Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1967
1
Nr 48
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
angående rätt för företagare att skattefritt avsätta
medel till särskilda omställnings- och utbildningsfonder
m. in.
Till bevillningsutskottet bär hänvisats följande inom riksdagen väckta,
av utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna I: 767 av herr Holmberg m. fl. och II: 954
av herr Bohman in. fl., vari hemställts bl. a., att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t förelägger 1967 års höstriksdag
förslag om införande av rätt för företag att till särskilda omställnings-
och utbildningsfonder skattefritt avsätta medel, avsedda att tagas i
anspråk i samband med förutsedda eller pågående strukturförändringar i
företagen och i lägen då dessa förutsättes leda till friställning av arbetskraft;
samt
2) motionen II: 957 av herr Ståhl, vari hemställts, att riksdagen hos
Kungl. Maj :t hemställer om en precisering av den i propositionen nr
1967:56 föreslagna investeringsbankens funktioner på kreditmarknaden
samt om en utredning rörande samordningen mellan investeringsbankens
verksamhet och den ordinarie bankverksamheten, varvid särskilt genom
underhandlingar med affärsbankerna förutsättningar skapas för att dessa
skall kunna ingå som delägare och medverkande i investeringsbanken
ävensom att nämnda proposition i avbidan på resultatet av den föreslagna
utredningen bordlägges till årets höstriksdag.
Ifrågavarande motioner har väckts i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 1967: 56 angående bildande av ett statligt kreditaktiebolag för
finansiering av investeringar inom näringslivet.
Motionerna 1:767 och 11:954 har hänvisats till statsutskottet, såvitt de
avser anslagsfrågor och arbetsmarknadspolitiska åtgärder, samt till bevillningsutskottet,
i vad de avser rätt att skattefritt avsätta medel till särskilda
omställnings- och utbildningsfonder. I övriga delar har motionerna hänvisats
till bankoutskottet.
Motionen II: 957 har, såvitt avser frågan om uppskov med behandlingen
av propositionen nr 1967: 56 till höstsessionen, hänvisats till statsutskottet
och bevillningsutskottet samt i övrigt till bankoutskottet.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna I: 767 och II: 957.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 saml. Nr 48
2 Bevillningsutskottets betänkande nr år 1967
Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges
följande.
I motionerna I: 767 och II: 95''r yrkas avslag på förslaget i propositionen
nr 1967:50 om inrättande av en statlig investeringsbank. Motionärerna
framför alternativa förslag till en sådan bank. Dessa har till sytte att förbättra
dels näringslivets arbetsvillkor, dels den enskildes trygghet.
Motionärerna understryker bl. a. vikten av en breddad omskolningsverksainhet.
De anser det orimligt att friställd arbetskraft inte kan beredas ny
sysselsättning i ett skede, då det svenska samhället brottas med allvarliga
bristproblem på betydelsefulla områden, bl. a. inom utbildningssektorn, pa
vårdområdet, i fråga om viss forskning och inom serviceyrkena. Såväl inom
de företag där arbetskraft kan förväntas bli friställd som inom områden
där det föreligger behov av sådan arbetskraft bör enligt motionärernas mening
utbildningsverksamheten kunna aktiveras med stöd av statsmakterna
och i samråd mellan myndigheterna inom berörda områden.
Motionärerna framhåller att vuxenutbildningen, bl. a. bristyrkesutbildningen,
har en viktig funktion att fylla. Den bristyrkesutbildning som hittills
förekommit, har emellertid bedrivits endast som försöksverksamhet
och under relativt kort tid. Motionärerna anser att den bör vidgas till att
omfatta vidare arbetsområden.
Det statliga stödet till vuxenutbildning anser motionärerna vara behäftat
med avsevärda brister, bl. a. genom att beloppen är otillräckliga. Det är
därför endast ett fåtal och oftast större företag som kan bedriva organiserad
vuxenutbildning. Utbildningsverksamheten vid företagen bör —■ menar
motionärerna — utbyggas. Detta kan ske bl. a. genom att företagen får
möjlighet att skattemässigt avsätta medel till särskilda utbildningsfonder.
Dessa skall kunna tas i anspråk i samband med förutsedda eller pågående
strukturförändringar i företagen och framför allt i lägen då dessa förändringar
förutsättes leda till friställning av arbetskraft.
Motionären i motionen 11:957 anser att frågan om samordning mellan
den föreslagna investeringsbankens verksamhet och den ordinarie bankverksamheten
bör göras till föremål för särskild utredning. Därvid bör genom
underhandlingar med affärsbankerna förutsättningar skapas för att
dessa skall kunna ingå som delägare och medverkande i investeringsbanken.
Innan en sådan utredning kommit till stånd är motionären inte villig
medverka till att en statlig investeringsbank inrättas och han yrkar därför
att propositionen nr 1967: 56 bordläggs till arets hösti iksdag.
Utskottet
De förevarande motionerna har väckts med anledning av proposition nr
1967: 56, vilken innehåller förslag om inrättande av en statlig investeringsbank.
Bevillningsutskottets betänkande nr b8 år 1967
3
I motionen II: 957 framhåller motionären att frågan om samordning mellan
den föreslagna investeringsbankens verksamhet och den ordinarie bankverksamheten
bör bli föremål för särskild utredning och att därvid genom
underhandlingar med affärsbankerna förutsättningar bör skapas för att
dessa skall kunna ingå som delägare och medverkande i investeringsbanken.
I avbidan på resultatet av en sådan utredning bör enligt motionärens
mening propositionen bordläggas till årets höstriksdag.
I motionerna I: 767 och II: 954 yrkas avslag på förslaget om inrättande
av en statlig investeringsbank. Som alternativ till en sådan bank framställer
motionärerna yrkanden, vilka syftar till en förbättring av näringslivets
arbetsvillkor och den enskildes trygghet. Motionerna innehåller, i vad
de hänvisats till bevillningsutskottet, förslag om rätt för företagen att
skattefritt avsätta medel till särskilda omställnings- och utbildningsfonder,
avsedda att tas i anspråk i samband med förutsedda eller pågående
strukturförändringar i företagen och i situationer då en friställning av arbetskraft
kan befaras.
Enligt vad utskottet erfarit har bankoutskottet inte funnit skäl biträda
det i motionen II: 957 framställda yrkandet om uppskov med behandlingen
av propositionen nr 1967: 56 till årets höstriksdag. Vid sådant förhållande
finner inte heller bevillningsutskottet skäl tillstyrka bifall till nämnda
yrkande. Utskottet avstyrker således motionen i vad den hänvisats till utskottet.
Några delade meningar torde inte råda om omskolningsverksamhetens
stora betydelse från arbetsmarknadspolitisk och samhällsekonomisk synpunkt.
Sådan verksamhet förekom fram till år 1957 i relativt ringa omfattning.
Under senare år har den emellertid ökat kraftigt och är i dag ett
viktigt hjälpmedel i kampen mot den arbetslöshet som betingas av strukturförändringar
inom näringslivet.
Utbildning i form av omskolning och fortbildning ingår också som en
betydelsefull del i de riktlinjer för den framtida arbetsmarknadspolitiken,
vilka antogs av förra årets riksdag på grundval av förslag i prop. nr 1966:
52. Den utvidgning av den arbetsmarknadsinriktade vuxenutbildningen som
då beslöts bör enligt prop. nr 1967: 85 kompletteras dels med förstärkningar
av resurserna för folkbildningen, dels med lokal- och riksrekryterande
vuxenutbildning. Utskottet vill även erinra om att riksdagen tidigare
i år fattat beslut om vidgade bidragsmöjligheter vid företagsutbildning av
äldre arbetskraft och att utredningen om kontant stöd vid arbetslöshet
(KSA-utredningen) genom tilläggsdirektiv i april i år fått i uppdrag att
med förtur behandla frågan om lämpliga former för stöd åt äldre arbetstagare
och att utforma förslag till lämpliga stödformer.
Betydelsefulla reformer på omskolnings- och fortbildningsområdet har
sålunda redan vidtagits eller föreslagits. Att jämsides med dessa — för staten
kostnadskrävande — reformer införa en rätt till skattefri fondavsättning
av medel för omskolnings- och utbildningsverksamhet anser utskot
-
4
Bevillningsutskottets betänkande nr h8 år 1967
tet inte motiverat. Stödet till omskolningsverksamheten bör således enligt
utskottets mening ske i enlighet med de riktlinjer som uppdragits i propositionerna
nr 1966:52 och nr 1967:85. Med det anförda avstyrker utskottet
bifall till motionerna I: 767 och II: 954 i vad motionerna hänvisats
till bevillningsutskottet.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att följande motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna I: 767 av herr Holmberg
in. fl. och II: 954 av herr Bohman m. fl., samt
2) motionen II: 957 av herr Ståhl,
i vad motionerna hänvisats till bevillningsutskottet, icke
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 9 maj 1967
På bevillningsutskottets vägnar:
TAGE MAGNUSSON
Närvarande :
från första kammaren: herr Einar Eriksson, fröken Ranmark*, herrar
Yngve Nilsson, Elofsson, Tage Johansson*, Wirmark*, Erik Filip Petersson*,
Paul Jansson, Ottosson* och Ahlmark; samt
från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Engkvist, Asp*,
fru Nettelbrandt, herrar Eriksson i Bäckmora, Enskog*, Kristenson*, Carlsson
i Västerås, Josefsson i Halmstad* och Börjesson i Falköping.
* Icke närvarit \id justering av betänkandet.
Reservation
av herrar Yngve Nilsson, Ottosson och Magnusson i Borås, vilka — under
åberopande av innehållet i motionerna I: 767 och II: 954 —■ ansett, att utskottet
under punkten 1 bort hemställa,
att riksdagen, med bifall till de likalydande motionerna
I: 767 av herr Holmberg in. fl. och II: 954 av herr Bohman
in. fl., måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att
Kung!. Maj :t förelägger 1967 års höstriksdag förslag om
införande av rätt för företag att till särskilda omställningsoch
utbildningsfonder skattefritt avsätta medel, avsedda
att tagas i anspråk i samband med förutsedda eller pågående
strukturförändringar i företagen och i lägen då dessa
förutsättes leda till friställning av arbetskraft.
Bevillningsutskottets betänkande nr 48 år 1967
5
Särskilt yttrande
av herrar Elofsson, Erik Filip Petersson, Ahlmark, fru Nettelbrandt,
herrar Eriksson i Bäckmora, Enskog och Börjesson i Falköping, vilka anfört
följande:
»Folkpartiet och centerpartiet har under innevarande års riksdag lagt
fram en rad förslag om arbetsmarknadspolitiska åtgärder med särskild
bakgrund i den pågående strukturomvandlingen. De förslag som vi väckt i
anledning av proposition nr 56 har behandlats av statsutskottet i dess utlåtande
nr 112. Vi vill hänvisa till detta utlåtande samt till vad vi anfört
om arbetsmarknadspolitiken vid bankoutskottets behandling av sagda proposition.
»
MARCU5 BOKTR, STHLM 1967 »70028