Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 35 år 1967
1
Nr 35
Utlåtande i anledning av motioner om ett centralt granskningsorgan
för instrument använda vid psykologisk testning
inom statsförvaltningen.
I de till allmänna beredningsutskottet hänvisade likalydande motionerna
I: 120 av herr Björk m. fl. och II: 158 av fröken Olsson in. fl. hemställes att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om prövning av frågan
om inrättande av ett centralt granskningsorgan för sådana psykologiska
testinstrument som anlitas i samband med anställning och befordran i statlig
tjänst.
Motionärerna anför att vissa problem vid användningen av psykologiska
testmetoder aktualiserats i samband med utredning om offentlighet och
sekretess vid psykologiska undersökningar i allmän verksamhet. Behoven av
insyn och kontroll i fråga om användningen av psykologiska testmetoder i
samband med anställning och befordran inom det statliga området kan sammanfattas
på följande sätt:
För det första finns behov av att i varje särskilt fall pröva om testningar
över huvud taget bör utnyttjas och i så fall hur detta bör ske. Det bör i de
fall där test kan vara av värde anges vilken vikt man skall tillmäta ett testresultat,
så att vid exempelvis överklagning oklarhet inte kan uppkomma
om det ansvar för beslutet som återfaller på testaren och testen.
För det andra behöver garantier finnas för att testningen begränsas till att
belysa eller mäta endast sådana egenskaper eller förmågor som står i klart
samband med testningens omedelbara syfte. Någon rätt för arbetsgivaren att
själv eller genom ombud utforska händelser eller förhållanden i den sökandes
privatliv i vidare mån än som har betydelse för anställningen kan inte
anses föreligga. Den anställningssökandes eller anställdes personliga integritet
bör inte få trädas för nära.
För det tredje måste testinstrumentets mättekniska egenskaper vara noggrant
utprövade och väl kända innan det används. Testinstrument bör, för
att få användas i statlig verksamhet, ha granskats och godkänts av erkänd
expertis.
Motionärerna anser att det bör övervägas, om inte ett centralt organ med
obligatorisk rådgivande funktion kunde stimulera en utveckling i den riktning
som med hänvisning till det nyss sagda är påkallad. Det centrala rådgivande
organet förutsättes endast befatta sig med testinstrument och metoder
men inte med testresultaten. I organet bör ingå företrädare för förvaltningsrättslig,
administrativ och psykologisk sakkunskap, staten som arbetsBihang
till riksdagens protokoll 1967. 11 saml. Nr 35
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 35 år 1967
givare, personalorganisationerna och riksdagen. Pressens och övriga massmediers
berättigade intresse av insyn i problematiken bör på lämpligt sätt
tillgodoses. På längre sikt kan man tänka sig möjligheten att inom den kommunala
sektorn och det privata näringslivet anlitade testinstrument frivilligt
underställes det statliga organet för granskning. Skulle detta bli fallet, kan
man överväga representation även för kommunerna och det privata näringslivet
i nämnda organ.
Yttranden över motionerna har efter remiss inkommit från statskontoret,
SACO, TCO :s statstjänstemannasektion, Statstjänstemännens riksförbund
och Sveriges psykologförbund.
Statskontoret anför att såväl psykologiska som övriga urvalsinstrument
vilka påverkar ett tillsättningsbeslut bör behandlas på likvärdigt sätt. Urvalsmetoderna
och därmed sannolikt också kvaliteten på beslutsunderlaget
i tillsättningsärenden torde olika befattningar och myndigheter emellan skilja
sig i avsevärd grad. Statskontoret planerar att verkställa utredningar rörande
den statliga personaladministrativa verksamheten. Utredningarna skall påbörjas
innevarande år. En väsentlig del av dessa utredningar kommer att
avse rekryterings- och urvalsförfarandena, varför också de i motionerna berörda
spörsmålen kommer att uppmärksammas. Några skäl att innan detta
utredningsresultat föreligger inrätta ett granskningsorgan för psykologiska
testinstrument inom statsförvaltningen kan statskontoret inte finna. Under
hänvisning till vad sålunda anförts anser statskontoret att motionerna icke
bör föranleda någon åtgärd.
SACO framhåller att
motionen tillgodoser i allt väsentligt de synpunkter SACO i tidigare yttranden
framfört, varför centralorganisationen tillstyrker huvudtankarna i motionärernas
förslag. SACO vill dock ifrågasätta, om inte det av motionärerna
föreslagna centrala organet fått alltför vittomfattande arbetsuppgifter. För
att fullgöra den föreslagna funktionen torde fordras ett mindre ämbetsverk.
SACO föreslår i stället, att organet huvudsakligen får fungera som en opartisk
instans, dit myndigheter och enskilda kan vända sig. SACO anser att
medicinalstyrelsens disciplinnämnd kan stå som modell. Beslut i sekretessfrågan
behöver dock inte avvaktas för att närmare utreda det av motionärerna
väckta ärendet; hur sekretessbestämmelserna än kommer att utformas,
kommer ändå behovet av granskningsverksamhet i någon form att vara för
handen.
TCO:s statstjänstemannasektion anser att de frågor som motionerna behandlar
är av personalpolitisk natur och att de bör handläggas gemensamt av
huvudorganisationerna och civildepartementet.
Statstjänstemännens riksförbund anser att önskemålen i de två punkterna
i motionerna kan fyllas genom överläggningar mellan respektive verk och
personalorganisation. Vad gäller den tredje punkten kan det vara nödvändigt
med en vidare överblick än vad som kan ges vid behandling enbart vid
3
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 35 år 1967
respektive verk och personalorganisation. Denna uppgift är också mer krävande
och förutsätter medverkan av kvalificerad psykologisk expertis. Den
berörda personalens intressen bör dock effektivt kunna bevakas, om arbetet
med utarbetandet av mätinstrument sker gemensamt mellan arbetsgivare
och arbetstagarepart och under medverkan av kvalificerad psykologisk sakkunskap.
Det anförda förutsätter att myndigheterna i ärenden rörande psykologisk
testning ålägges att på ett tidigt stadium ta kontakt med respektive
personalorganisation.
Sveriges psykologförbund anför att det helt delar motionärernas uppfattning
om önskvärdheten av att en opartisk nämnd för kontroll och insyn i
samband med psykologiska undersökningar inrättas. En dylik nämnd bör
emellertid enligt förbundets åsikt ha delvis mer begränsade uppgifter än vad
som antyds i motionen. De behov som redovisas under punkterna två och tre
i motionen finner förbundet starkt motiverade av såväl yrkesetiska som arbetsmetodiska
skäl. Den av förbundet tidigare föreslagna nämnden synes
väl kunna tillgodose dessa behov. Förbundet har sedan flera år tillbaka ett
förtroenderåd, vilket har till uppgift att bl. a. bevaka sådana frågor. Förbundet
finner det dock synnerligen önskvärt, att kontroll- och insynsuppgifter
åvilar en offentlig instans som täcker samtliga sektorer, inom vilka psykologer
är verksamma, och ej blott statlig förvaltning. Den första punkten i motionen
bygger delvis på en felaktig syn på ansvaret för en undersökning mellan
psykolog och testinstrument. Efter särskild anmälan synes nämnden
även kunna ha till uppgift att granska lämpligheten av psykologisk undersökning.
Förbundet anser vidare att arbetsuppgifterna för en nämnd med de
föreslagna obligatoriska granskningsfunktionerna skulle bli alltför omfattande
och betungande. Det kan däremot synas befogat att en opartisk nämnd
träder i funktion när frågor aktualiseras av enskild person eller myndighet.
Förbundet tillstyrker motionärernas förslag om en prövning av frågan om
inrättandet av en opartisk nämnd med huvudsaklig uppgift att, efter särskild
anmälan, granska frågor i samband med psykologiska undersökningar.
Utskottet
I motionerna hemställes om inrättande av ett granskningsorgan för psykologiska
testinstrument inom statsförvaltningen.
Utskottet behandlade i utlåtande nr 46/1965 problem i anknytning till användningen
av psykologiska testmetoder vid anställning och befordran i
statlig tjänst och hemställde med hänsyn till de behandlade frågornas vikt
att riksdagen måtte ge Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört. Riksdagen
godkände utlåtandet. Med anledning härav utarbetades inom civildepartementet
en promemoria angående offentlighet och sekretess vid psykologiska
undersökningar i allmän verksamhet, vilken remitterades till ett stort antal
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 35 år 1967
myndigheter och organisationer. Dessa ställde sig med enstaka undantag
positiva till det i promemorian framförda förslaget om ändringar i lagen om
inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar (sekretesslagen).
Förslaget innebär att möjlighet tillskapas att skydda dels provens användbarhet
(instrumentell sekretess), dels den prövades intresse att av honom
vid proven lämnade uppgifter angående personliga förhållanden icke
delges obehöriga (personsekretess). Avsikten är att proposition skall utarbetas
inom civil- och justitiedepartementen med ledning av förslaget i promemorian.
Över årets motioner har avgivits yttranden av statskontoret och vissa personalorganisationer.
Av dessa bär statskontoret ansett att motionerna ej
bör föranleda någon åtgärd, då statskontorets planerade utredningar rörande
den personaladministrativa verksamheten bör avvaktas. Härvid kommer
nämligen rekryterings- och urvalsförfarandena att behandlas. Av personalorganisationerna
har TCO avstyrkt motionerna medan de övriga varit positiva
till vissa synpunkter i motionerna. Dock har samtliga organisationer
avstyrkt inrättandet av ett så omfattande granskningsorgan som motionärerna
föreslagit.
Utskottet anser att de i årets motioner berörda frågorna, som avser ändamålsenligheten
och lämpligheten av test, bör bedömas oberoende av att
sekretessfrågorna beträffande test ännu inte slutligt lösts. Ej heller bör alltför
stort avseende fästas vid den av statskontoret tilltänkta utredningen, som
i huvudsak kommer att beröra andra frågor än dem motionärerna åsyftat.
Behovet av en översyn av det testmaterial som används eller avses att användas
inom den statliga verksamheten ökas med den allt större förekomsten
av psykologiska test. Även metodiken bör ägnas nödig uppmärksamhet.
Enligt utskottets mening skulle det för närvarande ej vara ändamålsenligt
att inrätta ett centralt granskningsorgan, då många frågor som äger samband
med psykologiska testmetoder och testinstrument först måste vara
bättre utredda. Framför allt måste testinstrumentens användningsområde undersökas.
När det gäller beslut är även ansvarsfördelningen mellan psykolog
och staten såsom arbetsgivare och därmed sammanhängande rättssäkerhetsfrågor
för den anställde eller anställningssökande svåra och olösta problem.
För närvarande torde det finnas möjlighet att få föreslagna psykologiska
testinstrument granskade och kontrollerade av de statliga organ som finns,
nämligen psykotekniska institutet och militärpsykologiska institutet, men
resurserna härför är otillräckliga.
Utskottet anser med hänsyn till vad som framförts att närmare undersökningar
bör genomföras beträffande de i motionerna berörda frågorna, innan
ett sådant granskningsorgan som motionärerna åsyftat kan inrättas.
Utskottet kan sålunda ej tillstyrka bifall till motionerna men vill på grund
av de i motionerna behandlade frågornas vikt hemställa,
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 35 år 1967
5
att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna
I: 120 och II: 158 i skrivelse till Kungl. Maj :t giver till känna
vad utskottet ovan anfört.
Stockholm den 11 maj 1967
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sörlin*, Hellebladh*, Eric Gustaf Peterson,
Oscar Carlsson, Hedlund*, fru Hultell, herr Wååg, fru Diesen, fru
Hamrin-Thorell*;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herr Skoglösa, fru
Jäderberg, herrar Hamrin i Kalmar, Lundmark*, Rimås, Wikner, Nilsson i
Bästekille, Johansson i Växjö, Nilsson i Agnäs, Hansson i Piteå och Hugosson.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.