Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 2 1967

1

Nr 2

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående information
om sociala förmåner samt om samhällets verksamhet
m. m.

Till allmänna beredningsutskottet har hänvisats följande motioner om
viss informationsverksamhet m. m., nämligen:

1. de likalydande motionerna I: 78 av fru Elvy Olsson och herr Johan
Olsson, samt II: 105 av herrar Gustavsson i Alvesta och Elmstedt vari hemställes,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning
angående förbättrad information om de sociala förmånerna;

2. de likalydande motionerna 1:372 av fru Hamrin-Thorell m.fl. samt
II: 468 av herr Mundebo m. fl., vari föreslås, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte hemställa om utredning rörande en utökad social informationsverksamhet
;

3. de likalydande motionerna I: 375 av herr Arne Pettersson samt II: 466
av herr Lindahl och fru Skantz, vari föreslås, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställa att samhällsinformationen, dess omfattning,
inriktning och utformning blir föremål för en skyndsam utredning.

Utskottet har beslutat upptaga motionerna till gemensam behandling.

I motionerna I: 78 och II: 105 framhålles bl. a. att reformpolitiken lett
till att de bestämmelser den enskilde har att sätta sig in i vuxit i antal och
blivit alltmer komplicerade och att de tätt återkommande ändringarna bidragit
till att många vet alltför litet om socialförsäkringar och andra förmåner.
Den enskilde kan härigenom komma att gå miste om rättigheter
som tillkommer honom. Brister förekommer även i den kommunala handläggningen
av socialförsäkringsärenden beroende bl. a. på att nämnderna
kan vara så hårt belastade med arbete att de inte i detalj kan följa varje
förändring av bestämmelserna. En ökning av de sociala nämndernas resurser
och bättre utbildning av förtroendemännen är nödvändig. Härutöver
måste krävas en omfattande information till allmänheten. Detta problem
har accentuerats genom den ökande invandringen. Informationen bör omfatta
inte endast de ekonomiska förmånerna utan även de sociala nämndernas
möjligheter alt vidtaga åtgärder.

Den av Försäkringskasseförbundet i samarbete med riksförsäkringsverket
bedrivna annonskampanjen omkring årsskiftet 1966/67 om de förändrade
sjukförsäkringsförmånerna är ett bra exempel på hur en informationsdrive
kan tillgå. Vissa försäkringsbolag har utgivit broschyrer och skrifter
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 11 saml. Nr 2

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 2 1967

om de sociala förmånerna. Liknande skrifter borde kontinuerligt och automatiskt
lämnas allmänheten. Dessutom horde TV och radio utnyttjas
bättre.

Frågan om social informationsverksamhet aktualiserades även vid fjolårets
riksdag. Utredning tillstyrktes i yttranden av bland andra riksförsäkringsverket,
statskontoret och 1961 års sjukförsäkringsutredning.

I motionerna I: 372 och II: 468 hänvisas likaså till riksförsäkringsverkets
och Försäkringskasseförbundets annonskampanj som exempel på god upplysning
och understrykes risken för den enskilda att på grund av bristande
information gå miste om förmåner. Allmänhetens behov av information
och rådgivning gäller emellertid även frågor av mera personlig art, och
det ankommer på de kommunala socialnämnderna att lämna hjälp också i
sådana angelägenheter. Allmänheten känner ofta icke till detta och nämnderna
saknar för övrigt i många fall resurser för ändamålet.

I övrigt anföres i huvudsak samma kritiska synpunkter på den nuvarande
informationsverksamheten som i motionerna I: 78 och II: 105. Det
framhålles vidare bl. a. att den sociala informationen är väl utbyggd i ett
flertal länder. Information bör ges på olika sätt t. ex. genom filmer, broschyrer,
annonser och individuell rådgivning. Annonsering i dags- och veckopress
bör ske i större utsträckning.

Motionärerna erinrar avslutningsvis om förra årets riksdagsbehandling
av frågan. En parlamentariskt förankrad utredning bör tillsättas.

I motionerna 1:375 och 11:466 uttalas bl. a. att intresset för samhällsinformationen
ökat och att vissa kommuner och landsting på ett berömvärt
sätt förstått dess stora betydelse. Allmänna beredningsutskottet har i
sitt ulåtande nr 9/1966 bl. a. anfört att starka skäl finns för att samhällsinformationen
utbygges och effektiviseras.

Informationens uppgift är att ge varje medborgare den information han
behöver när han behöver den och på ett sådant sätt att den verkligen når
fram och förstås. Man får intrycket att staten inte bär sammanställt och
utformat sin information med hänsyn till dem som skall ha den utan på
grund av bristande kännedom om moderna metoder låtit varje institution
svara för sina egna uppgifter, som de behandlat från sina mer eller mindre
fackmässiga synpunkter. Den enskilde medborgaren har en självklar rätt
att veta hur samhället fungerar. Antalet förändringar årligen är stort och
kan gälla sådana saker som ökad social service, kommunsammanslagningar,
nya lagar, nya skatter, nya förmåner.

Beträffande motiveringarna i övrigt får utskottet hänvisa till motionerna
II: 105, II: 468 och II: 466.

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 2 1967

3

Utskottet

1 förevarande motioner föreslås utredningar angående förbättrad information
om de sociala förmånerna (I: 78 och II: 105), om en utökad social
informationsverksamhet (1:372 och 11:468) samt om samhällsinformationen,
dess omfattning, inriktning och utformning (1:375 och 11:466).

Den samhälleliga informationsverksamheten har, särskilt under de senaste
åren, kritiserats i olika avseenden. Kritiken har gällt sådana förhållanden
som att dagspressens möjligheter att sprida upplysning icke skulle
utnyttjas i tillfredsställande omfattning och med effektiva medel, t. ex.
betald annonsering, att informationen genom etermedia och film kan göras
effektivare etc. Det har också påtalats exempelvis att de sociala nämnderna
ofta icke är rustade för sina uppgifter som organ för rådgivning och information
i personliga angelägenheter och att familjerådgivningen ännu
icke nått tillfredsställande omfattning.

Spörsmål om samhällsinformationen har vid upprepade tillfällen behandlats
av riksdagen, senast vid förra årets riksdag, då ett antal motioner
i dessa frågor väcktes, och vid årets riksdag. Sålunda handlades av
allmänna beredningsutskottet förra året (utlåtande nr 9/1966) motioner
angående utredning om ökad social informationsverksamhet och om översyn
av den statliga pressinformationen. Utskottet hänvisade bl. a. till en
utredning som pågick inom statskontoret i samråd med riksrevisionsverket
rörande den statliga publikationsverksamhetens finansiering. Utskottet
framhöll sammanfattningsvis angelägenheten av att sedan denna utredning
avslutats Rungl. Maj :t vidtager åtgärder för att föra frågan om en förbättrad
samhällsinformation vidare. Utskottets förslag att riksdagen skulle ge
Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört bifölls av riksdagen.

Vid 1966 års riksdag behandlade vidare konstitutionsutskottet (utlåtande
nr 26/1966) ett antal motioner, vari upptagits bl. a. dels spörsmålet om att
genom åtgärder från statens sida förbättra dagspressens ekonomiska villkor,
dels frågan om annonsering i dagspressen som ett medel för den samhälleliga
informationen. Utskottet underströk att de båda frågorna hade
ett nära inbördes samband och framhöll att både stat och kommun borde
intensifiera och förbättra sin information. Utskottet ansåg en allmän och
förutsättningslös utredning böra ske om generellt verkande åtgärder från
det allmännas sida för att förbättra dagspressens ekonomiska villkor. Vid
denna utredning borde frågan om den samhälleliga informationen genom
pressen särskilt beaktas. Riksdagen biträdde utskottets förslag att begära
en utredning.

Chefen för justitiedepartementet har helt nyligen i första kammaren till
svar på en fråga om tidpunkten för tillsättning av den begärda utredningen
förklarat bl. a. att arbete påginge med färdigställande av direktiv för ut -

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 2 1967

redningar dels om förbättring av dagspressens ekonomiska villkor och dels
om en utbyggnad och effektivisering av samhällsinformationen. Arbetet
komme att avslutas när statskontoret redovisat sin utredning om publikationsverksamhetens
finansiering, vilket beräknats ske i februari 1967.

Då motionärernas önskemål om utredningar således kan förväntas bli
tillgodosedda inom den närmaste tiden och motionerna får anses besvarade
härmed finner utskottet inte anledning till annan hemställan än,

att motionerna I: 78 och II: 105, I: 372 och II: 468 samt
1:375 och 11:466 icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 15 februari 1967

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

HARALD J. SKOGLÖSA

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Sörlin, Oscar Carlsson, Axel
Kristiansson, Hedlund, Nyman, fru Elvy Olsson*, herr Helge Karlsson, fru
Diesen, fru Hamrin-Thorell och herr Blomquist*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm*, herr Skoglösa, fru
Jäderberg, herrar Svensson i Kungälv, Lundmark, Haglund, Larsson i Borrby,
Nilsson i Bästekille, Hyltander, Andersson i Örebro, Nilsson i Agnäs och
Wiklund i Härnösand.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE AB, STHLM 67

714585