Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 39 år 1967

1

Nr 39

Utlåtande i anledning av motioner om åtgärder för att öka trafiksäkerheten.

I de till allmänna beredningsutskottet hänvisade likalydande motionerna
1: 244 av herr Holmberg m. fl. och II: 309 av herr Bohman m. fl. hemställes,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ville understryka vikten av ökade
insatser till vinnande av en förbättrad trafiksäkerhet och därvid särskilt
peka på de uppslag som framförts i motionerna.

Motionärerna anför, att trafikdöden år efter år krävt allt fler offer. Även
om den preliminära siffran för antalet dödade har undergått en viss minskning
under det senaste året är den dock så hög som 1060. Det totala antalet
skadade stiger likaledes år från år. Statistiken över trafikskador visar hur
allvarlig och angelägen hela frågan om trafiksäkerheten har blivit, desto
allvarligare som bilparkens storlek växer i snabb takt. Den senast tillgängliga
prognosen visar att vi år 1975 kommer att ha omkring tre miljoner personbilar,
vilket är i det närmaste en fördubbling i jämförelse med dagens
antal.

Säkerheten på vägar och gator är redan i dag otillfredsställande och kan
med den fortsatta starka stegringen av antalet motorfordon bli än sämre om
inte trafiksäkerhetsarbetet intensifieras.

Motionärerna framhåller, att problemet utom den humanitära aspekten
också har en nationalekonomisk sida. Samhällets kostnader för trafikolyckorna
1964 beräknades till 1 500 miljoner kronor. Om antalet olyckor
kunde skäras ned med bara 5 % skulle det främst innebära att en mängd
människor kunde räddas till liv och hälsa men också att en besparing av
samhällets resurser med över 100 miljoner kunde ske. För att arbetet på
att förbättra trafiksäkerheten skall kunna bedrivas effektivt fordras ett tillräckligt
omfattande och tillförlitligt grundmaterial. Insamling och bearbetning
av sådana uppgifter som belyser vägtrafikolyckorna sker enligt motionärerna
inte i den utsträckning som kan anses önskvärd. Resurser på forskningens
område är av avgörande betydelse. Personskadornas fördelning på
olyckstyper och tidsperioder, åldrar och trafikanttyper kan ge vägledning
för planering av forskning och åtgärder i avvaktan på mer detaljerade resultat.

Motionärerna återger uppgifter ur en av statens trafiksäkerhetsråd gjord
sammanställning av personskadeolyckor i trafiken och refererar också resultat
från vissa utländska undersökningar.

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 11 saml. Nr 39

2

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 39 år 1967

Motionärerna framhåller, att några få låga åldersgrupper uppvisar ett
mycket stort antal skadade i samtliga trafikantkategorier. Det finns anledning
antaga, att dessa grupper representerar debutantåldrarna för respektive
trafikantkategori. Man kan vidare se en något ökande skadefrekvens i de
högre åldersgrupperna. Skadornas svårhetsgrad stiger också med stigande
ålder.

Motionärerna pekar på möjligheterna att mäta effekten av undervisning
i och propaganda för trafiksäkerhet i grundskolan.

Vidare anför motionärerna att det dominerande inslaget av yngre åldersgrupper
vid personskador ger anledning att ställa frågan om dessa åldersgrupper
har en större riskexposition, d. v. s. förekommer oftare i trafiken
än övriga åldersgrupper. För att belysa denna frågeställning fordras tillgång
till ytterligare uppgifter som i dag är mycket svåra att få fram. Det är också
av utomordentligt intresse att studera när skadorna uppkommer och vid
vilka situationer de inträffar för de olika åldersgrupperna.

Eftersom flertalet personer uppträder i olika trafikantkategorier under
olika skeden i livet innebär det för den som under förskoleåldern debuterar
som fotgängare, under skolåren som cyklist, vid 15 år får moped och vid 18
tar körkort för bil att han ända upp till 25 års ålder befinner sig inom de
grupper som har det största antalet skadade inom respektive årsklass. De
oskyddade trafikantgruppernas med åldern stigande antal skadade innebär
också att samma person, om han slutar att köra bil i 55—60-årsåldern, återbördas
till de trafikantgrupper som där har högsta antalet skador.

Detta förhållande ger anledning att ställa frågan om inte människans
förmåga att anpassa sig till trafikens krav är alltför begränsad för att man
skall kunna hoppas på att med enstaka punktinsatser nå en rimlig säkerhet
i trafiken. Det är angeläget att människans kapacitet som trafikant görs till
föremål för en brett upplagd forskningsinsats.

I motionerna berörs vidare frågor om effekten av hastighetsbegränsningar
och förstärkt trafikövervakning m. in. Motionärerna uttalar att de
åtgärder som vidtagits i trafiksäkerhetsfrämjande syfte och som grundar
sig på de senaste årens forskningsresultat visar hur utomordentligt angeläget
det är att trafiksäkerhetsforskningen successivt byggs ut. Trots att betydelsefulla
insatser redan gjorts har denna forskning enligt motionärernas
uppfattning ännu inte de resurser som krävs för att kunna arbeta effektivi i
alla led.

Motionärerna lämnar följande förslag till åtgärder:

1) En ökad insats av forskning för att klarlägga trafikolyckornas uppkomst,
förlopp och betydelse för den enskilde och samhället. Härigenom bör
man erhålla det underlag som behövs för att påvisa och angelägenhetsgradera
de åtgärder som kan komma i fråga för att befrämja trafiksäkerheten.
Denna insats bör ha formen av dels permanent organiserade arbetsgrupper
för en kontinuerlig uppföljning av trafikens omfattning och sammansättning
under olika förhållanden och de olika trafikantgruppernas
belastning av personskadeolyckor, något som också förutsätter inrättande av
centralt register för körkort och fordon, dels institutionell forskning beträf -

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 39 år 1967 3

fande fysiologiska, psykologiska och pedagogiska problemställningar i trafiken.
Detta förutsätter bl. a. tillgång till en avancerad körsimulator och
experimentbanor.

2) En effektiviserad undervisning och träning av lcörkortsaspiranter på
basis av aktuella forskningsrön med huvudvikten lagd på att med olika
medel söka minska personskadeolyckorna vid landsvägskörning och i mörker.
I körkortsutbildningen bör vidare ingå undervisning i omhändertagande
av skadade personer. Problemet om de nyblivna förarnas olycksbenägenhet
bör ytterligare studeras.

3) En effektiviserad övervakning som tar hänsyn till olyckornas fördelning
på trafikantgrupper och tidsperioder och med främsta uppgift att
upplysa, varna och tillrättavisa trafikanterna. Här bör särskilt framhållas
den stora betydelse som helikopterövervakningen visat sig ha. I årets statsverksproposition
föreslår departementschefen att två helikoptrar anskaffas
i detta syfte. Vi finner rikspolisstyrelsens äskande om ytterligare fyra helikoptrar
väl motiverat och uttalar den förhoppningen att utrymme för en
sådan anskaffning så snart som möjligt måtte upptagas i budgeten.

4) Undersökning i syfte att klarlägga minskningen i antalet inträffade
olyckor vid förstärkt trafikövervakning. Man bör då även beakta de ökade
personalresurser som denna förstärkta övervakning kräver. Härigenom
torde man kunna göra en lämplig avvägning av vilka trafikövervakningsinsatser
som ger bäst uttryck för både den enskilde och samhället.

5) En effektiviserad propaganda riktad till de grupper och avseende de
trafiksituationer där problemet är störst. Denna bör i första hand vända
sig till de unga men även ta sikte på att informera föräldrar, lärare och
övriga som frivilligt engagerar sig i trafiksäkerhetsarbetet. Till effektiviseringen
hör även en fortlöpande vetenskaplig kontroll av effekten av sådan
propagandaverksamhet.

6) Större resurser för ambulanstjänst och förbättrad utbildning av
ambulanspersonal. Många dödsfall i trafiken skulle ha förhindrats om kompetent
vård snabbt kunnat ges.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 309.

Utskottet

I motionerna har upptagits skilda frågor rörande trafiksäkerheten. I motiveringen
framlägges förslag till olika åtgärder avseende främst forskning
om trafikolyckor, undervisning och träning av körkortsaspiranter, förstärkt
trafikövervakning och undersökning rörande effekten av sådan övervakning,
effektiviserad propaganda samt större resurser för ambulanstjänst
och förbättrad utbildning av ambulanspersonal. Samma förslag har framförts
i motioner till förra årets riksdag och behandlats av utskottet i dess
utlåtande nr 59 år 1966.

Vad gäller forskning för att klarlägga trafikolyckornas uppkomst m. in.
vill utskottet först erinra om att 1964 års transportforskningsutredning behandlar
bl. a. frågan om trafiksäkerhetsforskningens organisation och under
hösten 1967 väntas framlägga sina förslag. I anslutning till de synpunkter
motionärerna i detta sammanhang framfört rörande behovet av ett centralt

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 39 år 1967

register för körkort och för fordon, vill utskottet vidare erinra om att
föredragande departementschefen i proposition nr 55 till årets riksdag angående
inrättande av statens trafiksäkerhetsverk, in. m. anmält avsikt att
tillkalla en sakkunnig för förnyad prövning av frågan om körkortsregister.
Enligt direktiven skall utredningen sikta på eu lösning med ett centralt
register. Vidare utreds förutsättningarna för omläggning till central fordonsregistrering
med utnyttjande av ADB-system.

Motionärerna har anfört att den institutionella forskningen beträffande
fysiologiska, psykologiska och pedagogiska problemställningar förutsätter
tillgång till en avancerad körsimulator och experimentbanor. Dessa frågor
har beaktats i statens trafiksäkerhetsråds långtidsplan för de närmaste budgetåren.
Vissa delsimuleringar avses komma till stånd under hösten 1967
och väntas ge erfarenheter om hur en fullständigare körsimulator skall byggas
upp. Rådet disponerar en provbana som gör det möjligt att studera frontala
kollisioner men har framhållit behovet av studier även av kollisioner
med sneda anslagsriktningar. I planerna ingår också anskaffning och prov
med mät- och registreringsapparatur för insamling av grunddata om förarbeteende
och fordonsdynamik m. m.

Frågan om effektiviserad undervisning och träning av körkortsaspiranter
har behandlats i den ovan nämnda propositionen nr 55. Däri har uttalats,
att en viktig uppgift för trafiksäkerhetsverket blir att svara för tillsynen
över förarutbildningen. Departementschefen har framhållit att han finner
det särskilt angeläget att erforderlig del av utbildningen ägnas åt landsvägskörning
och att möjligheterna till körning i mörker och halt väglag tillvaratas,
samt vidare att han fäster särskild vikt vid att förarutbildningen även
omfattar undervisning i första hjälp vid trafikolycksfall. I tredje lagutskottets
av riksdagen godkända utlåtande nr 31 år 1967 har framhållits vikten
av att frivillig utbildning i körning i mörker och halt väglag främjas.

Riksdagens beslut om anslag för budgetåret 1967/68 till Polisverket: Inköp
av motorfordon in. m. och Lokala polisorganisationen: Avlöningar innebär
att ökade personella och materiella resurser kan ställas till förfogande
för trafikövervakning, bl. a. mot bakgrunden av de krav den förestående
övergången till högertrafik kommer att ställa. Den gynnsamma effekten av
trafikövervakningen torde i stort sett få anses klarlagd genom den i allmänna
beredningsutskottets utlåtande nr 59 år 1966 omnämnda s. k. mälarundersökningen.

Beträffande propaganda i trafiksäkerhetsfrågor vill utskottet anföra följande.

Såsom framgår av årets statsverksproposition har på grundval av de riktlinjer
för trafiksäkerhetsarbetet som fastställts av högertrafikkommissionen
utarbetats en generalplan för informations- och utbildningsverksamheten.
Överenskommelser har träffats rörande utformningen av kampanjer och
informationsmaterial. Vidare har organisationen inom Sveriges Radio förstärkts
och trafikkonsulenter anställts vid länsskolnämnderna.

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 39 år 1967 5

Under anslaget till Kostnader för övergång till högertrafik har beräknats
17,9 miljoner kronor för upplysningsverksamhet.

Fortlöpande information i trafiksäkerhetsfrågor lämnas av Nationalföreningen
för trafiksäkerhetens främjande. Det statliga bidraget till föreningen
har för budgetåret 1967/68 höjts med 100 000 kronor, varjämte
föreningen kommer alt erhålla ett med 200 000 kronor höjt bidrag från
Trafiksäkerhetsföreningen. Nationalföreningens verksamhet beräknas bl. a.
bli inriktad på en komplettering av den upplysningsverksamhet högertrafikkommissionen
genomför och en uppföljning av denna verksamhet från årsskiftet
1967/68.

Av stor betydelse är, som motionärerna framhållit, att en effektiviserad
propaganda för trafiksäkerhet når de unga. Utskottet vill här erinra om de
i proposition nr 55 angivna riktlinjerna för en förbättrad trafikundervisning
i skolan. Skolöverstyrelsen har att i samband med pågående översyn
av grundskolans läroplan tillse att en förstärkt trafikundervisning på lämpligt
sätt inordnas i skolutbildningen och att uppgöra planer för denna undervisning.
överstyrelsen har också till uppgift att åstadkomma en allsidig förstärkning
av undervisningen i trafikfrågor vid lärarutbildningsanstalterna
samt att verka för att lärare, vilkas elevundervisning innefattar trafikfrågor,
bereds möjligheter till erforderlig fortbildning i trafikkunskap.

Årets riksdag har, med bifall till vad statsutskottet hemställt i sitt utlåtande
nr 89, beslutat att i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad
statsutskottet anfört i frågan om trafikundervisningen i skolan m. m.

Vad slutligen avser frågorna rörande ambulanstjänsten har utskottet inhämtat,
att man från huvudmännens sida i hög grad har uppmärksamheten
riktad på hur en effektivisering skall ske. Utvecklingen synes gå i den riktningen
att huvudmännen i egen regi svarar för en sjukhusbaserad ambulanstjänst.

Läroplaner för ambulanspersonal har utarbetats, avseende dels en 7 veckors
grundkurs och dels, som en övergångsanordning, en 3 veckors kurs i
sjukvård för redan tjänstgörande personal.

Beslutet om inrättande av statens trafiksäkerhetsverk innebär en ytterst
betydelsefull reform, som kan förutsättas på ett avgörande sätt förstärka
olika led i trafiksäkerhetsarbetet. Härigenom och genom åtgärder av den art
som i övrigt redovisats ovan torde motionärernas önskemål i väsentliga delar
få anses vara tillgodosedda.

Utskottet hemställer därför,

att de likalydande motionerna I: 244 och II: 309 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 18 maj 1967

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 39 år 1967

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sörlin, Hellebladh, Eric Gustaf Peterson,
Oscar Carlsson*, Hedlund, fru Hultell, herr Wååg och fru Diesen;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herr Skoglösa, fru
Jäderbcrg, herrar Rimås, Wikner, Nilsson i Bästekille*, Andersson i Örebro,
Johansson i Växjö, Nilsson i Agnäs, Hansson i Piteå och Hugosson*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE AB, STHLM 67
714798