banker m. fl. utlämnade kortfristiga lån ökade
nämligen med 439 mkr. under halvåret, medan behållningarna på statsverkets
och riksgäldskontorets checkräkningar samt riksgäldskontorets
postgirokonto minskade med 8 mkr.

Under andra halvåret 1966 emitterade riksgäldskontoret två räntelöpande
obligationslån på 450 mkr. (6 3/4 %, 11 år) resp. 600 mkr. (7 1/4 %,
1 år 7—9 mån). Dessutom emitterades ett sparobligationslån, Spar 66, med
en löptid av 5 1/4 år och med en genomsnittlig årlig förräntning av 8,03 %
och i övrigt utformat på samma sätt som tidigare emitterade Spar 60 och
Spar 61. Sammanlagt tecknades på Spar 66 425 mkr., varav 271 mkr. inflöt
till riksgäldskontoret under andra halvåret 1966. Upplåningen i övrigt
skedde huvudsakligen mot skattkammarväxlar med 2 395 mkr. Under
halvåret inlöstes 30 mkr. statsskuldförbindelser och upplåningen i form
av dagslån från affärsbanker, postbanken, m. fl. minskade med 69 mkr.

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1967

3

Riksgäldskontorets ställning vid slutet av år 1966 framgår av det såsom
bilaga 1 till denna berättelse fogade sammandraget av kontorets balansräkning,
utvisande de förändringar i riksgäldskontorets tillgångar och
skulder, som ägt rum under andra halvåret 1966. I bilaga 2 lämnas en
sammanställning av statens lånebehov och detta lånebehovs täckning under
kalenderåren 1964—1966 med beloppen fördelade på halvår.

I det följande redogöres närmare för rörelsen under andra halvåret 1966.

Riksgäldskontorets utgifter och inkomster under tiden
1 juli—31 december 1966

Riksgäldskontorets utgifter och inkomster under andra halvåret 1966
(netto i mkr.) sammanfattas här nedan under sina huvudrubriker, varjämte
för jämförelse intagits siffror för andra halvåret 1965.

1/7—31/12 1966

1/7—31/12 1965

Utgifter

Inkomster

Utgifter

Inkomster

Till statsverket återlämnad kassabehållning

2 175

—

1 615

—

Kapitalbudgeten ......................

957

—

699

—

Rörliga krediter ......................

29

—

—

42

Övriga konton ........................

—

10

—

8

Upplåning ............................

—

3 584

—

2 261

Dagslån till vissa banker................

439

—

—

—

Kassaminskning (checkräkning och post-giro) ................................

—

6

. -

3

Summa

3 600

3 600

2 314

2 314

Kassabehållning från statsverket

Den 30 juni 1966 uppgick riksgäldskontorets skuld till statsverket på
grund av statsverkets till riksgäldskontoret överlämnade kassabehållningar
till 5 770 mkr. Den 31 december 1965 utgjorde skulden 3 155 mkr. Avgörande
för storleken av de medel riksgäldskontoret måste försträcka resp.
kan erhålla från statsverket är driftbudgetens utfall, d. v. s. förhållandet
mellan statens löpande inkomster och utgifter. Det kassamässiga resultatet
av driftbudgeten sådant det framgår av rörelsen på statsverkets checkräkning
motsvarade för andra halvåret 1966 ett utgiftsöverskott på 2 177
mkr., vilket belopp täcktes dels genom disponering av kassamedel (checkräkning)
och dels genom att riksgäldskontoret till statsverket återlämnade
2 175 mkr. av statsverkets kassabehållning hos riksgäldskontoret. Dessa
behållningar minskades härigenom till 3 595 mkr. per den 31 december
1966. Sett över hela kalenderåret 1966 ökade emellertid kassabehållningarna
med 440 mkr., vilket belopp i stort sett motsvarar överskottet på driftbudgeten
under nämnda kalenderår.

lj- Bihang till riksdagens protokoll 1967. 8 saml. Nr 2

4

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1967

Kapitalbudgeten

Riksgäldskontorets utgifter och inkomster på investeringsbemyndigandena
för de olika kapitalfonderna under andra h
på följande sätt:

Nettoutgifter:

Televerkets fond................

Statens järnvägars fond ........

Statens vattenfallsverks fond

Domänverkets fond ............

Statens allmänna fastighetsfond ..

Försvarets fonder ..............

Statens utlåningsfonder..........

Fonden för låneunderstöd........

Fonden för förlag till statsverket
Diverse fonder..................

Nettoinkomster:

Diverse fonder .

iret 1966

fördelar sig

Bokförings-

Kassa-

mässigt

mässigt

mkr.

mkr.

76

80

—

58

11

10

2

2

72

79

14

45

678

689

29

89

14

14

2 899

5 1071

113

113

1 114

1 114

Netto

785

957

Skillnaden mellan de kassamässiga och de bokföringsmässiga beloppen motsvarar det belopp på
netto 172 mkr., som i riksgäldskontorets bokslut per 30/6 1966 balanserades som skuld till diverse
fonder för oreglerade anslagsmedel och som kassamässigt reglerades under andra halvåret 1966.

I nettoutgifterna till statens utlåningsfonder ingår lånefonden för bostadsbyggande
med 627 mkr. I det under fonden för kreditgivning till utlandet
redovisade beloppet ingår bl. a. återbetalning med 101 mkr. å Sovjetunionens
kredit av den 7 oktober 1946 på ursprungligen 555 mkr. Efter
verkställda återbetalningar uppgick utestående beloppet på sagda kredit
till 104 mkr. den 31 december 1966.

Rörliga krediter

Riksgäldskontorets fordran för utbetalningar till vissa myndigheter m. fl.
på för dem jämlikt riksdagens beslut i riksgäldskontoret öppnade rörliga
krediter utgjorde den 30 juni 1966 917,00 mkr. Denna fordran ökade under
andra halvåret 1966 med 29,00 mkr. till 946,00 mkr. per den 31 december
1966 på sätt framgår av följande sammanställning:

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1967

o

Myndighet m. fl. Med- Ränte- Ute- 1/7—31/12 1966 Ute -

given

fot

högsta

fr. o.

kredit

10/6

mkr.

1966

%

Telestyrelsen..............

200,0

6 Va

Järnvägsstyrelsen ........

150,0

)>

Vattenfallsstyrelsen........

100,0

»

Domänstyrelsen ..........

80,0

»

Luftfartsstyrelsen ........

3,0

»

Försvarets fabriksstyrelse . .
Marinförvaltningen (Stock-

40,0

»

holms örlogsvarv) ......

Överstyrelsen för ekonomisk

5,0

»

försvarsberedskap........

1 740,0

tf

Svenska Reproduktions AB

0,7

71/.

Karlskronavarvet AB......

8,0

»

Svenska Tobaks AB ......

10,0

»

AB Vin- och spritcentralen
Svensk spannmålshandel,

10,0

»

ekonomisk förening......

8190,0

»

Norrbottens järnverk AB ..
Allmänna bevakningsaktiebo-

125,0

»

laget ..................

3,0

»

Kungl. Maj:t..............

8 5,0

»

Summa

1 669,7

stående
belopp
den 30/6
1966
mkr.

Utbe-

talda

belopp

mkr.

Återbe-

talda

belopp

mkr.

stående
belopp
den 31/12
1966
mkr.

140,0

75,0

145,0

70,0

10,0

53,0

130,0

91,0

90,0

103,0

50.0

41.0

—

35,5

13,5

22,0

540,0

10,0

—

550,0

145,0

29,0

15.0

81.0

25.0

32.0

135,0

78,0

917,0

437,5

408,5

946,0

*> 2 Kungl. Maj:t har medgivit, att krediten må disponeras intill 621,4 resp. 165 mkr.
8 För oförutsedda kapitalmedelsutgifter av katastrofnatur (prop. nr 308/46).

Riksgäldskontorets upplåning under andra halvåret 1966

Av efterföljande sammanställning framgår förändringarna i statsskuldens
sammansättning under andra halvåret 1966:

Utestående belopp den

Förändring

30/6 1966
mkr.

31/12 1966
mkr.

mkr.

Räntelöpande obligationslån ..................

12 853

13 903

+ 1 050

Premieobligationslån..........................

2 425

2 425

—

Statsskuldförbindelser ........................

1 152

1 122

- 30

Sparobligationer (äldre emissioner)..............

1

1

- 0

Sparobligationer av år 1960 (Spar 60)..........

168

156

- 12

Sparobligationer av år 1961 (Spar 61)..........

73

65

- 8

Sparobligationer av år 1966 (Spar 66)..........

—

271

+ 271

Av staten övertagna lån ......................

9

8

- 1

Prisutjämningsavgifter vid export av trävaror m. m.

3

3

—

Lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.....

777

765

- 12

Kortfristig upplåning hos banker m. fl.........

89

20

- 69

Skattkammarväxlar ..........................

2 073

4 468

+ 2 395

Summa

19 622

23 206

+ 3 584

Därav:

Fonderad statsskuld ..........................

15 967

16 638

+ 671

Tillfällig statsskuld ..........................

3 655

6 568

+ 2 913

6

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1967

De viktigaste förändringarna i statsskulden under andra halvåret 1966
framgår av följande redogörelser.

Räntelöpande obligationslån

Kronor

Statens skuld för räntelöpande obligationer uppgick den 30

juni 1966 till .................................... 12 853 221 670

Under andra halvåret 1966 ökade denna skuld genom försäljning
å följande obligationslån:

1966 års 7 1/4 % lån av 17/8 (löptid 1 år 7—9 mån.) .. + 600 000 000

1966 » 6 3/4% » » 16/9 ( » 11 år)............ + 450 000 000

Skulden utgjorde den 31 december 1966 ................ 13 903 221 670

1966 års 7 1/4 % lån av den 17/8 och 6 3/4 % lån av den 16/9

Med hänsyn till den förutsedda budgetutvecklingen på något längre sikt
och i syfte att nedbringa den kraftigt ökade skuldsättningen i riksbanken
beslöt fullmäktige den 4 augusti 1966 att upplägga två nya statsobligationslån.
Dels ett kort 7 1/4 % lån, daterat den 17 augusti 1966 och förfallande
till inlösen den 18 mars 1968, med rätt för obligationsinnehavare att
med bibehållen förräntning efter 7 1/4 % få inlösningsdagen framflyttad,
dock längst t. o. in. den 17 maj 1968 (löptiden således 1 år 7—9 män.).
Dels ett elvaårigt 6 3/4 % lån, daterat den 16 september 1966 och förfallande
till inlösen den 16 september 1977, med rätt dock för riksgäldskontoret
att fr. o. m. den 16 september 1976 inlösa lånet efter minst tre månader
förut verkställd uppsägning. Båda lånen utbjöds för teckning under
tiden 8—11 augusti 1966, varvid riksgäldskontoret förbehöll sig rätt att i
förtid avbryta teckningen ävensom att reducera tecknade belopp.

7 7/4 % lånet. För detta lån fastställdes icke något lånebelopp på förhand.
Försäljningskur sen var pari. Likvid för tecknade obligationer skulle
erläggas fr. o. m. den 16 augusti 1966 eller, därest teckningen avbröts i
förtid, så snart tilldelning skett. Sista inbetalningsdagen var den 9 september
1966

Försäljningen skedde under medverkan av riksbanken, affärsbankerna
m. fl. fondkommissionärer, vilka erhöll en provision av 0,2 % å likviderat
nominellt belopp, som förmedlades för kunds räkning.

Vid teckningstidens utgång den 11 augusti hade tecknats sammanlagt
490 064 000 kr., vilket belopp tilldelades tecknarna utan reducering. Efter
emissionen övertog riksbanken i augusti 1966 nominellt 109 936 000 kr.,
varför lånets slutbelopp blev 600 000 000 kr.

Teckningarnas fördelning på olika grupper av tecknare framgår av följande
sammanställning:

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1967

7

Statsinstitutioner (inkl. av dem förvaltade fonder, donationer, kassor o. d.) ..

Kommuner, landsting och andra offentliga samfälligheter..................

Affärsbanker ........................................................

Sparbanker..........................................................

Försäkringsanstalter..................................................

Övriga kreditinrättningar ............................................

Aktiebolag, ekonomiska föreningar o. d.................................

Fonder, stiftelser etc., som ej förvaltas av statsinstitutioner ..............

Understödsföreningar, sjuk- och arbetslöshetskassor etc...................

Enskilda personer (4 812 st.) ..........................................

Summa

Mkr.

%

110,2

18,4

4,8

0,8

394,2

65,7

17,3

2,9

7,8

1,3

6,0

1,0

10,8

1,8

3,1

0,5

1,9

0,3

43,9

7,3

600,0

100,0

Den influtna lånevalutan redovisas enligt följande:

Nominellt belopp Provision

kr. kr.

600 000 000 166 614

Influtet belopp
kr.

599 833 386

Kurs Effektiv ränte %

fot %

99 972 7 269

6 3/4-% lånet. Av detta lån utbjöds 400 mkr. till teckning. Teckningen
avbröts redan andra teckningsdagen den 9 augusti 1966, då sammanlagt
505 700 000 kr. tecknats. Efter reducering tilldelades tecknarna det från
början utbjudna beloppet 400 mkr. Likvid för tilldelade belopp mottogs
fr. o. m. den 15 augusti 1966. Sista inbetalningsdagen var den 21 oktober
1966.

Vid emissionen medverkade riksbanken, affärsbankerna m. fl. fondkommissionärer
mot en provision av 0,2 % å nominella beloppet av samtliga
likviderade obligationer, som tecknats genom vederbörande bank eller fondkommissionär.

Efter emissionen övertog riksbanken i augusti 1966 nominellt 50 mkr.
av lånet, varför lånets slutbelopp blev 450 mkr.

De tilldelade beloppen fördelas på olika grupper av tecknare på följande
sätt:

Mkr. %

Statsinstitutioner (inkl. av dem förvaltade fonder, donationer, kassor o. d.) .. 96,7 21,5

Kommuner, landsting och andra offentliga samfälligheter .................. 0,3 0,1

Affärsbanker ........................................................ 9,5 2,1

Sparbanker .......................................................... 8,5 1,9

Försäkringsanstalter (inkl. Allmänna pensionsfonden)...................... 323,9 72,0

Övriga kreditinrättningar.............................................. 0,7 0,2

Aktiebolag, ekonomiska föreningar o. d................................... 1,9 0,4

Fonder, stiftelser etc., som ej förvaltas av statsinstitutioner................ 0,5 0,1

Understödsföreningar, sjuk- och arbetslöshetskassor etc..................... 0,1 0,0

Enskilda personer (332 st.) ............................................ 7,9 1,8

Summa 450,0 100,0

Den influtna lånevalutan redovisas enligt följande:

Nominellt belopp Provision Influtet belopp Kurs Effektiv ränte kr.

kr. kr. % fot %

450 000 000 758 778 449 241 222 99 831 6 772

8

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1967

Emissionskostnaderna för båda lånen tillsammans uppgick till 71 970
kr., varav 18 650 kr. utgjorde tryckningskostnader och 53 320 kr. annonskostnader.

Statsskuldförbindelser

Statens skuld på grund av upplåning mot statsskuldförbindelser uppgick
den 30 juni 1966 till 1 152 495 200 kr. Under andra halvåret 1966
minskade skulden med 30 000 000 kr. genom inlösen av följande förbin -

delser:

Belopp kr.

Förfallodag

Räntefot %

5 000 000

23/9 1966

3

25 000 000

1/10 1966

4 3/4

30 000 000

Den 1 oktober 1966 förfallande 9 000 000 kr. 4 1/2 % förbindelser omsattes
till 6 3/4 % per den 1 oktober 1976. Den 31 december 1966 uppgick
skulden till 1 122 495 200 kr.

Sparobligationer (äldre emissioner)

Statens skuld på grund av upplåningen mot sparobligationer av äldre
typ (emitterade under åren 1940—1956), som den 30 juni 1966 uppgick
till 1 236 691: 83 kr., minskade under andra halvåret 1966 med 132 900: 10
kr. till 1 103 791: 73 kr. den 31 december 1966.

Sparobligationer av år 1960 (Spar 60)

Riksgäldskontorets skuld på grund av utgivna sparobligationer av år

1960 (emitterade oktober—december 1960) uppgick den 30 juni 1966 till
167 525 871:50 kr. Beloppet minskade under andra halvåret 1966 genom
obligationsinlösen med 16 186 829: 35 kr. och ökade med 4 250 347: 85 kr.
genom kreditering av upplupen ränta (värdestegring). Skulden på Spar 60
uppgick den 31 december 1966 till 155 589 390 kr.

Sparobligationer av år 1961 (Spar 61)

Riksgäldskontorets skuld på grund av utgivna sparobligationer av år

1961 (emitterade under november—december 1961) uppgick den 30 juni
1966 till 72 709 342:20 kr. Beloppet minskade under andra halvåret 1966
genom inlösen av obligationer med 9 751 182:55 kr. Å andra sidan ökade
skulden under samma tid med 1 795 544: 05 kr. genom kreditering av upplupen
ränta (värdestegring) till 64 753 703: 70 kr. den 31 december 1966.

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1967

9

Sparobligationer av år 1966 (Spar 66)

I syfte att i den rådande samhällsekonomiska och statsfinansiella situationen
stimulera till ett långsiktigt sparande och binda allmänhetens sparande
i statsobligationer beslöt fullmäktige den 29 september 1966 att emittera
ett nytt sparobligationslån, benämnt Spar 66 och konstruerat på i huvudsak
samma sätt som de i början av 1960-talet emitterade s. k. Spar 60
och Spar 61.

Spar 66-obligationerna är daterade den 1 december 1966. De förfaller till
betalning den 1 mars 1972 (5 1/4 år), då de inlöses med belopp motsvarande
150 % av inköpsvärdet, vilket innebär en genomsnittlig årlig förräntning
av 8,03 %. Obligationerna är utställda och registrerade på viss
man. De är ouppsägbara från riksgäldskontorets sida men kan på ägarens
önskan inlösas före förfallodagen till nominella värdet med tillägg av upplupen
ränta.

Räntan, som ackumuleras och utbetalas endast i samband med obligationens
inlösen, utgår från den 1 december 1966 och beräknas efter en
räntefot som är oförändrat 6 3/4 % under lånets hela löptid. Den upplupna
räntan lägges månadsvis till kapitalet och kapitaliseras varje år (ränta
på ränta). Vid inlösen på förfallodagen den 1 mars 1972 tillkommer en
bonus på 10 % av inköpsvärdet, vilket gör att den genomsnittliga förräntningen
vid inlösen på förfallodagen efter 5 1/4 år som nämnt blir 8,03 %.

Sparobligationerna, som är utställda i valörer på 100, 500, 1 000 och
5 000 kr., får innehavas endast av fysiska personer och innehavet är maximerat
till 25 000 kr. per person. Obligationerna får ej överlåtas, pantsättas
eller belånas. Äganderätten kan dock, utan hinder av maximibestämmelsen,
övergå på annan genom arv, bodelning, testamente eller exekutivt förvärv.

Sparobligation, som utfärdats för omyndig, kan avgiftsfritt inskrivas i
statsskuldboken. I övrigt mottages sparobligationer icke till inskrivning i
statsskuldboken. Sparobligationerna är enligt skattebestämmelserna likställda
med bankinsättningar. Räntan på Spar 66 skall, även om obligationerna
inte inlösts under beskattningsåret, i självdeklarationen upptagas
såsom inkomst med det belopp, varmed obligationernas inlösningsvärde
ökat under beskattningsåret.

Spar 66-obligationerna såldes genom teckning under tiden 3—21 oktober
1966. Likvid för tecknade obligationer skall av obligationsköparen
erläggas senast den 28 februari 1967. För varje obligationsbelopp av 100
kr., som inbetalades under tiden 3—7 oktober 1966, erhöll köparen 1 kr.
25 öre i förskottsränta. Vid inbetalning under tiden 8—28 oktober 1966
utgjorde motsvarande belopp 65 öre. Vid betalning under tiden 29 oktober—31
december 1966 erlades det nominella beloppet utan något tillägg
eller avdrag för ränta. Vid betalning efter den 1 januari 1967 skall tecknaren
erlägga upplupen ränta, som för varje obligationsbelopp av 100 kr.

10

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1967

utgör 65 öre vid betalning under januari 1967 och kr. 1:30 vid betalning
under februari 1967.

För att tillmötesgå gjorda framställningar beslöt fullmäktige den 13 oktober
1966 att medgiva innehavare av obligationer tillhörande svenska statens
6 % lån av den 17 mars 1964, vilket lån förfaller till inlösen den
17 mars 1967, rätt att använda dessa obligationer, avräknade till parikurs,
vid betalning av tecknade Spar 66-obligationer under förutsättning att betalningen
sker senast den 17 mars 1967. Vid betalning med nämnda 6 %
obligationer skall tecknaren erlägga upplupen ränta på Spar 66 med 2 kr.
för varje tecknat belopp av 100 kr., oavsett om likviden sker den 17 mars
1967 eller tidigare. Den sista räntekupongen till 6 % obligationerna inlöses
i vanlig ordning på förfallodagen.

Försäljningen av Spar 66 ägde rum förutom i riksgäldskontoret hos
riksbanken, postanstalter, affärsbanker, sparbanker, jordbrukskassor in. fl.
Influten likvid för tecknade och betalda obligationer inlevereras till riksgäldskontoret
den 21/11 1966 för tiden 3—31/10 1966, den 20/12 1966
för tiden 1—30/11 1966, den 20/1 1967 för tiden 1—31/12 1966 och den
20/3 1967 för tiden 1/1—28/2 1967. Ersättning till de medverkande bankerna
in. fl. utgick dels i form av provision med 0,2 % på beloppet av
försålda och likviderade sparobligationer (inköpspris) och dels med kr.
3:50 för varje utfärdad sparobligation. Inlösningsprovision utgår med kr.
1: 50 för varje förtidsinlöst sparobligation och med 40 öre för varje sparobligation,
som inlöses fr. o. in. förfallodagen den 1 mars 1972.

Sammanlagt tecknades 425,2 mkr. på Spar 66, fördelat på de olika teckningsställena
på följande sätt:

Antal tecknare Mkr.
st.

Riksgäldskontoret ................................................ 1 107 7,0

Riksbanken ...................................................... 926 2,8

Postbanken...................................................... 20 764 68,7

Affärsbanker (exkl. Sparbankernas Bank AB och Jordbrukets Bank) .... 36 757 169,7

Sparbanker och Sparbankernas Bank AB ............................ 41 186 165,6

Jordbrukskassor och Jordbrukets Bank.............................. 3 076 11,3

Bankirer ........................................................ 31 0,0

Summa 103 847 425,2

Medelbeloppet per teckning utgör 4 094 kr. Som jämförelse kan nämnas
att på Spar 60 tecknade 55 659 personer tillsammans 152,0 mkr. och på
Spar 61 30 526 personer tillsammans 69,5 mkr. Medelbeloppet per teckning
utgjorde för Spar 60 2 731 kr. och för Spar 61 2 278 kr.

Emissionen understöddes av en omfattande propaganda, bl. a. genom
annonsering i tidningspressen, genom affischering samt genom spridande
av en broschyr, som presenterade lånet och informerade om lånevillkoren.
Broschyren distribuerades förutom till alla försäljningsställen bl. a. till

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1967

11

samtliga tecknare av Spar 60 och Spar 61 och riksgäldskontorets dragningslisteprenumeranter.
Emissionskostnaderna uppgick till 1 009 000 kr.,
varav reklamkostnaderna utgjorde 937 570 kr. och kostnaderna för tryckning
av obligationer och teckningsanmälningar 71 430 kr. Av reklamkostnaderna
hänförde sig 501 000 kr. till annonsering.

Av staten övertagna lån

Statens skuld på grund av övertagna lån, som den 30 juni 1966 utgjorde
8 812 000 kr., minskade under andra halvåret 1966 genom amortering på
olika lån med 840 000 kr. Ett lån har slutbetalats under halvåret. Skulden
utgjorde den 31/12 1966 7 972 000 kr.

Lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.

Mkr.

Den del av statsskulden, som redovisas under ovanstående rubrik,

utgjorde den 30 juni 1966 ................................ 776,52

Under andra halvåret 1966 skedde följande förändringar:

Statens pensionsanstalts pensionsfond ............ -f- 0,14

Serafimerlasarettets köpeskillingsmedel........... — 14,49

Exportkreditfonden ............................ -j- 2,43 —11,92

Skulden utgjorde den 31 december 1966 .................... 764,60

Kortfristig upplåning hos banker m. fl.

Kortfristig kredit (dagslån)

Riksgäldskontoret upptog under andra halvåret 1966 dagslån hos affärsbankerna,
postbanken (postgirokontoret), m. fl. på sätt framgår av följande
sammanställning:

Månad

Ränte-

Upp-

Åter-

Netto-

Högsta

Lägsta

Utestå-

fot

tagna

betalda

föränd-

saldo

saldo

ende lån

lån1

lån1

ring un-

under

under

vid slu-

der må-

månaden

månaden

tet av

naden

månaden

1966

%

mkr.

mkr.

mkr.

mkr.

mkr.

mkr.

Juni ......

89

Juli........

Va

—8

5 245

4 908

+ 337

3 169

311

426

Augusti ....

7-

-7 Va

1 901

2 108

- 207

1 086

219

219

September . .

Va-

-7 Va

3 127

3 327

- 200

2 071

10

19

Oktober ....

5''A

—7

1 691

1 623

+ 68

701

21

87

November ..

Va-

-6 Va

4 151

4 226

- 75

2 532

10

12

December ..

5‘/r

-6 Va

628

620

+ 8

206

12

20

Summa

16 743

16 812

- 69

1 Beloppen avser kassamässiga transaktioner.

12

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1967

Skattkammarväxlar

Beloppet av utelöpande skattkammarväxlar utgjorde den 30 juni 1966
2 073 010 000 kr. och ökade under andra halvåret 1966 med netto
2 394 530 000 kr. till 4 467 540 000 kr. den 31 december 1966.

Fördelningen på olika förfallotider av den 30 juni resp. den 31 december
1966 utelöpande växlar ävensom de diskontosatser, som tillämpades vid
riksgäldskontorets försäljning av dessa växlar, framgår av följande sammanställning
:

Utelöpande skattkammarväxlar

den 30 juni 1966

den 31 december

1966

Förfallotid

Diskonto

%

Mkr.

Förfallotid

Diskonto

%

Mkr.

. . 6,2

0,33

1 985,11

December 1966 ..

.. 6,2—6,7

... 5,8—6,7

6,05
3 698,35

Juli 1966 ..........

.. 6,0—7,0

Januari 1967 ...,

Augusti 1966 ......

. . 6,0—6,2

6,55

Februari 1967....

.. 5,8—6,7

9,36

September 1966 ....

.. 6,2—6,7

35,57

Mars 1967 ......

. . 6,0—6,7

333,64

Oktober 1966 ......

. . 6,2—6,7

9,73

April 1967 ......

. . 6,0—6,7

19,43

November 1966 ....

.. 6,2

18,32

Maj 1967 ........

.. 6,0—6,7

374,04

December 1966 . . ..

. . 6,2—6,7

2,41

Juni 1967 ......

.. 6,7

21,87

Januari 1967 ......

. . 6,2—6,7

14,98

Juli 1967........

.. 6,7

4,80

Mars 1967 ........

. . 6,7

0,01

2 073,01

4 467,54

Följande sammanställning utvisar skattkammarväxelrörelsen för varje
månad under andra halvåret 1966 (mkr.).

Därav

Månad

Marknaden

Riks-

Total

Ute-

Riks-

Affärs-

Post-

Öv-

Emit-

terade

In-

lösta

Netto

ban-

ken

nettoför-

ändring

löpande

belopp

ban-

ken

ban-

kerna

banken

riga

Juni 30

2 073,01

1 975

3

_

95,01

Juli....

78,68

7,32

+ 71,36

- 175

- 103,64

1 969,37

1 800

58

—

111,37

Aug. . .

244,21

7,57

+ 236,64

+ 200

+ 436,64

2 406,01

2 000

183

100

123,01

Sept. ..

197,24

196,67

+ 0,57

- 960

- 959,43

1 446,58

1 040

223

50

133,58

Okt. . .

235,37

15,92

+ 219,45

+ 1 415

+ 1 634,45

3 081,03

2 455

295

200

131,03

Nov. ..

38,81

146,40

- 107,59

- 1 120

-1 227,59

1 853,44

1 335

252

150

116,44

Dec. ..

315,15

16,05

+ 299,10

+ 2 315

+ 2 614,10

4 467,54

3 650

452

250

115,54

Summa

1109,46

389,93

+ 719,53

Liksom tidigare har de växlar, som riksgäldskontoret utbjudit till försäljning
under andra halvåret 1966, förfallit halvmånadsvis (den 15 och
sista i resp. månad).

Löptiderna har varierat mellan 1 och 11 månader. De närmare detaljerna
om skattkammarväxelförsälj ningen i nu nämnda avseenden framgår
av bilaga 3, vari även angivits de diskontosatser, som tillämpats vid
växelutbuden under respektive försälj ningsperioder.

Skattkammarväxelrörelsen under andra halvåret 1966 innebär, såsom

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1967

13

framgår av ovanstående sammanställning, bl. a. att affärsbankerna och
postbanken under andra halvåret 1966 ökat sitt skattkammarväxelinnehav
med 452 resp. 250 mkr. Riksbankens växelinnehav visar ungefär samma
utveckling som föregående år, d. v. s. en kraftig säsongmässig uppgång
under oktober och december.

Kortfristig utlåning till banker in. fl. (dagslån)

Såsom framgår av årsboken 1963/64 s. 34 erhöll riksgäldskontoret enligt
1964 års riksdags beslut rätt att placera sina överskottskassor som
dagslån till affärsbankerna, postbanken och Allmänna pensionsfonden,
Riksgäldskontoret utlämnade under andra halvåret 1966 sådana dagslån
på sätt som framgår av följande sammanställning (utlämnade och återbetalda
lån avser endast kassamässiga transaktioner).

Månad

Räntefot

Till b an-

Av ban-

Netto-

Högsta

Lägsta

Utestå-

ker m. fl.

ker m. fl.

föränd-

saldo

saldo

ende lån

utläm-

åter-

ring un-

under

under

vid slu-

nade lån

betalda

der må-

månaden

månaden

tet av

lån

naden

månaden

0/

/o

mkr.

mkr.

mkr.

mkr.

mkr.

mkr.

Juni........

_

Juli—Oktober

—

—

—

--

_

_

_

November ..

6,5—7,5

522

241

+ 281

281

—

281

December ..

6,5—7,5

1 923

1 765

+ 158

439

—

439

Summa

2 445

2 006

+ 439

Svenska statens ansvarsförbindelser

I samband med en allmän ökning av IDA:s kapital har Sverige åtagit sig
att utöver tidigare bidrag på sammanlagt 125 274 453:45 kr. under åren
1965—1967 bidraga med ytterligare ordinarie kapitalinsatser på sammanlagt
ca 77 600 000 kr. (prop. nr 8/1964, rskr. nr 85/1964). I enlighet härmed
har riksgäldskontoret, förutom en den 29 oktober 1965 utfärdad
skuldförbindelse på 25 866 050 kr., utfärdat ytterligare två skuldförbindelser,
nämligen dels den 7 juli 1966 och dels den 27 oktober 1966, vardera
på 25 866 050 kr. Den 1 juli 1965 utfärdade riksgäldskontoret dessutom
— i enlighet med 1965 års riksdags beslut om ett extra bidrag till fonden
(rskr. nr 7/1965) — en förbindelse på 15 519 630 kr.

Per den 31 december 1966 har riksgäldskontoret sålunda utfärdat IDAförbindelser
på totalt 218 392 233:45 kr., vilket belopp emellertid — på
grund av utbetalning från motsvarande kapitalinvesteringsanslag och samtidig
nedskrivning av riksgäldslcontorets garantier — reducerats med
114 375 609 kr. till 104 016 624:45 kr. enligt nedanstående sammanställning.

14

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1967

Utfärdade

Ursprungligt

Nedskrivet

Efter nedskriv-

förbindelser

belopp

belopp

ning återstå-

av den

ende belopp

kr.

kr.

kr.

7/12 1960—31/10

1963 och

30/10 1964 .......

99 175 609: —

99 175 609: —

i_

= 7 st

2/7 .......

26 098 844: 45

15 200 000: —

10 898 844: 45

1/7 .......

15 519 630: —

—

15 519 630: —

29/10 1965 .......

25 866 050: —

—

25 866 050: —

7/7 1966 .......

25 866 050: —

—

25 866 050: —

27/10 1966 .......

25 866 050: —

—

25 866 050: —

Summa

218 392 233:45

114 375 609: -

104 016 624: 45

1 Skuldförbindelserna har återlämnats till riksgäldskontoret.

Med stöd av 1966 års riksdags beslut (SU uti. 46/1966, rskr. nr 140/
1966) har Kungl. Maj :t den 16 september 1966 beslutat Sveriges medverkan
i upprättandet av Asiatiska utvecklingsbanken. Sverige har tecknat
andelar i bankens grundfond till ett värde av 5 miljoner dollar. Av det
tecknade beloppet behöver hälften inbetalas endast om så påkallas för att
banken skall kunna fullgöra sina förpliktelser. Av den andra hälften skall
Sverige till en början till banken inbetala en femtedel, eller 500 000 dollar,
varav hälften skall betalas i konvertibel valuta och hälften i landets egen
valuta eller i form av skuldförbindelse. I enlighet härmed utfärdade riksgäldskontoret
den 29 september 1966 på hemställan av riksbanken en skuldförbindelse
på 1 293 303 kr. för Asiatiska utvecklingsbankens räkning.

För ökning av Konungariket Sveriges Stadshypotekskassas och Svenska
Bostadskreditlcassans grundfonder har riksgäldskontoret den 17 november
1966 enligt beslut av 1966 års riksdag (BoU nr 33, rskr. nr 301) utfärdat
garantiförbindelser på resp. 1 500 mkr. och 900 mkr. 1 samband härmed
återställde kassorna den 1 juli 1965 utfärdade förbindelser att såsom
grundfond tillhandahålla Stadshypotekskassan 1 500 mkr. 3 1/2 % statsobligationer
samt Bostadskreditkassan 400 mkr. 4 1/2 % statsobligationer.

Riksdagen har genom skrivelse nr 319/63 (SU nr 135/1966) bemyndigat
fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garanti intill ett belopp
av 16 000 000 kr. för krediter till ett av försvarets fabriksstyrelse bildat
aktiebolag för teleunderhåll, Aktiebolaget Teleunderhåll. I enlighet härmed
utfärdades den 15 september 1966 en garantiförbindelse på ett belopp av
högst 5 000 000 kr. inklusive räntor för lån till bolaget från Allmänna
pensionsfonden. Samtidigt återställde Aktiebolaget Teleunderhåll till riksgäldskontoret
en den 18 maj 1966 utfärdad garantiförbindelse på samma
belopp, vilken icke kommit till användning för avsett ändamål. Riksgäldskontoret
har utfärdat garantier för krediter till bolaget på sammanlagt
12 500 000 kr.

Genom skrivelse nr 100/1963 (prop. nr 28/1963, SU nr 40/1963) har
riksdagen bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att bl. a. ikläda staten
garanti till ett sammanlagt belopp av högst 130 000 000 kr. för krediter

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1967

15

till Uddevallavarvet AB. Per den 30 juni 1966 hade utfärdats garantiförbindelser
till ett sammanlagt belopp av 73 350 000 kr. Den 15 september
1966 utfärdade fullmäktige en garantiförbindelse på ett högsta belopp av
9 860 000 kr. avseende ett lån från en schweizisk bank på Sfrs 8 000 000
jämte sex månaders ränta. Den 8 december 1966 utfärdade fullmäktige
ytterligare en garantiförbindelse på ett högsta belopp av 6 217 500 kr. för
ett bolagets lån hos en schweizisk bank. Vidare beslöt fullmäktige att i utbyte
mot en tidigare utfärdad garantiförbindelse av den 30 juni 1966 utfärda
garanti för ett högsta belopp av 9 850 000 kr. för ett lån hos samma
bank. Det sammanlagda garantibeloppet för bolaget utgjorde den 31 december
1966 således 88 427 500 kr.

Genom skrivelse nr 100/1963 (prop. nr 28/1963) bemyndigade riksdagen
fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garanti för lån till
svenska varvsindustri! öretag till ett sammanlagt belopp av högst 400 000 000
kr. inklusive räntor, på villkor och enligt grunder som angivits i nämnda
proposition. I enlighet med beslut av 1965 års riksdag (prop. nr 46/1965,
rskr. nr 202/1965) utökades garantibemyndigandet till ett belopp av höest
900 000 000 kr.

Med stöd av Kungl. Maj ds brev den 21 maj och 30 juni 1965, vari närmare
angives de villkor som gäller för ifrågavarande kreditgarantigivning,
har fullmäktige under andra halvåret 1966 utfärdat garantier för fem lån
till svenska varvsindustriföretag enligt nedanstående sammanställning.

Lånebelopp

Löptid

Ränta

AB Götaverken US $

9 000 000

12 år

6 3/4 %

Obligationslån emitterade

Kockums Mek. US §

Verkstads AB

5 000 000

10 år

6 3/4 %

genom internationella bank-konsortier

Värmlands rederi- Sv. kr.
aktiebolag

500 000

4 år

7 1/2 %

Långivare: Wermlands En-skilda Bank

Eriksbergs Mek. Sv. kr.
Verkstads AB

5 231 250

10 år

7 1/4%

Långivare: Svenska Livför-säkringsaktiebolaget

Ångbåtsaktie- Sv. kr.

bolaget Kalmarsund

912 500

6 mån. med

förlängnings-

klausul

8 1/2 %

Långivare: Svenska Han-delsbanken

En av riksgäldsfullmäktige den 14 november 1963 utfärdad garantiförbindelse,
varigenom fullmäktige iklädde staten garanti till ett högsta belopp
av 2 020 788 kr. för ett Aktiebolaget Åsiverken av Skandinaviska Banken
beviljat reverslån, återställdes till riksgäldskontoret den 10 oktober 1966.

Vid utgången av år 1966 hade riksgäldskontoret utfärdat garantiförbindelser
för lån till olika varvsindustriföretag enligt följande sammanställning.

Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB Sv. kr................................... 21 640 625

US §.................................... 25 000 000

AB Götaverken US $.................................... 37 602 150

£ ...................................... 700 000

Kockums Mekaniska Verkstads AB US $.................................... 27 000 000

Övriga varv Sv. kr................................... 19 020 788

US $.................................... 560 000

16

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1967

Genom ovannämnda garantiåtaganden har av det totala garantibemyndigandet,
900 000 000 kr., avräknats 651 691 913 kr. Av utfärdade garantiförbindelser
har totalt återställts 3 029 456 kr.

Riksdagen har i enlighet med BoU nr 39/1965 bemyndigat fullmäktige
att för anskaffande av bostäder för riksdagens räkning ikläda riksgäldskontoret
garanti för lån upptagna av bostadsrättsföreningar, stiftelser eller
dylikt på sammanlagt högst 1 000 000 kr. jämte ränta. Med stöd härav
beslöt fullmäktige den 7 juli 1966 teckna garanti för ett Byggmästares i
Stockholm Gemensamma Byggnadsaktiebolag (BGB) beviljat 15-årigt amorteringslån
i postbanken på 200 000 kr., löpande med 7 1/2 % ränta. Garantiramen
har därmed hittills utnyttjats intill 700 000 kr.

Med stöd av beslut av 1966 års riksdag (rskr nr 212/1966) har riksgäldsfullmäktige
utfärdat garantiförbindelse avseende checkräkningskredit hos
Sveriges Kreditbank till Västkustfisk förening u. p. a., intill ett belopp av
3 000 000 kr. jämte ränta.

Statsskuldens fördelning på förfallotider

I följande sammanställning har statsskulden uppdelats med hänsyn till
de olika lånens återstående löptid:

31/12 1965

30/6

1966

31/12 1966

mkr.

%

mkr.

0/

/o

mkr.

%

Lån med en återstående löptid av högst 1 år .

. 4 193

19

3 434

18

5 881

25

över 1 men högst 5 år...................

. 4 868

23

4 015

20

4 448

19

» 5 » » 10 » ...................

. 3 276

15

3 516

18

3 776

16

»10 » » 20 » ...................

. 4 497

21

3 897

20

4 601

20

» 20 år ...............................

. 3 769

18

3 769

19

3 515

15

Amorteringslån ...........................

94

0

93

0

92

0

Lån utan bestämd återbetalningstid .........

816

4

900

5

895

4

21 512

100

19 622

100

23 206

100

Särskilda av riksdagen meddelade uppdrag

Med bifall till förslag av sammansatt konstitutions- och bankoutskott i
betänkande nr 1 beslöt 1966 års riksdag inrättande fr. o. nr. den 1 juli 1966
av ett riksdagens förvaltningskontor, varvid samtidigt den fullmäktige
underställda riksdagens ekonomibyrå upphörde. I enlighet med nämnda
riksdagsbeslut har vissa uppdrag nr. nr. för fullmäktige rörande riksdagen
och riksdagshuset, med i det följande angivna undantag, överflyttats till
förvaltningskontoret. De uppdrag, som av skilda anledningar ansetts böra
kvarligga hos fullmäktige, är ombesörjandet av utgivningen av otryckta
ståndsprotokoll, ordnandet av riksdagsledamöternas bostadsfråga och anskaffning
av informationsmaterial för studiebesök i riksdagen.

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1967

17

Beträffande det förstnämnda uppdraget vill fullmäktige endast erinra
om att 1966 års riksdag (BoU nr 42) på förslag av fullmäktige beslutat
om fortsatt utgivning av ifrågavarande ståndsprotokoll.

Angående riksdagsledamöternas bostadsfråga får fullmäktige, utöver
vad som tidigare i denna fråga anmälts för riksdagen, meddela, att riksgäldskontoret
för riksdagens räkning förhyrt fyra lägenheter om 2 rum
och kokvrå med en yta av 37,5 m2 i nyhyggda fastigheten Hornsbruksgatan
nr 11 (kv. Spettet nr 17) på Södermalm i Stockholm, vilka lägenheter
kontoret i sin tur uthyrt till riksdagsledamöter. Totalt har därmed anskaffats
27 bostadslägenheter, vilka för närvarande utnyttjas av 34 riksdagsledamöter.
För detta ändamål har av på kapitalbudgeten anvisade
investeringsanslag (fonden för förlag till statsverket) till förvärv av bostäder
för riksdagens räkning på 700 000 kr. hittills utbetalats tillsammans
364 384 kr., varav 137 944 kr. avser kv. Jungfrun nr 7 och 226 440 kr.
kv. Älgen nr 16. Vidare har riksgäldskontoret utfärdat garantier på 700 000
kr., varav 300 000 kr. resp. 200 000 kr. för bostadsrättslägenheter i kv.
Jungfrun nr 7 och kv. Älgen nr 16 samt 200 000 kr. i samband med förhyrning
av lägenheter i kv. Spettet nr 17.

Vad slutligen angår frågan om anskaffning av informationsmaterial
för studiebesök i riksdagen får fullmäktige under hänvisning till sin berättelse
till 1966 års riksdag anmäla, att arbetet med framställandet av den
i sistnämnda berättelse omtalade stillfilmen är i det närmaste avslutat
samt att ifrågavarande uppdrag kommer att slutligt redovisas för 1967 års
riksdag.

Stockholm den 4 januari 1967

LARS LINDMARK

AXEL STRAND WALD. SVENSSON BIRGER ANDERSSON

TORSTEN FREDRIKSSON IVAR JOHANSSON OSCAR ÖSTMAN

GEORG RINGSTRÖM

Riksgälds direktör

Torsten Bjerlöw

18

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1967

Bilaga 1

Sammandrag

av

Riksgäldskontorets balansräkning (i mkr.)

Tillgångar

1966

1966

Förändr.

30/6

31/12

Riksgäldsfonden

Kortfristig utlåning till banker m. fl.......

Förskott för inlösen av obligationer och ku-

—

439

+

439

ponger m. m,........................

15

18

+

3

Rörliga krediter åt vissa myndigheter ....
Garantimedel för Österrikes garanterade kon-

917

946

4“

29

verteringslån 1934/59 ................

3

3

—

0

Checkräkning hos riksbanken............

8

1

—

7

Postgirokonto nr 1015..................

0

1

+

1

Diverse ..............................

1

1

+

0

944

1 409

+

465

Kapitalinvesteringar ......................

27 235

28 020

+

785

Summa

28 179

29 429

+ 1 250

Skulder

Riksgäldsfonden

Statsskulden

Fonderad statsskuld..................

15 967

16 638

+

671

Tillfällig statsskuld ..................

3 655

6 568

+ 2 913

19 622

23 206

+ 3 584

Kassabehållning från statsverket..........

5 770

3 595

—

2 175

Förfallna obligationer ..................

19

16

—

4

Förfallna vinster ......................

34

35

+

0

Förfallna knponder m. m...............

1

8

+

7

Icke disponerade medel tillhöriga statens

sekundärlånefond för rederinäringen ....

1

1

—

Skattemedel ..........................

1

2

+

1

Oreglerade anslagsmedel................

172

—

—

172

Diverse ..............................

0

8

+

8

5 998

3 665

—

2 334

Tillgångar över skulder1

Statens eget kapital....................

2 558

2 558

—

Summa

28 179

29 429

+ 1 250

1 Motsvarar den del av statens kapitalinvesteringar, som finansierats av andra medel än
lånemedel.

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1967

19

Bilaga 2

Det statliga lånebehovet och dess täckning under kalenderåren 1964—1966
(kassamässiga belopp i mkr.)

1964

1965

1966

l:a

2:a

Sum-

l:a

2:a

Sum-

l:a

2:a

Sum-

halv-

halv-

ma

halv-

halv-

ma

halv-

halv-

ma

året

året

året

året

året

året

Statens utgiftsöverskott

Statsverket1 2 ............

-2 842

2166

-676

-2 887

1 616

-1 271

-2 620

2 177

-443

Riksgäldskontoret

Kapitalbudgeten ......

456

486

942

262

699

961

638

957

1 595

Rörliga krediter ......

9

8

16

129

-42

87

63

29

92

Diverse ..............

9

-30

-21

-12

-8

-20

17

-10

7

=

-2 368

2 630

261

-2 509

2 265

-245

-1 902

3153

1 251

Checkrälcningsföränd-

121

-131

-10

-8

- 4

-11

11

431

-442

Lånebehov (= statsskuld-

-2 247

2 499

251

-2 517

2 261

-256

-1890

3 584

1694

Statsupplåningens fördel-ning på lånetyper (nom.
belopp)

Statsobligationer

| Långfristiga ..........

Kortfristiga ..........

522

65

587

577

-203

374

-2

450

448

-168

-309

-477

-663

—

-663

-1 188

600

-588

Statsskuldförbindelser

m. m.

Långfristiga ..........

27

2

29

12

1

13

78

-51

27

Kortfristiga ..........

Skattkammarväxlar, dags-

-0

-43

-43

3

-24

-21

-22

259

237

lån ..................

-2 628

2 784

156

-2 446

2 485

39

-757

2 326

1 568

Summa (= statsskuld-

förändring)

-2 247

2 499

251

-2 517

2 261

-256

-1890

3 584

1694

Statsupplåningens placering3

Marknaden

Affärsbanker..........

-975

991

16

-1 084

-5

-1 089

-654

Postbanken ..........

-426

248

-178

49

- 15

34

178

-324

58

Övriga1 ..............

378

306

682

178

i

. .

=

-1 018

1 539

520

-857

-19

-877

-918

••

Riksbanken1 ............

-1 229

960

-269

-1 660

2 280

621

- 972

. .

Summa (= statsskuld-

förändring)

-2 247

2 499

251

-2 517

2 261

-256

-1890

3 584

1694

1 Driftbudgeten och transaktioner vid sidan av riksstaten enligt rörelsen på statsverkets
checkräkning.

2 Förändring i behållningen å statsverkets och riksgäldskontorets checkräkningar i riksbanken
samt å riksgäldskontorets postgirokonto och kontot Utlämnade kortfristiga lån till
banker m. fl.

3 Förändringar i resp. sektors innehav av statspapper.

1 Fr. o. m. andra halvåret 1964 uppskattade belopp.

Anm. Långfristig upplåning: ursprunglig löptid över 7 år.

Kortfristig » : » » högst 7 år.

MARCUS BOKTR. STHLMI967 670029

to

o

Bilaga 3

Av

riksgäldskontoret tillämpade diskontosatser vid försäljning av skattkammarväxlar i marknaden rmder andra halvåret 1966 i %

Försäljnings -

Förfallodag

1966

1966

1967

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Juni

Juli

15

30

15

31

15

30

15

31

15

31

15

28

15

31

15

30

15

31

15

30

15

1/7 —16/8 ......

6,7

6,7

6,7

6,7

6,7

6,7

6,7

6,7

6,7

6,7

6,7

6,7

6,7

17/8 —12/10......

—

—

—

—

6,5

6,5

6,5

6,5

6,7

6,7

6,7

6,7

6,7

6,7

6,7

6,7

6,7

6,7

6,7

6,7

6,7

13/10—14/12......

—

—

—

—

—

—

—

—

5,8

5,8

5,8

5,8

6,5

6,5

6,5

6,7

6,7

6,7

6,7

6,7

6,7

15/12—31/12......

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6,0

6,0

6,0

6,0

6,0

6,0

--

—

Anm. Enligt försäljningsvillkoren äger växelinnehavaren efter framställning få skattkammarväxel inlöst före förfallodagen, dock tidigast åtta
dagar före densamma, varvid på ifrågavarande dagar belöpande diskonto återbetalas. Vid inlösen efter förfallodagen erhåller växelinnehavaren
upplupen ränta från nämnda dag t. o. m. inlösningsdagen, dock för högst åtta dagar. Såväl returdiskonto vid förtidsinlösen som upplupen
ränta vid inlösen efter förfallodagen beräknas på växelbeloppet efter den diskontosats som tillämpats vid växelns försäljning.

Bankoutskottets memorial nr 2 år 1967