Bankoutskottets utlåtande nr 13 år 1967

17

Nr 13

Utlåtande i anledning av motion om återställande av tidigare
talmansbord i kamrarnas plenisalar.

I den till bankoutskottet hänvisade motionen nr 767 i andra kammaren
av herr Rubin har hemställts, att riksdagen ville uppdraga åt riksdagens
förvaltningskontor att återställa talmansborden i kamrarnas plenisalar på
sätt som riksdagsstadgan förutsätter och antaga eventuellt i sammanhanget
erforderliga ändringar i riksdagsstadgan.

Motiveringen för denna hemställan återges nedan i sammandrag.

Motionen

Vid de, överläggningar mellan olika personer och grupper som utmärker
det svenska statsskicket liar, framhåller motionären, deltagarna sedan gammalt
samlats kring ett bord. Konungens rådsbord, domarbordet och i riksdagen
talmansbordet är exempel på sådana bord, som kommit att spela en
central roll vid genomförandet av ledande funktioner i det svenska samhället.
Att den som leder förhandlingar i riksdagen sitter vid kortändan av
ett avlångt bord är en tradition från ståndstiden. Utan något beslut därom
har, säger motionären, talmansborden i båda kamrarna undanskaffats och
talmännen placerats vid en tribun efter kontinentalt mönster. Den tidigare
ordningen bör av hänsyn till traditionen återställas.

Vissa bestämmelser i riksdagsstadgan och i kamrarnas ordningsstadgor

I riksdagsstadgan omnämnes talmansbordet i §4 mom. 4, där i första
och andra stycket föreskrivs att, då omröstning ägt rum, i vardera kammaren
minst två ledamöter, vilka talmannen därom anmodar, bör taga
plats vid talmansbordet. Bestämmelsen i första stycket, som avser det fall
då omröstningen ägt rum. medelst omröstningsapparat, torde i praktiken
inte tillämpas.

I kamrarnas ordningsstadgor omnämnes talmansbordet i § 2 mom. 2, där
vice talmännens platser i samlingssalen anges befinna sig till höger respektive
till vänster om talmansbordet, och i § 21 mom. 1, där det föreskrivs

18

Bankoutskottets utlåtande nr 13 år 1967

att, då omröstning till beslut eller val skall företagas med slutna sedlar, fyra
ledamöter, vilka talmannen därom anmodar, bör taga plats vid talmansbordet.

Vissa uppgifter om de förutvarande och de nya talmansborden

I samband med installation av televisionsanläggning och ny voteringsanläggning
hösten 19(i6 aktualiserades av tekniska skäl vissa förändringar
av inredningen i kamrarnas plenisalar. Den nya apparaturen för fotografering
av voteringsresultaten, som är mycket skrymmande, befanns böra placeras
längst in i absiden bakom talmansbordet, där väggen också genombröts
för ändamålet. För att fri passage skulle erhållas bakom talmansbordet
syntes det önskvärt att förkorta detta och den tribun varpå det stod.
Samtidigt fanns skäl som talade för att talmansbordet skulle göras bredare;
det kunde nämligen därigenom rymma den anordning som är avsedd för
visning av bilder på TV-skärmarna och som eljest på ett olyckligt sätt hade
måst placeras bakom talarstolen. De nya talmansbord som installerades är
försedda med instrumentpaneler framför talmannens och sekreterarens
platser. Genom att numera sitta vänd ut mot salen vid talmannens sida får
sekreteraren större möjligheter att följa vad som sker i kammaren och att
ge upplysningar till och i övrigt biträda talmannen.

Utskottet

De nya talmansborden i kamrarna har tillkommit av praktiska skäl, närmast
till följd av det bristande utrymmet för de nya tekniska anordningar
som togs i bruk hösten 1966. Utskottet kan inte finna att talmansbordens
nya form strider mot vad som föreskrivs i riksdagsstadgan. Någon anledning
att göra ändring i denna stadga till följd av talmansbordens nya form
synes inte föreligga; enligt vad som upplysts för utskottet har konstitutionsutskottet
inte heller sett sig föranlåtet att taga initiativ i sådan riktning.
Då de nya talmansborden även medför vissa praktiska fördelar torde
det så mycket mindre finnas skäl att nu utbyta dem.

Med hänsyn till vad motionären anfört om den traditionella gestaltningen
av talmannens plats vill utskottet emellertid erinra om att riksdagens lokalfrågor
enligt det beslut som riksdagen fattat på grundval av utskottets memorial
nr 4 kommer att bli föremål för eu utredning med sikte på de lokalbehov
som uppkommer därest en övergång till enkammarsystem sker. Utformningen
av plenisalen för en enkammarriksdag, vare sig denna sal kommer
till stånd i ett nybygge eller genom ombyggnad av andra kammarens
nuvarande plenisal, kommer givetvis att noga övervägas från såväl prak -

Bankoutskottets utlåtande nr 13 år 1967

19

tiska som estetiska utgångspunkter. Det kan förutsättas att därvid i den
utsträckning så befinnes vara skäligt tages hänsyn till den tradition som
motionären åberopar.

Under hänvisning til! vad här anförts hemställer utskottet,

att motionen II: 767 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Stockholm den 7 mars 1967

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Palm, Hilding, Lundin, Larfors,
Lundberg och Mattsson;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Berglund, Franzén i Motala,
Börjesson i Glömminge, Bengtsson i Landskrona, Larsson i Umeå och Ekström
i Iggesund.