Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1967

1

Nr 27

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion om
beredande av viss tid för avveckling av skogskonto i
dödsbo med en delägare.

(2:a avd.)

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,
11:279, av herr Börjesson i Falköping har hemställts, att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om skyndsam prövning och förslag
angående sådan ändring av bestämmelserna om skogskonto, att skogskonto,
som övergår till endast en dödsbodelägare, må kunna avvecklas under eu
tidrymd av förslagsvis tre år, räknat från dagen för dödsfallet, i enlighet
med vad i motionen anförts.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framförda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionen.

Enligt 1 § förordningen den 27 mars 1954 (nr 142) om taxering för inkomst
av medel, som insatts å skogskonto, äger fysisk person, oskift dödsbo
eller familjestiftelse, som haft intäkt av skogsbruk, rätt att för det beskattningsår
varunder sådan intäkt uppburits insätta viss del av intäkten på
särskilt konto i bank, s. k. skogskonto. För sålunda insatta medel erhåller
den skattskyldige uppskov vid taxering till kommunal och statlig inkomstskatt.
Skogskonto kan uppläggas hos riksbanken, affärsbank, sparbank eller
centralkassa för jordbrukskredit. Lagstiftningen om skogskonto är således
tillämplig endast på skattskyldig, som är underkastad progressiv beskattning.
Delta sammanhänger med att bestämmelserna i första hand avser att
mildra verkningarna av beskattningens progressivitet och att desamma således
ur denna synpunkt kan betraktas som ett komplement till 1951 års
regler om särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst.

Rätten att erhålla uppskov för gjorda insättningar är underkastad viss
maximering. Bestämmelser härom meddelas i 2 §. Sålunda gäller att beträffande
viss förvärvskälla uppskovet för ett och samma beskattningsår får avse
högst ett belopp, motsvarande summan av

a) sextio procent av den å beskattningsåret belöpande köpeskillingen för
skog, som avyttras genom upplåtelse av avverkningsrätt,

0100107

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 7 samt. Nr 27

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 är 1967

b) fyrtio procent av den å beskattningsåret belöpande köpeskillingen för
avyttrade skogsprodukter, samt

c) fyrtio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskattningsåret
uttagits för förädling i egen rörelse.

Beträffande ståndsskogslikvid gäller dock alt uppskov för sådan intäkt
får erhållas i dess helhet.

Insättning avseende viss förvärvskälla må enligt 3 § för ett och samma
beskattningsår inte understiga 2 000 kronor.

Medel, som uttages från skogskonto, skall redovisas såsom inkomst i
självdeklarationen för det beskattningsår, varunder uttaget skett. Längre
lid än tio år må medel inte innestå å skogskonto.

Överlåter den skattskyldige fastighet, som utgör den väsentliga delen av
förvärvskälla, för vilken insättning å skogskonto verkställts, skall innestående
medel upptagas såsom bruttointäkt av skogsbruk för det beskattningsår,
under vilket överlåtelsen ägt rum. Motsvarande bestämmelser gäller bl.a.
vid skifte av dödsbo, som här medel innestående å skogskonto, samt i visst
fall vid bodelning.

Skattskyldig får enligt 1 § för ett och samma beskattningsår och för en
och samma förvärvskälla endast göra insättning på ett skogskonto.

I (i § stadgas en uppsägningstid av fyra månader för insatt belopp; delultag
må ej understiga 1 000 kronor. Vid särskilda förhållanden äger
Konungen medgiva uttag av innestående medel utan iakttagande av denna
uppsägningstid.

Det i motionerna framställda yrkandet har varit föremål för riksdagens
prövning år 1962, då det på förslag av bevillningsutskottet (bet. nr 15) avvisades.
Utskottet uttalade därvid att frågan om s. k. enmansdödsbos behandling
i beskattningshänseende knappast kunde anses fullt klarlagd.
Utskottet ansåg sig inte böra uttala sig om tolkningen av gällande regler på
hithörande område men framhöll att enligt praxis ensamdelägare i dödsbo
skall anses ha tillträtt egendomen först sedan boutredningen kan anses avslutad.

I motionen erinras om att avliden persons skogskontomedel övergår på
dödsboet. När sedan dödsboet skiftas, skall innestående medel å skogskontot
upptas såsom bruttointäkt av skogsbruk för det beskattningsår under
vilket bodelning ägt rum. Beträffande dödsbo med endast en delägare
uttalas att sådant bo betraktas som skiftat redan i och med dödsfallet
med påföljd att på skogskonto insalta belopp upptas till beskattning omedelbart
efter dödsfallet.

Till belysning av detta förhållande anföres följande exempel. En hemmansägare
hade insatt ca 30 000 kr. på sitt skogskonto. Beloppet skulle

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 dr 1967

under de närmaste åren tagas i anspråk för bostadsreparationer, som till
största delen är avdragsgilla. Reparationerna skulle verkställas under en
tidrymd av 4 år. Hemmansägaren avled emellertid hastigt och efterlämnade
endast sin maka. På grund av att endast en dödsbodelägare fanns i dödsboet
betraktades detta icke som ett oskiftat dödsbo. Makan tvingades upptaga
hela beloppet på skogskontot som inkomst under makens dödsår. Några
reparationer på byggnaderna hann hon icke utföra, varför hon därmed
led en icke oväsentlig skatteförlust.

Rörande det angivna fallet uttalar motionärerna att progressiviteten i
beskattningssystemet medfört en betydande skatteskärpning, vilket måste
anses strida mot syftet med skogskontot. Om dödsbodelägarna varit flera
och avtal sålunda kunnat träffas om sammanlevnad i oskiftat dödsbo, hade
en normal avveckling av skogskontot kunnat ske och medlen kunnat användas
exempelvis till planerad bostadsreparation. Det synes därför angeläget
att en sådan ändring av bestämmelserna för skogskontot kommer till
stånd, att skogskonto, som övergår till endast en dödsbodelägare, skall kunna
avvecklas under en tidrymd av förslagsvis 3 år, räknat från dagen för
dödsfallet.

Utskottet

Syftet med skogskontolagstiftningen är dels att åstadkomma en progressionsutjämning
mellan olika beskattningsår, dels att möjliggöra en avräkning
för skogsvårdande åtgärder mot skogsinkomster som åtnjutits under
annat beskattningsår än det varunder skogsarbetena utförts. Skogskontolagstiftningen
är tillämplig på sådana skattskyldiga, som är underkastade
progressiv inkomstbeskattning, dvs. fysiska personer, oskifta dödsbon och
familjestiftelser, och den är avsedd att utgöra ett komplement till lagstiftningen
om särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst. Bestämmelserna
innebär att uppskov med taxeringen kan erhållas för den del av vissa
intäkter av skogsbruk, som insättes på ett särskilt konto i bank. Medlen
får innestå på kontot under tio år, insättningsåret inräknat. Före tioårsperiodens
utgång skall en tvångsvis återföring till beskattning av innestående
medel äga rum i vissa fall bl. a. vid skifte av dödsbo.

Dödsbo betraktas i skattehänseende som juridisk person. I dödsbo med
endast en delägare fordras emellertid inte något arvskifte. Sådant dödsbo
anses enligt praxis upplöst i och med att boutredningen avslutats.

I den förevarande motionen framhålles att skogskontolagstiftningens
syfte — att åstadkomma en skatteutjämning mellan olika beskattningsår
— inte uppfylls i och med att i dödsbo med endast en delägare på skogskonto
innestående medel skall återföras till beskattning redan under det
beskattningsår bouppteckningen inregistrerats. Enmansdödsbon kommer
därigenom i en sämre ställning än andra dödsbon, i vilka en mera normal

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 27 år 1967

avveckling av skogskonton kan äga rum. För att undanröja denna icke
önskvärda effekt föreslår motionären att bestämmelserna om skogskonto
kompletteras med en regel av innebörd att skogskonto i dödsbo med endast
en delägare får avvecklas under en tidrymd av förslagsvis tre år räknat
från dagen för dödsfallet.

Kungl. Maj:t har år 1964 tillsatt en kommitté, den s.k. skogsskattekommittén,
med uppgift att verkställa eu ingående och förutsättningslös översyn
av bestämmelserna om skogsbeskattningen. Kommittén, som enligt uppgift
i riksdagsberättelsen till årets riksdag väntas slutföra sitt arbete under
innevarande år, kommer enligt vad utskottet erfarit också att ta ställning
till frågor rörande skogskontolagstiftningen. Utskottet finner visserligen
det i motionen påtalade förhållandet otillfredsställande från rättvisesynpunkt
men anser sig — med hänsyn till att den av motionären aktualiserade
frågan redan är föremål för uppmärksamhet — inte kunna biträda det i
motionen framställda skrivelseyrkandet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 279 av herr Börjesson i Falköping om beredande
av viss tid för avveckling av skogskonto i dödsbo med
en delägare icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 4 april 1967

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, Yngve
Nilsson, Stefanson, Gösta Jacobsson, Hellebladli, Erik Filip Petersson, Paul
Jansson och Stadling; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Allard,
Gustafson i Göteborg, Vigelsbo, Asp, Andersson i Essvik, fru Nettelbrandt,
herrar Eriksson i Bäckmora och Wiklund i Härnösand.

K L Beckmans Tryckerier AB • Stockholm 0100107