Nr 22—24 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1967
1
Nr 22
Utlåtande i anledning av motioner angående föroreningen av vattendrag
genom vissa tvättmedel m. m.
I de till allmänna beredningsutskottet hänvisade likalydande motionerna
I: 247 av herr Wirtén och II: 314 av herr Larsson i Borrhy hemställes, att
riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte anhålla om en intensifierad forskning om
närsalttillförseln till vattendrag samt överväga eventuell avgiftsbeläggning
på kraftigt fosforförorenande tvättmedel.
Motionärerna anför att en på längre sikt farlig gödsling av vattendrag sker
genom tillförsel av fosfor genom kommunalt och industriellt avloppsvatten
samt till en del från gödsling på odlad mark. De härav uppkommande närsalternas
skadliga effekt kan minskas genom minskad tillförsel till avloppsvattnet
och genom ökad rening av avloppsvattnet med nya reningsmetoder
för reducering av fosforhalten. Pågående forskning om lämpliga reduktionsmetoder
bör enligt motionärerna kraftigare stödjas och möjligheter ordnas
att i verkliga förhållanden pröva olika metoder. De moderna syntetiska tvättmedlen
svarar för mer än hälften av fosfatföroreningarna. Ett nedbringande
av denna del skulle ha ett mycket stort positivt värde. Arbete pågår för att
undersöka om tvättmedelsfosfaterna kan ersättas med något annat. Även
dessa undersökningar bör stödjas och påskyndas.
Vidare säger motionärerna att i stället för syntetiska tvättmedel kan tvåltvättmedel
användas. Dessa innehåller mindre än en tredjedel av de syntetiska
medlens fosforhalt. Det är både miljömässigt och ekonomiskt betydelsefullt,
om tillförseln av fosfor till avloppsvattnet kunde nedbringas. Motionärerna
anser, att tvättmedel med stark fosforförorenande verkan bör avgiftsbeläggas.
Erforderliga ökade statliga insatser för forskningen kring
närsaltproblemen kan finansieras genom de skatter på fosfater, som inflyter.
Även annan fosfattillförsel än den som sker via tvättmedlen bör bli föremål
för särskild uppmärksamhet.
Utskottet har berett Institutet för vatten- och luftvårdsforskning och
Tvättforum tillfälle att yttra sig över motionerna.
Institutet anför att det synes tvivelaktigt om ett ersättande av fosfat i tvättmedel
med exempelvis NTA eller t. o. m. en övergång till tvåltvättmedel verksamt
skulle förbättra förhållandena i av kommunalt avloppsvatten starkt
påverkade vattendrag, att särskilt i tätortsregionerna den fosfatmängd som
1-—Bihang till riksdagens protokoll 1967. 11 samt. Nr 22—24
2
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1967
hänför från humanutsöndring är tillräcklig för att åstadkomma försämring
av recipientens beskaffenhet, samt att det enligt institutet är nödvändigt
att komplettera reningsverk med anordningar för kemisk tällning, varvid
frågan om det uppkomna slammets hantering och slutgiltiga deponering
ännu inte är tillfredsställande löst. Undersökningar rörande eventuella effekter
i vattendraget vid ett utbyte av fosfat mot andra föroreningar bedrives
för närvarande vid institutet. —- När det gäller frågan om avgiftsbeläggning
av fosfathaltiga tvättmedel förefaller en sådan åtgärd helt felaktig då något
alternativ till dessa tvättmedels användning för närvarande ej synes föreligga.
En avgiftsbeläggning kunde få den effekten att tillverkarna såg sig
nödsakade att på ett okontrollerat sätt pröva ersättningsmedel av för miljön
olämpliga typer.
Tvättforum har anfört bl. a.: Fosfaterna har egenskapen att öka rengöringseffekten
hos såväl syntetiska, ytaktiva ämnen som tvål och har därjämte
förmågan att förhindra eller avsevärt minska utfällning av vattnets
hårdhetsbildare på tvättkläderna. Fosfaterna är därför en betydelsefull beståndsdel
i nutidens tvättmedel särskilt i tvåltvättmedel. Tvålen omsättes i
hårt vatten till kalcium- och magnesiumtvålar, som är mycket svårlösliga i
vatten. Syntetiska, ytaktiva ämnen, som i nutidens tvättpulver ofta ersätter
tvålen, utfälles vanligen icke av hårdhetsbildarna. Det finns även ett par
andra organiska föreningar, som förhindrar eller minskar utfällningen av
vattnets hårdhetsbildare på kläderna vilket kan medföra ökad renhetsgrad
hos tvättkläderna. Den kvantitativa betydelsen av fosfattillförseln genom
tvättmedlen för grönalgutvecklingen synes icke, eller endast ofullständigt,
vara känd. Fosfat tillföres nämligen vattendragen även på annat sätt, t. ex.
från fosfatgödning och genom människourin. Det är därför icke nu möjligt
att säkert bedöma, om algtillväxten skulle nämnvärt minskas, om tvättmedlen
vore helt fria från fosfat. Motionärernas hemställan om en intensifierad
forskning om tvättmedelsfosfatens inverkan på algvegetationen synes
vara motiverad, varvid det är av betydelse, att få kännedom om under
vilka betingelser en sådan inverkan blir påtaglig. Först sedan forskningen
utrett dessa frågor, bör en eventuell avgiftsbeläggning på kraftigt fosforförorenande
tvättmedel övervägas. Därjämte bör även forskningen inom
tvättmedelsområdet angående medel, som kan ersätta fosfaten, stödjas.
Utskottet
I motionerna hemställes om intensifierad forskning om närsalttillförseln
till vattendrag och övervägande av avgiftsbeläggning på kraftigt fosforförorenande
tvättmedel.
Frågan om tillförseln av närsalter till vattendrag och därmed sammanhängande
problem har de senaste åren tilldragit sig alltmer uppmärksamhet.
Enligt vad utskottet inhämtat pågår för närvarande undersökningar inom
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1967
3
olika institutioner av närsalttillförseln till vattendrag, verkningarna liärav
och annan näraliggande forskning. Sådan forskning bedrivs t. ex. vid det
kemiska laboratoriet vid statens vatteninspektions undersökningsavdelning,
inom 1964 års naturresursutrednings mälarundersökning, vid institutionen
för fysiologisk botanik i Uppsala och vid institutionen för vattenkemi vid
kungl. tekniska högskolan.
Anslag till denna forskning har beviljats av statsmedel bl. a. av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens vatten- och avloppsbyrå, som hittills anslagit
344 000 kronor härtill. Anslag bär tilldelats forskare vid nyssnämnda institutioner
för fysiologisk botanik och för vattenkemi samt institutet för
vatten- och luftvårdsforskning.
I statsverkspropositionen för 1967/68 förordar departementschefen att
nu utgående forskningsanslag inom naturresursområdet, vilka utgår från
olika anslag under flera huvudtitlar, föres samman till ett gemensamt anslag
på fem miljoner kronor under den nya rubriken Naturresursforskning.
Departementschefen anför att anslaget bör användas för att bekosta en i
första hand målinriktad forskning och undersökningsverksamhet inom hela
naturresursområdet. I avvaktan på naturresursutredningens förslag om
forskningens organisation föreslås att utredningen beslutar om användningen
av medlen. Riksdagen har godkänt Kungl. Maj :ts förslag.
Genom den föreslagna centraliseringen av anslagsgivningen kommer man
att få en bättre översikt över all forskning som bedrivs inom naturresursområdet,
innefattande även den viktiga del av vattenvården som avser närsalter
och närsaltsreduktion. Härigenom kan också forskningen inom detta
område bättre stimuleras. Ytterligare förbättring för forskningen bör kunna
förväntas sedan den i proposition nr 59 till årets riksdag föreslagna omorganiseringen
av naturvården genomförts. Anslaget till forskning har väsentligt
höjts i förhållande till föregående budgetår och torde kunna tillgodose
den forskning som bedrivs beträffande närsalter och närsaltsreduktion.
Utskottet finner att ytterligare kännedom om närsalterna och deras inverkan
på växtligheten i vattendrag måste vinnas exempelvis genom den
ökade forskningen härom innan frågan om avgiftsbeläggning av kraftigt
fosforförorenande tvättmedel rätteligen kan bedömas.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att de likalydande motionerna I: 247 och II: 314 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 20 april 1967
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
HARALD J. SKOGLÖSA
1*
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 11 samt. Nr 22—24
4
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 22 år 1967
Närvarande:
från första kammaren: herrar Hellebladh, Eric Gustaf Peterson, Oscar
Carlsson, Axel Kristiansson, Hedlund, Yngve Persson, fru Hultell, fru Elvy
Olsson, herrar Helge Karlsson, Wååg, fru Diesen och herr Wirtén;
från andra kammaren: herr Skoglösa, fru Jäderberg, herrar Svensson
i Kungälv, Lundmark, Wikner, Larsson i Borrby, Nilsson i Bästeldlle, Hyltander,
Nilsson i Agnäs, Wiklund i Härnösand och From.