Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967
1
Nr 3
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till förordning om avdrag vid
inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning, m. m.,
jämte i ämnet väckta motioner, såvitt propositionen
och motionerna hänvisats till bevillningsutskottet.
I en den 16 december 1966 dagtecknad proposition, nr 17, har Kungl.
Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till
1) förordning om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning;
2) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr
370);
3) förordning om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till särskild
nyanskaffningsfond, m. m.;
4) förordning om ändrad lydelse av 3 § 3 mom. och anvisningarna till
3 § förordningen den 30 november 1951 (nr 763) angående beräkning av
statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst;
5) förordning angående ändrad lydelse av 3 § och punkt 1 av anvisningarna
till 2 § förordningen den 8 april 1960 (nr 63) om rätt till förlustutjämning
vid taxering för inkomst;
6) lag angående ändrad lydelse av 17 § lagen den 28 maj 1937 (nr 249)
om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar.
Propositionen har hänvisats till konstitutionsutskottet såvitt densamma
avser det ovan under 6) upptagna förslaget till lag angående ändrad lydelse
av 17 § lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i rätten
att utbekomma allmänna handlingar och i övrigt till bevillningsutskottet.
Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.
I propositionen föreslås att bestämmelserna i 1960 års förordning med
provisoriska bestämmelser om beskattning av aktiebolags och ekonomisk
förenings inkomst i vissa fall, den s. k. Annell-lagen, får permanent karaktär
och delvis inarbetas i kommunalskattelagen. Samtidigt föreslås att rätt
till avdrag för utdelningar på nyemissioner, som nu är begränsad till 4 %,
höjs till 5 % och att avdrag får åtnjutas under tio år mot f. n. sex år. Den
ökade avdragsmöjligheten för utdelningar föreslås gälla nyemissioner efter
den 30 juni 1966.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 saml. Nr 3
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967
I propositionen föreslås vidare att Kungl. Maj :t skall få medge rätt till
avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till nyanskaffningsfond. Avsättningen
skall avse vinst vid avyttring av rörelse eller del av rörelse, när
försäljningen är ett led i en strukturrationalisering som är önskvärd från
allmän synpunkt. Fonden skall användas för avskrivning på nyinvesteringar
i den kvarvarande rörelsen eller i en ny rörelse.
De ovannämnda författningsförslagen är av följande lydelse.
Förslag
till
Förordning
om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning
Härigenom förordnas som följer.
1 §•
Vid beräkning av nettointäkt av rörelse eller jordbruksfastighet enligt
kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370) och förordningen
den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt äger svenskt aktiebolag
erhålla avdrag för utdelning på aktie, för vilken inbetalning skett efter den
30 juni 1966, under förutsättning att, om aktien utgivits i samband med
bolagets bildande, ansökan om stiftelsehandlingarnas godkännande för bolagets
registrering ingivits till registreringsmyndigheten efter den 30 juni
1966 och, om aktien utgivits i samband med ökning av aktiekapitalet, att
beslut om ökningen anmälts för registrering efter nämnda dag.
2 §.
Avdrag medges för utdelning, som förfallit till betalning under beskattningsåret,
och får uppgå till högst fem procent av vad som inbetalats för
aktien före beskattningsårets utgång.
Omfattar räkenskapsåret kortare eller längre tid än tolv månader, jämkas
avdraget i motsvarande mån.
3 §•
Avdrag medges icke för utdelning på annat inbetalat belopp än sådant
som kan anses belöpa på tillgång i rörelse eller jordbruksfastighet.
4 §•
Avdrag medges för sammanlagt högst tio kalenderår och icke senare än
femtonde taxeringsåret efter det år då inbetalning för aktierna först skedde.
5 §.
Avdrag medges icke, om inbetalning för aktien skett genom tillskott av
aktie i annat bolag eller andel i ekonomisk förening eller om förvärvet av
den nya aktien eljest kan anses ha skett genom byte mot sådan aktie eller
andel. Detsamma gäller, om inbetalning för aktien skett genom tillskott av
3
Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967
andel i handelsbolag, vars verksamhet väsentligen består i förvaltning av
aktier i bolag eller andelar i ekonomiska föreningar, eller om förvärvet eljest
kan anses ha skett genom byte mot andel i sådant handelsbolag.
Kan tillämpning av föregående stycke antagas hindra strukturrationalisering
som är önskvärd från allmän synpunkt, äger Konungen eller myndighet
som Konungen bestämmer medge undantag, om bolaget gör framställning
härom senast den dag utdelning beslutats på de nya aktierna.
6 §•
Avdrag medges icke, om bolaget utskiftat tillgång till delägare efter ingången
av det femte året före det då ökningen av aktiekapitalet anmäldes
för registrering.
Bestämmelsen i första stycket gäller icke, om utskiftningen föranletts
av att ägare till inbetald aktie ägt påfordra inlösen av aktien enligt förbehåll
som intagits i bolagsordningen före den 1 maj 1960.
7 §•
Avdrag medges icke, om mer än hälften av bolagets aktier vid utdelningstillfället
ägdes eller på därmed jämförligt sätt innehades av svenskt aktiebolag,
svensk ekonomisk förening eller utländskt bolag.
Vid tillämpning av första stycket medräknas icke aktie som tillhör
förvaltningsföretag som avses i 54 § fjärde stycket kommunalskattelagen,
om sådana företag, i förekommande fall jämte bolag och förening som med
hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan
anses stå företagen nära, innehade mindre än hälften av samtliga aktier i
bolaget,
utländskt bolag, om skatt enligt förordningen den 12 februari 1943 (nr
44) om kupongskatt skall erläggas för utdelningen till det utländska bolaget
med helt eller nedsatt belopp, eller
annat bolag eller annan förening som är skattskyldig för utdelning på
aktien.
Vid tillämpning av denna paragraf anses aktie, som äges av en av bolag
eller förening bildad pensions- eller annan personalstiftelse, innehavd av
bolaget eller föreningen.
Aktiebolag, som yrkar avdrag, skall i självdeklarationen lämna de upplysningar
angående aktieägare i bolaget som påkallas av bestämmelserna
i denna paragraf.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Samtidigt skall förordningen den 9 december 1960 (nr 658) med provisoriska
bestämmelser om beskattningen av aktiebolags och ekonomisk förenings
inkomst i vissa fall upphöra att gälla.
Bestämmelserna i 1—8 § § i den upphävda förordningen gäller alltjämt
aktie som utgivits i samband med bolags bildande, om ansökan om stiftelsehandlingarnas
godkännande för bolagets registrering ingivits till registreringsmyndigheten
före den 1 juli 1966, och aktie som utgivits i samband
med ökning av aktiekapital, om beslut om ökningen anmälts för registrering
före nämnda dag. Bestämmelserna i 9—12 §§ i den upphävda förordningen
gäller i fråga om utdelning som varit tillgänglig för lyftning före
den 1 januari 1966.
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967
Förslag
till
Lag
om ändring i konimunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)
Härigenom förordnas, att 39 § 1 mom. och 54 § kommunalskattelagen
den 28 september 1928 samt punkt 1 av anvisningarna till 54 § samma lag1
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse)
39 §.
1 mom. Från bruttointäkt, varom
i 38 § 1 mom. förmäles, må avdrag
göras för förvaltningskostnad
ävensom för ränta å gäld, som icke
skolat avdragas enligt bestämmelserna
i 22, 25, 29, 33 och 36 §§ samt
i 2 mom. av denna paragraf. Svenskt
aktiebolag eller svensk ekonomisk
förening, som åtnjutit inkomst genom
sådan utdelning å aktier eller
föreningsandelar, för vilken jämlikt
54 § skatteplikt icke föreligger, må
likväl ej njuta avdrag för ränta å
gäld, som belöper å nämnda värdehandlingar,
i vidare mån än som
räntan överstiger utdelningen. Oaktat
vad sist sagts må bolaget eller
föreningen åtnjuta avdrag för ränta
å gäld som belöper å aktier eller
föreningsandelar, vilka innehavas
såsom ett led i organisationen avannan
verksamhet än förvaltning av
fastighet, värdepapper eller annan
därmed likartad lös egendom, ävensom
för ränta å gäld som belöper
å andra innehavda aktier i bolag eller
andelar i ekonomisk förening såvida
detta innehav motsvarar mer
än nio tiondelar av aktie- eller andelskapitalet
i sistnämnda bolag eller
förening samt under förutsättning
tillika att samma bolag eller
förening icke — direkt eller genom
förmedling av juridisk person —
under beskattningsåret ägt aktier eller
föreningsandelar’.
(Föreslagen lydelse)
1 m o in. Från bruttointäkt, varom
i 38 § 1 mom. förmäles, må a vd
r a g göras för förvaltningskostnad
ävensom för ränta å gäld, som
icke skolat avdragas enligt bestämmelserna
i 22, 25, 29, 33 och 36 § §
samt i 2 mom. av denna paragraf.
Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk
förening, som icke är förvaltningsföretag
enligt 54 § fjärde
stycket och som åtnjutit inkomst genom
sådan utdelning å aktier eller
föreningsandelar, för vilken jämlikt
54 § skatteplikt icke föreligger, må
likväl ej njuta avdrag för ränta å
gäld, som belöper å nämnda värdehandlingar,
i vidare mån än som räntan
överstiger utdelningen. Oaktat
vad sist sagts må bolaget eller föreningen
åtnjuta avdx-ag för ränta å
gäld som belöper å aktier eller föreningsandelar,
vilka innehavas såsom
ett led i organisationen av annan
verksamhet än förvaltning av
fastighet, värdepapper eller annan
därmed likartad lös egendom, ävensom
för ränta å gäld som belöper å
andra innehavda aktier i bolag eller
andelar i ekonomisk förening såvida
detta innehav motsvarar mer än nio
tiondelar av aktie- eller andelskapitalet
i sistnämnda bolag eller förening
samt under förutsättning tilllika
att samma bolag eller förening
icke — direkt eller genom förmedling
av juridisk person — under beskattningsåret
ägt aktier eller föreningsandelar.
1 Senaste lydelse av 39 § 1 mom. se 1953: 109, av 54 § se 1966: 729 och av punkt 1 av anvisningarna
till 54 § se 1954: 51.
Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
54 §.
Från skattskyldighet f r i k a 11 a s:
a) svenska aktiebolag och svenska
ekonomiska föreningar med undantag
och inskränkningar som nedan
i denna paragraf sägs:
för utdelning från svenska aktiebolag
och svenska ekonomiska föreningar;
-
b) medlem av--
Aktiebolag och —
a) svenska aktiebolag och svenska
ekonomiska föreningar med undantag
och inskränkningar som nedan
i denna paragraf sägs:
för utdelning på sådan aktie i
svenskt aktiebolag och sådan andel
som
kapitalplacerings -
i svensk ekonomisk förening
icke innehaves i
syfte;
ett år.
--bolagens verksamhet.
Aktiebolag eller ekonomisk förening,
som driver byggnadsrörelse,
tomtstyckningsrörelse eller yrkesmässig
handel med fastigheter, åtnjuter
icke skattefrihet enligt första
stycket a) för utdelning på aktie
eller andel som utgör lagertillgång i
rörelsen.
Om aktierna i svenskt aktiebolag
eller andelarna i svensk ekonomisk
förening till huvudsaklig del ägas
eller på därmed jämförligt sätt innehavas
— direkt eller genom förmedling
av juridisk person — av en fysisk
person eller ett fåtal fysiska
personer och om bolaget eller föreningen
icke visar att dess vinstmedel
i skälig omfattning använts för
utdelning till delägarna, skall vad i
Aktiebolag eller ekonomisk förening,
som uteslutande eller så gott
som uteslutande förvaltar värdepapper
eller likartad lös egendom (förvaltningsföretag),
åtnjuter icke skattefrihet
enligt första stycket a). Förvaltningsföretag
är dock frikallat
från skattskyldighet för utdelning
från svenskt aktiebolag eller svensk
ekonomisk förening i den mån sammanlagda
beloppet av den utdelning
från sådana bolag och föreningar,
som företaget uppburit under beskattningsåret,
motsvaras av utdelning
som företaget beslutat för samma
beskattningsår eller, i fråga om
investmentföretag, av beslutad utdelning
ökad med en fjärdedel.
Om aktierna i sådant svenskt aktiebolag
eller andelarna i sådan
svensk ekonomisk förening, som icke
är förvaltningsföretag, till huvudsaklig
del ägas eller på därmed jämiörligt
sätt innehavas — direkt eller
genom förmedling av juridisk person
— av en fysisk person eller ett
fåtal fysiska personer och om bolaget
eller föreningen icke visar att
dess vinstmedel i skälig omfattning
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967
(Nuvarande lydelse)
första stycket vid a) sägs äga tilllämpning
allenast såvitt avser utdelning
å aktier eller andelar, vilka
innehavas av bolaget eller föreningen
såsom ett led i organisationen av
annan verksamhet än förvaltning av
fastighet, värdepapper eller annan
därmed likartad lös egendom.
Förvärvar svenskt------
Att personer,-------sam
(Se vidare anvisningarna.)
(Föreslagen lydelse)
använts för utdelning till delägarna,
gäller frikallelse från skattskyldighet,
enligt första stycket vid a) allenast
såvitt avser utdelning å aktier
eller andelar, vilka innehavas av bolaget
eller föreningen såsom ett led
i organisationen av annan verksamhet
än förvaltning av fastighet, värdepapper
eller annan därmed likartad
lös egendom.
Om särskilda skäl föreligga, kan
riksskattenämnden medgiva dels att
bolag eller ekonomisk förening, som
icke är förvaltningsföretag enligt
fjärde stycket men vars verksamhet
till icke oväsentlig del består i förvaltning
av värdepapper eller därmed
likartad lös egendom, skall i
beskattningsavseende behandlas som
sådant förvaltningsföretag, dels att
förvaltningsföretag, som är moderföretag
i en koncern och som ombesörjer
vissa gemensamma uppgifter
för koncernens räkning, icke skall i
beskattningsavseende behandlas som
förvaltningsföretag. Mot beslut, som
riksskattenämnden meddelat i sådant
ärende, får talan icke föras.
inbetald insats,
na paragraf.
(Se vidare anvisningarna.)
Anvisningar
till 54 §.
1. Den befrielse-------enligt 29 § 2 mom.
Aktie eller andel anses icke innehavd
i kapitalplacerings syfte (se
54 § första stycket a)), om det sammanlagda
röstetalet för ägarens aktier
i det utdelande bolaget eller andelar
i den utdelande föreningen vid
beskattningsårets utgång motsvarade
en fjärdedel eller mera av röstetalet
för samtliga aktier i bolaget eller
andelar i föreningen eller om det
göres sannolikt att innehavet av aktien
eller andelen betingas av den rörelse
eller det jordbruk eller skogsbruk,
som bedrives av aktiens eller
7
Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
andelens ägare eller av aktiebolag
eller ekonomisk förening som med
hänsyn till äganderättsförhållanden
eller organisatoriska förhållanden
kan anses stå ägaren nära. Aktie
eller andel i förvaltningsföretag anses
dock innehavd i kapitalplaceringssyfte,
när förvaltningsföretaget
äger aktier eller andelar som skulle
anses innehavda i sådant syfte om de
innehafts direkt av den som äger
aktien eller andelen i förvaltningsföretaget.
Med investmentföretag enligt 54 §
fjärde stycket förstås förvaltningsföretag,
vars uppgift väsentligen är
att genom ett välfördelat värdepappersinnehav
erbjuda aktieägare eller
andelsägare riskfördelning och vars
aktier eller andelar ägas av ett stort
antal fysiska personer.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Äldre bestämmelser
gäller dock fortfarande vid 1966 års taxering och i fråga om
eftertaxering för år 1966 eller tidigare år samt i fråga om sådan utdelning
från svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening som varit tillgänglig
för lyftning före den 1 januari 1966.
Förslag
till
Förordning
om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till särskild nyanskaff
ningsfond,
m. m.
Härigenom förordnas som följer.
1 §•
Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer äger, om synnerliga
skäl föreligger, medge, att skattskyldig som avyttrar rörelse eller del av
rörelse får vid beräkning av nettointäkt av rörelsen enligt kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370) och förordningen den 26 juli 1947 (nr
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967
576) om statlig inkomstskatt erhålla avdrag för belopp som avsättes till särskild
nyanskaffningsfond.
Synnerliga skäl anses föreligga, om avyttringen utgör led i strukturrationalisering
som är önskvärd från allmän synpunkt och den skattskyldige har
för avsikt att efter avyttringen göra betydande investering för sin återstående
verksamhet eller för en ny verksamhet.
Ansökan om rätt till avdrag göres före utgången av den tid, inom vilken
sökanden skall avlämna självdeklaration för det beskattningsår då avyttringen
skedde.
Avdrag får icke överstiga ett belopp motsvarande 60 procent av den vid
avyttringen erhållna ersättningen för varulager och hela ersättningen för
övriga tillgångar i den mån ersättningen ingår i den skattepliktiga intäkten
av rörelsen. Har den skattskyldige på grund av ersättningen erhållit avdrag
för avskrivning på annan tillgång än lagertillgång med större belopp än som
annars skulle ha medgivits, jämkas dock avdraget för avsättning till nyanskaffningsfond
i motsvarande mån. Är minskningen av dold reserv i varulager
under beskattningsåret mindre än 60 procent av försäljningspriset för
varulagret i den avyttrade rörelsen, beräknas den högsta tillåtna avsättningen
till nyanskaffningsfond på grund av denna försäljning till ett belopp som
motsvarar minskningen av dold reserv. Vid beräkning av den dolda reserven
får, om prisstegring ägt rum under beskattningsåret, lagret vid beskattningsårets
ingång upptagas till återanskaffningsvärdet vid beskattningsårets utgång.
3 §.
Särskild nyanskaffningsfond får tagas i anspråk under visst beskattningsår
för avskrivning på tillgång som anges i beslut enligt 1 § och som anskaffats
under beskattningsåret. Om fonden användes för nedskrivning av
lagertillgång, får dock en lägre värdesättning på lagret i dess helhet vid beskattningsårets
utgång ej godtagas än som är medgivet enligt gällande bestämmelser.
Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer äger medge att särskild
nyanskaffningsfond får tagas i anspråk även i annan förvärvskälla
än den vari avsättningen skett.
4 §•
För beskattningsår, då särskild nyanskaffningsfond tages i anspråk enligt
denna förordning, medges vid taxeringen icke avdrag för avskrivning
eller nedskrivning enligt 3 § med belopp som svarar mot fondens minskning.
Tillgången anses dock avskriven eller nedskriven med ett belopp som
svarar mot vad som tagits i anspråk av fonden.
5 §•
Medel som avsatts till särskild nyanskaffningsfond skall tagas i anspråk
enligt 3 § eller tagas upp som skattepliktig intäkt i förvärvskällan senast
under det beskattningsår, för vilket taxering sker under tredje taxeringsåret
efter det då avdrag för avsättningen medgavs. Om svårigheter föreligger för
den skattskyldige att taga medlen i anspråk, får Konungen eller myndighet
som Konungen bestämmer förlänga denna tid med ytterligare högst tre år.
Avsatta medel, som återföres till beskattning, ökas med ett belopp, som
Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967
9
motsvarar ränta efter tre procent om året för varje taxeringsår som förflutit
efter det år, då avdrag för avsättningen medgavs, till och med det taxeringsår,
då de avsatta medlen återföres till beskattning.
Vid den taxering, då återföring till beskattning sker, får varken nettointäkten
eller den till kommunal inkomstskatt uppskattade inkomsten av den
förvärvskälla, varom är fråga, upptagas lägre än den till beskattning återförda
fondavsättningen jämte ränta.
6 §•
Har skattskyldig tagit särskild nyanskaffningsfond i anspråk i annan
ordning än enligt 3 §, eller har skattskyldig trätt i likvidation eller skattskyldigt
dödsbo skiftats, återföres till fonden avsatta medel till beskattning
för det beskattningsår, varunder fonden tagits i anspråk eller beslutet
om likvidationen fattats eller skiftet ägt rum. Till beloppet lägges därvid
ränta enligt de grunder som angivits i 5 §. I fall av likvidation eller
skifte beräknas dock räntan efter endast två procent.
Har aktiebolag eller förening genom fusion uppgått i annat företag, återföres
särskild nyanskaffningsfond hos det förra företaget, om den icke enligt
tredje stycket övertagits av det senare företaget, till beskattning för det
beskattningsår, varunder rättens tillstånd till fusionen registrerats. Till
beloppet lägges därvid ränta efter två procent om året enligt de grunder
som angivits i 5 §.
Vid fusion enligt 28 § 3 mom. första eller andra stycket kommunalskattelagen
får moderbolaget eller den övertagande föreningen i beskattningsavseende
övertaga särskild nyanskaffningsfond. Därvid anses som om fonden
avsatts hos moderbolaget eller den övertagande föreningen under det beskattningsår,
då avsättningen skett hos dotterbolaget eller den överlåtande
föreningen.
Vid återföring av medel till beskattning enligt denna paragraf äger 5 §
tredje stycket motsvarande tillämpning.
7 §•
Vid tillämpning av denna förordning anses tidigare till särskild nyanskaffningsfond
avsatta medel ha tagits i anspråk före senare avsättningar.
8 §.
Har medel återförts till beskattning enligt 5 eller 6 §, skall taxeringsnämnden
lämna annan taxeringsnämnd de underrättelser, som fordras för
tillämpning av denna förordning vid taxeringen inom sist angivna nämnd.
Inom taxeringsdistrikt upprättas förteckning över dem som skall taxeras
till statlig inkomstskatt där och som under beskattningsåret avsatt medel
till eller övertagit särskild nyanskaffningsfond eller tagit sådan fond i anspråk.
Förteckningen insändes till länsstyrelsen sedan taxeringsnämnden
avslutat sitt arbete.
9 §•
Har särskild nyanskaffningsfond tagits i anspråk för avskrivning avkostnad
för ny-, till- eller ombyggnad eller grundförbättring av fastighet
eller del därav och har fastigheten avyttrats inom tio år från utgången av
det beskattningsår, varunder ianspråktagandet skett, räknas såsom skattepliktig
intäkt i den förvärvskälla i vilken fonden tagits i anspråk vad som
vid avyttringen återbekommits av'' belopp, för vilka företaget erhållit avdrag
lf Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 samt. Nr 3
10
Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967
enligt denna förordning, i den mån det återbekomna beloppet icke ingår i
skattepliktig realisationsvinst. Motsvarande gäller då ersättning utfaller på
grund av försäkring för skada på sådan fastighet samt skadan inträffat
inom nyss angiven tid.
Vid beräkning av återvunnet belopp skall i förekommande fall avdrag för
avsättning till särskild nyanskaffningsfond anses återvunnet före avdrag
för värdeminskning.
10 §.
Skattskyldig, som gjort avsättning till särskild nyanskaffningsfond eller
som enligt 6 § tredje stycket övertagit sådan fond, är pliktig att vid självdeklaration
för det beskattningsår, då avsättningen eller övertagandet ägt
rum, ävensom för varje påföljande beskattningsår, intill dess de avsatta
medlen avförts ur fonden, foga uppgift enligt fastställt formulär rörande avsättning
av medel till fonden samt fondens användning och avveckling.
Länsstyrelsen upprättar förteckning över särskilda nyanskaffningsfonder
enligt denna förordning. I förteckningen antecknas de uppgifter, som fordras
för taxeringskontroll, såsom medgivna fondavsättningar, ianspråktagna
eller till beskattning återförda fondmedel.
11 §•
Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna förordning meddelas av
Konungen.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,
och skall tillämpas första gången vid 1967 års taxering.
Förslag
till
Förordning
om ändrad lydelse av 3 § 3 mom. och anvisningarna till 3 § förordningen
den 30 november 1951 (nr 763) angående beräkning av statlig inkomstskatt
för ackumulerad inkomst
Härigenom förordnas, att 3 § 3 mom. och anvisningarna till 3 § förordningen
den 30 november 1951 angående beräkning av statlig inkomstskatt
för ackumulerad inkomst1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
3 §•
3 mom. I fråga-------avses, samt
6) intäkt, som uppkommit därige- 6) intäkt, som uppkommit därigenom
att avsättning till särskilda in- nom att avsättning till särskilda in
1
Senaste lydelse av 3 § 3 mom. och anvisningarna till 3 § se 1962:193.
Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967
11
(Nuvarande lydelse)
vesteringsfonder för förlorade inventarier
och lagertillgångar eller för
avyttrat fartyg återförts till beskattning
under sådana förhållanden att,
därest det återförda beloppet i stället
utgjort köpeskilling för tillgångarna
i fråga, köpeskillingen enligt
5) ovan skulle ansetts såsom ackumulerad
inkomst, dock att ränta som
tillägges det återförda beloppet icke
skall anses utgöra sådan inkomst.
Vad i---
(Föreslagen lydelse)
vesteringsfonder för förlorade inventarier
och lagertillgångar eller för
avyttrat fartyg eller till särskild nyanskaffnings
fond återförts till bebeskattning
under sådana förhållanden
att, därest det återförda beloppet
i stället utgjort köpeskilling för
tillgångarna i fråga, köpeskillingen
enligt 5) ovan skulle ansetts såsom
ackumulerad inkomst, dock att ränta
som tillägges det återförda beloppet
icke skall anses utgöra sådan inkomst,
och rörelsegren.
Anvisningar
till
Vad i-----------a''''
Såsom ersättning-------
Med skadestånd-------
Vid tillämpning-------
Skatteberäkning för------
att vid nämnda tidpunkt icke
kvarstår avsättning, som skett till
lagerregleringskonto eller som, till
ersättande av avyttrat fartyg eller
till ersättande av förlorade tillgångar
i verksamheten, skett till särskilda
investeringsfonder för avyttrat fartyg
eller för förlorade inventarier
och lagertillgångar,
samt att,--• -------
Utöver vad---------
3 §•
verka skog.
— i rörelsen.
— ej träffats.
— och lagertillgångar.
— obetydlig omfattning,
att vid nämnda tidpunkt icke
kvarstår avsättning, som skett till
lagerregleringskonto eller särskild
ny anskaffnings fond eller som, till
ersättande av avyttrat fartyg eller
till ersättande av förlorade tillgångar
i verksamheten, skett till särskilda
investeringsfonder för avyttrat fartyg
eller för förlorade inventarier och
lagertillgångar,
— tidigare rörelsen.
rörelsens avveckling.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
12
Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967
Förslag
till
Förordning
angående ändrad lydelse av 3 § och punkt 1 av anvisningarna till 2 §
förordningen den 8 april 1960 (nr 63) om rätt till förlustutjämning
vid taxering för inkomst
Härigenom förordnas, att 3 § och
ordningen den 8 april 1960 om rätt
inkomst skall erhålla ändrad lydelse
(Nuvarande lydelse)
3
Förlustavdrag må-------
Rätten till förlustavdrag bortfaller,
om den skattskyldige för förluståret
åsatts taxering, vid vilken beskattningsbar
inkomst fastställts.
Vad nu sagts har dock ej avseende å
fall, där fastställandet av den beskattningsbara
inkomsten berott på att investeringsfond
återförts till beskattning
eller, såvitt fråga är om taxering
till kommunal inkomstskatt, garantibelopp
för fastighet upptagits
såsom skattepliktig inkomst.
Har skattskyldig försatts----
Har skattskyldig eller------
punkt 1 av anvisningarna ti
till förlustutjämning vid taxering för
på sätt nedan anges.
(Föreslagen lydelse)
§•
--- kommunal inkomstskatt.
Rätten till förlustavdrag bortfaller,
om den skattskyldige för förluståret
åsatts taxering, vid vilken beskattningsbar
inkomst fastställts.
Vad nu sagts har dock ej avseende å
fall, där fastställandet av den beskattningsbara
inkomsten berott på att
investeringsfond eller särskild nyanskaffningsfond
återförts till beskattning
eller, såvitt fråga är om taxering
till kommunal inkomstskatt, garantibelopp
för fastighet upptagits
såsom skattepliktig inkomst.
—------— eller tidigare.
-----— att hänföra.
Anvisningar
till
1. Förlust, som---—----
Har investeringsfond återförts till
beskattning, skall vid beräkning av
den förlust, som berättigar till förlustavdrag,
bortses från det belopp,
som på grund av återföringen upptagits
såsom skattepliktig intäkt,
dock endast i den mån detta belopp
inrymmes i den för förluståret fastställda
beskattningsbara inkomsten
§■
--skogs ingångsvärde.
Har investeringsfond eller särskild
nyanskaffningsfond återförts
till beskattning, skall vid beräkning
av den förlust, som berättigar
till förlustavdrag, bortses från det
belopp, som på grund av återföringen
upptagits såsom skattepliktig intäkt,
dock endast i den mån detta
belopp inrymmes i den för förlust
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967
13
(Nuvarande lydelse)
minskad, i förekommande fall, med
garantibelopp för fastighet.
(Föreslagen lydelse)
året fastställda beskattningsbara inkomsten
minskad, i förekommande
fall, med garantibelopp för fastighet.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 17 § lagen den 23 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar
i rätten att utbekomma allmänna handlingar
Härigenom förordnas, att 17 § lagen den 28 maj 1937 om inskränkningar
i rätten att utbekomma allmänna handlingar1 skall erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse)
Till myndighet---
Förmögenhetslängd må
Handlingar i — ----
Handlingar i ärenden angående befrielse
från tillämpning av bestämmelserna
om beräkning av skattepliktig
realisationsvinst vid avyttring
av aktier eller liknande egendom
i samband med strukturrationalisering
må ej utan samtycke av den
som sökt befrielse utlämnas till annan
tidigare än tjugu år från handlingens
datum.
(Föreslagen lydelse)
17 §.
--utlämna denna.
längdens datum,
handlingens datum.
Handlingar i ärenden angående befrielse
från tillämpning av bestämmelserna
om beräkning av skattepliktig
realisationsvinst vid avyttring
av aktier eller liknande egendom i
samband med strukturrationalisering
och angående rätt att erhålla
avdrag vid taxeringen för avsättning
till särskild nyanskaffningsfond må
ej utan samtycke av den som sökt
befrielse utlämnas till annan tidigare
än tjugu år från handlingens datum.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uPP§ift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
i Senaste lydelse av 17 § se 1966: 229.
14
Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967
Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta
motioner, nämligen
I) de likalydande motionerna I: 685 av herrar Gösta Jacobsson och Brundin
samt II: 853 av herr Magnusson i Borås m. fl, vari hemställts,
1) att riksdagen måtte med ändring av förslagen i proposition nr 17
besluta,
a) att avdrag enligt förordningen om avdrag vid inkomsttaxeringen för
viss aktieutdelning skall få ske under förutsättning att ansökningshandlingarna
vid nybildning av bolag liksom vederbörlig anmälning vid ökning
av aktiekapitalet ingivits efter utgången av 1960,
b) att avdrag för utdelning skall få uppgå till högst 6 procent,
c) att avdrag skall medges för sammanlagt högst 20 kalenderår och icke
senare än tjugofemte taxeringsåret efter det år då inbetalning för aktierna
först skedde,
d) att det förhållandet att aktier ägs av förvaltningsföretag ej i princip
skall föranleda förlust av avdragsrätten, samt
e) att avdragsrätt vid inkomsttaxeringen skall införas för kostnad för
nyemission; ävensom
2) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderliga
författningsändringar;
II) de likalydande motionerna I: 686 av herr Tistad m. fl. samt II: 854 av
herrar Sjönell och Gustafson i Göteborg, vari hemställts,
1) att riksdagen vid sin behandling av Kungl. Maj :ts proposition nr 17
måtte
a) besluta att den i propositionen föreslagna lagstiftningen skall anses
provisorisk i avvaktan på resultatet av nedan under d) nämnd utredning,
b) besluta att avdrag för utdelningar på nyemissioner tills vidare skall
få åtnjutas under sammanlagt högst tjugo år i stället för under högst tio år,
som föreslås i propositionen,
c) besluta att avsättning till särskild nyanskaffningsfond inom ett företag
i en koncern skall kunna tillgodogöras även för avskrivning av tillgångar
inom ett annat företag i samma koncern, när rekvisiten i övrigt är
uppfyllda,
d) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om tilläggsdirektiv till företagsskatteutredningen
rörande i motionerna begärda utredningsuppdrag,
e) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om ytterligare utredning rörande
det förslag till alternativ utformning av bestämmelserna om särskild nyanskaffningsfond,
som framlagts av KF i remissyttrande över departementspromemorian;
samt
2) att vederbörande utskott måtte utarbeta av förslagen här ovan föranledd
ändring i propositionens lagtextförslag; ävensom
III) motionen II: 852 av herr Karlsson i Huddinge m. fl., vari hemställts,
att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 17.
Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967
15
Motionen II: 852 har såvitt avser ändring i lagen om inskränkningar i
rätten att utbekomma allmänna handligar hänvisats till konstitutionsutskottet
och i övrigt till bevillningsutskottet.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna I: 686, II: 852 och II: 853.
Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar
utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan
återfinns under följande rubriker på nedan angivna sidor i propositionen,
nämligen
Inledning, s. 14—15.
Annell-lagen, s. 15—27.
Avsättning till nyanskaffningsfond, s. 27—31.
Remissyttrandena, s. 32—47.
Departementschefen, s. 47—55.
Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.
I motionerna I: 685 och II: 853 framhålles inledningsvis att de föreslagna
förändringarna beträffande nyemissioner och den s. k. kedjebeskattningen
inte bör uppfattas som ett slutgiltigt ställningstagande till företagsbeskattningens
utformning.
Om man vill nå det av departementschefen angivna syftet, nämligen att
jämställa nyemissioner av aktier med kapitalanskaffning via lånemarknaden,
är det, framhåller motionärerna vidare, inte rimligt att begränsa avdragstiden
till så kort period som tio år. Löptiden för obligationer i näringslivet
är ytterst sällan så kort som tio år utan normalt 20 ä 30 år. En
nyemission brukar övervägas i samband med en planerad utvidgning av
verksamheten eller annan större nyinvestering. Från denna utgångspunkt
är det naturligt och psykologiskt mest lämpligt att vid bestämmandet av
avdragsperiodens längd beakta den normala omloppstiden för kapitalet till
en större investering, det må gälla maskiner eller byggnader. Sannolikt är
att denna tidrymd är genomsnittligt längre än vad som är normal löptid
för obligationslån. Rätten till avdrag för utdelning på nyemitterat aktiekapital
bör därför inte sättas lägre än till 20 år.
Den senaste tidens erfarenheter ger också vid handen att ränteläget förändrats
på ett sådant sätt att utdelningen på nyemitterat kapital måste sättas
mycket högt. Den i dagarna vidtagna räntesänkningen torde inte förändra
bilden. En höjning av utdelningarnas relativa storlek vid nyemissioner
torde komma att krävas i fortsättningen även med hänsyn till den införda
eviga realisationsvinstbeskattningen vid försäljning av aktier. I da
-
16
Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967
gens läge skulle därför krävas en betydligt högre procentsats såsom maximum
än den föreslagna, 5 procent. Emellertid bör en avvägning ske över en
längre tidsperiod, och därvid har motionärerna funnit att ett maximum anknutet
till 6 procent på inbetalt kapital är skäligt. Det hade även varit önskvärt
att man i detta sammanhang närmare prövat vissa uppslag som framkommit
om att anknyta procentsatsen till den aktuella obligationsräntan
under emissionsåret eller liknande.
De nya bestämmelserna föreslås skola tillämpas beträffande emissioner
som skett efter den 30 juni 1966. Många företag har emellertid gjort emissioner
kort tid dessförinnan, bl. a. med hänsyn till att rätten till avdrag enligt
då gällande bestämmelser eljest till viss del skulle ha gått förlorad. För
sådana företag blir normalt utdelningen sämre behandlad i skattehänseende
än om de nya föreslagna reglerna gällt. Det är med hänsyn härtill motiverat
att låta de nya förmånligare reglerna gälla även emissioner före
halvårsskiftet 1966. Härför talar också praktiska skäl. De nya bestämmelserna
bör lämpligen gälla beträffande utdelningar på aktier, vilka emitterats
efter utgången av år 1960.
Genom 7 § inskränks rätten till avdrag för utdelning på nyemitterat aktiekapital,
om mer än hälften av bolagets aktier ägs av svenskt aktiebolag,
svensk ekonomisk förening eller utländskt bolag. Därvid skall dock inte
medräknas aktier som tillhör förvaltningsbolag, såvida inte förvaltningsbolaget
eventuell l tillsammans med närstående bolag och föreningar innehar
minst hälften av samtliga aktier i det utdelande bolaget. Som bl. a. riksskattenämnden
framhållit i sitt remissyttrande över promemorieförslaget
torde det för närvarande knappast finnas några vanliga förvaltningsföretag
som inte årligen utdelar sina vinster för att därigenom vinna skattemässiga
fördelar. I princip är förvaltningsföretaget skattskyldigt för utdelningen,
och om det självt undgår beskattning därför att det delar ut erhållna aktieutdelningar
övergår beskattningsanspråket på aktieägaren i förvaltningsbolaget.
Härigenom torde tillräckliga garantier föreligga för att den dubbelbeskattningseffekt
som lagstiftningen åsyftar blir effektuerad i tillräcklig
omfattning. De skäl som vid förordningens tillkomst anfördes för att diskriminera
förvaltningsföretag var utomordentligt svaga, och utvecklingen har
visat att den risk för »att lagstiftningen skulle utnyttjas för att nå icke avsedda
skattelättnader» torde vara ringa. Med hänsyn härtill och då utdelning
direkt till stat och kommun inte medför att avdragsrätten går förlorad
bör det förhållandet att aktier ägs av förvaltningsföretag i princip inte föranleda
förlust av avdragsrätten. Nämnas bör att förvaltningsföretagen inte
själva kan erhålla avdrag för utdelning å nyemitterade aktier, eftersom de
inte driver rörelse eller jordbruk.
Flera remissinstanser på näringslivets område — däribland Kooperativa
förbundet — har förordat att i skatteförfattningarna införs en bestämmelse
som medger rätt till avdrag för stämpelkostnader och andra kostnader i
Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967 17
samband med emission av aktier. Därvid har påpekats att samtliga kostnader
för upptagande av t. ex. ett obligationslån är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen.
Detta förslag har inte upptagits i den föreliggande propositionen.
Enligt motionärernas uppfattning är det av remissinstanserna framförda
yrkandet väl underbyggt, och för att bättre tillgodose syftet med lagstiftningen
borde en motsvarande avdragsrätt införas för kostnader för nyemissioner.
Som motivering för yrkandena i motionerna I: 686 och II: 85i anföres
bl. a. följande. Innan man föreslagit en permanentning av Annell-lagstiftningen,
borde man med bl. a. det erfarenhetsmaterial, som numera finns,
ha sökt närmare utreda lagstiftningens inverkan på kapitalmarknaden, företagens
investeringsvolym etc. och de samhällsekonomiska konsekvenserna
av förslaget. Någon sådan utredning har emellertid inte gjorts. Man torde
över huvud taget kunna ifrågasätta lämpligheten av isolerade delreformer
på företagsbeskattningens område utan noggranna undersökningar om
de samhällsekonomiska verkningarna. Det nu framlagda förslaget framstår
i detta hänseende inte som någon isolerad företeelse. Den nyligen genomförda
aktievinstbeskattningen är ett annat exempel på en sådan delreform
med vittgående samhällsekonomiska konsekvenser, vid vars genomförande
de ekonomiska sammanhangen inte närmare utretts. Kapitalförsörjningsproblemet
och dess samband med skattesystemet fordrar betydligt grundligare
undersökningar än vad som presterats. Näringslivets allt större behov
av riskvilligt kapital nödvändiggör redan i och för sig en allmän översyn
av företagsbeskattningen och dess funktion och syften. Problematiken
kring kedjebeskattningsfrågan tas inte heller upp till närmare behandling
i promemorian, utan man har nöjt sig med några kortfattade hänvisningar
till vad som anförts av 1960 års sakkunniga och av departementschefen i
samband med införandet av den provisoriska lagstiftningen. Med tanke på
tidigare gjorda uttalanden från lagstiftare och från remissinstanser föreslår
motionärerna att de föreslagna ändringarna skall betraktas som provisoriska
och att frågan vidare utredes genom företagsskatteutredningen.
Propositionens förslag innebär visserligen att bestämmelserna om avdrag
för utdelning på nyemissioner förbättras, men det kommer likväl att
löna sig i skattehänseende att göra obligationsemissioner i stället för nyemissioner
av aktier. Avdrag för erlagd obligationsränta får göras under
obligationens hela löptid, d. v. s. för industriobligationer i genomsnitt ca
20 år, och med högre belopp (obligationsräntan) än den avdragsberättigade
aktieutdelningen. Om tidsperioden för avdraget utsträckes till 20 år, innebär
detta ytterligare ett steg mot skattemässig'' likabehandling av finansiering
genom nyemission och lånefinansiering. Ännu ett skäl för att sätta
tiden till 20 år är att man därigenom skulle uppnå en viss anknytning av
avdragsrättens utsträckning i tiden till den normala omloppstiden för ka
-
18 Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967
pilalet till en större investering i maskiner och byggnader. Den normala
löptiden för industriobligationer kan ses som ett uttryck för tanken att lånetiden
bör sammanfalla med investeringens livslängd. Införandet av en
avdragsperiod på 20 år torde inte komma att lägga hinder i vägen för en
ev. omläggning av systemet, som kan bli en följd av ovan föreslaget utredningsarbete.
Som ytterligare åtgärd för likabehandling av finansieringsalternativen
kan man överväga en avdragsprocent som anknyter närmare till
den faktiska obligationsräntan. Man kan t. ex. fastställa avdragsprocenten
under ett visst år till den genomsnittliga låneräntan under året och sedan
låta procenten variera årsvis i överensstämmelse med räntevariationerna.
Denna fråga bör närmare utredas i samband med den föreslagna översynen.
Bestämmelserna om rätt till avdrag för avsättning till särskild nyanskaffningsfond
avviker från de regler som gäller för t. ex. särskild investeringsfond
för avyttrat fartyg, vilken ligger närmast till hands för jämförelse.
För avdragsrätt krävs enligt förslaget »synnerliga skäl», d. v. s. att försäljningen
skall vara ett led i allmännyttig striiktuiTationalisering. Nagon
sådan kvalifikation uppställs inte för fartygsfonder eller för andra investeringsfonder.
Kungl. Maj :t föreslås således beträffande nyanskaffningsfonderna
få diskretionär prövningsrätt i frågan huruvida »synnerliga skäl»
föreligger eller inte. Endast med största tveksamhet kan motionärerna
med beaktande av att lagstiftningen klart utsäges vara ett provisorium —
tillstyrka en sådan ordning. KF har i sitt remissyttrande skisserat en alternativ
utformning av fondbestämmelserna på grundval av generella regler.
KF:s förslag bör ytterligare utredas.
En motsvarighet till rekvisitet »synnerliga skäl» återfinns i de av fjolårets
riksdag beslutade dispensreglerna till den då genomförda aktievinstbeskattningen.
Befrielse från sådan aktievinstskatt, som beräknas enligt
den s. k. schablonmetoden, kan medges om beskattningen kan antagas
»hindra strukturrationalisering, som är önskvärd från allmän synpunkt».
Vid riksdagsbehandlingen framhöll bevillningsutskottet, att det var angeläget,
»att prövningen av dispensfallen blir så liberal och likformig som
möjligt». Motionärerna förutsätter, att detta uttalande även får i tillämplig
män gälla den i detta sammanhang aktuella lagstiftningen.
Enligt propositionen skall fondavsättning kunna användas för avskrivning
av tillgångar i annan förvärvskälla än den, vari avsättning skett. Däremot
säges ingenting om möjligheterna att — inom en koncern — använda
fondavsättningen inom ett företag till avskrivning av investeringar i ett annat
företag. Detta anser motionärerna vara en brist i propositionen. När
ett koncernföretag företar en större försäljning i strukturrationaliseringssyfte
är det ofta inte lämpligt eller ens möjligt att företa nyinvesteringar i
samma företag, om strukturrationaliseringssyftet skall bibehållas. Det är i
stället ofta nödvändigt att nyinvesteringar göres inom ett annat företag i
koncernen. Därigenom uppnås större och effektivare enheter. Även i såda
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967
19
na fall bör möjlighet föreligga att göra avsättning till nyanskaffningsfond
och använda de avsatta medlen till avskrivning på de nyanskaffade tillgångarna.
Regler av motsvarande innebörd gäller redan i fråga om investeringsfonder
i konjunktur ut jämningssyf te. I förevar ande sammanhang får
sådana regler anses vara än mer befogade.
Under hänvisning till LO:s remissyttrande över de i propositionen redovisade
förslagen hemställes i motionen II: 852 om avslag på propositionen.
Därutöver anför motionärerna. Kungl. Maj :t har i annat sammanhang
föreslagit inrättandet av en investerings- eller näringspolitisk fond med
uppgift att tjäna samma syfte som förslagen i den förevarande propositionen.
Det måste enligt motionärernas mening vara riktigare att genom stöd
från en sådan fond söka kanalisera det samhälleliga stödet till vad som från
samhällsekonomisk synpunkt får anses vara mest ändamålsenligt. Generellt
verkande skattelindringsåtgärder ger inte lika effektivt bidrag till en
från samhälleliga synpunkter riktig styrning av investeringarna. Härtill
kommer att företagsbeskattningen befinner sig under utredning inom företagsskatteutredningen.
Denna väntas under innevarande år avge ett delbetänkande.
Det brukar i de flesta andra sammanhang vara praxis att avvakta
resultatet av en pågående utredning, innan beslut fattas som griper in
på det ifrågavarande området. Motionärerna anser att sådan hänsyn i hög
grad förtjänar beaktande i detta fall.
Utskottet yttrande
Utskottet behandlar först frågan om permanentning av den s.k. A nnell-lagen,
d.v.s. 1960 års förordning med provisoriska bestämmelser
om beskattningen av aktiebolags och ekonomisk förenings inkomst i
vissa fall. I nämnda förordning stadgas dels rätt för aktiebolag att vid
taxeringen åtnjuta avdrag för utdelning på nyemissioner och dels vissa
undantag från regeln om aktiebolags och ekonomiska föreningars skattefrihet
för utdelningar från svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar.
Enligt gällande bestämmelser medges avdrag för utdelning på sådana
aktier, för vilka inbetalning sker under tiden den 1 januari 1961—den 31
december 1970 i samband med bolags bildande eller vid ökning av aktiekapital.
Avdraget är fastställt till 4 % av det kapital som vid beskattningsårets
utgång inbetalts för de nya aktierna. Rätten till avdrag är begränsad
till sammanlagt högst sex år.
Den begränsning av aktiebolagens och de ekonomiska föreningarnas
skattefrihet för utdelningar från svenska akiebolag och svenska ekonomiska
föreningar, som stadgas i förordningen, innebär, att bolag och
20
Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967
föreningar, som driver rörelse, jordbruk eller skogsbruk eller förvaltar
fastighet, är skattskyldiga för utdelning på aktier och andelar, som anskaffats
i kapitalplaceringssyfte. Bolag eller föreningar som förvaltar värdepapper
eller liknande tillgångar (förvaltningsföretag) är skattskyldiga
för uppburen utdelning i den mån sammanlagda beloppet därav överstiger
den av företaget för beskattningsåret beslutade egna utdelningen eller, då
fråga är om s. k. investmentbolag, 125 procent av bolagets egen utdelning.
Bolag och föreningar som driver byggnadsrörelse, tomtstyckningsrörelse
eller yrkesmässig handel med fastigheter är skattskyldiga för utdelning
på aktier, som utgör lager i rörelsen. Lagstiftningen är provisorisk och
gäller vid 1963—1977 års taxeringar.
Annell-lagens bestämmelser kan sägas innebära en differentiering av
bolagsbeskattningen på så sätt att utdelad vinst beskattas lägre än fonderad.
Syftet med lagstiftningen är att genom rätten till avdrag för utdelning på
nyemissioner underlätta aktiebolagens kapitalförsörjning i form av ökning
av aktiekapitalet och att i beskattningshänseende jämställa företagens innehav
av aktier i kapitalplaceringssyfte med andra kapitalinvesteringar.
I propositionen föreslås bl. a. att rätten till avdrag för utdelning på nyemissioner
höjs till 5 % och att avdrag får åtnjutas under sammanlagt
högst tio år, dock inte senare än femtonde taxeringsåret efter inbetalningen
för aktierna. Vidare förordas att bestämmelserna i Annell-lagen får permanent
karaktär. Enligt förslaget skall reglerna om skattskyldighet för
utdelningar införas i kommunalskattelagen, medan bestämmelserna om
avdragsrätt för utdelningar av praktiska skäl skall intas i en särskild förordning.
Under senare år har bolagens möjligheter till självfinansiering påtagligt
försämrats dels genom skärpning av varulagervärderingsreglerna samt begränsning
av möjligheterna att göra avsättning till pensionsstiftelse och
dels genom de minskade vinstmarginalerna. De bedömningar av den framtida
ekonomiska utvecklingen och kreditbehoven, som gjorts i 1965 års
långtidsutrednings betänkande »Svensk ekonomi 1966—1970 med utblick
mot 1980» (SOU 1966: 1) och i det nyligen framlagda betänkandet »Finansiella
långtidsperspektiv» (SOU 1967:6) visar att det för avsevärd tid
framåt kommer att föreligga ett ökat behov av investeringar inom näringslivet,
om produktionsökningen skall kunna hållas på en tillfredsställande
nivå. Den ogynnsamma utvecklingen av företagens finansiella sparande
samt kraven på fortsatt rationaliseringsverksamhet aktualiserar bl. a. frågan
om en ökad inriktning av det enskilda sparandet på aktier och liknande
värdepapper. Näringslivets kapitalförsörjning har hittills till relativt obetydlig
del kunnat tillgodoses via aktiemarknaden. Det är emellertid uppenbart
att den provisoriska lagstiftningen om avdragsrätt för utdelningar på
nyemitterade aktier varit av betydelse särskilt för de större exportföretagens
kapitalanskaffning. Behovet av en differentierad bolagsbeskattning
Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967
21
liar även dokumenterats genom att en sådan förekommer inom såväl EFTAsom
EEC-länder. Mot bakgrunden härav är det enligt utskottets mening
angeläget, att bolagens möjligheter till kapitalanskaffning genom nyemissioner
i möjligaste mån underlättas även i fortsättningen. Utskottet kan
således inte biträda avslagsyrkandet i motionen II: 852 i denna del utan
förordar för sin del att förslaget i propositionen till ändringar i Annelllagstiftningen
i allt väsentligt godtages.
I motionerna I: 686 och II: 854 hemställes att lagstiftningen »skall anses
provisorisk» och att företagsskatteutredningen får i uppdrag att närmare
utreda frågan om sambandet mellan företagens kapitalförsörjning och beskattningen.
Utskottet vill erinra om att i direktiven för företagsskatteutredningen
framhållits att en särskild fråga för utredningen kan bli att bygga vidare
på de erfarenheter, som vunnits av Annell-lagstiftningen. Utredningens förslag
rörande företagsbeskattningen och andra omständigheter kan givetvis
leda till att en omprövning av lagstiftningen blir erforderlig, Detta utgör i
och för sig inte något skäl för att bestämmelserna även i fortsättningen
skall vara av provisorisk karaktär. Det är i stället angeläget att lagstiftningen
görs permanent, så att företagen kan planera sina nyemissioner
på längre sikt utan hänsyn till risken för att rätten till avdrag upphör.
Vad härefter angår motionärernas utredningsyrkande vill utskottet endast
framhålla, att man vid utformningen av skattelagstiftningen så långt
det hittills varit möjligt sökt beakta företagens behov av konsolidering.
De krav, som under senare år framförts på ytterligare lättnader i företagsbeskattningen,
är för närvarande föremål för överväganden inom företagsskatteutredningen.
Det torde för övrigt kunna ifrågasättas om en större
grad av självfinansiering inom näringslivet från samhällsekonomisk synpunkt
enbart är av godo. Det är nämligen troligt att företag, som för sin
kapitalförsörjning är hänvisade till den öppna kapitalmarknaden, i allmän -helt tvingas till bättre planerade och mer räntabla investeringar än företag,
som huvudsakligen kan finansiera investeringarna med inom företaget
uppsamlade obeskattade vinstmedel.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till berörda yrkanden i motionerna
I: 686 och II: 854.
I motionerna I: 685 och Ii: 853 yrkas att rätten till avdrag för utdelning
på nyemissioner höjs till 6 % och att avdrag får åtnjutas under sammanlagt
20 år, dock senast tjugofemte taxeringsåret efter det år då inbetalningen
för aktierna skedde. Frågan om avdragstidens längd har även
aktualiserats i motionerna 1: 686 och II: 854, vari hemställes att avdragsrätten
skall få åtnjutas under sammanlagt 20 år. Motionsyrkandena avser
att åstadkomma bättre överensstämmelse i beskattningshänseende mellan
finansiering genom nyemissioner och lånefinansiering.
Vid en utökad avdragsrätt för utdelning på nyemissioner måste beaktas
22 Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967
att skattelättnaderna inte görs så stora, att de medför störningar på kapitalmarknaden
och försvårar anskaffningen av kapital inom andra sektorer
av samhällsekonomin. Statsmakternas av konjunkturpolitiska och samhällsekonomiska
skäl nödvändiga reglering av kapitaltillförseln får givetvis
inte äventyras genom ensidiga åtgärder på beskattningsområdet. Man
kan inte heller bortse från att alltför stora skattelättnader i samband med
en permanentning av lagstiftningen kan leda till inte önskvärda konkurrensrubbningar
mellan företag, som gjort nyemissioner under den tid då de
oförmånligare skattebestämmelserna varit tillämpliga, och företag, som gör
nyemissioner efter tillkomsten av de nya bestämmelserna. Från dessa utgångspunkter
är enligt utskottets mening den i propositionen föreslagna
procentsatsen och tidsperioden för avdragsrätten väl avvägda. Utskottet
kan således inte tillstyrka skattelättnader, som går väsentligt utöver vad
som föreslagits i propositionen, och avstyrker bifall till motionerna I: 685
och II: 853 samt I: 686 och II: 854 i dessa delar.
Enligt 7 § i förslaget till förordning om avdrag vid inkomsttaxeringen
för viss aktieutdelning äger ett bolag inte åtnjuta avdrag för utdelningar,
om mer än hälften av akLierna vid utdelningstillfället ägs av svenskt
aktiebolag, svensk ekonomisk förening eller utländskt bolag. Vid denna
bedömning skall emellertid inte medräknas aktier, som tillhör förvaltningsföretag
jämte dylika företag närstående bolag och föreningar, om sådana
företag innehar mindre än hälften av samtliga aktier i det utdelande bolaget.
I motionerna 1:685 och 11:853 hemställer motionärerna, att det förhållandet
att aktier ägs av förvaltningsföretag i princip inte skall föranleda
förlust av avdragsrätten.
Utskottet vill inte bestrida, att bestämmelserna är komplicerade och att
det av praktiska skäl vore önskvärt, att undantagsbestämmelsen i 7 §
inte i något fall ägde tillämpning på utdelningar till förvaltningsföretag.
Såsom framhålles i propositionen är emellertid spärregeln rörande förvaltningsföretagen
nödvändig för att hindra att bestämmelserna utnyttjas för
att nå icke avsedda skattelättnader. Utskottet kan därför inte tillstyrka
berörda yrkande i motionerna I: 685 och II: 853.
Enligt departementschefens uttalande har avsikten varit att bibehålla
den nuvarande undantagsbestämmelsen rörande förvaltningsföretagen i 7 §
Annell-lagen oförändrad. Motsvarande stadgande i 7 § i förslaget till förordning
om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning har
emellertid erhållit en redaktionell utformning, som innebär en viss skärpning
av lagstiftningen. För att undvika detta förordar utskottet, att andra
stycket i 7 § omformuleras, så att inte något förvaltningsföretags innehav
av aktier skall medräknas, om företaget jämte närstående företag innehar
mindre än 50 % av det utdelande bolagets aktier.
Ovannämnda bestämmelser i 7 § kan belysas med följande exempel. Av
Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967 23
aktierna i det rörelsedrivande bolaget A innehar de rörelsedrivande bolagen
B och G vardera 40 % och fysiska personer återstående 20 %. Under sådana
förhållanden är A inte berättigat till avdrag för utdelning på nyemitterade
aktier. Om däremot både B och C är förvaltningsbolag eller ett av dem är
sådant bolag, äger A rätt till ifrågavarande avdrag.
Enligt nuvarande bestämmelser medges utan inskränkning avdrag för
utdelning, om aktierna i det emitterande bolaget ägs av ett utländskt bolag.
Någon ändring härutinnan föreslogs inte i den promemoria, som legat till
grund för propositionen.
I ett flertal dubbelbeskattningsavtal föreskrivs att kupongskatt inte skall
uttas på aktieutdelningar från svenskt dotterbolag till utländskt moderbolag.
Dessutom är det utländska moderbolaget i hemlandet ofta helt eller
delvis befriat från beskattning av utdelning från det svenska dotterbolaget.
På grund därav föreslår departementschefen en skärpning av bestämmelserna
på så sätt, att avdrag för utdelning på aktier, som ägs av utländskt
bolag, i princip skall erhållas endast under förutsättning att svensk
kupongskatt erläggs helt eller med nedsatt belopp.
Utskottet delar departementschefens uppfattning, att det inte är påkallat
att medge avdragsrätt i samtliga fall, då aktierna i det svenska bolaget
ägs av ett utländskt bolag. Det bör särskilt framhållas, att de nya
bestämmelserna i 7 § inte innebär någon diskriminering av de berörda
utländska företagen. Utskottet är medvetet om att genom departementschefens
förslag en olikformighet uppkommer i fråga om rätten till avdrag
för utdelning till bolag, som inte erlägger kupongskatt, och bolag, som erlägger
sådan skatt med väsentligt reducerat belopp. Med hänsyn till att dubbelbeskattningsavtalen
innehåller så skilda föreskrifter i detta hänseende
torde det inte vara möjligt att åstadkomma en från rättvisesynpunkt mera
tillfredsställande utformning av bestämmelserna än som föreslagits i propositionen.
Utskottet tillstyrker således propositionen i denna del. För att
förhindra att de nya bestämmelserna får retroaktiv tillämpning på redan
genomförda nyemissioner förordar utskottet emellertid att övergångsbestämmelserna
kompletteras med en regel av innebörd att stadgandena i 7 § om
utländska bolag inte skall äga tillämpning på nyemissioner, som skett efter
den 30 juni 1966 men före den 1 mars 1967.
Enligt förslaget i propositionen skall de nya bestämmelserna gälla utdelningar
på aktier, som emitterats efter den 30 juni 1966. I motionerna I: 685
och II: 853 yrkas att de nya avdragsbestämmelserna skall äga tillämpning
på nyemissioner fr. o. in. den 1 januari 1961 och således omfatta utdelningar
på alla aktier, som nyemitterats efter Annell-lagens tillkomst.
Ändamålet med den nya lagstiftningen är att underlätta kommande
nyemissioner. Det finns därför inte anledning att mildra bestämmelserna
för redan genomförda nyemissioner, vilka beslutats under andra förutsättningar.
Den omständigheten att olika avdragsregler kommer att gälla för
24
Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967
företag, som gjort nyemissioner både före och efter den 30 juni 1966, torde
inte medföra några nämnvärda praktiska olägenheter. Med det antörda
avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 685 och II: 853 även i denna del.
I detta sammanhang har utskottet även att ta ställning till yrkandet i
motionerna 1:685 och 11:853 om avdragsrätt vid inkomsttaxeringen för
kostnader för nyemissioner.
Gällande skattelagstiftning saknar uttryckliga regler i fråga om aktiebolags
organisationskostnader. I rättspraxis har emellertid avdrag vägrats
för stämpel-, registrerings-, annons- och andra kostnader i samband med
bildande av aktiebolag samt vid nyemission av aktier i redan bestående bolag.
Det kan antas att ställningstagandet i rättspraxis till kostnader av
angivet slag dikterats av att dessa inte ansetts hänförliga till utgifter för
intäkternas förvärvande och bibehållande utan jämställts med utgifter
för förvärvskällans förvärvande.
Frågan om den skattemässiga behandlingen av kostnader för nyemissioner
liksom av organisationskostnader över huvud taget faller inom ramen
för företagsskattentredningens utredningsuppdrag. Utskottet är med hänsyn
till frågans räckvidd inte berett att för närvarande ta ställning till motionärernas
yrkande men förutsätter att företagsskatteutredningen har sin
uppmärksamhet riktad på det i motionerna berörda spörsmålet. Av anförda
skäl avstyrker utskottet bifall till berörda lagstiftningsyrkande i motionerna
I: 685 och II: 853.
Utskottet behandlar härefter förslaget till förordning om avsättning
till särskild nyans 1c affningsfond. Enligt förslaget skall
Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer, om synnerliga
skäl föreligger, äga medge att skattskyldig, som säljer rörelse eller rörelsegren,
skattefritt får avsätta vinst som framkommer vid försäljningen till
en särskild nyanslcaffningsfond. Fonden skall inom tre eller, etter särskilt
medgivande, sex år användas för avskrivning av nyanslcaffade tillgångar.
Skäl för medgivande att avsätta till nyanslcaffningsfond skall anses föreligga,
om avyttringen utgör ett led i strukturrationalisering, som är önskvärd
från allmän synpunkt, och den skattslcyldige har för avsikt att efter
försäljningen göra betydande investeringar för sin återstående verksamhet
eller för en ny verksamhet.
I motionen II: 852 yrkas avslag på propositionen även i denna del under
hänvisning bl. a. till den pågående översynen av företagsbeskattningen.
Inom utskottet har rått viss tvekan om ändamålsenligheten med och
lämpligheten av det framlagda förslaget. Med hänsyn till att beskattningen
av vinster, som framkommer vid försäljning av rörelse, i vissa fall kan
utgöra hinder för en från allmän synpunkt önskvärd strukturrationalisering
vill utskottet emellertid inte motsätta sig att man prövar den i propositionen
föreslagna metoden för att underlätta reinvesteringar. Förslaget
Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967
25
bör ses som ett komplement till dispensregeln vid aktievinstbeskattningen,
enligt vilken Kungl. Maj :t eller myndighet, som Kungl. Maj :t bestämmer,
äger medge befrielse från realisationsvinstbeskattning, om beskattningen
kan antas hindra strukturrationalisering, som är önskvärd från allmän
synpunkt. Utskottet kan därför — med avstyrkande av motionen II: 852
i denna del — i princip biträda departementschefens förslag med de ändringar,
som framgår av det följande.
Enligt förslaget får särskild nyanskaffningsfond tas i anspråk för investeringar
i den förvärvskälla, vari avsättningen skett, och efter särskilt
medgivande även i annan förvärvskälla. I motionerna I: 686 och II: 854
hemställes att fondmedel inom ett företag i en koncern skall få användas
för investeringar inom annat företag i koncernen.
När ett koncernföretag gör en större försäljning i strukturrationaliseringssyfte
är det, såsom motionärerna framhållit, ofta varken lämpligt eller
möjligt att göra nyinvesteringar i samma företag. För att uppnå det avsedda
syftet är det i stället ofta nödvändigt att investeringarna görs inom
annat företag i koncernen. Utskottet delar därför motionärernas uppfattning,
att det bör finnas möjlighet att överföra särskild nyanskaffningsfond
mellan bolag inom en koncern. Bestämmelserna kan lämpligen utformas
på i huvudsak samma sätt som i förordningen om investeringsfonder för
konjunktur utjämning. Enligt 20 § 2 mom. nämnda förordning kan Kungl.
Maj:t eller, efter Kungl. Maj :ts förordnande, arbetsmarknadsstyrelsen,
om särskilda skäl föreligger, medge att investeringsfond överföres från ett
bolag till ett annat inom koncernen. Bestämmelserna är avsedda att tilllämpas
mellan moderbolag och helägt dotterbolag eller vice versa samt
mellan systerbolag, om båda är helägda dotterbolag till samma moderföretag.
Vid tillståndsgivningen skall enligt uttalande i proposition 1963: 159
skälig hänsyn tas till kommunintressena. Utskottet föreslår, att 3 § förslaget
till förordning om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till
särskild nyanskaffningsfond, in. m. kompletteras med eu bestämmelse av
ovan angivet innehåll. Förslaget föranleder även en ändring i 10 § i författningsförslaget.
Härigenom torde ifrågavarande yrkande i motionerna
1:686 och 11:854 vara tillgodosett.
I sistnämnda motioner har framhållits angelägenheten av att prövningen
av dispensfallen blir så likformig som möjligt. Ett liknande uttalande
gjordes från utskottets sida vid tillkomsten av dispensregeln i strukturrationaliseringsfallen
vid aktievinstbeskattningen. Utskottet förutsätter att
Kungl. Maj :t även vid den ifrågavarande dispensgivningen beaktar de i
motionerna framförda önskemålen.
Utskottet har slutligen att ta ställning till den i motionerna 1:686 och
11:854 begärda utredningen, som syftar till vidgade möjligheter till avsättning
till särskild nyanskaffningsfond. Enligt motionärernas mening
bör sålunda övervägas att göra avdragsrätten generell med viss lägsta be
-
26
Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967
loppsgräns. Vidare bör ett mot eljest utgående skatt svarande belopp deponeras
i riksbanken. Efter särskild dispens skall dock depositionsskyldigheten
kunna ersättas av skyldighet att lämna bankgaranti.
Den föreslagna rätten till avdrag för avsättning till särskild nyanskaffningsfond
bör betraktas som en försökslagstiftning. Innan erfarenhet vunnits
av lagstiftningen är det enligt utskottets mening inte lämpligt att ta
ställning till en så väsentlig utvidgning av bestämmelserna, som motionärrerna
föreslagit. Detta utesluter självfallet inte att man, om erfarenheterna
av lagstiftningen blir goda, senare kan överväga en mera generell avdragsrätt
liksom andra förslag till ändringar, som framförts under remissbehandlingen,
exempelvis införande av rätt till fondavsättning i inkomstkällan
jordbruksfastighet. Av det anförda framgår att utskottet inte kan
biträda ifrågavarande utredningsyrkande i motionerna 1:686 och 11:854.
Mot de delar av propositionen, som behandlats av bevillningsutskottet
och som i det föregående inte upptagits till särskild behandling, har utskottet
inte funnit anledning till erinran.
Utskottets hemställan
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen — med förklarande alt Kungl. Maj :ts
förevarande proposition nr 17, i vad densamma hänvisats
till bevillningsutskottet, icke kunnat av riksdagen oförändrad
antagas samt med avslag på motionen IT: 852 av herr
Karlsson i Huddinge in. fl., i vad motionen hänvisats till
bevillningsutskottet, ävensom i anledning av de likalydande
motionerna 1:686 av herr Tistad in. fl. samt 11:854 av
herrar Sjönell och Gustafson i Göteborg — måtte antaga
följande vid propositionen fogade förslag till
1) förordning om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss
aktieutdelning med de ändringar, att 7 § och övergångsbestämmelserna
erhåller följande såsom utskottets förslag
betecknade lydelse.
(Kungl. Maj.ts förslag)
(Utskottets förslag)
7 §■
Avdrag medaes------utländskt bolag.
Vid tillämpning av första stycket
medräknas icke aktie som tillhör
förvaltningsföretag som avses i
54 § fjärde stycket kommunalskat
-
Vid tillämpning av första stycket
medräknas icke aktie som tillhör
förvaltningsföretag som avses i
54 § fjärde stycket kommunalskat
-
27
Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967
(Kungl. Maj:ts förslag)
telagen, om sådana företag, i förekommande
fall jämte bolag och förening
som med hänsyn till äganderättsförhållanden
eller organisatoriska
förhållanden kan anses stå
företagen nära, innehade mindre än
hälften av samtliga aktier i bolaget,
utländskt bolag, om skatt enligt
förordningen den 12 februari 1943
(nr 44) om kupongskatt skall erläggas
för utdelningen till det utländska
bolaget med helt eller nedsatt belopp,
eller
annat bolag eller annan förening
som är skattskyldig för utdelning
på aktien.
Vid tillämpning------
Aktiebolag, som-------
(Utskottets förslag)
telagen, om sådant företag, i förekommande
fall jämte bolag och förening
som med hänsyn till äganderättsförhållanden
eller organisatoriska
förhållanden kan anses stå
företaget nära, innehade mindre än
hälften av samtliga aktier i bolaget,
utländskt bolag, om skatt enligt
förordningen den 12 februari 1943
(nr 44) om kupongskatt skall erläggas
för utdelningen till det utländska
bolaget med helt eller nedsatt
belopp, eller
annat bolag eller annan förening
som är skattskyldig för utdelning på
aktien.
eller föreningen,
denna paragraf.
Denna förordning ------att gälla.
Bestämmelserna i------1 januari 1966.
Vid tillämpning av 7 § första stycket
skall icke medräknas aktie, som
tillhör utländskt bolag, när fråga
är om utdelning på aktie, som utgivits
i samband med bolags bildande
eller i samband med ökning av aktiekapitalet,
om ansökan om stiftelsehandlingarnas
godkännande för
bolagets registrering ingivits till registreringsmyndigheten
eller beslut
om ökning av aktiekapitalet anmälts
för registrering före den 1 mars
1967.
2) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370);
3) förordning om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning
till särskild nyanskaffningsfond, m. m. med de
ändringar, att 3 och 10 §§ erhåller följande såsom utskottets
förslag betecknade lydelse.
28
Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967
(Kungl. Maj:ts förslag)
Särskild nyanskaffningsfond
Konungen eller--
(Utskottets förslag)
3 §■
- gällande bestämmelser.
o
— avsättningen skett.
Har svenskt aktiebolag i direkt ägo
aktier motsvarande mer än nio tiondelar
av aktiekapitalet i ett eller flera
svenska aktiebolag äger Konungen
eller myndighet som Konungen
bestämmer, om särskilda skäl föreligger,
medge att särskild nyanskaffningsfond
hos ett av bolagen
helt eller delvis övertages av ett annat
av bolagen. I beslutet anges i
vilken förvärvskälla hos det övertagande
bolaget som fonden skalt
vara avsatt. Har särskild nyanskaffningsfond
fått övertagas, skall så
anses som om det övertagande bolaget
verkställt avsättning till fonden
det år, då det överlåtande bolaget
gjort avsättningen i fråga.
10
Skattskyldig, som gjort avsättning
till särskild nyanskaffningsfond eller
som enligt 6 § tredje stycket övertagit
sådan fond, är pliktig att vid
självdeklaration för det beskattningsår,
då avsättningen eller övertagandet
ägt rum, ävensom för varje
påföljande beskattningsår, intill
dess de avsatta medlen avförts ur
fonden, foga uppgift enligt fastställt
formulär rörande avsättning av medel
till fonden samt fondens användning
och avveckling.
Länsstyrelsen upprättar---återförda fondmedel.
4) förordning om ändrad lydelse av 3 !
visningarna till 3
(nr 763) angående beräkning av statlig inkomstskatt för
ackumulerad inkomst; samt
Skattskyldig, som gjort avsättning
till särskild nyanskaffningsfond eller
övertagit sådan fond, är pliktig
att vid självdeklaration för det beskattningsår,
då avsättningen eller
övertagandet ägt rum, ävensom för
varje påföljande beskattningsår, intill
dess de avsatta medlen avförts
ur fonden, foga uppgift enligt fastställt
formulär rörande avsättning
av medel till fonden samt fondens
användning och avveckling.
3 mom. och anförordningen
den 30 november 1951
Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967
29
5) förordning angående ändrad lydelse av 3 § och punkt
1 av anvisningarna till 2 § förordningen den 8 april 1960
(nr 63) om rätt til! förlustutjämning vid taxering för inkomst;
B)
att följande motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna I: 685 av herrar Gösta Jacobsson
och Brundin samt II: 853 av herr Magnusson i
Borås m. fl., samt
2) de likalydande motionerna I: 686 av herr Tistad m. fl.
samt II: 854 av herrar Sjönell och Gustafson i Göteborg,
måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom
vad utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas
utan åtgärd.
Stockholm den 9 mars 1967
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, Yngve
Nilsson, Gösta Jacobsson, Erik Filip Petersson, Paul Jansson, Sundin, Arne
Pettersson, Tistad och Stadling; samt
från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Allard,
Gustafson i Göteborg, Vigelsbo, Andersson i Essvik, Forsberg, Enskog,
Hammarsten och Börjesson i Falköping.
Reservationer
1) av herrar Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson och Magnusson i Borås, vilka
— under åberopande av motiveringen i de likalydande motionerna I: 685 av
herrar Gösta Jacobsson och Brundin samt 11:853 av herr Magnusson i
Borås m. fl. — ansett, att utskottet bort
dels tillstyrka bifall till nämnda motioner, såvitt avser förslagen
a) att avdrag enligt förordningen om avdrag vid inkomsttaxering för
viss aktieutdelning skall få ske under förutsättning att ansökningshandlingarna
vid nybildning av bolag liksom vederbörlig anmälning vid ökning
av aktiekapitalet ingivits efter utgången av 1960 samt
b) att avdrag för utdelning skall få uppgå till 6 procent,
dels på grund härav hemställa,
30 Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967
att riksdagen måtte antaga följande förslag till lydelse
av 1 och 2 §§ förordningen om avdrag vid inkomsttaxeringen
för viss aktieutdelning.
1 §•
Vid beräkning av nettointäkt av rörelse eller jordbruksfastighet
enligt kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370) och förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)
om statlig inkomstskatt äger svenskt aktiebolag erhålla
avdrag för utdelning på aktie, för vilken inbetalning skett
efter den 31 december 1960, under förutsättning att, om
aktien utgivits i samband med bolagets bildande, ansökan
om stiftelsehandlingarnas godkännande för bolagets registrering
ingivits till registreringsmyndigheten efter den
31 december 1960 och, om aktien utgivits i samband med
ökning av aktiekapitalet, att beslut om ökningen anmälts
för registrering efter nämnda dag.
2 §.
Avdrag medges för utdelning, som förfallit till betalning
under beskattningsåret, och får uppgå till högst sex procent
av vad som inbetalats för aktien före beskattningsårets
utgång.
Omfattar räkenskapsåret---- motsvarande mån.
2) av herrar Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson, Erik Filip Petersson, Sundin,
Tistad, Magnusson i Borås, Gustafson i Göteborg, Vigelsbo, Enskog
och Börjesson i Falköping, vilka — under åberopande av motiveringen i
motionerna I: 685 av herrar Gösta Jacobsson och Brundin samt II: 853 av
herr Magnusson i Borås in. fl. ävensom i motionerna I: 686 av herr Tistad
in. fl. samt II: 854 av herrar Sjönell och Gustafson i Göteborg — ansett,
att utskottet bort tillstyrka bifall till nämnda motioner såvitt avser förslaget,
att avdrag skall medges för sammanlagt högst 20 kalenderår och
icke senare än tjugofemte taxeringsåret efter det år då inbetalning för
aktierna först skedde, och på grund härav bort hemställa,
att riksdagen måtte antaga följande förslag till lydelse
av 4 § förordningen om avdrag vid inkomsttaxeringen för
viss aktieutdelning.
4 §•
Avdrag medges för sammanlagt högst tjugo kalenderår
och icke senare än tjugofemte taxeringsåret efter det år
då inbetalning för aktierna först skedde.
Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1967 31
3) av herrar Yngve Nilsson, Gösta Jacobsson, Erik Filip Petersson, Sandin,
Tistad, Magnusson i Borås, Gustafson i Göteborg, Vigelsbo, Enskog
och Börjesson i Falköping, vilka
dels anfört:
»Frågan om företagens kapitalförsörjning och dess samband med beskattningen
är ingalunda löst i och med den delreform, som föreslagits i
proposition nr 17. Den väsentligt minskade självfinansieringsgraden inom
företagen aktualiserar kravet på att beakta företagens behov av konsolidering,
särskilt med hänsyn till det investeringsincitament som en högre
självfinanieringsgrad innebär. Det är därför av stor vikt att denna fråga
skyndsamt utredes. Vid en sådan utredning kan det också visa sig motiverat
att revidera Annell-lagen i ovan angivna syfte.
Som framhålles i motionerna I: 686 och II: 854 föreligger även skäl att
utreda möjligheterna att vidga rätten till avsättning till särskild nyanskaffningsfond.
KF har i sitt remissyttrande skisserat en alternativ utformning
av fondbestämmelserna, som skulle ge generell rätt till avsättning efter de
regler som gäller för särskilda investeringsfonder för avyttrat fartyg. Vid
sidan av den möjlighet till fondavsättning som anges i propositionen och
som är beroende av Kung], Maj :ts prövning skulle alltså finnas en generell
avdragsrätt, som dock skulle vara förbunden med bestämmelser syftande
till att garantera att skatt erlägges för den händelse fonderna inte användes
för sitt syfte.
Företagsskatteutredningen fick vid sitt tillsättande ganska vida direktiv
och torde i och för sig vara oförhindrad att ta upp ovan angivna frågor.
Emellertid råder en viss ovisshet om denna utrednings arbetsprogram. Vi anser
därför att motionerna I: 685 och II: 853 samt I: 686 och II: 854, i vad
de avser ovan angivna frågor, bör överlämnas till företagsskatteutredningen
att beaktas vid dess fortsatta arbete.»
dels ansett att utskottet under punkt B bort hemställa,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa,
att motionerna 1:685 och 11:853 samt 1:686 och
II: 854 i vad de avser ovan angivna frågor överlämnas till
företagsskatteutredningen att beaktas vid det fortsatta
utredningsarbetet.
4) av herr Einar Eriksson.
MARCUS BOKTR. STHLMI967 670028