BERÄTTELSE
till 1966 års riksdag om vad i rikets styrelse
sig tilldragit;
given Stockholms slott den 3 januari 1966.
Under år 1965 har partiella grundlagsändringar beslutats. En av dessa
avser sänkning av rösträttsåldern.
En ingående redogörelse för de förhållanden som sammanhänger med
den ekonomiska utvecklingen lämnas vid anmälan av finansplanen och
nationalbudgeten i 1966 års statsverksproposition, till vilken torde få hänvisas.
Arbetsmarknaden under 1965 har kännetecknats av att efterfrågan på arbetskraft
i södra och mellersta Sverige, särskilt i storstadsområdena, överstigit
tillgången. En överflyttning av arbetskraft till dessa bristområden
har ägt rum och underlättats genom bl. a. särskild yrkesutbildning för arbetslösa
och ekonomiskt stöd till arbetskraftens geografiska rörlighet. Vidare
har nyrekrytering av kvinnor ägt rum i ökad omfattning inom industrin.
En påtaglig ökning har inträtt i tillströmningen av utländsk arbetskraft.
Inom skogslänen, dvs. norrlandslänen jämte Kopparbergs och Värmlands
län, har efterfrågan på arbetskraft ökat under året med resultat att arbetslösheten
har sjunkit i förhållande till fjolåret. Utvecklingen får bl. a. ses
mot bakgrunden av högkonjunkturen och ökade insatser för att stärka
näringslivet inom området.
Bostadsbyggandet har fortsatt att öka även under år 1965. Genom nybyggnad
färdigställdes ca 95 000 lägenheter. I storstadsområdena och andra
större orter med ett expansivt näringsliv råder dock fortfarande en utpräglad
brist på bostäder.
Ny jordförvärvslag har beslutats och trätt i kraft. Vidare har principbeslut
fattats om ny organisation för rationaliseringsverksamheten på jordbrukets
och trädgårdsnäringens område samt i fråga om naturvården, vattenvården
och luftvården. Sakkunniga har tillkallats för att utreda riktlinjerna
för den framtida skogspolitiken.
Under året har beslut fattats om andra etappen i reformprogrammet för
den nya statliga trafikpolitiken. På vägtransportområdet har tillsatts en
utredning angående vägtrafikens kostnadsansvar. Inom sjöfaiten är bl. a.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt.
Riksdagsbcrättelsen
1
Riksdagsberättelsen år 1966
spörsmålet om det svenska hamnväsendets framtida utformning föremål
för undersökningar.
Reformarbetet på socialpolitikens område samt inom hälso- och sjukvården
har fortsatt. Folkpensioner och allmänna barnbidrag har höjts väsentligt.
Beslut har fattats om vård och undervisning av rörelsehindrade
barn m. fl. Insatserna i övrigt för handikappade har intensifierats. Inom
åldringsvården pågår en omfattande upprustning av olika vårdformer.
Anslagen till allmänna kultur- och bildningsändamål har ytterligare väsentligt
ökats.
Beslut har fattats angående omorganisation och upprustning av skolorna
för blmda och döva barn samt om reformering av sjuksköterskeutbildningen.
Utbildningen av lärare av olika kategorier har ökat kraftigt under året.
Inom den högre utbildningens och forskningens område har principbeslut
fattats om den fortsatta utbyggnaden av universitet och högskolor. Härigenom
kommer resurserna vid nuvarande lärosäten att ytterligare ökas,
bl. a. kommer universitetet i Umeå att byggas ut med en humanistisk fakultet
samt farmaceutiska institutet att omorganiseras och flyttas till Uppsala.
Vidare kommer ett nytt akademiskt utbildningscentrum att etableras
i Linköping samtidigt som filialer till nuvarande universitet anordnas på
ytterligare ett antal orter.
Beslut har fattats om eu lagstiftning som ger de offentliga tjänstemännen
förhandlingsrätt enligt i princip samma regler som gäller för andra
arbetstagare.
Antalet arbetsanmälda utlänningar uppgick den 1 oktober 1965 till ca
154 700 mot ca 140 200 vid samma tid år 1964. Härav var ca 98 100 resp.
91 300 nordbor. Antalet icke-nordbor med uppehållstillstånd uppgick den
1 oktober 1965 till ca 56 200 mot 54 200 den 1 oktober 1964. Under första
halvåret 1965 beviljades ca 14 200 viseringar för inresa i Sverige mot ca
13 800 under motsvarande tid 1964. Under hösten 1965 konstaterades en
markant ökning av antalet inresande utlänningar till landet. Till svenska
medborgare har under tiden januari—oktober 1965 upptagits nära 8 400
personer.
Ombud för Sverige deltog i FN:s generalförsamlings tjugonde möte, som
öppnades i New York den 21 september 1965.
FN:s kongress angående förebyggande av brott och behandling av brottslingar
har hållits i Stockholm den 9—18 augusti 1965.
Ministerrådet i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) har
hållit tre möten under år 1965, nämligen den 22 februari i Geneve, den 24
och 25 maj i Wien samt den 28 och 29 oktober i Köpenhamn. Vid dessa möten
behandlades frågan om att åstadkomma en närmare kontakt mellan
EFTA och den Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC). Olika åtgärder
för att stärka och utveckla EFTA-samarbetet har också varit föremål
2
Överenskommelser med främmande makter m. in.
för diskussion. Ministermötena har vidare ägnats åt samråd angående handelsförhandlingarna
inom ramen för allmänna tull- och handelsavtalet
(GATT). Vid årets slut har den interna tullavvecklingen inom EFTA uppnått
80 procent.
Det ministerråd som tillsatts enligt överenskommelsen om Finlands association
till frihandelssammanslutningen (FINEFTA) har sammanträtt tre
gånger i anslutning till ministermötena i EFTA.
Sverige har under år 1965 deltagit i arbetet inom Organisationen för ekonomiskt
samarbete och utveckling (OECD). Liksom under föregående åi hai
särskilt behandlats frågor som berör samordningen av medlemsländernas
ekonomiska politik och anpassningsproblem beträffande jordbruk, industri
och arbetskraft. Vidare har uppmärksamhet ägnats åt uppföljningen av resultaten
från FN :s konferens för handel och utveckling och åt andra frågor
av gemensamt intresse på bl. a. den internationella handelns område. Sverige
har under år 1965 inträtt som medlem i OECD:s kommitté för utvecklingsbistånd
(DAC). Ministerrådsmöte hölls den 25 och 26 november. Särskilt
möte på ministernivå med OECD:s jordbrukskommitté ägde rum den
IT och 18 juni.
De avtalsslutande parterna i allmänna tull- och handelsavtalet (GÅT
antog den 8 februari ett förslag till ändringar i GATT-avtalet. Ändringarna
innebär att till avtalet fogas ett nytt kapitel angående GATTis åtgärder och
förpliktelser i fråga om u-ländernas handels- och utvecklingsproblem.
De handelsförhandlingar inom ramen för GATT som inleddes i maj 1964
har fortsatt under år 1965.
Den handels- och utvecklingsstyrelse som upprättats enligt rekommendation
av FN :s världshandelskonferens 1964 har under året sammanträtt
tre gånger. Styrelsen har diskuterat uppföljningen av de olika rekommendationer,
syftande till förbättringar i u-ländernas ekonomiska situation,
som antogs av konferensen. Styrelsen har vidare fastställt arbetsprogram föi
de underkommittéer som har tillsatts.
Europarådets ministerkommitté har under året sammanträtt en gång i
Strasbourg och en gång i Paris, varvid Sverige var representerat. I samband
med Parismötet samlades ministerkommittén och företrädare for
Europarådets rådgivande församling till ett s. k. colloquium. Sista delen av
församlingens sextonde ordinarie möte ägde rum i januari, medan första
och andra delarna av det sjuttonde mötet ägde rum i maj och september.
Vid sistnämnda tillfälle hölls även det tolfte gemensamma mötet mellan
församlingen och den europeiska ekonomiska gemenskapens s. k. Europaparlament.
Nordiska rådet höll sin trettonde session i Reykjavik under tiden den
13_18 februari 1965. Redogörelse för de frågor som avhandlades har
lämnats i skrivelse till riksdagen (rskr 1965:67).
3
Riksdcigsberättelsen år 1966
Sveriges uppdrag att vara medlem i kommissionen för övervakande av
vapenstilleståndet i Korea består alltjämt. Svenska officerare ingår i FN.s
overvakningskommissioner i Palestina-området och i Kashmir. Sverige deltar
fortfarande med en frivillig-bataljon i FN:s vaktstyrka i Främre Orienten.
Sverige deltar vidare sedan mars 1964 i FN:s fredsstyrka på Cypern.
Sveriges militära kontingent där uppgår till en bataljon omfattande omkring
1 000 man frivillig personal. Dessutom tjänstgör en svensk civil polisgrunn
om 40 man på Cypern.
Härefter följer
en förteckning över de överenskommelser med främmande makter m. in.
som har slutits under tiden december 1964—november 1965,
en redogörelse för de garantier för exportkrediter som exportkreditnämnden
har meddelat på statens vägnar,
sammanställningar angående de bidrag, som har beviljats ur behållningen
av de särskilda lotterier som anordnats till förmån för konst, teater och
andra kulturella ändamål samt från fonderna för idrottens och friluftslivets
främjande, jaktvårdsfonden och statens lappfond,
en sammanställning angående beviljade understöd ur allmänna arvsfonden,
en sammanställning angående utbetalningar från handels- och sjöfartsfonden,
en redogörelse för kommittéernas verksamhet,
vissa uppgifter om det centrala krisorgan som nu finns.
Förteckningar över kommittékostnader och över betänkanden, som har
utkommit från trycket eller avlämnats i stencilerat skick under år 1965,
fogas till berättelsen som bilaga.
Överenskommelser med främmande makter m. m. under tiden
december 1964—no\ ember 1965
Den 1 december 1964 framlades i Bryssel för undertecknande en tullkonvention
angående välfärdsmateriel för sjömän. Sverige undertecknade
konventionen med förbehåll för ratifikation den 28 september
1965.
Den 4 december 1964 beslöt Ivungl. Maj :t ratificera konventionen i New
York den 30 mars 1961 ersättande äldre konventioner rörande narkotika.
Ratifikationsinstrumentet deponerades i New York den 18 december.
Den 10 december 1964 undertecknades för Sveriges vidkommande andra
4
Överenskommelser med främmande makter m. in.
protokollet av den 30 oktober 1964 rörande förlängning av deklarationen
den 22 november 1958 om Schweiz’ provisoriska anslutning till allmänna
tull- och handelsavtalet.
Den 11 december 1964 beslöt Kungl. Maj :t ratificera ändring av artiklarna
23, 27 och 61 i Förenta Nationernas stadga av den 17 december 1963
(Resolutionerna 1991 A och B (XVIII). Ratifikationsinstrumentet deponerades
i New York den 18 december.
Den 11 december 1964 beslöt Kungl. Maj :t ratificera Internationella arbetsorganisationens
konvention (nr 119) angående maskinskydd av
den 25 juni 1963. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Geneve den 29
december.
Den 12 december 1964 växlades i Alger ministeriella noter med Algeriet
rörande upphävande av passviseringstvånget.
Den 15 december 1964 undertecknades för Sveriges vidkommande andra
protokollet av den 30 oktober 1964 rörande förlängning av deklarationen
den 18 november 1960 om Argentinas provisoriska anslutning till a 11-männa tull- och handelsavtalet.
Den 15 december 1964 undertecknades för Sveriges vidkommande protokollet
av den 30 oktober 1964 rörande förlängning av deklarationen den 13
november 1962 om Förenade Arabrepublikens provisoriska anslutning
till allmänna tull- och handelsavtalet.
Den 18 december 1964 beslöt Kungl. Maj :t ratificera Förenta Nationernas
konvention den 28 september 1954 om statslösa personers rättsliga
ställning. Ratifikationsinstrumentet deponerades i New York
med vissa förbehåll den 2 april 1965.
Den 18 december 1964 beslöt Kungl. Maj :t ratificera fiskerikonvent
i o n e n i London av den 9 mars 1964.
Den 18 december 1964 beslöt Kungl. Maj :t ratificera överenskommelsen i
Washington den 20 augusti 1964 rörande provisoriska arrangemang för ett
världsomspännande kommersiellt telesatellitsamarbete.
Ratifikationsinstrumentet deponerades i Washington den 18 januari 1965.
Den 18 december 1964 beslöt Kungl. Maj :t ratificera protokollet med J apan
den 15 april 1964 med ändring och tillägg till avtalet den 12 december
1956 för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av
skatteflykt beträffande inkomstskatter. Ratifikationsinstrumenten utväxlades
i Stockholm den 25 maj 1965.
Den 18 december 1964 beslöt Kungl. Maj :t godkänna tilläggsprotokollet
med Polen den 29 oktober 1964 till avtalet den 16 november 1949 rörande
ersättning för svenska fordringar. Eu noteväxling rörande
ikraftsättande av protokollet ägde rum i Warszawa den 22 december.
Den 18 december 1964 beslöt Kungl. Maj :t ratificera avtalet med Storbritannien
den 14 oktober 1964 för undvikande av dubbelbeskattning
Riksdags berättelsen år 11)66
och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter å kvarlåtenskap. Ratifikationsinstrumenten
utväxlades i London den 10 mars 1965.
Den 19 december 1964 framlades i Helsingfors för undertecknande ett
protokoll med Finland rörande ett multilateralt varuutbyte soch
betalningsarrangemang. Protokollet undertecknades för
Sveriges vidkommande den 11 februari 1965.
Den 30 december 1964 växlades i Rom ministeriella noter med Förenta
Nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) rörande FAO:s
medverkan vid gåva av skogsbruksredskap till Indien.
Den 31 december 1964 undertecknades i Bangkok en överenskommelse
med Burma rörande ett svenskt bidrag för framställning av läroböcker
för burmanska skolor.
Den 15 januari 1965 undertecknades i Stockholm en överenskommelse
med Finland om ändrad lydelse av artikel 4 i överenskommelsen den 15
september 1956 angående ömsesidigt godkännande av körkort
samt av registrering av motorfordon m. in.
Den 15 januari 1965 växlades i Stockholm ministeriella noter med Finland
rörande upphävande av noteväxlingen den 1 april 1927 angående ömsesidiga
förmåner för sjömän å respektive lands fartyg.
Den 2 och 15 oktober och 28 december 1964 samt 20 januari 1965 växlades
i Karachi ministeriella noter med Pakistan rörande förlängning av
överenskommelsen den 4 oktober 1961 rörande tekniskt samarbete på familjeplaneringens
område.
Den 21 januari 1965 undertecknades i Addis Abeba en överenskommelse
med Etiopien och Förenta Nationernas tekniska biståndsstyrelse
(UNTAB) om ett projekt för bostadsbyggande (pilot housing project
) i Addis Abeba.
Den 22 januari 1965 undertecknades i Strasbourg ett tilläggsprotokoll till
europeiska överenskommelsen om skydd för t e 1 e v i s i o n s u t s ä n ritt
i n g a r.
Den 22 januari 1965 undertecknades i Strasbourg med förbehåll för ratifikation
en europeisk överenskommelse för förhindrande av radio- och
televisions utsändningar från stationer utanför
statsterritorier.
Den 29 januari 1965 växlades i Stockholm ministeriella noter med F i n1
a n d rörande upphävande av noteväxlingen den 23 maj och 29 augusti
1921 angående ömsesidigt utbyte av underrättelser beträffande
sinnessjuka.
Den 29 januari 1965 undertecknades i Stockholm en tilläggsöverenskommelse
med Indien rörande finansiellt bistånd för en spannm
ålslagrings undersökning och en tilläggsöverenskommelse om
en gåva av svenska skogsbruksredskap till Indien.
6
Överenskommelser med främmande makter in. m.
Den 5 februari 1965 undertecknades i Moskva ett protokoll med S o v j e tu
nio nen angående varuutbytet under åren 1965—1970 samt ett
protokoll till överenskommelsen rörande varuutbyte och betalningar av
den 7 september 1940. Protokollen ratificerades av Sverige den 23 april. En
noteväxling rörande ikraftträdandet ägde rum i Moskva den 10 juni.
Den 8 februari 1965 framlades i Geneve för undertecknande slutakten
vid andra särskilda sessionen med de avtalsslutande parterna
till allmänna tull- och handelsavtalet. Sverige undertecknade slutakten samma
dag.
Den 8 februari 1965 växlades i Stockholm ministeriella noter med Ungern
rörande varuutbytet.
Den 1 mars 1965 avgavs i Bryssel en ministeriell note till Belgien med
uppsägning av konventionen i Bryssel den 10 april 1926 rörande fastställande
av vissa gemensamma bestämmelser i fråga om sjöpanträtt och
fartygshypotek.
Den 25 februari och 5 mars 1965 växlades i Stockholm ministeriella noter
med Danmark rörande upphävande av noteväxlingen den 9 och 13
juli 1923 angående ömsesidigt utbyte av underrättelser beträffande
sinnessjuka.
Den 12 mars 1965 undertecknades för Sveriges vidkommande med vissa
förbehåll överenskommelsen i Kairo den 9 november 1963 angående de frivilliga
bidragen till räddandet av Abu Simbel-templen.
Den 18 mars 1965 framlades i Washington för undertecknande en konvention
om biläggande av investeringst vister mellan stater och
medborgare i andra stater. Sverige undertecknade konventionen med förbehåll
för ratifikation den 25 september.
Den 22 mars 1965 framlades i Washington för undertecknande ett protokoll
om förlängning av 1962 års internationella veteavtal. Sverige undertecknade
protokollet den 14 april. Kungl. Maj :t beslöt den 25 november
att ratificera protokollet. Instrumentet om godkännande deponerades i
Washington den 29 november.
Den 25 mars 1965 undertecknades i Stockholm ett protokoll angående
Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges deltagande
i 1967 års världsutställning i Montreal.
Den 26 mars 1965 växlades i Stockholm ministeriella noter med Bulgarien
rörande varuutbytet.
Den 26 mars 1965 undertecknades i Kuala Lumpur en luftfartsöverenskommelse
med Malaysia.
Den 26 mars 1965 undertecknades i Stockholm ett protokoll med Polen
rörande varuutbytet.
Den 8 april 1965 växlades i Paris ministeriella noter med Frankrike
jämte vissa andra medlemmar av franc-zonen rörande varuutbytet.
7
Riksdagsberättelsen år 1966
Den 9 april 1965 undertecknades i London med förbehåll för ratifikation
en konvention om underlättande av internationell sjötrafik.
Den 10 april 1965 undertecknades i Budapest ett protokoll med Ungern
rörande varuutbytet.
Den 29 april 1965 växlades i Kapstaden ministeriella noter med Sydafrika
rörande luftfartsförbindelserna.
Den 5 maj 1965 undertecknades i New Delhi en överenskommelse med
Indien om ytterligare svenskt bidrag för framställning av läroböcker
för indiska skolor.
Den 5 maj 1965 undertecknades i Madrid en luftfartsöverenskommelse
med Spanien.
Den 6 maj 1965 undertecknades i Teheran en överenskommelse med Afghanistan
rörande ett svenskt bidrag för framställning av läroböcker
för skolor i Afghanistan.
Den 6 maj 1965 undertecknades i Nairobi en överenskommelse med
Kenya rörande tekniskt samarbete på undervisningens
område.
Den 7 maj 1965 växlades i Oslo ministeriella noter med Norge rörande
upphävande av noteväxlingen den 25 maj 1921 och 24 april 1922 angående
ömsesidigt utbyte av underrättelser beträffande sinnessjuka.
Den 7 maj 1965 undertecknades i Stockholm med förbehåll för ratifikation
ett avtal med Schweiz för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.
Den 24 maj 1965 undertecknades i Strasbourg en ändring av stadgan
för Europarådet.
Den 26 maj 1965 beslöt Kungl. Maj :t ratificera konvention (nr 120) av
den 8 juli 1964 angående hygien inom handels- och kontor sverksamhet,
konvention (nr 122) av den 9 juli 1964 angående sysselsättningspolitik,
akt (nr 1) av år 1964 samt akt (nr 3) av år
1964 angående ändring i Internationella arbetsorganisationens
stadga. Ratifikationsinstrumenten deponerades i Geneve den
11 juni.
Den 7 juni 1965 växlades i Bukarest ministeriella noter med Rumänien
rörande varuutbytet, rörande betalningarna samt med ändring
av finansprotokollet den 28 augusti 1959.
Den 16 juni 1965 undertecknades i Geneve ett avtal med Förenta
Nationerna angående arrangemang för Förenta Nationernas tredje
kongress om förhindrande av brott och behandling av brottslingar.
Den 17 juni 1965 undertecknades i Addis Abeba en överenskommelse med
Etiopien rörande svenska frivilliga fredskårsdeltagare.
8
Överenskommelser med främmande makter m. in.
Den 7 april och 17 juni 1965 växlades i Zomba och Stockholm ministeriella
noter med Malawi rörande tillämpning av 1949 års svensk-engelska
dubbelbeskattningsavtal.
Den 18 juni 1965 undertecknades i Stockholm med förbehåll för ratifikation
en överenskommelse mellan Danmark, Finland, Norge och
Sverige om gemensam nordisk arbetsmarknad för läkare.
Den 8 och 21 juni 1965 växlades i Addis Abeba ministeriella noter med
Etiopien rörande tekniskt samarbete på hälsovårdens område (hälsocentralprojektet).
Den 22 och 31 maj samt 17 och 25 juni 1965 växlades i New Delhi nnmsteriella
noter med Ceylon med förlängning av överenskommelsen den
22 maj 1958 rörande tekniskt samarbete på familjeplaneringensområde.
Den 28 juni 1965 växlades i Tunis ministeriella noter med Tunisien
med tillägg till låneöverenskommelsen den 29 mars 1963.
Den 29 juni 1965 undertecknades i Stockholm en tilläggsöverenskommelse
med Indien beträffande upphandling av detaljer och reservdelar
för maskinutrustningar m. m. för tillverkning av vissa
kapitalvaror. .
Den 29 juni 1965 växlades i Stockholm ministeriella noter med I n d i e n
med ändring av tilläggsöverenskommelsen den 29 september 1964 rörande
finansiell utvecklingshjälp om leverans av utrustning för mejeripro
-
jekt.
Den 30 juni 1965 beslöt Kungl. Maj :t ratificera europeiska balken
för social trygghet av den 16 april 1964 jämte ett tilläggsprotokoll.
Ratifikationsinstrumentet deponerades i Strasbourg den 25 september.
Den 30 juni beslöt Kungl. Maj :t ratificera ändringar i artiklarna 17 och
18 i konventionen om upprättande av Me lianstatliga rådgivande
sjöfartsorganisationen av den 6 mars 1948. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i London den 9 september.
Den 30 juni 1965 avlämnades i Washington en ministeriell note med
uppsägning för Trinidad och Tobagos vidkommande av 1949 års
svensk-engelska dubbelbeskattningsavtal.
Den 6 april och 1 juli 1965 växlades i Nairobi ministeriella noter med
Kenya rörande tillämpning av 1949 års svensk-engelska dubbelbeskattningsavtal.
...
Den 2 juli 1965 undertecknades i Bryssel med förbehåll för ratifikation
ett avtal med Belgien för undvikande av dubbelbeskattning och
för reglering av vissa andra frågor beträffande skatter på inkomst och föimögenhet.
Den 7 juli 1965 växlades i Rabat ministeriella noter med Marocko ro -
l-f Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
Riksdagsberätfelsen år 1966
rande förlängning av tredje tilläggsprotokollet den 21 maj 1963 till handelsöverenskommelsen
av den 8 februari 1960.
Den 23 juli 1965 undertecknades i Oslo ett avtal med Finland och
Norge om en gemensam paviljong på Biennalen i Venedig.
Den 26 juli 1965 växlades i Wien ministeriella noter med Internationella
atomenergiorganet (IAEA) rörande avhållandet av ett
symposium över kriticitetskontroll för klyvbart material.
Den 16 augusti 1965 undertecknades i Karachi en överenskommelse med
Pakistan rörande ett svenskt bidrag för framställning av läroböcker
för skolor i Pakistan.
Den 19 maj och 17 augusti 1965 växlades i Nairobi ministeriella noter med
Kenya rörande tillämpning av 1930 års konvention med Storbritannien
rörande vissa till civilprocessen hörande ämnen av internationell
natur.
Den 18 augusti 1965 undertecknades i New Delhi en överenskommelse
med C e y 1 o n rörande tekniskt samarbete på familjeplaneringens
område. °
Den 25 augusti 1965 undertecknades i Stockholm en överenskommelse
med Finland angående åtgärder för förbättrad t e 1 e v i s i o n s motta
gning.
Den 27 augusti 1965 undertecknades i Abidjan ett handelsavtal
med Elfenbenskusten.
Den 14 september 1965 växlades i Belgrad ministeriella noter med Jugoslavien
rörande varuutbytet.
Den 17 september 1965 undertecknades i Rio de Janeiro med förbehåll
för ratifikation ett avtal med Brasilien för undvikande av dubbe 1-beskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet.
Den 22 september 1965 växlades i Tunis ministeriella noter med T u n isien
rörande tekniskt bistånd.
Den 24 september 1965 undertecknades i Dar es Salaam ett avtal med
Tanzania rörande utvecklingskredit jämte tilläggsavtal 1—2.
Den 27 september 1965 avgavs i New York en ministeriell note med
uppsägning för Sveriges vidkommande av överenskommelsen den 16 juni
1949 om provisorisk tillämpning av förslag till internationella tullkonventioner
beträffande turisttrafik, fordon i yrkesmässig vägtrafik och internationell
vägtransport för tullkonventionen beträffande internationell
vägtransport.
Den 30 september 1965 godkändes i Bryssel konventionen den 15 december
1950 rörande nomenklatur för klassificering av varor
i tulltarifferna. Ändrad text av artikel XVI.
Den 6 oktober 1965 undertecknades i Lusaka en överenskommelse med
Zambia rörande svenska frivilliga experter.
10
överenskommelser med främmande makter m. in.
Den 8 oktober 1965 växlades i Peking med förbehåll för ratifikation
ministeriella noter med Folkrepubliken Kina angående utförandet av
en beskickningsanläggning i Peking för Sverige samt undertecknades
ett avtal om upplåtelse av tomt.
Den 8 oktober 1965 undertecknades i Prag ett tilläggsprotokoll med
Tjeckoslovakien till handelsavtalet den 25 oktober 1963.
Den 8 oktober 1965 växlades i Entebbe ministeriella noter med Uganda
rörande upphävande av passviseringstvånget.
Den 13 oktober 1965 undertecknades i Stockholm en överenskommelse
med Frankrike om samarbete vid filmproduktion. Den 25
oktober och den 17 november bekräftades genom ministeriella noter i Pal is
att överenskommelsen trätt i kraft.
Den 22 oktober 1965 undertecknades i Tunis ett tilläggsprotokoll med
Tunisien till låneöverenskommelsen av den 29 mars 1963.
Den 26 oktober 1965 växlades i Buenos Aires ministeriella noter med
Argentina rörande förlängning av överenskommelsen den 12 juni
1959 rörande ett svenskt-argentinskt filmavtal.
Den 20 och 24 november 1965 växlades i Reykjavik ministeriella noter
med Island rörande upphävande av noteväxlingen den 9 och 13 juli
1923 angående ömsesidigt utbyte av underrättelser beträffande sinnessjuka.
Den 29 november 1965 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Indien med tillägg till avtalet den 29 september 1964 rörande finansiell
utveckling.
Av exportkreditnämnden på statens vägnar meddelade garantier för
exportkrediter
Under budgetåret 1964/65 har exportkreditnämnden utfärdat statsgarantier
för exportkredit (garantiförbindelser) för ett belopp av 557 milj. kr.,
vilket innebär en ökning sedan närmast föregående budgetår med 140 milj.
kr., dvs. 34 %. Därutöver har garantier ställts i utsikt (garantiutfästelser)
för ett belopp av 1 208 milj. kr., mot 2 088 milj. kr. föregående budgetår. På
grund av ändrade statistiska beräkningsmetoder är emellertid de två sistnämnda
siffrorna inte jämförbara.
Nämndens sammanlagda engagemang uppgick den 30 juni 1965 till 1 877
milj. kr., vilket innebär eu ökning under det senaste budgetåret med 149
milj. kr. eller med 9 %.
Av samtliga engagemang den 30 juni 1965 avser 556 milj. kr. eller 30 %
garantiförbindelser. Av dessa utgör 74 milj. kr. garantier på särskilt gynn
-
11
Riksdagsbercittelsen år 1966
samma villkor vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling
(u-garantier). Återstående 1 321 milj. kr. avser garantiutfästelser, av
\ilka
naste budgetåret hänför sig helt till garantiförbindelser, medan garantiutfästelserna
har minskat något.
Nämndens sammanlagda engagemang i fråga om garantier för export till
u-länderna uppgick till 633 milj. kr., för export till öststaterna till 1 021
milj. kr. och för export till övriga länder till 223 milj. kr.
Nämndens inkomster under budgetåret 1964/65 uppgick till 9,2 milj. kr.
mot 6,4 milj. kr. föregående budgetår. Av intäkterna utgjordes 6,0 milj. kr.
av premier, 2,3 milj. kr. av räntor och 0,9 milj. kr. av återbäring på skador.
Med anledning av skadefall har under budgetåret 1964/65 betalats ut
ersättningar med 1,3 milj. kr. Nämndens administrationskostnader belöpte
sig till 1,2 milj. kr. Resultatet av verksamheten har möjliggjort en ökning
av nämndens säkerhetsreserv med 4,4 milj. kr. Dessutom har 0,3 milj. kr.
satts av till en ersättningsreserv för att bestrida kostnaderna för skadefall,
som har inträffat under budgetåret och som inte bär slutreglerats vid
budgetårets utgång. Till premiereserv har satts av 2,1 milj. kr. Efter årets
avsättning uppgår reservfonden till 42,3 milj. kr. eller 7,6 % av nämndens
garantiansvar på grund av garantiförbindelser vid samma tidpunkt.
En närmare redogörelse för exportkreditnämndens verksamhet under
budgetåret finns i nämndens verksamhetsberättelse, som har lämnats till
riksdagens ledamöter.
12
Bidrag av lotterimedel
Under år 1965 beviljade bidrag ur behållningen av de särskilda lotterier
som anordnats till förmån för konst, teater och andra kulturella
ändamål
Ändamål |
Beslu-tets dag |
Belopp kr. |
Arkiv för dekorativ konst, Lund (för inköp).................. |
15/6 |
1 500 000 |
Kungl. teatern (för utbyte av fåtöljer) ...................... |
15/6 |
110 000 |
Frälsningsarméns högkvarter (för iordningställande av museum) |
15/6 |
20 000 |
Föreningen Fillinge tingshus (för iståndsättning av Fillinge tings- |
15/6 |
15 000 |
Karlshamns och Bräkne härads fornminnesförening (för iordning-ställande av vissa gårdsbyggnader samt för inredning av musei- |
15/6 15/6 |
55 000 |
Klövsjö hembygdsförening (för konservering av en gård) ...... |
10 000 |
|
Kulturhistoriska föreningen för Södra Sverige (för modernisering |
15/6 |
170 000 |
Marieborgs folkhögskola (för viss utrustning för teaterlinje) .... |
10/6 |
7 500 |
Stiftelsen Lövångers kyrkstad (för iståndsättande av stugor).... |
15/6 |
35 000 |
Stiftelsen Sveriges arkitektmuseum (för inredning) ............ |
15/6 |
35 000 |
Svenska tonsättares internationella musikbyrå (för anskaffande av |
15/6 |
50 000 |
Tomelilla köping (för konsthall) ........................... • |
15/6 |
SO 000 |
Varbergs museum (för underhållsarbeten).................... |
15/6 |
15 000 |
Vä församling (för restaurering av Vä kyrka) ................ |
15/6 |
75 000 |
Västerås slott (för utvidgning och omdaning av länsmuseet) .... |
15/6 |
500 000 |
Västra Värmlands fornminnesförening (för upprustning av musei- |
15/6 15/6 |
12 000 |
Ystads stad (för renovering av S:t Peters klosterkyrka)........ |
140 000 |
|
Örebro stad (för teaterlokaler).............................. |
15/6 |
1 200 000 |
Institut Tessin i Paris (för förvärv av fastighet) .............. |
30/6 |
1 000 000 |
Nationalmuseet (för tillbyggnadsarbeten) .................... |
8/10 |
280 000 |
Kungl. teatern (för ombyggnadsarbeten) .................... |
8/10 |
1 150 000 |
Summa kr. |
6 459 500 |
13
Riksdagsbernttelsen år 1966
Under år 1965 beviljade bidrag ur fonden för idrottens främjande
Ändamål |
Beslu-tets dag |
Belopp kr. |
|
I. Skolöverstyrelsen |
|||
Kursverksamhet............................ |
30/6 |
200 000 |
200 000 |
II. Sveriges riksidrottsförbund |
|||
Central förvaltning och administration ........ |
30/6 |
333 000 |
|
Central idrottslig verksamhet: |
|||
a) administration .......................... |
30/6 |
297 000 |
|
b) kursverksamhet.......................... |
30/6 |
200 000 |
|
c) instruktörsverksamhet bland ungdom (konsu- |
|||
lentverksamhet).......................... |
30/6 |
1 170 000 |
|
d) övrigt .................................. |
30/6 |
185 000 |
|
Specialförbundens verksamhet................ |
15/6 |
750 000 |
|
* » ................ |
30/6 |
7 100 000 |
|
Distriktförbundens verksamhet .............. |
30/6 |
730 000 |
|
Föreningars verksamhet...................... |
30/6 |
550 000 |
|
Ungdomsidrott ............................ |
5/3 |
600 000 |
|
Idrottsplatskommittén ...................... |
30/6 |
281 000 |
|
Simbaddelegationen ........................ |
30/6 |
Q5 OOO |
|
Poliklinikkommittén ........................ |
30/6 |
211 000 |
|
Riksidrottsförbundets idrottsinstitut (Bosön m. fl.) |
12/3 |
183 000 |
|
» » |
30/6 |
212 000 |
|
Övriga ändamål ............................ |
30/6 |
276 000 |
13 173 000 |
III. Sveriges olympiska kommitté |
|||
Förberedelser under budgetåret 1965/66 för Olym- |
|||
kiska spelen 1968 ........................ |
9/9 |
500 000 |
500 000 |
IV. Svenska korporationsidrottsförbundet |
|||
Central förvaltning.......................... |
30/6 |
675 000 |
|
Lokalförbundens förvaltning.................. |
30/6 |
260 000 |
|
Kursverksamhet............................ |
30/6 |
135 000 |
|
Ungdomsidrott ............................ |
30/6 |
54 000 |
|
Företagsgymnastik.......................... |
30/6 |
20 000 |
|
Propaganda, upplysningsverksamhet .......... |
30/6 |
75 000 |
|
Idrottsmateriel.............................. |
30/6 |
60 000 |
|
Motionsverksamhet för pensionärer............ |
30/6 |
50 000 |
|
Bidrag till korporationerna .................. |
30/6 |
15 000 |
|
Internationella kontakter.................... |
30/6 |
10 000 |
1354 000 |
V. Föreningen för skidlöpningens och friluftslivets |
|||
främjande i Sverige |
|||
Kursverksamhet m. m....................... |
30/6 |
132 500 |
|
Ungdomsidrott ............................ |
30/6 |
67 000 |
|
Administration ............................ |
30/6 |
27 500 |
227 000 |
VI. Ridsport |
|||
Svenska ridsportens centralförbund............ |
30/6 |
94 000 |
|
Riksföreningen för ridningens främjande ...... |
30/6 |
208 000 |
|
De svenska lantliga ryttarföreningarnas central- |
|||
förbund.................................. |
30/6 |
56 000 |
|
Svenska ponnyföreningen.................... |
30/6 |
17 000 |
375 000 |
14
Bidrag ur fonden för idrottens främjande
Ändamål |
Beslu-tets dag |
Belopp kr. |
|
VII. Övriga organisationer a) Bidrag till ungdomsidrott Förbundet Vi unga.......................... |
30/6 |
10 000 |
|
KFUM: s och KFUK: s riksförbund............ |
30/6 |
6 000 |
|
Nationaltemplarordens ungdomsförbund ...... |
30/6 |
11 000 |
|
Riksförbundet Sveriges 4 H.................. |
30/6 |
44 000 |
|
Riksförbundet Sveriges ungdoms- och hemgårdar |
30/6 |
12 000 |
|
Svenska frisksportförbundet.................. |
30/6 |
4 000 |
|
Svenska missionsförbundets ungdom .......... |
30/6 |
19 000 |
|
Svenska scoutförbundet...................... |
30/6 |
9 000 |
|
Sveriges storloge av IOGT .................. |
30/6 |
17 000 |
199 000 |
Unga örnars riksförbund .................... |
30/6 |
67 000 |
|
b) Bidrag till organisationers allmänna verksamhet Centralkommittén för fältsport .............. |
30/6 |
15 000 |
|
De handikappades riksförbund (till idrott för |
30/6 |
150 000 |
|
Sveriges dövas idrottsorganisation ............ |
30/6 |
50 000 |
|
» » (deltagande i 10:e internationella spelen för döva i Washing- ton) .................................... Svenska gymnastikförbundets gymnastikfolkhög-skola å Lillsved .......................... |
26/2 30/6 |
40 000 50 000 |
|
Riksföreningen för simningens främjande ...... |
30/6 |
55 000 |
|
Svenska livräddningssällskapet................ |
30/6 |
20 000 |
|
Organisationskommittén för skolungdomens all-männa fjällfärd .......................... |
30/6 |
26 000 |
406 000 |
VIII. Idrottsanläggningar Större och medelstora anläggningar (bidragen för-delade av Kungl. Maj:t).................... |
15/1 |
25 000 |
|
D:o .................... |
3/6 |
15 000 |
|
D:o .................... |
29/10 |
2 700 000 |
|
D:o .................... |
12/11 |
25 000 |
|
Mindre anläggningar m. m. (bidragen fördelade av |
30/6 |
1 700 000 |
|
Bastuanläggningar (bidragen fördelade av riksid-rottsförbundet) .......................... |
30/6 |
125 000 |
|
Blindinstitutet å Tomteboda (ombyggnad av insti-tutets idrottsplats)........................ |
3/6 |
20 000 |
4 610 000 |
Summa kr. |
21 044 000 |
15
Riksdagsberättelsen år 1966
Under år 1965 beviljade bidrag ur fonden för friluftslivets främjande
Ändamål |
Beslutet dag |
Belopp kr. |
I. Anläggningar m. ni. Anundsjö idrottsförening in. fl................. |
12/11 |
15 000 |
Arbrå kommun .............................. |
15/1 |
6 000 |
Asarums kommun............................ |
3/6 |
72 000 |
Borlänge stad................................ |
3/6 |
30 000 |
Dals Eds kommun............................ |
19/3 |
25 000 |
Ekeberga kommun............................ |
12/11 |
30 000 |
Fagersta stad................................ |
15/1 |
40 000 |
Floda kommun .............................. |
3/6 |
6 000 |
Fårösunds kommun .......................... |
12/11 |
10 000 |
Föreningen Rättviks folkpark.................. |
3/6 |
45 000 |
Föreningen Semesterhem för arbetarkvinnor i Skåne |
12/11 |
9 000 |
Hedesunda kommun.......................... |
19/3 |
10 000 |
Hemse kommun.............................. |
3/6 |
30 000 |
Hjärsås kommun ............................ |
3/6 |
6 000 |
Härnösands stad ............................ |
19/3 |
35 000 |
Hästveda kommun .......................... |
12/11 |
20 000 |
Högsjö kommun.............................. |
19/3 |
15 000 |
Kiviks kommun.............................. |
12/11 |
20 000 |
Knäreds kommun ............................ |
12/11 |
20 000 |
Kolsnäsuddens folkparkförening u. p. a., Sunne .. |
15/1 |
60 000 |
Loftahammars kommun ...................... |
19/3 |
12 500 |
Malma röda kors krets........................ |
12/11 |
5 000 |
Mariefreds stad .............................. |
3/6 |
12 000 |
Norra Kållands kommun...................... |
19/3 |
25 000 |
Oskarshamns stad............................ |
19/3 |
5 000 |
Röstånga kommun............................ |
3/6 |
25 000 |
Selångers kommun............................ |
15/1 |
10 000 |
Skidfrämjandet .............................. |
15/1 |
8 000 |
» .................... |
30/6 |
10 000 |
Skidfrämjandets lokalavdelning i Boliden........ |
12/11 |
40 000 |
Skidfrämjandets lokalavdelning i Gävle.......... |
3/6 |
30 000 |
Skidfrämjandets lokalavdelning i Åsele.......... |
12/11 |
58 000 |
Skredsviks kommun .......................... |
3/6 |
8 000 |
Sollentuna köping........................... |
12/11 |
30 000 |
Sollerö kommun.............................. |
12/11 |
6 000 |
Stockholms stad.............................. |
12/11 |
60 000 |
Stora Kils kommun .......................... |
12/11 |
5 000 |
Svenska turistföreningen ...................... |
3/6 |
300 000 |
» » .............. |
3/6 |
35 000 |
» » ........... |
12/11 |
60 000 |
Särna revir.................................. |
12/11 |
40 000 |
Södermalms fria församling.................... |
3/6 |
6 000 |
Söderåkra kommun .......................... |
12/11 |
3 000 |
Södra Sandsjö kommun ...................... |
3/6 |
8 000 |
Södra Sotenäs kommun........................ |
15/1 |
8 000 |
Tingstäde kommun .......................... |
19/3 |
60 000 |
Tivedens kommun............................ |
19/3 |
10 000 |
Umnäs fritidsgårdsförening.................... |
19/3 |
10 000 |
Urshults kommun........................ |
3/6 |
36 000 |
Vattenskidklubben Delfinerna, Hammerdal...... |
12/11 |
2 500 |
Virserums köping ....................... |
19/3 |
7 000 |
Ågestagården, ekonomisk förening u. p. a........ |
12/11 |
75 000 |
Älvdalens kommun .......................... |
19/3 |
3 000 |
Öregrunds stad ........................... |
12/11 |
5 000 |
16
Bidrag ur fonden för friluftslivets främjande
Ändamål
Beslutets
dag
Belopp kr.
II. Lägerverksamhet
Frälsningsarmén..............................
KFUK:s riksförbund..........................
KFUM:s triangelpojkförbund..................
Svenska scoutrådet ..........................
Sveriges flickscoutråd ........................
Unga örnars riksförbund ......................
III. Kursverksamhet
Reso............................. • ..........
Riksorganisationernas campingkommitté ........
Skidfrämjandet ..............................
» ..............................
Sveriges Dövas riksförbund....................
IV. Administration m. m.
Fiskefrämjandet..............................
Reso........................................
Riksorganisationernas campingkommitté........
Skidfrämjandet ..............................
» ................... - -.........
Svenska naturskyddsföreningen ................
Summa kr.
30/6
30/6
30/6
30/6
30/6
30/6
12/11
19/3
15/1
30/6
12/11
12/11
19/3
19/3
15/1
30/6
12/11
8 000
1000
3 000
26 500
21 000
14 000
8 000
15 000
45 000
50 000
2 000
10 000
75 000
50 000
30 000
35 000
35 000
73 500
120 000
235 000
1950 500
Under budgetåret 1964/65 gjorda anvisningar ur jaktvårdsfonden
Ändamål |
Belopp kr.1 |
2 472 500 |
|
988 500 |
|
338 000 |
|
» D VllLIOrSKlllligoI tlClcLa VclKadllllU/t .............. |
130 000 |
120 400 |
|
Ersättning för skador a motonorcion via sdiinnaiiaLULiiiug »»eu ...... |
145 500 |
Summa kr. |
4194 900 |
1 Avrundade tal
17
Riksdagsberättelsen år 1966
Under budgetåret 1964/65 influtna medel till och beviljade bidrag
ur statens lappfond
Inkomster:
A. Räntemedel...........................
B. Försäljningsmedel....................
C. I anledning av vattenregleringar influtna ersättningar för skada å fiske.
D. I anledning av vattenregleringar influtna ersättningar, avsedda för
vissa ändamål..........................
E. Arrendemedel.....................
F. Avkastning av lappfondsskogarna, m. m..........
G. Diverse..........................
Summa kr.
Beviljade bidrag:
Belopp kr.
319 419
664
51 255
150 000
824 436
164 035
68 789
1 578 598
A. Direkta åtgärder för renskötselns främjande
1. Jämtlands län........................ 112 512
2. Västerbottens län .................... 123 329
3. Norrbottens län ...................... 512 082
B. Åtgärder för främjande av jakt och fiske.............
C. Åtgärder för underlättande av bostadsbyggen m. m.. .
D. Renforskning m. m.
( 31 600)
(192 000J
E. Särskilda åtgärder för understödjande av organisationsarbete
m. m
Summa kr
747 923 |
(223 600) |
35 000 |
|
67 390 |
|
283 300 |
(225 000) |
161 000 |
( 60 000) |
1294 613 |
(508 600 ) |
Anm De inom parentes angivna beloppen utvisar hur stor del av bidragen, som har utsått från
under statens lappfond redovisade, för särskilda ändamål avsatta s. k. vitmedel
Under budgetåret 1964/65 beviljade understöd ur allmänna arvsfonden
Under budgetåret 1964/65 har 282 understöd om sammanlagt nära 7,5
milj. kr. delats ut ur arvsfonden. Hur understöden fördelas på olika
ändamål framgår av nedanstående tablå.
Ändamål
Anstalter för halvöppen barnavård
Barnkolonier...................
Ungdomslokaler.................
Studier .......................
Invalidfordon...................
Diverse ...............
Belopp kr.
.......... 2 968 300
.......... 128 800
.......... 4 169 700
.......... 4 200
.......... 2 800
.......... 178 000
Summa kr. 7 451800
18
Beviljade understöd ur allmänna arvsfonden
Understöd på 50 000 kr. eller däröver har tilldelals följande
Bidragsmottagare |
Belopp kr. |
Ändamål |
SMU i Skåne och Skånes missionssällskap, Malmö . |
70 000 50 000 |
ungdomsgård scoutgård |
142 500 |
barnstuga |
|
70 000 |
ungdomsgård » |
|
80 000 |
||
125 000 |
» |
|
50 000 |
» |
|
56 000 |
lekskola |
|
56 000 |
» |
|
70 000 |
» |
|
Riksbyggens bostadsrättsförening Västeråshus nr 19 |
56 000 75 000 |
» scoutgård |
50 000 |
ungdomsgård |
|
50 000 |
» |
|
90 000 |
» |
|
105 000 |
daghem |
|
Sveriges Evangeliska Student- och Gymnasiströrelse |
50 000 125 000 |
fjällgård friluftsgård |
70 000 |
lägergård |
|
75 000 |
ungdomsgård |
|
100 000 |
» |
|
125 000 |
tillbyggnad av gymnastik- |
|
anläggning |
||
Stiftelsen för föreningen Nordens institut Biskops- |
150 000 |
ungdomslokaler |
68 500 |
lekskola |
|
80 000 |
koloni |
|
50 000 |
lägerungdomsgård |
|
HSB:s i Västerås bostadsrättsförening Kungsängs- |
75 000 |
daghem |
Riksbyggens bostadsrättsförening Västeråshus nr 18 |
56 000 80 000 80 000 |
lekskola ungdomslokaler ungdomsgård |
Göteborgs distrikt av Svenska ungdomsringen---- |
60 000 68 500 |
bygdegård för ungdom |
Bostadsrättsföreningen Tryckeriet, Sundbyberg .. |
56 000 50 000 |
» ungdomsgård |
Stockholms scoutdistrikt av Sv. scoutförbundet .. |
100 000 70 000 |
lägeranläggning ungdomsgård |
100 000 |
soldathem |
|
125 000 |
inackorderingshem för han- |
|
100 000 |
dikappade ungdomar |
|
HSB:s i Landskrona bostadsrättsförening Tegskiftet |
71 400 50 000 51 000 |
lekskola ungdomsgård barnstuga |
19
Riksdagsberättelsen år 1966
Utbetalningar för skilda ändamål från handels- och sjöfartsfonden
under budgetåret 1964/65
Belopp kr.
Statsbidrag till Svenska handelskammaren i London........................... 50 qoo
Ersättning för vissa bostadskostnader m. m. till en handelssekreterare i Calcutta .... 30 000
Summa kr. 80 000
20
Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju: 1
Kommittéer
J us tit iedepar temen tet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1965
1. 1954 års fastighetsbildningskommitté (1963: I 12; 1964: I 11; 1965: I 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 oktober 1953 för
utredning av frågan om en ny fastighetsbildningslagstiftning och därmed
sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 19 november
1953):
Fallenius, B. A., landshövding, ordförande;
Jansson, B. F., hemmansägare, f.d. riksdagsman;
Karlsson, F. G., redaktör, led. av I kamm.;
Levin, H. S„ fiskare, led. av II kamm.;
Löfroth, J. G., bokhållare, f.d. riksdagsman;
Ohlsson, O. E. M., lantbrukare, led. av I kamm.
Experter:
Hamrin, M. T. P., överlantmätare, led. av II kamm.;
Sander, T. A. O., överlantmätare.
Sekreterare:
Nordström, S. O., hovrättsassessor.
Direktiven för kommittén, se 1954: I Ju 34 och 1958: I Ju 17.
Kommittén har under tiden november 1964—mars 1965 hållit tre sammanträden.
Kommittén har den 17 mars 1965 avlämnat betänkande, benämnt »Ändringar
i ensittarlagen m. m.» (SOU 1965: 26).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Mönsterskyddsutredningen (1963: I 25; 1964: I 22; 1965: I 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 februari 1958 för att
verkställa en översyn av mönsterskyddslagstiftningen och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 31 mars 1958):
Ljungman, K. S. B., professor, ordförande;
Leffler, J., direktör;
Löfgren, N. S. J., disponent, led av II kamm.;
21
Ju: 2
Riksdagsberättelsen år 1966
Renström-Ingenäs, N. H. Lena, fru, led. av II kamm.;
Skawonius, S. E., konstnär;
Sterner, E. G. E., rådman, tillika sekreterare;
von Zweigbergk, Å. G., generaldirektör.
Expert:
Uggla, C. A., patenträttsråd.
Direktiven för utredningen, se 1959: I Ju 40 och 1962; I Ju 25.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit fem
sammanträden. Därjämte har representanter för de nordiska ländernas
mönsterkommittéer hållit ett sammanträde.
Utredningen har avlämnat ett den 12 oktober 1965 dagtecknat betänkande,
benämnt »Mönsterskydd» (SOU 1965:61).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Utredningen rörande reglerna om godtrosförvärv av lös egendom
(1963:1 32; 1964:128; 1965:125)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 februari 1960 för att
verkställa en översyn av reglerna om vindikationsrätt vid godtrosförvärv av
lös egendom (se Post- och Inrikes tidn. den 17 februari 1960):
Hessler, H., professor.
Sekreterare:
Strömholm, S., jur. lic., hovrättsfiskal.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 40.
Utredningen har den 31 januari 1965 avlämnat betänkande, benämnt
»Godtrosförvärv av lösöre» (SOU 1965: 14).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Etableringsutredningen (1963:148; 1964:142; 1965:139)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
verkställa en allmän översyn av de frågor som sammanhänger med rätt att
förvärva egendom och driva näring här i riket (se Post- och Inrikes tidn. den
12 juli 1962):
Nordlander, M. I. C.-H., bankdirektör, ordförande;
Lundell, S. V., departementsråd;
Odhner, C.-E. T., agr. lic.;
Pihlgren, K. Å. M., bruksdisponent;
önnesjö, K. E. A., direktör.
Experter:
Lundberg, S. G. J., departementsråd;
Rainer, A. O., statssekreterare.
22
Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju: 6
Sekreterare:
Åhström, N. Å. A., hovrättsråd.
Direktiven för utredningen, se 1963: I Ju 48.
Under tiden november 1964—oktober 1965 har hållits ett sammanträde
med de sakkunniga.
Utredningen har den 12 december 1964 avgett yttrande över eu inom jordbruksdepartementet
upprättad promemoria angående ny jordförvärvslag
(SOU 1965: 16).
I det rådande handelspolitiska läget har utredningen inte funnit det möjligt
att framlägga konkreta förslag till lösningar av de etableringsrättsliga
problem, som kan uppkomma vid en vidgad europeisk ekonomisk integration.
Utredningen, som har ansett det lämpligast att dess utredningsarbete
ej föres vidare f. n., har därför hemställt om att bli befriad från sitt uppdrag.
Genom beslut den 10 december 1965 har utredningen befriats från sitt
uppdrag.
5. Utredningen om rättegångshjälp (1963: I 49; 1964:1 43; 1965:1 40)
Tillkallade enligt Kungi. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
verkställa utredning rörande revision av lagstiftningen om rättshjälp i rättegång
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den
13 juli 1962):
Eriksson, G. A. V., f.d. häradshövding, ordförande;
Martinsson, B. N. O., advokat, led. av II kamm.;
Reuterswärd, E. A. P., rättschef.
Expert:
Groth, G. S., f.d. byrådirektör.
Direktiven för utredningen, se 1963: I Ju 49.
Utredningen har under tiden november 1964—februari 1965 hållit tre sammanträden.
Utredningen har den 19 februari 1965 avlämnat betänkande, benämnt
»Rättegångshjälp» (SOU 1965: 13).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Sakkunniga för utarbetande av handledning för tillämpning av tryckfrihets-
och sekretesslagstiftningen (1963: I 54; 1964: I 48; 1965:1 45)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 att i samverkan
med sakkunniga utsedda av Stockholms stad utarbeta eu handledning
för tillämpning av tryckfrihets- och sekretesslagstiftningen:
23
Ju: 6
Riksdagsberiittelsen år 1966
Utsedda av statsrådet och chefen för justitiedepartementet:
Holmberg, E. G., hovrättsassessor;
Ryman, S.-H. G., byråchef.
Utsedda av Stockholms stad:
Eek, H., professor;
Elsin, P. E„ f.d. stadsjurist, ordförande.
De sakkunniga har under år 1965 överlämnat dels »Handbok i frågor om
allmänna handlingars offentlighet och sekretess», dels »Handledning i frågor
om allmänna handlingars offentlighet och sekretess», dels broschyr benämnd
»Offentlighetsprincipen och myndigheterna».
Uppdraget är därmed slutfört.
7. Kommittén för förberedande av Förenta Nationernas kongress i Stock
holm
år 1965 angående förebyggande av brott och behandling av
brottslingar (1963:1 57; 1964:1 51; 1965:1 47)
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 15 augusti 1962 med uppgift att biträda
vid förberedelserna till Förenta Nationernas kongress i Stockholm år 1965
angående förebyggande av brott och behandling av brottslingar:
Kling, E. H., statsråd, led. av I kamm., ordförande;
Beckman, N. A. T., justitieråd;
Eriksson, G. T., generaldirektör;
Holmberg, C. V., justitieråd;
Mehr, H. L., borgarråd;
Petrén, B. A. S., hovrättspresident;
Åström, L.-Å. E., statssekreterare.
Sekreterare:
Amilon, C. O., kriminalvårdsdirektör.
Förenta Nationernas kongress ägde rum under tiden den 9—18 augusti
1965 med Folkets Hus i Stockholm som kongresslokal. Antalet deltagare
uppgick till 1 128 från 84 stater, av vilka 74 företräddes av officiella delegationer.
Under en av dagarna bereddes deltagarna tillfälle att besöka svenska
fångvårdsanstalter samt ungdomsvårdsskolor och andra inrättningar
på ungdomsvårdens område.
Kommittén har hållit ett sammanträde under året. Arbetsutskottet har
#
sammanträtt ett stort antal gånger.
Sedan kongressen ägt rum och visst efterarbete avslutats, har kommittén
slutfört sitt uppdrag.
8. Utredningen om utlandssvenskars folkbokföring (1964; I 53; 1965: I 49)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 januari 1963 för att
undersöka möjligheterna att i vidgad utsträckning ta upp utlandssvenskar
24
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 10
i folkbokföringen (se Post- och Inrikes tidn. den 10 januari 1963):
von Otter, S. F., kammarrättsråd.
Experter:
Kellberg, L. G.-A., utrikesråd;
Pehrson, H., taxeringsintendent.
Sekreterare:
Aspegren, L. L. S. I., sekreterare;
Laurell, S. A., byrådirektör.
Utredningsmannen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit
19 sammanträden med experterna.
Utredningen har avlämnat ett den 6 december 1965 dagtecknat betänkan.
de, benämnt »Utlandssvenskars registrering (SOU 1965: 73).
Uppdraget är därmed slutfört.
9. 1963 års JO-utredning (1964:1 56; 1965:1 52)
Tillkallade enligt Ivungl. Maj:ts bemyndigande den 10 maj 1963 för att
verkställa den av riksdagen (rskr 1963: 132) begärda utredningen angående
riksdagens ombudsmannaämbetens framtida organisation och verksamhetsformer
(se Post- och Inrikes tidn. den 7 juni 1963):
Lindell, I. A., landshövding, ordförande;
Anderson, C. A., direktör, led. av I kamm.;
Andersson, G. I., byråchef, f. d. riksdagsman;
Hilding, P., redaktör, led. av I kamm.;
Lundkvist, K. S., statsråd, led. av II kamm.;
Svanström, K. I. H., lantbrukare, led. av I kamm.;
Sveningsson, N. R., lantbrukare, led. av I kamm.
Sekreterare:
Börjeson, C. O. A., hovrättsassessor.
Direktiven för utredningen, se 1964:1 Ju 56.
Utredningen har under tiden november 1964—augusti 1965 hållit nio
sammanträden.
Utredningen har den 22 november 1965 avlämnat betänkande, benämnt
»Riksdagens justitieombudsmän» (SOU 1965:64).
Uppdraget är därmed slutfört.
10. Utredningen för översyn av reglerna om fastställande av faderskap till
barn utom äktenskap och därmed sammanhängande frågor
(1964:I 60; 1965:I 54)
Tillkallad enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 juli 1963):
Nyquist, F., lagman.
Ju: 10
Riksdagsberättelsen dr 1966
Direktiven för utredningen, se 1964: I Ju 60.
Utredningen har den 5 mars 1965 avlämnat betänkande, benämnt »Fastställande
av faderskapet till barn utom äktenskap» (SOU 1965: 17).
Uppdraget är därmed slutfört.
11. Pressutredningen (1964:1 64; 1965:1 58)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 november 1963
för att utföra en undersökning av tidningspressens ekonomiska förutsättningar
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 28 november 1963):
Lindell, I. A., landshövding, ordförande;
Ander, G., direktör;
Ericsson, J. A., direktör, led. av I kamm.;
Hansson, N. G. lantbrukare, led. av II kamm.;
Lundström, N. B., redaktör, led. av I kamm.
Sekreterare:
Feldt, K.-O., budgetchef.
Biträdande sekreterare:
Sandlund, Maj-Britt, fil. kand.
Direktiven för utredningen, se 1964: I Ju 64.
Utredningen har under tiden november 1964—mars 1965 hållit sex
sammanträden.
Utiedningen har den 3 mars 1965 avlämnat betänkande, benämnt »Dagstidningarnas
ekonomiska villkor» (SOU 1965:22).
Uppdraget är därmed slutfört.
12. 1964 års utredning av frågan om radions juridiska ansvarighet
(1965: I 64)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 maj 1964 för ytterligare
utredning av frågan om radions juridiska ansvarighet (se Postoch
Inrikes tidn. den 10 juni 1964):
Björling, J. E., häradshövding.
Expert:
Holmberg, E. G., hovrättsassessor.
Direktiven för utredningen, se 1965:1 Ju 64.
Utredningen har den 25 oktober 1965 avlämnat betänkande, benämnt
»Radioansvarighetslag» (SOU 1965:58).
Uppdraget är därmed slutfört.
26
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 14
13. Röstlängdsntredningen (1965:1 66)
Tillkallad enligt Ivungl. Maj:ts bemyndigande den 9 september 1964
för att verkställa utredning rörande upprättande av röstlängd (se Postoch
Inrikes tidn. den 12 oktober 1964):
Petrén, B. E. G., hovrättsråd, kanslichef.
Experter:
Bolin, A. E. I., byrådirektör;
Larsson, L. E., typograf, led av I kamm. (fr. o. m. den 17 september 1965);
Radhe, S. A., kanslichef (fr. o. in. den 14 oktober 1965);
Wennergren, C. B. O., kammarrättsassessor;
Westerlund, S. F., häradsskrivare (fr. o. m. den 17 september 1965).
Direktiven för utredningen, se 1965:1 Ju 66.
Utredningsmannen har under tiden november 1964—december 1965 hållit
åtta sammanträden med experterna.
Utredningen har den 29 oktober 1965 avlåtit en skrivelse till Ivungl.
Maj:t med hemställan om viss förenkling av formuläret till röstlängd.
Utredningen har avlämnat ett den 15 december 1965 dagtecknat betänkande,
benämnt »Röstlängdsförfarandet» (SOU 1965: 761.
Uppdraget är därmed slutfört.
14. Kontinentalsockelutredningen (1965: 1 67)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 november 1964 för
att framlägga förslag till lagstiftning rörande undersökning och bearbetning
av naturtillgångar på den svenska kontinentalsockeln in. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 7 januari 1965):
Holmberg, C. V., justitieråd, ordförande;
Delin, L. A., revisionssekreterare, tillika sekreterare;
Swarting, S. E. V., kansliråd.
Experter:
Hedström, L. E., utrikesråd;
Bohman, H. Ä., kammarråd (avliden i december 1965).
Direktiven för utredningen, se 1965: I Ju 67.
Utredningen har under tiden januari—november 1965 hållit 17 sammanträden.
Efter remiss har utredningen avgett utlåtande över betänkandet »Sveriges
sjöterritorium» (SOU 1965: 1).
Utredningen har den 25 november 1965 avlämnat betänkande, benämnt
»Kontinentalsockeln» (SOU 1965:66).
Uppdraget är därmed slutfört.
27
Ju: 15
Riksdags berättelsen år 1966
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1966
15. Firmautredningen (1963: I 8; 1964: I 8; 1965: I 11)
Enligt Kung]. Maj :ts bemyndigande den 10 juni 1949 tillkallades sakkunniga
for revision av varumärkes- och firmalagstiftningen samt vad som äger
samband därmed (se Post- och Inrikes tidn. den 25 juni 1949). De sakkunniga,
som antagit namnet varumärkes- och firmautredningen, har den 9 januari
1958 avlämnat betänkande med förslag till varumärkeslag (SOU 1958:
10) . Sedan utredningens återstående uppdrag utvidgats till att även omfatta
en allmän revision av lagstiftningen mot illojal konkurrens (se 1960: I Ju
11) , beslöt chefen för justitiedepartementet den 31 mars 1960 att utredningen
i fortsättningen skulle arbeta som två särskilda kommittéer, den ena för
revision av firmalagstiftningen och den andra för revision av lagstiftningen
mot illojal konkurrens. Den förstnämnda kommittén har antagit namnet
firmautredningen:
Eberstein, G. A., professor emeritus, ordförande;
Glimstedt, G., ombudsman;
Jacobsson, G., direktör, led. av I kamm.;
Köhler, N. G., advokat;
Uggla, C. A., patenträttsråd;
von Zweigbergk, Ä. C., generaldirektör.
Experter:
Markman, Kiddi C., byråassistent;
Sandegren, E. O. E., f. d. byråchef;
Svanström, B. E. G., landssekreterare.
Sekreterare:
Åhberg, B. E. B., hovrättsråd.
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 3 tr, Stockholm SV; tel. 41 60 81.
Direktiven för varumärkes- och firmautredningen, se 1950: I Ju 31.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit åtta
sammanträden.
Förslag till ny firmalag har utarbetats. Motiven till lagförslaget föreligger
i koncept.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
16. Utredningen om illojal konkurrens (1963: I 9; 1964: I 9; 1965:1 12)
Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 juni 1949 tillkallades sakkunniga
för att verkställa utredning rörande revision av varumärkes- och firmalagstiftningen
samt vad som äger samband därmed (se Post- och Inrikes
28
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 17
tidn. den 25 juni 1949). Chefen för justitiedepartementet beslöt den 31 mars
1960 att utredningen, som antagit namnet varumärkes- och firmautredningen,
i fortsättningen skulle arbeta som två skilda kommittéer, den ena för
revision av firmalagstiftningen och den andra för revision av lagstiftningen
mot illojal konkurrens. Den sistnämnda kommittén har antagit namnet
utredningen om illojal konkurrens:
Samuelsson, G. Y., generaldirektör, ordförande;
Bohman, C., direktör;
Härnqvist, Margareta, fru, civilekonom;
Jacobsson, G., direktör, led. av I kamm.;
Ivöhler, N. G., advokat;
Uggla, C. A., patenträttsråd.
Experter:
Gillberg, K. E., direktör;
Söderberg, J., direktör;
Tengelin, S., direktör;
af Trolle, U., professor.
Sekreterare:
Bergqvist, H. A., extra rådman.
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 3 tr., Stockholm SV; tel. 41 43 60.
Direktiven för varumärkes- och firmautredningen, se 1950: I Ju 31.
Sedermera har utredningens uppdrag i anslutning till rskr 1957: 270 och
1958: 144 utvidgats till att omfatta en allmän revision av lagstiftningen mot
illojal konkurrens.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 13 sammanträden.
Därutöver har ett arbetsutskott inom utredningen haft talrika
överläggningar.
Överläggningar mellan ordförandena i kommittéerna i Danmark, Finland,
Norge och Sverige för översyn av lagstiftningen mot illojal konkurrens har
ägt rum i Helsingfors den 11 och 12 juni 1965.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
17. Svenska representanter hos Förenta Nationerna och hos Europarådet i
frågor om förebyggande av brott och behandling av brottslingar (1963: 1 10;
1964:I 10; 1965: I 13)
Korrespondenter till Förenta Nationernas Social Defence Section enligt
Kungl. Maj :ts beslut den 21 december 1951 och den 19 november 1965:
Eriksson, G. T., generaldirektör;
Göransson, H. P., f. d. överdirektör (t. o. in. den 19 november 1965);
Kjellin, B. T. M., hovrättspresident (t. o. m. den 19 november 1965);
29
Ju: 17
Riksdagsberättelsen år 1966
Romander, H. A. G., rättschef (fr. o. m. den 20 november 1965).
Representanter i Europarådets European Committee on Crime Problems
enligt Kungl. Maj :ts beslut den 10 juni 1958 och den 16 november 1964:
Eriksson, G. T., generaldirektör;
Romander, H. A. G., rättschef.
FN:s generalsekreterare har utsett Eriksson till ledamot på tre år fr. o. in.
den 1 december 1965 av ett av tio personer bestående permanent rådgivande
organ för förebyggande av brott och behandling av brottslingar. Detta organs
första sammanträde ägde rum i Geneve den 6—15 december 1965.
European Committee on Crime Problems har hållit plenarmöte i Strasbourg
den 4—8 oktober 1965. Vid mötet valdes Eriksson till ordförande
för åren 1966—68. Bland överläggningsämnena förekom frågan om kriminalvårdspersonalens
utbildning, korttidsbehandling av unga lagöverträdare,
eftervård för villkorligt dömda eller villkorligt frigivna, den internationella
giltigheten av straffdomar, massmedias roll för ungdomsbrottsligheten,
standardisering av straffsanktioner för vägtrafikbrott m. m.
Ett tredje möte för ledare av kriminologiska forskningsinstitut anordnades
den 24—26 november 1965 i Strasbourg. Svenska deltagare var professor
Knut Sveri och överläkare Yngve Holmstedt.
18. Utredningen angående pensionsstiftelsernas civilrättsliga ställning
(1963: I 15; 1964: I 12; 1965: I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1954 och
den 4 september 1959 för att verkställa utredning rörande pensionsstiftelsernas
civilrättsliga och skatterättsliga ställning m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 28 februari 1955, den 24 september 1959 och den 12 januari 1960):
Schmidt, F., professor, ordförande;
Bolin, A. B., direktör;
von Feilitzen, S., direktör;
Helmers, D., docent;
Hydén, S. O., direktör;
Lundell, S. V., departementsråd;
Löfstedt, G., landskamrerare;
Wahlberg, A., förbundsjurist.
Experter:
Ericsson, G. M., direktör;
Halm, E. O., fil. lic.;
Hamdahl, B. O., rättschef;
Huss, K. J. L., kammarrättsassessor;
Johansson, S.-E., professor;
30
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 19
Rydin, B. C. K. A., hovrättsassessor.
Sekreterare:
Ekström, A., hovrättsassessor.
Lokal: Södra Roslags domsaga, Erik Dahlbergsgatan 60, Stockholm NO;
tel. växel 63 57 60.
De ursprungliga direktiven för utredningen, se 1956: I Ju 35. Tilläggsdirektiv,
se 1960: I Ju 20 och 1961: I Ju 18.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit sammanträden
under sammanlagt sju dagar. Särskilda arbetsutskott har sammanträtt
vid upprepade tillfällen.
Sedan utredningen den 24 juni 1965 avlämnat sitt huvudbetänkande, benämnt
»Pensionsstiftelser II. Lagförslag om tryggande av privata pensioner
in. m.» (SOU 1965: 41), återstår av utredningsuppdraget frågan om åtgärder
för att säkerställa arbetstagares intressen i det fall arbetsgivaren underlåter
att enligt åtagande inbetala premier för pensionsförsäkring till försäkringsinrättning.
En arbetspromemoria har upprättats i denna fråga. Förhandlingar
mellan arbetsmarknadens parter torde komma att äga rum med
utredningens promemoria som bakgrund. Det fortsatta utredningsarbetet vilar.
19. Utredningen rörande specialstraffrätten (1963: I 17; 1964: I 14;
1965: I 16)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 december 1955 för
att verkställa en förberedande undersökning för reformering av specialstraffrätten
(se Post- och Inrikes tidn. den 21 december 1955):
Thornstedt, H. G., professor.
Expert:
Danelius, H. C. Y., hovrättsfiskal.
Sekreterare:
Holgersson, K. J., jur. kand. (t. o. in. den 7 maj 1965).
Lokal: Stockholms universitet, Norrtullsgatan 2, Stockholm VA; tel.
34 08 60 ankn. 139 eller 37 24 43.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Ju 34.
Utredningen bar efter remiss avgett utlåtanden över betänkandet angående
fartygs befälhavare, gemensamt haveri och dispasch, ansvarsbestämmelser
in. in. (SOU 1965: 18), en inom kommunikationsdepartementet den
2 juli 1965 upprättad promemoria angående fråga om ansvarsfördelning
när fordon framförs i strid mot gällande bestämmelser om största last,
bruttovikt och axeltryck samt betänkandet »Nykterhet i trafik. II. Luftfarten.
Spårtrafiken» (SOU 1965: 35). Utredningen har vidare omarbetat
31
Ju: 19
Riksdagsberättelsen år 1966
och utvidgat sin tidigare utarbetade promemoria angående utformningen
av specialstraff rättsliga stadganden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1966.
20. Fångvårdens byggnadskommitté (1963: I 19; 1964: I 16; 1965: I 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 april 1956 för att
handha nybyggnadsverksamheten inom kriminalvården (se Post- och Inrikes
tidn. den 24 maj 1956):
Bergquist, Th. E. N., f. d. landshövding, ordförande;
Andersson, A. G. B., redaktör, led. av I kamm.;
Bergh, K. R., f. d. folkskolinspektör, f. d. riksdagsman;
Bunner, T. Å. G., byggnadsråd;
Ericsson, C. H., byråchef;
Eriksson, G. T., generaldirektör;
Evers, G. T., expeditionschef, verkställande ledamot (fr. o. in. den 16 januari
1965);
Pettersson, E. G. A., ombudsman;
Pålsson, P. O., f. d. häradsdomare, f. d. riksdagsman;
Rinman, O. A. E., byggnadschef;
Serenander, E. F. B., kriminalvårdsdirektör;
Tammelin, P. A. V., överdirektör;
Åmark, C. E., överläkare.
Experter:
Andersson, H. E., byrådirektör;
Andersson, R. A., avdelningsdirektör;
Carlsson, A., skyddsassistent;
Fornander, J. N.-U., byråchef;
Hall-Mikaelsson, Barbro, anstaltsdirektör;
Hultin, C. O. G., byrådirektör (fr. o. m. den 16 augusti 1965);
Johnsson, N. O., t. f. byråchef (fr. o. m. den 16 augusti 1965);
Karlström, K. F., kriminalvårdsdirektör (t. o. m. den 21 december 1965);
Lindberg, E. G., kriminalvårdsdirektör;
Lundvik, C. U. V., hovrättsråd (t. o. m. den 21 december 1965);
Marnell, K. G., kriminalvårdsdirektör;
Olsson, C. I., byrådirektör;
Ringius, G., kriminalvårdsdirektör;
Rudstedt, K. G., kriminalvårdsdirektör;
Schiöld, K. G. A., bevakningsinspektör;
Thurén, G. C. O., kriminalvårdsdirektör;
Traung, Brita, assistent.
32
Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju: 21
Sekreterare:
Johnsson, N. O., t. f. byråchef (t. o. m. den 15 augusti 1965);
Bellskog, S. O., förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 1 juli 1965).
Lokal: Erik Dahlbergsgatan 60, Stockholm NO; tel. 61 96 39 (verkställande
ledamot), 63 57 60 ankn. 77 (sekreterare), 61 98 66 (kansli), 6196 19,
61 97 44 och 61 96 15 (experter).
Direktiven för kommittén, se 1957: I Ju 39.
Kommittén har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit tio protokollförda
sammanträden, varav tre plenarsammanträden.
Den 19 november 1964 bär kommittén till Kungl. Maj :t lämnat förslag till
lokalprogram för anstalten Skogomes utbyggnad till 315 platser.
Enligt särskilt uppdrag av Kungl. Maj :t den 13 augusti 1964 har kommittén
haft att i samråd med kriminalvårdsstyrelsen närmare utreda den av
styrelsen utarbetade utvecklingsplan för kriminalvårdens anstaltssystem
som har redovisats i prop. 1964: 1 bil. 4 s. 114, i fråga om såväl nedläggande
som uppförande av anstalter. Detta utredningsarbete har slutförts och
uppdraget har redovisats till Kungl. Maj :t i november 1965.
1 övrigt har kommittén, på sätt som närmare framgår av prop. 1966: 1 bil.
4, bedrivit ny- och ombyggnadsverksamhet inom kriminalvården samt ombesörjt
utrustning av nya anstalter.
Kommittéarbetet beräknas pågå under hela år 1966.
21. 1956 års klientelundersökning rörande ungdomsbrottslingar
(1963:I 20; 1964:I 17; 1965:I 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 juni 1956 för en undersökning
av ungdomsbrottsklientelet (se Post- och Inrikes tidn. den 13
juli 1956):
Bergsten, P. G., justitieråd, ordförande;
Ahnsjö, S. O. R., professor;
Blomberg, R. A., rektor;
Carlsson, N. G., professor;
Gerle, B. O., docent, överläkare;
Husén, T., professor;
Jonsson, G., chefläkare;
Malmquist, S. G., professor.
Experter:
Bolin, L. A., byråchef;
Brandt-Humble, Kristina, fil. kand.;
Elmhorn, Kerstin, fil. lic.;
Kinell, E., socialinspektör;
Kirstein, L., docent, överläkare;
Lövegren, Marianne, bitr. psykolog;
2 Dihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. 33
Riksdagsberättelsen
Ju: 21
Riksdagsberättelsen år 1966
Mattsson, S. F. I. H., chefsåklagare;
Settergren, Gitte, fil. kand.;
Svalin, Iba, socionom.
Sekreterare:
Hellberg, O. A. O:son, departementssekreterare.
Lokal: St. Nygatan 2 B, Stockholm C; tel. växel 23 66 60 (sekreteraren);
Norrbackagatan 80, Stockholm VA; tel. 31 59 34, 31 59 37, 31 59 39, 31 59 84
(experter).
Direktiven för undersökningen, se 1957: I Ju 40.
De sakkunniga har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit tre
protokollförda sammanträden. Arbetsutskott med skiftande sammansättning
har sammanträtt ett flertal gånger för behandling av frågor under pågående
bearbetning av undersökningsmaterialet.
De sakkunniga har avgett utlåtande över betänkandet »Aktion mot ungdomsbrott»
(SOU 1964: 58). Undersökningen av de tidigare försökspersonernas
eventuella återfall i brott har fortsatt under hösten 1965 i samarbete
med de militära inskrivningsmyndigheterna. En enkätundersökning rörande
förekomst av brottslighet bland skolbarn i Stockholm kommer att redovisas
i ett delbetänkande i början av år 1966.
Undersökningen beräknas pågå under hela år 1966.
22. Familjerättskommittén (1963:1 22; 1964:1 19; 1965:1 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 september 1956 för
att verkställa översyn av äktenskapslagstiftningen och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 8 januari 1957):
Walin, A. G., f. d. justitieråd, ordf. i lagberedningen, ordförande;
Beckman, Sigrid, advokat (t. o. m. den 30 juni 1965);
Fischler, J., advokat (fr. o. m. den 1 juli 1965, tidigare expert åt kommittén)
;
Hamrin-Thorell, Ruth, redaktör, led. av I kamm.;
Hesser, S. C. E. T., justitieråd (t. o. m. den 30 juni 1965);
Malmström, P. F. Å., professor (fr. o. m. den 1 juli 1965, tidigare expert åt
kommittén);
Myrsten, J. L., departementssekreterare (fr. o. m. den 1 juli 1965, tidigare
expert åt kommittén);
Svedberg, E. D., hemmansägare, led. av I kamm.;
Wallin, Eivor, fru, f. d. riksdagsledamot (t. o. m. den 30 juni 1965).
Sekreterare:
Vängby, S. O. S., hovrättsassessor.
Kanslirådet jur. dr G. Simson har biträtt kommittén i frågor angående utländsk
rätt.
34
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 24
Lokal: Justitiedepartementets kommittélokaler, St. Nygatan 2 B, 1 tr.,
Stockholm C; tel. växel 23 66 60.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Ju 44 och 1960: I Ju 31.
Sedan kommittén under år 1964 fullgjort sitt huvuduppdrag att verkställa
en översyn av äktenskapslagstiftningen och därmed sammanhängande
frågor, har kommittén fortsatt sitt arbete med en översyn av den internationella
familjerättslagstiftningen enligt Kungl. Maj :ts beslut den 30 september
1959.
Under tiden november 1964—oktober 1965 har hållits fyra sammanträden
med kommittén i dess helhet, därav ett sammanträde gemensamt med pensionsförsäkringskommittén
och ett sammanträde gemensamt med lagberedningen.
Därutöver har överläggningar ägt rum mellan ordföranden, enskilda
ledamöter och experter. I en del frågor har överlagts även med andra
sakkunniga.
Representanter för kommittén har deltagit i nordiska överläggningar angående
internationell familjerätt den 30 september och 1 oktober 1965 i
Stockholm. Överläggningarna har anordnats särskilt för att diskutera arbetet
inom en av Haagkonferensen för internationell privaträtt sammankallad
specialkommission för frågor rörande äktenskapsskillnad, hemskillnad och
ogiltighet av äktenskap. I kommissionen, som sammanträdde i Haag den
5—14 oktober 1965, har Malmström deltagit som svensk representant.
Kommittén har avgett yttrande över betänkandet »Fastställande av faderskapet
till barn utom äktenskap» (SOU 1965: 17).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1966.
23. Utredningen angående bekantgörande av folkrättens regler för krig
(1963:1 23; 1964:120; 1965:120)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 oktober 1948 för att
utarbeta en handbok angående folkrättsliga regler för krig:
Jägerskiöld, S. A. F., professor.
Utredningens adress: Floragatan 6, Stockholm Ö; tel. 20 18 25.
Direktiven för utredningen, se 1958: I Ju 1.
Handboken beräknas kunna utges under år 1966.
24. Sjölagskommittén (1963:1 24; 1964: 1 21; 1965: I 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 januari 1958 för
att verkställa översyn av sjölagstiftningen och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 27 mars 1958):
Hagbergh, C. E., justitieråd, ordförande;
Bååw, Hj., redaktör;
35
Ju: 24
Riksdags berättelsen år 1966
Grenander, N., direktör, jur. dr;
Hedborg, P. E., direktör;
Lindencrona, G., sjöfartsråd;
Thore, J. S., förbundsordförande.
Experter:
Hagberg, L., advokat;
Pineus, K., dispaschör.
Sekreterare:
Rune, Chr., hovrättsassessor.
Lokal: Högsta domstolen; tel. 23 67 20 (ordföranden); Stenkullavägen 6,
Stockholm h; tel. 51 90 40 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1959: I Ju 39.
Under tiden november 1964—oktober 1965 har kommittén hållit fem sammanträden
om sammanlagt sex dagar. Ett av sammanträdena har ägt rum
med företrädare för varvsindustrien, kreditinrättningar och sjöförsäkringsföretag.
Ordföranden har vid olika tillfällen samrått med enskilda ledamöter
och experter i kommittén.
Kommittén har avlämnat ett i februari 1965 dagtecknat (tredje) delbetänkande,
benämnt »Fartygs befälhavare, gemensamt haveri och dispasch,
ansvarsbestämmelser m. m.» (SOU 1965: 18). Vidare har kommittén fortsatt
arbetet på revision av sjölagens 1 kap. om fartyg och 2 kap. om redande
i fartyg och av bestämmelserna om registrering av fartyg samt om befordran
av passagerare och passagerares bagage. I samband härmed har behandlats
vissa spörsmål om registrering av »rättigheter i fartyg» och inteckning
i fartyg under byggnad.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1966.
25. Utredningen angående fångvårdsanstalternas behov av tillsgnspersonal
(1963:129; 1964:1 25; 1965:123)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 oktober 1959 för att
utreda frågan angående fångvårdsanstalternas behov av tillsynspersonal
efter arbetstidsförkortningens genomförande:
Wihlborg, H. H., organisationsdirektör.
Experter:
Brytting, O- E., förste byråsekreterare;
Grönberg, A. R. A., kriminalvårdsinspektör.
Lokal: Medicinalstyrelsen, Wallingatan 2, Fack, Stockholm 3; tel växel
22 67 00.
Under tiden november 1964—oktober 1965 har utredningsmannen haft
överläggningar med kriminalvårdsstyrelsen i frågor om tillsynspersonalens
organisation och verksamhet. Utredningsmannen har den 19 december 1964
36
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 26
redovisat verkställd utredning i frågan om tillsynspersonalens frihet från
tjänstgöring på sön- och helgdag.
Utredningsmannen beräknas slutföra sitt arbete under våren 1966.
26. Aktiebolagsutredningen (1963: I 31; 1964 I 27; 1965: I 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 12 februari 1960 och
den 2 november 1962 för att i samråd med motsvarande utredningar i de
övriga nordiska länderna utarbeta en enhetlig nordisk aktiebolagslagstiftning
(se Post- och Inrikes tidn. den 17 februari 1960 och den 10 december
1962):
Nial, S. H., professor, rektor vid Stockholms universitet.
Särskilda sakkunniga att på kallelse av utredningsmannen biträda vid utredningen
:
Bergius, E. V., byråchef;
Bolin, A. B., direktör;
Borgström, C., direktör;
Gabrielson, L., direktör;
Geijer, J. L., jur. dr, led. av I kamm.;
Hanner, P. V. A., ekon. lic., auktoriserad revisor;
Köhler, N. G., advokat;
Pehrsson, W. P., advokat.
Sekreterare:
Loheman, A., hovrättsråd.
Biträdande sekreterare:
Hemström, C. J. F., jur. kand.
Lokal: Södra Roslags domsaga, Erik Dahlbergsgatan 58—62, Stockholm
NO; tel. växel 63 57 60.
De ursprungliga direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 39. Tilläggsdirektiv,
se 1963: I Ju 31.
Sammanträden har hållits med delegerade från de övriga nordiska länderna
i Helsingfors den 8—11 februari 1965 och i Bergen den 29 juni—den 3
juli 1965. Med de svenska sakkunniga har utredningsmannen sammanträtt
i maj 1965. Han har dessutom vid skilda tillfällen hållit överläggningar med
Hanner.
Utredningen har avgett utlåtande över betänkandet »Skadestånd II» (SOU
1964:31).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1966.
37
Ju: 27
Riksdagsberättelsen år 1966
27. Utredningen angående upplysning till militära myndigheter om ådömda
straff m. m. (1963:1 33; 1964: I 29; 1965: I 26)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 maj 1960 för att utreda
frågan angående upplysning till militära myndigheter om ådömda
straff m. m. beträffande personal som har beordrats att fullgöra militärtjänst
(se Post- och Inrikes tidn. den 13 maj 1960):
Thyresson, G., hovrättsråd.
Sekreterare:
Sterner, S. F. R., stabskonsulent.
Lokal: V. Trädgårdsgatan 4, 1 tr., Stockholm 16; tel. 20 56 43.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 41.
Utredningsmannen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1966.
28. Offentlighetskommittén (1963:1 34; 1964:1 30; 1965:1 27)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1960 för översyn
av lagstiftningen om allmänna handlingars offentlighet och därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 6 juli 1960):
Kjellin, B. T. M., hovrättspresident, ordförande-,
Borggård, G. R., expeditionschef (fr. o. m. den 4 februari 1965);
Elmgren, B. F., rektor, led. av I kamm.;
Eriksson, G. L„ generaldirektör (t. o. m. den 3 februari 1965);
Pers, A. Y., redaktör;
Stjernquist, N. Nilsson-, professor.
Experter:
Borggård, G. R., expeditionschef (t. o. m. den 3 februari 1965);
Kromnow, E. Å., riksarkivarie;
Ryman, S.-H. G., byråchef;
Wadén, I. P. J., förste arkivarie.
Sekreterare:
Holmberg, E. G., hovrättsassessor.
Lokal: Statsdepartementens utredningsavdelning i Malmö, St. Nygatan 52,
4 tr., Box 4068, Malmö 4; tel. 040/749 50 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 43 och 1962: I Ju 37.
Under tiden november 1964—oktober 1965 har kommittén sammanträtt
åtta dagar.
Kommittén har avgett yttranden över betänkandet »Lag om förvaltningsförfarandet»
(SOU 1964: 27), betänkandet »Kommunala bolag» (SOU 1965:
40), skrivelse den 26 januari 1965 från delegationen för statistikfrågor med
förslag om ändring i sekretesslagen i vad avser dess tillämpning på uppgifter
i det centrala företagsregistret samt skrivelse den 30 november 1964 från
38
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 30
Sveriges geologiska undersökning angående upphovsrätt för geologiska och
geofysiska kartor, upprättade inom verket.
överläggningarna på grundval av den år 1964 utgivna diskussionspromemorian
»Offentlighet och sekretess» har avslutats.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1966.
29. Utredningen angående fraktavtalet vid internationell godsbefordran
på väg (1963: I 36; 1964:I 31; 1965: I 28)
Tillkallade enligt Ivungl. Maj:ts bemyndigande den 11 november 1960
för att utreda frågan om lagstiftning i anledning av svensk anslutning till
konventionen om fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg och
därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 21 november
1960):
Sidenbladh, K. J. E., hovrättspresident, ordförande;
Andersson, T. C., direktör;
Nordström, C. G., departementsråd.
Expert:
Thorell, K. A. B., direktör.
Sekreterare:
Weidstam, Å., hovrättsassessor.
Lokal: Hovrätten för övre Norrland, Umeå; tel. 090/182 70.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 47.
Utredningsarbetet rörande internationell godsbefordran torde kunna avslutas
under första halvåret 1966.
I fråga om fraktavtalet vid inhemsk godsbefordran beräknas utredningsarbetet
pågå under hela år 1966.
30. Utredningen av frågan om verkställighet av utländsk dom i tvistemål
(1963: I 37; 1964: I 32; 1965: I 29)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 december 1960 för
att utreda frågan om verkställighet här i riket av utländsk dom i tvistemål
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 14
december 1960):
Welamson, L. T., professor.
Experter:
Dennemark, S., justitieråd (avliden den 26 november 1965);
Eek, H., professor.
Sekreterare:
Wersén, D., jur. kand.
39
Ju: 30
Riksdagsberättelsen år 1966
Lokal: Stockholms universitet, Norrtullsgatan 2, Stockholm VA- tel
34 08 60.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 48.
Det förslag till konvention om erkännande och verkställighet av utländsk
dom i tvistemål, som förelädes Haagkonferensens för internationell privaträtt
tionde session år 1964, kunde inte slutbehandlas vid denna session. En
extraordinär session torde komma att anordnas under år 1966. Utredningsmannen
har ingått i en »Comité restreint», som har tillsatts för att ytterligare
utreda vissa speciella spörsmål och vars arbete har redovisats i en i
mars 1965 dagtecknad rapport. I övrigt har utredningen vilat i avvaktan på
resultatet av Haagkonferensens arbete. Utredningsarbetet som kommer att
upptas efter den extraordinära sessionen beräknas pågå under hela år
1966.
31. Expropriationsutredningen (1963: I 38; 1964: I 33; 1965: I 30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 december 1960 för
att verkställa översyn av expropriationslagstiftningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 5 januari 1961):
Körlof, A. H. V., regeringsråd, ordförande;
Ekström, S. E. A., kommunalkamrer, led. av II kamm. (fr. o. m. den 22
februari 1965);
Garpe, D. A. J., f. d. borgarråd;
Grebäck, E. H„ agronom, led. av II kamm.;
Hansson, G. H., civilingenjör, led. av I kamm.;
Johansson, K. B. M„ förbundsordförande, led. av I kamm.;
Lundström, N. B., redaktör, led. av I kamm.;
Wiklund, O. W., kommunaldirektör, f. d. riksdagsman (t. o. m. den 21 februari
1965).
Experter:
Hernmarck, A. G. M., advokat;
Lindh, Å. H., andre förbundsordförande;
Westin, J. O., civilingenjör;
Westman, E. G., stadsjurist.
Sekreterare:
Landh, L. V., hovrättsråd.
Biträdande sekreterare:
Sterzel, G. F., hovrättsfiskal.
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 3 tr„ Stockholm SV; tel. 41 60 03 (Landh),
41 32 30 (Sterzel).
Direktiven för utredningen, se 1961:1 Ju 49.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 sammanträtt
40
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 33
17 dagar. Därutöver har ett flertal sammanträden hållits med en särskild
arbetsgrupp. En grupp inom utredningen har under fem dagar studerat
fransk expropriationsrätt i Paris, överläggningar har förts med 1963 års
markvärdekommitté.
Utredningen har avgett yttranden över betänkandena »Kommunal markpolitik»
(SOU 1964:42) och »Höjd bostadsstandard» (SOU 1965:32).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1966.
32. 1961 års utredning om översyn av medborgarskapslagstiftningen
(1963:1 39; 1964:1 34; 1965:1 31)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 februari 1961 för
översyn av medborgarskapslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 9
mars 1961):
Wahlbäck, J. M., landshövding.
Sekreterare:
Nyman, E. O., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Larson, B. G., departementssekreterare (under tiden den 2 mars—1 oktober
1965);
Lundquist, Maj, byrådirektör (fr. o. m. den 16 oktober 1965).
Lokal: Länsstyrelsen, Visby; tel. 158 00 (utredningsmannen); Kriminalvårdsstyrelsen,
Kungsholmsgatan 66, Stockholm 12; tel. 23 84 60, 51 75 96
(sekreteraren).
De ursprungliga direktiven för utredningen, se 1962:1 Ju 44. Tilläggsdirektiv,
se 1963:1 Ju 39.
Arbetet har bedrivits under fortsatt samarbete med de sakkunniga som
har utsetts i Danmark, Finland och Norge.
Utredningsmannen har avlämnat ett den 1 september 1965 dagtecknat
betänkande, benämnt »Underlättande för nordiska medborgare att vinna
medborgarskap i annat nordiskt land m. m.» (NU 1965: 8).
I frågan om en decentralisering av avgöranden i medborgarskapsfrågor
har utredningsmannen hållit överläggningar med olika myndigheter, från
vilka även skriftligt utredningsmaterial har införskaffats.
Utredningen beräknas bli slutförd i början av år 1966.
33. Domstolskommittén (1963:1 40; 1964:1 35; 1965:1 32)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 mars och den 29
december 1961 för översyn av domstolsväsendet (se Post- och Inrikes tidn.
den 22 april 1961 och den 22 februari 1962):
Elliot, K. E., f. d. hovrättspresident, ordförande;
2f Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml.
RiksdagsberätteUen
41
Ju: 33
Riksdagsberättelsen år 1966
Brandt, H. B. D., rådman;
Engqvist, C. O., lagman;
Hult, B. V., f. d. justitieråd, ordförande i arbetsdomstolen;
Stangenberg, E. G., häradshövding;
Stangenberg, Harriet S. T., t. f. expeditionschef;
Tammelin, P. A. V., överdirektör.
Experter:
Brundin, S. A. T. (Leif), t. f. expeditionschef;
Henkow, K. G. I., hovrättsråd;
Kilander, B. I., hovrättsråd;
Lyberg, F., byråchef;
Petrén, G. O. E„ justitieråd (fr. o. in. den 8 januari 1965);
Sandström, G. G. T., lagman;
Tiby, K. I., byrådirektör.
Rådgivande nämnden:
Andersson, A. G. B., redaktör, led. av I kamm.;
Bergh, K. R., f. d. folkskolinspektör, f. d. riksdagsman;
Kristensson, Astrid M., ombudsman, led. av II kamm.;
Larsson, E., hemmansägare, led. av II kamm.;
Nelander, E. M., expeditionsföreståndare, led. av II kamm.;
Nyberg, J. O., redaktör, led. av II kamm.;
Svedberg, E. D., hemmansägare, led. av I kamm.;
Svensson, G. L., hemmansägare, led. av II kamm.;
Ekelöf, P. O., professor;
von Feilitzen, S., direktör;
Gamstedt, E. V., överåklagare;
Wiklund, H. D. E., advokat, generalsekreterare.
Sekreterare:
Olsgren, L., rådman (t. o. in. den 30 juni 1965).
Biträdande sekreterare:
Malmström, B. G. V., hovrättsfiskal.
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 3 tr„ Stockholm SV; tel. 4142 36 (Kilander)
och 41 23 52 (Elliot).
Direktiven för kommittén, se 1962:1 Ju 45 och 1963:1 Ju 40.
Under tiden den 16 november 1964—oktober 1965 har kommittén hållit
tio sammanträden om sammanlagt tolv sammanträdesdagar. En arbetsgrupp
inom kommittén har sammanträtt vid ett flertal tillfällen.
Under år 1965 har arbetet varit inriktat på en översyn av domkretsindelningen
för underrätterna och på frågor rörande instansordningen.
Kommittén har avgett utlåtanden över processrättsliga frågor i betänkandet
»Äktenskapsrätt» (SOU 1964:34—35), en inom justitiedepartementet
upprättad promemoria med förslag om begränsning av forum privilegiatum
42
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 34
vid talan angående ämbetsbrott (Stencil Ju 1965: 2), betänkandet »Fartygs
befälhavare. Gemensamt haveri och dispasch. Ansvarsbestämmelser m. in.»
(SOU 1965: 18), betänkandet »Fastställande av faderskapet till barn utom
äktenskap» (SOU 1965: 17) samt betänkandet »Lag om förvaltningsförfarandet»
(SOU 1964:27).
Kommittén har även avgett utlåtanden i tingshusfrågor angående Hedemora,
Kinds och Redvägs samt Tveta, Vista och Mo domsagor ävensom i
ärende angående ifrågasatt förening av Västra Hälsinglands och Norra Hälsinglands
domsagor.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1966.
34. Trafikmålskommittén (1963: I 41; 1964: I 36; 1965: I 33)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 mars 1961 för att
undersöka möjligheterna att förenkla handläggningen av trafiköverträdelser
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 2 maj
1961):
Kristensson, A. Y. S., borgmästare, ordförande;
Agvald, S. R., advokat;
Fröding, N. G. O., häradshövding, f. d. riksdagsman;
Lindstrand, E. L., jur. kand., direktör;
Lundqvist, C. M., överåklagare.
Experter:
Boalt, H. G. R., professor;
Elwing, C. M., docent;
Husén, T., professor;
Johansson, K. G. E., professor;
Settergren, E. H., poliskommissarie;
Sveri, K. O., professor.
Sekreterare:
Cosmo, C.-J. O., hovrättsassessor.
Kanslirådet jur. dr G. Simson har biträtt kommittén med vissa undersökningar
om utländsk rätt.
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 2 tr., Stockholm C; tel. 21 42 89, 11 60 28,
10 30 12.
Direktiven för kommittén, se 1962: I Ju 46.
Kommittén har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit sammanträden
under tolv dagar.
Kommittén har den 1 juli 1965 till rikspolisstyrelsen avlämnat ett preliminärt
förslag om bl. a. förundersökningen i mål om ansvar för vårdslöshet i
trafik.
Utredningsarbetet angående vissa påfölj dsfrågor vid trafiköverträdelser
13
Ju: 34
Riksdags berättelsen år 1966
liar påbörjats. I samarbete med statens trafiksäkerhetsråd har kommittén
ordnat ett symposium under tre dagar över ämnet straff och andra behandlingsmetoder
vid trafikbrott.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1966.
35. Svenska sakkunniga i finsk-svenska gränsälvskommittén
(1963:1 42; 1964:I 37; 1965:I 34)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 oktober 1961 för att
i samråd med en av Finlands handels- och industriministerium tillsatt kommitté
utarbeta förslag till en allmän vattenrättslig konvention mellan Finland
och Sverige om nyttjandet av gränsvattendragen:
Schirén, G. U., vattenrättsdomare, ordförande (t. o. m. den 24 mars 1965);
Bergsten, P. G., justitieråd, ordförande (fr. o. m. den 25 mars 1965);
Bergström, I., byråchef;
Nilsson, K. V. T., teknisk direktör.
Sekreterare:
Herner, S. G., hovrättsassessor.
Lokal: Högsta domstolen, Riddarhustorget 8, Stockholm C; tel. växel
23 67 20 ankn. 62 (ordföranden).
Skriftliga direktiv har ej meddelats.
Kommittén i dess helhet har under tiden november 1964—oktober 1965
hållit fem sammanträden.
Arbetet beräknas pågå under hela år 1966.
36. Utredningen angående rikets vapen och flagga m. m.
(1963:1 44; 1964: I 38; 1965:1 35)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 december 1961 för
att verkställa utredning angående rikets vapen och flagga m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 8 februari 1962):
Wijnbladh, C. M. E., f. d. hovrättspresident.
Experter:
Engzell, G., f. d. ambassadör;
af Klint, E., konteramiral;
Ohlon, R., överingenjör;
Rasmusson, N. L., förste antikvarie;
Scheffer, C. G. U., statsheraldiker;
Seitz, F. H., docent;
Svärdström, S.-E., förste intendent;
Uggla, C. A., patenträttsråd.
44
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 38
Lokal: Södra Roslags domsaga, Erik Dahlbergsgatan 60, Stockholm NO;
tel. växel 63 57 60 eller 61 97 02.
Direktiven för utredningen, se 1963: I Ju 44.
Utredningsmannen har under året hållit sammanlagt elva sammanträden
med utredningens experter samt med statens heraldiska nämnd.
Utredningen beräknas bli slutförd i början av år 1966.
37. Militärstraff sakkunniga (1963:1 45; 1964:1 39; 1965: I 36)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 december 1961 för
utredning av frågan rörande straff- och disciplinmedel mot krigsmän m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 23 januari 1962):
Thyresson, G., hovrättsråd, ordförande;
Gustavsson, B. T., ombudsman, led. av I kamm. (fr. o. m. den 9 september
1965);
Jacobsson, P., socialvårdsassistent, led. av I kamm.;
Lundkvist, K. S., statsråd, led. av II kamm. (t. o. m. den 8 september 1965).
Experter:
Friberg, H. C., förvaltare;
Magnusson, E. I., rustmästare;
Marcus, S., rättschef;
Virgin, F.-I. C., överste.
Sekreterare:
Boström, F. V. E., t. f. assessor.
Lokal: V. Trädgårdsgatan 4, 1 tr., Stockholm 16; tel. 20 56 43.
Direktiven för utredningen, se 1963: I 45.
De sakkunniga har under tiden november 1964—oktober 1965 sammanträtt
tre dagar.
De sakkunniga har avgett yttrande över en inom justitiedepartementet
upprättad promemoria med förslag om begränsning av forum privilegiatum
vid talan angående ämbetsbrott (Stencil Ju 1965: 2).
De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
38. Bostadsrättskommittén (1963: I 46; 1964:1 40; 1965: I 37)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 januari 1962 för att
verkställa översyn av bostadsrättslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn.
den 17 februari 1962):
Ringdén, H.-F., regeringsråd, ordförande;
Blomqvist, N. G., direktör;
Geijer, J. L., jur. dr, led. av I kamm.;
Källenius, S. I. R., jur. kand., direktör, f. d. riksdagsman;
45
Ju: 38
Riksdagsberättelsen år 1966
Leo, P. G., jur. kand., direktör;
Nyquist, F., lagman.
Expert:
Rosén, J. A., avdelningsdirektör.
Sekreterare:
Jagander, J.-E., hovrättsassessor.
Lokal: Hovrätten för Västra Sverige, Göteborg; tel. växel 031/18 70 60
(sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1963: I Ju 46.
Kommittén har under tiden januari—oktober 1965 hållit sammanträden
under 14 dagar och företagit studiebesök i Norge och Finland. Därjämte har
överläggningar ägt rum inom kommitténs arbetsutskott bestående av Ringdén,
Nyquist och Rosén med Jagander som sekreterare.
Kommittén har avgett utlåtande över betänkandet »Äktenskapsrätt» (SOU
1964: 34 och 35), såvitt angår makars bostad.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1966.
39. Förvaltningsdomstolskommittén (1963:1 47; 1964:1 41; 1965:1 38)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 mars 1962 för att
verkställa utredning av frågan om den administrativa rättskipningens omfattning
och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 19 mars 1962):
Holmgren, H. K. H., f. d. regeringsråd, ordförande;
Andersson, G. I., byråchef, f. d. riksdagsman;
Bohman, B. G., direktör, led. av II kamm.;
Fredlund, L. S., rättschef;
Johansson, G. R., lantbrukare, led. av II kamm.;
Martinsson, B. N. O., advokat, led. av II kamm.;
Petrén, B. E. G., hovrättsråd, kanslichef;
Reuterswärd, E. A. P., rättschef.
Expert:
Vogel, L. W., byråchef.
Sekreterare:
Hermanson, E. W., taxeringsintendent.
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 3 tr., Stockholm SV; tel. 41 56 56 (sekreteraren).
Direktiven för kommittén, se 1963:1 Ju 47.
Kommittén har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit åtta sammanträden.
Kommittén har avgett utlåtanden över betänkandet »Lag om förvaltningsförfarandet»
(SOU 1964:27), en av personalutbildningsberedningens delegation
för högre förvaltningsutbildning utarbetad promemoria angående an
-
46
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 41
ordnande av förvaltningspraktik för administrativ amanuenspersonal (PUB:
55), en inom justitiedepartementet upprättad promemoria med förslag om
begränsning av forum privilegiatum vid talan angående ämbetsbrott (Stencil
Ju 1985:2) och betänkandet »Hälso- och socialvårdens centrala administration»
(SOU 1965: 49).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1966.
40. Utredningen angående vattenlagens torrläggningsbestämmelser (1963:1
50; 1964: 144; 1965:141)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
verkställa en översyn av vattenlagens bestämmelser rörande torrläggning
av mark (se Post- och Inrikes tidn. den 18 juli 1962):
Wikner, A. Å., tingsdomare.
Experter:
von Heideken, P. G., vattenrättsråd;
Hygstedt, T., avdelningsdirektör (t. o. m. den 7 maj 1965);
Fridell, I., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 8 maj 1965).
Lokal: Södra Roslags domsaga, Erik Dahlbergsgatan 60, Stockholm NO;
tel. växel 63 57 60.
Direktiven för utredningen, se 1963:1 Ju 50.
Utredningsmannen har under tiden november 1964—oktober 1965 sammanträtt
med experterna sex dagar.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1966.
41. Sakkunniga rörande lagstiftning om köp av lös egendom (1963:1 51;
1964:1 45; 1965:1 42)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
följa arbetet i en i Finland tillsatt kommitté, som har uppdrag att utarbeta
förslag till lag om köp av lös egendom samt att, under beaktande av pågående
arbete att åstadkomma en internationell köplag, överväga om anledning
föreligger att föreslå ändringar i den svenska köplagen (se Post- och Inrikes
tidn. den 18 juli 1962):
Karlgren, G. Hj. T., f. d. justitieråd;
Hellner, J. E„ professor.
Sekreterare:
Knutsson, P. A., hovrättsfiskal.
Lokal: Styrmansgatan 17, Stockholm ö; tel. 60 62 88 (Karlgren); Svea
hovrätt, Fack, Stockholm 2; tel. 23 68 00 (sekreteraren).
Direktiven för de sakkunniga, se 1963:1 Ju 51.
De sakkunniga har under året haft interna överläggningar och upprätt -
47
Ju: 41
Riksdagsberättelsen år 1966
hållit kontakt med den finska kommittén. Denna har utarbetat en ny promemoria
beträffande köplagen, vilken har diskuterats vid överläggningar i
Stockholm i december 1965.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1966.
42. Sakkunniga rörande lagstiftning om kommission, handelsagentur och
handelsresande (1963:1 52; 1964:1 46; 1965:1 43)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
följa arbetet i en i Finland tillsatt kommitté, som har uppdrag att utarbeta
förslag till lagstiftning om kommission, handelsagentur och handelsresande,
samt att, med uppmärksamhet på vissa inom Nordiska rådet framförda
önskemål, överväga om anledning föreligger att föreslå ändringar i den
svenska kommissionslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 18 juli
1962):
Karlgren, G. Hj. T., f. d. justitieråd;
Hellner, J. E., professor.
Sekreterare:
Knutsson, P. A., hovrättsfiskal.
Lokal: Styrmansgatan 17, Stockholm ö; tel. 60 62 88 (Karlgren); Svea
hovrätt, Fack, Stockholm 2; tel. 23 68 00 (sekreteraren).
Direktiven för de sakkunniga, se 1963:1 Ju 52.
De sakkunniga har under året haft interna överläggningar och upprätthållit
kontakt med den finska kommittén. Denna har utarbetat ett nytt utkast
till lag om merkantil representation, vilket har diskuterats vid överläggningar
i Stockholm i december 1965.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1966.
43. Sakkunniga rörande lagstiftning om skiljedom (1963:1 53; 1964:1 47;
1965:144)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
följa det arbete, som bedrivs av en i Danmark tillsatt kommitté för utredning
om lagstiftning om skiljedom, och att, under beaktande även av viss
internationell reglering, överväga om anledning föreligger att föreslå ändringar
i den svenska lagstiftningen om skiljedom (se Post- och Inrikes tidn.
den 18 juli 1962):
Brundin, S. A. T. (Leif), t. f. expeditionschef;
Hellners, K. V., förste ambassadsekreterare.
Lokal: Kanslihuset, Fack, Stockholm 2; tel. växel 22 45 00.
Direktiven för de sakkunniga, se 1963: I Ju 53.
De sakkunniga har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit fort -
48
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 44
löpande kontakt med den danska skiljedomskommittén och med sakkunniga
med motsvarande uppdrag i Finland och Norge. Brundin har deltagit
som ledamot i Europarådets expertkommitté för skiljedomsfrågor vid ett
sammanträde i Strasbourg den 22—26 mars 1965. Vid sammanträdet inleddes
arbetet på ett europeiskt avtal om erkännande och verkställighet av utländsk
skiljedom som meddelas enligt kommitténs förslag till europeisk
konvention angående enhetlig lagstiftning om skiljedom. Hellners har varit
svensk delegat vid Världsbankens juridiska expertkonferens i Washington
den 23 november—den 12 december 1964 för slutförande av arbetet på
en konvention om slitande av tvister i investeringsfrågor mellan stat och
enskild som tillhör annan stat. Konventionen, som öppnades för undertecknande
den 18 mars 1965, har undertecknats av Sverige den 25 september.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1966.
44. Utredningen för översyn av bokföringslagen (1963:1 56; 1964:1 50;
1965:146)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
verkställa översyn av bokföringslagen (se Post- och Inrikes tidn. den 29 juni
1962):
Wijnbladh, C. M. E., f. d. hovrättspresident, ordförande;
Johansson, A. E. M., taxeringsintendent;
Löfgren, Å. S., auktoriserad revisor.
Expert:
Ivedner, G., lektor.
Sekreterare:
Ytterbrink, I., bitr. taxeringsintendent.
Lokal: Södra Roslags domsaga, Erik Dahlbergsgatan 60, Stockholm NO;
tel. växel 63 57 60 eller 61 97 02 (ordföranden); Länsstyrelsen, Göteborg C;
tel. 031/17 22 80 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1963:1 Ju 56.
Utredningen har under året hållit sex sammanträden. Till ett av dessa har
kallats representanter för ett antal industriföretag. Utredningens ledamöter
har därjämte bevistat ett informationsmöte på statistiska centralbyrån.
Under året har utredningen behandlat frågor om de bokföringsskyldiga,
bokföringsskyldighetens innehåll, verifikationernas betydelse som grundval
för bokföringen, handelsböckerna, elektronisk databehandling av affärsbokföring
och bokföringsmässiga affärshändelser.
Utredningen har avgett utlåtanden över två inom riksskattenämnden upprättade
promemorior med förslag till förordning om skyldighet dels för päls
-
49
Ju: 41
Riksdagsberättelsen år 1966
djursuppfödare m. fl., dels för den som bedriver taxirörelse att föra räkenskaper
som underlag för taxering.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1966.
45. Sakkunniga för deltagande i nordiskt samarbetsutskott rörande den
nordiska rättsgemenskapen (1963: I 58; 1964; I 52; 1965: I 48)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 november 1962 för
att i nordiskt samråd utreda förutsättningarna för att bevara och utveckla
den nordiska rättsgemenskapen för den händelse ett eller flera av de nordiska
länderna blir medlemmar av eller på annat sätt tillträder EEC (se
Post- och Inrikes tidn. den 17 december 1962):
Myrsten, J. L., departementssekreterare;
Rainer, A. O., statssekreterare.
Lokal: Kanslihuset, Fack, Stockholm 2; tel. växel 22 45 00.
Direktiven för de sakkunniga, se 1963:1 Ju 53.
De sakkunniga följer fortlöpande lagstiftningsarbetet inom EEC i de ämnen
som kan tänkas komma att vara av intresse för den samnordiska lagstiftningen.
De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1966.
46. Hyreslagstiftningssakkunniga (1964: I 54; 1965:1 50)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april 1963 för att
utreda frågor om förenkling av hyreskontrollen och utformning av besittningsskyddet
för hyresgäst i den allmänna hyreslagstiftningen (se Postoch
Inrikes tidn. den 12 juni 1963):
Granqvist, L. M., president i försäkringsdomstolen, ordförande ;
Breitholtz, C. J. E. C:son, direktör;
Geijer, J. L., jur. dr, led. av I kamm.;
Gustafsson, G. H., f. d. kommunalarbetare, led. av II kamm.;
Svensson, S. E., ordförande i Hyresgästernas riksförbund.
Experter:
Näverfelt, A., aktuarie;
Wittrock, J., byrådirektör.
Sekreterare:
von Koch, N. M., revisionssekreterare.
Biträdande sekreterare:
Gad, U. H. H:son, hovrättsassessor.
Lokal: Södra Roslags domsaga, Erik Dahlbergsgatan 60, Stockholm NO;
tel. växel 63 57 60.
Direktiven för de sakkunniga, se 1964:1 Ju 54.
50
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 47
De sakkunniga har under tiden november 1964—oktober 1965 sammanträtt
27 dagar.
De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
47. Immissionssakkunniga (1964:1 55; 1965:1 51)
Tillkallade enligt Ivungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april 1963 för utredning
angående utformningen av en koncessionslagstiftning beträffande
grannskapsstörande verksamhet (se Post- och Inrikes tidn. den 4 juli 1963).
Genom beslut den 9 september 1964 har Kungl. Maj:t utvidgat uppdraget
till att avse en allmän utredning om utformningen av en lagstiftning om immissioner
(se Post- och Inrikes tidn. den 30 september 1964):
Ulveson, H. N. I., hovrättsråd, f. d. ledamot i lagberedningen, ordförande;
Aronson, S. A., direktör;
Bratt, U.-C., direktör;
Esping, L.-E., byråchef;
Grönfors, K. G. W., professor;
Lang, S., avdelningsdirektör;
Ronge, H. E., professor.
Experter:
Friberg, L. T., professor;
Persson, J. L., vattenrättsdomare.
Sekreterare:
Lind, J. A. L„ hovrättsfiskal.
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 11/2 tr., Stockholm C; tel. 10 97 30 (ordföranden)
; St. Nygatan 2 A, Stockholm C; tel. växel 23 66 60 (sekreteraren).
De ursprungliga direktiven för de sakkunniga, se 1964:1 55. Tilläggsdirektiven,
se 1965: I 51.
De sakkunniga har under tiden november 1964—oktober 1965 sammanträtt
tio dagar och ägnat fem dagar åt studiebesök hos industrier m. fl. i
olika delar av landet. Därvid har även experterna deltagit. Vidare har arbetsgrupper
inom utredningen gjort studieresor till Norge, Storbritannien
och Förbundsrepubliken Tyskland samt i övrigt sammanträtt vid flera tillfällen.
Företrädare för de sakkunniga har deltagit i överläggningar med
statskontoret angående dess utredning om den närmare utformningen av
natur- och miljövårdsverksamhetens organisation.
De sakkunniga har avgett utlåtande till riksdagens andra lagutskott över
de vid 1965 års riksdag väckta motionerna 1: 99 och II: 129 i frågan om utvidgad
lagstiftning mot hälsovådligt buller.
De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
51
Ju: 48
Riksdags berättelsen år 1966
48. Departementsutredningen (1964: I 58; 1965: I 53)
Genom beslut den 5 juni 1963 har Kungl. Maj :t uppdragit åt statsrådet
Hermansson att utreda statsdepartementens — med undantag för utrikesdepartementet
— organisation och arbetsformer:
Hermansson, R., statsråd.
Experter:
a) decentralisering av ärenden
Berggren, E. G. C., kansliråd.
Experten biträdes av:
Sanmark, P. A. L„ hovrättsfiskal;
Ravelin, S. P., amanuens;
Rundqvist, D. E., lönesekreterare;
Malmborg, R. H., förste sekreterare (fr. o. m. den 1 september 1965).
b) statsdepartementens administrativa organisation
Lindström, T. B. O., förste byråsekreterare (t. o. m. den 31 december 1965).
Sekreterare:
Magnander, E. E. A., kansliråd.
Biträdande sekreterare:
Thelander, N. E„ avdelningsdirektör (t. o. m. den 15 oktober 1965).
Lokal: Kanslihuset, Fack, Stockholm 2; tel. växel 22 45 00; decentraliseringsgruppen:
Sveavägen 24—26, 3 tr„ Stockholm C; tel. 10 28 06 (Berggren),
10 30 67 (Sanmark), 10 30 68 (Ravelin), 10 30 17 (Malmborg) och
10 28 07 (kansli).
Direktiven för utredningen, se 1964:1 Ju 58.
Utredningens förslag till organisation för statsdepartementen har upptagits
i prop. 1965: 65 och 1965: 77. Utredningssekretariatet har i en promemoria
»Administration i kanslihuset» (Stencil Ju 1965: 11) framlagt
förslag till administrativ organisation för statsdepartementen. Huvuddelen
av dessa förslag har efter remissbehandling upptagits i prop. 1966: 1. Utredningen
är därmed avslutad i berörda delar.
I fråga om decentralisering av ärenden har utredningen hittills lagt fram
52 piomemorior (stencilerade). I denna del beräknas fortsatt utredning
pågå under hela år 1966.
49. 1963 års markvärdekommitté (1964:1 61; 1965:1 55)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
verkställa översyn av frågan om åtgärder i syfte att, annorledes än genom
expropriation, motverka prisstegring på mark och förhindra oförtjänta jordvärdestegringsvinster
(se Post- och Inrikes tidn. den 13 augusti 1963):
Walberg, S. S., regeringsråd, ordförande;
Hamrin, M. T. P., överlantmätare, led. av II kamm.;
52
Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju: 50
Hermansson, H. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Holmberg, Y., jur. kand., led. av I kamm.;
Hörlén, S. J., direktör;
Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av I kamm.;
Wärnberg, E. G., trävaruhandlare, led. av I kamm.
Experter:
Edlund, C. B., kansliråd;
Follin, C. B., advokat;
Leo, P. G., direktör;
Ljungberger, T., f. d. fastighetsdirektör;
Reuterswärd, E. A. P., rättschef;
Steneborn, H. A., förste länsassessor;
Wallin, F. H., advokat;
Wallmark, L. J., försäkringsdirektör.
Sekreterare:
Lekman, J. I., hovrättsråd.
Biträdande sekreterare:
Carlsson, C.-G., t. f. byrådirektör.
Lokal: Södra Roslags domsaga, Erik Dahlbergsgatan 58—62, Stockholm
NO; tel. växel 63 57 60.
Direktiven för utredningen, se 1964:1 Ju 61.
Kommittén har under tiden november 1964r—oktober 1965 hållit 23 plenarsammanträden,
varav ett vid studiebesök i Linköping och ett under fem
dagar i Båstad. Av sammanträdena har ett hållits gemensamt med aktievinstutredningen
och två med expropriationsutredningen. Arbetsgrupper
inom kommittén har hållit 13 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1966.
50. Gruvrättsutredningen (1964: I 62; 1965:1 56)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 med uppdrag
att verkställa en allmän översyn av gruvlagstiftningen (se Post- och
Inrikes tidn. den 20 juli 1963):
af Geijerstam, S. O., landshövding, ordförande;
Bolding, L. E., direktör;
Lindbergson, K. A., generaldirektör;
Lindell, N., ombudsman;
Nordmark, H. A., direktör;
Swarting, S. E. V., kansliråd.
Expert:
Fröman, K. G. L., f. d. bergmästare.
53
Ju: 50
RiJcsdagsberättelsen år 1966
Sekreterare:
Delin, L. A., revisionssekreterare.
Biträdande sekreterare:
Gullberg, H. E., revisionssekreterare.
Lokal: Handelsdepartementet, Fack, Stockholm 2; tel. växel 22 45 00 ankn.
2045 (sekreteraren); Högsta domstolen, Stockholm 2; tel. växel 23 67 20
ankn. 81 (biträdande sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1964:1 Ju 64.
Under tiden november 1964—oktober 1965 har utredningen hållit nio
sammanträden. Utredningen har den 23—27 augusti 1965 företagit studiebesök
vid gruvor i Mellansverige.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1966.
51. Fylleristraff utredningen (1964: I 63; 1965: I 57)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 oktober 1963 för
att verkställa en utredning om formerna för samhällets åtgärder vid omhändertagande
av berusade personer på allmän plats (se Post- och Inrikes
tidn. den 18 oktober 1963):
Hjern, B. K. L., regeringsråd, ordförande;
Hillbo, A. O., byråchef;
Larnstedt, A. O. G., kansliråd;
Lindroth, K. J. H., överdirektör;
Myhrman, G. C., överläkare;
Petersson, G. Å. B., ombudsman, led. av I kamm.;
Wiklund, S. A. D., byrådirektör, led. av II kamm.
Expert:
Collett, J., byrådirektör.
Sekreterare:
Johansson, T. L., departementssekreterare.
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 3 tr., Stockholm SV; tel. 41 16 67.
Direktiven för utredningen, se 1964: I Ju 63.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit åtta
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1966.
52. Parlamentariska nämnden i Wennerströmaffåren
(1964:I 65; 1965:I 59)
Tillkallad av Kungl. Maj :t den 13 december 1963 för att dels företa en
allsidig granskning av det genom juristkommissionens i Wennerströmaffären
försorg samlade utredningsmaterialet, såvitt avser statsrådens hand
-
54
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 53
läggning i Wennerströmaffären, dels överväga de principiella riktlinjerna
för handläggningen av säkerhetsfrågor:
Strand, A. W., riksgäldsfullmäktig, led. av I kamm., ordförande;
Andersson, T., redaktör, led. av I kamm.;
Hernelius, J. A., chefredaktör, led. av I kamm.;
Johansson, K. H., fil. dr., led. av II kamm.;
Pettersson, A. G., skyddskonsulent, led. av I kamm.;
Wedén, S. M., disponent, led. av II kamm.
Sekreterare:
Tillinger, L.-iE., hovrättsråd.
Lokal: Svea hovrätt, Stockholm C; tel. växel 23 68 00 ankn. 91.
Nämnden har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit fem sammanträden.
Nämnden beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
53. Fastighetsregisterutredningen (1965: I 60)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 januari 1964 för
att verkställa översyn av reglerna om fastighetsregister (se Post- och Inrikes
tidn. den 20 februari 1964):
Wallner, H., överingenjör.
Experter:
Cedheim, B. O., byrådirektör (fr. o. in. den 1 januari 1966);
Engwall, U. C., stadsarkitekt;
Hygstedt, T., avdelningsdirektör;
Jörbeck, B. A., överingenjör;
Larsson, E. Erik, byråchef;
Lindskog, T., lantmätare;
Wilhelmsson, L. E. O., organisationsdirektör;
Yregård, R., byrådirektör;
Åkesson, Å., avdelningsdirektör;
Örtegren, G. H., överlantmätare.
Sekreterare:
Falk, J. A., lantmätare;
Millgård, E. O., lantmätare.
Lokal: Birger Jarlsgatan 20, 2 tr, Stockholm ö; tel. 10 63 78.
Direktiven för utredningen, se 1965:1 Ju 60.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 23 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1966.
ao
J«: 54 Riksdagsberättelsen år 1966
54. Utredningen av frågan om legalisering av sämjedelningar (1965: I 61)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 januari 1964 för att
utreda frågan om legalisering av sämjedelningar (se Post- och Inrikes tidn.
den 20 februari 1964):
Gyllensvärd, K. J. G., justitieråd.
Lokal: Högsta domstolen, Riddarhustorget 8, Box 2066, Stockholm 2; tel.
växel 23 67 20.
Direktiven för utredningen, se 1965:1 Ju 60.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1966.
55. Sakkunnig angående lagstiftningen om skifte av dödsbo ("1965:1 62)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 januari 1964 för att
följa arbetet i en i Danmark tillsatt kommitté för revision av den danska
lagstiftningen om skifte av dödsbo samt att lämna upplysningar om svensk
rätt på området och vidare överväga, om anledning föreligger att föreslå
ändringar i den svenska lagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den
23 januari 1964):
Höglund, O. A., departementsråd.
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, Stockholm 2; tel. växel 22 45 00.
Direktiven, se 1965: I Ju 62.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1966.
56. 196i års vatten- och avloppsutredning (1965:1 63)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 maj 1964 för att
överse lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar (se Post- och
Inrikes tidn. den 10 juni 1964):
Furst, P.-E., hovrättsråd.
Experter:
Petrelius, B., direktör;
Westman, E. G., stadsjurist.
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 3 tr„ Stockholm SV; tel. 41 21 46.
Direktiven för utredningen, se 1965: I Ju 64.
Utredningsmannen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit
15 sammanträden med experterna.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under andra halvåret 1966.
56
Ju: 58
Kommittéer: Justitiedepartementet
57. Arvsfondsutredningen (1965: I 65)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 september 1964 för
att verkställa en översyn av lagen om allmänna arvsfonden (se Post- och
Inrikes tidn. den 29 september 1964):
Hamdahl, B. O., rättschef.
Experter:
Fjellander, N. E. B., expeditionschef;
Larnstedt, A. O. G., kansliråd;
Wallén, A. O. A., kansliråd (fr. o. in. den 1 juli 1965).
Sekreterare: ,
Wallén, A. O. A., kansliråd (t. o. m. den 30 juni 1965);
Björhammar, C. A., byråchef (fr. o. m. den 1 juli 1965).
Lokal: Socialdepartementet, Fack, Stockholm 2; tel. växel 22 45 00 ankn.
1174.
Direktiven för utredningen, se 1965:1 Ju 65.
Utredningsmannen har under tiden november 1964—oktober 196o hållit
tre sammanträden med experterna samt haft samråd med ordföranden och
sekreteraren i 1962 års ungdomsutredning. Studiebesök har avlagts i \äxjö,
Lund och Malmö, varvid överläggningar har ägt rum med förtroende- och
tjänstemän inom socialvården i dessa städer.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
58. Samarbetsorganet för åtgärder mot ungdomsbrottsligheten
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 oktober 1964 för behandling
av frågor angående åtgärder mot ungdomsbrottsligheten (se Postoch
Inrikes tidn. den 3 december 1964):
Walberg, K. E., riksåklagare, ordförande;
Ryhninger, W. V. E., bitr. riksåklagare (suppl.);
Eriksson, G. T., generaldirektör;
Nyman, E. O., byråchef (suppl.);
Bexelius, E. G., generaldirektör, vice ordförande;
Rosén, Göta M., byråchef (suppl.);
Engel, A. G. W., generaldirektör;
Grunewald, K. R., överinspektör (suppl.);
Löwbeer, H., generaldirektör;
Henricson, S.-E., undervisningsråd (suppl. t. o. m. 27 september 1965);
Österling, A. O., t. f. avdelningsdirektör (suppl. fr. o. in. 28 september 1965);
Olsson, S. O. B., generaldirektör;
Bergh, E. A., byråchef (suppl.);
Persson, C. J. G., rikspolischef;
57
Ju: 58
Riksdagsberättelsen år 1966
Lindroth, K. J. H., överdirektör (suppl.);
Carlstein, R. A., ordförande i statens ungdomsråd, led. av II kamm.;
Gråby, L. G. L., konsulent (suppl.);
Ågren, G. I., rådman;
Adde, R. A. V., bitr. häradshövding (suppl.);
Granath, K.-E., barnavårdsdirektör;
Wickberg, J. A„ barnavårdsdirektör (suppl.).
Sekreterare:
Larsson, Ulla, departementssekreterare.
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, Stockholm 2; tel. växel 22 45 00 ankn
1502.
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 2 oktober
1964):
Frågor som rör samhällets åtgärder mot ungdomsbrottsligheten handlägges
av flera olika myndigheter. Behovet att samordna ansträngningarna i
den brottsbekämpande verksamheten har sedan länge varit uppenbart Genom
flera cirkulär år 1959 (SFS nr 474, 492 och 604) har Kungi. Maj:t understrukit
angelägenheten av samarbete på det lokala planet mellan polisen,
socialnämnder, barnavårdsnämnder, nykterhetsnämnder, arbetsförmedlingsorgan,
socialvårdskonsulenter, skyddskonsulenter och skolmyndigheter.
Vidare har, efter bemyndigande av Kungl. Maj :t den 20 november 1959,
inrättats statens ungdomsråd, vilket är kontakt- och samordningsorgan i
ungdomsfrågor. I denna egenskap har ungdomsrådet främst att samordna
och stimulera de frivilliga organisationernas arbete bland ungdom och för
ungdomsfostran, att främja samverkan mellan nämnda organisationer och
berörda myndigheter samt med hem och skola samt att taga initiativ till
upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor samt vara samordnande och rådgivande
organ för sådan upplysningsverksamhet som enligt Kungl. Maj :ts
beslut skall handhavas av rådet.
I sitt betänkande Ungdomsbrottslighet (SOU 1959: 37) har de parlamentariska
sakkunniga som tillkallats för en samordning av åtgärder mot ungdomsbrottsligheten
föreslagit inrättande av ett centralt rådgivande organ,
bestående av ordförande och sex av Kungl. Maj :t förordnade ledamöter,’
med uppgift att verka för en samordning och effektivisering av samhällets
åtgärder mot ungdomsbrottsligheten. Till rådets uppgifter skulle också höra
att främja forskning, upplysning och annan verksamhet som kan öka samhällets
möjligheter att bekämpa ungdomsbrottsligheten. Rådet skulle utrustas
med ett permanent kansli och skulle, för att tillgodose behovet av expertis
som ej är företrädd inom organet, äga anlita experter och sakkunniga.
Betänkandet har remissbehandlats. Det övervägande antalet remissmyndigheter
ställer sig positiva till tanken på någon form av central samordning av
åtgärder mot ungdomsbrottsligheten. Bland annat med hänsyn till det år
1959 inrättade statens ungdomsråd har emellertid flera remissmyndigheter
förordat en sammansättning eller organisation som mer eller mindre väsentligt
avviker från de sakkunnigas förslag.
En ytterligare utbyggnad av de nu existerande samarbetsformerna på förevarande
område synes påkallad. Detta är icke minst betydelsefullt inför
58
Ju: 59
Kommittéer: Justitiedepartementet
ikraftträdandet av brottsbalken med dess påföljdssystem för unga lagöverträdare.
Vad som framför allt är angeläget är att samordna den verksamhet
som bedrives av de centrala organen. Redan nu förekommer givetvis kontakter
mellan berörda myndigheter. Detta samarbete bör emellertid ges en mera
fast form. För detta ändamål torde det icke vara nödvändigt att inrätta
ett organ med det vida syfte och den organisation som föreslagits i det
nämnda betänkandet. I stället torde man, såsom föreslagits av bl. a. riksåklagarämbetet
och arbetsmarknadsstyrelsen i yttranden över betänkandet,
böra åstadkomma regelbundna sammankomster med företrädare för berörda
centrala myndigheter. Ändamålet skulle vara att dryfta gemensamma
problem i syfte att söka samordna de administrativa åtgärderna i brottsbekämpande
syfte.
I samarbetsorganet torde böra vara representerade riksåklagarämbetet,
fångvårdsstyrelsen, socialstyrelsen, medicinalstyrelsen, rikspolisstyrelsen,
arbetsmarknadsstyrelsen, skolöverstyrelsen och statens ungdomsråd. Även
företrädare för domstolsväsendet samt för den kommunala barna- och ungdomsvården
synes böra ingå i organet.
Även om organets huvudsakliga uppgift är att genom direkt kontakt i
administrativa frågor uppnå en effektiv samordning av olika åtgärder, som
ligger inom de berörda ämbetsverkens arbetsområde, bör givetvis hinder inte
föreligga för att organet genom framställningar till Kungl. Maj :t eller eljest
tar initiativ till åtgärder som icke kan genomföras av de samverkande
myndigheterna självmant. Organet bör fortlöpande följa brottslighetsutvecklingen
och resultaten av de åtgärder samhället vidtager mot lagöverträdare.
Samarbetsorganet har t. o. m. oktober 1965 hållit tre sammanträden. Rikspolisstyrelsen
har i samråd med samarbetsorganet företagit en enkät angående
erfarenheterna på det lokala planet av utfärdade samarbetsföreskrifter.
59. Länsdemokratiutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 december 1964 för
att utreda frågan om det ömsesidiga beroendet mellan riksstyrelsen samt
kommunal och regional självstyrelse nr. in. (se Post- och Inrikes tidn. den
25 januari 1965):
Nyström, P. I., landshövding, ordförande;
Ahlkvist, K. E„ landstingsråd, f. d. riksdagsman;
Anderson, C. A., direktör, led. av I kamin.;
Asp, P. E., åkeriägare, led. av II kamm.;
Dahlén, P. O. R., pol. mag., led. av I kamm.;
Hansson, S. F., landstingsråd, f. d. riksdagsman;
Petersson, P. M., hemmansägare, led. av II kamm.
Experter:
Ahlqvist, G. B., byrådirektör;
Esping, H. G., aktuarie;
59
Ju: 59
Riksdagsberåttelsen år 1966
Fog, H. B., arkitekt;
Granström, K. O. S., byrådirektör;
Gustafsson, F. A. S., universitetslektor;
Jonsson, E. O., ekon. lic.;
Kaijser, F. J., preceptor;
Langenfelt, P. B. B., förbundsjurist;
Wåhlstrand, R. A., rektor.
Sekreterare:
Lidbom, C. G., t. f. departementsråd.
Biträdande sekreterare:
Andersson, L. G., departementssekreterare (t. o. m. den 14 oktober 1965).
Lokal- Justitiedepartementet, Fack Stockholm 2; tel. växel 22 45 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 18
december 1964):
Författningsutredningen har framlagt en rad betänkanden, som har behandlat
olika delar av det problemkomplex som innefattas i författningsfrågan.
Utredningen avslutade sitt arbete under 1963 genom framläggande av
betankanden, som innefattade förslag till regeringsform och riksdagsordning
med därtill horande motiv. Betänkandena har remissbehandlats och
det mycket omfattande remissmaterialet sammanställes nu och publiceras
i eu serie betankanden. Därjämte har under tiden särskilda av de demokratiska
partierna tillsatta arbetsgrupper belyst vissa centrala frågor.
Man kan redan på detta stadium av arbetet med sammanställandet av remissyttrandena
konstatera, att i vissa grundläggande frågor råder i huvudsak
enighet bland remissinstanserna. Detta gäller bl. a. önskemålet om att
insknva parlamentarismen i författningen och betydelsen av att grundlagstasta
den konstitutionella praxis som under årens lopp har utbildats.
Betiäffande metoderna att förverkliga dessa önskemål råder viss oenighet
bland remissorganen och beträffande en rad andra, likaledes viktiga
frågor gar meningarna starkt isär. I vissa delar är remisskritiken mot förtattningsutredningens
förslag mycket kraftig.
Även i den politiska debatt som har ägt rum efter det författningsutredningen
avslutade sitt arbete har skiftande åsikter kommit till uttryck. Därvid
har frågorna om kammarsystem och valsätt tilldragit sig särskilt intresse.
I anslutning därtill har framhävts den mycket centrala roll, som den
kommunala självstyrelsen spelar i vårt nuvarande samhällsskick.
Det torde icke råda några delade meningar om att den utomordentligt
snabba expansion av den kommunala verksamheten, som har ägt rum under
det gångna decenniet, har allt starkare ställt både den lokala och regionala
förvaltningen och den kommunala självstyrelsen i centrum för uppmärksamheten.
Det har i hög grad ankommit på primärkommunerna och
ohka regionala organ att förverkliga den politik, som väljarna har uttalat
sig tor. Med de ytterligare krav på den offentliga sektorn, som vårt folk naturligen
ställer, kan det förutses att denna utveckling kommer att accentueras.
Mot bakgrunden härav bör frågan om arbetsfördelningen mellan å ena sidan
de kommunala och regionala självstyrelseorganen och å andra sidan de
60
Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju: 59
institutioner, som representerar riksstyrelsen, samt den problematik, som
inrymmes i det ömsesidiga beroendet mellan kommunal och regional självstyrelse
och riksstyrelse, övervägas i anslutning till utarbetandet av den
grundläggande lagstiftning, som skall vara normerande för vårt statsskick.
Den primärkommunala självstyrelsens organisation och ändamålsenlighet
för de uppgifter, som har kommit att åvila denna styrelse, har under
senare år varit föremål för statsmakternas beslut. Däremot har frågan om
uppgifterna för och organisationen av den regionala självstyrelsen icke
kommit under statsmakternas ställningstagande. Ur vissa aspekter har visserligen
den regionala förvaltningens organisation varit föremål för uppmärksamhet
genom olika redan slutförda eller pågående utredningar, bl. a.
genom den år 1961 tillsatta länsförvaltningsutredningen, som har till uppgift
att utreda grunderna för den statliga länsförvaltningens ordnande för
framtiden. Frågan om den regionala självstyrelsens uppgifter och arbetsfördelningen
mellan regionala organ och riksstyrelsen samt det ömsesidiga
beroendet mellan dessa institutioner har emellertid icke blivit belyst.
Det problemkomplex, som jag härmed har berört, har de senaste dagarna
aktualiserats genom att riksdagen den 9 december i år enhälligt har bifallit
konstitutionsutskottets utlåtande nr 39. Konstitutionsutskottet har i detta
utlåtande haft till bedömande motioner, vari har ifrågasatts om debatten
kring författningsfrågan och de bästa formerna för folkviljans utövande enbart
eller huvudsakligen bör begränsas till att gälla de centrala statsorganen,
riksdag och regering.
Konstitutionsutskottet har i utlåtandet ingående redogjort för de sidor av
den regionala förvaltningen, som hittills har varit föremål för statsmakternas
uppmärksamhet, och diskuterat frågan om en vidgning av den kommunala
självstyrelsen på länsplanet. I anslutning härtill har utskottet framhållit
att en helhetsbedömning av denna fråga försvåras av att väsentliga delar
av frågekoinplexet befinner sig under utredning eller remissbehandling. Utskottet
finner det naturligt att det material och de förslag, som kan framkomma
i ifrågavarande utredningar blir av största betydelse för det i motionerna
upptagna problemet. Angelägenheten av att samordna och förstärka
den nu splittrade regionala förvaltningen och att stärka den kommunala
självstyrelsen på det regionala planet är emellertid, konstaterar konstitutionsutskottet,
ett författningspolitiskt spörsmål av vidare räckvidd än som
aktualiseras inom ramen för de ifrågavarande utredningarna. I samband
härmed har utskottet uppmärksammat ansvarsfördelningen mellan å ena
sidan riksstyrelsen och å andra sidan de lokala och regionala representationerna.
Utskottet finner denna fråga vara av stor betydelse, bl. a. därför att
behandlingen av centrala samhällsfrågor inom utbildning, arbetsmarknadspolitik,
sjukvård, socialvård, bostads- och markpolitik, trafikpolitik in. m.
förutsätter nära samverkan mellan olika beslutande och verkställande statliga,
regionala och kommunala instanser. Från denna synpunkt, konstaterar
utskottet, gäller det att finna vägar för att befästa denna samverkan.
Utskottet har i sitt utlåtande även berört metodiken för lösandet av detta
problemkomplex. Därvid hänvisar utskottet till att under höstens remissdebatt
visades ett betydande intresse för att detta spörsmål borde bli föremål
för prövning i anslutning till den översyn av författningsfrågan, som enligt
utskottets mening måste följa efter den nu avslutade remissbehandlingen av
författningsutredningens betänkanden. Utskottet, som finner det angeläget
att det inledda reformarbetet för statsskickets del icke försenas, anser emel
-
61
Ju: 59
Riksdagsberättelsen år 1966
lertid att detta icke får undanskymma vikten av att problemet om den kommunala
och regionala självstyrelsen och dess samband med riksstyrelsen
upptages till ett samlat bedömande.
Under hänvisning till det anförda utgår konstitutionsutskottet från att de
synpunkter och förslag, som har behandlats i utskottets utlåtande, blir föremål
för prövning vid den fortsatta beredningen av författningsfrågan.
De slutsatser, som konstitutionsutskottet sålunda har kommit till i sitt av
riksdagen godkända utlåtande, kan jag i allt väsentligt ansluta mig till. De
anknyter i huvudsak till vad jag inledningsvis har anfört.
Då det gäller det sätt, på vilket förevarande problemkomplex bör angripas,
har konstitutionsutskottet utan närmare ställningstagande uttalat sig för en
prövning i anslutning till den fortsatta beredningen av författningsfrågan.
Till spörsmålet i vilka former den sistnämnda frågan skall bringas till slutgiltig
lösning vill jag icke nu taga ställning. Då jag emellertid i likhet med
konstitutionsutskottet är av den uppfattningen att det inledda arbetet på en
författningsreform icke bör försenas, anser jag, att ifrågavarande spörsmål
omedelbart bör göras till föremål för särskild utredning. Det kan givetvis
diskuteras, om denna utredningsuppgift bör anförtros åt någon av de nu pågående
utredningarna eller om särskilda sakkunniga bör tillkallas för ändamålet.
Såsom konstitutionsutskottet har framhållit i sitt utlåtande är förevarande
fråga av vidare räckvidd än som har aktualiserats inom ramen för
nämnda utredningar. Det synes mig angeläget att dessa utredningar, som var
för sig har att utreda frågor av i huvudsak organisatorisk natur, icke fördröjes
genom att påläggas en ytterligare mycket väsentlig uppgift. Utskottet
har också hänvisat till en rad spörsmål, som förutsätter nära samverkan
mellan olika beslutande och verkställande statliga, regionala och kommunala
instanser och som enligt min uppfattning allesammans utgör frågor som
står i centrum för den rikspolitiska debatten. Jag vill på grund av det anförda
förorda, att särskilda sakkunniga tillkallas för den utredningsuppgift
jag här avser.
I anslutning till vad jag i det föregående har anfört bör dessa sakkunniga
ha till uppgift att draga upp de principiella riktlinjerna för hur den regionala
och lokala självstyrelsen och demokratin skall på bästa sätt utformas
och pröva huruvida och i vad mån regionala och lokala representationers
ställning och deras samverkan med riksstyrelsen i förvaltningen av rikets
angelägenheter bör påverka utformningen av en ny författning.
De sakkunniga bör skyndsamt överväga i vilken utsträckning principerna
för de regionala och lokala organens ställning bör regleras i grundlag i stället
för i vanlig lag eller genom praxis. I första hand bör de sakkunniga belysa
frågan huruvida och i vad mån den kommunala demokratin är beroende
av något bestämt kammarsystem eller valsystem vad riksdagen beträffar.
De sakkunnigas bedömning av dessa spörsmål bör föreligga så tidigt som
möjligt under hösten 1965 så att det inledda reformarbetet för statsskickets
del icke försenas.
Några preciserade direktiv synes icke böra meddelas de sakkunniga utöver
vad som framgår av vad jag i det föregående har anfört och vad konstitutionsutskottet
har uttalat i sitt utlåtande. Jag vill dock understryka att det
endast är de principiella riktlinjerna som det bör ankomma på de sakkunniga
att taga ståndpunkt till. De närmare organisatoriska frågor, som kan
föranledas av de sakkunnigas förslag, får lösas i senare sammanhang och
med beaktande av resultatet av pågående utredningar på området.
62
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 60
Den omständigheten att särskilda sakkunniga nu tillkallas för att utreda
de regionala och kommunala organens ställning i ett demokratiskt samhälle
som vårt utgör icke något hinder för att under det att detta utredningsarbete
pågår i annan särskild ordning upptages överläggningar mellan de demokratiska
partierna om problem, som sammanhänger med det kommunala
sambandet och eu reform av kammarsystem och valsystem, samt andra
spörsmål, som ingår i författningsfrågan. Jag förutsätter dock att något
slutligt ståndpunktstagande till sådana frågor, som influeras av de sakkunnigas
förenämnda bedömning beträffande det ömsesidiga sambandet mellan
riksstyrelsen och den kommunala självstyrelsen, därvid icke förekommer.
De sakkunniga bör under utredningens gång i den utsträckning som finnes
erforderligt samråda med de redan pågående utredningar och undersökningar,
som avser den regionala förvaltningen.
Utredningen har t. o. m. oktober 1965 hållit elva sammanträden samt ett
längre sammanträde i Ellös den 26—30 juli 1965.
Utredningen har den 15 oktober 1965 avlämnat ett betänkande, benämnt
»Författningsfrågan och det kommunala sambandet» (SOU 1965: 54). I
fortsättningen kommer utredningsarbetet att ägnas frågan om en vidgad demokrati
på länsplanet.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1966.
60. Förmynderskapsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1964 för
att verkställa en översyn av förmynderskapslagstiftningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 18 februari 1965):
Laurin, J., f. d. hovrättspresident, ordförande;
Bergegren, Astrid, kontorist, led. av II kamm.;
Gustafsson, G. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Hejdeman, G., verkmästare;
Hilding, P., pol. mag., redaktör, led. av I kamm.;
Lindahl, M., advokat;
Lundgren, Tuve, jur. kand., kanslichef;
Martinsson, B. N. O., advokat, led. av II kamm.
Sekreterare:
Sjögreen, B. L. A. A:son, hovrättsassessor.
Lokal: Johan Banérsgatan 17 A, Hälsingborg; tel. 042/18 10 45 (ordföranden);
Göta hovrätt, Jönköping; tel. växel 036/11 93 50 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 30
december 1964) :
Gällande bestämmelser på förmynderskapsrättens område återfinns i 9—
20 kap. föräldrabalken. De motsvarar i huvudsak 1924 års lag om förmynderskap,
vilken i vissa delar tillkom efter samarbete med Danmark och
Norge. Ehuru bestämmelserna under årens lopp har undergått en del betydelsefulla
ändringar, har de ekonomiska och sociala omdaningarna under
63
Ju: 60
Riksdagsbertittelsen år 1066
senare tid medfört, att bestämmelserna i många stycken har blivit föråldrade.
Gång efter annan har genom motioner i riksdagen eller genom enskilda
framställningar till justitiedepartementet utredning begärts och förslag
framförts om ändringar och förenklingar i gällande ordning. En översyn har
också nyligen begärts av Stockholms rådhusrätt, som har åberopat en av
dess förmynderskapsavdelning upprättad promemoria i ämnet. Framförda
ändringsförslag har främst gällt förmynderskapsförvaltningen och kontrollen
däröver. Tiden synes nu vara inne att göra en samlad översyn av förmynderskapslagstiftningen
i syfte att bättre anpassa den till det moderna
samhällets krav. Översynen bör i princip vara förutsättningslös. Jag vill dock
i fortsättningen beröra några av de problem, som under den senaste tiden
har aktualiserats.
En huvudfråga när det gäller förmynderskapslagstiftningens reformering
är myndighetsåldern och grunderna för omyndighetsförklaring. Vad
beträffar myndighetsåldern, som nu är 21 år, har väckts mer eller mindre
långtgående förslag om en sänkning därav. Frågan har upptagits i flera
sammanhang, bl. a. i riksdagen och i Nordiska rådet. Bland skälen för en
sänkning har anförts, att den sociala och biologiska mognaden hos barn
i det moderna samhället kommer tidigare än förut och att de unga i dag
tidigare än förr frigörs från föräldrarnas ekonomi. Vidare har i anslutning
till framförda krav på sänkt rösträttsålder framhållits, att även myndighetsåldern
bör sänkas.
En sänkning av myndighetsåldern torde i allmänhet inte ha någon större
betydelse för de ungas förvaltning av sina tillgångar. Över den egna arbetsinkomsten
äger den unge redan nu råda fritt, så snart han har fyllt 16 år.
Eu sänkning av myndighetsåldern skulle emellertid få betydelse bl. a. för
möjligheterna att fritt köpa på kredit och upptaga lån. Delade meningar råder
om värdet av vidgade möjligheter i dessa hänseenden. Vid den nu avsedda
översynen bör mot bakgrunden av vad som tidigare har förekommit
i frågan närmare undersökas vilka verkningar som kan följa på en sänkt
myndighetsålder och övervägas huruvida skäl finns till en sänkning. Därvid
hör beaktas myndighetsålderns förhållande till andra åldersgränser. I det
föregående har redan nämnts rösträttsåldern, som emellertid också influeras
av grunderna för omyndighetsförklaring, vartill jag återkommer i det
följande. Vidare kan nämnas, att familjerättskommittén i likhet med motsvarande
kommittéer i Danmark och Island nyligen förordat en sänkning
av äktenskapsåldern för man från 21 till 20 år. Vid utredningen bör även
uppmärksammas vilken betydelse det kan ha att vår myndighetsålder överensstämmer
med myndighetsåldern i andra länder.
Vad angår frågan om grunderna för omyndighetsförklaring har denna,
såsom jag nyss nämnde, viss betydelse för spörsmålet om en sänkning av
rösträttsåldern. I detta hänseende må hänvisas till prop. 1964: 140, vari föreslogs
bl. a. en sänkning av rösträttsåldern såtillvida att rösträtt vid val till
riksdagens andra kammare skulle inträda kalenderåret efter det, då vederbörande
hade fyllt 20 år. Jag uttalade när saken anmäldes, att frågan om
en längre gående sänkning av rösträttsåldern enligt min mening borde anstå
till dess ställning hade tagits till spörsmålet om hur hög myndighetsåldern
borde vara men att frågan kunde komma i ett annat läge, om problemet
om olika former av omyndighet togs upp till översyn. Därvid hänvisade
jag till ett i ärendet av Svea hovrätt avgivet remissyttrande, vari uttalades,
att det icke utan vidare var klart att rösträtt borde fråntagas envar
64
Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju: 60
som blev omyndigförklarad. Att personer, som till följd av sinnessjukdom,
sinnesslöhet etc. icke rimligen kunde tillerkännas rättshandlingsförmåga,
borde vara uteslutna från rösträtt fann hovrätten naturligt. Annorlunda
ansåg dock hovrätten vara fallet med personer som, måhända på egen begäran,
hade förklarats omyndiga enbart eller väsentligen därför att de icke
kunde sköta sina ekonomiska angelägenheter. I anslutning härtill framhöll
hovrätten önskvärdheten av att frågan om olika former av omyndighet togs
upp till övervägande.
Enligt min mening hör denna fråga till en av de mera angelägna vid den
av mig förordade översynen av förmynderskapslagstiftningen. Härvid bör
till prövning upptagas den vid 1963 års riksdag väckta frågan om inrättande
av ett ekonomiskt förvaltarskap som alternativ till omyndighetsförklaring.
Innebörden därav skulle vara, att en person kunde för viss tid eller tills vidare
överlämna förvaltningen av sina tillgångar, helt eller delvis, till annan
utan att själv behålla någon dispositionsrätt. Anordningen skulle närmast
svara mot det i vissa utländska rättssystem förekommande s. k. kuratelet,
vilket innebär en genom myndighets försorg anordnad, mindre omfattande
form av förmögenhetsrättslig representation än förmynderskapet. Hos oss
står kuratel ej till buds annat än när någon för sjukdom som kan antagas
vara övergående är ur stånd att bevaka sin rätt eller förvalta sin egendom,
varvid god man kan förordnas. Godmanskapet medför dock ej någon begränsning
i huvudmannens rättsliga handlingsförmåga. Enligt den antydda
anordningen skulle däremot huvudmannen vara berövad den egna förvaltningsrätten
utan att samtidigt drabbas av de följdverkningar som är förenade
med omyndighetsförklaring, såsom förlust av rösträtten.
I detta sammanhang vill jag även erinra om den vid tillkomsten av lagen
om allmän försäkring berörda frågan, vilka möjligheter som kan finnas att
inom förmynderskapslagstiftningens ram lösa spörsmålet om utbetalning
av socialförsäkringsersättning till annan än den berättigade själv i fall då
denne är gammal eller sjuklig o. d. (jfr prop. 1962: 90 s. 371).
Även förfarandet i mål om omyndighetsförklaring bör vid den förordade
översynen tagas i övervägande. Då fråga är att någon skall förklaras omyndig
på grund av rubbning av själsverksamheten, äger rätten omedelbart avgöra
målet, om det kan antagas att hans hörande skulle vara utan
gagn. Det har påpekats, att innebörden av denna bestämmelse är oklar och
attÖ svårigheter har uppstått i rättstillämpningen. Uppenbart är, att ett sådant
avsteg från den eljest i vår rättegångsordning gällande kontradiktoriska
principen bör ske endast när starka skäl föreligger. En omyndighetsförklaring
utgör ett allvarligt ingrepp i den personliga integriteten och kräver
därför en omsorgsfull prövning under all tillbörlig hänsyn till den det
gäller. Att hans hörande i vissa fall kan vara honom mera till skada än nytta
är å andra sidan ovedersägligt. Ett förtydligande av lagrummet bör övervägas.
Motsvarande gäller i fråga om hävande av omyndighetsförklaring.
Den som på egen begäran förklaras omyndig torde oftast ha möjlighet att
inverka på valet av förmyndare. I vilken utsträckning den omyndiges önskningar
i fråga om valet av förmyndare i övrigt kan och bör beaktas är föremål
för viss tvekan. Frågan härom bör övervägas.
Även bestämmelserna om förvaltningen av omyndigs egendom och om
kontrollen över denna förvaltning hör till de huvudfrågor, som under den
av mig förordade översynen måste upptagas till prövning. Sålunda bör när
65
-
3 llihang till riksdagens protokoll i!)(>(!. 1 samt.
Kikad ags berättelsen
Ju: 60
Riksdag sberättelsen år 1966
mare undersökas bl. a. i vad mån den ekonomiska utvecklingen motiverar
en jämkning av de gällande föreskrifterna om placering och förvaring av
den omyndiges tillgångar. Härvid bör övervägas i vad mån förräntningsintresset
bör ges större utrymme än för närvarande.
Vad galler kontrollen över förvaltningen synes tiden mogen att upptaga
hela det nuvarande systemet till omprövning. För en effektiv kontroll krävs
att formynderskapen registreras. Det bör emellertid i detta sammanhang
aven undersökas huruvida möjligheter finns att begränsa skyldigheten att
inskriva förmynderskap och lätta på förmyndares redovisningsplikt utan
att någon väsentlig förlust görs i fråga om skyddet för omyndiga.
Det har i olika sammanhang påpekats, att rättshandlingar angående lös
egendom ofta kan vara av större ekonomisk betydelse för den omyndige än
rättshandlingar angående fast egendom. Med hänsyn härtill bör prövas, om
gransdragningen för de förvaltningsåtgärder, som kräver rättens tillstånd
numera kan anses rationell.
Beträffande överförmyndarinstitutionen bör undersökas om icke de uppgifter
som nu åvilar överförmyndarna kan, såsom för närvarande är fallet
i Stockholm, anförtros kommunala organ. Med den utveckling av den kommunala
administrationen, som har ägt rum under de senaste decennierna,
synes det naturligt att ta upp frågan om en sådan överflyttning av dessa
llPPSifter. f samband därmed bör utredas om den nuvarande ordningen med
kontroll genom rättens försorg över överförmyndarverksamheten kan ersättas
genom en effektivare tillsyn, t. ex. genom länsstyrelserna som nu utövar
tillsyn över vissa stiftelser.
En fråga som vid flerfaldiga tillfällen berörts i riksdagen och som bör
uppmärksammas är den om arvode till förmyndare och överförmvndare. Arvode
till dem utgår årligen i stort sett med viss procentuell andel av den
omyndiges behållna inkomst. Om det finnes lämpligt, äger kommun lämna
bidrag till arvode åt överförmyndaren och till kostnaderna för hans verksamhet.
Kommunen äger också bestrida samtliga dessa utgifter och i stället
uppbära nämnda arvodesbelopp. I exempelvis Stockholm uppbär staden
overformyndararvodena. Sådant arvode kan eftergivas av staden, om särskilda
skäl föranleder det.
Med hänsyn till att förmyndarförvaltning och kontrollen däröver anordnas
i den omyndiges intresse har ansetts," att de därmed förenade kostnaderna
bör bestridas av den omyndige själv. Mot denna uppfattning har
hävdats, att förmynderskapet är ett skydd som det allmänna bör tillhandahålla
den omyndige lika väl som det har påtagit sig ansvaret för den enskildes
säkerhet i andra hänseenden. Det har också påpekats, att den föreskrivna
kontrollen ej är frivillig utan genomförs med tvång. Arvodena till
förmyndare och överförmyndare bör därför enligt den senare meningen bestridas
av allmänna medel. Särskilt beträffande sådana inkomster som folkpension,
livränta, underhållsbidrag eller liknande som är avsett att trygga
den omyndiges försörjning synes mig gällande ordning kunna leda till otillfredsställande
resultat. Den bör därför omprövas. Utredning bör ske huruvida
kostnaderna för förmyndarförvaltningen och för kontrollen däröver
i viss utsträckning eller helt och hållet bör överflyttas på det allmänna. I
samband därmed bör uppmärksammas frågan om större möjligheter att ut«e
högre ersättning än den vanliga till förmyndare i fall, då förvaltningsuppdraget
är mera krävande eller förmynderskapet är förenat med omfattande
arbete rörande vården av den omyndiges personliga angelägenheter. En till
-
66
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 60
fredsställande lösning av denna fråga är av betydelse bl. a. för möjligheterna
att erhålla dugliga och pålitliga förmyndare.
Många av de frågor angående förmynderskap som berörts i det föregående
har sin motsvarighet vid godinanskap. Utredningen bör därför omfatta
även de senare. Beträffande dem föreligger även ett speciellt problem, som
bör tas upp i detta sammanhang. Det gäller avvecklingen av vissa äldre
godmanskap för okända eller bortovarande arvingar. Med hänsyn till nuvarande
regler om arvspreskription, vilka tillkom genom 1928 års arvslag,
kan godmanskap för arvingar i regel avvecklas efter preskriptionstidens utgång.
För vissa äldre fall, som tillkommit före nyssnämnda lag, gäller emellertid
ej någon preskriptionstid. I sådana fall kan godmanskapet ej avvecklas
utan närmare undersökning av vem som är närmast berättigad till
arvsmedlen. Dessa uppgår emellertid ofta till så ringa belopp att de ej kan
bära kostnaderna för en sådan undersökning. En enklare och billigare form
för avvecklingen är därför önskvärd.
En annan fråga, som lämpligen bör upptagas till behandling i detta sammanhang,
är den om en förstärkt kontroll över boutredningsmans förvaltning.
Denna fråga faller visserligen utanför förmynderskapslagstiftningen
men har vissa beröringspunkter med förmyndares och god mans förvaltning.
Den har bl. a. direkt betydelse för omyndigs medel i fall då omyndig
delägare finns i dödsboet. Frågan har nyligen berörts i riksdagen med anledning
av motioner om försäkringsskydd för anförtrodda medel och av
justitieombudsmannen i en framställning i ämnet till Kungl. Maj :t. Med
hänsyn bl. a. till att rätten förordnar om boutredningsmannaförvaltning och
utser boutredningsman, får det anses vara en angelägenhet för det allmänna
att ett så effektivt skydd som möjligt skapas för de medel som omhänderhas
av boutredningsmannen, utan att denna form för dödsboförvallning onödigt
tynges eller fördyras. En närmare undersökning av denna fråga bör nu ske.
Den av mig förordade översynen av förmynderskapslagstiftningen bör ske
genom särskilda sakkunniga. Deras utredningsarbete bör utmynna i förslag
till erforderliga lagändringar. Om ändringsförslagen medför finansiella
verkningar för stat eller kommun, bör dessa såvitt möjligt redovisas. De
sakkunniga bör vara berättigade att, om så finnes lämpligt, framlägga förslag
till delreformer allt eftersom deras arbete fortskrider.
Frågan om en översyn av den svenska förmynderskapslagstiftningen upptogs
till behandling vid det nordiska justitieministermötet i januari 1964.
Därvid upplystes, att en revision av förmynderskapslagstiftningen förestod
även i Finland och att en särskild kommitté skulle tillsättas. I de övriga nordiska
länderna var lagstiftningsfrågan ej aktuell, men från deras sida förklarades,
alt man ville tillsätta sakkunniga observatörer för att följa utredningsarbetet
i Sverige och Finland. Den nu avsedda översynen av den svenska
förmynderskapslagstiftningen bör ske i samråd med de sakkunniga som
enligt det sagda kommer att utses i övriga nordiska länder.
Utredningen har t. o. in. oktober 1965 hållit tre sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1966.
67
Ju: 61
Riksdagsberättelsen år 1966
61. 1965 års valtekniska utredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 januari 1965 för att
utreda vissa tekniska valfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 9 mars 1965):
Widegren, B. G., borgmästare, ordförande;
Dahlberg, K. T., ombudsman, led. av I kamm.;
Lundgren, S. H. E., byrådirektör;
Nilsson, N. Y., lantbrukare, led. av I kamm.;
Nyberg, J. O., redaktör, led. av II kamm.;
Svanström, K. I. H., lantbrukare, led. av I kamm.
Sekreterare:
Nilsson, N. P. E., hovrättsassessor (fr. o. m. den 10 maj 1965).
Lokal: Hovrätten för Övre Norrland, Umeå; tel. 090/182 70.
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 15
januari 1965):
Flera valfrågor har på senare tid aktualiserats i den allmänna debatten. I
diskussionen kring författningsfrågan har sålunda den tanken framförts,
att man i anslutning till en grundlagsrevision skulle kunna övergå till en
ordning med gemensam valdag för riksdagsval samt val av landstingsmän
och kommunal- eller stadsfullmäktige. Innan närmare ståndpunkt kan tagas
till denna tanke, behöver uppenbarligen de tekniska förutsättningarna för
en sådan valreform undersökas och jag föreslår, att en utredning i detta syfte
nu kommer till stånd. Utredningen bör klargöra vilka förändringar av
valsystemet beträffande såväl valmaterielens — främst valsedlarnas och kuvertens—
beskaffenhet, valförfarandet och sammanräkningsproceduren
som valorganisationen och sammanräkningsapparaten som skulle behöva
vidtagas i händelse av övergång till gemensam valdag för nyssnämnda val.
Vad valmaterielen angår blir huvuduppgiften att undersöka vilka åtgärder
som bör vidtagas för att valmateriel avsett för ett slags val med lätthet skall
kunna särskiljas från valmateriel, som hänför sig till annat slags val. Om
det över huvud visar sig tekniskt möjligt att hålla riksdagsval och allmänna
borgerliga kommunalval samtidigt, bör utredningen i en senare etapp av sitt
arbete framlägga de författningsförslag, som erfordras för att genomföra en
sådan reform.
En annan valfråga av likaledes teknisk natur som fått aktualitet på sistone
är spörsmålet om den preliminära röstsammanräkningens omfattning.
För närvarande ingår icke poströsterna i den preliminära röstsammanräkningen.
Olägenheterna härav var i allmänhet föga framträdande, så länge
poströstningsfrekvensen var jämförelsevis låg. Till följd av olika reformer i
syfte att underlätta valdeltagandet har emellertid antalet poströster efter
hand stigit avsevärt och är numera så stort, att en preliminär röstsammanräkning
utan dem lätt ger en icke rättvisande bild av den faktiska valutgången.
Såsom jag har framhållit i ett interpellationssvar vid 1964 års höstriksdag,
är detta förhållande otillfredsställande. Intresset att snabbt få ett
tillförlitligt besked om valutgången talar otvivelaktigt för en sådan reform,
att den preliminära röstsammanräkningen kommer att omfatta också poströsterna.
Eu dylik reform torde emellertid icke kunna genomföras utan den
68
Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju: 61
konsekvensen, att poströstningen måste avslutas tidigare än vad nu sker.
Härigenom går vissa fördelar med nuvarande poströstningssystem förlorade.
Hur stora olägenheterna härav behöver bli, är svårt att överblicka utan närmare
undersökning. Den av mig förordade utredningen bör få i uppdrag att
verkställa en sådan undersökning. I anslutning härtill bör utredningen pröva,
hur poströstningen och den vidare behandlingen av därvid angivna valsedlar
lämpligen bör vara anordnad för att möjliggöra den här ifrågasatta
reformen. Härvid bör även beaktas i vad mån valdeltagandet kan främjas
och en eventuell reform av poströstningen underlättas genom att tiden för
allmänna vals förrättande utsträckes till två dagar. Det bör ankomma på utredningen
att utarbeta de författningsförslag som erfordras för genomförande
av den här diskuterade reformen rörande den preliminära röstsammanräkningen
och vad därmed sammanhänger.
Under senare år har reformarbetet på vallagstiftningens område delvis
varit inriktat på att förebygga onödig kassation av valsedlar. De reformer,
som har genomförts med detta mål för ögonen, har hittills främst rört bestämmelser,
som reglerar valmyndigheternas handhavande av mottagna valsedlar.
Genom lagändring 1962" har sålunda i syfte att undvika onödig kassation
en viss uppmjukning skett av reglerna om verkan av att mottagna
valsedlar icke har förvarats under stadgad försegling eller eljest på föreskrivet
sätt. Däremot har det i samma syfte bedrivna arbetet på att reformera
vallagstiftningens föreskrifter om valsedels innehåll och utseende jämte därtill
anknytande ogiltighetsregler ännu icke avsatt några nämnvärda spår i
lagstiftningen. Den genomgång av hithörande ogiltighetsregler, som 1955 års
valutredning för en del år sedan har verkställt (SOU 1962: 20 s. 139), utmynnade
i stort sett icke i några ändringsförslag. Tydligt är också, att bestämmelserna
om valsedels innehåll och utseende samt därtill hörande kassationsregler
utgör ett svårbearbetat regelkomplex. Frågan rör emellertid
ett område av stor betydelse för vårt demokratiska samhällsskicks sätt att
fungera. Härtill kommer, att det vid snart sagt varje val inträffar, att valsedlar
kasseras, därför att bestämmelserna om vad valsedel skall eller får innehålla
eller om dess beskaffenhet i övrigt icke har strikt iakttagits, och att
hithörande bestämmelser i den allmänna debatten ofta kritiserats såsom
alltför formalistiska. Jag är därför av den uppfattningen, att ansträngningarna
att förbättra reglerna om valsedels innehåll och utseende samt däremot
svarande kassationsregler icke bör uppges till följd av de svårigheter som
ämnets behandling erbjuder, utan att reformarbetet på detta område bör
återupptagas. Då en översyn av ifrågavarande regler gäller ting av övervägande
valteknisk natur och för övrigt kommer att beröra frågor, som även
är av intresse för spörsmålet om gemensam valdag, torde översynen böra
anförtros den utredning, som jag i det föregående förordat. Utredningen bör
eftersträva att utan rubbning av valsystemets principiella grundval avpassa
de här berörda reglerna så, att de å ena sidan förmår effektivt tillgodose
de ofta viktiga intressen, som de är avsedda att skydda, och å andra sidan
blir ägnade att såvitt möjligt förebygga onödig kassation. Vid översynen bör
uppmärksamhet bl. a. ägnas vissa skiljaktigheter, som för närvarande består
mellan lagstiftningen om val till riksdagen och reglerna om kommunala
val och som enligt vad erfarenheten visat kan skapa vissa risker för kassation.
Vid kommunala val gäller t. ex., att valsedel får vara försedd med valbeteckning.
Vid riksdagsval däremot är valsedel, som är försedd med valbeteckning,
enligt rättspraxis att anse såsom märkt och därför ogiltig. Frågan,
69
Ju: 61
Riksdags berättelsen år 1966
huruvida icke valbeteckning lämpligen bör vara tillåten också vid riksdagsval,
kräver helt naturligt en omprövning vid en eventuell övergång till gemensam
valdag men bör av utredningen övervägas även med sikte på alternativet
att nuvarande regler om valdagar bibehålies. Om utredningen skulle
tinna mera likformiga regler rörande valbetecknings tillåtlighet eller valsedels
beskaffenhet i annat hänseende önskvärda beträffande riksdagsval och
val enligt kommunala vallagen, bör utredningen undersöka, om konformiteten
bör utsträckas också till sådana val, som avses i lagen om proportionellt
valsätt vid val inom landsting, kommunalfullmäktige m. m. Även en annan
skiljaktighet mellan vallagstiftningen på olika områden tilldrager sig intresse
i detta sammanhang. I 25 § fjärde och femte styckena kommunala
vallagen meddelas vissa speciella regler dels om det fall att vid samtidigt
förrättade val en valsedel med valbeteckning för ett av valen har avlämnats
vid det andra eller något av de andra valen och dels om den situationen att
två valsedlar med valbeteckning för olika på eu gång förrättade val har inlagts
i ett och samma valkuvert. Motsvarighet till dessa regler saknas i lagstiftningen
om val till riksdagens andra kammare. Frågan, om lagstiftningen
rörande andrakammarval bör kompletteras med liknande regler, hör också
till de spörsmål, som kommer in i problembilden vid en eventuell övergång
till gemensam valdag, men bör av utredningen prövas även med tanke på
den alternativa lösningen att nuvarande regler om valdagar kommer att bestå
oförändrade, eftersom riksdagsval och lokalt kommunalval också med
gällande ordning stundom kan vara sammanförda till samma valdag. Även
irågan om olika valkuverts utseende och övriga regler rörande dessa kuvert
bör övervägas av utredningen jämväl utifrån förutsättningen att nuvarande
bestämmelser om valdagar bibehålies.
Vid översynen bör slutligen uppmärksammas i det föregående ej berörda
olikheter mellan de olika vallagarna, bl. a. reglerna om tiderna för vallokals
öppethållande.
I beslut den 14 maj 1965 har Kungl. Maj :t uppdragit åt utredningen att
verkställa översyn av bestämmelserna i 32 § lagen om val till riksdagen i
syfte att åvägabringa jämställdhet mellan landskommuner och städer i fråga
om indelning av kommun eller valkrets för fullmäktigval i två eller flera
valdistrikt.
Utredningen har t. o. m. oktober 1965 hållit fem sammanträden.
Utredningen har vid studieresa i Norge studerat stortingsvalet den 12 och
13 september 1965.
Utredningen har avlämnat ett den 8 december 1965 dagtecknat betänkande,
benämnt »Gemensam valdag» (SOU 1965:74).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1966.
62. 1965 års abortkommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 mars 1965 för att
verkställa utredning om abortlagens tillämpning och därmed sammanhängande
spörsmål samt en allmän översyn av abortlagstiftningen (se Post- och
Inrikes tidn. den 10 mars 1965):
70
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 62
Hult, B. V., f. d. justitieråd, ordf. i arbetsdomstolen, ordförande;
Alm, Görel G. M., fil. kand., amanuens;
Hamrin-Thorell, Ruth L., redaktör, led. av I kamm.;
Holmqvist, A. Mary S., barnavårdsman, led. av II kamm.;
Ivristensson, Astrid M., jur. kand., förbunds jurist, led. av II kamm.;
Martinsson, B. N. O., advokat, led. av II kamm.;
Olsson, Elvy E., led. av I kamm.;
Westberg, S. V., med. dr, överläkare.
Experter:
af Geijerstam, Iv. G., med. lic., bitr. överläkare;
Hegnelius, T., med. lic.;
Jonsson, R. A. Margit, kurator;
Odquist, Gudrun I., kurator;
Sjövall, Elisabet, med. lic., led. av II kamm.
Sekreterare:
Bergström, S. Gunvor M., kansliråd;
Rengby, S. F. N., byrådirektör.
Kanslirådet jur. dr G. Simson biträder kommittén med vissa undersökningar
rörande utländsk rätt.
Lokal: St. Nygatan 2 A, 4 tr. Stockholm C; tel. växel 23 66 60 eller 21 31 73.
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 5
mars 1965):
Abortfrågan och spörsmål som sammanhänger därmed föranleder i vårt
land en livlig offentlig debatt. Härvid har under senare tid framförts åtskilliga
förslag till ändring av abortlagstiftningen i den ena eller den andra riktningen.
Lämpligheten av de framförda förslagen kan inte rätt bedömas utan
att huvuddragen av det aktuella sakläget och iakttagbara utvecklingstendenser
fixeras så klart som möjligt. Det har nu förflutit avsevärd tid sedan 1950
års abortutredning avslutade sin verksamhet och de resultat som utredningen
redovisade kan inte längre anses aktuella. Enligt min mening bör därför
en förnyad utredning äga rum på området.
Som jag hade anledning framhålla i samband med att förslag framlades
till 1963 års ändringar i abortlagen (prop. 1963: 100 s. 14) bör den nuvarande
tillämpningen av lagen undersökas. Utredningen bör innefatta en statistisk
bearbetning av föreliggande material rörande ansökningar om avbrytande
av havandeskap, behandlingen av sådana ansökningar samt utförda
legala aborter. Materialet bör bl. a. redovisas fördelat på de olika abortindikationerna
och uppdelat för olika delar av landet. Det synes lämpligt att
särskild uppmärksamhet ägnas åt att klarlägga vissa tidpunkter av betydelse
för bedömningen av hur förfarandet fungerar, nämligen tidpunkterna,
när graviditeten först konstaterats eller kunnat konstateras, när ansökan
avgetts, när beslut förelegat och när ingreppet ägt rum. I anslutning till den
statistiska bearbetningen bör undersökas bl. a. i vad män förändringar har
inträffat i klientelets sammansättning, antalet ansökningar, bifallsprocenten
och tidsåtgången för ansökningarnas behandling samt försök göras alt ange
orsakerna till inträffade förändringar.
71
Ju: 62
Riksdagsberättelsen år 1966
Bilden av abortlagens tillämpning bör kompletteras med undersökningar
på ett par särskilda områden. Sålunda bör försök göras att analysera°de
skilda motiv som kan ligga bakom önskan om abort och att klarlägga den
betydelse som i detta sammanhang kan tillmätas skilda sociala faktorer som
ekonomi, familje- och bostadsförhållanden samt utbildningssituation. Även
psykologiska sammanhang bör belysas. Av särskilt intresse är i vad mån det
förekommer typiska variationer i kvinnans inställning till aborten under
olika skeden av graviditeten. Vidare bör frågan om somatiska och psykiska
komplikationer vid legala och illegala abortingrepp upptas till undersökning.
Ingreppens beskaffenhet vid olika graviditetsstadier bör redovisas och
såvitt möjligt bör klarläggas i vad mån risken för komplikationer varierar
med tiden för ingreppet. Ett särskilt förhållande som i detta sammanhang
bör undersökas är i vilken utsträckning det har förekommit att lasarettsläkare
vägrat att utföra operationen sedan abort beviljats och vilka konsekvenser
sådan vägran har haft för de abortsökande kvinnorna. Det bör även
undersökas om det har förekommit andra hinder mot att få en beviljad
abort utförd.
Utredningen bör vidare söka få fram eu så tillförlitlig beräkning som
möjligt av antalet illegala aborter per år under den tid undersökningen avser.
Utvecklingen i fråga om antikonceptionella åtgärder har också stort intresse,
när det gäller att bedöma de allmänna förhållanden under vilka
abortlagens regler fungerar. Denna utveckling bör därför belysas samt formerna
för preventivmedelsrådgivningen och omfattningen därav beröras.
Medicinalstyrelsen har nyligen fått i uppdrag att sammanställa och analysera
vunna erfarenheter dels av den hittills på försök anordnade familjerådgivningen
och dels av den organiserade abortförebyggande rådgivningsverksamhet
som bedrivs i annan form än i samband med familjerådgivning
samt att till Kungl. Maj :t inkomma med redogörelse härför. Detta material
bör utredningen använda i sitt arbete.
Vad jag hittills har anfört har tagit sikte på en undersökning av praxis
och andra faktiska förhållanden. Sedan en sådan ingående kartläggning har
skett, bör utredningen mot bakgrund därav till prövning uppta frågan om
den framtida inriktningen av vår abortlagstiftning och göra en allmän översyn
av denna.
Som jag redan har anfört är abortfrågan, ett samhällsproblem av starkt
kontroversiell karaktär och man kan säga att abortlagen innefattar en kompromiss
mellan de skilda uppfattningarna i frågan. En ingående analys av
de etiska värderingar som ligger till grund för de olika uppfattningarna är
givetvis värdefull. De utvidgningar av möjligheten till abort som har gjorts
under lagens giltighetstid torde emellertid vara att se som uttryck för förskjutningar
i det allmänna betraktelsesättet i riktning mot en friare abortlagstiftning.
Enligt min mening är tiden nu inne att överväga om en ytterligare
liberalisering bör ske. Jag syftar då på en reform i den riktningen att
kvinnans egen inställning i abortsituationen skall tillmätas ökad betydelse.
Härvid är det tänkbart att gå fram på olika vägar. Det bör sålunda övervägas
om abortlagstiftningen fortsättningsvis bör vara konstruerad på motsvarande
sätt som den nuvarande eller om andra lösningar kan tänkas. Det förhåller
sig otvivelaktigt så, att skälen mot abort tilltar i styrka ju längre havandeskapet
har fortskridit. Detta förhållande har i abortlagen beaktats såtillvida
att abort inte kan beviljas efter det att havandeskapet har fortskri
-
72
Ju: 62
Kommittéer: Justitiedepartementet
dit ett visst antal veckor. Under den återstående delen av graviditeten får
ingreppet företas bara om det föreligger en sådan nödsituation som enligt
allmänna grundsatser anses upphäva gärningens karaktär av brott. Man kan
emellertid tänka sig en ytterligare differentiering. Många skäl talar för att
kvinnan under ett mycket tidigt graviditetsstadium i princip får rätt att
själv bestämma, om hon vill föda det väntade barnet. Även med denna principiella
utgångspunkt kan dock särskilda villkor för abort behöva uppställas,
bl. a. i syfte att skapa bästa möjliga garantier för att en abortansökan
verkligen uttrycker kvinnans egen inställning. Hon måste såvitt möjligt
skyddas mot otillbörliga påtryckningar från andra personers sida. Under en
därefter följande period av havandeskapet skulle abort få ske enligt i stort
sett det regelsystem som nu gäller och under den sista delen av graviditetstiden
skulle abort liksom nu^begränsas till nödsituationer. Utredningen bör
emellertid vara oförhindrad att pröva även andra lösningar.
Vilken lösning som än väljes bör utredningen överväga vilka bestämmelser
som bör reglera förfarandet i abortärenden. Att de nuvarande icke är ändamålsenliga
i alla avseenden har allmänt omvittnats. Bl. a. är angeläget att
möjligheter skapas att påskynda förfarandet så att beslut kan erhållas på
ett betydligt tidigare stadium av graviditeten än hittills. Av vikt är vidare att
en kvinna som har beviljats abort har möjlighet att få ingreppet utfört snarast
och till låg kostnad. De reformförslag som utredningen finner påkallade
i dessa hänseenden bör den framlägga successivt.
I utredningsuppdraget bör också ingå att behandla vissa straffrättsliga
frågor rörande abort. Enligt stadgandet i brottsbalken om fosterfördrivning
anses inte bara abortören utan också kvinnan själv som gärningsman. På
"rund av en bestämmelse om särskild åtalsprövning åtalas kvinnan endast i
undantagsfall. Vid tillkomsten av brottsbalken övervägdes att slopa kriminaliseringen
beträffande kvinnan. Så skedde inte men det förutsattes att
frågan i fortsättningen skulle följas med uppmärksamhet. Utredningen bör
enligt min mening överväga om icke straffhotet mot kvinnan helt kan avvaras.
0! detta sammanhang bör utredningen vidare gå in på frågan om den
straffrättsliga behandlingen av abortingrepp som företas utom riket på
kvinnor som är svenska medborgare eller har hemvist här i riket. Flertalet
länder torde ha en mera restriktiv abortlagstiftning än den, svenska men det
finns också länder där man har friare tillgång till legal abort. Med vår tids
intensiva samfärdsel över gränserna skapar detta förhållande problem som
bör utredas. . ,, . , .
Utöver de två huvuduppgifter för utredningen som jag har angett i det loregående
— en undersökning av abortlagens tillämpning m. in. och en allmän
översyn av abortlagstiftningen — bör utredningen också ha att till ingående
behandling uppta en annan fråga av största vikt, nämligen samhällets
åtgärder i abortförebyggande syfte. Det gäller bar bade den rådgivningsverksamhet,
som i detta syfte bedrivs av olika samhallsorgan i skilda
former, och sociala och ekonomiska åtgärder till stod åt kvinnor i abortsituation.
Mot bakgrund av det material rörande rådgivningsverksamheten
som medicinalstyrelsen enligt det föregående liar att inkomma med och de
undersökningar som utredningen själv har att företa rörande de motiv som
ligger bakom önskan om abort och om betydelsen i detta sammanhang av
skilda sociala faktorer såsom ekonomi och bostadsförhållanden bor utiedningen
överväga hur samhällets verksamhet på detta område pa hasta satt
n * -- - härvid bl. a. bur rådgivmngs
-
kan utbyggas och effektiviseras. Det gäl
711
3+ Il i han IJ till riksdagens pr
Kiksdagsberättelsen
rotokoll 1.%''C. 1 samt.
Ju: 62
Riksdags berättelsen år 1966
verksamheten lämpligen bör vara organiserad. Vidare bör eftersträvas en
effektmsering av vad som kan göras från samhällets sida för att ge upplysning
om graviditetsförebyggande åtgärder.
Kommittén har t. o. m. oktober 1965 hållit tre sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1966.
63. Organisationskommittén för den diplomatiska konferensen år 1967 för
revision av 1886 års Bernkonvention
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 mars 1965 med
uppgift att svara för det organisatoriska genomförandet av den diplomatiska
konferens, som skall hållas i Stockholm under sommaren 1967 för revision
av 1886 års Bernkonvention för skydd av litterära och konstnärliga
verk m. m.:
Kling, E. H., statsråd, led. av I kamm., av Kungl. Maj:t förordnad ordförande;
Anderson,
C. A., direktör, led. av I kamm.;
Bergérus, K. H. E., direktör;
Bergström, S. B., professor;
Borggård, G. R., expeditionschef;
Gehlin, J. H. M., rådman;
Hesser, S. C. E. T., justitieråd;
Holmberg, C. V., justitieråd;
Iveroth, C. A., direktör;
Kellberg, L. G.-A., utrikesråd;
Lassen, B. F. C., direktör;
Ljungman, K. S. B., professor;
Nordenson, U. K., departementsråd;
Petrén, B. A. S., hovrättspresident;
Pålsson, E. R., departementsråd;
Romanus, S. E., justitieråd;
Rydbeck, O., radiochef;
Schein, H., direktör;
Uggla, C. A., patenträttsråd;
Wilson, S. T., direktör;
von Zweigbergk, Å. C., generaldirektör.
Sekreterare:
Hellberg, O. A. 0:son, departementssekreterare.
Lokal: St. Nygatan 2 B, 1 tr., Stockholm C; tel. växel 23 66 60 (sekreteraren).
Kommittén har hållit ett konstituerande sammanträde, varvid den har utsett
ett arbetsutskott inom sig och uppdragit åt direktör Bergérus att vara
74
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 64
generalkommissarie vid konferensen. Arbetsutskottet har sammanträtt för
o
att bl. a. utarbeta en kostnadsram för konferensen.
Kommitténs arbete kommer att pågå under hela år 1966.
64. Svenska kommittén för en nordisk patentbesvärsinstans
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 maj 1965 för att
utreda frågan om inrättande av en gemensam nordisk besvärsinstans i patentärenden
(se Post- och Inrikes tidn. den 21 september 1965):
Söderlund, S. Y., justitieråd, ordförande;
Borggård, G. R., expeditionschef;
Herrlin, H. T. M., direktör;
Petrén, B. E. G., hovrättsråd, kanslichef;
von Zweigbergk, Å. C., generaldirektör.
Expert:
Uggla, C. A., patenträttsråd (fr. o. m. den 6 december 1965).
Sekreterare:
Holmberg, N. E. G., hovrättsassessor (fr. o. m. den 1 januari 1966).
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 1 1/2 tr., Stockholm C; tel. 21 02 27 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 26
maj 1965):
Sedan Nordiska rådet genom rekommendation nr 29/1954 hemställt till
regeringarna att snarast söka genomföra ett system med nordiska patent,
har nordiska kommittéer i mars 1964 publicerat ett gemensamt betänkande
med förslag till nordisk patentlagstiftning och nordiskt samarbetsavtal på
patentområdet. Kommittéernas förslag till nordiskt patentsamarbete innebär,
att den som vill erhålla patent i de nordiska länderna skall kunna vända sig
med en patentansökan, s. k. nordisk patentansökan, till endast ett av de nordiska
patentverken, som därvid i stort sett ensamt behandlar ansökningen
och äger meddela patent även för de övriga länderna. Denna ordning förutsätter
att patentlagstiftningen i de nordiska länderna i väsentliga delar förenhetligas.
Kommittéerna har därför utarbetat helt överensstämmande regler
i allt som gäller patentbeviljande. Även i vad avser övriga civilrättsliga
bestämmelser är förslagen i allt väsentligt överensstämmande icke blott till
sakinnehållet utan även till avfattningen. Av hänsyn till den allmänna lagstiftningen!
i de olika länderna har däremot regler av straff- och processrättslig
natur ej kunnat förenhetligas i samma grad. Kommittéernas förslag
är för närvarande föremål för departementsbehandling.
Det förenhetligande av den nordiska patenträtten som det pågående lagstiftningsarbetet
åsyftar aktualiserar frågan; om en samordning av provningen
av besvär över beslut i patentärenden. I sitt l>etänkande har kommittéerna
framhållit önskvärdheten av att en gemensam nordisk besvärsinstans
för patentärenden inrättas och förordat att denna fråga snarast måtte utredas.
Likartade synpunkter har framförts i ett stort antal av de remissyttranden
som; har avgivits över betänkandet.
75
Ju: 64
Riksdagsberättelsen år 1966
Genom rekommendation nr 37/1965 har Nordiska rådet hemställt till regeringarna
att låta utreda spörsmålet. Det beslöts att Sverige skulle vara
koordinerande land för denna fråga.
Vid imfernordiska förhandlingar i Oslo den 12—13 april 1965 mellan representanter
för vederbörande departement har principiell enighet uppnåtts
om att man snarast borde igångsätta detta utredningsarbete.
Med anledning av vad sålunda förekommit bör nu tillkallas sakkunniga
för en utredning av frågan om inrättande av ett gemensamt nordiskt beslutande
organ för avgörande av besvär över patentmyndighets beslut. Utredningsarbetet
bör bedrivas skyndsamt och i samråd" med motsvarande sakkunniga
i övriga nordiska länder.
Utredningsarbetet har påbörjats.
65. Utredningen rörande internationell adoptionsrätt
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1965 att verkställa
översyn av den internationellträttsliga regleringen rörande adoption
(se Post- och Inrikes tidn. den 14 september 1965):
Dennemark, S., justitieråd (avliden den 26 november 1965);
Walin, A. G., f. d. justitieråd, ordf. i lagberedningen (fr. o. m. den 23 december
1965).
Experter:
Hellners, K. V., förste ambassadsekreterare (fr. o. m. den 1 oktober 1965);
Lindh, G. B. T., advokat (fr. o. m. den 1 oktober 1965).
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 30
juni 1965):
Under senare tid har i vårt land framträtt ett stigande intresse för adoption
av utländska barn. Särskilt riktar sig intresset mot vissa avlägsna länder
med stora skaror föräldralösa och andra barn som lider nöd. önskemål
att få adoptera sådana barn har sin grund ej endast i eu naturlig längtan efter
barn utan även i en önskan att göra en humanitär insats för att rädda
barn från undergång. Adoptioner av utländska barn stöter emellertid ofta
på svårigheter av skilda slag. Från olika håll har därför gjorts framställningar
om åtgärder från det allmännas sida för att underlätta sådana adoptioner.
Med anledning härav har enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23
oktober 1964 tillkallats sakkunniga för att utreda förhållandena vid adoption
av utländska barn liksom förutsättningarna för ett ökat bistånd från
samhällets sida i sådana ärenden. Med nämnda utredning avses framför allt
att söka komma till rätta med svårigheter av praktisk natur.
I rättsligt hänseende uppställer lagstiftningen vissa villkor, som måste
iakttagas för att en internationell adoption skall bli giltig bär i riket. Frånsett
regler rörande nordiska förhållanden finns bestämmelser i 6 kap. lagen
den 8 juli 1904 (nr 26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande
äktenskap, förmynderskap och adoption. Där stadgas i 1 §, att utländsk
medborgare ej får adoptera eller adopteras här i riket, utan att adoptionen
blir gällande i den stat han tillhör, samt att svensk medborgare ej får adoptera
eller adopteras i främmande stat, om ej Kungl. Maj :t med avseende på
76
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 65
viss stat eller för bestämt fall medgett att det får ske. I 2 § meddelas vissa
bestämmelser om adoptivförhållandes hävande. Bestämmelserna i 1 § har
tillkommit för att förhindra rättsförvecklingar på grund av att ett adoptivförhållande
vinner erkännande i ett land men ej i ett annat. I många fall har
det emellertid visat sig svårt att uppfylla de krav som lagen ställer. Detta är
t. ex. händelsen, när adoptionsinstitutet ej är känt i barnets hemland. I
andra fall är det förenat med stora svårigheter att utröna vilken, reglering
som gäller i det främmande landet. En uppmjukning av bestämmelserna har
därför ifrågasatts.
Vår internationellt familjerättsliga reglering är, med undantag för de särskilda
internordiska bestämmelserna på området, för närvarande föremål
för allmän översyn av familj erättskommittén enligt uppdrag den 30 september
1959. Denna översyn omfattar bl. a. bestämmelserna om adoption. Även
inom olika internationella organ pågår rörande adoption ett utredningsarbete,
som Sverige deltager i. Inom en expertkommitté i Europarådet har sålunda
utarbetats förslag till konvention om förenhetligande av europarådskretsens
adoptionslagstiftning. Vidare har den tionde Haag-konferensen för
internationell privaträtt antagit en den 28 oktober 1964 dagtecknad konvention
rörande internationella adoptioner.
En revision av vår internationella familj erättslagstiftning är ett omfattande
arbete, som måste kräva ganska lång tid. Frågan, vilka möjligheter
som finns att genom jämkningar i gällande lagstiftning underlätta sådana
adoptioner som här förut nämnts, kräver däremot en snar lösning. Denna
fråga bör därför nu upptagas till särskild behandling. Det synes lämpligt att
det sker genom en särskild utredning i anslutning till den tidigare nämnda
utredningen rörande adoption av utländska barn. Av praktiska skäl torde
det vara lämpligt att icke begränsa den nu avsedda utredningen till adoptioner
av det särskilda slag som här förut nämnts utan låta den omfatta adoptionsinstitutet
i dess helhet. Jag vill därför förorda, att vår internationellträttsliga
reglering rörande adoption nu upptages till särskild översyn. Liksom
fallet var när familj erättskommittén erhöll sitt uppdrag rörande den internationella
familjerätten torde anledning ej föreligga att till omprövning
upptaga de särskilda internordiska bestämmelserna på området.
Vid den särskilda översyn som nu avses bör övervägas, om önskvärt resultat
kan nås genom jämkningar i de nuvarande bestämmelserna i 6 kap. i
1904 års lag eller om dessa bestämmelser bör ersättas med mera detaljerade
regler. Härvid bör undersökas, om det kan anses lämpligt att uttryckligen
reglera frågan om svensk domstols behörighet att upptaga adoptionsärenden
med internationell anknytning samt i vad mån en reglering av de komplicerade
spörsmålen rörande rättsverkningarna av internationella adoptioner
kan anses behövlig. Uppmärksamhet bör ägnas både åt sådana adoptioner
som sker här i riket och åt sådana adoptioner som sker utomlands. En
central fråga här liksom vid utformningen av vår internationella familjerättslagstiftning
i övrigt är den, om de nya bestämmelserna skall bygga på
domicilprincipen eller nationalitetsprincipen eller på en kombination av båda.
I samband härmed bör beaktas möjligheterna att från svensk sida ansluta
sig till den av Haagkonferensen antagna adoptionskonventionen eller, om
så ej anses böra ske, övervägas i vilken utsträckning konventionens bestämmelser
ändå lämpligen kan vinna beaktande i vår lagstiftning.
I frågor av principiell betydelse — såsom angående nationalitetsprincipens
eller domicilprineipens tillämpning — bör samråd ske med familje
-
77
Ju: 65
Riksdagsberättelsen är 1966
rättskommittén. Med hänsyn till intresset av så stor nordisk rättslikhet som
möjligt även inom den internationellt-privaträttsliga lagstiftningen bör i
den mån det kan befinnas lämpligt samråd ske med övriga nordiska länder.
66. Kommittén för lagstiftningen om yttrande- och tryckfrihet
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 oktober 1965 för att
företaga översyn i vissa hänseenden av lagstiftningen beträffande yttrandeoch
tryckfrihet (se Post- och Inrikes tidn. den 3 november 1965):
Romanus, S. E., justitieråd, ordförande;
Ernulf, T. G., borgmästare, led. av I kamm.;
Johansson, G. Robert, led. av II kamm.;
Ljungberg, Blenda M., fil. mag., led. av II kamm.;
Martinsson, B. N. O., advokat, led. av II kamm.;
Mattson, Lisa, redaktör, led. av I kamm.
Sekreterare:
Sandström, P. T. M., hovrättsassessor (fr. o. m. den 6 december 1965).
Lokal: Göta hovrätt, Jönköping; tel. växel 036/11 93 50.
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 15
oktober 1965):
I 16 kap. brottsbalken behandlas brott mot allmän ordning. Betecknande
för de brott som upptas i detta kapitel är att de innebär ett störande av eller
ett hot mot den samhälleliga ordning och säkerhet som rättsordningen
tillförsäkrar medborgarna eller kränker medborgarnas känsla för de etiska
eller religiösa värden som har ansetts böra lagligen skyddas. Vid vissa av
dessa brott kan den straffbara gärningen bestå i muntliga eller skriftliga
yttranden. Brottsbeskrivningarna innebär således i olika hänseenden en
inskränkning av yttrandefriheten. Till brott av denna typ hör uppvigling
enligt 16 kap. 5 § brottsbalken, brott mot trosfrid enligt 9 § samt sårande
av tukt och sedlighet enligt 11 § samma kapitel.
Enligt 16 kap. 5 § brottsbalken skall den som muntligen inför menighet
eller folksamling, i skrift som sprids eller utlämnas för spridning eller i
annat meddelande till allmänheten uppmanar eller söker förleda till brottslig
gärning, svikande av medborgerlig skyldighet eller ohörsamhet mot myndighet,
dömas för uppvigling till böter eller fängelse i högst sex månader.
Om brottet med hänsyn till att gärningsmannen har sökt förleda till allvarligt
brott eller eljest är att anse som grovt, är straffet fängelse i högst
fyra år. Dessa bestämmelser om uppvigling härrör närmast från 1948 års
lagstiftning om brott mot staten och allmänheten. Såvitt gäller brottsbeskrivningen
är de desamma som därvid infördes ill kap. 5 strafflagen. De
har nära motsvarighet även i strafflagen i dess äldre lydelse.
Vad beträffar brott mot trosfrid stadgas i 16 kap. 9 § brottsbalken att
den som offentligen skymfar sådant som av svenska kyrkan eller annat här
i riket verksamt trossamfund hålls heligt, skall dömas till böter eller fängelse
i högst sex månader. Bestämmelsen har överförts från strafflagen, 11 kap.
8 §, med en formell jämkning i brottsbeskrivningen och med en jämkning
i straffskalan. Även bär grundar sig de nu gällande bestämmelserna på
78
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 66
1948 års lagstiftning. Strafflagen i dess äldre lydelse innebar en längre gående
kriminalisering.
Enligt 16 kap. 11 § brottsbalken straffas den som sårar tukt och sedlighet
bl. a. genom framställning i skrift eller bild eller genom att saluhålla,
förevisa eller på annat sätt sprida skrift eller bild, med böter eller fängelse
i högst sex månader. Bestämmelsen har överförts från strafflagen, 18 kap.
13 § — varvid den har getts en något mera generell avfattning — och går
i fråga om ordalagen till sitt huvudsakliga innehåll tillbaka på strafflagen
i dess ursprungliga lydelse.
De nu angivna brotten har motsvarighet i tryckfrihetsförordningen. Yttranden
som är otillåtna enligt de angivna lagrummen i brottsbalken är sålunda
enligt 7 kap. 4 § punkterna 9, 13 och 14 tryckfrihetsförordningen
straffbara också när de har framställts i tryckt skrift. Gärningsbeskrivningarna
i förordningen överensstämmer — utom såvitt avser spridning
av skrift — med brottsbalkens och medför samma inskränkningar i tryckfriheten
som till följd av brottsbalkens bestämmelser gäller i fråga om yttrandefriheten.
Det närmare innehållet av de straffbud som jag nu har redogjort för
beror av de förhållanden och uppfattningar som vid varje tidpunkt råder
i samhället. Det är tydligt att uppviglingsbrottet är beroende av vad som vid
varje tidpunkt är kriminaliserat och på de värderingar som har föranlett
kriminaliseringen. Begreppet skymfande växlar från tid till annan liksom
också uppfattningen om de religiösa värden som straffbudet om brott mot
trosfrid skyddar. Också i uppfattningen om vad som är en tukt och sedlighet
sårande framställning kan en betydande förskjutning iakttas. Huvudvikten
vid tillämpningen av lagrummet har tidigare lagts vid att värna den
sexuella anständighetskänslan. Enligt rättstillämpningen vid tiden närmast
före brottsbalkens tillkomst liksom i senare åtalspraxis fästs avseende främst
vid att motarbeta framställningar av sadistisk eller på annat sätt abnorm eller
förråande karaktär.
För var och en av de nu berörda brottstyperna gäller vidare att avgränsningen
av det straffbara området försvåras av att en avvägning måste ske
av det intresse som straffbudet avser att skydda mot intresset av yttrandefrihet
och tryckfrihet och ofta även mot det intresse som representeras av
en framställnings litterära, konstnärliga eller vetenskapliga värde. I detta
hänseende vill jag såvitt angår tryckt skrift fästa uppmärksamheten på bestämmelsen
i 1 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen, som innehåller bl. a. att
envar som har blivit förtrodd att vaka över förordningens efterlevnad alltid
bör fästa sin uppmärksamhet mera till ämnets och tankens än på uttryckets
lagstridighet och mera på syftet än framställningssättet samt i
tvivelsmål hellre fria än fälla.
Ifrågavarande avvägningsproblem har gång efter annan föranlett en livlig
offentlig debatt. Jag viil erinra om den diskussion, som ägde rum i riksdagens
båda kamrar tidigare i år i samband med dechargedebatten, och om
den därpå följande omfattande pressdebatten. Även i två vid årets riksdag
väckta motioner (1:316 och 11:381) med hemställan om översyn av
uppviglingsbrottet har uppmärksamheten riktats bl. a. på nu berörda intressekollisioner.
I dagens samhälle förs den allmänna debatten otvivelaktigt med stor öppenhet
och i en omfattning som väsentligt skiljer sig från vad som tidigare
skedde. Inom det område jag här behandlar har såväl lagstiftning som
79
Ju: 66
Riksdags berättelsen år 1966
rättspraxis gått i riktning mot allt större generositet och tolerans, samtidigt
som individens strävanden att värna sin intellektuella integritet och
att över huvud taget vidga sin personliga frihetssfär har vunnit allt mera
erkännande. Rådande samhällsförhållanden och nya uttrycksmedel har ockgjort
det lättare att nå en vidare krets av allmänheten med skildringar
och meningsyttringar. Bl. a. angivna förhållanden torde ge vid handen
att hos allmänheten råder en friare inställning till religiösa och sexuella
frågor än tidigare, och det synes finnas anledning anta att på grund härav
de bestämmelser som förut har berörts inte svarar mot de rådande uppfattningarna
i samhället. Ett sådant antagande styrks också av de svårigheter
som uppenbarligen har mött vid bestämmelsernas tillämpning. Polismyndigheter,
åklagare, domstolar och andra samhällsorgan tvingas nu ofta
att fungera som ett slags skiljemän mellan olika uppfattningar i religiösa,
etiska och dylika ämnen. En sådan ordning bör såvitt möjligt undvikas!
Jag har på grund av det anförda kommit till den uppfattningen att brottsbalkens
och tryckfrihetsförordningens bestämmelser i förevarande delar
bör överses och föreslår att en utredning tillsätts för detta ändamål.
Såvitt avser bestämmelsen om brott mot trosfrid och sårande av tukt
och sedlighet bör översynen företas med utgångspunkt från en i princip obegränsad
yttrande- och tryckfrihet och från att de nutida möjligheterna till
spridning av framställningar inom ramen för eljest gällande lagbestämmelser
i princip inte begränsas. Dessa synpunkter synes böra upprätthållas
även till priset av att anstötliga och smaklösa framställningar kan komma
att åtminstone temporärt vinna ökad spridning. De begränsningar som
kan komma i fråga bör motiveras i första hand av att den enskilde inte
utan sin egen aktiva medverkan skall behöva ta del av sådana framställningar.
Jag tänker härvid på t. ex. framställningar som sprids i radio och
TV eller genom offentligen burna plakat eller" på annat sätt, såsom genom
reklambroschyrer, påtvingas den enskilde. Däremot bör hinder inte
läggas för att motsvarande framställning sprids på sådant sätt att den enskilde
själv måste agera för att få ta del därav, exempelvis i pressen eller
i bokform. I sammanhanget bör beaktas att i brottsbalken finns ett särskilt
stadgande med regler som är avsedda att skydda barn och ungdom
mot framställningar som kan verka förråande eller "eljest medföra allvarlig
fara för de ungas sedliga fostran. Även denna fråga torde böra uppmärksammas
vid utredningen. Vad särskilt angår det gällande stadgandet om
brott mot trosfrid bör övervägas, huruvida detta med hänsyn till den
skedda utvecklingen bör bibehållas eller ändras. Det bör därvid tas under
prövning huruvida inte gällande bestämmelser om störande av förrättning
eller av allmän sammankomst kan anses ge ett i förevarande hänseende
erforderligt skydd.
Som jag inledningsvis har nämnt innefattar även reglerna om uppvigling
en inskränkning av yttrandefriheten. Det ter sig därför naturligt att man "i
samband med en översyn av bestämmelserna om brott mot trosfrid och sårande
av tukt och sedlighet också gör en översyn av brottsbalkens bestämmelser
om uppvigling. Därvid bör övervägas om det är påkallat att behålla
ett särskilt straffbud för uppmaning eller förledande till endast ringa förseelser.
Det synes kunna ifrågasättas om inte gällande bestämmelser om
straff för förargelseväckande beteende i åtskilliga av dessa fall kan vara
tillfyllest. I sammanhanget bör också prövas om''straffbarhet kan uteslutas
i vissa fall där intressekollision föreligger.
80
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 69
översynen bör inte omfatta gällande bestämmelser om straff för ärekränkning.
67. Sakkunnig för översyn av Stockholms rådhusrätts organisation
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 november 1965 för
att verkställa översyn av Stockholms rådhusrätts organisation (se Postoch
Inrikes tidn. den 16 november 1965):
Laurin, J., f. d. hovrättspresident.
Sekreterare:
Hillerudh, L.-O., sekreterare i Stockholms rådhusrätt.
Lokal: Johan Banérsgatan 17 A, Hälsingborg; tel. 042/18 10 45 (Laurin);
Justitiedepartementet, Fack, Stockholm 2; tel. växel 22 45 00 (sekreteraren).
Utredningsarbetet har påbörjats.
Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1966.
68. Utredningen angående transporter inom kriminalvården m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 december 1965 för
att utreda frågan om hur kostnaderna skall kunna nedbringas för transporter
inom kriminalvården m. m.:
Wihlborg, H. H„ organisationsdirektör.
Experter:
Brytting, O. E., förste byråsekreterare;
Felin, D. G. V., polisintendent;
Grönberg, A. R. A., kriminalvårdsinspektör.
Lokal: Medicinalstyrelsen, Wallingatan 2, Fack, Stockholm 3; tel. växel
22 67 00.
Direktiv (Kungl. Maj :ts beslut den 17 december 1965):
Kungl. Maj :t bemyndigar chefen för justitiedepartementet att tillkalla
en sakkunnig för att utreda frågan om hur kostnaderna skall kunna nedbringas
för transport av personer som skall intagas eller är intagna i fångvårdsanstalt,
ungdomsvårdsskola, allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare,
allmänt häkte och polisarrest. Möjligheterna att på olika sätt, bl. a.
genom lämplig samordning, begränsa antalet transporter till och från sådan
anstalter skall undersökas. Den sakkunnige skall hos kriminalvårdsstyrelsen,
rikspolisstyrelsen och socialstyrelsen föreslå de provisoriska åtgärder
som han anser påkallade för att försöksvis genomföra denna samordning.
69. Inskrivningskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 december 1965 för
att utreda frågan om automatisk databehandling på inskrivningsväsendets
område:
81
Ju: 69
Riksdagsberättelsen år 1966
Engqvist, C. O., lagman, ordförande;
Tammelin, P. A. V., överdirektör;
Tillinger, L.-E., hovrättsråd.
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 17
december 1965):
Inskrivningsväsendet har i vårt land av ålder varit knutet till de allmänna
domstolarna. Enligt 1734 års lag skulle lagfarts- och inteckningsärenden
^fnt^äggas av rätten på de allmänna rättegångsdagarna. Så småningom infördes
särskilda lagfarts- och inteckningsprotokoll. Särskilda fastighetsböcker
inrättades genom 1875 års lagstiftning på inskrivningsväsendets område.
Genom 1932 års inskrivningsreform flyttades handläggningen av inskrivningsärendena
från rätten till inskrivningsdomaren. Som sådan fungerar
i domsaga häradshövding, tingsdomare, särskild inskrivningsdomare,
tingssekreterare eller tingsnotarie. I stad med rådhusrätt skall en av rättens
lagfarna ledamöter vara inskrivningsdomare. Efter förstatligandet av rådhusrätterna
den 1 januari i år kan tingssekreterare eller tingsnotarie handlägga
inskrivningsärenden också i stad med rådhusrätt. I praktiken har utvecklingen
i domsagorna gått dithän att de flesta ärendena handläggs av
tingsnotarier. En liknande utveckling är att vänta också i städer med rådhusrätt.
Enligt 1932 års lagstiftning förs fastighetsböckerna för landet enligt lösbladssystem
och bladen förvaras i s. k. skruvliggare. I princip skall varje
fastighet ha sitt särskilda upplägg. Böckerna är gemensamma för lagfarter
och inteckningar. Införingarna sker i regel för hand.
Fastighetsbokföringen i städerna ansågs inte vara i behov av någon omläggning
i samband med 1932 års reform. Genom särskilda beslut har
KungL Maj :t emellertid i ett stort antal fall medgett att fastighetsböcker för
stad får inrättas och föras på samma sätt som för landet, dvs. enligt lösbladssystem.
Inskrivningsdag hålls en gång i veckan. Mellan inskrivningsdagarna be''-finner sig fastighetsbeståndet inskrivningsmässigt i ett statiskt skick. Detta
system brukar kallas intermittent till skillnad från ett permanent system
som innebär att ärendena tas upp och behandlas dag för dag allteftersom
ansökan görs.
I fråga om lagfarts- och inteckningsprotokollen gjordes i princip ingen
ändring år 1932. Detta innebar att den gamla dualismen mellan protokollen
och böckerna kom att besta. Formellt var innehållet i protokollet avgörande
men i realiteten var det införingen i boken som lades till grund för gravationsbevis
m. in. Man införde emellertid möjlighet att beträffande viss
domsaga eller stad med rådhusrätt förordna om inrättande av aktsystem
för tillvaratagande av handlingar i inskrivningsärenden. Ett införande av
aktsystem innebär bl. a. att bestämmelserna om protokoll inte vidare skall
gälla. I stället får införingarna i fastighetsböckerna självständig betydelse.
Enligt 1875 års förordningar om lagfart och inteckning kan inskrivning
ske av förvärv av äganderätt till fast egendom och vissa begränsade sakrätter
i sådan egendom. Den viktigaste av dessa är fordringsinteckning. En
annan viktig rättighet som kan inskrivas är tomträtt. Beträffande äganderätts-
och tomträttsförvärv föreligger inskrivningsplikt men i övrigt är inskrivningen
frivillig.
En ledande princip i det svenska inskrivningsväsendet är att inskrivning
82
Ju: 69
Kommittéer: Justitiedepartementet
föregås av en relativt omfattande prövning, den s. k. legalitetsprincipen.
Prövningsplikten är obegränsad, dvs. inskrivningsdomaren har i princip att
granska också rent materiella faktorer. Med hänsyn till att förfarandet är
summariskt saknas dock i regel förutsättningar för en effektiv granskning
i detta hänseende.
Inskrivningsväsendet har också vissa fiskaliska uppgifter. Vid omsättning
av fast egendom på annat sätt än genom arv och vissa liknande fång tas ut
stämpelskatt. Detsamma gäller vid inteckning för fordran och överlåtelse av
tomträtt.
Samhällsutvecklingen har medfört att allt större krav har kommit att
ställas på inskrivningsväsendet. Främst kan man peka på den stora stegringen
av antalet ärenden. Antalet inskrivningsärenden har under åren
1960—64 ökat med nära 45 % och uppgick år 1964 till nära 750 000. Även
antalet gravationsbevis har ökat mycket starkt. År 1964 utfärdades ca
325 500 sådana bevis. Arbetsbördan har emellertid ökat också av andra
skäl. Lagstiftningen tenderar att bli alltmer omfattande och komplicerad
och allt fler uppgifter läggs på inskrivningsdomarna. Samtidigt ökar efterfrågan
på uppgifter av olika slag, som kan hämtas ur fastighetsböckerna.
Särskilt i sistnämnda hänseende torde ytterligare anspråk vara att vänta.
Behovet av att ha tillgång till de data som det här är fråga om är ständigt
stigande bl. a. vid samhällsplaneringen.
Med den rådande organisationen av inskrivningsväsendet har det visat sig
svårt att bemästra situationen och besvärande balanser har inte kunnat
undvikas. Diskussioner har därför sedan länge förts om reformer av olika
slag. Vissa organisationsundersökningar har också gjorts men några nämnvärda
reformer har ej kunnat genomföras vare sig i fråga om organisationen
eller den författningsmässiga regleringen. Arbetsbalanserna har i stället
motverkats genom personalförstärkningar av olika slag.
En komplikation vid övervägandet av reformer på inskrivningsväsendets
område har varit uppdelningen mellan statliga och kommunala domstolar.
Förstatligandet av rådhusrätterna har förändrat läget. En annan svårighet
har legat i att genomförandet av 1932 års reform har dragit ut på tiden,
överföringen av fastigheter till nya böcker enligt lösbladssystem, som är ett
betydelsefullt led i denna reform, har inneburit ett omfattande och tidsödande
arbete. Läget är ännu inte helt tillfredsställande men — bortsett
från Kopparbergs län, där speciella förhållanden råder — finns numera endast
ca 2 000 fastigheter upplagda i äldre böcker för landet. När det gäller
städerna redovisas fortfarande ca 67 000 fastigheter i äldre böcker för stad.
I fråga om tillvaratagandet av handlingar i inskrivningsärenden har utvecklingen
gått snabbare. Från årsskiftet 1965/66 kommer aktsystem att vara
infört i''hela landet. De nu redovisade omständigheterna har i väsentlig mån
ökat förutsättningarna för en reform på inskrivningsväsendets område.
Med hänsyn till att inskrivningsväsendet i hög grad präglas av uppgiften
att registrera vissa data och att lämna uppgifter om dessa data, har man på
senare tid riktat uppmärksamheten på den automatiska databehandlingen
(ADB). EU väsentligt samband råder mellan fastighetsböckerna och vissa
andra register, för vilka en övergång till ADB redan har beslutats eller förbereds.
.lag åsyftar här folkbokföringen med fastighetslängden och fastighetsregistreringen.
Ulan tvivel skulle betydande vinster kunna göras, om
eu integration mellan dessa olika register vore möjlig.
Man torde kunna utgå från att vad som främst står att vinna genom att
83
Ju: 69
Riksdagsberättelsen år 1966
införa ADB inom inskrivningsväsendet är — förutom en sådan integrationsmöjlighet
som nyss sagts — rationaliseringar i fråga om själva registreringen
och avläsandet av registren. Detta berör bl. a. handläggningsrutinerna.
En automatisk registrering kan emellertid inte eliminera inskrivningsdomarens
sakprövning. Detta innebär att organisationsfrågan i stort inte påverkas
på ett avgörande sätt av en övergång till ADB. Om ADB kommer till
användning för registreringen kommer visserligen en del arbetsuppgifter
på de nuvarande inskrivningsavdelningarna att falla bort men i stället tillkommer
uppgiften att föra över data enligt inskrivningsdomarens beslut
för att matas in i datamaskinen. Det är tänkbart att denna överföring, liksom
överföringen i motsatt riktning, kan skapa vissa problem. Om inskrivningsväsendet
får behålla i stort sett sin nuvarande organisation, dvs. anknytningen
till domstolarna, kommer överföringen alt avse ett varierande
antal data från och till ett stort antal spridda enheter. Vid den enda alternativa
lösning som torde stå till buds, nämligen stora, centralt belägna inskrivningsmyndigheter,
är själva överföringsproblemet sannolikt enklare men
uppgiften att mata in data i maskinen kvarstår. I valet mellan dessa alternativ,
som båda synes tekniskt möjliga, bör några särskilda omständigheter
beaktas.
För att behålla inskrivningsväsendets anknytning till domstolarna talar
starka skäl. Sålunda är inskrivningsdomarens prövning i viss mening av
dömande karaktär. Prövningen är visserligen av förut anförda skäl i realiteten
mycket formell och i det stora flertalet ärenden är den också av enkel
beskaffenhet. Trots detta inrymmer prövningen inte sällan problem,
som kräver ingående kunskap om framför allt det civilrättsliga regelsj^stemet.
Även om man kan lägga eu stor del av inskrivningsdomarens uppgifter
på praktiskt erfaren personal, som ej har juridisk utbildning kommer
det alltid att återstå ett antal ärenden där behov av personal med djupgående
juridiska insikter gör sig gällande. Anknytningen till domstolarna garanterar
att sådan personal alltid står till förfogande. Detta är av betydelse
från såväl rättssäkerhets- som servicesynpunkt. I den mån personalen inte
behövs för handläggningen av inskrivningsärenden, kan den ägna sig åt
andra arbetsuppgifter vid domstolen. Jag vill också framhålla att det kan
bli svårt att rekrytera personal med erforderliga juridiska kunskaper till
inskrivningsmyndigheter, som ligger utanför domstolsväsendet.
Systemet med ett inskrivningsväsende som är knutet till domstolarna har
också en annan väsentlig fördel. Jag syftar här på det värde som ligger i
utbildningsmomentet. Tingsmeriteringen, som i stor utsträckning ägnas åt
inskrivningsväsendet, utgör enligt allmän mening ett värdefullt led i domarutbildningen.
Också för dem som inte i fortsättningen ägnar sig åt domaryrket
blir erfarenheten av inskrivningsväsendet under tingsmeriteringen
ofta av stort värde.
En övergång till ADB torde inte kräva några större ingrepp i de materiella
reglerna. Detta är väsentligt att konstatera med hänsyn till att en ny
jordabalk bereds inom departementet f. n. Arbetet på den nya balken bedrivs
med sikte på ett ikraftträdande år 1970. Balken avses bl. a. innehålla
regler om förfarandet i inskrivningsärenden men det är förutsatt att dessa
regler i mycket betydande utsträckning skall kompletteras med bestämmelser
som meddelas av Kungl. Maj :t. I fråga om organisationen av inskrivningsväsendet
och principerna för fastighetsbokföringen bygger arbetet med
balken i allt väsentligt på gällande rätt.
84
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 69
En övergång till ADB-system för registreringen skulle i hög grad påverka
handläggningsformerna hos inskrivningsdomaren, kanske i något fall även
de materiella bestämmelserna. Vid det arbete på tillämpningsförfattningar
till den nya jordabalken, som måste vara genomfört när denna träder i
kraft, bör klarhet föreligga, huruvida registreringen av data skall ske enligt
nuvarande ordning eller med hjälp av ADB. Detta är ett skäl att redan
nu ta upp frågan om ADB på inskrivningsväsendets område. Ett annat skäl
härför är att utredning redan pågår angående fastighetsregistreringen. Det
råder i vissa delar mycket nära samband mellan ett sådant register och de
data som f. n. registreras i fastighetsboken. Frågorna om fastighetsregistreringen
och fastighetsbokföringen bör därför samordnas.
Jag har sålunda kommit till den övertygelsen att det nu är lämpligt att
sätta i gång en utredning med huvudsaklig uppgift att undersöka de tekniska
och ekonomiska möjligheterna att ordna fastighetsbokföringen enligt
ett ADB-system. Utredningen bör utgå från att inskrivningsväsendet även
i fortsättningen skall vara knutet till de allmänna underrätterna på i princip
samma sätt som f. n. Detta bör inte hindra att man, om så är lämpligt,
i vissa fall inrättar gemensamma inskrivningsavdelningar för flera domkretsar.
Anknytningen till underrätterna bör givetvis inte utesluta att en
större eller mindre del av själva registreringsarbetet förläggs till ett centralt
organ. På detta organ kan också läggas uppgiften att lämna utdrag ur
registret. Lösningen torde inte behöva vara enhetlig för alla fall. Om en
inskrivningsavdelning är stor kan det kanske vara en fördel att registreringsarbetet
förläggs till själva inskrivningsavdelningen.
En av utredningens uppgifter blir att utreda frågan hur överföringen av
data mellan inskrivningsdomaren och datamaskinen skall ske. Här bör bl. a.
behovet av läsbara lokala register uppmärksammas. Sådana register torde
bli nödvändiga för att inskrivningsdomaren skall kunna fullgöra sina uppgifter
men de synes också vara nödvändiga för att ge publicitet åt de verkställda
inskrivningarna. Vidare bör möjligheterna att erhålla uppgifter från
registret på mekanisk väg och att lägga utskrifter av bevis av olika slag på
datamaskin självfallet klarläggas.
Lösningen av utredningens huvudfråga kan förutses bli i viss mån beroende
av om lämpliga maskiner med erforderlig kapacitet står till förfogande.
De krav som härvid uppställs torde bli beroende av hur ofta inskrivning sker.
Om så finnes nödvändigt, bör utredningen därför också ta upp sådana frågor
som exempelvis intervallet mellan inskrivningsdagarna.
Utredningen bör vidare pröva olika säkerhetsfrågor och ansvarsfrågor,
dvs. vem som skall svara för riktigheten av de data som tillförs registret
eller som lämnas från detta.
Utredningen torde böra ägna uppmärksamhet åt olika praktiska rutiner
vid handläggningen av inskrivningsärenden i händelse av en övergång till
ADB. I samband därmed bör utredningen utarbeta förslag till de föreskrifter
och de blanketter m. in. som krävs. Utredningens arbete härmed bör
grundas på den nya jordabalk, med vilken arbete pågår i departementet.
Bland de frågor som utredningen bör behandla är också renovationsfrågan.
Arbetet med renovationer utgör eu börda för inskrivningsmyndigheterna
men de spörsmål som sammanhänger med renovationerna innebär problem
också från andra synpunkter. Rcnovationshandlingarna samlas nu i
hovrätternas arkiv, där de tar betydande utrymmen i anspråk. Renovationerna
fyller emellerlid eu säkerhetsfunktion inom nuvarande system. De
85
Ju: 69
Riksdagsberättelsen år J966
utgör även underlag för kontrollen av hur stämpelskatten tas ut. Införs ADB
i fråga om handläggningen av inskrivningsärendena, kan renovationsfrågan
antas komma i ett ändrat läge. Det är f. ö. önskvärt att renovationsfrågan
löses helt oberoende av de resultat som utredningen leder till i övrigt.
.lag har redan antytt möjligheten att anförtro handläggningen av vissa
uppgifter åt mindre kvalificerad personal som ej har juridisk utbildning.
Ett första steg i denna riktning har tagits ganska nyligen genom införandet
av möjligheten att förordna domstolsbiträde att utfärda gravationsbevis på
eget ansvar. Ytterligare steg i denna riktning torde bli nödvändiga. Uppmärksamhet
bör ägnas åt denna fråga. Därvid bör den möjligheten beaktas att —
i viss mån efter mönster från Västtyskland och Österrike — låta ej rättsbildad
personal genomgå viss utbildning för tjänstgöring som inskrivningsdomare
vid handläggning av enklare ärenden.
I sin nuvarande utformning kräver inskrivningsväsendet betydande utrymmen.
Fastighetsböckerna är skrymmande och arkivmaterialet växer i
snabb takt. Erfarenheten visar att möjligheterna att genomföra domkretsregleringar
i många fall är starkt beroende av om lämpliga lokaler kan ställas
till förfogande för inskrivningsavdelningarna. Utredningen bör klarlägga
konsekvenserna i detta hänseende av en övergång till ADB.
Utredningsarbetet bör bedrivas i nära samarbete med fastighetsregisterutredningen
och under medverkan av expertis från de myndigheter som berörs
av utredningen. I den mån organisationsfrågor av större räckvidd uppkommer,
bör samråd ske med domstolskommittén.
Med hänsyn till sambandet med jordabalksreformen är det angeläget att
utredningsarbetet bedrivs så skyndsamt som möjligt. Om så finnes lämpligt
bör utredningen kunna redovisa sitt uppdrag i etapper. Utredningsarbetet
bör ej hindra angelägna reformer på inskrivningsväsendets område inom
ramen för nuvarande registreringssystem.
Om utredningen på grund av sina erfarenheter under utredningsarbetet
skulle finna skäl tala för en mera genomgripande omorganisation av
inskrivningsväsendet, bör utredningen vara oförhindrad att närmare redovisa
sin uppfattning. Eu sådan ny organisation kan emellertid inte tänkas
genomförd förrän någon tid efter det att den nya jordabalken trätt i
kraft. Överväganden i denna fråga får ej fördröja utredningsarbetet i enlighet
med de riktlinjer jag förut har angett.
Statsrådsberedningen
70. Forskningsberedningen (1963:1 59; 1964:1 66; 1965:1 68j
Inrättad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 14 december 1962 för samråd
om den långsiktiga inriktningen av den svenska forskningspolitiken (se
Post- och Inrikes tidn. den 31 december 1962):
Alfvén, H. O. G., professor;
Bergström, K. S. D., professor;
Brising, L. H., flygöverdirektör;
Brohult, S. F. A., professor;
Brynielsson, H. A. B., direktör;
86
Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju: 70
Fehrm, E. M., generaldirektör;
Fornander, S., direktör;
Gustafson, T. V., professor;
Gustafsson, Å„ professor;
Gårding, L., professor;
Hjelm, K. G. L., professor;
Holm, C. L., docent;
Husén, T., professor;
Kärrholm, M., docent;
Larsson, L.-G., professor;
Liander, N. H., direktör;
Lönnroth, N. E. M., professor;
Miintzing, A., professor;
Norberg, D. L., professor;
Olson, Hj., direktör;
Petri, B., landshövding;
Rexed, B. A., professor, sekreterare;
Rosén, N. G. K. G., universitetskansler;
Svennilson, S. I., professor;
Tiselius, A. W. K., professor;
Ulfsparre, S., direktör;
Waldenström, J. G., professor.
I beredningen, som leds av statsministern, ingår därjämte de medlemmar
av regeringen som berörs av de frågor som behandlas.
Enligt beslutet den 14 december 1962 har upprättats en särskild arbetsgrupp
för att inom statsrådsberedningen förberedande behandla frågor av
betydelse för regeringen vid utformningen av forskningspolitiken. I arbetsgruppen,
som står under statsministerns ledning ingår:
Alfvén (se ovan);
Brohult (se ovan);
Rexed (se ovan), sekreterare;
Svennilson (se ovan);
Tiselius (se ovan);
Håkansson, H. E. V., departementsråd;
Moberg, S. T., statssekreterare.
Lokal: Statsrådsberedningen, Fack, Stockholm 2; tel. växel 22 45 09
ankn. 1000.
Direktiven för beredningen, se 1963:1 Ju 59.
Forskningsberedningen in pleno har under tiden november 1964—oktober
1965 hållit fyra sammanträden.
Arbetsgruppen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit åtta
sammanträden.
87
U: 1
Riksdagsberättelsen år 1966
Utrikesdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1965
1. Nordiska samfärdselkommittén (1963: I 1; 1964: I 5; 1965:1 4)
Tillsatt genom Kungl. Maj :ts beslut den 6 juni 1957:
Cassel, L. D., lantbrukare, led. av II kamm.;
Persson, F. J. H., ombudsman, led. av I kamm.
Sekreterare:
Edelstam, E. A., departementssekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1958:1 U 6.
Kommittén har avgett en icke dagtecknad »Slutberetning fra Nordisk
samfaerdselkomité (med beretning for komiteens virksomhed december 1963
—december 1964)» (NU 1964:9).
Uppdraget är därmed slutfört den 31 december 1964.
2. Expertutbildningsntredningen
Tillkallad genom Kungl. Maj :ts beslut den 30 december 1964 för att närmare
utreda och avge förslag beträffande av dåvarande nämnden för internationellt
bistånd (NIB) väckt fråga om kompletterande fackutbildning
för icke-kontraktsanställda, blivande experter inom den tekniska biståndsverksamheten
:
Lannefjord, S. E. U., byråchef.
Experter:
Tennander, S. E., byråchef;
Larsson, U. O., budgetsekreterare.
Sekreterare:
Ivihlberg, M. K. T., byrådirektör.
Direktiv:
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 5 oktober 1964, vilken överlämnats till
utredningen för att tagas under övervägande vid utredningsarbetet, har
NIB hemställt om Kungl. Maj :ts bemyndigande att ordna kompletterande
fackutbildning för blivande tekniska biståndsexperter samt därvid anfört
bl. a. följande:
»Nämnden möter vid genomförande av tekniska biståndsprojekt i stor
utsträckning svårigheter att rekrytera kvalificerad personal. Det gäller såväl
de fackområden där insatserna från början koncentrerats — yrkesut
-
88
Kommittéer: Utrikesdepartementet U: 2
bildning och hälsovård — som flera av de områden där nya insatser planeras.
Såsom exempel kan nämnas familjeplaneringen, där nya biståndsinsatser
hämmas av bristen på svensk personal med de rätta kvalifikationerna.
Rekryteringssvårigheterna beror huvudsakligen på att experterna
saknar den specialiserade fackliga utbildning, som erfordras för biståndsarbete
d ett u-land. För att möjliggöra ett utvidgat familjeplaneringsprogram
skulle nämnden därför vilja ge ett antal svenska läkare, sjuksköterskor,
samhällsvetare (informations- och kommunikationsexperter) möjlighet
att utomlands komplettera sin fackutbildning. Utbildningen skulle
omf atta en längre tids praktik vid familj ep! aneringsprojekt i u-länderna
och/eller utbildning vid specialinstitutioner. Utbildningsprogrammets syfte
skulle vara att på lång sikt skapa en kader av kvalificerade experter, som
kan utnyttjas för framtida insatser. Det principiellt nya i detta program
skulle alltså vara att utbildningen inte avser ett bestämt, nära förestående
uppdrag, för vilket vederbörande anställts. Avsikten är att skapa ett bredare
rekryteringsunderlag, ej endast att utbilda för speciella vakanser, när
akuta personalbehov föreligger.
Såsom ytterligare exempel på biståndsområden, där utbildning av detta
slag erfordras för att förbättra rekryteringsläget, kan nämnas: community
development, tropisk hälsovård och tropiskt jordbruk. På det första
området skulle praktisk fältutbildning förenas med teoriutbildning vid
universitet i USA och England. Under fältarbetet skulle vederbörandes
lämplighet för fortsatt utbildning prövas ytterligare. De färdigutbildade
experterna skulle användas vid planering och genomförande av community
development projekt i bilateral eller multilateral regi samt såsom lärare
för ytterligare experter. De svenska insatserna på detta viktiga område
har varit mycket begränsade på grund av att experter med lämplig
utbildning och erfarenhet saknas.
Inom tropisk hälsovård föreligger behov av praktisk utbildning på fältet
utöver den mycket begränsade teoretiska utbildning som ges i Sverige. En
lämplig sådan utbildning skulle kunna erbjudas t. ex. vid nämndens fältprojekt
i Etiopien. Den skulle koncentreras till pediatrik, preventiv medicin
och klinisk kemi, och utbildningstiden skulle vara minst sex månader, helst
ett år. Efter slutförd praktisk utbildning skulle vederbörande engageras för
uppdrag inom det svenska tekniska biståndsprogrammet eller inom WHO:s
program.
Svenska biståndsinsatser inom tropiskt och subtropiskt jordbruk förutsätter
kompletterande fackutbildning av svenska experter vid specialinstitut
i Västtyskland, Holland, Belgien eller Frankrike. Kursen skulle förbereda
deltagarna för uppgifter vid framtida projekt, försöksstationer för
forskning och utbildning i u-länderna. Även denna utbildning skulle ske
efter samråd med internationella organisationer, närmast FAO och ILO.
De former av kompletterande fackutbildning — huvudsakligen i utlandet
— som här skisserats kommer att vara relativt tidskrävande och omfattande.
Det torde i sådana fall vara rimligt att av deltagarna kräva en förbindelse
— i form av en avsiktsförsäkran — att han eller hon är beredd
att stå till förfogande för experttjänstgöring. Detta kunde ske genom ett
formulär, där vederbörande någorlunda precist angav betingelserna för
tjänstgöringen (tidpunkt, tidslängd, land eller region, tjänstgöringens art);
i vissa fall skulle ett konkret uppdrag eller en konkret tjänst kunna anges.
85)
* Riksdagsberättelsen år 1966
En sådan försäkran skulle vara bindande endast i moralisk mening, utgöra
en vss press på vederbörande att inte bryta sitt löfte. Motsvarande torde
tilfampas också ifråga om personer, som utbildas med sikte på multilateral
tjänstgöring.
Beträffande de ekonomiska villkoren vid expertutbildning av den typ som
har behandlas anser nämnden, att följande principer bör gälla. Ersättning
skall utga under utbildningstiden i form av utbildningsstipendium. Storleken
av detta stipendium beräknas så att det täcker eventuella utbildningsavgifter,
vederbörandes levnadskostnader i landet — kostnader för mat och
bostad av skälig standard — och ger viss marginal för extra expenser. Ett
visst familjetillägg skall kunna utgå i förekommande fall. Detta stipendium
bor utgå även då vederbörande utför visst arbete vid något av nämndens
t altprojekt, eftersom det här gäller arbete med utbildningssyfte. Kostnader
torresa till och från utbildningsorten ersätts enligt reglerna för nämndens
biståndspersonal.
Den av nämnden bekostade kompletterande fackutbildningen skulle syfta
till att möjliggöra rekrytering för uppdrag inom det svenska, bilaterala biståndsprogrammet
och inom de multilaterala biståndsprogrammen. Nämnden
finner det angeläget att utbildningsverksamheten även kan skapa förutsättningar
för ett större antal svenska experters medverkan i FN:s och
fackorganens tekniska biståndsprogram. En sådan utbildningsinsats torde
vara en del av nämndens rekryteringsansvar gentemot de internationella
organisationerna. Någon skarp gräns bör för övrigt ej dras mellan utbildning
för bilateralt eller multilateralt uppdrag.»
Utredningen har under tiden december 1964—april 1965 hållit tio sammanträden.
Utredningen har den 30 april 1965 avgett en promemoria, benämnd
»Förmåner vid kompletterande fackutbildning för blivande biståndsexperter
m. m.» (Stencil U 1965: 1).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Utredning angående informationsverksamheten i Sverige rörande
Förenta Nationerna (1965: I 6)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 april 1964 för att
verkställa översyn rörande informationsverksamheten i Sverige om Förenta
Nationerna:
Leifland, L., departementssekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1965: I U 6.
Utredningsmannen har den 30 augusti 1965 avgett betänkande, benämnt
»Att sprida information om Förenta Nationerna» (Stencil U 1965:3).
Uppdraget är därmed slutfört.
90
Kommittéer: Utrikesdepartementet
U: 4
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1966
4. Beredningen för internationella biståndsfrågor (U-beredningen)
(1963:I 5; 1964:I 7; 1965:I 5)
Tillsatt enligt Kungl. Maj :ts beslut den 10 februari 1961 för att stå till
regeringens förfogande för rådplägning i frågor av principiell ikaraktär rörande
den svenska biståndsverksamhetens utformning, avvägning och
koordination:
Erlander, T. F., statsminister, led. av II kamm., ordförande;
Sträng, G. G. E., statsråd, led. av I kamm.;
Lindström, Ulla G., statsråd, led. av I kamm.;
Lange, N. G., statsråd, led. av I kamm.;
Andersson, M. A., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Anderson, C. A., direktör, led. av I kamm.;
Carlson, S. L., professor;
Curtman, C. W., verkst. direktör i Sveriges lantbruksförbund;
Frykholm, A. Y., kyrkoherde;
Hermansson, N. T., jur. kand.;
Höjer, T. Signe, ordförande i svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet
för fred och frihet;
Iveroth, C. A., verkst. direktör i Sveriges industriförbund;
Kaijser, R. G. S., med. dr, överläkare, led. av I kamm.;
Michanek, E. N., generaldirektör;
Fockstedt, S., sekreterare i Tjänstemännens centralorganisation;
Nordenson, J. W., verkst. direktör i Sveriges allm. exportförening, f. d.
riksdagsman;
Odhner, C. E. T., agr. lic;
Rimmerfors, A. E., socialsekreterare, led. av II kamm.;
Stroh, O., major, generalsekreterare i Svenska röda korset;
Thunholm, L.-E., bankdirektör;
Wieslander-Kristensen, Anna, fil. mag.;
Åman, O. V., landshövding, f. d. riksdagsman.
Sekreterare:
Lundström, H. O., departementsråd.
Lokal: Finansdepartementet; tel. växel 22 45 00/1334 (sekreteraren).
Beredningen har inte sammanträtt under tiden 1 november 1964— 31 oktober
1965.
Beredningen beräknas fortbestå under år 1966.
91
U: 5
Riksdagsberättelsen år 1966
5. Utrikesdepartementets bostadsutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 februari 1964 för
att verkställa en inventering av de behov, som på längre sikt kan beräknas
uppkomma i fråga om bostäder, vilka tillhandahålls utrikes stationerade
tjänstemän inom utrikesförvaltningen, samt att utarbeta förslag till normer
beträffande storlek, belägenhet m. m. i fråga om sådana bostäder:
Tammelin, P. A. V., överdirektör, ordförande;
Wollin, C. I. H. E., ambassadör;
Ekdahl, L. L. G., byggnadsråd.
Expert:
Ahrbom, N. O., arkitekt, professor.
Sekreterare:
Wollter, K.-A. I., departementssekreterare.
Lokal: Utrikesdepartementet, Strömgatan 24; tel. växel 22 45 00 10/2080
(sekreteraren).
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 40
sammanträden. Utredningen har vidare företagit studiebesök vid utlandsmyndigheterna
i Dublin, Istanbul, London, Kairo, Madrid, Moskva och
Paris.
Utredningen har den 30 april 1964 framlagt ett delbetänkande med förslag
avseende den blivande beskickningsanläggningen i Moskva. I skrivelse
den 6 mars 1965 har utredningen avgett ett yttrande över ett förslag till
byggnadsprogram avseende en anläggning i Teheran. Utredningen har vidare
under hand yttrat sig över ett programförslag avseende en beskickningsanläggning
i Kairo.
Utredningen beräknas avlämna sitt huvudbetänkande omkring årsskiftet
1965/66. Ett par specialfrågor kommer icke att behandlas däri utan är avsedda
att redovisas särskilt under första halvåret 1966, varmed utredningens
arbete blir avslutat.
6. Utredning rörande utrikesförvaltningens kamerala organisation
(1965:I 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 maj 1964 för att
verkställa utredning av medelsförvaltningen vid Sveriges, lönade representation
i utlandet m. m.:
Thorson, T. A. R., byråchef, ordförande;
Bothén, P. R., kansliråd;
Griibb, E. O., avdelningsdirektör;
Larsson, K.-Å., byrådirektör;
Westin, G. V. A., byrådirektör, tillika sekreterare.
92
Kommittéer: Utrikesdepartementet
U: 7
Experter:
Ericson, S. J., förste revisor;
Hoving, W. V., avdelningsdirektör;
Werbell, B. I., förste revisor.
Lokal: Utrikesdepartementet, Strömgatan 24; tel. växel 22 45 00/1032
(sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1965:1 U 7.
De sakkunniga har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 29
sammanträden.
Kommittén har den 26 oktober 1965 såsom delbetänkande avgett »De kamerala
verksamhetsformerna vid Sveriges lönade representation i utlandet
m. m. (I)» (Stencil U 1965:4).
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
7. Fredsforskningsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 december 1964
för att utreda frågan om inrättande av ett internationellt institut för fredsoch
konfliktforskning (se Post- och Inrikes tidn. den 20 januari 1965):
Myrdal, Alva, ambassadör, led. av I kamm., ordförande;
Alfvén, H. O. G., professor;
Birnbaum, K. E., docent;
Fehrm, E. M., generaldirektör;
Rexed, B. A., professor;
Wedberg, A. E. O., professor.
Sekreterare:
Hammarskjöld, P. O. H. Å., ambassadråd;
Berner, C. O. Ö., kanslisekreterare.
Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00/1883 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av ministern för utrikes ärendena till statsrådsprotokollet
den 11 december 1964):
Nödvändigheten av att öka vår kunskap om betingelserna för en stabil
fred och för fredliga lösningar av internationella konflikter har under senare
år framstått allt klarare. Företrädare för såväl naturvetenskaplig och
teknisk som samhällsvetenskaplig forskning har pekat på behovet av ett
mera systematiskt studium av dessa problem. Forskning med en sådan
syftning kan sammanfattas under beteckningen freds- och konfliktforskning.
Den långvariga fredsperiod Sverige upplevt och vår strävan att föra en
konsekvent neutralitets- och fredspolitik gör det naturligt, att vi uppmärksammar
problemet hur internationella konflikter uppstår, hur de skall
kunna undgås, och hur de skall kunna biläggas på fredlig väg. Det skulle
ligga i linje med denna vår allmänna politik, om Sverige kunde lämna ett
konstruktivt bidrag till den fortsatta utvecklingen av freds- och konflikt
-
93
U: 7
Riksdagsberättelsen år 1966
forskningen och därmed öka kunskapen om de internationella konfliktproblemens
bakgrund, om möjliga vägar att mildra spänningstillstånd,
undanröja oroshärdar och effektivt utnyttja Förenta Nationerna som ett
värn för freden. Inte minst behövs forskningsinsatser för att lösa problem,
som aktualiseras i samband med såväl FN :s fredsbevarande verksamhet
som förhandlingar om nedrustning. På detta område skulle Sverige måhända
ha möjligheter att göra en insats genom att inrätta ett internationellt
institut för freds- och konfliktforskning.
Jag finner därför att en utredning nu bör komma till stånd för att undersöka
möjligheten och lämpligheten av att i Sverige uprätta ett internationellt
institut för freds- och konfliktforskning. Utredningen bör söka
ange allmänna principer för avgränsningen och inriktningen av det forskningsarbete,
som skall bedrivas vid ett sådant institut. Det är synnerligen
angeläget att det kan bli miljö för en forskning, vars internationella, strängt
objektiva inriktning ej kan ifrågasättas. Det är även naturligt, att former
bör sökas för ett intimt samarbete med den freds- och konfliktforskning
som kan komma att organiseras på nordisk basis.
Utredningen bör framlägga förslag rörande den lämpliga organisationsformen
för institutet. Avgörande blir därvid det nyss nämnda kravet, att
detta skall ha en internationell karaktär, och att objektiviteten inte skall
kunna ifrågasättas. En lämplig väg att främja dessa syften vore att tillskapa
en internationell styrelse eller nämnd för institutet. Utredningen
bör närmare överväga ett sådant organs sammansättning, rekrytering och
funktioner.
Styrelsens eller nämndens uppgifter bör närmast vara av allmänt riktningsgivande,
konsulterande och övervakande karaktär. För de mera arbetskrävande
och löpande uppgifterna att leda och följa institutets verksamhet
torde erfordras något slag av arbetsutskott, vars medlemmar har
praktiska möjligheter att på nära håll studera forskningsarbetets inriktning.
Utredningen har att överväga den lämpliga ansvarsfördelningen mellan
de styrande organ som kan komma i fråga samt framkomma med förslag
om hur ett eventuellt arbetsutskott skall sammansättas.
Utredningen bör överväga de lämpliga formerna för verksamhetens finansiering.
Utgångspunkten bör därvid vara, att Sverige skall lämna avgörande
finansiella bidrag för institutets tillkomst och drift. Möjligheten av
bidrag från andra stater, från vissa internationella organ eller från enskilda
bör dock ej uteslutas.
Utredningen har också att överväga den lämpliga lokaliseringen inom
Sverige av ett internationellt institut för freds- och konfliktforskning samt
framkomma med alternativa förslag härom. De investeringar som kan bli
nödvändiga för att lösa förläggningsproblemet bör hållas inom en måttlig
utgiftsram.
Det bör förutsättas, att institutets verksamhet i varje fall i inledningsskedet
får en relativt begränsad omfattning. Som riktpunkt kan tänkas att
man i utgångsläget för ett antal år engagerar en mindre grupp av högt kvalificerade
forskare, medan en något större grupp forskare anställes för kortare
tid eller för begränsade uppgifter. Utredningen bör framlägga alternativa
förslag till organisationens omfattning i det första skedet, med hänsyn
tagen till å ena sidan vikten av att en meningsfull forskningsverksamhet
skall kunna bedrivas, å andra sidan angelägenheten av att inte skapa en
94
Kommittéer: Utrikesdepartementet U: 8
stor och kostsam forskarorganisation på ett område, där arbetet tills vidare
måste ha försökskaraktär.
Det förtjänar slutligen framhållas att tillkomsten av ett internationellt
institut i Sverige för freds- och lnonfliktforskning inte är att betrakta som
alternativ till en utbyggnad av nationella forskningsresurser på hithörande
områden. Frågan om de behov som här kan komma att anmäla sig tillkommer
det inte utredningen att pröva.
Utredningsarbetet bör bedrivas snabbt, utan att därför kraven på ett
grundligt inträngande i problematiken eftersättes.
Utredningen har t. o. in. oktober 1965 hållit 18 sammanträden. Därjämte
har ledamöter i utredningen diskuterat här uppkommande problem vid besök
i London och Paris med där verksamma forskare och institutsledare
samt deltagit i konferenser av intresse för utredningens arbete i Groningen,
Kraköw och Venedig. Utredningen avlämnade den 30 juni 1965 till chefen
för ecklesiastikdepartementet utlåtande över betänkande av den 8 december
1964 från »Nordisk udvalg vedrprende forskning af international politik,
herunder internationale konflikter».
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under första delen av år 1966.
8. Utredning av vissa frågor rörande anställningsvillkor för fältexperter
inom biståndsverksamhet m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 april 1965 för att
utreda vissa frågor rörande anställningsvillkor för fältexperter inom biståndsverksamhet
m. in.:
Tranaeus, J. E., byråchef.
Lokal: Styrelsen för internationell utveckling, Klarabergsgatan 60, postadress
Box 342, Stockholm 1; tel. växel 24 56 00/140 eller 11 78 70.
Direktiv (anförande av statsrådet Lindström till statsrådsprotokollet den
23 april 1965):
Efter en sakkunnigutredning fattade 1964 års riksdag beslut rörande biståndsexperters
anställningsvillkor (prop. 1964: 145). Samtidigt inrättades
en lönedelegation som rådgivande organ i hithörande frågor till nämnden
för internationellt bistånd. Sedan hösten 1964 har ett omfattande arbete
utförts av lönedelegationen och inom nämnden för att revidera de individuella
anställningskontrakten för biståndsexperter. Detta arbete är nu i det
närmaste slutfört. Utformning av kontrakt vid nyanställning av experter
fortgår kontinuerligt.
Erfarenheten bär emellertid visat, alt kompletterande utredning erfordras
i åtskilliga frågor rörande anställningsvillkor för på fältet arbetande
biståndspersonal. En sådan fråga, som sammanhänger med biståndsavtalens
utformning, gäller tullfrihet för fältexpert, som till tjänstgöringslandet
inför varor för eget eller familjens bruk. Tullfrihet av detta slag brukar
fältexperter uppfatta såsom en löneförmån, och det bör övervägas, huruvida
en klausul härom i biståndsavtalen bör påverka anställningskontrakten
95
U:8
Riksdagsberättelsen år 1966
vid tjänstgöring i olika länder. Andra frågor av betydelse för expertrekryteringen
avser anställningsvillkor för vissa personalkategorier, som icke
omfattades av den ovannämnda sakkunnigutredningen om biståndsexperters
anställningsvillkor, nämligen korttidsanställda sakkunniga, vidare personer
som är lokalanställda på projektorterna, fältpersonal inom den beslutande
fredskårsverksamheten, utländska medborgare samt svenskar bosatta
i utlandet, vilka anlitas som fältexpertis, samt s. k. bilaterala OPEXexperter.
Med skrivelse den 15 augusti 1965 till statsrådet Lindström har utredningsmannen
avgivit en promemoria med förslag avseende »Anställningsvillkor
för fredskårsmedlemmar» (Stencil U 1965:2).
Uppdraget beräknas bli slutfört under år 1966.
96
Kommittéer: Försvarsdepartementet
Fö: 1
Försvarsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1965
1. Kommandoexpeditionsutredningen (1963: I 5; 1964: 111; 1965:1 6)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 maj och den 6 juni
1958 för att verkställa utredning rörande försvarets kommandoexpeditions
ställning, uppgifter och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 21 maj
1958):
Linden, K. G., generaldirektör, ordförande;
Henning, C. H. H., konteramiral;
Resare, A. C. R., departementsråd, tillika sekreterare.
Expert:
Ringborg, C. J., byråintendent.
Utredningen har inte sammanträtt under år 1965.
Statsrådet och chefen för försvarsdepartementet har den 23 mars 1965
beslutat att utredningens arbete skall anses avslutat.
Uppdraget är därmed slutfört.
2. 1960 års befälsstatsdelegation (1963:1 11; 1964:1 14; 1965:1 8)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1960 för verkställande
av vissa organisatoriska undersökningar rörande behov av befälspersonal
inom arméns krigs- och fredsorganisation (se Post- och Inrikes
tidn. den 28 juli 1960):
Borgquist, F., byråchef;
Experter:
af Burén, H., överstelöjtnant;
Skeppstedt, S. H., överstelöjtnant;
Sekreterare:
Gyllenram, K. Å. G., krigsråd.
Direktiven för delegationen, se 1961:1 Fö 22.
Delegationen beräknar att i januari 1966 avlämna betänkande, benämnt
»Befälsstater vid arméns specialtruppslag m. m.» (Stencil, Fö 1966: 1).
Uppdraget är därmed slutfört.
4 Bihamj till riksdagens protokoll 0)66. 1 samt.
RiksdaRsberättelsen
97
Fö: 3
Riksdagsberättelsen år 1966
3. 1960 års intendenturförvaltningsutredning (1963:1 13; 1964:1 16;
1965:1 10)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 oktober 1960 för att
verkställa utredning rörande inrättande av ett för försvaret gemensamt
intendenturförvaltningsverk (se Post- och Inrikes tidn. den 21 oktober
1960):
Christianson, G. A., f. d. generaldirektör.
Experter:
Bodin, E. A., överstelöjtnant;
Herolf, F. O. R., överste;
Neumiiller, J. F. C., ombudsman;
Wallenqvist, O. A., kommendörkapten av 1. graden;
Wärnsund, S. A., överstelöjtnant.
Sekreterare:
Norrman, Å. S., krigsråd.
Biträdande sekreterare:
Franzén, N. P., major.
Direktiven för utredningen, se 1961:1 Fö 24.
Uppdraget utvidgades genom Kungl. Maj :ts beslut den 21 april 1961 till
att omfatta frågan om inrättande av en för försvaret gemensam intendenturkår.
Genom beslut den 27 april 1962 föreskrev Kungl. Maj :t, att det fortsatta
utredningsarbetet i kårfrågan skall bedrivas med sikte på att en gemensam
kår skall inrättas för all intendenturpersonal inom krigsmakten
samt att förslag skall framläggas rörande en dylik kår.
Utredningen har den 18 januari 1965 avlämnat »Betänkande med förslag
till organisation av en för försvaret gemensam intendenturkår» (Stencil Fö
1965: 1).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Soldathemsutredningen (1963:1 16; 1964:1 19; 1965:1 13)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 november 1961 för
att verkställa utredning och avge förslag rörande statligt stöd åt soldathemsverksamheten
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 25 november 1961):
Gustafsson, M. G., led. av II kamm.
Expert:
Rosenblad, U. S., byråchef.
Sekreterare:
Nyman, K. G., förste byråsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1962:1 Fö 23.
98
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 6
Utredningen har under tiden november 1964—september 1965 hållit 21
sammanträden. Studiebesök har gjorts vid soldathem och förband i Växjö
och Karlskrona, överläggningar har hållits med representanter för enskilda
soldathemsorganisationer, myndigheter m. fl.
Utredningen har den 10 september 1965 avlämnat sitt betänkande, benämnt
»Soldathemsverksamheten — Ett betänkande om det statliga stödet
m. m.» (SOU 1965: 52).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. 196b års utredning rörande vapenfria värnpliktiga (1965:1 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 december 1963 för
att verkställa översyn av tjänstgöringsförhållandena för vapenfria värnpliktiga
m. m.
Nilsson, F., chefredaktör, ordförande;
Paulsson, Å. B., regeringsråd;
Rimmerfors, A. E., socialsekreterare, led. av II. kamm.
Experter:
Skarstedt, C.-I. H., hovrättsassessor (fr. o. m. den 20 september 1965);
Westrin, C. A., överstelöjtnant.
Sekreterare:
Olofsson, P. S., förste byråsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1965:1 Fö 20.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 19 sammanträden
samt företagit studiebesök vid ett 10-tal tjänstgöringsplatser för
vapenfria värnpliktiga.
Utredningen har den 2 december 1965 överlämnat sitt betänkande, benämnt
»Vapenfri tjänst» (SOU 1965: 71).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. 196b års fortifikationsutredning (1965:1 26)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 mars 1964 för att
verkställa utredning rörande fortifikations- och byggnadsförvaltningens ledning
och organisation i regional instans m. m.:
Bohman, B. G., direktör, ledamot av II kamm.
Experter:
Fahlander, S. E., överste;
Hökmark, A. G., överstelöjtnant;
Almqvist, G. C. G., byggnadsdirektör.
Sekreterare:
Hobro, N. K. C., byrådirektör.
Direktiven för utredningen, se 1965:1 Fö 26.
99
Fö: 6
Riksdags berättelsen år 1966
Utredningen har under tiden november 1964—augusti 1965 hållit sammanträden
och överläggningar samt företagit studieresor under tillhopa 29
dagar. Utredningen har härvid besökt samtliga sju militärbefälsstaber, två
marinkommandostaber, två kustartilleriförsvarsstaber, en flygeskaderstab
och en flygflottilj stab samt haft överläggningar med företrädare för nämnda
staber.
Utredningen har den 19 augusti 1965 avgivit betänkande med förslag till
fortifikations- och byggnadsförvaltningens ledning och organisation i regional
instans m. m. (Stencil Fö 1965:4).
Uppdraget är därmed slutfört.
7. 1964 års FHS-utredning (1965:1 28)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 april 1964 för att
utreda frågan om principerna för rekrytering av lärare till försvarshögskolan
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 4 maj 1964):
Swanstein, S. N. S., landssekreterare.
Experter:
Löwenhielm, F. A., överste;
Orrö, S.-E., kansliråd;
Terstad, I. G. A., kansliråd.
Sekreterare:
Nilsson, J. H., kansliråd.
Direktiven för utredningen, se 1965:1 Fö 28.
Utredningen har under tiden den 11 november 1965—den 15 september
1966 hållit tio sammanträden.
Utredningen har den 16 september 1965 avgivit betänkande, benämnt
»Behovet av lärare vid försvarshögskolan m. m.» (Stencil Fö 1965:5).
Uppdraget är därmed slutfört.
8. Militära rationaliseringsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 april 1965 för att
utreda vissa frågor om rationaliseringsverksamheten inom försvaret:
Resare, A. C. R., departementsråd, ordförande;
Sjönander, B. J., t. f. kansliråd;
Palm, T., avdelningsdirektör, tillika sekreterare;
Biträdande sekreterare:
Laurell, L. G., byrådirektör (fr. o. m. den 25 maj 1965).
Direktiv: (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
2 april 1965):
100
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 9
Vid anmälan av försvarsdepartementets avlöningsanslag i prop. 1965: 65
har jag räknat med att ett planerings- och budgetsekretariat skall ingå i
försvarsdepartementets organisation fr. o. m. nästa budgetår. Sekretariatets
uppgifter bör omfatta bl. a. biträde i arbetet med rationaliseringsverksamheten
vid krigsmaktens myndigheter, staber och förband. Jag har också
räknat med att en delegation under ordförandeskap av chefen för försvarsdepartementet
skall inrättas för information om och diskussion av
rationaliseringsfrågor och andra frågor som skall ingå i sekretariatets uppgifter.
I delegationen bör ingå företrädare för försvars- och finansdepartementen,
överbefälhavaren och statskontoret. Jag förklarade, efter samråd
med chefen för finansdepartementet, att jag hade för avsikt att låta utreda
hur delegationens och sekretariatets arbete lämpligen bör samordnas med
den rationaliseringsverksamhet m. m. som i dag ankommer på statskontoret.
För prövning av angivna frågor bör en särskild utredning tillsättas inom
försvarsdepartementet. I utredningens uppdrag bör ingå att föreslå hur den
centrala ledningen av rationaliseringsverksamheten inom det militära försvaret
bör organiseras. Utredningens arbete bör bedrivas med sikte på att
eventuella organisationsförändringar skall kunna genomföras den 1 juli
1966. I vidare utsträckning än jag nyss sagt bör utredningens arbete inte
bindas av särskilda direktiv. Vid behov bör ytterligare anvisningar för arbetet
få lämnas av chefen för försvarsdepartementet.
Utredningen har under tiden april—december 1965 hållit 20 sammanträden.
Utredningen har den 21 december 1965 avlämnat »Betänkande med förslag
till organisation och ledning av rationaliseringsverksamheten i det
militära försvaret» (Stencil Fö 1965:7).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1966
9. 1954 års vårnpliktsavlöningsutredning (1963:1 2; 1964:1 8, 1965:1 4)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 december 1954 för
att verkställa utredning rörande ekonomiska och sociala förmåner till värnpliktiga
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1954):
Söderberg, G., expeditionschef, ordförande;
Gustafsson, M. G., ombudsman, led. av II kamm.;
Rosenblad, U. S., byråchef;
Sundelin, G. V., lantbrukare, f. d. talman i I kamm.
Experter:
Aldestam, N. A., utredningsdirektör;
Borgquist, F., byråchef;
Löwenadler, S., kapten;
101
Fö: 9
Riksdagsberättelsen år 1966
Nyström, E. P. S., major;
Sörensen, E., ryttmästare;
Wernstedt, L. G. L:son, överste.
Sekreterare:
Tännérus, L. A., lönedirektör.
Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00 (ordföranden och sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1955:1 Fö 16 och 1959: I Fö 9. Beträffande
ytterligare utredningsuppdrag, se 1961:1 Fö 8.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit sju
sammanträden.
För utredningen återstår att avge förslag angående det meritvärde, som
i det civila livet bör tillmätas den militära utbildning de värnpliktiga genomgått.
Utredningen har under året avslutat huvuddelen av sina undersökningar
angående den militära utbildningens och tjänstgöringens formella och faktiska
tillgodoräknande.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första hälften av år 1966.
10. Organisationsnämnden för militär musiken (1963:1 4; 1964:1 10;
1965:I 5)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 juni 1956 för
handläggning av frågor rörande genomförandet av ny musikorganisation
vid försvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1956):
Rosenblad, U. S., byråchef, ordförande;
Hallin, G. E., krigsråd;
Johansson, K. G., professor.
Experter:
Karén, H. V., kanslichef;
Skeppstedt, S. H., överstelöjtnant (t. o. m. den 24 maj 1965);
Werner, F., kapten (fr. o. m. den 24 maj 1965);
Wiklander, B. V., militärmusikinspektör.
Sekreterare:
Ogner, S. V., kansliråd.
Biträdande sekreterare:
Hanström, C. G. L. P., byrådirektör.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (ankn. 1767).
Direktiven för nämnden, se 1957:1 Fö 17 och 1961: I Fö 12.
Nämnden har under tiden november 1964—november 1965 hållit 17 sammanträden.
102
Kommittéer: Försvarsdepartementet
Fö: 12
Under förevarande tidsperiod har nämnden avgett yttranden till Kungl.
Maj :t i personalärenden samt fortsatt viss försöksverksamhet avseende militärmusikers
deltagande i civil orkesterverksamhet.
Nämnden har i övrigt bedrivit rådgivande och vägledande verksamhet
samt fortsatt arbetet med ett nytt militärmusikreglemente och därtill hörande
frågor.
11. Utredningen rörande den framtida användningen av Skeppsholmen m. m.
(1963: I 8; 1964:1 12; 1965: I 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 september 1959
för att verkställa utredning rörande den framtida användningen av de nu
av marinens regionala och lokala organ disponerade markområdena, byggnaderna
och anläggningarna å Skepps- och Kastellholmarna samt å Djurgården
och Beckholmen (se Post- och Inrikes tidn. den 8 oktober 1959):
Sehlstedt, O. A., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;
Christianson, G. A., generaldirektör (t. o. m. den 30 maj 1965);
Larsson, S., generaldirektör;
Wallén, G. B., generaldirektör (fr. o. m. den 1 juni 1965).
Sekreterare:
Berglund, S. F., kansliråd;
Holmström, E. W., byrådirektör.
Lokal: Försvarsdepartementet, Stockholm 2; tel. växel 22 45 00, ankn.
1294 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1960: I Fö 21.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 13 sammanträden
varjämte förekommit ett flertal sammanträden med arbetsutskott.
Utredningens arbete har bedrivits fortlöpande med bl. a. ytterligare besök
och genomgång på Skepps- och Kastellholmarna. Fortsatta överläggningar
har förekommit med representanter för myndigheter m. fl. rörande
lokalfrågor.
Utredningen beräknar att i början av år 1966 framlägga betänkande beträffande
Skepps- och Kastellholmarna samt Beckholmen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1966.
12. J960 års värnpliktsutredning (1963:1 12; 1964:1 15; 1965:1 9)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 oktober 1960 för att
verkställa utredning rörande värnpliktsutbildningen m. m. samt avgiva av
utredningen betingade förslag (se Post- och Inrikes tidn. den 29 oktober
1960):
103
Fö: 12
Riksdagsberättelsen år 1966
Gustavsson, B. T., ombudsman, led. av I kamm.
Experter:
Bennegård, E. B. H., major;
Bergelin, S.-E. S., byråchef;
Borgquist, F., byråchef;
Brant-Lundin, C. L. W. S., överste;
Hedman, T. K.-E., högbåtsman;
Hörnquist, K. I. E., överstelöjtnant;
Jansson, K. E., förvaltare;
Larsson, C.-O., överstelöjtnant;
Linden, S., kommendörkapten av 1. graden;
Ljunggren, L. R. H., departementsråd;
Lugn, P. E. R., kapten;
Renberg, H. V., seminarielärare;
Smedler, J.-E. G, överstelöjtnant;
Synnergren, S. G. E., generalmajor.
Sekreterare:
Blomqvist, O. R„ kansliråd.
Biträdande sekreterare:
Bjule, R. E. I., överstelöjtnant;
Nystedt, S. H., förste byråsekreterare.
Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler, Karlavägen 9611, Stockholm
No; tel. 61 35 03 (experten Jansson och bitr. sekreteraren Nystedt),
22 45 00 (sekreteraren Blomqvist).
Direktiven för utredningen, se 1961:1 Fö 23.
Arbetet har under tiden november 1964—oktober 1965 huvudsakligen inriktats
på utformningen av konkreta förslag i vad gäller huvudfrågorna i
utredningsuppdraget.
Utredningen har i december 1965 avgett betänkande, benämnt »Värnplikten»
(SOU 1965:68).
Beträffande därefter återstående delar av uppdraget, avseende bland annat
samordningen mellan frivilligutbildningen och värnpliktsutbildningen
samt mellan utbildningen inom krigsmakten och inom övriga delar av totalförsvaret,
beräknas arbetet fortgå under år 1966.
13. Utredningen rörande redovisning av försvarets befästningar
(1963:1 14; 1964:1 17; 1965:1 11)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 oktober 1960 för att
verkställa utredning rörande redovisning av försvarets befästningar (se
Post- och Inrikes tidn. den 21 oktober 1960):
Christianson, G. A., f. d. generaldirektör.
104
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 15
Lokal: Försvarsdepartementet, Stockholm 2; tel. växel 22 45 00 och
61 12 81 (bostaden).
Direktiven för utredningen, se 1961: I Fö 25.
Utredningen har under 1965 verkställt beräkningar rörande försvarsramens
kostnadsutveckling med avseende å investeringsverksamheten och därmed
förenade kostnader inom ramen för försvarsväsendets fondredovisning.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första hälften av år 1966.
14. Försvarets lärarutredning (1963:1 15; 1964:1 18; 1965:1 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 10 mars och den 20 oktober
1961 för att bl. a. verkställa utredning rörande vissa lärarbefattningar inom
försvaret m. m. samt avgiva av utredningen betingade förslag:
Hallin, G. E., krigsråd, ordförande;
af Malmborg, N. M., kansliråd;
Andersson, A. E., studierektor.
Experter:
Knutsson-Hall, T. K., organisationsdirektör;
Jardal, C. J.-G., departementssekreterare;
Behrns, T. E., kapten.
Lokal: Försvarsdepartementet, Stockholm 2; tel. 22 45 00 (ankn. 1366).
Direktiven för utredningen, se 1962:1 Fö 22.
Utredningen har under tiden november 1963—oktober 1964 icke hållit
några sammanträden.
Det ankommer enligt direktiven på utredningen att — sedan ställning
tagits till de förslag utredningen den 18 februari 1964 framlagt i betänkandet
Arbetstid och ersättning vid lärarverksamhet inom krigsmakten — utarbeta
förslag till erforderliga bestämmelser. Av utredningsarbetet kvarstår
härutöver vissa överväganden rörande avvägningen mellan antalet lärare —
såväl militära och civilmilitära som civila — med heltids- resp. deltidstjänstgöring
samt rörande de förutsättningar och former som bör gälla i fråga om
civila lärares anställning vid krigsmakten.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1966.
15. Försvarets fastighetsförvaltningsutredning (1963:1 18; 1964:120;
1965:1 14)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 februari 1962 för
översyn av de för försvarets fastighetsförvaltning gällande bestämmelserna:
Bertman, H., byggnadsråd.
Experter:
Almqvist, G. C. G., byggnadsdirektör;
fiihang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml.
RiksdaKsbcrättclsen
105
Fö: 15
Riksdagsberättelsen år 1966
Brantberger, P. G., överstelöjtnant;
Castemark, E. O., byrådirektör;
Hallgren, L. O., byrådirektör;
Hasselström, C. G. M., major;
Hesselblad, F. E., överdirektör;
Höijer, G., krigsråd;
Loven, B., kapten;
Montelius, S. C. F., kommendörkapten av 2. graden;
Perslow, G. A., major;
Sellin, F. I., överstelöjtnant;
Ålund, J. E., överstelöjtnant.
Sekreterare:
Lindwall, K. Å., byrådirektör.
Lokal: Fortifikationsförvaltningen, Tegelbacken 2, Stockholm 16; tel. lokalsamt.
växel 22 15 60, rikssamt. växel 22 18 60 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1963:1 Fö 18.
Utredningen har medverkat vid pågående arbete inom fortifikationsförvaltningen
med planer m. in. för krigsförvaltningen. Även i andra frågor,
som berör utredningens uppdrag, har visst samarbete förekommit med detta
ämbetsverk. Kontakt har vidare upprätthållits med 1964 års fortifikationsutredning.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1966.
16. 1962 års försvarssjukvårdsutredning (1963:1 20; 1964:1 21; 1965:1 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 mars 1962 för att
inom försvarsdepartementet verkställa utredning rörande översyn av försvarssjukvårdens
ledning m. m. (se Post och Inrikes tidn. den 28 april
1962):
Engström, A. V., professor, ordförande;
Gyllenswärd, C. E., professor;
Kexed, B. A., professor;
Marcus, S., rättschef;
Hasselrot, S. B., generalmajor;
Urwitz, S. A., fältläkare;
Troell, L., marinöverläkare;
Lundberg, K. U. G., flygöverläkare.
Experter:
Nordström, K. A., överstelöjtnant;
Aberg, B., professor.
Sekreterare:
Bratt, L. O., departementssekreterare.
106
Kommittéer: Försvarsdepartementet to: Iö
Lokal: Försvarsdepartementet: tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (ankn. 1319).
Direktiven för utredningen se 1963:1 Fö 20.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit nio
sammanträden.
Utredningen har den 29 maj 1964 avgett betänkandet »Krigsmaktens förbandssjukvård»
(SOU 1964:22).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
17. Utredningen rörande arbetsuppgifter m. m. för försvarets radioanstalt
(1964:1 22; 1965:1 16)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 februari 1963 for att
verkställa utredning rörande arbetsuppgifter m. m. för försvarets radioanstalt
:
Tham, G. S., f. d. överdirektör.
Expert:
Lindgren, A. T., laborator.
Sekreterare:
Rundqvist, S. E., major.
Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler, Karlavägen 96n, Stockholm
No; tel. 67 18 08.
Utredningen har under 1965 studerat innebörden för radioanstalten av
utvecklingstendenserna inom det militära, det teletekniska och det kryptologiska
området och utarbetat en prognos rörande betingelserna för radioanstaltens
verksamhet under tiden fram till omkring år 1975.
Vidare har utredningen arbetat med utformandet av alternativa förslag
med kostnadsberäkningar beträffande radioanstaltens materielanskaffning
under den angivna prognosperioden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första kvartalet 1966.
18. Tjänsteställningsutredningen (1964:1 23; 1965:1 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 maj 1963 för att
verkställa översyn av tjänsteställningsförhållandena för militär personal
in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juni 1963):
Paulsson, Å. B., regeringsråd, ordförande (t. o. m. den 31 januari 1965);
Ljunggren, L. R. H., departementsråd, ordförande (fr. o. in. den 1 februari
1965);
Björck, S. G., överstelöjtnant;
Borgquist, F., byråchef;
107
Fö: 18
Riksdagsberättelsen år 1966
Resare, A. C. R., departementsråd.
Sekreterare:
Igelstam, R. M., kapten.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (ankn. 1323).
Direktiven för utredningen, se 1964: I Fö 23.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 27 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
19. Krigsmaktens lärling sutredning (1964:1 24; 1965:1 18)
Tillkallade enligt Kungi. Maj :ts bemyndigande den 31 maj 1963 för att
verkställa utredning rörande krigsmaktens lärlingsskolor m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 juli 1963):
Gustafsson, M. G., led. av II kamm., ordförande;
Edlund, D. R., led. av II kamm.;
Holmström, C.-G. S., överingenjör;
Karlson, T., ombudsman.
Expert:
Bohman, F., rektor.
Sekreterare:
Jardal, C. J.-G., departementssekreterare.
Lokal: Försvarsdepartementet, Stockholm 2; tel. 22 45 00, ankn. 1366
(sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1964:1 Fö 24.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 25 sammanträden.
Utredningen beräknas fortgå under år 1966.
20. Flggträningsutredningen (1964:1 25; 1965:1 19)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
utreda vissa frågor rörande s. k. allmän flygträning (se Post- och Inrikes
tidn. den 3 juli 1963):
Simonsson, N. V., expeditionschef.
Experter:
Lehander, B. A., överstelöjtnant;
Geijer, S., överstelöjtnant (t. o. m. den 18 maj 1965);
Hasselrot, G. A., major (fr. o. m. den 19 maj 1965);
Flodérus, N. P. M„ kommendörkapten.
Sekreterare:
Kourtzman, E. P., departementssekreterare.
108
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 22
Lokal: Försvarsdepartementet: tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (ankn. 1117).
Direktiv för utredningen, se 1964:1 Fö 25.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
21. Skyddsområdesutredningen (1965:1 21)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 december 1963 för att
verkställa översyn av bestämmelserna om skyddsområden för fästningar
och motsvarande anläggningar:
af Geijerstam, S. O., landshövding.
Experter:
Andermark, N. A., länspolischef;
Sjöström, L. E. W., överstelöjtnant;
Varenius, B. G. O., överste.
Sekreterare:
Sundelius, O. R. S., förste länsassessor.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00, ankn. 1771 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1965:1 21.
Utredningsmannen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit
sju sammanträden med experterna.
Utredningen beräknas bli slutförd under första kvartalet år 1966.
22. Militära tjänstgöringsåldersutredningen (1965:1 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 december 1963 för
prövning av vissa frågor rörande användandet av äldre militär och civilmilitär
personal (se Post- och Inrikes tidn. den 28 december 1963):
Resare, A. C. R., departementsråd, ordförande;
Borgquist, F., byråchef;
Lundberg, L. H:son, kommendör;
Tiby, K. I., departementssekreterare;
Winther, O. W. G., departementssekreterare.
Experter:
Ahrens, J. R. H., kapten (fr. o. m. den 15 oktober 1965);
Andersson, H. G. F., krigsråd (fr. o. m. den 28 augusti 1965);
Assarsson, A. A., skoldirektör (t. o. m. den 4 november 1965);
Axelsson, C. A. R., flygdirektör (fr. o. m. den 13 februari 1965);
Axelsson, K. A., undervisningsråd (fr. o. m. den 28 augusti 1965);
Back, K. G., kapten;
Blom, E. Marianne, förste byråsekreterare (fr. o. m. den 28 augusti 1965);
109
Fö: 22
Riksdagsberåttelsen år 1966
Brantberger, P.-G., överstelöjtnant (fr. o. m. den 23 februari 1965);
Eklöf, O. S., skolkonsulent (fr. o. m. den 5 november 1965);
Göransson, N. G., överstelöjtnant (fr. o. in. den 24 november 1965);
Jacobsson, F., armédirektör;
Kalén, O., lönedirektör (fr. o. m. den 24 november 1965);
Kring, K. G. H., generallöjtnant (fr. o. m. den 28 augusti 1965);
Laurell, L. G., byrådirektör (fr. o. m. den 4 juni 1965);
Persson, A. A., överstelöjtnant (t. o. m. den 30 september 1965);
Rosenblad, U. S., byråchef (fr. o. m. den 4 juni 1965);
Runnberg, B. R., major;
Rönnlund, B. A. A., överstelöjtnant;
Schoerner, G. Y. W., marindirektör (fr. o. m. den 13 februari 1965);
Stjernqvist, H. O., byråchef (fr. o. m. den 28 augusti 1965);
Ullstad, B. E., undervisningsråd (fr. o. m. den 28 augusti 1965);
Wahlstedt, J. H., byrådirektör.
Sekreterare:
Lindahl, C.-F. H., major.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsaint. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00, ankn. 1960 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1965: I Fö 22.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 36 sammanträden
samt avlagt studiebesök vid ett tiotal staber och förband. Vidare
har studiebesök skett vid staber och förband i Norge och Förbundsrepubliken
Tyskland.
Utredningen har under året avgett yttrande över 1960 års intendenturförvaltningsutrednings
betänkande.
Verksamheten inriktas på att arbetet skall kunna avslutas under år 1966.
23. Marinens befälsutredning (1965: I 23)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 december 1963 för
att inom försvarsdepartementet verkställa utredning rörande befälsordningen
vid marinen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 10 januari 1964):
Borgquist, F., byråchef.
Expert:
Heiroth, U. O., kommendörkapten av 2. graden.
Sekreterare:
Heiroth, U. O., kommendörkapten av 2. graden.
Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler, St. Nygatan 1; tel.
21 04 31.
Direktiven för utredningen, se 1965:1 Fö 23.
Genom Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1965 har förordnats att uppdra -
110
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 24
get för utredningen skall utvidgas till att omfatta skyldighet för utredningen
att utarbeta förslag till sammansättning av marinens befälsstater i fråga om
aktiv militär personal av samtliga kategorier vid flottan och kustartilleriet.
Efter framställning av utredningen har inom försvarsstaben och marinstaben
en omfattande redovisning av principiell natur skett rörande målsättning
och organisation samt befälets uppgifter i krig och fred ävensom
rörande gällande normer för rekrytering och utbildning. Undersökningar rörande
vissa förhållanden i andra länder avseende marin befälspersonal har
inletts.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1966.
24. 196b års försvarskostnadsutredning (1965:1 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 december 1963 för
att verkställa utredning rörande kostnadsredovisning inom försvaret (se
Post- och Inrikes tidn. den 8 januari 1964):
Henrikson, A., direktör, ordförande;
Ivarsson, S.-I., direktör;
Palm, N. S., redaktör, led. av I kamm.;
Larsson, C., förbundssekreterare;
Murray, C. A., kanslidirektör;
Nordlöf, G., överste;
Sparr, J., direktör (fr. o. m. den 6 mars 1965).
Experter:
Ehrling, G. O. I., kapten;
Ekehorn, N., kamrer (fr. o. m. den 6 mars 1965);
Nilsson, T., byrådirektör (fr. o. m. den 1 oktober 1965);
Palm, T., avdelningsdirektör (t. o. m. den 30 april 1965);
Slunge, G. W. R., departementssekreterare (fr. o. m. den 1 oktober 1965);
Sparr, J., direktör (t. o. m. den 5 mars 1965);
Westerström, K.-H., major.
Huvudsekreterare:
Palm, T., avdelningsdirektör (fr. o. in. den 1 maj 1965).
Biträdande sekreterare:
Gelin, J. E., civilekonom (fr. o. m. den 1 oktober 1965);
Molinder, Barbro, fil. och pol. mag. (t. o. m. den 30 september 1965).
Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler, Sehlstedtsgatan 11IV,
Stockholm No; tel. 22 67 80 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1965: I Fö 24.
Utredningen har under år 1965 hållit tio sammanträden samt dessutom
varit verksam genom särskilda arbetsgrupper.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1966.
111
Fö: 25
Riksdagsberättelsen år 1966
25. Göteborgs örlogsvarvsutredning (1965:1 25)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 januari 1964 för
att verkställa utredning rörande utflyttning av Göteborgs örlogsvarv m. m.
och avgiva av utredningen betingade förslag (se Post- och Inrikes tidn. den
14 februari 1964):
Andersson, G. L., drätselkammarens ordförande i Mölndal, f.d. riksdagsman,
ordförande;
Segerdahl, T. Y., direktör;
Tengzelius, J. R., kommendör.
Expert:
Engström, T. I., marindirektör av 1. gr.
Sekreterare:
Nerpin, R. T:son, kommendörkapten av 1. gr.
Lokal: Marinkommandostaben marinkommande Syd, Karlskrona; tel.
0455/800 30 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1965:1 Fö 25.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit tio sammanträden,
varvid besök avlagts vid Göteborgs kustartilleriförsvar, flottans
anläggningar på Muskö, tekniska förvaltningen vid marinkommando Syd
samt Karlskronavarvet AB. Därjämte har en mindre arbetsgrupp inom kommittén
sammanträtt vid skilda tillfällen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
26. 196b års inskrivnings- och personalredovisningsutredning (1964:127)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 mars 1964 för att
verkställa utredning rörande inskrivnings- och personalredovisningssystemen
(se Post- och Inrikes tidn. den 31 mars 1964):
Creutzer, B. R., överste.
Experter:
Bran, B. O. Y., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 15 februari 1965);
Hallman, E. R., byråchef;
Johanson, Elvy H. K., militärpsykolog;
Linroth, K. O., med. doktor;
Sandmark, B. A:son, överstelöjtnant;
Smedler, J.-E. G., överstelöjtnant;
Torfgård, S. H., överstelöjtnant;
Trotzig, C. F. J., t.f. avdelningschef;
Wigur, J. T. R., kapten.
Sekreterare:
Skoglund, L. M., major.
112
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 27
Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler, Karlavägen 9611, Stockholm
No; tel. 62 28 07 (utredningsmannen), 67 66 44 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1964: I Fö 27.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 14 sammanträden.
Utredningen har vid studiebesök inom krigsmakten inhämtat uppgifter
om nuvarande inskrivnings- och personalredovisningssystem. Utredningen
har följt 1964 års inskrivningsförsök samt medverkat vid planläggning och
genomförande av 1965 års administrativa inskrivningsförsök.
Utredningen har i särskild skrivelse till Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden
lämnat förslag rörande det framtida samarbetet mellan
nämnden och vissa av totalförsvarets personalregistrerande myndigheter.
Utredningen beräknar att redovisa huvuddelen av sitt uppdrag under år
1966.
27. 7964 års tygförvaltningsutredning (1965: 1 29)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 juni 1964 för att
verkställa utredning rörande organisationen av krigsmaktens tygförvaltning
i central instans m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 26 juni 1964):
Larsson, N. H. C., direktör.
Experter:
Murray, C. A., kanslidirektör (fr. o. m. den 22 april 1965);
Sundquist, Å. N., överste (fr. o. m. den 22 april 1965);
Eriksson, B. K. A., major (fr. o. m. den 22 april 1965);
Simonsson, N. V., expeditionschef (fr. o. m. den 22 maj 1965);
Geijer, B. E„ avdelningsdirektör (fr. o. m. den 6 juli 1965);
Linder, S. G., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 6 juli 1965);
Stordal, K. T., överingenjör (fr. o. m. den 6 juli 1965);
Norell, O. A., överingenjör (fr. o. m. den 6 juli 1965).
Sekreterare:
Simonsson, N. V., expeditionschef (t. o. in. den 21 maj 1965);
Brundin, L., överingenjör (fr. o. m. den 22 maj 1965).
Lokal: HIFAB, Sergelgatan 1, Box 40005, Stockholm 40; tel. växel 22 47 20.
Direktiven för utredningen, se 1965: I Fö 29.
Utredningen har den 22 november 1965 avlämnat betänkande rörande
tygförvaltningens centrala organisation (Stencil Fö 1965:6).
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1966.
113
Fö: 28
Riksdagsberättelsen år 1966
28. 1965 års för svar sutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 januari 1965 för
att verkställa utredning rörande krigsmaktens och civilförsvarets fortsatta
utveckling m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 10 februari 1965):
Frithiofson, K. A. F., statssekreterare, ordförande;
Bohman, B. G., direktör, led. av II kamm.;
Eliasson, L. M., lantbrukare, led. av II kamm.;
Gillström, A. K., redaktör, led. av I kamm.;
Gustavsson, B. T., ombudsman, led. av I kamm.;
Johansson, N. I., hemmansägare, led. av I kamm.;
Kellgren, N. E., sekreterare, led. av II kamm.;
Kristenson, E. V., metallarbetare, led. av II kamm.;
Mellqvist, S. A., expeditör, led. av II kamm.;
Myrdal, A., ambassadör, led. av I kamm.;
Nihlfors, F. U., byrådirektör, led. av II kamm.;
Ståhl, M. D. E., redaktör, led. av av II kamm.;
Virgin, G. I., kapten, led. av I kamm.
Experter:
Almgren, C. E. Å., generalmajor (fr. o. m. den 9 april 1965);
Bergelin, S.-E. S., byråchef (fr. o. m. den 9 april 1965);
Bergström, P. R. H., ambassadör (fr. o. m. den 9 april 1965);
Feldt, K.-O., budgetchef (t. o. m. den 23 november 1965);
Olson, S.-O., överstelöjtnant (fr. o. m. den 9 april 1965);
Rudberg, P. Y., kommendörkapten av 1. graden (fr. o. m. den 9 april
1965);
Sköld, N. G., överste (fr. o. m. den 9 april 1965);
Vinde, P. L. V., departementssekreterare (fr. o. m. den 24 november 1965);
Wachtmeister, W. H. F., utrikesråd (fr. o. m. den 24 november 1965).
Huvudsekreterare:
Blomqvist, O. R., kansliråd.
Biträdande sekreterare:
Danckwardt, J.-C. O. E., överstelöjtnant (fr. o. in. den 1 september 1965);
Hellman, S. R., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 20 februari 1965);
Unell, N. G., kapten (fr. o. m. den 1 september 1965, t. v. deltid).
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (ankn. 1314).
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet
den 29 januari 1965):
Vid 1963 års riksdag (prop. 108, SU 113, rskr 265) fattades beslut om
riktlinjerna för det militära försvarets utveckling under budgetåren 1963/
114
Fö: 28
Kommittéer: Försvarsdepartementet
67. Samma riksdag fattade också beslut (prop. 86, SU 100, rskr 225) om
anslagsutvecklingen för civilförsvaret under samma period. I
prop. 1963: 108 förutsattes, att Kungl. Maj :t i god tid före fyraårsperiodens
utgång skulle låta företa nya utredningar rörande det militära försvarets
och civilförsvarets totalkostnader under kommande år. I överensstämmelse
härmed pågår f. n. ett militärt utredningsarbete i överbefälhavarens
regi. Direktiv för detta arbete har lämnats av Kungl. Maj :t genom beslut
den 28 juni 1963 och den 18 december 1964.---Även inom civilför
svarsstyrelsen
pågår utredningsarbete — — —•
Jag anser det nu lämpligt att åt en parlamentarisk kommitté uppdras
att utreda och inkomma med förslag avseende krigsmaktens och civilförsvarets
allmänna inriktning, omfattning och kostnader för tiden efter budgetåret
1966/67. I det följande anger jag först några väsentliga frågor som
härvid bör beaktas och utredas.
Det svenska totalförsvaret skall verka för att vår fred och vår frihet
bevaras. Det är jämte alliansfriheten ett medel för att trygga den bärande
inriktning av svensk utrikespolitik som uttrycks i den av statsmakterna
angivna målsättningen »neutralitet i krig». Försvarets omfattning
och sammansättning måste med hänsyn härtill anpassas till de långsiktiga
tendenserna i den internationella utrikes- och militärpolitisKa samt
militärtekniska utvecklingen.
Utredningen bör därför noggrant studera den säkerhetspolitiska doktrinutvecklingen
hos de ledande stormakterna samt föi ändringarna i de
internationella rustningarnas art och omfattning. Maktbalansens struktur
och betydelse sedd i belysning av bl. a. allianspolitikens utveckling
och stormakternas agerande under akuta konflikter och kriser, gestaltningen
av stormakternas kärnvapenpolitik och i anslutning härtill frågan om
begränsning om kärnvapnens spridning samt Förenta nationernas möjligheter
till fredsbevarande insatser är vidare några av de frågor som utredningen
bör ägna ingående uppmärksamhet. Utredningen bör så långt
det är möjligt söka belysa hur de således konstaterade eller bedömda internationella
förhållandena återverkar på det nordiska områdets och därvid
speciellt Sveriges säkerhetspolitiska situation. Härvid bör utredningen
studera vilka former eventuella aggressiva handlingar mot vårt land
kan tänkas få. . . ..
Vid utformandet av sina förslag i fråga om krigsmaktens och cmltorsvarets
omfattning och kostnader skall utredningen söka klarlägga de
ekonomiska konsekvenserna och ta hänsyn till de ekonomiska förutsättningarna.
Strävan att utvinna största möjliga försvarseffekt ur till lorlogande
ställda resurser kräver en effektiv långsiktsplanering. Särskild tyngd får
delta krav när det gäller investeringsbeslut och materielanskaffning. De
fleråriga försvarsbeslut som gällt sedan 1958 har givit ökad stadga åt planeringsverksamheten.
A andra sidan kan det finnas skäl som talar för
ett system som ger vissa möjligheter att budgetårsvis kunna göra anpassningar
till väsentliga förändringar i förutsättningarna, t. ex. i fråga om
samhällsekonomien eller den internationella utvecklingen i stort. Utredningen
bör mot bakgrund av gjorda erfarenheter pröva dessa alternativ eller
kombinationer av dem och föreslå de principer som bör tillämpas.
Utredningen bör vid sina överväganden av krigsmaktens sammansätt -
115
Fö: 28
Riksdagsberättelsen år 1966
ning beakta de internationella förhandlingarna om nedrustning. För vårt
lands vidkommande är det — vid sidan om andra relevanta krav _
angeläget att eftersträva en sådan uppbyggnad av krigsmakten att Sveriges
mojligheter att snabbt medverka i en allmän internationell nedrustning
underlättas. °
De av överbefälhavaren på Kungl. Maj :ts uppdrag utarbetade kostnadsalternativen
med varierande omfattning och sammansättning av krigsmakten
är avsedda att ställas till utredningens förfogande. Likaledes avses
av civilförsvar sstyrelsen utarbetat material komma att överlämnas till
utredningen.
Utredningen bör givetvis äga infordra kompletterande underlag för sitt
arbete från överbefälhavaren och civilförsvarsstyrelsen i den utsträcknin»
den anser påkallat.
Ehuru utredningsuppdraget i första hand skall avse de uppgifter och
trågor som nämnts i det föregående, är utredningen oförhindrad att ta
upp andra frågor som utredningen anser motiverade av kostnadsskäl eller
för att vinna ökad effektivitet inom krigsmakten, civilförsvaret eller
totalförsvaret i övrigt. Det bör härvid beaktas att för krigsmaktens del
särskilda utredningar pågår inom ett flertal viktiga delområden. Bland
sådana utredningar kan nämnas 1960 års värnpliktsutredning, 1964 års
försvarskostnadsutredning, 1964 års tygförvaltningsutredning och militära
tjänstgöringsåldersutredningen.
Jag vill också erinra om att statsmakterna i några fall inte velat ta ställning
till vissa försvarsfrågor i avvaktan på ett beslut om försvarskostnadernas
utveckling efter den 30 juni 1967. I prop. 1965:2 (bil. 2) har
jag sålunda tagit upp frågan om försvarsawägning med hänsyn till följderna
av illegal underrättelseverksamhet. Jag uttalade därvid, att värdet
av vapensystem med god motståndsförmåga mot främmande underrättelseverksamhet
borde särskilt uppmärksammas vid de utredningar som blir
aktuella inför ett nytt försvarsbeslut. Ett annat spörsmål som kan aktualiseras
i detta sammanhang är avvägningen av beställningsbeinyndigandenas
storlek med hänsyn till statsmakternas reella åtaganden. Jag
har påpekat detta i 1965 års statsverksproposition (bil. 6 s. 17).
Utredningsarbetet bör bedrivas med sikte på att i de huvudfrågor som
utredningen skall upptaga till behandling förslag skall kunna avlämnas
till 1967 års riksdag avsedda att genomföras fr. o. in. budgetåret 1967/68.
Utredningen bär t. o. m. oktober 1965 hållit tolv sammanträden, gjort
ett antal studiebesök samt dessutom initierat särskilda arbetsgrupper inom
det säkerhetspolitiska området.
Utredningen beräknas kunna avsluta sitt arbete under år 1966.
29. Utredningen rörande verksamheten vid flygtekniska försöksanstalten
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 maj 1965 för att
verkställa utredning av frågan rörande den framtida inriktningen och
omfattningen av verksamheten vid flygtekniska försöksanstalten (se Postoch
Inrikes tidn. den 5 juni 1965):
116
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 29
Westergård, B.M., flygöverdirektör, ordförande;
Appelgren, L. C.-S., byrådirektör;
Hultqvist. E. M. G., fil. mag.
Experter:
Antvik, G., civilingenjör (fr. o. m. den 2 december 1965);
Björkman, B. E. Thrson, professor (fr. o. m. den 2 december 1965);
Gullstrand, T., direktör (fr. o. m. den 2 december 1965);
Holmer, B., direktör (fr. o. m. den 2 december 1965);
Ingelman-Sundberg, A. M. M., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 2 december
1965);
Marklund, P. T., laborator (fr. o. m. den 2 december 1965);
Nylund, P. O., civilingenjör (fr. o. m. den 2 december 1965);
Olsson, C. O., direktör (fr. o. m. den 2 december 1965);
Pettersson, N. O., professor (fr. o. m. den 2 december 1965);
Sahlin, S., laborator (fr. o. m. den 2 december 1965);
Skans, N. S., civilingenjör (fr. o. m. den 2 december 1965).
Sekreterare:
Nordström, L.-E., civilingenjör.
Lokal: Tekniska högskolan, Stockholm 70; tel. 23 65 20 (ankn. 1615).
Utredningen har antagit benämningen FFA-utredningen.
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
7 maj 1965):
Vid anmälan av prop. 1965: 1 anförde jag vid behandlingen av anslagen
till flygtekniska försöksanstalten (bil. 6 s. 316) att frågan om den framtida
inriktningen och omfattningen av flygtekniska försöksanstaltens verksamhet
borde utredas.
Flygtekniska försöksanstalten, som trädde i verksamhet år 1940, har
enligt instruktionen den 31 maj 1957 (nr 303) för anstalten till uppgift
att främja utvecklingen av flygtekniken inom landet. Till fullgörande av
sin uppgift skall anstalten planlägga och utföra flygteknisk forskning av
experimentell och teoretisk art samt flygtekniska provningar, med särskild
uppmärksamhet följa utvecklingen av den flygtekniska forskningen i de
länder som intar en ledande ställning på detta område, ävensom verka
för samarbete på det flygtekniska forsknings- och försöksområdet. Anstalten
skall vidare systematiskt samla, ordna och bearbeta samt, i den
mån förhållandena medger, offentliggöra forskningsresultat och andra
rön inom sitt verksamhetsområde i den omfattning, som erfordras för
deras ändamålsenliga utnyttjande. Anstalten må även utföra forskning
och provning mot ersättning på uppdrag av statlig myndighet eller enskild.
Vid försöksanstaltens aerodynamiska avdelningar finns en stor lågliastighetstunnel,
en transsonisk kontinuerlig vindtunnel jämte ett aerodynamiskt
laboratorium med viss utrustning, två relativt stora transsonisksupersoniska
vindtunnlar, en mindre hypersonisk vindtunnel, en kanon
-
117
Fö: 29
Riksdagsberättelsen år 1966
tunnel för åstadkommande av mycket höga temperaturer samt vissa smärre
vindtunnlar. Vidare har nyligen en stor hypersonisk vindtunnel satts i
drift varjämte en transsonisk-supersonisk variabel Machtalstunnel (TVMtunneln)
är under tillverkning för anslutning till den stora hypersoniska
tunnelns tryck- och värmemagasin. Vid anstalten finns utöver de aerodynamiska
avdelningarna en hållfasthetsavdclning, en mättelcnisk avdelning,
en driftavdelning och ett kansli.
Verksamheten inom flygtekniska försöksanstalten har under senare år
allt mer dominerats av beställningsarbeten för försvarets räkning. Den
ekonomiska ramen för anstaltens egen forskningsverksamhet, den s. k.
nettoutgiften (belastningen på avlönings- och omkostnadsanslagen minskad
med beställningsinkomsterna), har varit i stort sett oförändrad sedan
budgetåret 1956/57. Den blev då 1,2 milj. kr. och har fr. o. m. budgetåret
1962/63 varit 1,3 milj. kr.
Beställningsvolymen för försvarets behov kan antas komma att sjunka
successivt i samband med att undersökningarna för flygplan 37 slutföres.
För 1966/67 och 1967/68 räknas i dagens läge preliminärt med en
beställningsvolym för försvaret på högst 7 milj. kr. för år. För budgetåret
1963/64 uppgick denna till ca 10 milj. kr. och kan för budgetåren
1964/65 och 1965/66 beräknas uppgå till ca 8 milj. kr. resp. 7,5 milj. kr.
Huruvida nedgången i beställningsvolymen för försvaret i någon utsträckning
kan kompenseras genom ökning av uppdragsverksamheten för övriga
beställare är ovisst. Inkomsterna från sådana beställare uppgick 1962/63
till 77 000 kr. och 1963/64 till 335 000 kr. För 1965/66 har jag beräknat
dessa inkomster till 1 milj. kr. Någon ökning av nettoutgiften för nästa
budgetår har jag inte ansett mig kunna tillstyrka.
Försöksanstaltens uppgifter och verksamhetens omfattning på längre
sikt bör med anledning av den sannolika nedgången i beställningsvolymen
bli föremål för förnyad bedömning. En sådan påkallas även av utvecklingen
på den civila flygteknikens och luftfartens område. För ändamålet
bör en särskild utredning tillkallas.
Utredningen bör söka kartlägga behovet av flygteknisk forsknings- och
försöksverksamhet inom landet för såväl militära som civila ändamål.
Utredningen bör vidare söka fastställa storleken av den totala provningsoch
försökskapaciteten inom landet på området och hur denna från statens
synpunkt kan utnyttjas mest rationellt. Finner utredningen härvid att
försöksanstaltens resurser inte blir fullt utnyttjade bör utredningen överväga
hur denna överkapacitet bör användas. Särskilt bör uppmärksammas
om anstaltens resurser i ökad utsträckning kan utnyttjas för behov
inom industri, kommunikationsväsen eller andra delar av näringslivet inom
Sverige och i utlandet.
Med utgångspunkt i sålunda framtaget utredningsresultat bör utredningen
bedöma verksamhetens önskvärda omfattning och de därav betingade
organisatoriska formerna för verksamheten. Vid dessa överväganden
bör uppmärksammas i vad mån försöksanstaltens utgifter skall täckas
av inkomster och hur formerna för verksamhetens finansiering bör
påverka organisationen.
Utredningen har under tiden juli—oktober 1965 hållit tre plenarsammanträden
samt genomfört ett stort antal diskussioner för att informera
118
Kommittéer: Försvarsdepartementet
Fö: 29
experter och inblandade parter, såsom statskontoret, byggnadsstyrelsen,
flygförvaltningen, försvarets forskningsanstalt, flygtekniska försöksanstalten,
tekniska högskolan, m. fl. om direktivens innehåll.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
119
S: 1
Riksdagsberättelsen år 1966
Socialdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1965
1. Barnanstaltsutredningen (1963:1 5; 1964:1 15; 1965:1 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 maj 1958 för att undersöka
möjligheterna att vid anstalter med barnklientel så långt möjligt
uppnå enhetlighet i fråga om standarden i olika avseenden samt för utredning
av andra därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn.
den 14 maj 1958):
Wallentheim, Annie E. E., led. av I kamm., ordförande;
Eriksson, Nancy M., led. av II kamm.;
Granath, K.-E., barnavårdsdirektör;
Hallerby, N. E., redaktör;
Kaijser, R. G. S., lasaretts!äkare, led. av I kamm.;
Nilsson, L. G., landstingsdirektör;
Winther, O. W. G., departementssekreterare.
Experter (för vissa frågor):
Michanek, G. E„ sekreterare;
Sandels, Stina K., laborator;
Schyl-Sekund, Gertrud S., forskningsassistent.
Sekreterare:
Åsberg, L. E., sekreterare.
Biträdande sekreterare:
Karlsson, U., sekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1959:1 S 23; 1962:1 S 8.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit tio sammanträden.
Utredningen har den 14 oktober 1965 avgett sitt betänkande II, benämnt
»Barn på anstalt» (SOU 1965:55 samt Stencil S 1965: 1).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Mentalsjukvårdens personaldelegation
(1963:1 In 21; 1964:1 19; 1965 :1 16)
Kungl. Maj:t bemyndigade den 5 juni 1959 och den 17 maj 1963 chefen
för inrikesdepartementet att, såvitt nu är i fråga, tillkalla högst åtta sakkunniga
för att såsom en särskild delegation biträda dåvarande mentalsjuk
-
120
Kommittéer: Socialdepartementet
S: 3
vårdsberedningen vid utredning rörande personalorganisationen vid statens
mentalsjukhus jämte därmed sammanhängande spörsmål. Genom beslut
den 28 juni 1963 förordnade Kungl. Maj :t, att personaldelegationen skulle
fortsätta sitt arbete såsom en självständig utredning, som hade att direkt till
chefen för socialdepartementet redovisa sitt arbete.
De tillkallade är följande:
Dahlgren, I. J. G., förbundsdirektör, ordförande;
Åmark, C. E., docent, överläkare, vice ordförande;
Andrée, T. E., landstingsman;
Emers, Jane I. J., byrådirektör;
Enmark, A., förbundsordförande;
Persson, S., ombudsman;
Persson, S. B., sjukhusdirektör;
Söderqvist, B. O. A., expeditionschef.
Personlig suppleant för Söderqvist:
Nygren, G. I., sjukhusdirektör.
Experter:
Franzén, Margareta, kurator;
Israel, J., docent;
Nordman, L. O., överläkare;
Olsson, Gertrud, instruktionssköterska;
Royen, S. N. H., organisationsdirektör;
Zetterström Lagervall, Ingegerd M., direktör.
Sekreterare:
Fägring, R. S., sjukhusdirektör (t. o. m. 28 februari 1965).
Biträdande sekreterare:
Andersson, K. B. G., notarie.
Direktiven för delegationen, se, i tillämpliga delar, 1960: I In 49.
Delegationen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 18 sammanträden.
Delegationen har den 9 augusti 1965 avgett sitt huvudbetänkande, benämnt
»Mentalsjukhusens Personalorganisation Del II Målsättning och Utformning»
(SOU 1965: 50).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Kroppssjukvårdens statsbidragsutredning
(1963:1 In 23; 1964:1 22; 1965:1 17)
Tillkallade den 13 maj 1960 enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1
april 1960 för att verkställa översyn av statsbidragssystemet på kroppssjukvårdens
område jämte därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och
Inrikes tidn. den 8 april 1960) samt — utvidgat uppdrag jämlikt Kungl.
121
S: 3 Riksdagsberättelsen år 1966
Maj:ts beslut den 13 september 1963 —- jämväl översyn av utgående statsbidrag
till psykiatriska lasarettskliniker, till anstalter för lättskötta psykiskt
sjuka, psykiskt efterblivna, epileptiker, psykopatiska och nervösa barn samt
till psykisk barna- och ungdomsvård ävensom de övriga statsbidrag, som utredningen
finner kunna behandlas i förevarande sammanhang:
Olsson, S. O. B., generaldirektör, ordförande;
Björkqvist, E. G. A., f. d. överdirektör;
Dahlgren, I. J. G., förbundsdirektör;
Lindberg, N. O., kansliråd;
Olerud, E. H., sekreterare;
Söderqvist, B. O. A., expeditionschef.
Sekreterare:
Esseen, J. Å. B., landstingssekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1961: I In 42.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 4 sammanträden
under tillsammans 6 dagar.
Utredningen har den 30 december 1965 avgett betänkande, benämnt »Förenklad
statsbidragsgivning till sjukvården» (utkommer av trycket i början
av år 1966).
Utredningens uppdrag är därmed slutfört.
4. Centrala rehabiliteringsberedningen (CRB)
(1963:1 18; 1964:1 30; 1965:1 25)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 december 1961 för
att pröva frågor om den ändamålsenliga organisationen och samordningen
av rehabiliteringsverksamheten (se Post- och Inrikes tidn. den 11 januari
1962):
Apelqvist, K. A. S., direktör, ordförande;
Ekendahl, Sigrid M. E., ombudsman, led. av II kamm.;
Forssman, S. P. M., professor;
Hirsch, C., professor;
Hultström, L. A. I., överdirektör;
Lindvall, H„ kommunalråd;
Montan, K. J. A., kanslichef;
Olsson, B. K., förbundsdirektör.
Experter:
Fägring, R. S., sjukhusdirektör;
Åkerblad, B. I., överläkare.
Sekreterare och chef för kansliet:
Lundgren, Ann-Margret, byrådirektör.
122
Kommittéer: Socialdepartementet
S: 6
Biträdande sekreterare:
Åhs, S. S. F., konsulent.
Direktiven för beredningen, se 1963: I S 18.
Beredningen har sedan den 1 november 1964 hållit två sammanträden
och ett antal delegationssammanträden.
Beredningen har den 30 juni 1965 avgett betänkandet »Samordnad rehabilitering,
del III, Rehabiliteringsinsatser i näringslivet» (SOU 1965:57).
Beredningens uppdrag är därmed slutfört.
5. Socialstyrelseutredningen (1963:1 20; 1964:1 31; 1965:1 26)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 mars 1962 för att utreda
och framlägga förslag rörande socialstyrelsens organisation (se Postoch
Inrikes tidn. den 22 mars 1962):
Engström, G. T., häradshövding.
Experter:
Forslund, E. B., kansliråd;
Stenkula, C. G., socialdirektör hos Lunds stad;
Sturkell, C.-E., tf byråchef;
Sverne, T. E., bitr. häradshövding.
Sekreterare:
Nissen, L. S. Veronika, byrådirektör.
Direktiven för utredningen, se 1963:1 S 20 och 1965:1 S 26.
Utredningen har under tiden november 1964—juni 1965 hållit nio sammanträden,
varav tre delvis gemensamma med MCA-utredningen.
Utredningen har den 22 juni 1965 tillsammans med MCA-utredningen (se
6.) avgett betänkandet »Hälso- och socialvårdens centrala administration»
(SOU 1965:49). Betänkandet omfattar socialstyrelseutredningens förslag
rörande socialstyrelsens organisation, MCA-utredningens förslag rörande
den centrala medicinaladministrationens organisation och arbetsuppgifter
samt av utredningarna gemensamt upprättat förslag till ett för socialvård
och medicinalväsende gemensamt verk.
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Utredningen om medicinalväsendets centraladministration (MCAutredningen)
(1963:1 In 47; 1964:1 36; 1965:1 30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 september 1962
för att verkställa utredning angående organisationen och arbetsuppgifterna
för medicinalstyrelsen och till styrelsen knutna organ (se Post- och Inrikes
tidn. den 5 oktober 1962):
Nyström, P. I., landshövding, ordförande;
Engcl, A. G. W., generaldirektör;
Rexcd, B. A., professor;
123
S: 6
Riksdagsberättelsen år 1966
Sandberg, H. A. S., landstingsdirektör;
Sterner, R. M. E., generaldirektör;
Wihlborg, H. H., byråchef, tillika sekreterare.
Expert:
Sjöström, Å. B., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Holmsten, R. G., förste byråsekreterare;
Brytting, O. E., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 1 februari 1965).
Direktiven för utredningen, se 1963: I In 47 och 1965; I S 30.
Utredningen har under tiden november 1964—juni 1965 hållit sju sammanträden,
varav tre delvis gemensamma med socialstyrelseutredningen.
Utredningen har den 22 juni 1965 tillsammans med socialstyrelseutredningen
(se 5.) avgett betänkandet »Hälso- och socialvårdens centrala administration»
(SOU 1965:49).
Uppdraget är därmed slutfört.
7. 1962 års utredning angående högstadieundervisningen för rörelsehindrade
m. m. (1963:1 In 48; 1964:1 37; 1965:1 31)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 16 november 1962 för att utreda
organisationen av högstadieundervisningen för vissa handikappade
elever m. m.:
Anneli, E. G., överdirektör;
Sundmark, B. V., byrådirektör.
Expert:
Söderkvist, S. V. K., skolkonsulent.
Direktiven för utredningen, se 1963:1 In 48 och 1965:1 S 31.
Utredningen, som avgett sina betänkanden under år 1964 och därefter
biträtt med uppgifter inom socialdepartementet, har upphört vid utgången
av augusti månad 1965.
8. Nordisk kommitté för utbildning i sjukhusadministration (1964: I 41;
1965: I 35)
Tillkallade av Kungl. Maj:t den 1 mars 1963 att såsom svenska ledamöter
deltaga i en nordisk utredning av frågan om en gemensam nordisk utbildning
av sjukvårdsadministratörer, föranledd av nordiska rådets rekommendation
nr 1/1963:
Bergman, R. K., med. dr., f. d. medicinalråd;
Olvén, B., landstingsdirektör;
Rahm, A. H. B., överdirektör.
Utredningen har den 12 mars 1965 avgett betänkande, benämnt »Utbildning
av sjukhusadministratörer i Norden» (NU 1965: 6).
Uppdraget är därmed slutfört.
124
Kommittéer: Socialdepartementet
Ss 10
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1966
9. Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande (1963:1 In
14; 1964:I 9; 1965:I 10)
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 24 september 1943.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 30 september 1949, den 30
december 1953, den 14 februari 1958 och den 9 januari 1959:
Birke, G. E., med. doktor, f. d. riksdagsman, ordförande (avliden den 4 juni
1965);
Dahlberg, G., f. d. överdirektör, ordförande (fr. o. m. den 10 september
1965);
Hellerström, S. C. A., professor;
Kugelberg, E. K. H., professor;
af Malmborg, R., byggnadsråd;
Pehrson, C. G., sjukvårdsdirektör;
Sjögren, N. T., f. d. byråchef.
Sekreterare:
Jeppsson, J. T., departementssekreterare.
Byggnadschef:
Hagskog, E. H., byggnadsingenjör.
Lokal: Karolinska sjukhuset; tel. 33 41 57, 33 99 17.
Direktiven för kommittén, se 1944: I E 24.
Under oktober 1965 har de båda personalbostadshusen tagits i bruk.
Projekteringsarbetet för andra etappens ombyggnad av radiumhemmet,
ombyggnad av isotoplaboratoriet samt nybyggnad för en högvoltstation har
fortsatt under 1965. Vissa förberedande arbeten för högvoltstationen har
påbörjats.
Under tiden den 5 juni—den 9 september 1965 har ordförandeskapet uppehållits
av kommitténs vice ordförande, f. d. överdirektör G. Dahlberg.
Kommittén har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit nio
sammanträden in pleno, varjämte arbetsutskottet sammanträtt vid ett flertal
tillfällen.
10. Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande (1963:1
In 15; 1964: I 10; 1965:I 11)
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 30 juni 1952.
Av Kungl. Maj:t förordnade ledamöter:
Boman, K. E. K., lantbrukare, led. av I kamm.;
Grömvall, A. J. T., professor, styresman för akademiska sjukhuset i Uppsala,
vice ordförande;
125
Ss 10
Riksdagsberättelsen år 1966
Hedengren, S.-O. G., departementsråd (t. o. in. den 30 juni 1965);
Lindberg, U. G., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 1 juli 1965);
Löfberg, J.-H., akademiräntmästare.
Av Uppsala läns landstings förvaltningsutskott utsedda ledamöter:
Carlsson, A. G. A., landstingsråd, ordförande;
Bergman, Å., l:e assistent, landstingsman;
Ericson, T. W., lantbrukare, landstingsman;
Nordlander, N. B., överläkare, landstingsman.
Experter:
Aare, S. Th. B., byråchef;
Fors, S. R., byråchef;
Pehrson, C. G., sjukvårdsdirektör;
Roempke, S. O., bitr. länsarkitekt;
Skoog, T. G., professor;
Ström, G. O. F., professor;
Thyresson, N., professor;
Tynelius, E. G. A., intendent.
Chef för kommitténs kansli:
Trapp, A. A. L.
Sekreterare:
Werner, K. A. G., assistent (t. o. m. den 31 oktober 1964);
Wikström, S. R. ö., assistent (fr. o. m. den 1 februari 1965).
Adresser:
Kansli: Slottsgränd 1, Uppsala, tel. 018/11 70 83, 12 52 70, 14 26 61,
14 04 03, 11 04 82, 11 10 00/1391.
Ordförande: Uppsala läns landsting, Uppsala.
Sekreterare: Slottsgränd 1, Uppsala.
Kommittén har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit sex
sammanträden, varjämte arbetsutskottet sammanträtt vid 26 tillfällen.
Instruktionen för kommittén, se 1965: I S 11.
Kommittén har under år 1965 fortsatt arbetet med sjukhusets utbyggande
enligt av Kungl. Maj :t den 28 juli 1958 godkänt förslag till reviderad
generalplan. Under året har sålunda vissa lokaler färdigställts för olika ändamål.
Vidare har kommittén planerat fortsatt utbyggnad av sjukhuset.
Efter samråd med sjukhusets direktion har under 1965 utarbetats och
sedermera undertecknats ett avtal med Uppsala stads industriverk om leverans
från den 1 oktober 1966 av s. k. fjärrvärme till sjukhuset. Avtalet,
som godkänts av Uppsala läns landsting, har den 30 juni 1965 underställts
Kungl. Maj :t för godkännande.
126
Kommittéer: Socialdepartementet
Sj 11
11. Karolinska sjukhusets utrustningskommitté (1963: 1 In 17; 1964: I 12;
1965:1 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 mars 1955 för att
handha de frågor om utrustning av nytillkommande kliniker och institutioner
vid karolinska sjukhuset, som hänskjutes till kommittén för handläggning:
Aare,
S. Th. B., byråchef, ordförande;
Birke, G. E., med. doktor, f. d. riksdagsman (avliden den 4 juni 1965);
Edwall, E. H. A., kamrerare;
Johansson, O. F., avdelningsdirektör.
Experter:
Dahlström, Greta, byrådirektör;
Ericsson, H. M., laborator.
Sekreterare:
Jeppsson, J. T., departementssekreterare.
Lokal: Wenner-Gren Center, Sveavägen 166; tel. 34 80 65, 34 81 65 eller
växel 34 05 00.
Upphandling av utrustning för bakteriologiska, kemiska och fysiologiska
centrallaboratorierna, blodgivarcentralen, alkoholkliniken, institutionen för
teoretisk alkoholforskning, nervklinikerna, allergologiska kliniken, radiumhemmet
(första byggnadsetappen) och personalbostadshusen har fortskridit
enligt uppgjord plan.
Förslag till komplettering av utrustningen för neuroradiologiska avdelningen
ävensom förslag till utrustning för neuroradiologisk forskning har
överlämnats den 1 oktober 1965. Preliminärt utrustningsförslag för laboratorium
för neurofysik har upprättats. Arbetet med upprättande av utrustningsprogram
för vissa andra lokaler i nervklinikernas laboratorieflygel
pågår.
Genom beslut den 18 september 1963 har Kungl. Maj:t uppdragit åt
kommittén att handha frågan om anskaffning av utrustning för serafimerlasarettet
i samband med om- och tillbyggnaden samt upprustningen av
lasarettet.
Utrustningsanskaffning till medicinska kliniken (etapp 1), kliniskt fysiologiska
och kliniskt kemiska centrallaboratorierna, anestesiavdelningen
och sjukhusapoteket pågår.
Förslag till utrustning för röntgenavdelningen har överlämnats den 22
mars 1965. Det återstående utrustningsbehovet för serafimerlasarettet har
redovisats den 23 september 1965, då utrustningsförslag framlagts för medicinska
kliniken (etapp 2), kirurgiska kliniken, kliniskt bakteriologiska
centrallaboratoriet, fysioterapiavdelningen, konsultavdelningcn, hus H, fotoavdelningen,
djuravdelningen, centralförrådet och parkavdelningen.
127
S: 11
Riksdagsberättelsen år 1966
Kommittén har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 18 sammanträden,
varjämte kommitténs arbetsutskott sammanträtt vid ett flertal
tillfällen.
12. Socialpolitiska kommittén (1963:1 6; 1964:1 16; 1965:1 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 maj 1958 för en
socialpolitisk översyn (se Post- och Inrikes tidn. den 4 juni 1958):
Michanek, E. N., generaldirektör, ordförande;
Bengtson, T. S., redaktör, led. av I kamm.;
Bengtsson, S. B. I., led. av II kamm.;
Bystedt, Britt-Marie, sekreterare i Sveriges industriförbund;
Gustafsson, Å. G., departementsråd;
Hallström, II. G. F., ordförande i Svenska kommunalarbetareförbundet;
Hydén, S. O., direktör i Försäkringsbolaget Pensionsgaranti;
Nyhage, H. B., folkskollärare, f. d. riksdagsman;
Rimmerfors, A. E„ led. av II kamm.;
Sjövall, Elisabet, poliklinikläkare, led. av II kamm.
Experter:
Björhammar, C. A., byråchef;
Holmstedt, G. F., avdelningsdirektör;
Odelberg, A. A., med. dr;
Peterson, L. E., statssekreterare;
Steneborn, H. A., förste länsassessor;
Svenson, S. G., departementsråd;
Tranell, E. O. B., byråchef;
Äström, L.-Å. E., statssekreterare.
Huvudsekreterare:
Forslund, E. B., kansliråd.
Lokal: Socialdepartementet; tel. (sekr.) lokalsamtal växel 22 45 00, rikssamtal
växel 23 62 00 (ankn. 1125); (bitr. sekr.) tel. 20 79 32.
Direktiven för kommittén, se 1959:1 S 24.
Kommittén har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit två sammanträden.
Arbetet har under 1965 berört förslag till vårdlag.
Kommittéarbetet beräknas bli slutfört under första halvåret 1966.
13. Mentalsjukvårdsberedningen (1963: I In 21; 1964: I 18; 1965: I 15)
Kungl. Maj :t bemyndigade den 5 juni och den 29 oktober 1959 chefen för
inrikesdepartementet bl. a. att tillkalla dels högst sju sakkunniga att såsom
en särskild beredning inom inrikesdepartementet biträda vid handläggning
av frågorna om mentalsjukvårdens utbyggande och upprustning jämte där
-
128
Kommittéer: Socialdepartementet S: 13
med sammanhängande spörsmål dels ock en delegation om högst nio ledamöter
för att biträda beredningen vid handläggning av byggnads- och utrustningsfrågor
(se Post- och Inrikes tidn. den 16 juli 1959). Genom beslut
den 28 juni 1963 förordnade Kungl. Maj :t med tillämpning fr. o. m. den
1 juli 1963, att mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation
skulle upplösas samt att åt nämnda delegation lämnade uppdrag
i stället skulle avse mentalsjukvårdsberedningen. Antalet ledamöter i mentalsjukvårdsberedningen
fastställdes därvid till högst nio. Kungl. Maj:t bemyndigade
den 4 december 1964 chefen för socialdepartementet att medgiva,
att en ledamotsplats i beredningen finge, vid behandling av fråga av
särskild betydelse för visst landstingsområde, avses för en av vederbörande
landstingskommuns förvaltningsutskott utsedd representant för landstingskommunen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1963:
Brunnberg, H. A., professor, ordförande;
Andrée, T. E., landstingsman;
Enmark, A., förbundsordförande;
Lindh, T. B. E., byråchef;
Lundquist, G. A. R„ laborator, överläkare;
Olsson, B. K., förbundsdirektör;
Sälde, K. A. H., t. f. medicinalråd;
Söderqvist, B. O. A., expeditionschef;
Andersson, K. B. G., sekreterare (suppl. för Söderqvist fr. o. m. den 9 juli
1965);
Nygren, G. I., sjukhusdirektör (suppl. för Söderqvist t. o. m. den 8 juli
1965).
Experter:
Aare, S. Th. B., byråchef;
Björck, P. B. T., med. doktor;
Blomberg, K.-E. G., t. f. byrådirektör;
Bunner, T. Å. G., byggnadsråd;
Frey, T. S:son, professor, överläkare;
Gerle, B. O., docent, överläkare;
Hedvall, Rut, instruktionssköterska;
Lagervall, A. G., byrådirektör;
Larsson, T. K. L., försäkringsdirektör, med. dr;
Lindberg, U. G., t. f. avdelningsdirektör;
Ljungberg, E. G. L„ docent, överläkare;
Marknäs, N. S. V., avdelningsdirektör;
Mårdh, G. A., byggnadsråd;
Nygren, G. I., sjukhusdirektör (fr. o. m. den 9 juli 1965);
Rylander, C. G., professor;
5 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt.
Riksdaffsberättelsen
129
S: 13
Riksdagsberättelsen år 1966
Sjunnesson, N. S., f. d. sjukhusintendent;
Strandlund, K. B., byrådirektör;
Wadenstein, L. H„ sjukhusintendent;
Wretmark, G. E., docent, överläkare;
Åmark, C. E., docent, överläkare.
Sekreterare:
Frithiof, L.-A., departementssekreterare;
Gran, B. E. V., förste byråsekreterare.
Hos beredningen anställda:
Karlsson, E. O. A., assistent;
Eklund, H. H., assistent.
Lokal: Sveavägen 13—15, Stockholm C; tel. 54 05 60 (växel), 11 78 95
(departementssekreteraren Frithiof).
Direktiven för beredningen, se, i tillämpliga delar, 1960: I In 49.
Genom beslut den 3 juni 1965 har Kungl. Maj :t uppdragit åt beredningen
att framlägga förslag till fortsatt upprustning av mentalsjukvården.
Beredningen har vid förhandlingar med ett flertal landsting diskuterat
frågan om mentalsjukvårdens organisation m. m. inom resp. landstingsområden.
I enlighet med de i prop. 1963: 171 därom uppdragna riktlinjerna verkställer
beredningen vissa erforderliga utredningar för förhandlingsarbetet i
samband med huvudmannaskapsreformen.
Beredningen har i samråd med medicinalstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen
undersökt olika förläggningsmöjligheter för nytt skolhem för
undervisning och vård av flickor med komplicerad utvecklingshämning,
avsett att ersätta skolhemmet Söderhaga i Huddinge kommun. Beredningen
har beslutat föreslå att det nya hemmet förläggs till Åtvidaberg.
Beredningen har efter samråd med bl. a. vederbörande landsting i en den
13 september 1965 dagtecknad promemoria (stencil) avgivit förslag angående
regionindelning av vården av vissa grupper psykiskt efterblivna.
Utarbetande av regionplaner pågår för specialvården av vissa andra kategorier,
som angivits i punkt 4 i de i prop. 1963: 171 intagna allmänna bestämmelserna
för landstingskommunernas övertagande av statens mentalsjukvård.
Beredningens expertgrupp för den öppna vården har fortsatt sitt uppdrag
att utreda frågan om en organiserad öppen vård vid mentalsjukhusen. Försöksverksamhet
med dagsjukhusvård och öppna mottagningar ävensom industriell
arbetsterapi har fortsatt vid vissa sjukhus.
Beredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 35 sammanträden.
Härjämte har olika expertdelegationer hållit ett flertal sammanträden.
130
Kommittéer: Socialdepartementet
S: 13
14. Utredning för översyn av 195k års lag om undervisning och vård av
vissa psykiskt efterblivna (1963: I In. 21; 1964: I 23; 1965: I 18)
Kungl. Maj:t har den 2 februari 1961 uppdragit åt mentalsjukvårdsberedningen
att verkställa en översyn av 1954 års lag om undervisning och värd
av vissa psykiskt efterblivna jämte därmed sammanhängande spörsmål.
Den 7 februari 1963 har av chefen för inrikesdepartementet tillkallats chefen
för rättsavdelningen i inrikesdepartementet S. F. Nordlund att såsom
expert biträda mentalsjukvårdsberedningen med särskild uppgift att i ordförandes
ställe leda beredningens arbete med översyn av nämnda lag. Därefter
bar Kungl. Maj :t den 28 juni 1963 uppdragit åt Nordlund att såsom
särskild sakkunnig och med biträde av de experter och sekreterare, som tidigare
för detta ändamål tillkallats åt mentalsjukvårdsberedningen, fullfölja
ifrågavarande översyn. Sålunda har tillkallats:
Nordlund, S. F., rättschef.
Experter:
Forssman, H. A., professor, överläkare;
Granath, K.-E., barnavårdsdirektör;
Grunewald, K. R., överinspektör;
Källner, C.-G. G., hovrättsassessor;
Larsson, J. M. I. A., rektor;
Nordfors, G. M., rektor (suppl. för Larsson);
Wessman, O. L. S., särskolinspektör.
Sekreterare:
Holmberg, N. E. G., hovrättsassessor.
Lokaler: Inrikesdepartementet; tel. 22 45 00 (Nordlund); socialdepartementets
kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7; tel. 21 02 27 (sekreteraren).
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 sammanträtt
19 dagar. U
Utredningen beräknar att i januari 1966 avge betänkande med förslag till
lag angående omsorger om psykiskt utvecklingshämmade.
För utredningen återstår därefter att utarbeta förslag till visså författningsbestämmelser.
Arbetet därmed beräknas bli slutfört under första kvartalet
1966.
15. 1961 års utredning om effektivare åtgärder för vård utom skola av
ungdomsvårdsskoleelever (1963: I 25; 1964: I 25; 1965: I 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1961 för utredning
av frågan om effektivare åtgärder för vård utom skola av ungdomsvårdsskoleelever
m. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 11 juli 1961):
Rosén, Göta, byråchef, ordförande;
131
S: 15
Riksdagsberättelsen år 1966
Sjövall, Elisabet, med. lic., led. av II kamm.;
Tågmark, A., f. d. rektor.
Experter;
Gordan, K., fil. lic.
Grunewald, K. R., med. lic., t. f. överinspektör.
Sekreterare:
Holmberg, S. E., jur. kand.
Biträdande sekreterare:
Nilsson, K. G., byrådirektör (t. o. m. den 26 oktober 1965);
Eklund, Lisbeth, kurator (fr. o. m. den 1 november 1965).
Lokal: Socialstyrelsen, Klarabergsgatan 6011, tel. 22 12 00.
Direktiven för utredningen, se 1961: I S 21 och 1965: I S 19.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit åtta
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas avslutas under första kvartalet år 1966.
16. Yrkesskadeutredningen (1963: I 16; 1964: I 26; 1965: I 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1961 för att
göra en översyn av lagstiftningen om yrkesskador (se Post- och Inrikes
tidn. den 19 juli 1961):
Samuelsson, G. Y., generaldirektör, ordförande;
Hultström, L. A. I., överdirektör;
Hydén, S. O., direktör;
Nilsson, H., ombudsman;
Werner, G., direktör.
Experter:
Bruno, G. F., t. f. överdirektör;
Engström, M., byråchef;
Wentz, N. O., hovrättsassessor.
Sekreterare:
Blomdahl, S., t. f. försäkringsråd.
Lokal: Försäkringsrådet, Nybrogatan 57; tel. 60 94 59 eller 61 26 40.
Direktiven för utredningen, se 1962: I S 22.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 i sin helhet
hållit nio sammanträden. Därjämte har vid ett flertal tillfällen överläggningar
ägt rum mellan ordföranden, enskilda ledamöter och experter.
Den 5 november 1964 överlämnade utredningen till departementschefen
en promemoria (stencil) angående avvecklingen av de ömsesidiga socialförsäkringsbolagen.
Förslag härom antogs av 1965 års riksdag (prop. 1965:
45; L2U 41; rskr 229).
Utredningen beräknar att i början av år 1966 avlämna ett betänkande
132
Kommittéer: Socialdepartementet S: 18
med förslag till yrkesskadelag, avsedd att ersätta 1954 års lag om yrkesskadeförsäkring.
Därefter kommer utredningen att under år 1966 slutföra
sitt arbete med ett betänkande rörande den del av yrkesskadelagstiftningen
som är baserad på finansiering genom statsmedel.
17. Utredning rörande driftsbokföring vid karolinska sjukhuset m. m.
(1965:I 21)
Tillkallad den 13 februari 1963 jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den
30 juni 1961 för utredning rörande driftsbokföring vid karolinska sjukhuset:
Öberg,
P.-E., finanssekreterare.
Expert:
Melcherson, E., biträdande sjukhusintendent.
Sekreterare:
Bladh, S., landstingskamrerare.
Lokal: Stockholms läns landsting, Råsundavägen 3, Solna 1, tel. 82 03 00.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1966.
18. Samarbetskommittén för behandling av frågan om utbildning av viss
sjukvårdspersonal (1963:1 In 29; 1964: I 27; 1965: I 22)
Kungl. Maj :t har den 30 juni 1961 uppdragit åt medicinalstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen
och överstyrelsen för yrkesutbildning att i samråd
med vederbörande kommunförbund snarast möjligt anordna utbildning för
eller i förekommande fall utöka befintlig utbildning för laboratoriepersonal,
röntgenpersonal och annan sjukvårdspersonal, som kan avlasta eller ersätta
personal med sjuksköterskeutbildning.
Ämbetsverken har för uppdragets fullgörande tillsatt en samarbetskommitté,
till vilken också tillfälliga experter knutits. Samarbetskommittén består
f. n. av företrädare för medicinalstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,
skolöverstyrelsen, Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet, yrkesutbildningsberedningen,
1962 års utredning angående sjuksköterskeutbildningen
och statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor.
Sekreterare:
Strandberg, Margit, byrådirektör (t. o. m. den 19 mars 1965).
Ebert, Siv, förste byråsekreterare.
Lokal: Skolöverstyrelsen, Hantverkargatan 25, Stockholm K; tel. 22 70 00.
Samarbetskommittén har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit
två sammanträden. Därutöver har en av samarbetskommittén tillsatt arbetsgrupp
hållit sex sammanträden.
133
S: 18
Riksdagsberättelsen år 1966
Samarbetskommittén har i april 1965 avgett en promemoria angående utbildningsfrågor
inom vårdyrken.
Kommitténs arbete som samarbetsorgan fortsätter.
19. Smittlagstiftningsutredningen (1963: I In 31; 1964: I 28; 1965: I 23)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 november 1961 för
att verkställa översyn av lagstiftningen om smittsamma sjukdomar jämte
därmed sammanhängande spörsmål:
Rahm, A. H. B., överdirektör.
Experter:
Albinsson, N. G., landstingsdirektör;
Dahlström, G., docent, överläkare;
Ehinger, A., länsläkare;
Friis, M., sjukhusdirektör;
Hellerström* S. C. A., professor;
Ström, J., professor;
Tottie, M., med. lic.;
Zetterberg, B. I., professor.
Sekreterare:
Langton, A. B., t. f. byråchef.
Lokal: Medicinalstyrelsen; tel. 22 67 00.
Direktiven för utredningen, se 1962: I In 43.
Utredningsmannen har under tiden december 1964—november 1965 hållit
tio sammanträden med olika grupper av experterna.
Utredningens arbete beräknas avslutas under år 1966.
20. 1961 års sjukförsäkringsutredning (1963:1 17; 1964:1 29; 1965:1 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 december 1961 för
att verkställa översyn av sjukförsäkringslagen m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 4 januari 1962):
Persson, Y., förbundsordförande, ordförande;
Edström, G. G. S., professor, led. av I kamm.;
Kaijser, R. G. S., överläkare, led. av I kamm.;
Malm, E., försäkringsdomare;
Olofsson, G., departementsråd;
Pettersson, H., lantbrukare, led. av I kamm.;
Skantz, Anna-Greta, ombudsman, led. av II kamm.
Experter:
Osvald, O. K., medicinalråd (t. o. m. den 28 december 1965);
Swarén, Ulla, apotekare;
134
Kommittéer: Socialdepartementet
S: 21
Blom, Å., byrådirektör (fr. o. m. den 22 september 1965).
Sekreterare:
Bolling, G. H., avdelningschef (fr. o. in. den 1 oktober 1965);
Halidén, E. G., ombudsman (fr. o. m. den 1 februari 1965);
Mårdell, Birgit, byrådirektör (t. o. m. den 31 mars 1965);
Perenius, E. L., sekreterare.
Lokal: Kungsgatan 55v, Stockholm C; tel 20 51 79.
Direktiven för utredningen, se 1963: I S 17.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 21 sammanträden,
omfattande tillsammans 26 sammanträdesdagar. överläggningar
har ägt rum med företrädare för myndigheter och organisationer.
Utredningen har den 10 december 1964 avgett betänkande, benämnt
»Tandvårdsförsäkring» (SOU 1965:4). Utredningen avser att framlägga
övriga förslag i etapper.
Utredningens arbete beräknas fortsätta under år 1966.
21. 1962 års utredning angående sjuksköterskeutbildningen (1963: I In 41;
1964: I 32; 1965: I 27)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 mars 1962 för översyn
av sjuksköterskeutbildningen och därmed sammanhängande spörsmål
(se Post- och Inrikes tidn. den 12 april 1962):
Rydback, A. V. L., överdirektör; ordförande;
Albinsson, N. G., landstingsdirektör;
Binett, E., förbundssekreterare;
Biörck, K. G. W., professor;
Ivärrlander, E. H., led. av II kamm.;
Lindström, Alice, rektor;
Zetterström Lagervall, Ingegerd M., direktör.
Experter:
Anderson, Astrid, l:e byråinspektör (fr. o. m. den 20 januari 1965);
Andrell, B. Maria (Majsa) K., byrådirektör;
Arosenius, K. E., docent (fr. o. m. den 20 januari 1965);
Björinder, H. K. E., sekreterare;
Björnegård, Gudrun, bitr. rektor;
Bottiger, L. E., docent (fr. o. m. den 20 januari 1965);
Dahlbeck, Marianne, leg. sjuksköterska (fr. o. m. den 20 januari 1965);
Eklund, Svea, kliniklärare (fr. o. m. den 20 januari 1965);
Eländer, K. O., utbildningschef;
Emers, Jane, I. J., t. f. byrådirektör (fr. o. m. den 20 januari 1965);
Ericsson, Dagmar, föreståndare (fr. o. m. den 20 januari 1965);
Forslund, K. E., konsulent;
135
S: 21
Riksdagsberättelsen år 1966
Glimvik, Margareta, leg. sjuksköterska (fr. o. m. den 15 november 1965);
Halldin, M. A. B., docent (fr. o. m. den 20 januari 1965);
Haeggström, E. M. Å., kanslidirektör (fr. o. m. den 1 december 1965);
Henschen, Kerstin, kliniklärare (fr. o. m. den 20 januari 1965);
Israel, J., docent;
Johansson, J. H., docent (fr. o. m. den 20 januari 1965);
Kraepelien, S., docent (fr. o. m. den 20 januari 1965);
Lindquist, Kerstin, instruktionssköterska (fr. o. m. den 20 januari 1965);
Magnusson, D. N., laborator;
Magnusson, Gunnel, instruktionssköterska (fr. o. m. den 20 januari 1965);
Mollstedt, B. O., 2:e stadsläkare (fr. o. m. den 20 januari 1965);
Naeslund, J. S., lektor;
Ohlin, Inga Britta, studieledare (fr. o. m. den 20 januari 1965);
Olsson, Gertrud, l:e föreståndare (fr. o. m. den 20 januari 1965);
Rabo, Mäjt, sekreterare;
Stenberg, K. E., överläkare (fr. o. m. den 20 januari 1965);
Hellung Strohl, Eva, kliniklärare (fr. o. m. den 20 januari 1965);
Sälde, K. A. H., t. f. medicinalråd (fr. o. m. den 20 januari 1965);
von Walden, Dagmar, leg. sjuksköterska (fr. o. m. den 20 januari 1965);
östling, Berit, bitr. rektor (fr. o. m. den 20 januari 1965).
Sekreterare:
Bildt, H. G., sekreterare.
Lokal: Beridarbansgatan 17; tel. 21 93 61 (sekr.), 21 93 62 (bitr. rektor
Gudrun Björnegård) och 21 93 65.
Direktiven för utredningen, se 1963: I In 41.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 haft två sammanträdesperioder
om vardera två dagar samt i övrigt nio sammanträden.
Vissa av utredningens ledamöter och experter har företagit studieresor till
Helsingfors, Tammerfors, Oslo, Köpenhamn och Århus.
Utredningsarbetet beräknas kunna avslutas under år 1966.
22. Utredning angående hembiträdeslagstiftningen (1963:1 21; 1964:1 33;
1965:I 28)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 april 1962 för att
verkställa utredning angående hembiträdeslagstiftningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 10 maj 1962).
Samuelsson, G. Y., generaldirektör.
Experter:
Englund, Ingegerd, ordförande i Uppsala läns husmodersförbund;
Jönsson, Ingeborg, byrådirektör;
Liljegren, Märta, jur. kand. (avliden den 25 december 1965);
136
Kommittéer: Socialdepartementet
S: 23
Sandell, Viola, led. av II kamm.
Sekreterare:
Knutsson, P. A., hovrättsfiskal.
Lokal: Försäkringsrådet, Nybrogatan 57; tel. 60 94 59 (ordföranden) och
Svea hovrätt, Fack, Stockholm 2; tel. 23 68 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1963: I S 21.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit sammanträden
nio dagar.
Utredningsarbetet beräknas kunna avslutas under år 1966.
23. 1962 års familjeberedning (1963: I 22; 1964: I 35; 1965: I 29)
Tillkallade genom Kungi. Maj :ts beslut den 6 juni 1962 med uppgift att
kartlägga och analysera olika problem i anknytning till samhällets service
för barnfamiljerna och att till Kungl. Maj :t inkomma med de förslag beredningen
med anledning härav finner påkallade:
Lindström, Ulla, statsråd, led. av I kamm., ordförande;
Albinsson, N. G., landstingsdirektör;
Bentzel, R. H., professor;
Bornedal, Barbro, fru;
Granalh, K.-E., barnavårdsdirektör;
Karlsson, Georg, t.f. professor;
Landberg, Maj-Lis, kassörska;
Lundberg, Kerstin, redaktör;
Nyman, Linnea, bitr. skyddskonsulent;
Rehnberg, K. B., avdelningschef;
Söderling, B., docent;
Wilandh, Katarina, fru.
Experter:
Boalt, Carin, professor;
Ilasselrot, Brita, t.f. byråchef;
Isberg, Åke, byrådirektör;
Jönsson, Gustav, departementssekreterare;
Persson, Gustav, sekreterare (fr. o. m. den 1 mars 1965);
Sandblad, C.-E., redaktör (fr. o. in. den 1 mars 1965);
Sjögren, Britta, intendent;
Strömberg-Lind, Karin, skolkonsulent (fr. o. m. den 1 mars 1965).
Sekreterare:
Thorstenson, Billy, socionom;
Leion, Anders, kanslisekreterare (fr. o. m. den 1 mars 1965).
Lokal: St. Nygatan 1, 2 tr., Stockholm C; tel. 11 22 76.
Beredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit fem
5f Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. 137
Riksdagsberättelsen
S: 23
Riksdagsberättelsen år 1966
sammanträden. Därutöver har arbetsgrupper inom beredningen hållit ett
20-tal sammanträden.
Beredningen har i november 1965 avgett ett betänkande benämnt »Hemarbete
och servicekontakter» (SOU 1965:65) och den 10 december 1965
en promemoria angående utbyggnad av samhällets barntillsyn (Stencil S: 3).
Utredningsarbetet kommer att avslutas under år 1966.
24. Pensionsförsäkringskommittén (1964: I 38; 1965: I 32)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 december 1962
för att utreda vissa frågor rörande den allmänna pensioneringen (se Postoch
Inrikes tidn. den 23 januari 1963 och den 17 juli 1965).
Granqvist, L. M., president, ordförande;
Danielsson, G. H., t. f. expeditionschef;
Ekendahl, Sigrid H. E., fru, led. av II kamm.;
Gustafsson, G. H., f. d. kommunalarbetare, led. av II kamm.;
Gustavsson, K. R., ombudsmän, led. av II kamm.;
Karlsson, F. G., redaktör, led. av I kamm.;
Magnusson, A. T., disponent, led. av II kamm.
Expert:
Kjellström, S. Å., avdelningsdirektör.
Sekreterare:
Petri, C. A. H., försäkringsdomare.
Wilhelmsson, A. B., hovrättsassessor.
Lokal: Försäkringsdomstolen, Sveavägen 13—15vn, Fack, Stockholm 40;
tel. 24 48 10 (Petri). Statsdepartementens utredningsavdelning. St. Nygatan
52, Box 4068, Malmö 4; tel. 040—74950 (Wilhelmsson).
Direktiven för utredningen, se 1964 I S 38.
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Aspling till statsrådsprotokollet
den 3 juni 1965):
I prop. 1964: 1 (bil. 7 s. 22) uttalade jag följande: »Standardhöjningar av
folkpensionerna bör genomföras inte endast fram till den av statsmakterna
för år 1968 angivna målsättningen. Även efter nämnda år bör sådana höjningar
komma till stånd bl. a. på grund av att And denna tid blott en
mindre del av pensionärerna har allmän tilläggspension utöver folkpensionen.
De frågor som står i samband härmed bör utredas i god tid före
år 1968.» I skrivelse den 13 maj 1965 (nr 229) i anledning av dels prop.
1965:45 med förslag till lag angående ändring i lagen den 25 maj 1962
(nr 381) om allmän försäkring, m. m. dels ock i ämnet väckta motioner
har riksdagen givit till känna A''ad andra lagutskottet anfört i sitt utlåtande
nr 41 beträffande den nyssnämnda av mig förutskickade utredningen. Utskottet
anför, att utredningen bör företas under parlamentarisk medver
-
138
Kommittéer: Socialdepartementet
S: 24
kan och att man i detta sammanhang bör ta upp pensionsproblemen för
de pensionärer som i huvudsak endast har sina tolkpensionsförmåner att
leva av. Vidare yttrar utskottet beträffande inkomstprövade förmåner, att
frågorna om slopande av avdragsfaktorn två tredjedelar och om högre avdragsfria
inkomstbelopp har sådant samband med frågorna om standardhöjning
av folkpensionerna efter år 1968 att de lämpligen bör tas upp i
samband med den nämnda utredningen.
Utredningsarbetet bör nu igångsättas. Åtskilliga frågor som rör folkpensioneringen
behandlas inom pensionsförsäkringskommittén. Bl. a. har kommittén,
som är parlamentariskt sammansatt, anförtrotts problemen om
bättre pensionsstandard för personer, som är födda invalider eller som invalidiserats
i så tidig ålder, att de inte alls eller i endast ringa utsträckning
förvärvat rätt till ATP-pension. Det synes lämpligt att utredningen
om fortsatta folkpensionshöjningar efter 1968 verkställes av pensionsförsäkringskommittén.
Ett viktigt skäl för etapphöjningarna av folkpensionerna fram till år
1968 är önskvärdheten att förbättra pensionsstandarden för de pensionärer
som i huvudsak har endast folkpensionen att lita till för sin försörjning.
På samma sätt är motivet för folkpensionshöjningar efter år 1968 främst
att söka i den omständigheten att flertalet folkpensionärer under ytterligare
ett antal år kommer att tillhöra de årsklasser, som inte omfattas av
ATP eller har låg tilläggspension. En beräkning med utgångspunkt i 1963
års priser och inkomster gav vid handen att år 1970 tilläggspensionerna
för 40 % av de ålderspensionärer som har ATP uppgår till högst 1 200 kr
om året.
Det är särskilt angeläget att pensionärer som inte alls eller i endast
ringa mån kommer i åtnjutande av ATP eller andra pensioner utöver folkpensionen
— t. cx. personalpensioner på grund av allmän eller enskild tjänst
— får sina pensionsförhållanden förbättrade genom ökade folkpensionsförmåner.
Inkomstprövning erbjuder en metod att koncentrera pensionsförbättringar
till grupper som inte har inkomster vid sidan av folkpensionen
eller bär låga sådana inkomster. Folkpensionshöjningar som bygger
på inkomstprövning hör till de problem som bör övervägas av pensionsförsäkringskommittén.
I samband härmed bör kommittén ta upp olika
spörsmål som står i samband med metodiken för inkomstprövningen.
Vid sidan om folkpensionsförmånerna kan under vissa förutsättningar
utgå statligt finansierade pensionärsbostadsbidrag, som avser att nedbringa
bostadskostnaderna för pensionärer. Bostadsförbättringsutredningen har i
sitt betänkande Bostadsstöd för pensionärer (SOU 1964:41) föreslagit en
ny utformning av pensionärsbidraget. Enligt förslaget skulle bidraget vara
iiikomstprövat, och reglerna för inkomstprövningen skulle anknyta till
dem som gäller för de kommunala bostadstilläggen. Kommittén bör pröva,
om syftet med ifrågavarande bidrag kan tillgodoses inom ramen för ett
folkpensionssystem med nya inkomstprövade tilläggsförmåner.
Valet mellan olika vägar för folkpensionsförbättringar efter år 1968 är
i hög grad beroende av det samhällsekonomiska utrymmet för ökade folkpensionsförmåner.
En koncentration av förbättringarna till pensionärsgrupper,
som i huvudsak endast har folkpensionen att lita till för sin försörjning,
kan vara ett sätt att få största möjliga effekt av de medel, som
kan ställas till disposition. Kommittén bör överväga spörsmål av denna natur.
När det gäller finansieringsmöjligheterna för de folkpensionsförbätt
-
S: 24
Riksdags berättelsen år 1966
ringar som kommittén vill föreslå bör kommittén samråda med utredningen
angående indirekta skatter och socialförsäkringsavgifter.
Kommittén bör ompröva den av statsmakterna fastställda avvägningen
av pensionsbeloppen för två pensionsberättigade inakar i förhållande till
det pensionsbelopp som gäller för en ensam pensionär. Enligt lagen om
allmän försäkring skall pensionen till två pensionsberättigade makar utgöra
150 % av pensionen för en ensam pensionär. Beslutet om detta relationstal
fattades år 1958 efter ett enhälligt förslag av allmänna pensionsberedningen.
Fr. o. m. den 1 juli 1965 utgör pensionen för två makar 6 370
kr. eller drygt 156 % av det för en ensam pensionär gällande beloppet
som är 4 075 kr. Den i lagen om allmän försäkring angivna relationen
mellan pensionen för en ensam pensionär och pensionen för två makar
har inte varit vägledande vid de beslut om standardhöjningar som fattats
de senaste åren. Det torde stå klart att den bör justeras. Det kan erinras
om att enligt reglerna i 1946 års folkpensioneringslag pensionen för ett
pensionärspar skulle vara 160 % av pensionen till en ensam pensionär.
Kommittén har under tiden november 1964—oktober 1965 sammanträtt
under sammanlagt 14 dagar.
Kommittén har i oktober 1965 avgett ett betänkande benämnt »Vissa pensionsfrågor»
(SOU 1965:62).
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1966.
25. Nordisk läkemedelskommitté (1964:1 39; 1965: I 33)
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 18 januari 1963 för att såsom svenska
ledamöter deltaga i en nordisk utredning om samarbete beträffande forskning,
upplysning och kontroll inom läkemedelsområdet, föranledd av nordiska
rådets rekommendation nr 12/1962:
Hellberg, H. L., professor, ordförande;
Båråny, E. H., professor;
Liljestrand, Å., docent;
Lönngren, D. R., apotekare.
Lokal: Statens farmacevtiska laboratorium, Stockholm 60; tel. 34 97 40
(ordföranden).
Kommittén har under tiden november 1964—oktober 1965 haft två plenarmöten.
Inom kommittén tillsatta arbetsgrupper har haft cirka tio sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1966.
26. Nordisk utredning om samarbete beträffande lagstiftning och kontroll
på livsmedelsområdet (1964: I 40; 1965: I 34)
Tillkallade av Kungl. Maj:t den 15 februari 1963 att såsom ledamöter i en
svensk delegation deltaga i en nordisk utredning om samarbete beträffan
-
140
Kommittéer: Socialdepartementet S: 27
de lagstiftning och kontroll på livsmedelsområdet, föranledd av nordiska
rådets rekommendation nr 11/1962:
Rahm, A. H. B., överdirektör, ordförande;
Blom, O. T., veterinärråd;
Jenning, W. C. E., byrådirektör;
Wretlind, K. A. J., professor.
Expert:
Sjölin, Stig, professor.
Lokal: Medicinalstyrelsen; tel. 22 67 00.
Den svenska delegationen bär under tiden december 1964—november
1965 hållit två sammanträden samt därjämte deltagit i ett sammanträde
med den nordiska kommittén.
Förslag till samarbetsavtal mellan de nordiska länderna om livsmedelslagstiftning
och -kontroll har avgivits av den nordiska kommittén i december
1963. I avbidan på att ståndpunkt tages till detta förslag beräknas
utredningen komma att fortgå under år 1966.
27. Livsmedelsstadgekommittén (1964:1 42; 1965:1 36)
Tillkallad enligt Ivungl. Maj :ts bemyndiganden den 19 april och den 6 december
1963 för översyn av livsmedelslagstiftningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 13 maj 1963):
Wretlind, K. A. J., professor, ordförande;
Kämpe, Å„ stadsveterinär, vice ordförande;
Englund, Ingegerd, ordförande i Uppsala läns husmodersförbund;
Fitger, N. F. P., fil. dr, f. d. direktör i Sveriges kemiska industrikontor;
Lindskog, C. P. F., f. d. direktör i Kooperativa förbundet;
Lund, G., direktör, Sveriges slakteriförbund;
Sandberg, G., direktör, Sveriges livsmedelshandlareförbund;
Ögersten, S., förbundssekreterare, Svenska livsmedelsarbetareförbundet.
Experter:
Birgersson, T. B. A., byråchef (fr. o. m. den 4 mars 1965);
Björkman, H. N. M., f. d. överste (fr. o. m. den 4 mars 1965);
Ekman, J., agron. lic., Svenska mejeriernas riksförening u. p. a.;
Hellström, J. V., laborator;
Jenning, W. C. E., t.f. avdelningsdirektör (fr. o. in. den 4 mars 1965);
Mattsson, B., direktör, Köttbranschens riksförbund (fr. o. m. den 11 januari
1965);
Svensson, S. E., länsveterinär (fr. o. m. den 4 mars 1965);
von Sydow, C. F. E., professor, Svenska institutet för konserveringsforskning
(fr. o. in. den 4 mars 1965).
141
S: 27
Riksdagsberättelsen år 1966
Sekreterare:
Augustinsson, B. J. E., regeringsrättssekreterare.
Biträdande sekreterare:
Ågren, O., civilingenjör (fr. o. in den 1 oktober 1965).
Lokal: Svartmangatan 9, 2 tr. Stockholm C; tel. 10 22 49 (Augustinsson),
23 69 00 (Ågren).
Direktiven för kommittén, se 1964: I S 42.
Kommittén har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 16 sammanträden.
Därjämte har kommittén i fråga om hållbarhetsmärkning av
livsmedel haft ett flertal överläggningar med företrädare för livsmedelsbranschen,
konsumentorganisationer, tidningspress, radio och television. Vidare
har representanter för kommittén deltagit i tredje sessionen med Joint
FAO/WHO Codex Alimentarius Commission samt i sammanträden med olika
expertkommittéer inom denna organisation.
Utredningsarbetet kommer att fortgå under år 1966.
28. Läkemedelsförsörjningsutredningen (1964: I 43; 1965: I 37)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 april 1963 för att
verkställa utredning om läkemedelsförsörjningen (se Post- och Inrikes tidn.
den 30 maj 1963):
Lönngren, D. R., apotekare.
Experter:
Albinsson, N. G., landstingsdirektör (fr. o. m. den 29 mars 1965);
Eklund, S. R. A., apotekare, verkställande direktör i apotekarsocieteten;
Eskel, A. N., länsarbetsdirektör, led. av II kamm. (fr. o. ro. den 29 mars
1965);
Lindgren, G. O. A., professor;
Sjöberg, B. E., chef för militärapoteket.
Sekreterare:
Andersson, L.-E. E., departementssekreterare.
Biträdande sekreterare:
Swarén, E. Kerstin, fil. kand. (fr. o. m. den 1 juli 1965).
Lokal: Rosenlundsgatan 3 Bv, Stockholm SV; tel. 69 13 66 (utredningsmannen);
Socialdepartementet; tel. lokalsamtal växel 22 45 00, rikssamtal,
växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1964: I S 43.
Utredningsmannen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit
tio sammanträden med en eller flera av de tillkallade experterna och har
därjämte haft ett flertal överläggningar med olika intressenter på läkemedelsområdet.
Utredningsarbetet har främst berört frågor angående den
framtida organisationen av detalj distributionen av läkemedel, vilken bl. a.
142
Kommittéer: Socialdepartementet S: 30
studerats mot bakgrunden av läkemedelskonsumtionens struktur inom öppen
och sluten sjukvård.
Arbetet beräknas fortgå under år 1966.
29. 1963 års arbetstidskommitté (1964: I 44; 1965: I 38)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
utreda frågan om en allmän arbetstidsförkortning m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 12 juli 1963):
Strand, A. W., riksgäldsfullmäktige, förste vice talman i I kamm., ordförande;
Elmén,
Brita D., f. d. socialinspektör, led. av II kamm.;
Enar sson, J. O. A., kommunalkamrer, led. av I kamm.;
Gomér, O. D., f. d. disponent, led. av II kamm.;
Hallström, H. G. F., ordförande i Svenska kommunalarbetareförbundet;
Höök, E. S. V., planeringschef;
Larsson, S. G., direktör;
Nordholm, O. G., direktör;
Schärman, O., sekreterare.
Vilhelmsson, E. E., sekreterare.
Expert:
Åberg, J. Y., fil. dr.
Sekreterare:
Ekberg, L., hovrättsassessor.
Biträdande sekreterare:
Danielsson, G., forskningssekreterare (fr. o. m. den 15 mars 1965);
Nilsson, S.-Å., fil. kand. (fr. o. m. den 17 mars 1965);
Ström, E. R., lönesekreterare.
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 1% tr., Stockholm C; tel. 20 22 84 (Ekberg)
och 21 61 04 (Danielsson).
Direktiven för kommittén, se 1964: I S 44.
Kommittén har under tiden november 1964—oktober 1965 sammanträtt
under sammanlagt 13 dagar.
Utredningsarbetet kommer att fortgå under år 1966.
30. 1963 års klinikutredning (1964: I 45; 1965: I 39)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
verkställa översyn av organisationen vid de statliga undervisningssjukhusens
kliniker och avdelningar i vad avser ledningen av den sjukvårdande
verksamheten och därtill knutna organisatoriska och administrativa arbets
-
143
S: 30
Riksdagsberättelsen år 1966
uppgifter ävensom av övriga därmed sammanhängande frågor (se Post- och
Inrikes tidn. den 29 juni 1963):
Netzén, K. G., landshövding, ordförande.
Experter:
Biörck, K. G. W., professor;
Grönwall, A. J. T., professor;
Hamberger, C.-A., professor;
Höglund, K. T., sjukvårdsdirektör;
Järnmark, O. S., med. lic. (fr. o. m. den 20 februari 1965);
Karlén, G. H., sjukhusdirektör (fr. o. m. den 29 januari 1965);
Olsson, O. G. A., professor;
Smedby, B., med. lic. (fr. o. m. den 20 februari 1965);
Säwe, W. U., med. kand. (fr. o. m. den 20 februari 1965);
Thyresson, N., professor;
Werkö, L. A., professor.
Sekreterare:
Fogelberg, B. E. B., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Ebenius, A. M. B., byrådirektör;
Timelin, F.-G., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 3 november 1965).
Lokal: Universitetskanslersämbetet, Sveavägen 166, Stockholm 23; tel.
växel 23 76 80.
Direktiven för utredningen, se 1964: I S 45.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 15 sammanträden
med tillhopa 13 sammanträdesdagar. Därutöver har ett antal
sammanträden med skilda expertgrupper hållits.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första kvartalet 1966.
31. 196i års nykterhetsvårdsundersökning (1965:1 40)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 december 1963 för
att verkställa en kartläggning av nykterhetsvårdsklientelet och formerna
för vården av detta:
Larnstedt, A. O. G., kansliråd.
Experter:
Lundquist, G. A. R., laborator, överläkare;
Holmstedt, G. F., avdelningsdirektör;
Nilsson, Tom, amanuens;
Nordström, G., t. f. byråchef.
Sekreterare:
Holgersson, L., sekreterare.
144
Kommittéer: Socialdepartementet
S: 33
Biträdande sekreterare:
Sjöberg, T., förste byråsekreterare.
Lokal: St. Nygatan 1, II tr., Stockholm C; tel. 21 07 75, 10 60 37.
Direktiven för undersökningen, se 1965:1 S 40.
Utredningsmannen har under år 1965 fram till den 1 november hållit tre
sammanträden med experterna. Särskilda konferenser med experterna och
överläggningar med företrädare för olika myndigheter, organisationer och
kommuner har vidare förekommit.
En enkätundersökning, avseende klientelets sammansättning och tillgängliga
vårdresurser inom nykterhetsvården har genomförts. Härutöver har en
kompletterande mindre enkätundersökning genomförts, avseende omfattningen
av vård av alkoholmissbrukare inom sjukvårdens ram och detta klientels
sammansättning.
Utredningsarbetet beräknas vara slutfört under våren 1966.
32. Utredning av vissa frågor i samband med upprättandet av en gemensam
nordisk institution för provning av dentalmaterial m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 oktober 1964 för utredning
av vissa frågor i samband med upprättande av en gemensam nordisk
institution för provning av dentalmaterial m. m.:
Hamdahl, B. O., rättschef.
Sekreterare:
Lagergren, I., departementssekreterare.
Lokal: Socialdepartementet; tel. 22 45 00.
Utredningsmannen har under tiden november 1964—oktober 1965 vid fem
tillfällen hållit sammanträde för inhämtande av upplysningar från sakkunniga
på olika områden.
Utredningsarbetet beräknas bli avslutat under år 1966.
33. Utredningen om adoption av utländska barn (1965: I 42)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 oktober 1964 för
att verkställa utredning angående förhållandena vid adoption av utländska
barn samt förutsättningarna för en ökad service från samhällets sida i dessa
ärenden (se Post- och Inrikes tidn. den 12 november 1964):
Holmquist, Mary, led. av II kamm., ordförande;
Dennemark, S., justitieråd (avliden den 26 november 1965);
Kellberg, L. G.-A., utrikesråd.
Sekreterare:
Brunnberg, Karin, förste byråsekreterare.
Lokal: Socialstyrelsen; tel. 22 12 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1965:1 S 42.
145
Ss 33
Riksdagsberättelsen år 1966
Utredningen har nnder tiden november 1964—oktober 1965 hållit tolv
sammanträden samt företagit studiebesök i Danmark och Grekland. Den 27
augusti 1965 har utredningen avgett förslag till avtal mellan socialstyrelsen
och barnhemmet Metera i Athen om viss ordning vid adoptioner av grekiska
barn.
Utredningsarbetet beräknas bli avslutat under år 1966.
34. Kommittén för semesterspridning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1964 för
att utreda frågan om spridning av semestrarna över längre tidrymd (se
Post- och Inrikes tidn. den 13 februari 1965):
Hult, B. V., f. d. justitieråd, arbetsdomstolens ordförande, ordförande;
Albåge, L.-G. J., direktör;
Ericsson, N. A. A., ombudsman;
Sehlin, H., direktör;
Seregard, B. I., ombudsman.
Experter:
Knutsson, P. A., hovrättsfiskal;
Nilsson, S. W., aktuarie (fr. o. m. 20 april 1965).
Sekreterare:
Lind, J. A. L., hovrättsf iskal.
Lokal: Arbetsdomstolen, St. Nygatan 2 A, Stockholm C; tel.växel 23 66 60
(ordföranden och sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Aspling till statsrådsprotokollet den 30
december 1964):
Enligt lagen den 17 maj 1963 (nr 114) om semester äger arbetsgivaren
bestämma när semestern skall utgå, men semestern bör såvitt möjligt förläggas
till sommaren, om arbetstagaren inte begär annat. Semestern skall
enligt huvudregeln utgå i ett sammanhang, om inte överenskommelse om
annan ordning träffas med arbetstagaren.
De allra flesta företag inom industrin, särskilt företag med många anställda,
har sedan åtskilliga år funnit mest förenligt med sina intressen och
även med önskemålen hos många anställda att avbryta driften under en tidrymd
på sommaren motsvarande den lagstadgade semestern, varunder alla
eller det stora flertalet anställda samtidigt får ut sin semesterledighet. Den
period av sommaren, som dessa företag brukar utnyttja för semesterstängning,
är kort. Den har under treveckorssemesterns tid normalt omfattat
blott fyra—fem veckor med tyngdpunkten förlagd till de tre sista veckorna
i juli.
Inom många företag behöver driften pågå under hela året eller i varje
fall under hela den vanliga semestertiden, dvs. sommaren. Detta är det
normala exempelvis inom pappersindustrin och den kemiska industrin,
inom lantbruket och handeln. På grundval av överenskommelser brukar i
sådana branscher de enskilda arbetstagarnas semestrar delas upp och spridas
ut över en längre period än själva högsommaren.
146
Kommittéer: Socialdepartementet S: 34
Omkring tre fjärdedelar av landets alla industrianställda torde emellertid
ha semester samtidigt under juli månad varje år. Flertalet övriga arbetstagare
har också sin semester förlagd till sommaren. Även om den period
varunder deras semestrar uttages är något längre, förekommer också här en
koncentration till juli månad.
Sedan åtskilliga år har i skilda sammanhang framhållits, att den nu rådande
koncentrationen av semestrarna till ett fåtal högsommarveckor innebär
åtskilliga olägenheter främst för semesterfirarna själva. Man har påpekat,
att med nuvarande ordning turist- och transportapparaten behöver
dimensioneras för en resandeström, som förekommer blott under en liten
del av året. De semestrande nödgas i allmänhet själva bära kostnaderna för
de anläggningar och den transportapparat, som krävs till följd av den ojämna
belastningen. Den kortvarigt våldsamt stegrade efterfrågan kan för övrigt
inte alltid tillgodoses, bl. a. därför att man inom de berörda branscherna
måste ta hänsyn till att den egna personalen i stor utsträckning också vill
ta ut sin semester under högsäsongen. Högre semesterkostnader, praktiska
olägenheter, trängsel och irritation bland semesterfirarna är ofta omvittnade
följder av att så många semestrar samtidigt.
Möjligheterna att åstadkomma en större spridning av semestrarna har
diskuterats ganska länge. Tidigare försök att påverka utvecklingen i denna
riktning har inte varit särskilt framgångsrika. Svårigheterna sammanhänger
främst med att företag inom en och samma produktionskedja eller inom ett
och samma geografiska område av skilda anledningar inte ansetts lämpligen
böra stänga för semester vid olika tider. Det kan emellertid antagas, att
även förhållandevis oansenliga förskjutningar i tiden av semestrarna med
en viss utjämning av toppfrekvensen skulle kunna leda till betydande fördelar,
vilka i kostnads- och trivselhänseende skulle komma de semestrande
till godo och även gagna samhället. Hithörande problem är värda en förnyad
granskning. Mycket skulle vara vunnet om den tidrymd, till vilken
huvuddelen av semestrarna förlägges, kunde utsträckas exempelvis från
fem till åtta veckor. Inom en sådan ram påverkas semestermöjligheterna
inte heller av skolornas sommarferier. Man kan exempelvis tänka sig tre
större semesterperioder — en från mitten av juni till mitten av juli, en omfattande
juli och en från mitten av juli till mitten av augusti.
Riksdagen har (rskr 1964: 10) givit Ivungl. Maj :t till känna vad statsutskottet
anfört (SU 10) i fråga om semestertidens säsongmässiga disponering
m. m. I motioner hade framställts yrkande om att 1962 ars fritidsutredning
måtte erhålla uppdrag att genom samråd och överläggningar med
vissa intressentgrupper söka klarlägga prognoserna i fråga om särskilt semestertidens
säsongmässiga deponering och de praktiska möjligheterna
för en ökad säsongspridning. Spörsmålet syntes utskottet vara av den betydelse
att det tarvade en närmare undersökning. Det borde ankomma på
Ivungl. Maj :t att avgöra huruvida detta borde ske genom 1962 års fritidsutredning
eller i annan ordning.
Jag vill föreslå, att frågan om spridning av semestrarna göres till föremål
för särskild utredning med uppgift att framlägga förslag till praktiska
lösningar, varvid särskilt en viss förskjutning i tiden för semesterstängning
mellan skilda räjonger bör övervägas. De förslag och synpunkter, som i
olika sammanhang framförts på frågan under senare år, bör sammanställas
och bearbetas. Intresse bör särskilt ägnas de försök att lösa hithörande
problem, som i början av 1950-talet gjordes av Svenska arbetsgivareför
-
147
S: 34
Riksdagsberättelsen år 1966
eningen efter överläggningar med Landsorganisationen. Utredningen bör
samråda med 1962 års fritidsutredning och med skolarbetstidsutredningen.
Genom överläggningar med olika intresseorganisationer och andra av frågan
berörda bör utredningen inhämta önskemål och synpunkter angående
semesterns spridning. Utredningen bör med utgångspunkt från semesterlagens
regler om fyra veckors sammanhängande semester utarbeta rekommendationer
beträffande semestrarnas förläggning. Det får därefter ankomma
på arbetsmarknadens parter att på lämpligt sätt söka åstadkomma en
önskvärd spridning av semestrarna.
Utredningen har t. o. m. oktober 1965 hållit nio sammanträden. Utredningen
har påbörjat en statistisk undersökning av semestrarnas förläggning
under år 1965.
Utredningens arbete beräknas pågå under år 1966.
35. Utredningen för översyn av sjukförsäkringens återbäringstaxa
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 februari 1965 för
att göra en översyn av taxan för beräkning av ersättning för läkarvård och
tandläkarvård enligt lagen om allmän försäkring (se Post- och Inrikes tidn.
den 25 februari 1965):
Hultström, L. A. I., överdirektör.
Experter:
Bergengren, B. G. H., lönesekreterare;
Frostner, I., medicinalråd;
Järnmark, S. B., förbundsdirektör;
Westmar, Å. E. R., bitr. personaldirektör;
Wredmark, G. C., avdelningschef.
Sekreterare:
Wikman, C. G., t. f. förste byråsekreterare.
Lokal: Riksförsäkringsverket, Adolf Fredriks Kyrkogata 8, Fack, Stockholm
3; tel. 22 10 80.
Direktiv (anförande av statsrådet Aspling till statsrådsprotokollet den
11 februari 1965):
De i landstingskommunal tjänst anställda provinsialläkarna och läkarna
vid landstingssjukhusens mottagningar för öppen vård är på grund av avtal
mellan Svenska landstingsförbundet och Sveriges läkarförbund skyldiga att
hålla sina arvoden inom gränser som i stort sett överensstämmer med läkarvårdstaxans.
Läkarna vid storstädernas sjukhuspolikliniker är också avtalsmässigt
bundna beträffande storleken av de arvoden som de får betinga
sig av patienterna. Privatläkarna och i stor utsträckning även stadsdistriktsläkarna
är däremot fria i sin prissättning gentemot allmänheten.
En av riksförsäkringsverket nyligen genomförd statistik undersökning
rörande de allmänna försäkringskassornas utgifter för läkarvård m. m. år
1963 visar att återbäringen från försäkringen på de ersättningar som de
148
Kommittéer: Socialdepartementet
S: 35
försäkrade erlagt till läkarna sjunkit, relativt sett, under den tid som den
nuvarande läkarvårdstaxan varit i kraft. Med anledning härav har nyligen
hesiutats vissa ändringar i taxan. Ändringarna är avsedda som ett provisorium
i avbidan på en förutsättningslös utredning, vid vilken även behovet
av ändringar i själva konstruktionen av taxan borde undersökas. Denna utredning
bör nu komma till stånd.
Syftet med den allmänna försäkringens förmåner i form av ersättning för
läkarvård är att den försäkrade i normala fall skall kunna få återbäring
med 3/4 av vad han faktiskt betalat till läkaren. De taxebelopp, som fastställs
för olika slag av undersökningar och behandlingar, bör med hänsyn
härtill täcka omkostnaderna för läkaren och bereda honom skälig ersättning
för hans arbete. Den nyssnämnda statistiska undersökningen av riksförsäkringsverket
bör, eventuellt efter vissa kompletteringar, kunna ge en grund
för erforderliga analyser av taxans verkningar vid olika konstruktionsalternativ.
Vid dessa analyser lär det bli nödvändigt att ägna omkostnadsfrågorna
särskild uppmärksamhet. Endast en taxa som tar skälig hänsyn till omkostnaderna
för vården kan skapa likartade ekonomiska förutsättningar för
privatpraktiserande och andra läkare. Kostnadsfrågorna har också stor betydelse
för sjukhushuvudmännens uppgörelser med läkarna om de ersättningar
till huvudmännen som läkarna skall betala för att huvudmännen
tillhandahåller personal, lokaler och utrustning i den öppna läkarvård, för
vilken huvudmännen svarar. Om möjligt bör de olika taxebeloppen byggas
upp med utgående från två särskilt för sig redovisade delar, den ena avseende
omkostnader och den andra läkarens arbetsinsats.
Den nu gällande läkarvårdstaxan tar i princip ej hänsyn till om läkarvården
meddelats av allmänpraktiserande läkare eller av specialist. Undantaget
är röntgenundersökning samt röntgen- och radiumbehandling, där särskilda
arvodesbelopp har fastställts för sådana undersökningar eller behandlingar
som utföres av läkare med specialistbehörighet m. fl. I en ny läkarvårdstaxa
kan det visa sig ändamålsenligt att ha särskilda specialistarvoden även
för andra slag av undersökningar och behandlingar, t. ex. inom psykiatrin.
Den omständigheten att införandet av nya specialistarvoden kräver en justering
i 2 kap. 2 § lagen om allmän försäkring bör inte hindra utredningen
atl ta upp hithörande spörsmål till allsidig prövning.
Kritik har ibland riktats mot den nuvarande uppdelningen av taxebeloppen
på Stockholmsområdet och riket i övrigt. Utredningen bör undersöka i
vad mån regionala differentieringar av taxebeloppen alltjämt är motiverade.
För poliklinikvården vid hl. a. sjukhusen i Stockholm och Göteborg gäller
särskilda bestämmelser, som avviker från läkarvårdstaxans. Utredningen
bör uppmärksamma förhållandena på detta område och framlägga de förslag
beträffande denna vård som utredningen kan finna lämpliga.
Utredningen bör vara oförhindrad att vid utarbetandet av en ny läkarvårdstaxa
ta upp även andra frågor än dem som här särskilt nämnts. Själva
grunderna för den allmänna försäkringens förmåner i samband med läkarvård
hör dock inte omprövas i detta sammanhang.
Tills vidare bör inte arvodesbeloppen för tandläkarvård behandlas av utredningen.
Den av mig här förordade utredningen hör anförtros åt en utredningsman
med biträde av erforderlig expertis.
149
S: 35
Riksdagsberättelsen år 1966
Utredningsarbetet har fram till den 1 november 1965 huvudsakligen omfattat
insamling av material samt överläggningar med företrädare för olika
organisationer m. fl.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1966.
36. Familjepolitiska kommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 februari 1965 för
utredning av frågan om samhällets ekonomiska stöd åt barnfamiljerna (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 mars 1965):
Åström, L.-Å. E., statssekreterare, ordförande;
Carlshamre, N. O. G., led. av II kamm.;
Hilding, Ingrid, kansliråd;
Hörnlund, Gördis, led. av II kamm.;
Larsson, K. Einar A., led av II kamm.;
Larsson, Lars E., led av I kamm.;
Mundebo, K. A. I., led. av II kamm.
Experter;
Björne, B. G., kammarrättsassessor;
Fridh, K. G., departementsråd;
Larsson, U. O., departementssekreterare.
Sekreterare:
Lindberg, S. I., departementssekreterare.
Lokal: Socialdepartementet, Stockholm 2, tel. 22 45 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Lindström till statsrådsprotokollet den
26 februari 1965);
Hur barnfamiljerna ordnar barnens vård är både en service- och en kostnadsfråga.
Detta föranledde familjeberedningen att närmare studera barnfamiljernas
attityder till familj estorleken, motiven för barnbegränsning och
önskemålen om ekonomiskt bistånd och arbetslättnader genom olika slag av
service från samhällets sida. Resultaten framlades år 1964 i en promemoria
kallad ökat stöd till barnfamiljer (SOU 1964: 36). Däri förordar beredningen
i första hand en förstärkning av de nuvarande allmänna barnbidragen.
Då beredningens utredningar visar, att det ekonomiska läget för familjen
försämras med varje ytterligare barn, eftersom en i stort sett oförändrad
familjeinkomst måste täcka konsumlionskostnader för flera personer,
anser beredningen vidare att det grundläggande stöd, som barnbidragen utgör,
bör kompletteras med ett särskilt familjetillägg till flerbarnsfamiljerna,
ett extra konsumtionsstöd som förutsätter en samtidig översyn av reglerna
för familj ebostadsbidrag. Familj eberedningen, som f. n. är sysselsatt
med en studie av de vårdinsatser som barn i olika åldrar tidsmässigt kräver,
har i nyssnämnda promemoria också diskuterat en eventuell ekonomisk
ersättning för föräldrarnas vårdinsats. Beredningen ställer sig därvid
i princip bakom, tanken på ett särskilt vårdbidrag till familjer med små
-
150
Kommittéer: Socialdepartementet S: 36
barn och rekommenderar en närmare prövning av möjligheterna att anknyta
ett sådant bidrag till moderskapsförsäkringen.
Emellertid har beredningen varit på det klara med att kostnaderna måste
bli avsevärda för en sådan utbyggnad av familj estödet, uppdelat på ett konsumtionsstöd
och en vårdersättning, och att olika tekniska lösningar måste
diskuteras mot bakgrund av samhällets samlade resurser i framtiden. Beredningen
utgick därvid ifrån att familj estödets olika komponenter och
möjligheterna till samordning dem emellan skulle bli föremål för fortsatt
utredning, sedan allmänna skatteberedningen framlagt sitt betänkande med
de förslag, som kunde äga sammanhang med familj estödet.
Familjeberedningens promemoria har hösten 1964 varit föremål för en
omfattande remissbehandling och därvid i allmänhet fått ett klart positivt
gensvar. Väsentliga synpunkter har framkommit på bl. a. differentieringsspörsmålet
och effekten på mödrarnas förvärvsarbete av det tänkta nya
vårdbidraget. En så gott som enhällig remissopinion synes utgå ifrån att
samhällets åtgärder till förmån för barnen är de mest produktiva bland
investeringar. Jag delar denna uppfattning och anser tiden nu mogen för
en närmare utredning av samhällets ekonomiska stöd åt barnfamiljerna.
Servicefrågorna bör dock lämnas utanför, då de prövas i annan ordning.
För att verkställa utredningen om det ekonomiska familjestödet bör särskilda
sakkunniga tillkallas.
För fullgörande av sitt omfattande uppdrag bör de sakkunniga skaffa sig
en god överblick över förefintliga stödformer och deras effekt, studera den
inbördes avvägningen och pröva behovet av ändring eller utbyggnad av dem.
Ett samlat mått på samhällets nuvarande stödåtgärder för barnfamiljerna
är svårt att ge, eftersom det gäller så inkommensurabla ting som exempelvis
bostadsstandard, studiemöjligheter och trygghet vid familjeförsörjarens
frånfälle. Vid en prövning av vad som kan betraktas som eu rimlig uppoffring
från föräldrarnas sida och en »tillräcklig» samhällsinsats för barnen
måste hänsyn tagas till den olika bärkraften hos olika familjetyper. Familjepolitiken
bör differentieras så att stödet sätter in när och där behovet är
störst. Riktmärket blir då att åstadkomma större jämlikhet i materiella
villkor inte bara mellan barnfamiljer och familjer utan barn utan även
mellan barnfamiljer inbördes som har barn i olika antal och åldrar. Det
betyder också, att en inkomsttransferering bör eftersträvas, som utjämnar
familjernas livsinkomst mellan perioder med vårdnads- och försörjningsplikter
mot barn och perioder utan sådana plikter.
De stora transfereringsposterna på statsbudgeten avser barn, ungdomar
som fortsätter sin utbildning efter grundskolan samt pensionärer. Dessa
grupper inom befolkningen kommer av allt att döma att växa starkt. Under
de närmaste tio åren beräknas vår befolkning öka med ca 600 000 personer.
Av ökningen kommer ca 200 000 på barn under 16 år och ca 250 000 på ålderspensionärer.
Mellangruppen av personer mellan 16 och 66 år, som väsentligen
har att svara för försörjningen av barnen och åldringarna, beräknas
öka med ca 150 000. Men samtidigt räknar man med att ytterligare ca
150 000 personer i åldern 16—24 år kommer att ägna sig åt fortsatt utbildning.
Hela befolkningsökningen fram till 1975 kan därmed sägas falla på
de tre nämnda transfereringsgrupperna.
Denna utveckling medför redan vid oförändrade bidragsregler automatiskt
en ökning av inkomstöverföringarna från den förvärvsarbetande befolkningen
till barn, ungdomar i utbildning och pensionärer. Den ställer
S: 36
Riksdcigsberättelsen ur 1966
också ökade krav på investeringar i barnstugor, skolor, pensionärshem,
sjukhem o. s. v. liksom på arbetskraft för lärar- och vårduppgifter. — Under
perioden skall vidare en allmän arbetstidsförkortning ha genomförts.
Vi räknar med att en sådan produktionsökning kan uppnås, att det skall
bli möjligt att inte blott fullgöra dessa och en rad andra uppgifter för ökad
kapitaltillgång och samhälleliga tjänsteprestationer utan också samtidigt
ytterligare höja den totala privata konsumtionen. Det är av denna konsumtionsökning
som barnfamiljerna bör kunna tillföras en växande andel.
Samtidigt måste en sådan avvägning ske, att även andra befolkningsgrupper
blir delaktiga av en allmän standardförbättring, däribland folkpensionärerna.
Det nu tecknade perspektivet, som anger begränsningen i det totala
utrymmet för framtida förbättringar av transfereringsförmånerna, får
inte förloras vid bedömningen av familjestödet.
Allmänna barnbidrag bör även i fortsättningen bilda stommen i konsumtionsstödet
åt barnfamiljerna. Barnbidragen bör liksom hittills kompletteras
med särskilda stödformer. De nuvarande familjebostadsbidragen bör
därvid omprövas förutsättningslöst. Det är önskvärt att en såvitt möjligt
enhetlig syn anlägges på det konsumtionsstöd, som bör utgå under barnens
uppväxttid fram till dess att de inte längre bör anses tillhöra familjeekonomin.
Vidare bör frågan om införandet av ett vårdbidrag prövas bl. a. mot
bakgrunden av att de arbetsföra åldersgruppernas andel av totalbefolkningen
minskar. De sakkunniga bör vara oförhindrade att även undersöka
och lägga fram förslag om andra nya inslag i familjestödet. Under utredningen
bör särskild uppmärksamhet ägnas åt olika kategorier ensamma
barnförsörjare.
Huvuduppgiften för de sakkunniga bör vara att undersöka effektiviteten
av olika stödformer och pröva deras inbördes sammansättning och avvägning
inom ramen för vissa alternativ för samhällets totala stöd till barnfamiljerna.
De familjepolitiska åtgärder som nu är inriktade på att direkt
stödja barnfamiljernas ekonomi — barnbidragen, familj ebostadsbidragen,
moderskapsförsäkringen och bidragsförskotten —- kan under nästa budgetår
beräknas kosta drygt 2 miljarder kr. Genom att variera stödformernas
sammansättning och nivå bör ett antal utbyggnadsalternativ utarbetas. De
sakkunniga bör utforma sina förslag utifrån en realistisk bedömning av
nationalproduktens ökning och den privata konsumtionens ökningstakt.
Verkningarna av en förskjutning till barnfamiljernas favör bör således redovisas
till sina konsekvenser för övriga medborgargrupper inom ramen för
det totala utrymmet.
I sitt arbete har de sakkunniga att beakta det direkta samband, som råder
mellan stödet till barnfamiljerna och skattesystemets utformning. I enlighet
härmed bör de sakkunniga vid sitt arbete samråda med familjeskatteberedningen.
Slutligen bör uppmärksammas att de nuvarande familjepolitiska stödformerna
behandlas i ett stort antal författningar. De sakkunniga bör sträva
efter större överskådlighet i författningsregleringen på området och söka
sammanföra bestämmelserna efter deras inbördes samhörighet.
Kommittén har under tiden mars—oktober 1965 hållit åtta sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1966.
152
Kommittéer: Socialdepartementet
S: 37
37. Statens handikappråd
Inrättat enligt Kungl. Maj :ts beslut den 5 mars 1965. Rådets verksamhet
utövas av en styrelse och ett representantskap. Styrelsen består av ordföranden
i representantskapet, vilken tillika är styrelsens ordförande, och sex ledamöter
:
Sterner, R. M. E., generaldirektör, ordförande;
Hedkvist, C. K. G., direktör;
Jacobson, G. A., häradsskrivare;
Jacobson, G. M., med. lic.;
Karlsson, F. G., led. av I kamm.;
Martinsson, B. N. O., led. av II kamm.;
Vestlund, A. G., folkhögskoleinspektör.
Suppleanter:
Edström, G. O., professor;
Eriksson, Nancy M., led. av II kamm.
Gard, S., professor;
Johannesson, E. G. V., direktör;
Olsson, Gunnel, led. av II kamm.
Representantskapet består av en av Kungl. Maj :t utsedd ordförande samt
såsom medlemmar två representanter för envar av de femton organisationer,
som är företrädda i rådet:
De handikappades riksförbund;
Riksföreningen mot reumatism;
Riksföreningen mot polio;
Riksföreningen mot allergi;
Svenska diabetesförbundet;
Riksförbundet för hjärt- och lungsjuka;
Hörselfrämjandets riksförbund;
De blindas förening;
Sveriges dövas riksförbund;
Riksförbundet för utvecklingsstörda barn;
Riksförbundet för cp-barn;
Multipel skleros-föreningarnas riksförbund;
Riksförbundet för svensk epileptikervård;
Svenska föreningen för psykisk hälsovård;
Föreningen för de neurosedynskadade.
Sekreterare:
Utbult, K. A. B., byrådirektör.
Lokal: Tegnérgatan 16, Stockholm Va; tel 31 07 51, 31 07 54 och 31 07 58.
Direktiv (Kungl Maj :ts beslut den 5 mars 1965):
153
S: 37
Riksdagsberättelsen år 1966
Kungi. Maj :t föreskriver, att ett kontakt- och samarbetsorgan, benämni
statens handikappråd, skall inrättas för att främja samverkan mellan myndigheter
och handikapporganisationer, så ock mellan sådana organisationer
inbördes.
I rådet skola organisationer, som ha till huvudsakligt syfte att förbättra
handikappades förhållanden, äga rätt att vara företrädda---.
Rådet bör tid efter annan samla representanter för sammanslutningar och
myndigheter ävensom andra, som äga kännedom om handikappades problem,
för att gemensamt dryfta gjorda erfarenheter och frågor av betydelse för de
handikappades förhållanden. Rådet bör såväl på eget initiativ som på anmodan
giva Kungl. Maj :t del av en såvitt möjligt samlad bedömning av företrädesvis
frågor, som äro gemensamma för flera olika handikappgrupper.
Under tiden t. o. m. oktober 1965 har styrelsen hållit sex sammanträden
och representantskapet ett.
Yttranden har avgetts rörande bl. a. förebyggande åtgärder mot PKUsjukdomen,
byggnadsstadgan, radiobetänkandet, bostadsutredningens betänkande
och skolöverstyrelsens förslag om kulturell upprustning för de handikappade.
Därjämte har en utförlig framställning avgetts till högertrafikkommissionen.
38. Handikapputredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1965 för att utreda
frågan angående omvårdnaden av handikappade (se Post- och Inrikes
tidn. den 16 juli 1965):
Bengtsson, S. B. I., led. av II kamm., ordförande;
Antonsson, J. M., hemmansägare, led. av II kamm.;
Bergstedt, T. L. H., departementssekreterare;
Forslund, E. B., kansliråd;
Magnusson, E. O. B., hemmansägare, led. av II kamm.;
Skantz, Anna-Greta, ombudsman, led. av II kamm.;
Sörenson, J., pastor, led. av I kamm.
Experter:
Brattgård, S.-O., prosektor;
Eriksson, I. S., byrådirektör;
Lundström, Karin, undervisningsråd;
Sköldvall, J. G., departementssekreterare;
Utbult, K. A. B., byrådirektör.
Sekreterare:
Sundmark, B. V., byrådirektör.
Lokal: Socialdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7, Stockholm
C; tel. 21 00 99.
Direktiv (anförande av statsrådet Aspling till statsrådsprotokollet den 30
juni 1965):
154
Kommittéer: Socialdepartementet
IS: 38
Med handikappade avser jag i delta sammanhang personer, som av fysiska
eller psykiska skäl möter mera betydande svårigheter i sin dagliga livsföring.
Handikapp ger upphov till speciella problem. Riktpunkten för våra strävanden
måste vara att de handikappade erhåller en sådan omvårdnad att de så
långt det är möjligt får samma levnadsbetingelser som andra medborgare.
Samhällets åtgärder för de handikappade spänner numera över en rad olika
verksamhetsområden — förtidspensioner inom folkpensioneringen och
ATP, institutionsvård, rehabilitering, arbete, samhällsplanering, bostäder,
hemhjälp, undervisning, tekniska hjälpmedel m. in. Att åtgärderna måste
vara rikt differentierade följer redan av den omständigheten, att de handikappade
omfattar många sinsemellan olika grupper med skilda förutsättningar
och behov. Därtill kommer att handikappens svårighetsgrad varierar
inom vida gränser. Det är inte tillräckligt att främja den enskildes anpassning
till de existerande samhällsförhållandena. Man måste också så långt
som möjligt utforma samhällsmiljön på sådant sätt, att de handikappade
lättare kan finna sig tillrätta.
På flera hithörande områden pågår redan en omfattande utrednings- och
planeringsverksamhet. Inom pensionsförsäkringskommittén pågår ett utredningsarbete
av väsentlig betydelse för de handikappade. Detta tar särskilt
sikte på personer som invalidiseras i unga år. I särskild ordning undersöks
vidare möjligheterna att i förebyggande syfte anordna en obligatorisk hälsokontroll
för barn. Förslag som avser att underlätta de handikappades anpassning
på arbetsmarknaden och att bereda dem lämplig sysselsättning har
nyligen framlagts av 1960 års arbetsmarknadsutredning i betänkandet Arbetsmarknadspolitik
(SOU 1965: 9).
På senare tid har vid samhällsplaneringen ägnats ökad uppmärksamhet
åt de handikappades problem. Statens institut för byggnadsforskning har i
december 1963 erhållit Kungl. Maj :ts uppdrag att företa en utredning av vissa
hithörande frågor. Byggnadsstyrelsen har i samråd med Svenska vanförevårdens
centralkommitté (SVCK) — fr. o. m. den 1 juli 1965 kallad Svenska
centralkommittén för rehabilitering — utarbetat anvisningar rörande olika
anordningar som kan underlätta för de handikappade att delta i samhällslivets
olika aktiviteter. Det kan i detta sammanhang nämnas, att byggnadsstvrelsen
och bostadsstyrelsen av socialdepartementet i särskild ordning
gjorts uppmärksamma på handikappfrågorna i syfte att få till stånd sådan
kontakt med statens handikappråd, att rådet bereds möjlighet att framföra
synpunkter på frågor inom verkens områden, som är av betydelse för de
handikappade. På samma sätt har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjorts
uppmärksam på handikappfrågor vid planeringen och utformningen av trafikanläggningar,
likaså statens högertrafikkommission i vad avser omläggningen
till högertrafik.
Socialpolitiska kommittén har i betänkandet Social omvårdnad av handikappade
(SOU 1964: 43) framhållit, att det vid bostadsplaneringen bör övervägas
att pröva olika slag av bostadshus med inslag av service och andra
kollektiva anordningar, som kan göra det möjligt för handikappade att i
ökad utsträckning leva ett självständigt liv i sina egna hem. Inackorderingshem
av olika slag bör enligt kommittén prövas i samma syfte, t. ex. i anslutning
till verkstäder för skyddad sysselsättning. Kommittén framhåller vidare,
att reglerna för finansiering av bostadshus kan behöva ändras så att stiftelser,
organisationer, kommunblock eller andra huvudmän som arbetar inom
ett större område lättare kan få statliga lån till sådana bostäder. Vissa
155
S: 38
Riks dags berättelsen år 1966
iiagoi angående servicebostäder för bl. a. svårt rörelsehindrade prövas av
socialpolitiska kommittén.
På flera av de verksamhetsområden som inryms i omvårdnaden av de handikappade,
är sålunda nya åtgärder redan aktualiserade. Det återstår emellertid
betydelsefulla reformuppgifter, som fordrar ytterligare utredningsarbete.
I prop. 1965: 75 har förutskickats en särskild utredning av olika frågor
angående omvårdnaden av handikappade. Jag anser att denna utredning nu
bör komma till stånd. Utredningen bör inriktas på social omvårdnad av handikappade.
Däremot bör utredningen inte ta upp frågor som rör socialförsäkringen
eller den medicinskt betonade institutionsvården och rehabiliteringen.
Socialpolitiska kommittén har i sitt förut nämnda betänkande redovisat
undersökningar om kommunernas och landstingens åtgärder för handikappade
och kompletterat dessa med olika uppgifter om den verksamhet som
staten och de handikappades egna organisationer bedriver. Kommittén har
framhållit behovet av en bättre samordning av samhällets insatser. Jag delar
den uppfattning som socialpolitiska kommittén har gett uttryck åt.
Den kartläggning av vårdfrågornas läge i kommunerna som socialpolitiska
kommittén företog i april 1962 bör tas till utgångspunkt för den nya utredningens
verksamhet. Utredningen bör i första hand följa upp socialpolitiska
kommitténs arbete genom att undersöka i vilken omfattning kommuner och
landsting genomfört eller avser att genomföra de åtgärder som aktualiserades
genom kommitténs initiativ. Undersökningen bör läggas upp på sådant
sätt, att den samtidigt ger upplysningar om de hjälpformer av olika slag som
står till buds och stimulerar till ytterligare initiativ och aktivitet från kommunernas
sida. Undersökningen bör sålunda ingå som ett led i en aktiv
vårdpolitik på de områden socialpolitiska kommittén angett i sin sammanställning.
När det gäller skolgången för de handikappade har årets riksdag (prop.
1965: 75, SU 100, rskr 274) godtagit riktlinjer för vård och undervisning av
rörelsehindrade barn, ävensom barn med andra fysiska handikapp, i förskoleåldern
och i grundskolan. Skyldigheten att sörja för medicinsk vård och
behandling av dessa barn åvilar landstingen och städerna utanför landsting
på grund av bestämmelserna i sjukvårdslagen. Undervisningen i grundskola
är i princip en angelägenhet för primärkommunerna. Det har särskilt framhållits,
att handikappade barn bör få sin undervisning bland icke handikappade
barn i så stor utsträckning som möjligt. De inte alltför svårt rörelsehindrade
barnen bör kunna gå i hemortens skola och få sin undervisning i
vanlig klass eller i specialklass.
För barn med svårare handikapp måste man i många fall slälla särskilda
krav på skolor och undervisning. Deras medicinska vårdbehov måste tillgodoses
jämsides med att de får undervisning. Möjligheter att tillgodose
dessa undervisnings- och vårdbehov föreligger inte alltid i barnens hemkommuner.
Speciella anordningar måste därför vidtas för att i dessa fall bereda
barnen den erforderliga undervisningen och vården på platser där tillräckliga
undervisnings- och vårdresurser kan åstadkommas. Särskilda elevhem
bör finnas så att barn från andra orter kan få inackordering under den tid
undervisningen pågår. Skyldigheten för landstingen att anordna sådana elevhem
har genom årets riksdagsbeslut blivit lagfäst. Vid årets riksdag (prop.
1965: 70, SU 101, rskr 275) har också antagits ett förslag angående blindoch
dövskoleväsendets organisation. För undervisningen av psykiskt utveck
-
156
Kommittéer: Socialdepartementet S: 38
lingsstörda barn har i form av särskolor redan byggts upp eu särskild skolorganisation.
Vad beträffar undervisningen av rörelsehindrade efter grundskolans slut
bär en försöksverksamhet med påbyggnadsundervisning påbörjats. Medel
bar anvisats av årets riksdag för en utbyggnad av denna verksamhet. De vid
årets riksdag godtagna riktlinjerna för vård och undervisning av vissa
handikappade barn i grundskolan bör kunna tjäna som utgångspunkt också
när det gäller organisationen av den fortsatta undervisningen efter grundskolan.
Kung]. Maj :t har uppdragit åt skolöverstyrelsen att i samråd med medicinalstyrelsen
utarbeta förslag till de åtgärder som erfordras för att i största
möjliga utsträckning bereda handikappade ungdomar fackskole- och gymnasieundervisning.
Uppdraget till skolöverstyrelsen innefattar även utredning av frågor rörande
metoder, tekniska hjälpmedel och personell assistans för undervisning av
handikappade i och efter grundskolan samt utformning och utrustning av
skollokaler för detta ändamål.
Beträffande studiestödet åt handikappade elever framstår det som angeläget
att åstadkomma en samordning mellan det studiesociala systemet och nu
tillämpade särskilda stödformer. Centrala studiehjälpsnämnden är i färd
med att kartlägga detta område för att man bättre skall kunna bedöma hur
studiestödet åt olika grupper av handikappade bör utformas.
Till de frågor rörande undervisningen som utredningen bör pröva hör anordnandet
av platser av rikskaraktär för undervisning och vård av svårt rörelsehindrade
barn med komplicerande handikapp. 1962 års utredning angående
högstadieundervisningen för rörelsehindrade m. m. föreslog i sitt betänkande
(Stencil S 1964: 5), att s. k. regionsamarbetsplatser för de allra svårast
handikappade — främst barn med komplicerande skador — skulle anordnas
vid Folke Bernadottehemmet i Uppsala. Därvid förutsattes, att svårt
synskadade rörelsehindrade barn skulle mottas vid det nya skolhem i Örebro,
som beräknas vara färdigställt sommaren 1965, samt att gravt talskadade
och hjärnskadade döva barn med svåra rörelsehinder skulle mottas vid
en planerad riksinstitution i Sigtuna. I prop. 1965: 75 anslöt jag mig i princip
till utredningens förslag om att platser av rikskaraktär bör finnas för
vissa svårt rörelsehindrade barn med komplicerande handikapp. I fråga om
förläggningen av sådana platser för de hörsel- eller talskadade svårt rörelsehindrade
barnen konstaterades emellertid att olika meningar framförts av
remissinstanserna. Jag hänvisade också till att chefen för ecklesiastikdepartementet
anmält, att förslag skulle framläggas till nästa års riksdag angående
nybyggnad för en planerad riksinstitution i Sigtuna för undervisning
och behandling av gravt talskadade normalbegåvade barn och döva barn med
vissa komplikationer. Med hänsyn till nämnda omständigheter ansåg jag mig
inte böra ta slutlig ställning till utredningens förslag. Jag utgick därvid från
att Eugeniahemmet i Stockholm liksom hittills får ta vård om svårt rörelsehindrade
barn med komplicerande handikapp i den mån de inte kan tas emot
vid andra institutioner.
Den nya utredningen bör undersöka i vilken omfattning riksplatser av ifrågavarande
karaktär erfordras, platsernas lokalisering samt huvudmannaskapet
för dem. Platserna bör avse vård och undervisning såväl i förskoleåldern
som i grundskolan. Undersökningen bör ske med beaktande av de möjligheter
som den i prop. 1965: 75 föreslagna elevheinsorganisationen kan erbjuda
157
S: 38
Riksdagsberättelsen år 1966
när det gäller att ta emot även svårt rörelsehindrade barn med komplicerande
handikapp. Vidare bör beaktas, att Eugeniahemmets mark enligt föreliggande
planer framdeles kommer att tas i anspråk för karolinska sjukhuset
(prop. 1965: 59, SU 99, rskr 273). Utredningens arbete bör i denna del bedrivas
i nära samarbete med medicinalstyrelsen och skolöverstyrelsen.
Principen att de handikappade i så stor utsträckning som möjligt bör få
sin undervisning inom det reguljära skolväsendet bör gälla även beträffande
yrkesutbildningen. Kungl. Maj :t har därför uppdragit åt skolöverstyrelsen
att pröva i vad mån speciella åtgärder krävs och kan genomföras inom den
ordinarie yrkesutbildningens ram för att bereda handikappade ungdomar
yrkesutbildning. Skolöverstyrelsen skall därvid bl. a. behandla frågor rörande
metoder och hjälpmedel för undervisningen samt utformning och utrustning
av skollokaler.
På utredningen bör ankomma att särskilt pröva yrkesutbildningen för de
svårast handikappade, för vilka det inte torde vara realistiskt att räkna med
att de kan tas emot inom den ordinaarie yrkesutbildningen. Erfarenheterna
av yrkesutbildning för de svårast handikappade är mycket begränsade. De
snabba medicinska och tekniska framstegen under senare år har emellertid
påtagligt bidragit till att aktualisera frågan om undervisning och utbildning
för delvis nya grupper med svåra fysiska och psykiska handikapp, vilka tidigare
knappast kunnat komma i fråga härtill. För dessa kategorier torde
behövas speciella resurser och en mera individuell inriktning av yrkesutbildning
och särskild anpassningsundervisning.
Utformningen av de handikappades yrkesutbildning blir givetvis beroende
av de förslag som yrkesutbildningsberedningen kommer att framlägga rörande
den allmänna yrkesutbildningens uppgifter, innehåll och organisation.
Utredningen bör i samråd med bl. a. yrkesutbildningsberedningen och arbetsmarknadsstyrelsen
gå igenom de speciella frågor som har samband med
svårt handikappade ungdomars möjligheter till yrkesutbildning. Vid denna
genomgång bör utredningen systematiskt studera olika yrken som grundval
för en effektiv yrkesutbildning och yrkesvägledning. Utredningen bör också
utarbeta förslag om hur yrkesutbildningen för handikappade i största möjliga
utsträckning skall kunna inordnas i det allmänna yrkesutbildningsväsendet.
Utredningen bör mot bakgrunden härav vidare pröva behovet av utbildningsplatser
av rikskaraktär, deras förläggning och huvudmannaskapet
för dem. Även beträffande sådana utbildningsplatser bör en samordning
med det ordinarie yrkesutbildningsväsendet eftersträvas. Vårdfrågor i samband
med yrkesutbildningen bör särskilt uppmärksammas av utredningen.
Det är angeläget att förslag om en lämplig organisation av yrkesutbildningen
för handikappade framläggs så snart som möjligt. I anslutning härtill bör
utredningen pröva på vad sätt den nuvaranade yrkesutbildningsverksamheten
vid vanföreanstalterna kan integreras i yrkesutbildningsorganisationen
samt därmed sammanhängande frågor.
Statsbidragsgivningen till tekniska hjälpmedel för rörelsehindrade m.fl.
har fr. o. in. den 1 juli 1964 utsträckts till att gälla inte bara ortopediska
hjälpmedel utan även tekniska hjälpmedel för den dagliga livsföringen. Ett
samspel mellan forskningen inom medicin och teknik ger nyra möjligheter
att utveckla de tekniska hjälpmedlen för handikappade. På detta område har
ett visst samarbete redan etablerats mellan de medicinska och tekniska
forskningsråden. Ett viktigt utvecklingsarbete i fråga om de tekniska hjälpmedlen
för handikappade bedrivs av SVCK med statligt stöd. Utredningen
158
Kommittéer: Socialdepartementet S: 38
bör ta upp överläggningar med SVCIv och de nämnda forskningsråden rörande
formerna för den fortsatta verksamheten på området.
Utöver den invaliditetsersättning som inom folkpensioneringens ram kan
utgå till vissa handikappade finns flera olika former av ekonomiskt stöd för
anskaffning och drift av invalidbilar. Arbetsmarknadsstyrelsen kan från
anslaget till vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för handikappade in. fl.
lämna bidrag till anskaffande av invalidbilar för handikappade, som är beroende
av bil för sitt arbete eller sin yrkesutbildning. Vidare kan genom anslaget
till bidrag till hjälpmedel för rörelsehindrade m. fl. erhållas trehjuliga
mopeder, s. k. invalidvagnar. I stället för invalidvagn kan den handikappade
få ett motsvarande kontantbelopp för inköp av invalidbil. Höggradigt
rörelsehindrad kan befrias från fordonsskatt och även få återbäring av erlagd
omsättningsskatt (den s. k. bilaccisen) för fordonet. De som befriats
från fordonsskatt kan få bidrag av staten med belopp motsvarande skattekostnaderna
för en viss mängd drivmedel. Utredningen bör företa en översyn
av dessa olika bestämmelser om bidrag till anskaffande och drift av invalidfordon
och pröva ändamålsenligheten av de ifrågavarande bestämmelserna.
Därvid bör utredningen även pröva huruvida nu utgående skatterestitutioner
lämpligen bör omläggas till ett stöd i form av direkta bidrag. Utredningen
bör i hithörande frågor samråda med bilskatteutredningen.
Utredningen bär även uppmärksamma andra frågor rörande de handikappades
resor och transporter. Utredningen bör också vara oförhindrad
att föreslå andra åtgärder som syftar till att bryta de handikappades isolering.
Av stor betydelse för de handikappade är att de i lämplig form får upplysning
om de vård- och hjälpmöjligheter som står till buds. Föräldrar till handikappade
barn behöver också genom kuratorer eller på annat sätt ha tillgång
till en rådgivningsverksamhet beträffande sina speciella problem. Utredningen
bör ägna hithörande frågor särskild uppmärksamhet. I samband
därmed bör utredningen överväga frågan om organisationen av denna verksamhet
inom landstingsområdena. Vidare bör utredningen pröva om behov
föreligger av en mera allmänt inriktad upplysningsverksamhet, särskilt i förebyggande
syfte.
Socialpolitiska kommittén har i sin sammanställning Social omvårdnad av
handikappade uttalat sig om ansvarsfördelningen rörande omvårdnaden av
de handikappade. Vad kommittén därvid anfört bör vara utgångspunkten
för fördelningen av de ifrågavarande samhällsuppgifterna på stat, landsting
och kommuner. Det innebär, att landstingen och kommunerna i betydande
omfattning svarar för omvårdnaden av de handikappade.
Frågor av betydelse för de handikappade handläggs av ett flertal statliga
myndigheter. För att främja samverkan mellan myndigheter och handikapporganisationer
och mellan dessa organisationer inbördes har inrättats statens
handikappråd. Utredningen bör nu överväga på vad sätt eu samverkan i
organisatoriskt hänseende kan åstadkommas mellan de berörda statliga myndigheterna.
Utredningen bör även i övrigt eftersträva sådana lösningar av de olika frågor
som gäller omvårdnaden av de handikappade att en bättre samordning
av samhällets insatser åstadkommes och en smidig anpassning till nya rön
och erfarenheter möj liggöres.
Utredningen bör under sitt arbete samråda med statens handikappråd.
S: 38 Riksdagsberättelsen år 1966
Utredningen har under tiden fram till den 1 november 1965 hållit ett sammanträde.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1966.
39. Socialdepartementets sjukvårdsdelegation
Inrättad enligt Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1965 för att såsom en till
socialdepartementet knuten delegation följa utbyggnaden av sjukvårdsresurserna
i landet och verka för en samordning av sjukvårdsplaneringen:
Ledamöter
Åström, L.-Å. E., statssekreterare i
socialdepartementet, tillika ordförande-,
Söderqvist, B. O. A., expeditionschef
i socialdepartementet;
Thapper, G. F., talman, ordförande
i Svenska landstingsförbundet;
Lindvall, H., kommunalråd, ordförande
i Svenska stadsförbundets
s j ukvårdsdelegation.
Paulsson, G. V. V., statssekreterare i
statsrådsberedningen;
Höök, E. S. V., planeringschef i finansdepartementet
;
Moberg, S. T., statssekreterare i ecklesiastikdepartementet
;
Tilert, C. R., statssekreterare i inrikesdepartementet
;
Engel, A. G. W., generaldirektör och
chef för medicinalstyrelsen;
Löwbeer, H., generaldirektör och
chef för skolöverstyrelsen;
Olsson, S. O. B., generaldirektör och
chef för arbetsmarknadsstyrelsen;
Ersättare
Hedengren, S.-O. G., departementsråd
i socialdepartementet;
Fridh, K. G., departementsråd i socialdepartementet
;
Olsson, B. K., förbundsdirektör i
Svenska landstingsförbundet;
Romberg, N. W. A., sjukvårdsdirektör
i Stockholms stads sjukvårdsstyrelse.
Lindh, T. B. E., byråchef i centrala
sj ukvårdsberedningen;
Bergstedt, T. L. H., departementssekreterare
i finansdepartementet;
Sandgren, C. L., departementsråd i
ecklesiastikdepartementet;
Fröjd, S. A., kansliråd i inrikesdepartementet;
Lindgren,
S. medicinalråd;
Orring, J. A., överdirektör i skolöverstyrelsen;
Rehnberg,
K. B., avdelningschef i arbetsmarknadsstyrelsen
;
Lokal: Socialdepartementet; tel. växel 22 45 00.
Delegationens arbete har påbörjats och beräknas fortgå under år 1966.
40. Lokal- och utrustnings programkommittén för karolinska sjukhuset
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1965 med uppgift
att — med beaktande av vad föredragande departementschefen anfört i
propositionen 1965; 59 och efter samråd med lokal- och utrustningsprogramkommittén
för universitetet och högskolorna i Stockholm — upprätta lokalprogram
och utrustningsförslag på grundval av de av statsmakterna god
-
160
Kommittéer: Socialdepartementet S: 42
tagna riktlinjerna för den fortsatta planeringen av karolinska sjukhusets
utbyggande:
Rexed, B. A., professor, ordförande;
Bunner, T. Ä. G., byggnadsråd (t. o. m. den 31 oktober 1965);
Hallenborg, U. G. J. M., planeringschef;
Hamberger, C.-A., professor;
Karlén, G. H„ sjukhusdirektör;
Lindberg, U. G., t. f. avdelningsdirektör (fr. o. m. den 1 november 1965);
Zetterblad, U. F., planeringsdirektör.
Expert:
Linneroth, Anna, förste assistent.
Sekreterare:
Gunnarsson, N. G. A., byråchef, tillika chef för kommitténs kansli.
Lokal: Karolinska sjukhuset, Stockholm 60; tel. lokalsamt. växel 34 05 00,
rikssamt. växel 34 06 50.
Kommittén har under tiden september—oktober 1965 hållit tre sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas fortgå under år 1966.
41. Utredning om förhållanden som sammanhänga med rekrytering av
föredragande i försäkringsdomstolen m. in.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 oktober 1965 för att
verkställa utredning om förhållanden som sammanhänga med rekrytering
av föredragande i försäkringsdomstolen m. m.:
Danielson, G. H., t. f. expeditionschef.
Expert:
Ericsson, Bengt, kansliråd.
Lokal: Socialdepartementet; tel. växel 22 45 00.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under år 1966.
42. Lokal- och utrustningsprogramkommittén för en vårdyrkesskola
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 oktober 1965 med
uppgift att — med beaktande av vad som anförts i en inom socialdepartementet
utarbetad promemoria samt efter samråd med skolöverstyrelsen, styrelsen
för statens sjuksköterskeskola i Stockholm och yrkesutbildningsberedningen
— upprätta lokalprogram och utrustningsförslag för en vårdyrkesskola:
Törnquist,
H. E., byggnadsråd, ordförande;
Bildt, H. G., sekreterare;
Fagerberg, G., datachef;
6 Dihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. 161
Riksdagsberättelsen
S: 42
Riksdagsberättelsen år 1966
Gårdstedt, H. B., skolråd;
Lewén-Eliasson, Anna-Lisa, led. av II kamm.;
Lundblad, Brita, byrådirektör;
Persson, S. E., rektor.
Expert:
Löfgren, Ann-Marie, byrådirektör.
Sekreterare:
Gunnarsson, N. G. A., byråchef.
Lokal: Karolinska sjukhuset, Stockholm 60; tel. lokalsamt. växel 34 05 00,
rikssamt. växel 34 06 50.
Kommittén beräknar slutföra uppdraget under år 1966.
162
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet
K: 1
Kommunikationsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1965
1. 1957 års bemanningsutredning (19G3:I H 9; 1964:1 K 12; 1965:1 K 13)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 december 1957 för
att utreda frågan om bemanningen på fartyg och därmed sammanhängande
spörsmål:
Ekblom, O., f. d. landshövding.
Experter:
Forssblad, N. D., direktör;
Grenander, N., direktör, jur. dr;
Hartvig, P. Å., kansliråd;
Karlbjörn, H. S., ombudsman;
Linderstam, B. A. H., ombudsman;
Lycke, H., direktör;
Strömberg, A. E., rektor;
Thore, J. S., förbundsordförande;
Tufvasson, K. E., byrådirektör;
Wikström, K. J., ombudsman;
Öbrink, J. H., f. d. byrådirektör.
Sekreterare:
Rune, C. L., hovrättsassessor.
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Utredningsmannen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit
ett sammanträde med experter i utredningen.
Utredningen har avgett en den 24 mars 1965 dagtecknad promemoria
med förslag till ändring i sjöbefälskungörelsen (Stencil K 1965: 2).
Sedan Kungl. Maj :ts förslag till lag om säkerheten på fartyg m. m. (prop.
1965: 132) antagits av riksdagen beslöt departementschefen den 10 december
1965 på därom av utredningen i skrivelse den 30 november 1965 gjord
framställning att utredningen skulle upphöra.
2. 1957 års trafikngkterhetskommitté (1963: I 13; 1964: I 13; 1965: I 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 december 1957
för att verkställa översyn av lagstiftningen om trafiknykterhet och därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 3 januari 1958):
163
JV: * Riksdagsberättelsen år 1966
Rylander, A. O. E., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförandeAlemyr,
S. R., rektor, led. av II kamin.;
Ewerlöf, Elsa H. E., fru. f. d. riksdagsledamot;
Larsson, E., hemmansägare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Sterzel, F. A. C., preceptor.
Direktiven för kommittén, se 1958: I K 28.
Kommittén har, utöver tidigare avgivet betänkande (SOU 1963: 72), den
28 juni 1965 avgett slutbetänkande, benämnt »Nykterhet i trafik II. Luftfarten.
Spårtrafiken» (SOU 1965:35).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. 1960 års radioutredning (1963: I 16; 1964: I 16; 1965: I 15)
Tillkallade enligt Kungi. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1959 för
att utreda frågan om de allmänna riktlinjerna för ljudradions och televisionens
framtida verksamhet m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 januari
1960 och den 26 november 1962):
Åman, O. V., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;
Eskilsson, C. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Heimburger, H. A., f. d. ekonomidirektör;
Helén, N. G., landshövding, led. av II kamm.;
Larsson, H., skogsinspektor, led. av II kamm.;
Mattson, Lisa, redaktör, led. av I kamm.;
Mellqvist, S. A., förste kontorist, led. av II kamm.
Experter:
Bergström, S. B:son, professor (fr. o. m. den 25 januari 1964);
Esping, E. B., teknisk direktör;
Persson, S. B. V., kanslichef;
Rydbeck, O., radiochef;
öhrström, K. L., ekonomidirektör.
Sekreterare:
Brodd, K. A., byrådirektör;
Lindblad, I., docent (ordf. i RAFF och RUFUS).
Under året har arbetsgruppen för folkbildning, universitetsundervisning
och samhällsinformation (RUFUS) arbetat självständigt inom utredningens
ram. Detsamma gäller arbetsgruppen för forskningsfrågor (RAFF).
Arbetsgruppen för folkbildning, universitetsundervisning och samhällsinformation
(RUFUS).
Experter:
Franzén, N.-O., programdirektör;
Ivre, I. G. E., redaktör.
164
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet
K: 5
Sekreterare:
Hallingberg, G. G., lektor;
Hedlund, B. E., avdelningschef.
Arbetsgruppen för forskningsfrågor (RAFF).
Experter:
Hallingberg, G. G., lektor;
Himmelstrand, J. U. I., professor.
Direktiven för utredningen, se 1961: I K 15 och 1963:1 K 16.
Utredningen har under tiden november 1964—april 1965 hållit 13 sammanträden
omfattande 21 dagar.
Utredningen har, utöver tidigare avgivet betänkande (SOU 1964: 54),
den 7 april 1965 avgett slutbetänkande, benämnt »Radions och televisionens
framtid i Sverige» (SOU 1965:20—21).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Utredning rörande vissa rättsliga spörsmål m. m. i fråga om radioanläggning
och rundradioverksamhet (1963:1 28; 1964:1 26; 1965:1 24)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 juni 1962 för att
utreda vissa rättsliga spörsmål m. m. i fråga om radioanläggning och rundradioverksamhet
:
Bergström, S. B:son, professor.
Utredningsmannen har den 22 juni 1965 avgett betänkande, benämnt
»Radiolag» (SOU 1965:46).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Bilförarutredningen (1963:1 30; 1964:1 28; 1965:1 26)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 augusti 1962 för
att verkställa utredning angående förarutbildningen och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 12 september 1962):
Elfving, O. G. C., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;
Buren, C.-D. E., teknisk direktör;
Kallerdahl, B. U., rektor;
Levin, H. S., led. av II kamm.;
Persson, S., ombudsman;
Skiöld, L. O. R„ expeditionschef (t. o. m. den 6 april 1965);
Thorson, G. A., direktör.
Experter:
Backman, G. B., kansliråd;
Bjarnholt, L. O., byrådirektör;
Cullert, B., lektor;
165
K: 5 Riksdagsberättelsen år 1966
Engqvist, K. E. B., lönedirektör;
Freeman, L.-E. A., byråchef;
Hallin, G. E., krigsråd;
Hildeberg, L., skolkonsulent;
Jansson, A. H., kommunalråd;
Lindbo, L. P., rektor;
Lindqvist, S. O. K., byrådirektör;
Rhedin, C. W. E., byråchef;
Sundelius, O. R. S., förste länsassessor;
Sundin, T., studierektor;
Talls, E. Å. E:son, lektor;
Thuresson, P. U. M., departementssekreterare.
Sekreterare:
Morath, B. A., kammaråklagare.
Biträdande sekreterare:
Sylvén, G. J. O., departementssekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1963; I K 30.
Utredningen har under tiden november 1964—april 1965 hållit tre sammanträden.
Utredningen har den 2 juli 1965 avgett dels betänkande, benämnt Körkortet
och trafikutbildningen (SOU 1965:42) dels tillsammans med körtidsutredningen
betänkande, benämnt »Statens trafikverk» (SOU 1965: 43).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Utredning rörande förrådshållningen inom vissa statliga verk (1964:1
31; 1965:1 28)
Tillkallad genom Kungl. Maj :ts beslut den 30 november 1962 för att utarbeta
en redogörelse rörande förråds- och lagerhållningen inom postverket,
televerket, statens järnvägar, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och
statens vattenfallsverk, varvid jämförelse även bör ske med förhållandena
inom enskild industriell verksamhet:
Lokrantz, L. A. O., direktör.
Sekreterare:
Garpefält, K. S. R., byrådirektör.
Utredningen har under år 1965 avgett en promemoria (Stencil K 1965: 5).
Uppdraget är därmed slutfört.
7. Väg- och vattenbyggnadsstgrelseutredningen (1964:1 36; 1965:1 30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
verkställa översyn av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens organisation och
därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli
1963):
166
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet
K: 8
Severin, E. J., direktör, ordförande;
Lokrantz, L. A. O., direktör;
Wetterblad, R. I. T:son, generaldirektör.
Experter:
Olsén, B., tingsdomare (fr. o. m. den 1 april 1965);
Qvarnström, B. O., byrådirektör.
Sekreterare:
Sandler, E., civilingenjör.
Biträdande sekreterare:
Görs, L. F. E:son, departementssekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1964:1 K 36.
Utredningen har under tiden november 1964—juni 1965 hållit 13 sammanträden.
Utredningen har den 1 juli 1965 avgett betänkande, benämnt »Statens
Vägverk» (SOU 1965:47).
Uppdraget är därmed slutfört.
8. Körtidsutredningen (1964:1 37; 1965:1 31)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
verkställa utredning om regleringen av arbetsförhållandena inom landsvägstrafiken
(se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1963):
Elfving, O. G. C., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;
Elmstedt, K. E., direktör;
Kaxdsson, F. G., redaktör, led. av I kamm.;
Schött, L. E„ häradsskrivare, led. av I kamm.;
Svensson, K. H., ombudsman.
Experter:
Falkenmark, P. A., förste byråsekreterare;
Hallin, G. E., krigsråd;
Sterzel, F. A. C., preceptor (fr. o. m. den 16 maj 1965);
Thorburn, T. \V., professor.
Sekreterare:
Sterzel, F. A. C., preceptor (t. o. m. den 15 maj 1965).
Biträdande sekreterare:
Lindahl, L.-O. H., departementssekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1964: I K 37.
Utredningen har under tiden november 1964—maj 1965 hållit åtta sammanträden.
Utredningen har dels tillsammans med bilförarutredningen den 2 juli
1965 avgett betänkande, benämnt »Statens trafikverk» (SOU 1965: 43) dels
167
K: 8 Riksdagsberättelsen år 1966
den 27 augusti 1965 avgett betänkande, benämnt »Arbetstid och arbetsinspektion
för vägtrafiken» (SOU 1965:48).
Uppdraget är därmed slutfört.
9. Utredning angående vagnbok för motorfordon (1965:1 40)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 maj 1964 med
uppdrag att verkställa utredning angående vagnbok för motorfordon:
Gullnäs, S. I., departementsråd.
Experter:
Larsson, S. A. A., hovrättsassessor (fr. o. m. den 1 januari 1965);
Rällfors, H. L., överingenjör (fr. o. m. den 1 januari 1965);
Åkesson, Å., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 1 januari 1965).
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Utredningsmannen har under år 1965 avgett ett betänkande (Stencil
K 1965: 4).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1966
10. Markdelegationen (1963:1 12; 1964:1 10; 1965:1 11)
Tillkallade genom Kungl. Maj :ts beslut den 23 november 1956 för att
ingå i en delegation med uppgift att företräda staten vid förhandlingar
med Stockholms stad rörande vissa mellan staten och staden föreliggande
byggnads- och markfrågor samt inkomma med de förslag, till vilka förhandlingarna
kan föranleda:
Johansson, J. H., över lantmätare;
Larsson, S., generaldirektör;
Mårdh, G. A., byggnadsråd;
Renlund, R. G., direktör;
Experter:
Zickerman, B. H., major;
Åhlén, B. E., ingenjör.
Sekreterare:
Arrhenius, K. G. H., kanslichef.
Biträdande sekreterare:
Elofsson, A. F., byrådirektör.
Lokal: Blasieholmstorg 11 C, Stockholm C, tel. 10 55 91, 11 46 88, 10 38 04.
Direktiven för utredningen, se 1957:1 K 30. Härjämte har Kungl. Maj:t
den 23 april 1964 förklarat att markdelegationens uppdrag jämväl skall
innefatta uppgiften att företräda staten vid förhandlingar avseende upp
-
168
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 11
låtelser av mark på Järvafältet till Stockholms stad och vissa andra kommuner.
Den 12 mars 1965 har Kungl. Maj :t lämnat delegationen vissa direktiv
i anslutning till sistnämnda uppdrag.
Delegationen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 32
sammanträden. Därjämte har fortlöpande överläggningar ägt rum med
vissa experter och expertorgan hos de med delegationen förhandlande
kommunerna.
Delegationen har för Kungl. Maj :ts prövning med särskilda skrivelser
överlämnat dels ett mellan delegationen och delegerade för Stockholms
stad den 30 januari 1965 träffat avtal angående vissa markbyten m. m.,
dels ett mellan delegationen och Skandinaviska Banken den 26 februari
1965 träffat avtal angående förvärv för staten av bankens centralkontorsbyggnad
vid Gustav Adolfs torg i Stockholm, vilka avtal därefter godkänts
av Kungl. Maj :t.
Delegationens arbete beräknas fortgå under år 1966.
11. Statens företrädare vid förhandlingar om båttrafiken i Stockholms
skärgård (1963:1 H 8; 1964:1 K 11; 1965:1 K 12)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 oktober 1956 för
att deltaga i förhandlingar med Stockholms stad och Stockholms läns
landsting rörande frågan om hur båttrafiken i Stockholms skärgård bör
ordnas (se Post- och Inrikes tidn. den 7 november 1956):
Berggren, E. G. C., kansliråd.
Experter:
Ljungström, G. O., förste länsassessor;
Wennerhorn, K. O. L., departementsråd.
Lokal: Sveavägen 24—26; 3 tr., Stockholm C; tel. 10 28 06.
Statlig medlem i det trafikutskott, som enligt avtal den 10 april 1963
rörande båttrafiken i Stockholms mellersta skärgård samt den 30 juni
1964 angående trafiken i den norra skärgården skall äga följa vederbörande
redares åtgärder i fråga om trafiken in. m.:
Berggren, E. G. C., kansliråd.
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Statens företrädare har fortsatt förhandlingarna med Värmdö kommun
angående bidrag till båttrafiken i mellersta skärgården. Mellan RoslagsLänna
och Blidö kommuner bär träffats avtal om båttrafiken inom förstnämnda
kommuns skärgård.
Förhandlingarna beräknas vara slutförda under år 1966.
Trafikutskottet har under tiden november 1964—oktober 1965 haft sex
sammanträden. Flertalet av dessa har hållits tillsammans med företrädare
för Waxholms Ångfartygs AB.
6f Iiihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt.
Riksdags berättelsen
169
Ks 12
Riksdagsberättelsen år 1966
12. 1960 års vägsakkunniga (1963:1 17; 1964:1 17; 1965:1 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 september 1960
för att verkställa översyn av väglagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn.
den 6 oktober 1960):
Vahlberg, G. E., generaldirektör, ordförande;
Antonsson, J. M., lantbrukare, led av II kamin,;
Bengtsson, H. V., plåtslagare, led. av II kamm.;
Jacobsson, P., socialvårdsassistent, led. av I kamm.;
Johansson, N. R., ombudsman, led. av II kamm.;
Körlof, A. H. V., regeringsråd;
von Seth, T. G. A., greve, godsägare, förutvarande andre vice talman i II
kamm.
Experter:
Bouvin, J. Å., hovrättsassessor (fr. o. m. den 9 augusti 1965);
Gustafson, C. E., byrådirektör;
Hillert, S. H., preceptor;
Nellborn, S. O., byrådirektör;
Sandgren, P., ingenjör;
Sundström, B., civilingenjör;
Svengren, G.-O., avdelningsdirektör.
Sekreterare:
Helander, C., byrådirektör (fr. o. m. den 9 augusti 1965);
Runesten, S.-O. J., byrådirektör (t. o. m. den 30 juni 1965).
Biträdande sekreterare:
Bouvin, J. Å., hovrättsassessor (t. o. m. den 8 augusti 1965).
Lokal: Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, Rålambsvägen 3—5, Fack,
Stockholm 12; tel. lokalsamt. växel 22 96 60, rikssamt. växel 22 98 60.
Direktiven för de sakkunniga, se 1961:1 K 18.
De sakkunniga har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 6
sammanträden.
De sakkunnigas arbete beräknas bli slutfört under år 1966.
13. Parkeringskommittén (1963:1 18; 1964:1 18; 1965:1 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 september 1960
för att verkställa översyn av gällande rättsregler om anordnande av parkeringsplatser
för motorfordon m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 6
oktober 1960):
Andersson, T. G., landshövding, ordförande;
Hall, G. V., överdirektör, vice ordförande;
Ahlgren, N., direktör;
170
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 14
Andersson, M. A. J., chefredaktör, led. av I kamm. (t. o. m. den 9 september
1965);
Andersson, T., chefredaktör, led. av I kamm.;
Aronsson, H., kommunalråd;
Berglund, H. J., direktör;
Mangård, N., hovrättsråd;
Träff, S. O., direktör.
Experter:
Ahlström, O., trafikingenjör;
Backman, G. B., kansliråd;
Berg, F. L. V., direktör;
Bäcklander, R., direktör;
Hernroth, U. N., polisöverintendent;
Nordqvist, S., laborator;
Sahlin, B. S., direktörsassistent;
Tynelius, S. G. A., stadsbyggnadsdirektör.
Sekreterare:
Palm, A. K., hovrättsfiskal.
Lokal: Storkyrkobrinken 11, 3 tr., Stockholm C, tel. 10 09 06.
Direktiven för kommittén, se 1961: I K 19.
Kommittén har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit åtta
sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas bli slutfört under år 1966.
14. Svenska ledamöterna av Nordisk vägtrafikkommitté (1963: I 20;
1964:120;1965:119)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 december 1960 att
såsom svenska ledamöter ingå i en nordisk kommitté med uppgift att utarbeta
förslag till gemensam vägtrafiklagstiftning för Danmark, Finland, Norge
och Sverige:
Holmquist, B. G., rättschef;
Stoltz, A. W., häradshövding.
Experter:
Ahlström, O., civilingenjör;
Burén, C.-D. E., teknisk direktör;
Hagardt, S. A. O., direktör;
Tornberg, E. A. G., vägtrafikinspektör.
Sekreterare:
Egedal, N. H., avdelningsdirektör;
Voss, B. G. P., hovrättsassessor.
Lokaler: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
171
K: 14
Riksdagsberättelsen år 1966
rikssamt. växel 23 62 00 (Holmquist och Voss); Storkyrkobrinken 7, Stockholm
C, tel. 11 51 27 (Egedal).
Kommittén har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit sex sammanträden.
Kommittén har den 31 mars 1965 avgett betänkande, benämnt »Vägmärken»
(SOU 1965:33), och räknar med att under första halvåret 1966 avge
betänkande om trafikregler.
Arbetet i övrigt beräknas fortgå under år 1966.
15. Kaiialtrafikutredningen (1963: I 22; 1964: I 21; 1965: I 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 maj 1961 för att
verkställa en trafikekonomisk utredning om godstransporterna mellan väner-
och vätterområdena samt västkusten (se Post- och Inrikes tidn. den
13 juni 1961):
Godlund, S. A. I., professor, ordförande;
Jarder, J. O., överinspektör;
Rickard, A. B. O., sjöfartsråd;
Torell, A. S., direktör;
Waller, E. A., direktör.
Experter:
Hölcke, O. K. L., avdelningsdirektör;
af Klintberg, R. H. F., direktör;
Rådberg, J. T., major;
Sidenvall, J. G., byrådirektör.
Sekreterare:
Olsson, R. I., departementssekreterare.
Lokal: St. Nygatan 1, Stockholm C; tel. 10 73 09. Sekreteraren även tel
21 22 27, 24 88 60.
Direktiven för utredningen, se 1962: I K 27.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit nio
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1966.
16. Centrala civila transportkommittén (1963: I 23; 1964: I 22; 1965: I 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 16 juni och den 13
oktober 1961 för att verkställa utredning och planläggning i fråga om den
civila transportregleringsverksamheten i krig:
Petri, F. A., direktör, ordförande;
Baltzar, S.-E., avdelningsdirektör;
Bergelin, S.-E. S., byråchef;
Blidfors, T. E. J., seminarielärare, led. av II kamm.;
172
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 17
Brunnberg, E. A., disponent;
Danielson, N.-G. F., byråchef;
Hagander, J. H., byrådirektör (t. o. m. den 22 oktober 1965);
Hjalmarsson, S. O. R., trafikchef;
Kristensson, A. G., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 23 oktober 1965);
Montell, J. E. O., överdirektör;
Oden, C. Å., kanslichef;
Rickard, A. B. O., sjöfartsråd (t. o. m. den 13 januari 1965);
Simonsson, P. M. O. O., sjöfartsråd (fr. o. m. den 14 januari 1965);
Skarp, N. Å., överstelöjtnant;
Söderberg, H. O. E., byråchef;
öhrn, J. B., kansliråd.
Experter:
Börjeson, K. B., byrådirektör;
Carlsten, C. J., överste;
Egedal, N. H., avdelningsdirektör;
Stephani, C. A., kamrer.
Sekreterare:
Danielsson, G. Å. D., major.
Biträdande sekreterare:
Rundström, T. E., förste byråsekreterare.
Lokal: Järntorget 84, Stockholm C; tel. 24 62 90.
Direktiven för kommittén, se 1962: I K 28.
Kommittén har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit sju sammanträden.
Kommittén har den 6 september 1965 till Kungl. Maj :t överlämnat ett förslag
till omorganisation av kommittén, innebärande bl. a. att kommitténs
arbetsuppgifter överförs till ett fristående permanent organ med myndighets
ställning.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1966.
17. Färdskrivarutredningen (1963: I 25; 1964: I 24; 1965: I 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 september 1961 för
att verkställa utredning angående de tekniska möjligheterna att utnyttja
maskinella hjälpmedel för efterhandsgranskning av färdskrivardiagram
samt därmed sammanhängande organisatoriska och andra frågor:
Odén, C. Å., kanslichef, ordförande;
Kullberg, O. G., överingenjör;
Rydberg, H. A. L., polisintendent.
Expert:
Broomé, B. P., civilingenjör.
173
K: 17
Riksdags berättelsen år 1966
Sekreterare:
Falkenmark, P. A., förste byråsekreterare.
Lokal: Statens biltrafiknämnd, Stockholm C; tel. växel 24 62 90.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit sex sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under första kvartalet av år 1966.
18. Utredning angående organisationen av bokföringsarbetet m. m. inom
byggnadsstyrelsen (1963:1 27; 1964:1 25; 1965:1 23)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 mars 1962 för att
verkställa utredning angående organisationen av bokföringsarbetet m. m.
inom byggnadsstyrelsen:
Sandberg, A. G., administrativ direktör.
Experter:
Ask, B. E., avdelningsdirektör;
Attarp, T., avdelningsdirektör;
Ekdahl, S. V. B., avdelningsdirektör;
Eriksson-öst, O. V., avdelningsdirektör;
Marknäs, N. S. V., avdelningsdirektör.
Lokal: Vattenfallsstyrelsen, Jämtlandsgatan 99, Vällingby; tel. växel
87 00 00.
Direktiven för utredningen, se prop. 1962: 98 s. 86, 87.
Utredningen har under tiden november 1964—november 1965 hållit 22
sammanträden. Under samma tid har den inom utredningen konstituerade
arbetsgruppen, vari ingår experter från statskontoret och byggnadsstyrelsen,
kontinuerligt arbetat med den praktiska systemutformningen.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under våren 1966.
19. 1962 års fritidsutredning (1963: I 29; 1964: I 27; 1965: I 25)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 15 augusti och den
28 september 1962 för att utreda vissa frågor rörande fritidsområden, fritidsbebyggelse
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes
tidn. den 12 september 1962):
Lundgren, J. B., generaldirektör, ordförande;
Carlsson, I., förbundsordförande, led. av II kamm.;
Fälldin, N. O. T., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Henrikson, C. T., stadssekreterare;
Jonsson, K. I., byggnadsråd;
Löwdin, Inga, fil. kand.;
Turesson, B., distriktslantmätare, led. av II kamm.;
174
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 20
Ullsten, O., förbundsordförande, led. av II kamm.
Experter:
Annevall, S., direktör;
Bolin, H. E. A., medicinalråd;
Delin, L. A., revisionssekreterare;
Enocson, J. G. R., direktör;
Erichs, S. M., länsarkitekt;
Falcken, P. J. ö., kanslisekreterare;
Haggård, S. F., sjöfartsråd;
Kvarby, N. R., överlantmätare;
Sehlin, H., direktör;
Wetterhall, S. C. E., länsingenjör.
Sekreterare:
Norrbom, N. C.-E., byrådirektör.
Lokal: Lantbruksstyrelsen, Centralvägen 16, 4 tr., Solna (sekreteraren),
tel. växel 83 05 20.
Direktiven för utredningen, se 1963: I K 29.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit åtta sammanträden.
Utredningen har den 19 mars 1965 avgett betänkande, benämnt »Friluftslivet
i Sverige — Friluftslivet i samhällsplaneringen» (SOU 1965: 19).
Utredningen avser att under första halvåret 1966 avge sitt slutbetänkande.
20. 1963 års luftfartsutredning (1964:1 30; 1965:1 27)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 16 november 1962
och den 1 mars 1963 för att verkställa utredning rörande luftfartsverkets
framtida ställning m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 7 mars 1963):
Andersson, T. G., landshövding, ordförande;
Eriksson, J. E., verkst. dir., led. av I kamm.;
Gustafsson, G. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Larsson, K. S. S., direktör, led. av II kamm.;
Nilsson, E., departementsråd;
Norlin, P. A., direktör;
von Seth, T. G. A., greve, godsägare, förutvarande andre vice talman i II
kamm.;
Sjönander, B. J., kansliråd.
Experter:
Görs, L. F. E:son, departementssekreterare (fr. o. m. den 19 februari 1965);
Jonsson, B. B., byrådirektör (fr. o. m. den 22 april 1965);
Svanberg, S.-E., direktör;
175
K: 20
Riksdagsberättelsen år 1966
Sörenson, S., byråchef;
Weimar, Å., direktör.
Sekreterare :
öman, S. J., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
ter Vehn, K. B., civilingenjör;
Östberg, P. J„ civilekonom (t. o. m. den 30 september 1965).
Lokal: Grev Turegatan 38, Stockholm ö; tel. 61 80 91 (öman), 63 26 83
(ter Vehn) och 63 26 58 (exp.).
Direktiven för utredningen, se 1964:1 K 30.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 10 sammanträden.
Under tiden den 17—20 oktober 1965 företog utredningen en
studieresa till Norge och Danmark.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1966.
21. Lotsorganisalionsutredningen (1964:1 33; 1965:1 29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 februari 1963 för
att utreda vissa organisatoriska frågor inom lots- och fyrväsendet (se Postoch
Inrikes tidn. den 7 juni 1963):
Gustafsson, H. L., statsråd, led. av II kamm., ordförande; (t. o. in. den 19
september 1965);
Malmström, C. G., direktör, ordförande (fr. o. m. den 20 september 1965);
Hartvig, P. Å., kansliråd;
Simonsson, P. M. O. O., sjöfartsråd.
Experter:
Grenander, N., direktör, jur. dr.;
Rickard, A. B. O., sjöfartsråd;
Wijkman, E. G. B., universitetsråd.
Sekreterare:
Carlgren, L., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Göransson, S., lotsinspektör (under tiden den 1 november 1964—den 30 juni
1965 och fr. o. in. den 1 september 1965).
Lokal: Kungl. Sjöfartsstyrelsen, Sehlstedtsg. 9, Stockholm NO (postadress
Fack, Stockholm 27); tel. 24 65 20 ankn. 245/246.
Direktiven för utredningen, se 1964: I K 33.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit sex
sammanträden. Under verksamhetsåret har utredningen haft ett nära samarbete
med den inom civildepartementet verksamma lotslöneberedningen.
Samråd har ägt rum med den under året tillsatta sjöfartsutredningen be
-
176
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 23
träffande bl. a. spörsmålet att gemensamt lösa vissa frågor rörande sjöfartsavgifter
m. in.
Utredningen har i skrivelse den 8 april 1965 lagt fram förslag till vissa
ändringar i lotsförordningen.
Preliminärt förslag till lotsplatsorganisation har utarbetats och med en
den 14 september 1965 dagtecknad skrivelse överlämnats till chefen för
kommunikationsdepartementet (Stencil K 1965: 3).
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1966.
22. Statens företrädare i skärgårdstrafikutredningen (1964: I 38;
1965:I 32)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
såsom företrädare för staten tillsammans med vederbörande företrädare
för Stockholms stad och Stockholms läns landsting göra en utredning om
den reguljära båttrafiken i Stockholms södra skärgård (se Post- och Inrikes
tidn. den 9 juli 1963):
Berggren, E. G. C., kansliråd.
Experter:
Ljungström, G. O., förste länsassessor;
Wennerhorn, K. O. L., departementsråd.
Lokal: Sveavägen 24—26, 3 tr., Stockholm C; tel. 10 28 06.
Direktiven för utredningen, se 1964:1 K 38.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit sex
sammanträden. Ett flertal resor har företagits för besiktning av bryggor,
vägar in. m.
Utredningens arbete beräknas bli slutfört under första halvåret 1966.
23. Statens förhandlingsman för storstockholmstrafiken (1965:1 33)
Förordnad av Kungl. Maj:t enligt beslut den 19 december 1963 såsom
förhandlings- och utredningsman för den kollektiva närtrafikens ordnande
i storstockholmsområdet:
Hörjel, N. J., generaldirektör.
Experter:
Grahn, F. T., byrådirektör;
Görs, L. F. E:son, departementssekreterare (t. o. m. den 22 juni 1965);
Jonsson, K. I., byggnadsråd;
Lönnqvist, S. E. V., postbanksclief;
Nilsson, E„ departementsråd (fr. o. m. den 23 juni 1965);
Samuelson, S. J. E., överingenjör (t. o. in. den 18 oktober 1965);
Sandberg, A. G., administrativ direktör;
177
K: 23
Riksdagsberättelsen år 1966
Sarman, A. H., byrådirektör;
Skiöld, L. O. R., expeditionschef (t. o. m. den 7 april 1965);
Werne, G. A. K., trafikinspektör (fr. o. m. den 1 juni 1965);
Wiberg, R., departementssekreterare (t. o. m. den 22 juni 1965);
Öhrn, J. B., kansliråd.
Sekreterare:
Gårdö, K. G., förste assessor.
Lokal: Storkyrkobrinken 11, 3 tr„ Stockholm C; tel. kansliet 10 5141.
Direktiven för förhandlingsmannen, se 1965:1 K 33.
Förhandlingsmannens verksamhet har resulterat i en den 17 december
1964 träffad principöverenskommelse mellan Stockholms stad och Stockholms
läns landstingskommun angående samordning, utbyggnad och drift
av det kollektiva trafiksystemet i Storstockholm m. in. Under år 1965 har
verksamheten huvudsakligen avsett undersökningar om infogande av de
större enskilda trafikföretagen i trafiksystemet.
24. 196b års transportforskningsutredning (1965:1 34)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 februari 1964 för
att verkställa utredning rörande transportforskningens organisation och
därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 25 februari
1964):
Svärd, N. G., generaldirektör, f. d. riksdagsman, ordförande;
Appelgren, L. G. S., departementssekreterare;
Erlander, S. B., fil. lic.;
Jerdenius, K. E., organisationsdirektör;
Pettersson, E. J. H., förbundsordförande;
Rexed, B. A., professor;
Sahlin, K. Å., direktör.
Experter:
Björkman, B. E. T:son, professor;
Bruzelius, N. G. A., överdirektör;
Ekberg, K. G., överingenjör;
Hansson, H. O. G., kanslichef;
Lasson, K.-I. L., överdirektör;
Nabseth, L. G., ekonomie doktor;
Samuelson, S. J. E., överingenjör.
Sekreterare:
Ottenhag, T. E., byrådirektör.
Lokal: Försvarets fabriksstyrelse, Tullgatan 8 (Fack), Eskilstuna 1; tel.
016/10200.
Direktiven för utredningen, se 1965:1 K 34.
178
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 25
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 13
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1966.
25. Svenska öresundsgruppen (1965: I 35)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 april 1964 med
uppgift att ingå i en svensk-dansk arbetsgrupp för att ytterligare bereda
frågan om en fast förbindelse över Öresund:
Hörjel, N. J., generaldirektör, ordförande;
Upmark, E. G. J., generaldirektör.
Experter:
Buregren, T., planeringsdirektör (fr. o. in. den 15 september 1965);
Ekström, H. V., vägdirektör;
Godlund, S. A. I., professor;
Gudmundsson, N. H., teknisk direktör;
Haggård, S. F., sjöfartsråd;
Hall, G. V., överdirektör (fr. o. m. den 11 mars 1965);
Hägerstrand, S. T. E., professor;
Jacobsson, G., direktör, led. av I kamm.;
Jarder, J. O., överinspektör;
Jonsson, K. I., byggnadsråd;
Olsson, R. I., departementssekreterare (fr. o. in. den 15 september 1965);
Ström, H. B., överingenjör;
Tjällgren, P. O. L., överingenjör (t. o. m. den 10 mars 1965).
Sekreterare:
Wennerhorn, K. O. L., departementsråd.
Biträdande sekreterare:
Källström, Å., departementssekreterare;
Olsson, R. I., departementssekreterare (t. o. m. den 14 september 1965).
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00 (Wennerhorn och Källström).
Arbetsgruppen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 17
sammanträden varav 7 varit gemensamma med ledamöterna i den danska
arbetsgruppen. Experternas utredningsarbete har fördelats på tre grupper,
en för tekniska frågor, en för trafikekonomiska frågor och en för näringslivs-
och planfågor. De olika expertgrupperna har hållit totalt 49 sammanträden
varav 18 varit gemensamma med motsvarande danska expertgrupper.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1966.
179
K: 26
Riksdagsberättelsen år 1966
26. Bilregisterutredningen (1965: I 36)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 april 1964 för att
verkställa utredning om fordonsregistreringen och därmed sammanhängande
spörsmål:
Edström, K. S., överdirektör.
Experter:
Dahlström, Å., byrådirektör;
Eriksson, Böret, kansliråd;
Ferm, A. J„ departementssekreterare (fr. o. m. den 1 juli 1965);
Forss, K. J. R., förste länsassessor;
Gullnäs, S. I., departementsråd;
Pernelid, W. Å. E., t. f. överdirektör;
Rällfors, H. L., överingenjör;
Thulin, E. E:son, byråchef.
Sekreterare:
Rova, O. E., organisationsdirektör.
Lokal: Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden, Jakobsbergsgatan
32; postadress Box 40 142, Stockholm 40; tel. 22 89 60 (utredningsmannen
och sekreteraren) och 11 50 73 (utredningsmannen direkt).
Direktiven för utredningen, se 1965: I K 36.
Utredningsmannen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit
fem sammanträden med experterna. Dessutom har ett stort antal överläggningar
hållits med berörda myndigheter och organisationer. Studiebesök har
företagits hos flera länsstyrelser.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1966.
27. 196i års Gotlandstrafikutredning (1965: I 37)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 april 1964 för att
verkställa utredning i fråga om trafiken mellan Gotland och fastlandet:
Westerlind, E. A., landshövding.
Experter:
Gustafsson, R. E., disponent;
Jarder, J. O., överinspektör (fr. o. m. den 29 september 1965);
Lindahl, K. O. R., lönedirektör (fr. o. m. den 19 februari t. o. in. den 29
september 1965);
Pettersson, A. G., skyddskonsulent, led. av I kamm.;
Svensson, P. G. A., lantbrukare, f. d. riksdagsman.
Sekreterare:
Berg, S. G. L., byrådirektör.
180
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 28
Biträdande sekreterare:
Carlsson, K. N. E., byråassistent.
Lokal: Grev Turegatan 38, Stockholm ö; tel. 63 79 77.
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1966.
28. Trafikpolitiska delegationen (1965:1 38)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 april 1964 att ingå
i en delegation med uppgift att såsom rådgivande organ inom kommunikationsdepartementet
följa upp genomförandet av det av statsmakterna beslutade
trafikpolitiska reformprogrammet:
Peterson, L. E., statssekreterare, ordförande;
Blidfors, T. E. J., seminarielärare, led. av II kamm.;
Ericsson, K. A. G., disponent;
Grebäck, E. H., agronom, led. av II kamm.;
Himmelstrand, G. G. F., direktör;
Kolare, G. C. K., förbundsordförande;
Odén, C. Å., kanslichef;
Pettersson, E. J. H., förbundsordförande;
Sjöberg, E. A., ekonomidirektör;
Skiöld, L. O. R., expeditionschef (t. o. m. den 7 april 1965);
Sundblad, L., disponent;
Thorell, K. A. B., direktör;
Öhrn, J. B., kansliråd (fr. o. m. den 8 april 1965).
Experter:
Kritz, L. O., fil. lic.;
Lindgren, J., civilingenjör;
Sjökvist, S. A. R., ingenjör;
Tryselius, G. V., byrådirektör (avliden den 1 mars 1965);
Öhrn, J. B., kansliråd (t. o. m. den 7 april 1965).
Sekreterare:
Appelgren, L. G. S., departementssekreterare.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00 (Appelgren).
Delegationen har under tiden november 1964—november 1965 hållit fem
sammanträden. Därjämte har en inom delegationen utsedd arbetsgrupp
hållit ett flertal sammanträden. Vidare har vid olika tillfällen överläggningar
ägt rum med transportutövare och transportkonsumenter. Delegationen
har den 6 september 1965 avlämnat en redogörelse för det trafikpolitiska
reformarbetet under tiden juli 1964—juni 1965.
Arbetet beräknas fortgå under år 1966.
181
K: 29
Riksdagsberättelsen år 1966
29. Vägplaneutredningen (1965: I 39)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 april 1964 att verkställa
utredning rörande den översiktliga vägplaneringen och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 18 juli 1964):
Grafström, E. O. H., generaldirektör, ordförande (t. o. m. den 17 december
1965);
Skoglund, G. T., led. av II kamm., f. d. statsråd, ordförande (fr. o. m. den
18 december 1965);
Gerentz, S. T., direktör;
Höök, E. S. V., planeringschef;
Nilsson, E., departementsråd;
Tjällgren, P. O. L., överingenjör.
Experter:
Milstam, K. ö., departementssekreterare;
Nordqvist, S. R., laborator (fr. o. m. den 29 mars 1965);
Olsson, R. I., departementssekreterare (fr. o. m. den 1 juni 1965).
Sekreterare:
Carlsund, H. B., civilekonom (fr. o. m. den 1 juni 1965);
Olsson, R. I., departementssekreterare (t. o. m. den 31 maj 1965).
Biträdande sekreterare:
Lindahl, L.-O. H., departementssekreterare.
Lokal: Grev Turegatan 38, Stockholm ö; tel. 61 68 29 (Carlsund) och
63 26 58 (exp.).
Direktiven för utredningen, se 1965: I K 39.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 9 sammanträden.
Arbetsgruppen för vissa tekniska frågor m. m. (tillsatt den 16 mars 1965).
Experter:
Hjelmér, A., vägdirektör;
Edholm, K. S., överingenjör;
Gustafson, C. E., t. f. gatuinspektör;
Sundbergh, A. I., avdelningsdirektör;
Sundström, H. A., väginspektör;
Torell, A. S., direktör.
Arbetsgruppen har t. o. m. oktober 1965 hållit 13 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1966.
30. Arbetsgruppen för färjetrafiken mellan Finland och Sverige m. m.
(1965:1 41)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 juni 1964 för
att utreda spörsmål rörande färjetrafiken mellan Finland och Sverige via
Åland:
182
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 32
Haggård, S. F., sjöfartsråd, ordförande;
Peterson, L. E., statssekreterare;
Schill, O. G., vägdirektör.
Experter:
Buregren, T., planeringsdirektör;
Lindemalm, P., civilingenjör;
Ljungström, G. O., förste länsassessor;
Monthan, T. O., tulldirektör;
Samuelson, S. J. E., överingenjör;
Sidenvall, J. G., byrådirektör.
Sekreterare:
Raud, J., byrådirektör.
Lokal: Sjöfartsstyrelsen, Sehlstedtsgatan 9, Fack, Stockholm 27; tel.
24 65 20 (Haggård och Raud).
Direktiven för utredningen, se 1965:1 K 41.
Arbetsgruppen har under tidsperioden november 1964—oktober 1965
hållit fem sammanträden varav två med den finska motsvarigheten till
den svenska arbetsgruppen. Dessutom har arbetsgruppernas sekreterare
haft tre gemensamma överläggningar.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under första kvartalet 1966.
31. Utredning angående standardisering av transportdokument
(1965:I 42)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1964 för
att verkställa utredning angående standardisering av transportdokument
m. m.:
Roos, G. E., förste revisor.
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, Stockholm 2; tel. växel
22 45 00.
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1966.
32. Utredning angående befordran av farligt gods på väg m. m.
(1965: I 43)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1964 för
att utreda frågan om befordran av farligt gods på väg m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 20 november 1964);
Mangård, N., hovrättsråd, ordförande;
Andersson, T. C., direktör;
Ericson, H. E., ombudsman;
183
K: 32
Riksdagsberättelsen år 1966
Gätje, F. E. N., avdelningsdirektör;
Jönsson, A., avdelningsdirektör;
Lindstedt, A., kommerseråd;
Thorell, K. A. B., direktör.
Experter:
Ekberg, K. G., överingenjör (fr. o. m. den 1 maj 1965);
Helmerson, B. I H., direktör (fr. o. m. den 1 maj 1965);
Åberg, G. B., professor (fr. o. m. den 1 maj 1965).
Sekreterare:
Björkman, A. F. M., kanslisekreterare.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00, ankn. 1275 (Björkman).
Direktiven för utredningen, se 1965:1 K 43.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit tre
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1966.
33. Sakkunniga för översgn av sjömanslagen (1965:1 44)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 september 1964
för att verkställa översyn av sjömanslagen (se Post- och Inrikes tidn.
den 14 oktober 1964):
Borggård, G. R., expeditionschef; ordförande;
Grenander, N., direktör, jur. dr;
Hadrup, K. E. H., direktör;
Thore, J. S., förbundsordförande;
Wiebe, S. W. O., direktör;
Wikström, K. J., ombudsman.
Experter:
Forssblad, N. D., direktör;
Karlbjörn, H. S., ombudsman.
Sekreterare:
Sjöstedt, K. L. T., hovrättsassessor.
Lokal: Sveavägen 24—26, 3 tr., Stockholm C; tel. 20 87 92.
Direktiven för utredningen, se 1965:1 K 44.
Kommittén har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit sju
sammanträden. Därutöver har hållits ett sammanträde med representanter
för de nordiska länderna.
Kommittéarbetet beräknas fortgå under år 1966.
184
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet iv: do
34. 196i års sjöarbetstidsutredning (1965:1 45)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 september 1964
för att verkställa översyn av sjöarbetstidslagen (se Post- och Inrikes tidn.
den 14 oktober 1964):
Wieslander, K. H. B., regeringsråd.
Experter:
Ekberg, L., hovrättsassessor;
Forssblad, N. D., direktör;
Grenander. N., direktör, jur. dr;
Hadrup, K. E. H., direktör;
Karlbjörn, H. S., ombudsman;
Thore, J. S., förbundsordförande;
Wiebe, S. W. O., direktör;
Wikström, K. J., ombudsman.
Sekreterare:
Rittri, B. S., assessor.
Lokal: Torild Wulffsgatan 6, Göteborg SV; tel. 031/13 56 28 (Rittri).
Direktiven för utredningen, se 1965:1 K 45.
Utredningen har under tiden oktober 1964—oktober 1965 hållit sex sammanträden.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1966.
35. Sjöfartsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 april 1965 för att
verkställa översyn av sjöfartsverkets organisation och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 29 april 1965):
Malmström, C. G.., direktör, ordförande;
Appelgren, L. G. S., departementssekreterare;
Sjöberg, E. A., ekonomidirektör.
Sekreterare:
Linder, F. G., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Danielsson, J. P. T., pol. mag.
Lokal: Grev Turegatan 38, Stockholm ö; tel. 63 26 84.
Direktiv (anförande av statsrådet Skoglund till statsrådsprotokollet den
9 april 1965):
Sjöfartsverket tillkom år 1956. Det nya ämbetsverket skulle svara för den
övervägande delen av de statliga förvaltningsuppgifterna på sjöfartens område.
Sjöfartsverket övertog den verksamhet, som tidigare sköttes av lotsverket
och sjökarteverket, väg- och vattenbyggnadsverkets uppgifter i fråga
om hamnar och farleder samt kommerskollegiets uppgifter på sjöfartens om
-
185
K: 35
Riksdagsberättelsen år 1966
råde med undantag av sjöfartsstatistiken. Det nya ämbetsverket organiserades
som en central myndighet, en sjöfartsstyrelse, med underställda regionala
organ. Styrelsen organiserades under ledning av en generaldirektör och
en överdirektör i följande sju byråer, nämligen nautiska byrån, sjökartebyrån,
fyr- och elektrobyrån, byggnadsbyrån, fartygsbyrån, kanslibyrån
och juridisk-sociala byrån. Härjämte inrättades en ekonomisk sektion och
ett försvarskontor. Till verket knöts de två regionala organisationerna lotsoch
fyrstaten samt statens fartygsinspektion för vilka styrelsen skulle vara
chefsmyndighet. Till den senare organisationen sammanfördes fartygsinspektionens
och skeppsmätningsväsendets distriktsorganisation samt kontrollstationerna
för provning av nautiska instrument. Vidare utsågs sjöfartsstyrelsen
att vara överstyrelse för sjöbefälsskolorna samt att utöva den allmänna
uppsikten över sjömanshusen. Slutligen överfördes till sjöfartsstvrelsens
ämbetsområde Södertälje kanalverk och Falsterbokanalen samt vissa
andra kanaler och farleder, som förvaltades av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Smärre förändringar har sedermera genomförts i den ursprungliga organisationen.
I samband med tillkomsten av nya regler för registrering och
mönstring av sjömän inordnades sjömanshusen år 1961 i den allmänna arbetsförmedlingen
med arbetsmarknadsstyrelsen som administrativ chefsmyndighet.
År 1963 ombildades den ekonomisk sektionen inom styrelsen
till en ekonomisk byrå. Fr. o. m. den 1 oktober 1964 ingår sjöbefälsskolorna
i det nybildade skolverket.
Sjöfartsverket skall svara för såväl teknisk-nautiska som juridiska, sociala
och ekonomiska uppgifter på sjöfartens område. Verkets arbetsuppgifter
är sålunda av varierande art och omspänner vitt skilda fält. Inom
nautiska byrån handläggs t. ex. ärenden rörande allmänna sjövägar och
säkerhetsanordningar för sjöfarten samt ärenden angående lotsväsendet och
isbrytning. På sjökartebyrån ankommer frågor beträffande sjömätning, sjökortsproduktion
och jordmagnetisk forskning. Fyr- och elektrobyrån handhar
frågor rörande inrättande och underhåll av fyrar, radionavigeringsstationer
och andra signalanläggningar för sjöfarten. Bland byggnadsbyråns
uppgifter kan nämnas projektering och utförande av hamnar, "farleder samt
fyr- och husbyggnader. Fartygsbyrån handlägger frågor rörande fartygs
byggnad och utrustning, skeppsmätning samt anskaffning och underhåll av
sjöfartsverkets eget förhållandevis omfattande fartygs- och båtbestånd. Juridisk-sociala
byrån handhar frågor av juridisk och social art, såsom utredningar
i samband med sjöolyckor samt fartygsregistrering, behörighet
att utöva befäl på svenska fartyg, arbetstidslagstiftning och annan lagstiftning
på sjöfartsområdet. Bland ekonomiska byråns uppgifter kan nämnas
ärenden avseende sjöfartsnäringens långsiktiga utveckling samt samhällsekonomiska
och transportpolitiska bedömningar rörande hamnväsendets
utformning. Kanslibyrån handlägger bl. a. personalfrågor, kamerala ärenden
och anslagsfrågor samt vissa lokalfrågor. De under styrelsen ställda sex
lotsdistrikten och sju fartygsinspektionsdistrikten, Sädertälje kanalverk,
Falsterbokanalen och övriga statliga farleder samt de statliga fiskehamnarna
erbjuder förvaltningsuppgifter av vitt skilda slag.
Förutsättningarna för sjöfartsverkets arbete har i viss mån ändrats under
det senaste decenniet. Den allmänna tekniska utvecklingen inom sjöfarten
är betydande. De fartyg som byggs är i allmänhet större, snabbare och mera
186
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet
K: 35
djupgående än äldre fartyg samtidigt som specialiseringen inom sjöfartsnäringen
driver fram nya fartygstyper. Navigationshjälpmedlen lia blivit
tekniskt mera komplicerade. Utvecklingen på fyrväsendets område har gett
starkt ökade möjligheter till automatisering. Denna tekniska utveckling ståller
bl. a. ökade krav på sjömätnings verksamheten och på kontrollen av säkerheten
ombord på fartygen.
Genom att fartygen blir allt mera kapitalkrävande ökar olägenheterna a\
eventuella felinvesteringar. Till följd härav ställs större krav på planering
och prognosverksamhet. Strukturomvandlingen såväl inom sjöfaiten som på
landtransporternas område medför bl. a. ändrade behov i fråga om lokalisering
och utformning av hamnar och farleder. Också de transportpolitiska
frågor som mera allmänt berör sambandet mellan land- och sjötransporter
bär fått starkt ökad aktualitet. Det kan erinras om att de riktlinjer som
fastställts för den statliga trafikpolitiken bl. a. innebär att en samordnad
bedömning och handläggning av frågor rörande såväl land- och luft- som
sjötransporter skall eftersträvas (prop. 1963: 191, SL3U, rskr 424).
Linjefarten ersätter i allt större utsträckning trampfarten och den svenska
handelsflottan övergår i växande omfattning till trafik mellan utländska hamnar.
Detta medför bl. a. att de sociala problemen för de ombordanställda ändrat
karaktär. .
Det kan också framhållas att sjöfartsstyrelsen efter sm tillkomst tätt
flera nya uppgifter. Här kan nämnas dess verksamhet för att förhindra lattenförorening
genom olja från fartyg. I det till lagrådet den 29 januari 1965
remitterade förslaget till ny lagstiftning om säkerheten på fartyg föreslås
mera fasta bemanningsregler. För varje handelsfartyg av minst 20 bruttoregisterton
skall sjöfartsstyrelsen, efter samråd med berörda sjöfartsorganisationer,
fastställa den minsta besättning, som kan anses betijggande från
säkerhetssynpunkt.
Sjöfartsverket har ända sedan sin tillkomst för nära tio år sedan arbetat
inom ramen för en praktiskt taget otörändrad organisation. Frågan om en
omorganisation av verket, helt eller delvis, har emellertid varit aktuell i olika
sammanhang. Sålunda föreslog 1958 års besparingsutredning, alt sjöfartsverkets
organisation skulle ses över. Förslaget anmäldes i 1960 års statsverksproposition
(bil. 12, s. 180), varvid föredragande departementschefen
anmälde sin avsikt att i annat sammanhang föranstalta om en sådan utredning.
Vidare tillsattes år 1963 den s. k. lotsorganisationsutredningen för
översyn av bl. a. lots- och fyrväsendets organisation. Inom sjöfartsstyrelsen
pågår översyn av verkets arbetsordning och av systemet för mönstring och
registrering av sjömän. Undersökningar rörande rationalisering och modernisering
av verkets distriktsorganisation har också påbörjats. Fn av
statskontoret och sjöfartsstyrelsen gemensamt utförd utredning rörande
fartygsinspektionens organisation har nyligen slutförts.
Det är mycket svårt att i eu så stor organisationsfråga som sjöfartsverkets
bildande innebar, redan från början uppnå rätt avvägning i alla avseenden.
Verket har emellertid nu funnits så länge att erfarenheter som kan
läggas till grund för en närmare prövning av organisationen hör föreligga.
Vidare kommer den antydda utvecklingen på sjöfartens område sannolikt
alt fortsätta. Den medför krav på ökad specialisering och fackinriktning inom
sjöfartsverket, vilket kan innebära ökande svårigheter att effektivt samordna
verksamheten såväl centralt som lokalt. Partiella reformer inom ra
-
187
K: 35
Iiiksdagsberättelscn år 1966
men för en oförändrad huvudorganisation kan sannolikt inte lösa de organisationsproblem
som sjöfartsverket redan ställts inför och som kommer
att bli allt större. Särskilda åtgärder för samordning av de skilda organisatoriska
enheternas verksamhet är därför enligt min mening erforderliga.
Med hänsyn till det anförda anser jag, att en samlad översyn av sjöfartsverkets
organisation behövs, och jag föreslår därför att en sådan kommer
till stånd genom särskilda sakkunniga.
De sakkunniga bör utgå från att sjöfartsstyrelsen även i framtiden skall
vara den centrala myndigheten för ärenden rörande sjöfarten och att sjöfartsverket
skall omhänderha huvuddelen av de statliga förvaltningsuppgifterna
på detta område. Begränsade uppgifter som berör annan verksamhet
hör dock kunna anförtros verket i de fall praktiska skäl skulle tala fölen
sådan lösning. Vissa frågor om gränsdragningen mot andra myndigheters
verksamhetsområden hör prövas. Således bör undersökas huruvida nuvarande
former för sjömätningsverksamheten bör behållas eller om en annan
ordning bör skapas. Även frågan om den lämpligaste formen för organisationen
av isbrytarverksamheten bör las upp till bedömande. Vidare bör
klarläggas huruvida sjökartebyråns nuvarande uppgifter bör ytterligare
samordnas med likartad verksamhet hos andra verk och organ. Radionavigeringssystemen,
de s. k. deecakedjorna, är under utbyggnad. Med hänsyn
till den speciella teknik det här gäller bör de sakkunniga överväga om anläggande
och skötsel av systemen bör ankomma på sjöfartsstyrelsen. Arbetsförhållandena
inom sjöfarten har under senare år i allt större utsträckning
kommit att anpassas till förhållandena på land. Med hänsyn härtill bör
undersökas, huruvida de sociala uppgifter som nu åvilar sjöfartsstyrelsen,
i första hand dess juridisk-sociala byrå, i fortsättningen hör handhas av styrelsen
eller överföras till andra myndigheter. I sammanhanget bör även
undersökas om sjöfartsstyrelsens uppgifter i fråga om anställande och fullföljande
av åtal lämpligen bör överföras till åklagarväsendet. Slutligen bör
övervägas i vilken utsträckning sjöfartsstyrelsen bör befatta sig med den
under senare år starkt expanderande verksamheten rörande fritidsbåtar,
småbåtshamnar och därmed sammanhängande frågor. På grund av sjöfartens
karaktär har de internationella ärendena förhållandevis stor omfattning.
Utredningen hör undersöka huruvida den nuvarande fördelningen av
arbetsuppgifterna på detta område mellan sjöfartsverket och andra myndigheter
är lämplig samt, i den mån så icke skulle vara fallet, föreslå erforderliga
ändringar.
De sakkunniga bör söka entydigt definiera sjöfartsverkets uppgifter främst
när det gäller de ekonomiska, administrativa och tekniska funktionerna.
Övervägandena i dessa avseenden måste bli utslagsgivande för utformningen
i stort av verkets organisation. I detta sammanhang vill jag erinra om att
lotsorganisationsutredningen har till uppgift att bl. a. klarlägga omfattningen
av den service från lotsväsendets sida som kan vara önskvärd för
sjöfarten liksom förutsättningarna hos olika grenar av sjöfarten att kunna
bidra till kostnaden därför. Härvid bör lotsorganisationsutredningen enligt
sina direktiv bl. a. överse lotspenningarna samt fyr- och båkavgiften och
därvid i princip eftersträva full kostnadstäckning. Vidare har Kungl. Maj.-t
den 15 januari 1965 uppdragit åt sjöfartsstyrelsen att utreda möjligheterna
att genom avgifter eller andra till radionavigeringssystemens utnyttjande
hänförliga intäkter erhålla full täckning för de med systemen förenade
188
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 35
kostnaderna. Enligt det tidigare nämnda lagförslaget rörande säkerheten
på fartyg bör det allmännas kostnader för fartygstillsynen täckas genom en
ändring av nu utgående fyr- och båkavgifter. I överensstämmelse med de
riktlinjer som angivits för den statliga trafikpolitiken bör principen om
full kostnadstäckning gälla även för sjötransportområdet. Vid den nu förordade
översynen bör därför klarläggas omfattningen av de tjänster — förutom
i fråga om lotsväsendet — som sjöfartsverket bör tillhandahålla. Vidare
bör utredas storleken av de härmed förenade kostnaderna liksom i vad
mån sjöfartsnäringen och andra som utnyttjar dessa tjänster bör bidra till
att täcka kostnaderna.
Med utgångspunkt från vad jag sålunda anfört bör i första hand verksledningens
och de olika organisatoriska huvudenheternas arbetsuppgifter
klarläggas och avgränsas samt riktlinjer för arbets- och ansvarsfördelningen
fastslås. Handläggningen av peronalfrågor bör också uppmärksammas.
Formerna för föredragning, ordergivning och information mellan verksledningen
och de regionala och lokala cheferna bör övervägas närmare. Tyngdpunkten
i utredningsarbetet bör läggas på de organisatoriska problem som
har direkt anknytning till styrelsen. Utredningen bör emellertid behandla
och föreslå även sådana ändringar i de regionala och lokala förvaltningarnas
organisation som har samband med utredningens förslag rörande styrelsen.
Beträffande verksledningen bör utredningen överväga huruvida nuvarande
organisation bör bestå. Med hänsyn till sjöfartsverkets storlek bör undersökas,
om verkets ledning behöver förstärkas för att bl. a. åstadkomma
ett rationellt utnyttjande av verkets samlade resurser.
Det är angeläget att såväl den översiktliga och mera långsiktiga planeringen
som detaljplaneringen inom sjöfartsverket vidgas och intensifieras.
De sakkunniga bör undersöka omfattningen av behovet i detta avseende och
hur planeringsfunktionerna lämpligen bör tillgodoses i organisationen.
Inom sjöfartsverket bedrivs ett förhållandevis omfattande rationaliseringsarbete.
Det bör övervägas om de nuvarande formerna för denna verksamhet
är tillfredsställande.
Den lämpliga indelningen i byråer eller motsvarande huvudenheter bör
ingående och allsidigt utredas. Det är angeläget, att någon tvekan inte råder
var gränsen går mellan de olika organisatoriska enheternas ansvarsområden.
Därjämte är det av vikt att bästa möjliga förutsättningar skapas för
ett ingående och fruktbärande samarbete mellan de olika organisatoriska
enheterna. Vid sina överväganden i dessa hänseenden bör de sakkunniga
samråda med lotsorganisationsutredningen, vars förslag kan komma att
påverka sjöfartsstyrelsens utformning. Vidare bör de sakkunniga beakta
den hos statskontoret och riksrevisionsverket pågående översynen av de
delar av statsbudgeten som berör sjöfartsverkets ämbetsområde.
I anslutning till sjöbefälsskolornas överflyttning till skolöverstyrelsen
samt det ökade intresset för fritidsbåtar och därmed sammanhängande frågor
har till sjöfartsstyrelsen knutits det s. k. sjöfartens utbildningsråd och
den s. k. sjövettskommittén. De sakkunniga bör närmare överväga dessa
organs uppgifter, arbetsformer och sammansättning.
Med det anförda har jag berört vissa problem som bör närmare övervägas
av de sakkunniga. Dessa bör emellertid vara oförhindrade att ta upp jämväl
andra spörsmål, som hänger samman med sjöfartsverkets organisation.
189
K: 35
Riksdagsberättelsen år 1966
Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt och de sakkunniga bör närmare
ange de ekonomiska konsekvenserna av olika förslag.
Utredningen har t. o. m. oktober 1965 hållit nio sammanträden. Därjämte
har utredningen under tiden 25 augusti—1 september 1965 företagit en resa
i övre Norrland för att studera sjöfartsverkets regionala organisation.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1966.
36. Arbetsgruppen för vissa frågor rörande drosknäringen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 februari 1965 för
att utreda vissa frågor rörande drosknäringens företagsstruktur m. in.:
Malmström, C. G., direktör, ordförande;
Gårdman, J. K. E., verkställande direktör;
Jonsson, W. F., förbundssekreterare;
öhrn, J. B., kansliråd.
Expert:
Odén, C. Å., kanslichef.
Sekreterare:
Björkman, A. F. M., kanslisekreterare.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. 23 62 00, ankn. 1275 (Björkman).
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Arbetsgruppen har under tiden februari—oktober 1965 hållit 29 sammanträden,
företagit studiebesök i Stockholm, Göteborg, Malmö samt vissa orter
i Danmark.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1966.
37. Statens järvafältsdelegation
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 mars 1965 för att
upprätta en översiktlig dispositionsplan för de delar av Järvafältet som
avses reserverade för statliga ändamål:
Lindmark, A. L. G., generaldirektör, ordförande;
Hasslev, N.-O. F., departementsråd;
Högsell, S.-O. G., kansliråd;
Johansson, J. H., överlantmätare;
Smith, A. Å., planeringsdirektör.
Expert:
Nord, B. I., avdelningschef.
Huvudsekreterare:
Magnander, E. E. A., kansliråd.
Biträdande sekreterare:
Järmark, B. L., departementssekreterare.
190
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 38
Lokal: Kommunikationsdepartementet, tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00 (Järmark).
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Delegationen har under tiden fram till den 1 november 1965 hållit två
sammanträden.
Arbetet beräknas fortgå under år 1966.
38. 1965 års småskcppsfartsuiredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 april 1965 för att
verkställa utredning rörande lånefonden för den mindre skeppsfarten.
Rickard, A. B. O., sjöfartsråd.
Lokal: Sjöfartsstyrelsen; tel. växel 24 65 20.
Uppdraget skall verkställas i överensstämmelse med en inom kommunikationsdepartementet
upprättad, till förenämnda bemyndigande fogad promemoria
angående statens lånefond för den mindre skeppsfarten.
I samband med framställning om anslag för budgetåret 1965/66 anmälde
lånenämnden för den mindre skeppsfarten i skrivelse till Kungl. Maj :t den
11 september 1964 följande.
En typ av torrlastfartyg har successivt kommit fram, vilken är så utformad
att fartygen med obetydliga åtgärder kan förvandlas från s. k. öppna
till slutna shelterdäckare. Genom att sluta ett öppet fartyg kan detta ges
en väsentlig ökning av det tillåtna djupgåendet och en nära fördubblad
lastförmåga i viktton räknat. Samtidigt kan emellertid bruttodräktigheten
öka utöver de 500 bruttoton som gäller som gräns för långivningen. Marknadsförhållandena
inom fraktfarten motiverar ofta växlingar mellan öppen
och sluten shelterdäckare. Nämnden har funnit att denna typ av fartyg
bör falla inom ramen för nämndens långivning, även om fartygen under
längre eller kortare perioder har en bruttodräktighet överstigande den i
kungörelsen om lånefonden stadgade 500-tonsgränsen.
I prop. 1965: 1 (bil. 8, s. 297) förklarade sig föredragande departementschefen
inte beredd att då förorda en sådan utvidgning av låneverksamheten.
I sammanhanget erinrades om att en förhandlingsdelegation tillsatts
för att med företrädare för rederinäringen föra förhandlingar rörande inrättande
av kreditinstitut för företag inom rederinäringen. Som resultat av
förhandlingarna hade delegationen den 12 december 1964 framlagt förslag
i ärendet. Förslaget förutsattes komma att föreläggas riksdagen.
I yttrande över förhandlingsdelegationens förslag, vilket innebar omorganisation
av Svenska skeppshypotekskassan och inrättande av Skeppsfartens
sekundärlånekassa, tog lånenämnden för den mindre skeppsfarten upp
frågan om möjligheten till lån avseende shelterdäckade fartyg. Nämnden
påpekade bl. a., att spörsmålet hade betydelse inte bara för nybyggda fartyg
utan, kanske framför allt, för andrahandsförvärv. Fartyg av denna typ
kunde enligt nämnden medföra bättre lönsamhet för vederbörande redare
och samtidigt ge fonden ökad säkerhet för utlämnade lån.
1 prop. 1965:99 angående omorganisation av Svenska skeppshypoteks -
191
K: 38
Riksdagsberättelsen år 1966
kassan, in. m. (s. 28) erinrade föredragande departementschefen om att
förhandlingsdelegationen bl. a. föreslagit bibehållande av statens lånefond
för den mindre skeppsfarten, vilket departementschefen tillstyrkte. Frågan
om en eventuell höjning av de nuvarande maximigränserna för belåningsbart
tonnage ansåg departementschefen böra närmare utredas. Han var därför
inte beredd att i sammanhanget föreslå någon utvidgning av fondens
låneverksamhet. Vidare erinrades om att enligt det i propositionen förordade
förslaget sådana fartyg som omnämnts i lånenämndens remissyttrande
skulle kunna belånas i skeppshypotekskassan eller sekundärlånekassan.
En utredning bör således komma till stånd för att klarlägga vilket tonnage,
som bör kunna belånas hos lånefonden för den mindre skeppsfarten
och vilka allmänna villkor som bör gälla för fondens verksamhet. I samband
härmed bör undersökas, huruvida grunden för långivningen lämpligen
bör ändras till att överensstämma med de riktlinjer för företagareföreningarnas
och kommerskollegiets kreditstöd som angivits i prop. 1964:
185 (s. 199—200) om lokaliseringspolitiken. Fondens syfte skulle då bli att
ge företagsekonomiskt betingad hjälp åt sådana framför allt mindre rederiföretag
som saknar tillräckliga förutsättningar att i erforderlig utsträckning
kunna anlita andra institut på den allmänna kreditmarknaden. En
konsekvens av en dylik ändring skulle bli att maximigränsen för det belåningsbara
tonnaget skulle kunna helt slopas. I detta avseende bör vid utredningsarbetet
samråd ske med kommerskollegium och förtagareföreningsutredningen.
Vid utredningsarbetet bör vidare övervägas en av Rederiföreningen för
mindre fartyg den 31 december 1964 gjord framställning om förbättrade
möjligheter att erhålla lån för inköp av andrahandstonnage. I den mån
andra spörsmål rörande lånefonden aktualiseras under utredningsarbetet
bör dessa också tagas upp till behandling.
Utredningen bör vara oförhindrad att även uppta till prövning övriga
frågor som sammanhänger med fondens verksamhet och inriktning.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1966.
39. Arbetsgruppen för frågor rörande mellanriksväg Kiruna—Nordnorge
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 september 1965
med uppgift att ingå i en svensk-norsk arbetsgrupp för frågor rörande
mellanriksväg Kiruna—Nordnorge:
Tjällgren, P. O. L., överingenjör;
Wennerhorn, K. O. L., departementsråd.
Lokal: Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen; tel. lokalsamt. växel 22 96 60,
rikssamt. växel 22 98 60 (Tjällgren).
Arbetet beräknas fortgå under år 1966.
192
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet
K: 40
40. Hamnutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 september 1965
för att utreda spörsmålet om det svenska hamnväsendets framtida utformning
(se Post- och Inrikes tidn. den 7 oktober 1965):
Severin, E. J., direktör, ordförande;
Agrenius, G. B., borgarråd;
Christoffersen, T., direktör;
Gustafsson, G. B., ombudsman;
Hellner, E. M., expeditionschef;
Lasson, K.-I. L., överdirektör;
Nordenfalk, S. R. E. J., departementssekreterare.
Experter:
Himmel strand, G. G. F., direktör;
Samuelson, S. J. E., överingenjör, tillika huvudsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Wiberg, R., departementssekreterare.
Lokal: Grev Turegatan 38, Stockholm Ö; tel. 63 24 29.
Direktiv (anförande av statsrådet Skoglund till statsrådsprotokollet den
24 september 1965):
I anförande till statsrådsprotokollet den 18 oktober 1963 angående riktlinjer
för den statliga trafikpolitiken m. m. behandlade jag i samband med
trafikinvesteringarna bl. a. hamnarnas centrala roll i transportväsendet
och anförde därvid i huvudsak följande. Starka skäl talar för att det under
de kommande åren krävs en långtgående anpassning av sjöfarten och därmed
också av hamnarna till de ändrade trafikförutsättningarna. Möjligheterna
att sänka oinlastningskostnaderna och förkorta fartygens liggetider
blir av avgörande betydelse för hur sjöfarten skall kunna konkurrera med
järnvägar och lastbilar om utrikestransporter av i varje fall mera högvärdigt
gods. Även de praktiska möjligheterna att gå över till enhetslaster torde0härvid
spela stor roll. En belastning för sjöfarten är det stora antalet
i transportkedjan ingående, fristående parter. Samordningsbehovet måste
ägnas stor uppmärksamhet. Av betydelse är till vilken del nuvarande i hög
grad decentraliserade hamnsystem "är förenligt med rationella sjötransporter.
EU successivt allt effektivare landtransportsystem reducerar fördelarna
av detsamma. De stora investeringar som en ändrad godshantering kräver
lär därtill få inriktas på ett begränsat antal hamnar. De ökade kraven
på farledsdjup som vissa delar av sjöfarten ställer talar också för en koncentration.
De avvägningar som utformningen av det framtida hamnsystemet
nödvändiggör är delvis mycket svåra att göra. Ett ökat samråd är önskvärt
mellan olika intressenter inom såväl den allmänna som den enskilda
sektorn. Krav ställs på ökad forskning inom både det tekniska och det
ekonomiska fältet. Rådande utvecklingstendenser dels i Sverige och dels
hos våra utländska handelspartners bör bättre än hittills klarläggas för att
inriktningen av de framtida investeringarna inom hamnväsendet skall kun
7
llihang till riksdagens protokoll i samt. 193
Hiksdagsberättelsen
K: 40
Riksdagsberättelsen år 1966
na bedömas. Staten torde få ta på sig en väsentlig del av ansvaret för att
erforderliga undersökningar kommer till stånd. Härigenom ges också hamnarnas
huvudmän förbättrat underlag för beslut i olika investeringsfrågor.
Jag anhåller att nu ånyo få ta upp vissa frågor rörande utformningen av
del framtida svenska hamnsystemet.
Genom det vidgade varuutbytet med utlandet och den hårdnande konkurrensen
för våra exportindustrier skärps ständigt kraven på effektivitet
och ekonomi inom olika delar av transportväsendet. Den inte minst under
senare år forcerade utbyggnaden av vägnätet i landet möjliggör mera rationella
vägtransporter även på långa avstånd. Samtidigt anpassas järnvägsnätet
successivt till nya trafikförutsättningar och kostnadssänkande
strukturrationaliseringar stärker järnvägarnas möjligheter att konkurrera
med övriga transportmedel om transporterna. Denna utveckling på landtransportsidan
har tillsammans med utbyggnaden av färjelinjerna medfört
att lastbilar och järnvägar kommit att överta en del tidigare sjöburna transporter.
Inom sjöfarten bär rationaliseringen fått ett av sina uttryck i en allt
längre driven differentiering av fartygen efter olika transportuppgifter.
Den mycket starka ökning av de insatta fartygens lastförmåga som skett,
hänlör sig främst till olika transoceana massgodstrader men också till
mera kortväga transporter t. ex. järnmalm. För andra godsslag av betydelse
för svensk utrikeshandel har utvecklingen snarast fört till en minskning
av de utnyttjade fartygens storlek. Detta gäller i den utrikes närtrafiken
vid skeppningar i hela laster av olika skogsprodukter och också i
viss mån i linjefarten. Delvis sammanhänger ändringarna med övergången
till mindre, kontinuerliga sändningar. Hanteringsarbetet effektiviseras på
olika sätt bl. a. genom fartygens utformning. Även för tillförseln av petroleumprodukter
synes nya försörjningsmönster medföra förkortade transportsträckor
och därmed utnyttjande av i genomsnitt mindre fartyg. De
korta färjelinjerna kompletteras med ett system av långlinjer. Utvecklingen
inom sjöfarten karaktäriseras av ökade krav på kapital och ett ökat behov
av samordning mellan sjötransport-, hamn- och landtransportfunktionerna.
Den angivna utvecklingen är av betydelse för hamnarna i olika avseenden.
Möjligheterna att anpassa dessa efter ändrade krav bestämmer till
väsentlig del effektiviteten av olika transportlösningar. Helt allmänt torde
kunna konstateras, att de pågående strukturförändringarna inom både
land- och sjötransportväsendet redan ställt och framdeles i ökad omfattning
kommer att ställa nya och ändrade krav på hamnarna i vad avser
såväl lokalisering som teknisk utformning och funktion. Näringslivets strävanden
att hålla lagerkostnaderna nere medför för det mera högvärdiga
godset krav på snabba och frekventa transporter. Fartygen blir allt mer
kapital krävande vilket gör det önskvärt att förkorta liggetiderna i hamnarna.
Ny teknik för lastnings- och lossningsarbetet ställer delvis krav på
stora investeringar i anläggningar och tekniska hjälpmedel.
I Sverige finns ett femtiotal handelshamnar och cirka etthundrafemtio
lastageplatser. Hamnarna är på ett par undantag när kommunägda medan
lastageplatserna vanligen ägs av industrier. I enbart de kommunala hamnarna
har under senare år investerats ca 100 milj. kr. per år. Omfattningen
av de planerade investeringarna tyder på en bibehållen eller ännu
större investeringsvolym.
194
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet lv: 40
De fördelar som tidigare varit knutna till ett rikt förgrenat hamnsystem
torde genom landlransportmedlens utbyggnad och den nya hanteringstekniken
vara på väg alt starkt minska. Åtskilliga hamnar kan komma i det
läget att de vid en företagsekonomisk bedömning inte ser sig ha underlag
för de investeringar, som framtida transportmönster och transportsätt ställer
krav på. Detta kan gälla egentliga hamninvesteringar men också investeringar
i anläggningar och utrustning som rationaliseringsarbetetet inom
transportväsendet i övrigt kräver. Det kan inte heller uteslutas att utvecklingen
i vissa fall kan medföra att intäkterna inte kommer att täcka
kostnaderna för kvarstående trafikuppgifter. Utnyttjandet av befintlig kapacitet
kan komma att försämras. Detta kan förorsaka undersysselsättning
för den till hamnarna knutna arbetskraften, främst inom stuveriet, med
därav följande sociala problem.
Den brist på arbetskraft och kapital som totalt torde komma att föreligga
i Sverige under överskådlig tid gör det särskilt angeläget att kommande
investeringar i hamnväsende avvägs på ett samhällsekonomiskt riktigt
sätt och under beaktande av de krav som på längre sikt kominer att
ställas av övriga länkar i transporlkedjan. Med hänsyn till omfattningen
av de problem det här gäller anser jag att frågan om den lämpliga utformningen
i olika avseenden av det framtida svenska hamnyäsendet bör bil
föremål för utredning genom särskilt tillkallade sakkunniga.
Som ett underlag för sina överväganden bör de sakkunniga söka kartlägga
utvecklingen under efterkrigstiden av de faktorer som påverkar efterfrågan
och behov i fråga om lokalisering, dimensionering och utformning
av hamnar i vårt land. Bland sådana faktorer kan nämnas förändringar
i industrilokaliseringen, koncentrationen av produktionsenheterna,
utrikeshandelns sammansättning, transportarbetets fördelning på olika
land transportmedel, containertransporter, roll on-roll off-metoden samt
strukturförändringarna inom handelstonnaget. Vidare bör man söka ange
utvecklingen i fråga om räntabilitet och utnyttjandegrad inom hamnarna.
På grundval av en sådan kartläggning bör de sakkunniga upprätta prognoser
rörande den framtida utvecklingen av efterfrågan på hamnarnas
tjänster. Härvid bör givetvis beaktas sådana ändrade förhållanden som kan
tänkas uppstå till följd av t. ex. ett byggande av den föreslagna fasta förbindelsen
över Öresund och det allt mera intensifierade varuutbytet inom
Västeuropa. I sammanhanget bör även klarläggas den troliga utvecklingen
av den långväga linjesjöfarten och av specialfartygen. Även utvecklingen
inom utländska hamnar bör övervägas i den mån den kan väntas få bctydelse
för det svenska hamnväsendet. Vid detta prognosarbete bör de sakkunniga
beakta bl. a. den information rörande den långsiktiga ekonomiska
utvecklingen som kan föreligga i form av resultat helt eller delvis av den
på°ående långtidsutredningen om den svenska ekonomiens utveckling under
1960-talets senare del. Vidare bör de överväganden och slutsatser som
kanaltrafikutredningen kommit till i vissa avseenden kunna tjäna till ledning
för de sakkunnigas arbete.
Med det sålunda framkomna materialet som grund bör de sakkunniga
söka ange en lämplig utformning av det framtida svenska hamnväsendet.
Om det härvid befinnes vara från samhällsekonomisk och transportekonomisk
synpunkt önskvärt att trafiken koncentreras till ett färre antal hamnar
där erforderlig kapacitet, turtäthet och service kan erbjudas de anslutande
transportmedlen, bör de sakkunniga utarbeta en översiktlig plan
195
K: 40
Riksdagsberättelsen år 1966
för detta samt föreslå lämpliga åtgärder i syfte att främja en sådan utveckling.
De sakkunniga bör företa en översyn av gällande bestämmelser rörande
hamnordningar och även i övrigt behandla de författningsfrågor som kan
aktualiseras i anslutning till utredningsarbetet, varvid erforderliga författningsförslag
bör utarbetas.
Mot bakgrunden av sina allmänna ställningstaganden bör de sakkunniga
även undersöka och lägga fram förslag rörande en ändamålsenlig uppläggning
av vintersjöfarten på Norrland.
Med det anförda har jag berört vissa problem som bör övervägas av de
sakkunniga. Dessa bör emellertid vara oförhindrade att ta upp också andra
spörsmål som hänger samman med hamnväsendets struktur, ekonomi
och organisation.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1966.
41. Utredning rörande vägtrafikens kostnadsansvar
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 september 1965
för att utreda frågan om vägtrafikens kostnadsansvar och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 26 november 1965):
Hörjel, N. J., generaldirektör, ordförande;
Dahmén, E. V. H., professor;
Godlund, S. A. I., professor;
Nilsson, E., departementsråd.
Sekreterare:
Milstam, K. ö., departementssekreterare.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt
23 62 00, ankn. 1862 (Milstam).
Direktiv (anförande av statsrådet Skoglund till statsrådsprotokollet den
15 september 1965):
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 februari 1965 tillkallade
chefen för finansdepartementet särskilda sakkunniga med uppgift att verkställa
översyn av vägtrafikbeskattningen och därmed sammanhängande frågor.
I direktiven till de sakkunniga angavs som utgångspunkt för utredningsarbetet
att kostnaderna för vägväsendet och vägtrafikväsendet liksom
nu i princip är fallet skall bäras av vägtrafiken. Att bestämma dessa kostnader
syntes emellertid vara förenat med flera djupgående problem av ekonomiskt
och trafikpolitiskt slag. För att söka lösa dessa problem ansågs en
särskild expertundersökning böra komma till stånd. I anslutning härtill anmäldes
att jag hade för avsikt att vid senare tidpunkt begära bemyndigande
att tillkalla särskilda sakkunniga härför. Jag vill nu föreslå, att en sådan
undersökning kommer till stånd. Avsikten är att resultatet av denna expertutredning
senare skall bli föremål för vidare behandling av en parlamentariskt
sammansatt utredning.
Enligt de riktlinjer för den statliga trafikpolitiken som antogs av stats -
196
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 41
makterna år 1963 bör varje trafikgren i princip själv svara för de kostnader
den förorsakar det allmänna. Syftet härmed är att uppnå en samhällsekonomiskt
riktig uppdelning av trafiken mellan olika trafikgrenar.
Vägtrafikens kostnadsansvar är f. n. bestämt av de anslag på riksstaten,
som helt eller delvis avräknas mot automobilskattemedlen. Beloppsmässigt
hänför sig huvuddelen av anslagen till kostnaderna för byggande och underhåll
av vägar och gator. Vidare ingår administrationskostnaderna för den
statliga vägorganisationen och vissa andra kostnader för administration,
kostnaderna för trafiksäkerhetsarbetet samt för forskning på det vägtekniska
och fordonstekniska området. Betydande belopp representerar kostnaderna
för polisens trafikövervakande verksamhet samt för pensioner åt
f. d. anställda inom vägväsendet och deras efterlevande. Slutligen räknas
hit även kostnaderna för övergång till högertrafik.
De sakkunniga bör i första hand pröva vilka kostnader för det allmänna,
som bör hänföras till vägtrafiken med utgångspunkt från nämnda princip.
Denna prövning bör ske förutsättningslöst och oberoende av de regler som
f. n. tillämpas för avräkning av vissa kostnader mot automobilskattemedel.
Frågan om hur det allmännas kostnader för vägtrafiken lämpligen bör
fördelas på olika trafikantkategorier hör även övervägas av de sakkunniga.
Utgångspunkten vid behandlingen av detta spörsmål bör vara att varje
grupp av trafikanter skall svara för den andel av de sammanlagda kostnaderna
som från principiell synpunkt bör hänföras till gruppen. Svårigheter
kan emellertid föreligga att konsekvent genomföra en sådan princip, varför
vissa avvikelser kan vara motiverade. De sakkunniga bör söka utforma en
allmän lösning av fördelningsfrågan, som är förenlig med kravet om en
konkurrens på lika villkor mellan olika trafikmedel. Därvid bör anges efter
vilka grunder ifrågavarande fördelning bör ske. Då det kan antas, att vägtrafikens
kostnader visar en ojämn fördelning mellan olika regioner inom
landet bör de sakkunniga även undersöka i vad mån en motsvarande differentiering
i fråga om kostnadsansvaret kan anses motiverad. I synnerhet
trafikproblemen i de större städerna påkallar härvid uppmärksamhet. Utredningen
bör i detta sammanhang även undersöka i vad mån utomlands
tillämpade metoder för beräkning av kostnader som skall bäras av vägtrafiken
kan ge anledning till närmare studium.
De sakkunniga bör söka finna sådana beräkningsmetoder som förutom
att vara rättvisande är enkla att praktiskt tillämpa.
Utöver de problem jag här berört bör de sakkunniga vara oförhindrade
att ta upp också andra spörsmål som har samband med frågan om vägtrafikens
kostnadsansvar.
Vissa av de problemställningar jag här skisserat har nära anknytning till
de spörsmål som skall behandlas av förutnämnda sakkunniga för översyn
av vägtrafikbeskattningen och därmed sammanhängande frågor. Samråd
bör därför ske med denna utredning. Även inom utredningen rörande den
översiktliga vägplaneringen kan frågor av betydelse för bestämmande av
vägtrafikens kostnadsansvar tänkas bli aktualiserade, varför samråd bör ske
även med denna utredning.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1966.
197
K: 42
Riksdagsberättelsen år 1966
42. Expertgrupp för att leda ett utvecklingsarbete på bilavgasområdet
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 november 1965 för
att genomföra ett utvecklingsarbete på bilavgasområdet:
Gerhardsson, G., civilingenjör, ordförande;
Ekberg, K. G., överingenjör;
Hedlund, F., överingenjör;
Larborn, Å., överingenjör;
Persson, G. A., teknologie licentiat, tillika sekreterare;
Svenlce, J. E. K., teknologie licentiat;
Wennerhorn, K. O. L., departementsråd.
Lokal: Statens luftvårdsnämnd, Sveavägen 166XI, Stockholm Va. Tel:
32 24 68 (Persson).
Uppdraget skall verkställas i huvudsaklig överensstämmelse med det program
och de riktlinjer, som angetts i en inom kommunikationsdepartementet
upprättad, till förenämnda bemyndigande fogad promemoria angående
utvecklingsarbete i fråga om metoder att motverka luftförorening genom bilavgaser.
Bakgrund
Luftförorening genom bilavgaser är ett utpräglat tätortsproblem, som
uppstår då en viss trafiktäthet uppnåtts.
Den kritiska gränsen för trafiktätheten ur luftföroreningssynpunkt liksom
föroreningsproblemets karaktär varierar avsevärt från en ort till en annan
beroende på sådana faktorer som meteorologi och stadsplanering. I Los
Angeles är det den fotokemiska smogen, vilken bildas under inverkan av det
starka solljuset, som är det stora problemet. I Sverige är det framförallt de
höga koloxidhalterna på trånga gator, särskilt i samband med trafikstockningar,
som oroar. Även blyhalterna har nyligen aktualiserats som en hälsofara.
Dessa problem uppstår som en följd av att våra stadscentra är olämpliga
för biltrafik.
Även om en utbyggnad av de kollektiva transportmedlen och en samtidig
begränsning av biltrafiken i de centrala delarna av städerna skulle komma
till stånd, framstår en sänkning av avgasernas halt av föroreningar som
nödvändig. Bestämmelser för högsta tillåtet utsläpp från fordon bör därför
snarast utarbetas. Hänsyn måste därvid tagas till den körcykel, för vilken
svenska avgasnormer skall gälla. För att det tekniska underlaget för erforderliga
bestämmelser och instruktioner med syfte att minska skadliga föroreningar
i bilavgaser skall kunna erhållas bör det utöver det forskningsarbete
som f. n. bedrivs beträffande avgasernas hälsovådlighet m. m. även
komma till stånd ett utvecklingsarbete beträffande bilarnas motorer o. dyl.
Arbetet bör i första hand ta sikte på att överföra utländska, framförallt
amerikanska rön till svenska förhållanden men ett visst mått av självständigt
konstruktionsarbete bör ingå, varvad bl. a. den svenska bilindustrins
erfarenheter och kunskaper på området bör beaktas.
198
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 42
Organisation och personalbehov m. m.
Utvecklingsarbetet bör ledas av en särskild ledningsgrupp med representanter
för bl. a. kommunikationsdepartementet, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
statens luftvårdsnämnd, bilindustrien samt AB Atomenergi. Med
denna sammansättning tillgodoses kravet på att utvecklingsarbetet samordnas
dels med den forskning beträffande avgasernas hälsovådlighet m. m.
som i övrigt bedrivs i Sverige, dels med den svenska bilindustrins insatser
på området.
Med hänsyn till att utvecklingsarbetet föreslås förlagt till Studsvik, där
arbeten kan läggas ut på speciallaboratorier, kan den grupp som skall utföra
arbetet göras relativt liten. Den måste emellertid vara högt kvalificerad
så att problemställningarna väl kan definieras. Arbetsgruppen föreslås bestå
av fyra å fem personer, varav två bör vara högskoleingenjörer, den ene
mekanist och konstruktör och den andre kemist och analytiker.
Arbetsgruppen bör organisatoriskt inordnas under AB Atomenergis lokala
förvaltning vid Studsvik. Det bör uppdragas åt AB Atomenergi att i huvudsaklig
överensstämmelse med ovan angivet program och enligt närmare riktlinjer
från ledningsgruppen bedriva utvecklingsarbetet. Detta bör läggas upp
på sådant sätt, att det vid nuvarande löne- och prisnivå ryms inom en kostnadsram
om 0,6 milj. kr. per år.
Utvecklingsarbetet beräknas vara avslutat inom en femårsperiod. Det bör
påbörjas så snart som möjligt.
Arbetet beräknas fortgå under år 1966.
199
Fis 1
Riksdagsberåttelsen år 1966
Finansdepartementet
A. Kommittéer gom avslutat gin verksamhet under 1965
1. Lönebeskattningsutredningen (1963: I 22; 1964: I 15; 1965: I 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1959 för att
verkställa en översyn av bestämmelserna om beskattning av inkomst avtjänst
(se Post- och Inrikes tidn. den 8 september 1959):
Wigert, A. G. A., f. d. landskamrerare, ordförande;
Björklund, K. E. A., kammarrättsråd och divsionsordförande;
Reuterswärd, E. A. P., rättschef.
Expert:
Steneborn, H. A., förste länsassessor.
Sekreterare:
Axelsson, P. A. H., häradsskrivare.
Direktiven för utredningen, se 1960:1 Fi 40.
Utredningen har under tiden november 1964—augusti 1965 hållit 13 sammanträden.
Utredningen har avgett betänkanden den 22 oktober 1962 angående beskattning
av traktamenten (SOU 1962:47) samt den 24 augusti 1965 om
avdrag för kostnader för användande av egen bil i tjänsten och för fortbildningskostnader
m. m. (Stencil Fi 1965: 2).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Aktievinstutredningen (1965: I 23)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 april 1964 för att
verkställa en översyn av bestämmelserna rörande beskattning av värdestegringsvinster
på aktier m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 2 maj 1964):
Åqvist, N. E. M., hovrättspresident, ordförande;
Fridolin, H. R., byråchef;
Sandström, C. O., kammarrättsråd.
Experter:
Algott, S. A., börschef (fr. o. m. den 6 oktober 1965);
Edlund, C. B., kansliråd.
Direktiven för utredningen, se 1965: I Fi 23.
Utredningen har avlämnat ett den 13 december dagtecknat betänkande,
benämnt »Aktievinsters beskattning» (SOU 1965: 72).
Uppdraget är därmed slutfört.
200
Kommittéer: Finansdepartementet
Fi: 4
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1966
3. Utredningen om universitetens egendomsförvaltning (1963:1 17;
1964: I 11; 1965: I 5)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 mars 1958 med
uppdrag att verkställa utredning rörande universitetens egendomsförvaltning
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 13 mars 1958):
Hörjel, N. J., generaldirektör, ordförande;
Bohman, H. Å., kammarråd (avliden i december 1965);
Lindblad, S. H. J., bankdirektör;
Resare, B. M. C., departementsråd;
Welinder, P. E. C., professor.
Expert:
Uhlin, K.-E., byråchef.
Sekreterare:
Jacobsson, A. T., byrådirektör.
Lokal: Riksrevisionsverket, Fack, Stockholm 2; tel. 23 77 20 (sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1959: I Fi 37.
Utredningen har den 15 mars 1965 framlagt förslag rörande förvaltningen
av Uppsala och Lunds universitets institutionsfastigheter. I fråga om förvaltningen
av universitetens egendomar har utredningen funnit sig böra
avvakta resultatet av statsmakternas prövning av förslag till företagsform
för domänverket.
4. Uppdrag att bevaka statens intressen vid tillämpningen av avtalet den
28 juni 1956 mellan staten och Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund
om fortsatt samarbete i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag (1963: I 20;
1964:I 14; 1965: I 6)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 januari 1959 för att
bevaka statens intressen vid tillämpningen av avtalet den 28 juni 1956 mellan
staten och Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund om fortsatt samarbete
i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag:
von Sydow, G., statssekreterare.
Expert:
Henckel, T. G., aukt. revisor.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
7t Itihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt.
Riksdiigaberättelsen
201
Fi: 5
Riksdagsberättelsen år 1966
5. Uppbördsutredningen (1963: I 23; 1964: I 16; 1965: I 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1959 för att
verkställa utredning av vissa uppbördsfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den
10 september 1959):
Reuterswärd, E. A. P., rättschef, ordförande;
Ehnbom, E. B. A., byråchef;
Lindqvist, R. L. A., landskamrerare;
Åhström, G. O., f. d. länsassessor.
Expert:
Öberg, B. A., rådman.
Sekreterare:
Linde, P. G. A. G., uppbördsintendent.
Lokal: Stockholms stads uppbördsverk, Götgatan 76 (sekr.); tel. lokalsamt.
växel 24 15 00, rikssamt. växel 24 18 00.
Direktiven för utredningen, se 1960: I Fi 41.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit sex
sammanträden. Sammanträden har vidare ägt rum med sekreteraren och
utredningens enskilda ledamöter. Utredningens sekreterare och expert har
vidare under två dagar besökt Oslo för att taga del av tillämpningen av de
norska bestämmelserna om beskattning av konkursbo och konkursgäldenär
m. m.
Utredningen har den 11 mars 1965 avgett betänkande med förslag till lösning
av flertalet av de frågor, som omfattats av utredningsuppdraget (SOU
1965: 23). Återstående utredningsarbete, som avser frågan om lagstiftning
rörande skatteavdrag under konkurs och vissa andra därmed sammanhängande
spörsmål, beräknas vara slutfört under år 1966.
6. Företagsskatteutredningen (Allmänna skatteberedningen) (1963:1 26;
1964: I 17; 1965: I 9)
Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 maj 1960 (se Post- och Inrikes
tidn. den 15 och 16 juni 1960) tillkallades sakkunniga (allmänna
skatteberedningen) med uppdrag att verkställa dels en allmän översyn av
beskattningssystemet (skattesystemutredningen), dels utredning av frågan
om den framtida utformningen av företagsbeskattningen (företagsskatteutredningen)
:
Skattesystemutrednin gen :
Hedborg, G. T., kammarrättspresident, ordförande;
Ericsson, J. A., direktör, led. av I kamm.;
Gustafson, S. H., bankkamrer, led. av II. kamm.;
202
Kommittéer: Finansdepartementet
Fi: 6
Jungefors, S. L. S., t. f. departementsråd, tillika huvudsekreterare;
Meidner, R. A., fil. dr;
Nilstein, A. H., fil. lic., förste sekreterare;
Oscarsson, S., lantbrukare;
Sundin, S. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Welinder, P. E. C., professor;
Åqvist, N. E. M., hovrättspresident;
östman, F. O., kanslichef.
Företagsskatteutredningen:
Hedborg, G. T., kammarrättspresident, ordförande;
Crabo, S. G., direktör;
Ekström, T. A., fil. kand.;
Henrikson, G. A., direktör;
Jungefors, S. L. S., t. f. departementsråd, tillika huvudsekreterare;
Kristersson, H., fil. dr;
Lundell, S. V., departementsråd;
Lyberg, B., direktör;
Nilsson, B. A. O., direktör;
Nilsson, R., civilekonom (fr. o. m. den 1 juli 1965);
Svensson, S. R., direktör;
östergren, A. B., direktör (t. o. m. den 30 juni 1965).
Experter åt allmänna skatteberedningen:
Bergqvist, E. G., direktör;
Eckersten, I. E., statssekreterare;
Edlund, C. B., kansliråd;
Faxén, K.-O., docent;
Fosselius, L.-E., direktör (t. o. m. den 18 december 1964);
Fridolin, H. R., byråchef;
Hallman, E. R„ byråchef (t. o. m. den 2 april 1965);
Helmers, D„ docent;
Järdler, S. A., direktör (t. o. m. den 2 april 1965);
Lindberger, L., t. f. planeringschef;
Lindqvist, R. L. A., landskamrerare (t. o. m. den 2 april 1965);
Peterson, L. E., statssekreterare (t. o. m. den 2 april 1965);
Reuterswärd, E. A. P., rättschef;
Söderberg, E. A. R., direktör (fr. o. m. den 19 december 1964);
Västhagen, N. E. B., professor (avliden den 13 oktober 1965);
Äberg, C.-J., avdelningsdirektör (t. o. m. den 2 april 1965).
203
Fi: 6
Riksdagsberättelsen år 1966
Biträdande sekreterare åt allmänna skatteberedningen:
Gustafson, G. A., assessor;
Rosén, J.-E. A., länsassessor.
Lokal: L. Nygatan 4, 2 tr. (postadress: Finansdepartementet, Fack,
Stockholm 2); tel. 20 42 61 (Hedborg), 20 42 45 (Rosén) och 20 42 54 (Gustafson).
Direktiven för utredningarna; se 1961: I Fi 36.
Skattesystemutredningen har den 10 juni 1964 avgett betänkande med
förslag till nytt skattesystem (SOU 1964: 25). Uppdraget var därmed icke
till alla delar fullföljt. Kungl. Maj:t har den 26 februari 1965 emellertid
förklarat, att det uppdrag som givits skattesystemutredningen skulle anses
vara slutfört samt att de experter och andra som förordnats att biträda allmänna
skatteberedningen i stället skulle biträda företagsskatteutredningen
i dess fortsatta arbete.
Företagsskatteutredningen har under tiden november 1964—oktober 1965
sammanträtt fyra dagar, varav en i Örnsköldsvik den 11 maj 1965. Därutöver
har omkring 20 sammanträden hållits med en särskild expertgrupp.
Vidare har överläggningar med representanter för näringslivet ägt rum.
Arbetet beräknas fortgå under hela år 1966.
7. 1961 års fastighetstaxeringsutredning (1963: I 28; 1964: I 18; 1965: I 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 mars 1961 för att
verkställa översyn av bestämmelserna om förfarandet vid allmän fastighetstaxering,
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 6 april 1961):
Svensson, S. V., landskamrerare, ordförande;
Andersson, A. S., föreståndare;
Broström, R. T., landskamrerare.
Sekreterare:
Egardt, K., länsassessor.
Lokal: Länsstyrelsen, Halmstad; tel. 035/11 83 20.
Direktiven för utredningen, se 1961:1 Fi 32.
Av utredningsuppdraget återstår frågan om skatteplikt för vissa samlingslokaler.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1966.
8. Konsumtionskreditutredningen (1963:1 29; 1964:1 19; 1965:1 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 mars 1961 för att
utreda vissa spörsmål rörande konsumtionskrediter (se Post- och Inrikes
tidn. den 27 mars 1961):
Cederwall, G. F., landshövding, ordförande;
204
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 9
Brodén, E. B., sekreterare;
Dahlström, G. E., fil. lic.;
Gillberg, K. E., direktör;
Höglund, R., bankdirektör;
Lindstedt, A., kommerseråd;
Rosenquist, B. F., direktör;
Thedin, N., direktör;
Wallberg, Ursula, forskningssekreterare.
Experter:
Edstrand, K.-I., departementsråd;
Wahlgren, E. G., kansliråd;
Gustafsson, S. B., redaktör (fr. o. in. den 31 augusti 1965).
Sekreterare:
Hellström, L. T., civilekonom.
Biträdande sekreterare:
Eisler, H. M., civilekonom.
Lokal: Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, Sköldungag. 2, Stockholm
ö; tel. 23 25 20 (bitr. sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1962:1 Fi 33.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 18 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1966.
9. Koncentrationsutredningen (1963: I 30; 1964: I 20; 1965: I 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 november 1961 för
att verkställa utredning rörande ägandeförhållandena och maktkoncentrationen
i det privata näringslivet (se Post- och Inrikes tidn. den 18 december
1961):
Arvidsson, G. N. A., professor, ordförande;
Faxén, K.-O., docent;
Hagnell, H., fil. lic., led. av II kamm.;
Lindberger, L., t. f. planeringschef;
Olsson, K. H., generaldirektör;
Tidefelt, J. S., ombudsman.
Experter:
Carling, A. G., fil. kand.;
Gustafsson, S. G. V., docent;
Lindgren, J. G., universitetslektor;
Pettersson, N. L., fil. kand.;
Wikström, Solveig R., ekon. lic.
205
Fis 9
Riksdagsberättelsen år 1966
Sekreterare:
Johansson, K. G., pol. mag.
Bitr. sekreterare:
Hagström, A. G., pol. mag.;
Wettergren, L. J. B., byrådirektör (t. o. m. den 30 juni 1965);
Gustafson, Monica E., kanslisekreterare (fr. o. m. den 1 juli 1965).
Lokal: Finansdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7IV;
tel. 20 65 73 (Johansson), 20 40 37 (Hagström), 20 84 79 (Wikström).
Direktiven för utredningen, se 1962: I Fi 37.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit två
sammanträden. Under året har utredningen fortsatt undersökningarna rörande
ägandestrukturen i större företag samt den kartläggning och analys
av marknadsförhållandena i några industribranscher, som företagits i samarbete
med pris- och kartellnämnden. Särskilda undersökningar har genomförts
i syfte att kartlägga den strukturella utvecklingen inom handeln
samt att belysa ägande-, makt- och marknadsförhållandena på kreditmarknaden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under senare delen av år 1966.
10. Affärsverksutredningen (1963: I 32; 1964: I 22; 1965: I 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 december 1961 med
uppdrag att verkställa utredning rörande riktlinjerna för affärsverkens
pris- och taxepolitik (se Post- och Inrikes tidn. den 16 januari 1962):
Grafström, E. O. H., generaldirektör, ordförande;
Blennow, O. I., disponent;
Sjöberg, E. A., ekonomidirektör;
Sjönander, B. J., t. f. kansliråd;
öhrström, K. L., direktör.
Experter:
Ekdahl, S. V. B., avdelningsdirektör;
Hasslev, N. O. F., departementsråd;
Sundin, B. O. H., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 4 oktober 1965);
Swarting, S. E. V., kansliråd;
Säfström, S. O., byråchef.
Sekreterare:
Fornstad, B. F., civilekonom.
Biträdande sekreterare:
Nordenfalk, S. R. E. J., departementssekreterare (fr. o. m. den 4 oktober
1965).
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
206
Kommittéer: Finansdepartementet Fis 12
Direktiven för utredningen, se 1963: I Fi 32.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit tio
sammanträden.
Utredningsarbetet kommer att fortgå under år 1966.
11. Utredningen om metrologiska enheter (1963: I 34; 1964:1 23; 1965: I 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
verkställa översyn av gällande lagstiftning rörande metrologiska enheter
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1962):
Lännergren, E. B., justitieråd, ordförande;
Edstrand, K.-I., departementsråd;
Åhström, N. Å. A., hovrättsråd.
Experter:
Laurell, K. F., avdelningsdirektör;
Malmgren, K. K.-G., assessor (fr. o. m. den 7 december 1965);
Neymark, Marit H. E., förste intendent (fr. o. m. den 11 februari 1965);
Rudberg, E. G., professor.
Sekreterare:
Personne, J. M., byrådirektör.
Lokal: Kommerskollegium, Birger Jarls torg 5, Stockholm C; tel. 22 36 00
(sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1963:1 Fi 34.
Kommittén har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 23 sammanträden.
Vid två av dessa sammanträden har hållits överläggningar med
livsmedelsstadgekommittén, vid ett med chefen för mynt- och justeringsverket
samt vid ett med representanter för myndigheter och organisationer.
Härjämte har företagits en resa till Göteborg, där kommittén studerat en
utställning av konsument- och transportförpackningar, Scanpack 64.
Kommittén har den 16 november 1964 avgett ett delbetänkande benämnt
Måttenheter (SOU 1965: 5).
Kommitténs arbete beräknas fortgå under år 1966.
12. Kreditinstitututredningen (1963: I 35; 1964: I 24; 1965: I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 augusti 1962 för
att verkställa en översyn av gränsdragningen mellan olika kreditinstituts
verksamhetsområden m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 26 september
1962):
Dahlström, L. E. R., direktör, ordförande;
Callans, N. P. A., bankdirektör;
Hanström, T. V., bankinspektör;
207
Fi: 12
Riksdagsberättelsen år 1966
Lindencrona, A., direktör;
Lönnqvist, S. E. V., postbankschef;
Lindberger, L., t. f. planeringschef;
Svenson, S. G., direktör;
Thunholm, L.-E., bankdirektör;
Torén, L. E. H:son, överinspektör;
Åstrand, B. H., direktör.
Expert:
Wallén, A. O. A., kansliråd (fr. o. in. den 24 april 1965).
Sekreterare:
Lindahl, K. O. R., lönedirektör.
Biträdande sekreterare:
Sanell, P. Å., departementssekreterare;
Zachrisson, C.-A., civilekonom.
Lokal: Statens avtalsverk, Slottsbacken 6, Stockholm C; tel. växel
22 59 60 (sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1963:1 Fi 35.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit tio
sammanträden.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1966.
13. 1963 års utredning rörande underhållet av statliga fastigheter
(1964:1 25; 1965:1 16)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 december 1962 för
att i fråga om statens allmänna fastighetsfond verkställa utredning rörande
principerna för beräkning av kostnaderna för underhållet av de till de
olika delfonderna hörande byggnaderna — varvid även bör övervägas, vilka
olika fastighetskostnader, som lämpligen bör hänföras till utgifter på
fastighetsfondens stat och vilka, som bör bestridas av nyttjande myndigheter
in. fl. — samt rörande gränsdragningen mellan arbeten, som skall
hänföras till ordinarie underhåll och sådana, som avser iståndsättningsåtgärder
eller är att hänföra till investeringar m. in.:
Mårdh, G. A., byggnadsråd.
Expert:
Enquist, N. T. L., byrådirektör (fr. o. m. den 24 september 1965).
Sekreterare:
Duke, K. E. Å., byrådirektör.
Lokal: Riksrevisionsverket, Birger Jarls torg 11, Stockholm C; tel. växel
23 77 20 (sekr.).
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1966.
208
Kommittéer; Finansdepartementet Fi: 16
14. Aktiefondsutredningen (1964:1 26; 1965:1 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 februari 1963 för
att verkställa utredning rörande vissa former av handeln med värdepapper
samt översyn av bestämmelserna angående stämpelavgift för fondpapper:
Martenius, Å. B. A., regeringsråd, ordförande;
Dinkelspiel, M., fondhandlare;
Oredsson, S. M., sparbanksinspektör;
Strömberg, S. J. M., direktör, f. d. regeringsråd;
Wernlund, S. A., kansliråd.
Sekreterare:
Ihrfelt, P. E., hovrättsråd.
Biträdande sekreterare:
Warholm, M. Birgit, departementssekreterare.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (bitr. sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1964:1 Fi 26.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 17
sammanträden. Därjämte har mindre arbetsgrupper inom kommittén sammanträtt
vid skilda tillfällen. Ordföranden och sekreteraren har under 11
dagar företagit en studieresa till Schweiz, Österrike och Förbundsrepubliken
Tyskland.
Utredningsarbetet kommer att avslutas under år 1966.
15. Utredningen rörande förundersöknings- och åklagarverksamheten i
tullmål (1964: I 27; 1965:1 18)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 maj 1963 för att
utreda förundersöknings- och åklagarverksamheten i tullmål:
Ros, A. K. E., f. d. underståthållare.
Expert:
Herrlin, S. G. S., byråchef.
Sekreterare:
Heden, P. A. G., byrådirektör.
Lokal: Generaltullstyrelsen, Fack, Stockholm 2; tel. växel 24 00 00.
Utredningen beräknas kunna slutföras under år 1966.
16. 1963 års försäkringsskattekommitté (1964:1 28; 1965:1 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 med uppgift
att utreda frågan om förenkling av beskattningsreglerna för försäkringsrörelse
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes
tidn. den 11 juli 1963):
209
Fi: 16
Riksdagsberättelsen dr 1966
Lindquist, N. G., kammarrättsråd, ordförande;
Brundin, G. G., byråchef, fil. dr;
Crabo, S. G., direktör;
Ekestaf, C. B. L., direktör;
Sandström, C. O., kammarrättsråd.
Expert:
Jonsson, G. D. V., avdelningsdirektör.
Sekreterare:
Stening, F. B., kammarrättsassessor.
Biträdande sekreterare:
Lange, N. G., jur. kand., civ.ekon. (fr. o. m. den 1 oktober 1965).
Lokal: L. Nygatan 1 (postadress: Finansdepartementet, Fack, Stockholm
2); tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (sekr. och bitr.
sekr.).
Kommittén bär under tiden november 1964—oktober 1965 i huvudsak
arbetat uppdelad i två arbetsgrupper, som var för sig sammanträtt vid
skilda tillfällen. Därjämte har kommittén i dess helhet hållit ett sammanträde.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
17. Myntkommittén (1964; I 29; 1965:1 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 november 1963 för
att verkställa en allmän översyn av gällande myntlagstiftning och därmed
sammanhängande frågor:
Åbjörnsson, C. V., regeringsråd, ordförande;
Ekengren, H. K. A., bankdirektör;
Holmquist, A. Mary S., barnavårdsman, led. av II kamm.;
Lindberg, N. O., kansliråd;
Schmidt, C. S., civilingenjör, f. d. riksdagsman;
Stenberg, N. G., direktör;
Ulvfot, B. H., myntdirektör.
Expert:
Åhström, N. Å. A., hovrättsråd.
Sekreterare:
Lindgren, S. R., t. f. kammarrättsråd.
Biträdande sekreterare;
Willart, N. B., departementssekreterare.
Lokal: Finansdepartementets regeringsrättsbyrå, Storkyrkobrinken 41,
Stockholm C; tel. 11 54 02 (sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1965:1 Fi 29.
Kommittén har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit fyra sam -
210
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 19
manträden. Därutöver har en särskild arbetsgrupp inom kommittén hållit
sammanträden.
Kommittén avser att under januari 1966 i ett delbetänkande redovisa resultatet
av sina överväganden angående myntserien och därmed sammanhängande
frågor.
Utredningsarbetet i övrigt beräknas fortgå under år 1966.
18. Utredning om finansiella långtids perspektiv inom samhällsekonomien
(1965:I 21)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 januari 1964 med
uppdrag att utreda finansiella långtidsperspektiv inom samhällsekonomien:
Kragh,
B. R. V., överdirektör.
Expert:
van der Hoeven, W., forskningsassistent (fr. o. m. den 1 september 1965).
Sekreterare:
Eliasson, K. G., forskningsassistent.
Lokal: Konjunkturinstitutet, Nybrokajen 13, Stockholm C; tel. växel
24 07 40.
Direktiven för utredningen, se 1965:1 Fi 21.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under början av år 1966.
19. Trafiklivräntekommittén (1965:1 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 januari 1964 för
att utreda frågan om värdesäkring av trafiklivräntor och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 6 maj 1964):
Conradi, E. G. F., justitieråd, ordförande;
Ahlström, L. S. A., direktör;
Brundin, G. G., byråchef, fil. dr;
Eriksson, S., direktör;
Gärde Widemar, Ingrid, advokat, led. av II kamm.;
Karlsson, F. G., redaktör, led. av I kamm.;
Wahlgren, E. G., kansliråd;
Widding, N. A. W., hovrättsråd, tillika huvudsekreterare.
Expert:
Land, J., kanslichef (fr. o. in. den 14 september 1965).
Sekreterare:
Svensson, Å. E. F., byrådirektör.
Lokal: Statsdepartementens organisationsavdelning, Munkbron 171—■>,
Stockholm C; tel. 20 42 14 (Widding) och 63 11 70 (Svensson).
211
Fi: 19
Riksdagsberättelsen år 1966
Direktiven för utredningen, se 1965:1 Fi 22.
Kommittén har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit sju sammanträden.
överläggningar har ägt rum med företrädare för Trafikförsäkringsföreningen
och motororganisationer. Inom kommittén tillsatt arbetsgrupp
har dessutom sammanträtt två gånger.
Kommittén beräknas kunna slutföra sitt arbete under första hälften av
år 1966.
20. Skogsskattekommittén (1965: I 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 maj 1964 för att
verkställa översyn av bestämmelserna rörande skogsbeskattningen (se Postoch
Inrikes tidn. den 24 juni 1964):
Björne, F. H., regeringsråd, ordförande;
Svensson, S. V., landskamrerare;
Eklund, E. P. G., kammarrättsråd.
Expert, tillika sekreterare:
Thorselius, U. T., kansliråd.
Lokal: Klarabergsgatan 60m, Stockholm 1; tel. 22 12 00.
Direktiven för utredningen, se 1965: I Fi 24.
Kommittén har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit fyra sammanträden.
Kommittén har berett vissa myndigheter och organisationer tillfälle att
till kommittén framföra synpunkter i ämnet. Den 7 december 1964 har kommittén
avgett yttrande över en i finansdepartementets rättsavdelning upprättad
PM angående komplettering av gällande regler för beskattning av
skogslikvider i samband med lantmäteriförrättning.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras med utgången av år 1966.
21. Fondbyråutredningen (1965: I 25)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1964 med uppdrag
att utreda frågan om den framtida förläggningen av de arbetsuppgifter
som nu ankommer på statskontorets fondbyrå:
Ivarsson, S.-I., direktör.
Experter:
Kull, B., byråchef (fr. o. m. den 19 mars 1965);
Säfström, S. O., byråchef (fr. o. m. den 19 mars 1965);
Nordström, L. W., organisationsdirektör (fr. o. m. den 19 mars 1965).
Sekreterare:
Duke, K. E. Å., byrådirektör.
212
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 23
Lokal: Statskontoret, Box 2106, Stockholm 2; tel. växel 22 08 60.
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under år 1966.
22. Utredning av frågan om redovisning i skuldförbindelser mot säkerhet i
fartygsinteckning av vissa fondmedel (1965: I 26)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 oktober 1964 med
uppdrag att utreda frågan om redovisning i skuldförbindelser mot säkerhet
i fartygsinteckning av fondmedel, som avses i 274 § lagen om försäkringsrörelse
och 19 § lagen om understödsföreningar, ävensom därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 4 december 1964):
Lindstedt, A., kommerseråd.
Sekreterare:
Reuterskiöld, B. H. C., byrådirektör.
Lokal: Kommerskollegium, Birger Jarls torg 5, Stockholm C; tel. växel
22 36 00.
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1966.
23. översyn av lagen om understödsföreningar (1965: I 27)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 oktober 1964 för
att verkställa översyn av lagen den 24 mars 1938 (nr 96) om understödsföreningar
huvudsakligen med utgångspunkt från de synpunkter, som upptagits
i en av försäkringsinspektionen med skrivelse den 1 juli 1964 till finansdepartementet
överlämnad promemoria (se Post- och Inrikes tidn. den
4 december 1964):
Wallén, A. O. A., kansliråd.
Experter:
Bergsmark, H. R., direktör (fr. o. m. den 27 februari 1965);
Brink, O. J. T., direktör (fr. o. m. den 27 februari 1965);
Wenner, Brita M., byrådirektör (fr. o. m. den 27 februari 1965).
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, Stockholm 2; tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00.
Särskilda direktiv har inte meddelats.
Den sakkunnige har under tiden mars—oktober 1965 hållit tre sammanträden
med experterna. Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år
1966.
213
Fi: 24
Riksdagsberättelsen år 1966
24. översyn av bestämmelserna om statlig kontroll på ädelmetallarbeten
m. m. (1965: I 28)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 november 1964 för
översyn av bestämmelserna om statlig kontroll på ädelmetallarbeten m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 5 december 1964):
Schultz. J. A. S., byråchef.
Sekreterare:
Larsson, L. U., byrådirektör.
Lokal: Kontrollstyrelsen, Box 7177, Stockholm 7; tel. växel 23 64 60.
Direktiven för utredningen, se 1965: I Fi: 28.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under år 1966.
25. Kommittén för översyn av bestämmelserna om resandes tull
och
skattefrihet
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 februari 1965 för att
— i samarbete med sakkunniga från Danmark, Finland och Norge — förutsättningslöst
överse bestämmelserna om resandes rätt att tull- och skattefritt
införa och inköpa rusdrycker och tobaksvaror samt om tull och skattefri
proviantering av varor i den internordiska fartygs- och flygtrafiken ävensom
tramlägga de förslag i dessa och därmed sammanhängande frågor, översynen
må föranleda (se Post- och Inrikes tidn. den 19 mars 1965):
Eriksson, G. L., generaltulldirektör, ordförande;
Bergström, S., byråchef;
Edstrand, K.-I., departementsråd;
Willart, N. B., departementssekreterare.
Sekreterare:
österberg, H. E., t. f. byråchef.
Lokal: Generaltullstyrelsen, Fack, Stockholm 2; tel. 24 00 00.
Kommittén har under tiden februari—oktober 1965 hållit 13 sammanträden,
varav två gemensamt med sakkunniga från Danmark, Finland och
Norge.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1966.
26. Familjeskatteberedningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 januari 1965 för
att inom finansdepartementet överse familjebeskattningen samt därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 19 mars 1965):
Reuterswärd, E. A. P. rättschef.
214
Kommittéer: Finansdepartementet
Fi: 28
Experter:
Björne, B. G., t. f. kammarrättsassessor;
Edlund, C. B., kansliråd;
Eriksson, Nancy M., fru, led. av II kamm.;
Mutén, L. I., professor;
Nettelbrandt, A. Cecilia, fru, led. av II kamm.;
Sandlund, Maj-Britt L., departementssekreterare.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00.
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Beredningen har under tiden januari—oktober 1965 hållit åtta sammanträden.
Beredningens verksamhet beräknas fortgå under år 1966.
27. Utredningen angående indirekta skatter och socialförsäkringsavgifter
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 januari 1965 för
att överse allmänna skatteberedningens förslag angående socialförsäkringsavgifter
och indirekt beskattning samt därmed sammanhängande frågor (se
Post- och Inrikes tidn. den 19 mars 1965):
Lundell, S. V., departementsråd.
Experter:
Jungefors, S. L. S., t. f. departementsråd;
Fridolin, H. R., byråchef;
Edlund, C. B., kansliråd;
Hamdahl, B. O., rättschef;
Brandt, E. R., f. d. ombudsman, led. av II kamm.;
Helmers, D., docent;
Stening, F. B., kammarrättsassessor (fr. o. m. 30 juni 1965).
Utredningen har under tiden februari—oktober 1965 hållit två sammanträden.
Därjämte har ett flertal sammanträden hållits med olika grupper av
experter.
Utredningsarbetet beräknas komma att avslutas under år 1966.
28. Utredningen om definitiv källskatt
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 februari 1965 för att
utreda frågan om att införa en definitiv källskatt samt därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 19 mars 1965):
Hedborg, G. T., kammarrättspresident.
Experter:
Arnklint, H. S. E., häradsskrivare;
Edlund, C. B., kansliråd;
215
Fi: 28
Riksdagsberåttelsen år 1966
Ekman, S. G., departementsråd;
Lindqvist, R. L. A., landskamrerare;
Magnusson, A. T., disponent, led. av II kamm.;
Wärnberg, E. G., trävaruhandlare, led. av I kamm.
Sekreterare:
Gustafson, G. A., assessor.
Lokal: L. Nygatan 4, 2 tr. (postadress: Finansdepartementet, Fack,
Stockholm 2); tel. 20 42 61 (Hedborg) och 20 42 54 (Gustafson).
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 maj 1960 tillkallade
chefen för finansdepartementet samma dag vissa sakkunniga att verkställa
en allmän översyn av beskattningssystemet, skattesystemutredningen. Inom
området för denna utrednings uppdrag låg bl. a. frågan om att införa
en definitiv källskatt för löntagare. Skattesystemutredningen och företagsskatteutredningen
(allmänna skatteberedningen) avgav den 10 juni 1964
ett betänkande med förslag till nytt skattesystem (SOU 1964: 25). I detta
betänkande hade frågan om införandet av en definitiv källskatt av tidsskäl
inte kunnat upptagas till behandling. Genom beslut den 26 februari 1965 förklarade
Kungl. Maj :t att det uppdrag som lämnats skattesystemutredningen
skulle anses slutfört, men bemyndigades chefen för finansdepartementet
samtidigt att för utredning av frågan om definitiv källskatt tillkalla en sakkunnig
samt ett antal experter.
Särskilda direktiv för utredningens arbete har inte meddelats. Emellertid
torde här få hänvisas till skattesystemutredningens direktiv vad gäller
frågan om definitiv källskatt, se 1961: I Fi 36.
Utredningen har t. o. m. oktober 1965 hållit tre sammanträden. Arbetet
har huvudsakligen bestått i förberedande undersökningar, bl. a. har en omfattande
statistisk utredning av löntagarnas inkomstförhållanden planlagts.
Utredningen har hemställt om medgivande att verkställa denna genom statistiska
centralbyråns försorg på grundval av de självdeklarationer för fysiska
personer, som kommer att avges till ledning för 1966 års taxering.
Utredningsarbetet kommer att fortgå under år 1966.
29. Bilskatteutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 februari 1965 med
uppgift att verkställa översyn av vägtrafikbeskattningen och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 10 april 1965):
Hörjel, N. J., generaldirektör, ordförande;
Björkman, F., chefredaktör, led. av II kamm.;
Blidfors, T. E. J., seminarielärare, led. av II kamm.;
Eriksson, Böret, kansliråd;
Gustafsson, N.-E., led. av I kamm.;
216
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 29
Sterne, G. E. V., disponent, led. av II kamm.;
Wahlgren, E. G., kansliråd.
Experter:
Grahn, F. T., byrådirektör;
Thulin, E. E:son, byråchef.
Sekreterare:
Johnsson, J. G., hovrättsassessor.
Lokal: Statsdepartementens utredningsavdelning i Malmö, St. Nygatan
52, Box 4068, Malmö 4; tel. växel 749 50.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 26
februari 1965);
Min utgångspunkt är att kostnaderna för vägväsendet
och vägtrafikväsendet liksom nu i princip är fallet skall bäras
av vägtrafiken. Att bestämma dessa kostnader synes emellertid
vara förenat med flera djupgående problem av ekonomiskt och trafikpolitiskt
slag. För att söka lösa dessa problem torde en särskild expertundersökning
böra komma till stånd. Jag har av chefen för kommunikationsdepartementet
erfarit att han har för avsikt att hos Kungl. Maj :t vid senare
tidpunkt begära bemyndigande att tillkalla särskilda sakkunniga härför.
Tills vidare bör hittillsvarande principer för bestämmande av uttagets omfattning
dock kunna ligga till grund för utredningens överväganden.
En av utredningens uppgifter, och kanske den svåraste, blir att utforma
systemet för kostnadernas finansiering. Här är det inte möjligt att
närmare gå in på alla de awägningsproblem och tekniska spörsmål i övrigt
som kan möta. Allmänt bör framhållas att avvägningen skall ha till
syfte att underlätta genomförandet av den tidigare omnämnda kostnadsansvarighetsprincipen.
I övrigt vill jag anföra följande synpunkter.
För den nuvarande vägtrafikbeskattningen anlitas som inledningsvis
nämnts två olika former, nämligen fordonsbeskattning och drivmedelsbeskattning.
Utöver fordons- och drivmedelsbeskattning kan man också tänka sig
andra former för beskattning, exempelvis en avgift beräknad efter körsträcka.
Utredningen bör således inte vara bunden av nu gällande beskattningsformer
och inte heller vara förhindrad att kombinera olika former för
att nå en rättvis och lämplig avvägning.
De författningar som berör fordonsskatterna tillhör de äldsta på vägtrafikbeskattningens
område. Bestämmelserna är i många avseenden, t. ex.
i terminologiskt hänseende och beträffande påföljdssystemet, föråldrade
och bör redan av detta skäl omarbetas.
Skatteplikten gäller inte alla fordonsslag. Automobilskatt tas ut på motorfordon
eller släpvagn som registrerats här i riket. Andra fordonskategorier
som traktorer, motorredskap, mopeder och cyklar omfattas däremot
inte av fordonsskatt. Frågan i vad mån även dessa senare kategorier i fortsättningen
bör beläggas med fordonsskatt är inte bara att bedöma mot bakgrunden
av kostnadsansvarighetsprincipen. Ekonomiska, administrativa och
sociala hänsyn bör även ges skäligt utrymme.
217
Fis 29
Riksdagsberättelsen år 1966
Med frågan om fordonsbeskattningens omfång sammanhänger intimt
vissa andra spörsmål, som bör beaktas i detta sammanhang. För närvarande
är sålunda fordonets typ och tjänstevikt av avgörande betydelse inte
bara för skattepliktens inträde utan också för skattebeloppets storlek. Utredningen
bör självfallet ha stor frihet vid val av kriterier för differentiering
härvidlag. Jag vill erinra om de konkurrenssynpunkter som har anlagts
på frågan inte bara i framställningar till Kungl. Maj :t och i den offentliga
diskussionen i landet utan också i debatterna om internationella harmoniseringsproblem.
I fråga om tjänstevikten som underlag för skatteberäkning
föreligger dessutom den komplikationen att tveksamhet ibland
kan råda om innebörden av begreppet. Jag vill här erinra om såväl utgången
i rättsfallet NJA 1962 B 28 som vad som anförts i motioner vid riksdagarna
år 1962, 1963 och 1964, bevillningsutskottets betänkande 1962:29 samt
tredje lagutskottets utlåtanden 1963:8 och 1964:12.
Redan nu föreligger möjlighet till befrielse från automobilskatt. Utredningen
bör se över reglerna härom och undersöka om de kan anses tillfredsställande.
För drivmeclelsskatterna har huvudprincipen varit den att skatten skall
vara neutral med avseende på förbrukarens val av motorbränsle. Syftet
därmed är att undvika snedvridningar i konkurrensen. Denna huvudprincip
är emellertid ingalunda strikt genomförd. Skattesatsen för motorbrännolja
är förhållandevis lägre än skattesatserna för bensin och gasol. Man har
härigenom velat bereda nyttotrafiken viss förmån. Vidare har bl. a. hälsosynpunkter
influerat valet av en lägre skattesats för gasol som används för
bussdrift.
Enligt min uppfattning bör alltjämt principen om konkurrensneutralitet
gälla vid val av drivmedelsskatter som beskattningsform. Utredningen bör
emellertid se vägtrafikbeskattningen som en helhet.
Utredningen bör inte underlåta att söka bedöma den framtida utvecklingen
för andra fordonsdrivmedel än de redan beskattade. Försök lär
exempelvis pågå med turbinmotorer. Om det bedöms som sannolikt att
andra drivmedel än de nu gängse skulle komma till större användning inom
en inte alltför avlägsen framtid, bör utredningen ange riktlinjerna för
att passa in även dessa drivmedel i skattesystemet.
Bland de faktorer som påverkar utformningen av vägtrafikbeskattningen
bör nämnas beredskapssynpunkter. Utredningen bör i detta
sammanhang samråda med de myndigheter och organ, som har ansvaret i
sådana frågor.
Inom ramen för utredningens uppdrag bör, utöver vad hittills sagts, ligga
prövningen av diverse spörsmål som intimt sammanhänger
med vägtrafikbeskattningens nuvarande utformning.
Bland sådana spörsmål vill jag särskilt nämna följande.
Drivmedelsskatterna belastar, som nämnts, vissa näringsgrenar utöver
den direkta nytta de har av vägväsendet. Till viss del kompenseras dessa
näringsgrenar genom olika former av restitution. Utredningen bör försöka
finna en lämplig lösning av hithörande frågor under beaktande av att de
näringsgrenar som nu erhåller kompensation inte bör försättas i sämre läge
genom en reform av vägtrafikbeskattningen.
Redan i det föregående nämnde jag att utredningen bör se över reglerna
om möjlighet till befrielse från automobilskatt. Bland dessa regler finns
218
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 30
särskilda bestämmelser rörande handikappade. Även beträffande drivmedelsbeskattningen
tillämpas särskilda bestämmelser för denna kategori. De
sistnämnda bestämmelserna är utformade som ett provisorium. Utredningen
bör eftersträva en lösning för de handikappades vidkommande av mer definitiv
karaktär. Möjligheterna att tillgodose de handikappade genom andra
former av sociala förmåner bör därvid undersökas.
Översynen av vägtrafikbeskattningen reser givetvis frågor om debitering
och uppbörd. Innan slutlig ställning tagits till systemets utformning kan
inte sägas något närmare om lösningen av dessa frågor. Jag vill emellertid
erinra om den år 1964 tillsatta bilregisterutredningen, som bl. a. har i uppdrag
att överväga ett rationellare uppbördsförfarande inom ramen för gällande
fordonsskatteregler. Samråd bör ske med bilregisterutredningen såväl
i detta som i andra spörsmål som berör gemensamma ämnesområden.
Det är naturligt att de olika utvägar som utredningen kan komma att
överväga bör ses även mot bakgrunden av önskemålet om en så rationell
och billig administration som möjligt. Även i administrativa frågor bör utredningen
samråda med bilregisterutredningen. Förslag till lösning av dessa
frågor bör utredningen dock endast framlägga i den mån det inte faller
inom ramen för bilregisterutredningens uppdrag.
Ett önskemål är att utredningen undersöker möjligheterna till samordning
inom de nordiska länderna av de regler som i förevarande sammanhang
blir föremål för övervägande. I varje fall bör eftersträvas att den lagstiftning
som kan komma att föreslås inte leder till ökade svårigheter för
den internordiska trafiken eller handeln över gränserna inom Norden. Även
andra frågor som sammanhänger med den internationella biltrafiken bör
beaktas.
Utredningen kommer sannolikt att — utöver de frågor som jag berört i
det föregående — möta åtskilliga andra spörsmål av betydelse för vägtrafikbeskattningens
utformning. Det bör därvid stå utredningen fritt att även
i dessa hänseenden föreslå de åtgärder som utredningen finner lämpliga.
Utredningen har intill den 1 november 1965 hållit tre sammanträden.
Dessutom har ett arbetsutskott inom utredningen sammanträtt fem gånger.
Utredningen har efter remiss avgett yttrande till Kungl. Maj :t över kontrollstyrelsens
förslag till anordningar för förbättrad kontroll avseende
brännoljebeskattningen.
Utredningens arbete beräknas pågå under år 1966.
30. Villabeskattningsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 mars 1965 för att
verkställa en översyn av de schablonmässiga regler, som vid taxeringen
gäller för inkomstberäkningen av egnahem och vissa andra fastigheter
samt därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 26
mars 1965):
Ekman, S. G., departementsråd, ordförande;
Lindberg, A. L., kammarrättsassessor;
219
Fi: 30
Riksdagsberättelsen år 1966
Sundin, S. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Andersson, A. E„ fabriksarbetare, led. av II kamm.
Expert:
Fries, I. F., departementssekreterare.
Lokal: Finansdepartementet, Fack, Stockholm 2; tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (ordföranden).
Kommittén har under tiden den 26 mars—den 15 november 1965 hållit
fyra sammanträden. Därutöver har en arbetsgrupp inom kommittén sammanträtt
vid skilda tillfällen.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1966.
31. Sakkunniga för ati utreda frågan om rationalisering av svensk
obligationsteknik
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 februari 1965 för
att utreda frågan om rationalisering av svensk obligationsteknik (se Postoch
Inrikes tidn. den 28 februari 1965):
Ringström, K. G., riksgäldsdirektör, ordförande;
Dahlström, L. E. R., direktör;
Forssberg, G. E., direktör;
Haraldsson, H., bankokommissarie;
Hägerstedt, S. E., bankdirektör;
Lönnquist, B. C., bankdirektör;
Åsell, B. O., byråchef.
Lokal: Riksgäldskontoret, Box 16306, Stockholm 16; tel. växel 22 12 20
(ordf.).
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 26
februari 1965):
Ett växande inslag på kreditmarknaden utgöres av s. k. masspapper, dvs.
huvudsakligen obligationer och förlagsbevis. Man får en god uppfattning av
utvecklingen under det senaste decenniet av de uppgifter som föreligger
om obligations- och förlagslånemarknadens storlek i förhållande till den
totala kreditmarknaden. År 1951, då den totala kreditmarknadens netto
(dvs. utlåningen minskat med återbetalningen) uppgick till 3,3 miljarder
kronor, var obligations- och förlagslånemarknadens andel härav omkring
6 %. År 1963 hade obligations- och förlagslånen stigit till omkring 38 %
av den totala nettokrediten, som uppgick till 8,5 miljarder kronor.
Att obligations- och förlagslån kommit att spela denna roll för kreditförsörjningen
sammanhänger delvis med utvecklingen av den organiserade
handeln med obligationer och förlagsbevis. En av fördelarna härmed är att
dessa fordringsbevis ofta kan användas som likvida tillgångar trots att lånen
inte sällan är av långfristig natur. Handeln med obligationer och förlagsbevis
främjas i sin tur bl. a. av de rättsregler som gäller för nämnda
typer av skuldebrev. Till dessa rättsregler återkommer jag närmare i det
följande.
220
Kommittéer: Finansdepartementet
Fi: 31
Varje obligation — här och i det följande bortses från premieobligationer
och sparobligationer — liksom förlagsbevis består av det av låntagaren
underskrivna skuldebrevet, »manteln», och kupongarket. Manteln innehåller
uppgifter om skuldebrevets valör, räntefot och tidpunkt för återbetalning
samt utdrag ur lånekontraktet. Kupongarket omfattar ett antal vid bestämda
tidpunkter förfallande räntekuponger. Räntan förfaller vanligen två gånger
om året. På statsobligationer brukar dock ränta utbetalas endast en gång om
året. Såväl mantel som kupong är numrerad.
Redan före första världskriget fann man inom riksgäldskontoret lämpligt
att underlätta för obligationsägarna i olika avseenden. I denna situation
skapades efter förebild från utlandet möjligheten till inskrivning i den s. k.
statsskuldboken, vilken inrättades år 1907. Detta innebar att de köpare av
statsobligationer som så önskade fick möjlighet att välja mellan den gängse
typen av obligationer med kupongark och ett certifikat med automatisk överföring
av räntan. Åtgärden medförde fördelar även för obligationsemittenten.
Ett motsvarande inskrivningsförfarande infördes av Sveriges allmänna
hypoteksbank år 1919, av Svenska bostadskreditkassan år 1930 och av
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa år 1941. Under åren 1963 och
1964 har dessutom några kreditaktiebolag infört inskrivning för sina obligationer.
För industriobligationer och kommunobligationer har emellertid ännu
inte ordnats något inskrivningsförfarande. Inte heller för förlagsbevis, som
i sammanhanget spelar en förhållandevis mindre roll, har hittills utbildats
något inskrivningsförfarande i nämnvärd utsträckning.
De möjligheter till inskrivning som genomförts för vissa slag av obligationer
har allmänt ansetts innebära en avsevärd rationalisering av obligationshanteringen.
Man slipper härigenom kuponghanteringen, som kan vara
eu avsevärd arbetsbelastning särskilt för obligationsemittenten och för större
placerare. En utvidgning av inskrivningsmöjligheterna ter sig önskvärd
men har hittills av olika skäl stött på svårigheter. AP-fondens tillkomst och
dess framskjutna ställning som placerare på obligationsmarknaden har
accentuerat behovet av en rationellare obligationsteknik. Jag finner sålunda
tiden vara mogen att utreda denna fråga och därmed sammanhängande
problem.
Vad som bör utredas är således i första hand hur en utvidgning av inskrivningsmöjligheterna
skall kunna ske. I samband härmed uppkommer
naturligen frågan om den lämpligaste formen för inskrivningsförfarandet.
Spörsmålet om statens intresse bör särskilt beröras. Vidare finns anledning
afl uppmärksamma de civilrättsliga aspekterna.
Eu utvidgning av de nuvarande inskrivningsmöjligheterna kan, principiellt
sett, ske enligt två olika alternativ. Ett alternativ är utbyggnad under hittillsvarande
betingelser. Nuvarande system har anordnats av emittenterna
själva. Enligt uppgift utnyttjas del tack vare dess fördelar i mycket stor
utsträckning av obligationsplacerarna. För att kunna gå vidare på denna
väg fordras att man finner eu tillfredsställande lösning på frågan om tillsyn
och kontroll. Alternativet medför emellertid vissa andra svårigheter, särskilt
Irågan hur man skall nå enhetliga regler inom landet för inskrivningsförfarandet.
Det andra alternativet är att för ändamålet inrätta ett särskilt institut,
som skulle ersätta de nuvarande inskrivningsformerna. Väljer man
detta alternativ måste övervägas om man kan förena anslutningsfrihet för
emittenten med önskad grad av rationellt utnyttjande.
221
Fi: 31
Riksdagsberättelsen år 1966
Vid prövningen av nyssnämnda fråga måste hänsyn tagas till de särskilda
egenskaper, som med nuvarande rättsregler kännetecknar obligationen
respektive certifikatet och som i hög grad sätter sin prägel på obligationsmarknaden.
Obligationen är liksom räntekupongen ett s. k. innehavarpapper,
dvs. civilrättsligt sett konstruerad som ett löpande skuldebrev. Härigenom
vinnes stor smidighet i den allmänna omsättningen. Innehavet av
tordringsbeviset legitimerar innehavaren såsom rätt borgenär vilket innebär
att vid överlåtelse och pantsättning ej fordras underrättelse till gäldenären.
Nu tillämpade system med inskrivning av obligationsinnehavare medför
däremot sådan underrättelseskyldighet. Det har nämligen, av skäl som
jag inte här närmare skall gå in på, hittills vid alla former av inskrivning
befunnits lämpligt att i civilrättsligt hänseende utrusta certifikatet med de
egenskaper som tillkommer s. k. enkla skuldebrev, dvs. skuldebrev ställda
till viss man. Utredningen bör dock inte — såsom jag kommer att framhålla
i samband med att jag redovisar de civilrättsliga aspekterna — vara bunden
av att certifikatet skall betraktas som ett enkelt skuldebrev. Förevarande
frågor bör således belysas även med utgångspunkt från att certifikatet göres
till en löpande handling.
Frågan om inskrivningens konsekvenser för den enskilde obligationsköparen
hänger nära samman med det nu anförda och bör särskilt utredas
vare sig ett obligatoriskt inskrivningsförfarande förordas eller inte. Det
krav på underrättelse vid överlåtelse och pantsättning som följer med nuvarande
inskrivningsförfarande minskar certifikatets användbarhet i den
allmänna rörelsen. Så länge stora obligationsposter placeras hos ett fåtal
köpare, vilket numera är vanligen förekommande, blir emellertid olägenheterna
av systemet med certifikat mindre framträdande.
Sammanfattningsvis kan sålunda allmänt sägas, att mot vinsterna av en
rationellare obligationsteknik bör vägas de konsekvenser i övrigt för obligationsmarknaden
som kan bli följden genom en utvidgning av inskrivningsmöjligheterna.
För det fall utredningen finner lämpligt att föreslå inrättandet av ett
särskilt inskrivningsinstitut blir en naturlig uppgift att ta upp frågan vilka
intressenter och vilken organisationsform institutet bör ha. Utredningen
bör därvid samtidigt ha uppmärksamheten riktad på eventuella möjligheter
till vidgade användningsområden för institutet inom ramen för verksamhetsfältet
inskrivning av värdepappersinnehav. Frågan om de former i vilka
staten bör medverka inrymmer särskilda problem. Utredningen måste vidare
tillgodose det berättigade intresset av att ekonomiska transaktioner skall
kunna ske under betryggande skydd mot obehörig insyn.
De civilrättsliga aspekterna av inskrivningsförfarandet är viktiga med
hänsyn till det allmänna förtroendet för masspapper. Det är med andra
ord betydelsefullt att rättsverkningarna i olika hänseenden av ett mera allmänt
genomfört inskrivningssystem, t. ex. i fall av låntagares obestånd,
kaitlägges utförligt så att osäkerhetsmoment i möjligaste mån undanröjes
1 samband därmed bör utredningen, såsom framgår av det tidigare, ta ställning
till frågan huruvida certifikatet bör vara en handling av löpande natur
eder ej. Självfallet bör alla möjligheter tillvaratagas för åstadkommande av
enhetliga regler beträffande inskrivning.
Med de framförda synpunkterna har jag velat antyda några av de problem,
som kan möta utredningen. Det är givetvis svårt att förutse dem alla
-
222
Kommittéer: Finansdepartementet Fis 32
Det bör vara utredningen obetaget att på eget initiativ pröva alla de frågor
som sammanhänger med ett inskrivningssystem och komma med de förslag
som föranledas av utredningsarbetet.
Kommittén har t. o. m. oktober hållit två sammanträden.
Utredningsarbetet kommer att pågå under år 1966.
32. Tullagstiftningskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 mars 1965 för att
verkställa en översyn av bestämmelserna om tullklarering och tullkontroll
samt därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 23
juni 1965):
Fahlander, V. M. J., f. d. generaltulldirektör, ordförande;
Bergström, S., byråchef;
Blom, S. T. L., direktör;
Croneborg, K. O. R., t. f. kommerseråd;
Löwbeer, T., departementsråd;
Nyström, H. R. B., direktör;
Willart, N. B., departementssekreterare.
Experter:
Bose, C. E., direktör;
Brindner, P. E., direktör;
Jungefors, S. L. S., t. f. departementsråd;
Kristensson, B. A., direktörsassistent;
Myrsten, J. L., departementssekreterare;
Nyrén, B., direktörsassistent;
Olsson, N. B., direktör;
Wennergren, C. B. O., kammarrättsassessor;
Åkerlund, K. A. L., direktör.
Sekreterare:
Jansson, N. L., regeringsrättssekreterare.
Biträdande sekreterare:
Erixon, R. W., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 3 september 1965).
Lokal: Generaltullstyrelsens ämbetsbyggnad, Fack, Stockholm 2; tel.
24 00 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 26
mars 1965):
Tullagstiftningen har under senare år varit föremål för genomgripande
överarbetning i skilda hänseenden. I anslutning till att en för flertalet industriländer
gemensam internationell tullnomenklatur infördes, har en ny
tulltaxa med däri ingående bestämmelser fastställts. En ny tulltaxeförordning
med de grundläggande föreskrifterna om tullbehandlingen har antagits.
Också andra lagstiftningsåtgärder av betydelse har vidtagits.
223
Fi: 32
Riksdagsberättelsen år 1966
De bestämmelser — främst i tullstadgan samt frihamns- och provianteringsfrilagerförfattningarna
— som reglerar tullklareringsförfarandet, tullkontrollen
och därmed sammanhängande förhållanden, kvarstår emellertid
sedan länge till stor del oförändrade. Mot bakgrunden av den utveckling
som ägt rum på utrikeshandelns område — inte minst i fråga om formerna
lör den kommersiella verksamheten — har de också kommit att framstå
som alltmer otidsenliga. De ifrågavarande författningarna, med ofta mycket
detaljerade föreskrifter, står i stor utsträckning inte heller i överensstämmelse
med de aktuella strävandena att så långt möjligt rationalisera
och förenkla tullverksamheten. Hittills vidtagna åtgärder i sådant hänseende
har också på grund av svårigheten att anpassa de gamla författningarna
efter nya förfaranden i stor utsträckning krävt införande av undantagsbestämmelser
i särskild ordning, vilket i sin tur skapat problem i olika hänseenden.
Vad slutligen angår den allmänna utformningen kan de nu gällande
författningarna inte längre anses motsvara de krav som måste ställas på en
modern lagstiftning.
Nu anförda förhållanden påkallar enligt min mening en allmän översyn
av de berörda författningsbestämmelserna. En sådan översyn synes lämpligen
böra anförtros en särskild utredning.
Utredningen bör i första hand inriktas på en översyn av de bestämmelser
som nu ingår i tullstadgan, frihamnsförordningen och frihamnsstadgan
samt förordningarna om provianteringsfrilager och angående förfarandet i
vissa fall vid oriktig avgiftsberäkning hos tullverket samt de övriga bestämmelser
som har anknytning till dessa författningar. Arbetet bör utmynna
i förslag till en modern, systematiskt utformad lagstiftning som tillgodoser
såväl behovet av en fortsatt rationalisering av tullverksamheten som de enskilda
trafikanternas intresse av en enkel och effektiv tullbehandling. Föriarandet
bör, om så är möjligt och lämpligt, anpassas till de principer, som
kommit till uttryck i senare års lagstiftning på beskattningsområdet, bl. a.
i 1959 års förordning om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning. Vid
utformningen av förfarandet bör utredningen uppmärksamma även det
betänkande om förvaltningsförfarandet som besvärssakkunniga lagt fram. 1
övrigt bör särskild uppmärksamhet ägnas utformningen av frihamns- och
provianteringsfrilagerinstitutionerna liksom anordnandet av tullager och
annan upplagring av gods under tullverkets kontroll. Under utredningsarbetet
bör också den pågående försöksverksamheten med nya former för godsemottagning
studeras närmare och förslag till en definitiv reglering utarbetas.
När det gäller författningsförslagens allmänna utformning, slutligen,
bör eftersträvas en rationell fördelning av bestämmelserna på författningar
som skall underställas riksdagens prövning resp. beslutas av Kungl. Maj:t
eller av generaltullstyrelsen.
Utredningen bör vara oförhindrad att till behandling upptaga även andra
frågor än jag nämnt i det föregående, som föranledes av utredningsuppdraget
och ej tillhör annan utrednings område.
I den mån behov uppkommer av rationaliseringsexpertis, förutsätter ja°
att statskontoret ställer sådan till förfogande.
Vid uppdragets fullgörande bör utredningen beakta tullagstiftningens utformning
i våra grannländer.
Om så befinnes lämpligt bör utredningen successivt redovisa resultatet
av sitt arbete.
224
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 33
Kommittén har under tiden fram t. o. in. oktober 1965 hållit åtta sammanträden.
Utredningsarbetet kommer att fortgå under år 1966.
33. Alkoholpolitiska utredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 oktober 1965 för
översyn av alkohol- och nykterhetspolitiken:
Lindholm, P. S., f. d. statsråd, led. av II kamm., ordförande;
Bergegren, Astrid, kontorist, led. av II kamm.;
Boo, K. G. H., assistent, led. av II kamm.;
Burman, O., direktör;
Erbacke, K. G., direktör;
From, J. G., bankkamrer, led. av II kamm.;
Hillbo, A. O., byråchef;
Jungefors, S. L. S., t. f. departementsråd;
Wennerfors, A. A:son, studierektor, led. av II kamm.
Sekreterare:
Larsson, K. G., byrådirektör (fr. o. in. den 24 november 1965).
Lokal: Finansdepartementet, Fack, Stockholm 2; tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (sekr.).
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 8
oktober 1965):
1954 års nykterhetsreform innebar genomgripande ändringar för den
fortsatta alkohol- och nykterhetspolitiken. Motbokssystemet avskaffades.
Tyngdpunkten i nykterhetspolitiken lades på positiva åtgärder. Forskning,
undervisning och upplysning i nykterhetsfrågan avsågs bli intensifierade.
Nykterhetsvården skulle upprustas. Särskild vikt skulle läggas vid nykterhetstillståndet
bland ungdomen. Ungdomsvården skulle stimuleras i olika
avseenden. Reformen innebar ingen ändring i principerna för beskattning av
sprit och vin. I syfte att främja övergång från starkare till svagare drycker
bibehölls vid 1954 års reform principen om differentierad beskattning. Detta
gällde särskilt i fråga om maltdryckerna. I samma syfte infördes åter rätt
till försäljning av starköl.
1954 års reform avsåg att så långt möjligt ge den enskilde större frihet
under större ansvar. Man sökte göra reglerna enklare och efterlevnaden lättare
att kontrollera. I princip blev inköpsrätten fri för den soin uppnått
myndig ålder. Utrednings- och kontrollarbetet beträffande utskänkningen
koncentrerades hos detalj handelsbolagets distriktschefer. Det kommunala
vetot bibehölls och utsträcktes i vissa fall. Utskänkningsbestämmelserna
fick väsentligt ändrat innehåll. Såväl skärpningar som förenklingar genomfördes.
Utminuteringen av Öl gjordes friare genom att rätt medgavs till för
-
8 Itihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt.
Riksdag» berättelsen
225
Fis 33
Riksdagsberättelsen år 7.966
säljning i lasta butiker. Kommunernas vetorätt borttogs i detta sammanhang
men bibehölls i fråga om utskänkning av Öl.
Även efter 1954 års reform vidtogs ett flertal åtgärder av betydelse på
alkohol- och nykterhetspolitikens område. De innebar i väsentliga'' delar en
utbyggnad av 1954 års reform. På grundval av utredning av 1961 års nykterhetslagkommitté
beslöt statsmakterna år 1963 (prop. 1963: 82, BevU 41,
■skr 314) emellertid vissa skärpningar i reglerna för rusdrycksinköpen och
i ansvarsbestämmelserna beträffande olovlig försäljning av rusdrycker.
De principer, på vilka 1954 års reform bygger, har nu verkat i tio år.
Det torde stå klart att alkoholfrågan alltjämt utgör ett allvarligt samhällsproblem
i vårt land och att åtskilliga därmed sammanhängande spörsmål
ännu står olösta. Anledning torde därför finnas att närmare granska effekten
av 1954 års reformåtgärder. Jag får därför föreslå att den av riksdagen
begärda utredningen nu kommer till stånd. Ehuru utredningen bör bedrivas
allsidigt och förutsättningslöst, bör dock ett fortsatt reformarbete vila på de
principer som var vägledande år 1954. Eu återgång till det tidigare restriktionssystemet
bör därför anses utesluten.
Utredningen bör givetvis behandla alla de spörsmål som är av betydelse
för alkohol- och nvkterhetspolitiken. Prispolitikens samband med alkoholkonsumtionen
bör belysas, och prissättningens relation till alkoholstyrkan
bör övervägas.
Olika samhällsgruppers alkoholvanor bör kartläggas. Särskilt bör detta
gälla ungdomen, där alkoholmissbruket innebär ett allvarligt samhällsproblem.
Missbruk av alkohol förekommer emellertid även bland andra
grupper inom samhället. Statistiken — även om denna bör användas med
viss försiktighet — ger vid handen att kvinnornas alkoholkonsumtion ökat
i påfallande grad.
En mycket stor del av alkoholmissbruket förekommer hos personer som
redan med nuvarande regler saknar inköpsrätt, och det förefaller mindre
troligt att missbruket kan hindras genom ett utbyggt system av inköpsrestriktioner.
Det måste emellertid anses angeläget att utredningen prövar
tänkbara vägar att begränsa möjligheterna till olaga överlåtelse av rusdrycker.
Även om ett effektivt ingripande mot langarna ej löser alkoholmissbrukets
problem, så är nämligen langningen som sådan så allvarlig och
till sin natur ett sådant samhällsont att samhällsreaktionen måste vara bestämd
och otvetydig.
Sedan 1954 års reform trädde i kraft, har allmänheten genom trafiken
med utlandet i betydligt ökad utsträckning kommit i kontakt med länder
med andra alkoholvanor och regler för hanteringen av rusdrycker än i vårt
land. Denna utveckling bör beaktas av utredningen.
En väsentlig betydelse för ett förbättrat nykterhetstillstånd bör tillmätas
positiva åtgärder i skilda former, varvid bl. a. en förändring av attityden till
alkoholbruket bör eftersträvas. En sådan utveckling ligger enligt min uppfattning
mer i överensstämmelse med en faktisk verklighetssyn är en förmodan
att en allmän avhållsamhet från alkoholkonsumtion skulle vara
genomförbar. Utredningen bör sålunda ägna uppmärksamhet åt frågor rörande
undervisnings- och upplysningsverksamhet, försäljningsorganisation,
bruk av alkoholsvaga drycker m. m.
Vissa frågor på området för nykterhetspolitiken befinner sig f. n. under
utredning. Sålunda överväger 1963 års fylleristraffutredning och 1964 års
226
Kommittéer: Finansdepartementet Fis 34
nykterhetsvårdsundersökning möjligheterna till förbättrade insatser i fråga
om behandlingen av alkoholmissbrukare. Dessa kommittéers arbete är relativt
långt framskridet. Den nu föreslagna allmänna översynen av nykterhetspolitiken
skall inte avse de behandlingsfrågor som omfattas av de
nämnda kommittéernas utredningsuppdrag. Den närmare gränsdragningen
mellan å ena sidan de redan igångsatta undersökningarna och å andra sida
den här avsedda allmänna översynen torde få göras genom samråd mellan
de berörda utredningarna. Även i övrigt bör sådant samråd ske för att
finna olika vägar till förebyggande åtgärder av nykterhetspolitiskt värde.
Slutligen må nämnas, att en betydande medicinsk forskningsverksamhet
bedrivs på alkoholskadeområdet. Även frågan om en ytterligare aktivering
av denna verksamhet bör uppmärksammas av utredningen.
Med det nu anförda har jag velat peka på några av de viktigare frågor som
bör omfattas av utredningens uppdrag. Den bör framlägga de förslag till
utformning av alkohol- och nykterhetspolitiken och därav betingade författningsändringar
som den finner lämpliga.
Det bör slutligen stå utredningen fritt att under utredningsarbetets gång
föreslå delreformer.
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1966.
34. Skattestrafflagutredningen
Tillkallade enligt Kungi. Maj :ts bemyndigande den 3 december 1965 för
att verkställa en översyn av skattestrafflagstiftningen och därmed jämförlig
lagstiftning:
Jungefors, S. L. S., t. f. departementsråd, ordförande;
Alexanderson, K. E., häradshövding, led. av I kamm.;
Kristenson, E. V., metallarbetare, led. av II kamm.;
Johansson, A. E. M., taxeringsintendent;
Thornstedt, H. G., professor.
Experter:
Asplund, G. L., chefsåklagare;
Järnbrink, H. G., avdelningschef;
Thelander, N. E., avdelningsdirektör.
Lokal: Finansdepartementet, Fack, Stockholm 2; tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (ordf.).
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 3
december 1965):
Bestämmelser om straff för brottsliga förfaranden, vilka leder till eller
kan leda till att det allmänna undandras skatt eller därmed jämförlig inkomst,
samt om särskilda rättsverkningar av sådana förfaranden är intagna
227
Fi: 34
Riksdagsberåttelsen år 1966
i ett tlertal författningar. Även i sådana fall, då dessa förfaranden skulle
kunna hänföras under bedrägeribegreppet eller eventuell annan brottsbeskrivning
i brottsbalken, är de åtminstone i regel genom speciallagstiftning
undantagna från brottsbalkens tillämpningsområde.
De centrala författningarna med bestämmelser om straff in. m. för nu
avsedda brott är skattestrafflagen den 11 juni 1943 (nr 313), förordningen
den 18 december 1959 (nr 552) angående uppbörd av vissa avgifter enligt
lagen om allmän försäkring, m. m. (avgiftsförordningen) samt lagen den
30 juni 1960 (nr 418) om straff för varusmuggling. Därutöver innehåller flera
författningar inom skattelagstiftningen särskilda bestämmelser om straff
för brott mot ifrågavarande författning, t. ex. förordningen den 6 november
1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper.
Lämnandet av oriktiga uppgifter i deklaration eller annan handling till
ledning för fastställandet av skatt eller avgift uppfattas otvivelaktigt av
många medborgare som en relativt lindrig förseelse. Tillförlitliga uppgifter
om bur mycket som genom olagliga åtgärder av skilda slag årligen undandras
det allmänna kan självfallet inte erhållas men utan tvivel är det avsevärda
belopp, som på detta sätt undgår beskattning. Samtidigt som frestelsen
att söka undandra sig beskattning blivit större till följd av att skatteoch
avgiftsuttaget stigit, har det alltmer kommit att uppfattas som ett rättvisekrav
från de lojala skattebetalarnas sida att fördelningen av skatter och
avgifter mellan olika grupper och enskilda i samhället äger rum på av statsmakterna
avsett sätt.
Man kan inte komina till rätta med skattefusk enbart genom skärpningar
av strafflagstiftningen. Härutöver krävs åtgärder även av annat slag såsom
förbättrad deklarationskontroll, upplysningsverksamhet rörande den
allvarliga karaktären av dessa brott etc. Å andra sidan fyller ändamålsenligt
utformade bestämmelser om straff och särskilda rättsverkningar en
mycket viktig funktion, när det gäller att ge eftertryck åt kravet på ärlighet
och omsorg vid deklarationernas eller arbetsgivaruppgifternas upprättande.
Bestämmelserna i skattestrafflagen undergick vissa, huvudsakligen mindre
ingripande ändringar år 1961. I övrigt har denna lagstiftning varit oförändrad
alltsedan lagens tillkomst. Avgiftsförordningens bestämmelser om
straff och särskild rättsverkan har — med vissa avvikelser — utformats i
nära överensstämmelse med motsvarande stadganden i skattestrafflagen.
Bestämmelserna på smugglingslagstiftningens område var föremål för en
genomgripande reform i samband med tillkomsten av lagen om straff för
varusmuggling. Under förarbetena till brottsbalken upptogs nu ifrågavarande
brott över huvud ej till närmare behandling.
I anslutning till 1961 års ändringar i skattestrafflagen underströks från
vissa remissmyndigheters sida behovet av en allmän översyn av lagen beträffande
såväl brottsrekvisit som påföljder. I olika sammanhang har under
senare år framförts likartade krav. Även enligt min mening bör skattestrafflagen
och därmed sammanhängande författningsbestämmelser nu bli
föremål för en samlad översyn, som lämpligen bör anförtros en särskild
utredning.
En fråga som utredningen bör ta ställning till avser tillämpningsområdet
för en reformerad lagstiftning. En mera enhetlig straffrättslig reglering kan
228
Kommittéer: Finansdepartementet
Fi: 34
i vissa avseenden böra övervägas. Det kan sålunda ifrågasättas om undandragandet
av skatter, å ena, och av arbetsgivaravgifter till socialförsäkringens
finansiering, å andra sidan, utgör så olika brottstyper att de, såsom f, n.
sker, bör bestraffas enligt skilda straff skalor. Det bör vidare övervägas om
inte i vissa specialförfattningar intagna bestämmelser om straff och särskild
rättsverkan kan upphävas och ersättas av en allmän reglering i ämnet. Dock
tår man sannolikt räkna med att speciella sådana bestämmelser i viss utsträckning
alltjämt bör ifrågakomina, t. ex. beträffande sådana brott som
f. n. regleras i lagen om straff för varusmuggling.
Under förarbetena till skattestrafflagen var deklarationsbrottens systematiska
ställning föremål för övervägande, främst i vad avser frågan om dessa
brott borde infogas i allmänna strafflagen — och då väl närmast i dess bedrägerikapitel
— eller om de skulle erhålla sin plats i specialstraffrättsliga
författningar. Det är inte utan vidare givet att den lösning som då valdes
alltjämt är den mest lämpliga. Skäl kan anföras för att inordna denna
brottstyp i något kapitel i brottsbalken. En sådan åtgärd skulle måhända
kunna medverka till att hos allmänheten åstadkomma en annan och allvarligare
syn på deklarationsbrotten. Det får bli en uppgift för utredningen
att analysera och diskutera de fördelar och nackdelar som kan vara förbundna
med det ena eller det andra ställningstagandet i förevarande hänseende.
Oavsett vilken lösning utredningen anser sig böra förorda i vad avser deklarationsbrottens
systematiska ställning bör frågan om bötessystemet övervägas.
Åtskilliga skäl torde kunna anföras för att — i likhet med vad som
skett på vissa andra områden inom specialstraffrätten — ersätta det nuvarande
systemet med normerade böter med dagsbotssystemet. Det har gjorts
gällande att dagsböter från allmänpreventiv synpunkt inte skulle vara lika
effektiva som normerade böter. Eftersom deklarationsbrotten i särskild grad
karakteriseras av ett vinningssyfte kan del vara angeläget att samhället reagerar
mot denna brottslighet på sådant sätt att den brottslige inte endast
går miste om vinsten av sitt brott utan därutöver tillfogas en kännbar ekonomisk
förlust. Det kan därför böra ifrågakomma att komplettera en straffskala,
som upptar dagsböter eller fängelse, med särskild rättsverkan i form
av straffskatt eller straffavgift. En dylik anordning torde vara särskilt ändamålsenlig
på förevarande område. Den sammanlagda reaktionen av straff
och straffskatt eller straffavgift bör givetvis vara så avvägd, att den hos
allmänheten inskärper den allvarliga karaktären av dessa brott.
Brottsbeskrivningarna bör vara enkelt och klart avfattade. Jag vill erinra
om att innebörden av uttrycket »allmän avgift» i skattestrafflagen är föremål
för viss tvekan. Fastställandet av det subjektiva rekvisitet i fråga om
deklarationsbrotten kan i rättstillämpningen erbjuda särskilda svårigheter.
Gränsdragningen mellan uppsåtligt och icke uppsåtligt brott är sålunda ej
sällan komplicerad. Behovet av eu effektiv lagtillämpning har lett fram till
att i praxis »grov oaktsamhet» tolkats på ett vidsträckt sätt. Utredningen bör
ingående pröva den närmare utformningen av de subjektiva rekvisiten för
straffbarhet.
Utredningen bör vara oförhindrad att till behandling uppta även andra
frågor än jag i det föregående nämnt, som föranleds av utredningsuppdraget
och ej tillhör annan utrednings område. Såsom exempel kan nämnas speciella
regler i vad avser preskription och forum samt samordningsfrågor mel
-
229
Fi: 34 Riksdagsberättelsen år 1966
lan taxeringsprocess och straffprocess. Även taxeringsförordningens och
uppbördsförordningens straffbestämmelser kan komma att beröras av utredningsuppdraget.
!''i •...!il» i.- ;''i <■'' ti;,.-
, Av nu arbetande utredningar med vilka samråd kan ifrågakomma må särskilt
nämnas företagsskatteutredningen, utredningen för översyn av bokföringslagen,
utredningen rörande frågan om s. k. definitiv källskatt samt
utredningen rörande specialstraffrätten. . !ii i; . »
. Utredningen bör i erforderlig utsträckning beakta utformningen av motsvarande
lagstiftning i andra länder.
,!■. ■ i: ^ i i,, i''t i , i ■j;. i- * t ► . •: V ft • '' ■ . \ > "„ii >! k i i1 i ''f ''itu; 1
, Uredningsarbetet kommer att pågå under år 1966.
■ .''.i- ni ;... ''i ..‘is i :y. :> tfn, t‘; i>(l iti i It.! :■ ■ ■
f r , . .; i .t.gibpiifit n''»l» ''fi;
i . , -i.. ... (;;: b i. - ''*! i . :•< ;■! • 1 ■> i it T u .< i
» i.''ih<
xiH
,/fi.r V:
l
.4 ;''>1.1 Jr
l i(l f? .it i
>i u; *
.,, : . ■; i . . >.» i »i;, i i: ?:v''i A5 ■* n • > •;« f
; i, » . ; ; - / <; ,■ ’j j ; * i •'' . i l« /1 > i! ;i ( > i ; l• <. •''
)i:t f f I«i : ''! ^ -.‘if i''‘4-ii ''O/ioli > :< * ''i; ■ • i-i. ''*#*)» i«I »»tf'' «
i f fri r. . -tillin:’ i ? >1 >i; i Icbi / 1/ * fi''J 1} . ••itH«>ef.«i ■ ■•••«;..; -t. • : 1
. i • fi hs/iVjH’* t ?•:/]> i •; ct\n$fHIUiri* > I i? •T.. i \ %> ''• >
?-.>:■ il * i» i
f.tb.u. iTiv s; vin it/; iwihrJJlöti» tiittv u.ni s''
ri;j:fj liiq(fnz#fTii(h i lU: n\ l*it rn >v ,JKfff Uil ! »b ,< -ii;
-Ki; <^».fr£iL»iO Ofi/i : j • | < i i * v / #■ **.UH ab‘>''Jr.i t*i;u ut r> fii
}fiui Jit/itua* finn* ut tf ta! fl’~* ; >: ^; r.n *t.*» i‘i r>*/n hu/ i ''i
230
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet
E: 1
Ecklesiastikdepartementet
''i'' ! • r.if*! i : ! i", i . i ii1/'', ;I :•:.!!«*?
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1965
• _ | /;• . , i;-r, ;v ., (.,■,... i \( ;.,,..j ■ ? f tii-, -.-ilr Ai\] f
1. Kommissionen för förhandlingar om högre utbildning i Göteborg
(1963:1 18; 1964:1 19; 1965:1 23) >-.« . .
Tillkallade enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 7 mars 1958 för att
på statens vägnar upptaga förhandlingar med Göteborgs stad och andra vederbörande
angående dels vissa i bemyndigandet särskilt angivna frågor,
dels de övriga frågor, som av departementschefen hänskjutes till de sakkunniga
för handläggning:
Wulff, K. E., generaldirektör; ordförande;
Ingelmark, B. E., professor;
Rydback, A. V. L., överdirektör.
Sekreterare:
Jansson, Sture E., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Risberg, S. A., förste byråsekreterare.
Kommissionen har under tiden den 1 november 1964—den 18 mars 1965
hållit tre sammanträden.
Genom beslut den 19 mars 1965 har Kungl. Maj :t förordnat dels att kommissionen
från och med sagda dag skulle upphöra, dels ock att kommissionen
åvilande kvarstående uppdrag skulle övertagas av statens nämnid för
förhandlingar med kommuner.
2. Sakkunnig för öuersyn av förslag till alternativt aftonsångsritual
(1963:I 21; 1964: I 20; 1965: I 24)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juli 1958 för att
verkställa den av kyrkomötet i skrivelse den 1 oktober 1957, nr 27, begärda
ytterligare bearbetningen av föreliggande förslag till alternativt aftonsångsritual
:
Lindquist, G. D., biskop.
Experter:
Andrén, A., professor;
Askmark, K. F. R., biskop;
Edwall, P. A. R., kyrkoherde.
231
Es 2 Riksdagsberättelsen år 1966
Den sakkunnige har i juli 1965 avgett betänkandet »Översyn av förslag
till alternativt aftonsångsritual» (Stencil E 1965:3).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Utredning rörande de svenska utlandsförsamlingarnas ekonomi m. in.
(1963: I 22; 1964: I 21; 1965: I 25)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juli 1958 för alt
verkställa utredning rörande de svenska utlandsförsamlingarnas ekonomi
och deras behov av bidrag till församlingsverksamheten:
Morén, O. A., stiftssekreterare.
Expert:
Tingström, A. L., förste stiftsnotarie.
Utredningsmannen har den 14 december 1964 avgett betänkande, benämnt
»De svenska utlandsförsamlingarnas ekonomi» (SOU 1965:15).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Utredning rörande operaverksamheten (1963:1 24; 1964:1 23;
1965: I 27)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1959 för att
verkställa utredning rörande kungl. teaterns ekonomi och därmed sammanhängande
förhållanden (se Post- och Inrikes tidn. den 6 juli 1959):
SöderlUnd, S. Y., justitieråd.
Experter:
Engländer, R., fil. dr;
Grauers, R., reklamchef;
Hansson, N. L., byrådirektör;
Hähnel, F., redaktör;
Pergament, M., tonsättare;
Wallner, B., lektor;
Wärneryd, K.-E., docent.
Sekreterare:
Lindenbaum, G. M., byrådirektör.
Direktiven för utredningen, se 1960: I E 43.
Utredningen h^r den 28 juni 1961 avlämnat betänkande apgående »Kungl.
teatern. Verksamhet och ekonomi» (SOU 1961: 28).
I betänkandet har bl. a. framhållits behovet av en annexscen för kungl,
teatern, vilken borde vara placerad inom operabyggnaden. En preliminär
undersökning har visat, att vissa möjligheter finns att åstadkomma eu dylik
scen. Närmare undersökningar beträffande möjligheterna att.på ett tillfredsställande
sätt ordna erforderliga publikutrymmen ;iyi. m. är emellertid
232
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet E; 5
nödvändiga. Utredningsmannen hemställde i skrivelse den 19 juli 1963 hos
byggnadsstyrelsen, att sådana undersökningar måtte utföras genom styrelsens
försorg.
Byggnadsstyrelsen har därefter i framställningar till Kungl. Maj :t den 5
december 1963 och den 16 augusti 1965 redovisat sina synpunkter och förslag
rörande operans lokalfråga i olika hänseenden. Kungl. Maj :t bär genom
beslut den 8 oktober 1965 ställt medel till förfogande för vissa ombyggnadsarbeten.
Inom byggnadsstyrelsen pågår utredning rörande behovet av ytterligare
byggnadsåtgärder inom operan. I skrivelse den 16 augusti 1965 har
byggnadsstyrelsen vidare hemställt, att Kungl. Maj :t måtte föranstalta om
sådan ändring av gällande avtal mellan staten och operan, att förvaltning
och byggnadsunderhåll i huvudsak överföres till byggnadsstyrelsen.
På därom av utredningsmannen gjord ansökning beslöt departementschefen
den 25 november 1965, att utredningen skulle upphöra.
5. 1960 års arbetsterapeututredning (1963: I 29; 1964: I 28; 1965: I 31)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 april 1960 för att
verkställa utredning rörande utbildningen av sysselsättnings- och arbetsterapeuter
(se Post- och Inrikes tidn. den 2 juni 1960):
Sönnerlind, A. S., skolråd; ordförande;
Degerman, Kerstin, arbetsterapeut;
Friberg, A. A., förste inspektör;
Nilsson, L. G., landstingsdirektör;
Åmark, C. E., överläkare.
Experter:
Bjerner, B. E., överläkare;
Broman, T., professor;
Carlsten, C. A., professor;
Ekholm, K. W., rektor;
Fällström, C.-E., biträdande överläkare;
Gillner, Anita, arbetsterapeut;
Hirsch, C., professor;
Ingelmark, B. E., professor;
Inghe, P. G., professor;
Källén, E., lektor;
Lindegård, B., professor;
Nelson, Gunnel, arbetsterapeut;
Petersén, K. G. I., docent;
Påhlsson, Ingrid, lärare vid institutet vid Aarhus universitet för terapiassistenter;
Sjöström,
Ä. B., förste akluarie;
8f Ilihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
233
E: 5 Riksdagsberättelsen år 1966
Wassén, K. E., professor;
Åkerblad, B. I., överläkare.
Sekreterare:
Ribbing, E. M., departementsråd.
Direktiven för utredningen, se 1961: I E 39.
Utredningen har den 2 november 1962 avlämnat betänkandet »Utbildning
av arbetsterapeuter» (SOU 1962: 50) samt den 10 juli 1964 förslag till undervisningsplaner
för utbildning av undervisningsterapeuter, vilken utbildning
under året genomförts i Göteborg. Slutligen har utredningen den 1
april 1965 överlämnat förslag till läroplaner för den nya arbetsterapeututbildningen.
Utredningen har därmed fullgjort sitt uppdrag.
6. Gymnasieutredningen (1963: I 33; 1964: I 32; 1965: I 33)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1960 för att
verkställa utredning rörande den gymnasiala utbildningens uppgifter, innehåll
och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 13 juli 1960):
Öhman, G. B., överdirektör; ordförande;
Alemyr, S. R., rektor, led. av II kamm.;
Andersson, Torsten, redaktör, led. av I kamm.;
Berg, C. G. H., byråchef;
Haldén, J. O. F., direktör;
Hulthén, L., professor;
Hultin, M. G., skolråd (t. o. in. den 30 mars 1965);
Magnusson. T. A. S., lektor;
Sandgren, C. L., departementsråd;
Vestin, F. E. Margareta, byrådirektör.
Experter:
Adlerborn, O., ämneslärare;
Agdur, N. B., professor;
Ager, Ruth M., undervisningsråd;
Ahlberg, C. A., musikdirektör;
Ahlström, B. E., rektor;
Ahnmé, B., fil. lic.;
Alfort, A. M., direktör;
Allebeck, S. S., programdirektör;
Almberger, K. E., rektor;
Alvemark, T. G. R., rektor;
Ander, E. G. N., adjunkt;
Anderson, Gustaf V., rektor;
Andersson, Erik R., ämneslärare;
234
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet
E: 6
Ängsmark, G., fil. kand.;
Anrup, N. E., rektor;
Arpi, G., professor;
Aschan, R. V. Ingegerd, adjunkt;
Assarsson, A. A., skoldirektör;
Bager, S. E. O., civilingenjör;
Bentzel, R. H., professor;
Berggren, N. L. E., adjunkt;
Bergsman, E. B., överingenjör;
Bergsten, I. Kajs G., musikdirektör;
Bergström, E. G., rektor;
Bjellerup, L., lektor;
Björkquist, Margit, rektor;
Borén, L. B., lektor;
Borg, L. G., professor;
Boström, N. E. I. F., universitetslektor;
Brandgård, E., sekreterare;
Bromsjö, B., lektor;
Brunzell, F.-O., studierektor;
Bäcklund, B., lektor;
Böre, C. O. H., rådman;
Carlberg, B. A., professor, rektor;
Dahlin, A. R., lektor;
Dahllöf, U. S., docent;
Danielsson, A., fil. lic.;
Duvhammar, P. B. O., adjunkt;
Ekelund, Marianne, gymnastikdirektör;
Ekerman, S. A. L., riksdagsstenograf;
Ekholm, P. E. I., rektor;
Ekman, A. G., professor;
Ekström, Evy E. M., ämneslärare;
Ellegård, H. A., professor;
Embring, A. G., lektor;
Engström, O. S. F., lektor;
Ericsson, N. A. F., lektor;
Fjellström, Ingrid M., byrådirektör;
Fjelner, Arne, rektor;
Forsberg, S. B., rektor;
Frick, G., universitetslektor;
Fries, N. T. E., professor;
Garland, S.-O., rektor;
Gerhard, E. B. E. P. I., docent;
235
E: 6 Riksdagsberåttelsen år 1966
Gerhardsson, G., civilingenjör;
Glad, S. T., lektor;
Gouiedo, L. H., byrådirektör;
Grunewald, G. V., lektor;
Gustafsson, C.-E. H., redaktör;
Hammarström, Ingrid, L., docent;
Hansson, N. G. T., rektor;
Hedström, B. F., lektor;
Henriksson, A., direktör;
Henriksson, G. A., professor;
Henrysson, S., laborator;
Hermansson, H. V., rektor;
Hessler, J. T. H., byrådirektör;
Holmberg, B., rektor;
Holmberg, K. E. G., lektor;
Hubendick, P. E., överinspektör;
Husén, T., professor;
Hybinette, Anna-Greta, direktör;
Håstad, G. M. J., lektor;
Härnqvist, K., professor;
Högberg, J. P., rektor;
Höistad, G. R., rektor;
Hörnström, E. J., lektor;
Jacobson, B. A., undervisningsråd;
Jacobsson, G. F. A., professor;
Jergling, A. G., lektor;
Johannesson, Ingvar V., docent;
Johansson, östen, fil. lic.;
Junel, K. B., skolråd;
Kaby, N. A., byråchef;
Karling, S. I., professor;
Kastman, M. Margareta, rektor;
Kruse, O. S. N., lektor;
Lager, Brita, instruktionssköterska;
Larsson, H., direktör;
Larsson, Ulf O., departementssekreterare;
Lauritzen, B., fil. lic.;
Leander, K. Å., rektor;
Lindbeck, A., professor;
Linderoth, K. A., personalchef;
Lindgren-Fridell, Marita, intendent;
Ljung, B.-O., docent;
236
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet
E: 6
Ljungkvist, E., direktör;
Ljunglöf, S. G., lektor;
Lundberg, B. K. O., generaldirektör;
Lundgren, N. P. V., professor;
Lundman, Ulla-Britta, lektor;
Lundqvist, D„ fil. lic.;
Lundquist, N. L., direktör;
Luthman, G. F„ direktör;
Lägnert, F. A., lektor;
Löfkvist, H. E., överingenjör;
Lövgren, E. T. C., lektor;
Magnusson, D. N., universitetslektor;
Maler, B. J., professor;
Malm, K. S:son, lektor;
Malmström, S., civilingenjör;
Meijer, H. A. B., rektor;
Melander, E. A. M., lektor;
Melin, B. J. G., lektor;
Molin, O. B. E., lektor;
Moll, O. G., lektor;
Mueller, J. P., kansliråd;
Munck af Rosenschöld, J. R., direktör;
Mundebo, K. A. I., byrådirektör, led. av II kamm.;
Månsson, N. K. I., direktör;
Mörtstedt, S.-E., lektor;
Naeslund, J. S., lektor;
Neymark, N. G. E., byråchef;
Nilsson, J. V. E., lektor;
Nordell, E. H., rektor;
Nordin, G. E., undervisningsråd;
Norinder, Y. H. T., professor;
Olderin, G. O., byrådirektör;
Ohlson, B. O., lektor;
Palmér, E. G. L., teckningslärare;
Perlmann, H. P., docent;
Persson, E. V., civilingenjör;
Quensel, C.-E., professor;
Rankloo, G. H. J., lektor;
Rosenblad, F. G., professor;
Råde, P. J. L., universitetslektor;
Rånby, B. G., professor;
Sandberg, E. O., rektor;
237
E: 6
Riksdagsberättelsen år 1966
Sandell, A. E. H., rektor;
Schoster, P. S. G. L., lektor;
Sidén, S. B., lektor (fr. o. m. den 1 april 1965);
Sjöberg, A. B. G. J., rektor;
Sjöblom, N., civilekonom;
Sternerup, E. H., lektor;
Stetler, E. F., avdelningsdirektör;
Storm, C. O., undervisningsråd;
Särlvik, N. G. B., konsulent;
Thorburn, T. W., professor;
Thorén, I. K. A., lektor;
Thyberg, A. Stina M., fil. kand.;
Ulne, J. O., undervisningsråd;
Wahrby, H. O., skolkonsulent;
Wallberg, K. Hj. S., byråchef;
Wallerius, O., förste forskningsingenjör;
Waril, E., lektor;
Wedberg, A. E. O., professor;
Welander, E. O., lektor;
Wernlund, Brita K., byrådirektör;
Westerlund, G., professor;
Westöö, C. J. R„ lektor;
Wickbom, T. A., rektor;
Wickström, B. G., docent;
Wildeman, N. C. E., försäkringsdomare;
Virdebrant, B. C.-E., kansliråd;
Wirdenius, H. O., docent;
Vrethammar, K. H., undervisningsråd;
Wärnfeldt, A. O., direktör;
Åhlén, K., rektor;
Åstrand, K. P.-O., docent;
Åstrand, S., f. d. rektor;
öhman, L.-O., lektor;
österberg, L., lektor;
östlundh, H. E., undervisningsråd.
Sekretariat:
Lidvall, S. J., avdelningsdirektör; huvudsekreterare;
Zetterlund, S. H., skolinspektör.
Direktiven för utredningen, se 1961: I E 44.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit elva
protokollförda sammanträden med tillhopa 20 sammanträdesdagar.
Med underdånig skrivelse den 19 mars 1965 framlade gymnasieutredning -
238
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet
E: 7
en vissa förslag angående bergsskolan i Filipstad. Vidare har utredningen
avgett sitt den 4 september 1965 dagtecknade sjätte betänkande »Vuxenutbildning
i gymnasium och fackskola» (SOU 1965: 60).
I och med sistnämnda betänkande har utredningen avslutat sitt arbete.
7. 1960 års lärarutbildningssakkunniga (1963: I 34; 1964:1 33; 1965: I 34)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 september 1960,
den 6 juni 1962 och den 12 juli 1962 med uppdrag att utreda dels ämnesoch
klasslärarutbildningens organisation m. m. (se Post- och Inrikes tidn.
den 14 oktober 1960), dels ock lärarutbildningens mål och innehåll m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 26 juni 1962):
Karleby, O., bankdirektör; ordförande;
Arvidson, E. S. A., rektor, led. av II kamm.;
Hoppe, E. G., professor;
Husén, T., professor;
Junel, K. B., skolråd;
Källquist, K. G. E., rektor;
Lunde, Ingrid M., kanslichef;
Marklund, O. S. A., undervisningsråd, tillika huvudsekreterare;
Svensson, K. O. Börje, rektor;
Sävhagen, Ruth I., rektor;
Sönnerlind, A. S., skolråd.
Experter:
Ander, E. G. N„ adjunkt;
Andersson, K. A. Stig, lektor;
Andrén, N. B. E., preceptor;
Anrup, N. E., rektor;
Ardö, P. A. E., lektor;
Aschan, R. V. Ingegerd, adjunkt;
Aulin, G. A. E., musikdirektör;
Aurell, C.-G. P., professor;
Axnäs, K. F., lektor;
Bargholtz, P., fil. kand.;
Bengtson, S. Ch., rektor;
Bergendal, G. S., universitetslektor;
Berggren, N. L. E„ adjunkt;
Bjarnholt, L. O., byrådirektör;
Blix, E. O., undervisningsråd;
Boierth, A., lektor;
Borén, L. B., lektor;
Brolin, P.-E., lektor ;
239
E: 7 Riksdagsberättelsen år 1966
Clasberg, Gulli E., textillärare;
Cullert, B., lektor;
Dahl, A. E., professor;
Dalén, N. L., lektor;
Dahlin, A. R., lektor;
Davidsson, Greta, facklärare;
Ekström, Monica, fil. mag.;
Elgqvist-Saltzman, Inga, byrådirektör;
Ellegård, H. A., professor;
Elvers, I. J. F., lektor;
Etzel-Mattsson, Margareta, speciallärare;
Forsner, C. T. L., rektor;
Franzén, B. K. V., professor;
Fredrikson, Karin, byrådirektör;
Frykholm, Gietta A. M„ lektor;
Ganelius, T. Hj., professor;
Glad, S. T., lektor;
Gorosch, M., lektor;
Grunewald, G. V., lektor;
Grönfors, K. G. W., professor;
Hallendorff, C. J. H., professor;
Hammarberg, I. E., lektor;
Hannerberg, C. D., professor;
Hansson, N. G. T., rektor (fr. o. in. den 11 januari 1965);
Hedman-Sjögren, Ingrid, hushållslärare;
Helmfrid, S., docent;
Hemer, O., lektor;
Hensjö, E. P.-E., lektor;
Hermansson, Ester A. S., lektor;
Hilding, S. H., lektor;
Hof, H. B., lektor;
Holmström, G., adjunkt;
Hultman, C., lektor;
Hårde, R. F., bitr. rektor;
Håstad, G. M. J., lektor;
Högberg, J. P., rektor;
Höistad, G. R„ rektor;
Hörnblad, E. A., rektor;
Jaenson, Thore G. J., lektor;
Jergling, A. G., lektor (t. o. m. den 3 februari 1965);
Johansson, B. östen, lektor;
Jonasson, Gustaf V., docent;
240
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet
E: 7
Jörberg, G. L., e. preceptor;
Karlström, H. Å., byrådirektör;
Klera, N. Ingrid, övningsskollärare;
Korlén, H. G. V., professor (t. o. m. den 3 februari 1965);
Kroona, B. G., lektor;
Larsson, Karin, övningsskollärare;
Lemke, Dagmar E., lektor;
Lewander, T. E. M., lektor;
Lindahl, A. R. A., f. d. rektor;
Lindahl, P. E. E. A., professor;
Lindbo, L. P., rektor;
Lindelöw, Birgit M., t. f. rektor;
Linder, E. B., lektor;
Lindström, Gurli, konsulent;
Linnér, Birgitta, jur. kand., familjerådgivare;
Lofterud, Curt W., övningsskollärare;
Lundberg, P. J. T., rektor;
Lägnert, F. A., lektor;
Magnusson, D. N., universitetslektor;
Magnusson, R. I., laborator (fr. o. in. den 11 januari 1965);
Malm, K. S:son, lektor;
Marc-Wogau, K., professor;
Melander, E. A. M., lektor;
Melin, B. J. G., lektor;
Moberg, A. E. W., lektor;
Moberger, A. Karin E., lektor;
Moll, O. G., lektor;
Naeslund, J. S., lektor;
Nilsson, Marta, konsulent;
Nilsson, Sven A., professor;
Norberg, D. L., professor;
Nordhemmer, M. M. E., lektor;
Nordin, Anna-Greta, facklärare;
Nordlund, A., gymnastikdirektör;
Nordqvist, Birgit M., barnavårdslärare;
Nordström, A. O., lektor;
Nordström, C.-E. V., musikdirektör;
Norén, Ulla, barnavårdslärare;
Norman, II. T., rektor;
Nyman, P. A. B., universitetslektor;
Oldermark, B. N., musikdirektör;
Olsson, Carl-Erik, lektor;
241
* Riksdagsberättelsen år 1966
Olsson, Y. B., universitetslektor;
Orstadius, P. A., civilekonom;
Parkman, A. G. S., rektor;
Perlmann, H. P„ docent (t. o. m. den 3 februari 1965);
Persson, P. E., professor;
Rodhe, G., skolöverläkare;
Rosander, A. G. O., rektor;
Sandgren, C. L., departementsråd;
Sandhammar, E. T., lektor;
Sandqvist, A. O. A., lektor;
Sandström, C.-O. H., adjunkt;
Schlyter, B. R., lektor;
Sjöberg, A. B. G. J., rektor;
Slettengren, K. A. W., lektor;
Staaf, K. G., skolkonsulent;
Staffansson, E., rektor;
Stahre, N.-G., universitetslektor;
Starrsjö, S. J. V., lektor;
Stenquist, E. G., rektor;
Sternås, B. L., slöjdinspektör;
Stetler, E. F., avdelningsdirektör;
Storm, P. D. G., byrådirektör;
Strand, Margit E., ämneslärare;
Ström, G. O. F., professor;
Sundborg, Å. O. F., docent;
Sunner, S. A., laborator;
Svensson, S. Ingvar, lektor (t. o. m. den 3 februari 1965);
Svensson, Sven, lektor;
Swedner, H. H. R. H., universitetslektor;
Sylvan, N., lektor;
Talls, E. Å. E., lektor;
Tarschys, B., universitetslektor;
Thorén, I. K. A., lektor;
Tormod, G. R., övningsskollärare;
Tyrén, G. F., lektor;
Ullstad, B. E., undervisningsråd;
Ungerman, E. H., lektor;
Vinterbäck, C. Å., byråchef;
Virgin, Ebba E. S., byrådirektör;
Västhagen, N. E. B., professor;
Wahrby, H. O., skolkonsulent;
Walås, Dagmar, småskollärare;
242
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet
E: 8
Westholm, Barbro Ch., fil. kand.;
Wickström, B. G., docent;
Åhnebrink, J., lektor;
Åkerman Johansson, Brita, fil. lic.;
örtenholm, T., teckningslärare;
Östlundh, H.-E., undervisningsråd.
Biträdande sekreterare:
Hedberg, Gunvor E. M., förste byråsekreterare.
Byrådirektören E. O. Höglund har biträtt kommittén med vissa sekreterargöromål
i samband med arbetet rörande en ny examensstadga för de filosofiska
fakulteterna.
Direktiven för utredningen, se 1961: I E 45 och 1963: I E 34.
De sakkunniga har under tiden den 1 november 1964—den 20 september
1965 hållit elva sammanträden om tillhopa 18 dagar. Därutöver har vissa
arbetsgrupper sammanträtt ett flertal gånger.
De sakkunniga har avgett betänkandena »Studieplaner för lärarutbildning»
(SOU 1965:25) den 5 april 1965, »Lärarutbildningen» del 1 (SOU
1965: 29) den 16 maj 1965 och del 2 (SOU 1965: 30) den 25 maj 1965 samt
»Specialundersökningar om lärarutbildning» (SOU 1965: 31) den 25 maj
1965.
Uppdraget är därmed slutfört.
8. Kyrkoberedskapsutredningen (1963:I 35; 1964:I 34; 1965:I 35)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 oktober 1960 för att
verkställa utredning rörande svenska kyrkans och de frikyrkliga samfundens
beredskap för och verksamhet under krig:
Rosenblad, U. S., byråchef.
Experter:
Råberger, E. N., kontraktsprost;
Swedberg, B. G. R., pastor;
Terstad, I. G. A., civilförsvarsdirektör, t. f. kansliråd;
Åkerhielm, H. G., frih., kontraktsprost, fältprost.
Sekreterare:
Kamph, B. C. J., överstelöjtnant.
Utredningsmannen har under tiden november 1964—oktober 1965 sex
gånger sammanträtt med alla experterna samt ett flertal tillfällen med en
eller flera experter m. fl. Utredningen har vidare under året deltagit i konferenser
och övningar rörande totalförsvaret.
Den 17 november har utredningen överlämnat betänkande och förslag
»Kyrklig beredskap» (SOU 1965: 59).
Uppdraget är därmed slutfört.
243
" Riksdagsberättelsen år 1966
9. Antikvarieutredningen (1963: I 41; 1964: I 39; 1965: I 38)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 december 1961 med
uppdrag att verkställa utredning rörande riksantikvarieämbetets och statens
historiska museums arbetsuppgifter och organisation samt därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 26 februari 1962):
Hjern, B. K. L., regeringsråd; ordförande;
Alemyr, S. R„ rektor, led. av II kamm.;
Regnéll, C. G., bankdirektör, led. av II kamm.
Experter:
Selling, C. G. A., riksantikvarie;
Thordeman, B. J. N., f. d. riksantikvarie.
Sekreterare:
Högner, K. E., byrådirektör.
Direktiven för utredningen, se 1963: I E 41.
Utredningen har under tiden november—december 1964 hållit tre sammanträden
under tillhopa tre sammanträdesdagar. Därjämte har ordföranden,
experterna och sekreteraren regelbundet sammanträffat för överläggningar
rörande skilda utredningsspörsmål.
Utredningen har den 31 december 1964 avgett betänkande, benämnt »Antikvitetskollegiet,
Centralorgan för svensk kulturminnesvård» (SOU 1965•
10).
Uppdraget är därmed slutfört.
10. Utredning rörande utbildningen inom teaterns, filmens, radions och
televisionens områden m. m. (1964: I 51; 1965: I 44)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 mars 1963 för att
verkställa utredning rörande utbildningen inom teaterns, filmens, radions
och televisionens områden m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 12 mars
1963):
Lutteman, S. E., borgmästare; ordförande;
Bergman, G. M., professor;
Lauritzen, B., fil. lic.;
Rembe, R., ombudsman;
Rosén, N. A., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 4 oktober 1965);
Torsslow, S., fil. doktor;
Uhlin, N. L., professor (t. o. m. den 4 oktober 1965);
Unsgaard, H., utbildningschef.
Experter (fr. o. m. den 1 september 1965):
Lundh, B., perukmakare;
Ribach, G., civilingenjör;
244
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet
E: 11
Ström, C. J., teknisk chef;
Vos, Marik, dekorationschef;
Zetterberg, N„ konstnär;
Åberg, E. L., f. d. teknisk chef.
Sekreterare:
Hilton, H., sekreterare i Handelns arbetsgivareorganisation.
Direktiven för utredningen, se 1964: I E 51.
Förutom enskilda överläggningar mellan ordföranden och sekreteraren
och enskilda kommittéledamöter och särskilt tillkallade experter, har kommittén
under tiden november 1964—oktober 1965 haft tio sammanträden.
Kommittén har den 6 oktober 1965 till chefen för ecklesiastikdepartementet
ingett ett preliminärt lokalprogram för den verksamhet som planeras av
utredningen.
Kommittén har i december 1965 avgett sitt betänkande.
Uppdraget är därmed slutfört.
11. 1963 års universitets- och högskolekommitté (1964: I 55; 1965:1 45)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 maj 1963 att verkställa
vissa undersökningar rörande den fortsatta utbyggnaden av universitet
och högskolor m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 maj 1963):
Moberg, S. T., statssekreterare; ordförande;
Luthman, G. F., direktör;
Rexed, B. A., professor;
Siegbahn, K. M. B., professor;
Sundberg, F., direktör;
Sunner, S. A., laborator;
Uhlin, N. L., professor;
Woxén, R., generaldirektör, professor.
Experter:
Agdur, N. B., professor;
Ahlberg, C.-F. J., professor;
Ahrbom, N. O., f. d. professor;
Björkman, B. E. T:son, professor;
Brising, L. H., direktör;
Brunnberg, H. A., professor;
Carleson, L. A. E., professor;
Carlsson, Gösta, professor;
Dahl, A. E., professor;
Fischer, H. Chr., laborator;
Forbat, F., arkitekt;
Fors, S. R., byråchef;
245
E: 11
Riksdagsberättelsen år 1966
Fries, N. T. E., professor;
Grenander, U., professor;
Hansson, E. A., universitetslektor;
Henriksson, G. A., professor;
Hidemark, B., arkitekt;
Hildebrand, K.-G. H., professor;
Holm, J. L., docent;
Holm, P., fil. lic.;
Hoppe, E. G., professor;
Hägerstrand, S. T. E., professor;
Härnqvist, K., professor;
Jacobaeus, A. Chr., teknologie doktor, direktör;
Johnson, A. I., docent;
Jonsson, K. Ivar, byggnadsråd;
Jung, K. E. I., teknologie doktor, direktör;
Kierkegaard, C. P. J. H., docent;
Kihlstedt, C. A., professor;
Lamm, A. U., direktör;
Larsson, F. Gerhard, professor;
Larsson, Karl-Erik A., professor;
Leden, I. E., professor;
Liander, N. H., fil. lic., direktör;
Lindbeck, C. A. E., professor;
Lundgren, G. E. H., professor;
Lundquist, N.-H., avdelningschef;
Luning, K. G. T. G:son, professor;
Magnéli, P. A., professor;
Malmström, B. G., professor;
Melander, L. C. S., professor;
Mileikowsky, C., teknologie doktor, direktör;
Moll, O. G. lektor;
Nilsson, Alde E., direktör;
Norén, A. B., universitetslektor;
Nydahl, F., professor;
Nyholm, K.-G., professor;
Orring, J. A., överdirektör;
Quensel, C.-E., professor;
Sandström, J. O., docent;
Smith, A. Å., avdelningschef;
Stenfors, B. I. L., departementssekreterare;
Söderström, K. F. N., professor;
Westerståhl, H. J., professor;
246
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet E: 12
Wickman, F. E., professor;
Willers, U. E. W., riksbibliotekarie;
Vinterbäck, C. Å., byråchef;
Wulff, H. B., professor;
Vänngård, T. I., universitetslektor.
Sekreterare:
Wallberg, K. Hj. S., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Enmark, A. Margaretha, förste byråsekreterare;
Johansson, Lars G., departementssekreterare;
Wennström, K. G., avdelningsdirektör.
Direktiven för utredningen, se 1964:1 E 55.
Kommittén har under tiden den 1 november 1964—den 6 februari 1965
hållit fyra sammanträden med tillhopa tio sammanträdesdagar.
Kommittén har i mars 1965 avlämnat sitt betänkande »Utbyggnaden av
universitet och högskolor. Lokalisering och kostnader I» (SOU 1965: 11).
Visst utredningsmaterial har sammanställts i »Utbyggnaden av universitet
och högskolor. Lokalisering och kostnader II Specialutredningar» (SOU
1965:12).
Kommitténs uppdrag är därmed slutfört.
12. ADB-utbildningssakkunniga (1965: I 52)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 maj 1964 för
att bereda frågan om utbildning i automatisk databehandling:
Selldén, Å. S. E., departementssekreterare; ordförande;
Lundberg, J. B. F., avdelningschef;
Moll, O. G., lektor;
Nordström, L. W., organisationsdirektör.
Expert:
van Tongeren, H., byrådirektör.
Sekreterare:
Cedheim, B. O., byrådirektör.
Direktiven för utredningen, se 1965:1 E 52.
Under tiden den 1 november 1964—den 12 september 1965 har de sakkunniga
hållit tio sammanträden om tillhopa 17 sammanträdesdagar.
De sakkunniga har i september 1965 avlämnat betänkandet »Fackutbildning
i automatisk databehandling» (SOU 1965: 56).
Uppdraget är därmed slutfört.
247
E: 13
Riksdagsberättelsen år 1966
13. Folkhögskolans statsbidragsutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 mars 1965 för att
inom ecklesiastikdepartementet biträda med beredning av frågan om utformningen
av statsbidragsreglerna för folkhögskolor m. m.:
Alemyr, S. R., rektor, led. av II kamm.; ordförande;
Larsson, Ulf O., departementssekreterare; tillika sekreterare;
Ramstén, N. E., ombudsman;
Säfström, S. O., byråchef;
Vestlund, A. G., folkhögskolinspektör.
Några .särskilda direktiv för utredningen har ej meddelats.
Utredningen har hållit 14 sammanträden.
Utredningen har i november 1965 avlämnat betänkandet »Statsbidrag till
folkhögskolor» (Stencil E 1965: 5).
Uppdraget är därmed slutfört.
14. Sakkunniga rörande statsbidrag till de gymnasiala skolformerna
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 mars 1965 för
att utarbeta förslag till statsbidragsbestämmelser rörande de gymnasiala
skolformerna m. m.:
Lindmark, A. L. G., generaldirektör; ordförande;
Danielsson, G. G., sekreterare;
Eriksson, B Sune, sekreterare;
Grendin, K. V., undervisningsråd;
Landström, S.-S. H., kanslichef;
Lindén, L. G., departementssekreterare, tillika sekreterare;
Sandgren, C. L., departementsråd;
Sohlman, R. W. A. R:son, departementssekreterare;
Säfström, S. O., byråchef;
Ulne, J. O., undervisningsråd.
De sakkunniga har intill den 31 oktober 1965 hållit fem sammanträden.
De sakkunniga har i december 1965 avlämnat förslag till kungörelse
om statsbidrag till driftkostnader för vissa gymnasiala skolor.
Uppdraget är därmed slutfört.
15. 1965 års utredning om socialhögskola i Örebro
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 april 1965 för att
verkställa utredning rörande ökad utbildning av socionomer (se Post- och
Inrikes tidn. den 24 maj 1965):
Orring, J. A., överdirektör; ordförande;
248
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet
Et 15
Nilsson, L. G., landstingsdirektör;
Sköld, L. G., rektor.
Experter:
Krantz, Ingrid, lektor;
Lindberger, A., förste bibliotekarie.
Sekreterare:
Hellström, G., universitetslektor.
Biträdande sekreterare:
Granberg, Karin, soc. stud.
Direktiv (anförande av statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet den
23 april 1965):
Tillströmningen av studerande till universiteten har under de senaste åren
ökat i snabbare takt än vad som tidigare kunnat förutses. Detta gäller i
synnerhet de filosofiska fakulteterna. Med hänsyn till arbetsmarknadens
behov beslöt statsmakterna redan år 1960, att en rad åtgärder skulle vidtagas
för att avlänka studerande mot icke-akademiska yrkesutbildningslinjer
(prop. 1960: 119, SäU 1, rskr 327). Även i samband med statsmakternas
beslut år 1963 angående riktlinjer för fortsatt utbyggnad av universitetsoch
högskoleväsendet förutsattes en väsentlig utbyggnad av den postgvmnasiala
icke-akademiska fackutbildningsorganisationen (prop. 1963: 172,
SU 212, rskr 405). Enligt vad 1963 års universitets- och högskolekommitté
uttalat i sitt betänkande, »Utbyggnaden av universitet och högskolor. Lokalisering
och kostnader» (SOU 1965: 11) bör man för framtiden räkna med
en kraftigare relativ ökning av antalet studerande vid nämnda typ av postgymnasiala
utbildningslinjer än vid universitet och högskolor. I det följande
vill jag närmare beröra möjligheterna att öka utbildningskapaciteten på två
sådana utbildningslinjer.
.4. ökad utbildning av socionomer.
Enligt vad socionomutbildningskommittén framhöll i sitt huvudbetänkande,
»Socionomutbildningen» (SOU 1962:43), talar eu rad omständigheter
för att behovet av socionomer kommer att öka. Kommittén erinrade hl. a.
om den inom socialvården pågående förskjutningen mot förebyggande åtgärder
samt om utbyggnaden av rehabiliteringsverksamheten. Vidare betonades
den pågående upprustningen inom vårdområdena samt primär- och
landstingskommunernas vidgade arbetsuppgifter och växande ekonomiska
engagemang. Kommittén, som förordade att i första hand de befintliga läroanstalterna
— i Stockholm, Göteborg, Lund och Umeå — skulle byggas ut
till en intagningskapacitet av sammanlagt 480 studerande per år fr. o. in.
läsåret 1963/64, fann det inte osannolikt, att det i framtiden kunde bli aktuellt
att inrätta en femte läroanstalt för socionomutbildning.
Vid remissbehandlingen av betänkandet framhöll bl. a. socialstyrelsen,
att den föreslagna ökningen borde betraktas som endast ett första steg i eu
utveckling mot ökad utbildning av socionomer.
I prop. 1063: 79 angående anslag för budgetåret 1963/64 till socioriomutbildnirig
uttalade jag, att ett i huvudsak fritt tillträde till socionomutbildning
vöre att i princip föredraga. Med hänsyn till svårigheten att skaffa erforderligt
antal lämpliga praktikplatser och att engagera lämpliga praktik
-
249
E: 15
Riksdagsbercittelsen år 1966
handledare måste utbildningskapaciteten tills vidare begränsas. Kommitténs
förslag i fråga om antalet nybörjarplatser borde läggas till grund för ut”38Snaden.
Även riksdagen fann den föreslagna ökningen lämplig (SU 110,
rskr 237).
Prognos- och planeringsgruppen inom ecklesiastikdepartementet räknade
i utredningen »Tendenserna på akademikernas arbetsmarknad fram till
mitten av 1970-talet» (SOU 1962: 55) med att det erforderliga årliga elevintaget
till socionomutbildning sannolikt skulle uppgå till ca 700 år 1970.
Ett program för ökad utbildning av socionomer presenterades i november
1963 i en inom ecklesiastikdepartementet upprättad departementspromemoria,
vilken utarbetats av särskilt tillkallade experter (jfr prop 1964- 48)
Under förutsättning att lokalfrågorna kan lösas borde det enligt experterna
vara möjligt att vid de befintliga läroanstalterna nå upp till 700 nybörjarplatser
per år mot slutet av 1960-talet, möjligen redan fr. o. in. läsåret
1967/68. Spörsmålet om anordnande av socionomutbildning på ytterligare
eu ort borde enligt experterna prövas i samband med frågan om ett sjätte
universitet.
T prop. 1964: 48 angående reformering av socionomutbildningen fann jag
den pågående utbyggnaden av utbildningskapaciteten böra fortsätta. En av
experterna angiven riktpunkt för socialhögskolornas utbildningskapacitet
läsåret 1970/71 — ca 750 nybörjarplatser fördelade på de befintliga högskolorna
borde läggas till grund för planeringen av nya lokaler. Mot detta
ställningstagande riktade riksdagen ingen erinran (SU 71, rskr 190).
Enligt vad som framhållits bl. a. vid remissbehandlingen av socionoinutbildningskommitténs
huvudbetänkande svarar socionomutbildningen väl
mot de krav som på en rad olika arbetsområden ställs på personal för administrativ
och kameral samt kurativ och annan social verksamhet. Bristen på
dylik personal har under senare år accentuerats. Härtill kommer att socialhogskoleutbildad
arbetskraft framgent torde röna betydande efterfrågan
aven på områden, där personal med dylik utbildning hittills använts endast
i mindre utsträckning, exempelvis inom skolväsendet. På detta område kommer
sålunda i enlighet med prop. 1964: 171 angående reformering av de
gymnasiala skolorna m. m. personalorganisationen för elevvårdande uppgifter
att kraftigt utbyggas. Det ter sig med hänsyn bl. a. härtill angeläget,
att mtagningskapaciteten till socionomutbildning ökas utöver vad som förutsattes
i prop. 1964: 48. Jag förordar därför, att"en utredning rörande ökad
utbildning av socionomer kommer till stånd genom särskilda sakkunniga.
Då lokalproblemen vid de nuvarande läroanstalterna utgör ett hinder fölen
ökning av socionomutbildningen, synes tiden nu vara inne att mera ingående
pröva den tidigare framförda tanken på att inrätta en femte socialhögskola.
De sakkunniga bör därför undersöka förutsättningarna för att
åstadkomma den erforderliga kapacitetsökningen genom anordnande av
socionomutbildning vid en ny högskola. En sådan bör ges samma storlek
som de befintliga i Göteborg och Lund, dvs. en årlig intagningskapacitet av
ca 150 studerande.
Utbildningsgången vid en ny socialhögskola bör i allt väsentligt följa den
som tillämpas vid de befintliga högskolorna, dvs. omfatta en ettårig samhällsvetenskaplig
grundkurs, tre terminers studier i yrkesinriktade examensamnen
samt en ettårig studiepraktik. Av de tre linjer som förekommer vid
socialhögskolorna — social linje, teoretisk linje och förvaltningslinje__bör
de båda förstnämnda inrättas vid den nya högskolan.
250
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet E? 16
Bl. a. det nyss nämnda beslutet om utbyggnad inom skolväsendet av personalorganisationen
för elevvårdande uppgifter bör få till följd att behovet
av socionomer med inriktning på kuratorsverksamhet kommer att Öka förhållandevis
kraftigt under de närmaste åren. För att skolväsendets växande
behov skall kunna tillgodoses bör de sakkunniga undersöka möjligheterna
alt inom socialhögskolan anordna en utbildningsgång lämplig som förberedelse
för de arbetsuppgifter som åvilar en skolkurator. Särskilt bör prövas
om de blivande socionomernas intresse kan riktas mot kuratorsverksamhet
på skolans område genom förläggning av studiepraktiken till skolor av
skilda slag. Därjämte bör de sakkunniga utröna, om studierna vid högskolan
kan ges inriktning mot ifrågavarande yrkesområde genom kombination
av lämpliga alternativkurser i examensämnena.
I detta sammanhang kan erinras om att vissa frågor rörande praktikutbildningen
av socionomer f. n. överses inom ecklesiastikdepartementet.
B. Ökad utbildning av gymnastikdirektörer m. m.
C. Vissa gemensamma frågor.
De båda grupper av sakkunniga som här föreslagits tillkallade, den ena för
utredning rörande ökad utbildning av socionomer, den andra för utredning
rörande ökad utbildning av gymnastikdirektörer m. m., bör i vissa frågor
bedriva sitt arbete gemensamt. Till dessa frågor hör bl. a. utbildningens förläggning
samt möjligheterna till sambruk av lokaler och lärarkrafter.
De sakkunniga bör i första hand överväga en lokalisering av ifrågavarande
utbildningsanstalter till en ort i Mellansverige utanför de nuvarande universitets-
och högskoleorterna. Därvid bör främst Örebro ifrågakomma.
Utredningarna bör bedriva sitt arbete med sådan skyndsamhet att resultaten
av detsamma kan ligga till grund för ställningstagande av 1966 års
riksdag. Den finansiella innebörden av de båda utredningarnas förslag bör
redovisas med fördelning av kostnaderna på olika budgetår t. o. m. förslagens
fullständiga genomförande.
Utredningen har under tiden maj—november 1965 hållit tolv sammanträden.
Utredningen har i november 1965 avgett betänkande, benämnt »ökad socionomutbildning»
(Stencil E 1965:4).
Uppdraget är därmed slutfört.
16. Gymnastik- och idrottslärarutredningen
Sakkunniga tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 april
1965 för att utreda frågan om ökad utbildning av gymnastikdirektörer
m. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 24 maj 1965):
Allard, K. Å. H„ f. d. annonschef, led. av II kamm.; ordförande;
Högberg, J. P., rektor;
Lindbo, L. P., rektor;
251
Es 16
Riksdagsberättelsen år 1966
Schelin, B. A. E., idrottsdirektör;
Sehlin, H., direktör.
Expert:
Ahlström, A., riksidrottskonsulent.
Sekreterare:
Bolinder, H. O. V., e. o. byråchef (t. o. m. den 31 oktober 1965);
Högberg, J. P„ se ovan (fr. o. in. den 1 november 1965).
Direktiv: (anförande av statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet den
23 april 1965):
»I prop. 1961: 1 (bil. 10, punkt 281, s. 578) förordades eu ökning av inta"-ningskapaciteten vid gymnastiska centralinstitutet från 100 till 150 studerande
per år. Härvid anförde jag bl. a. följande.
Någon aktuell prognos rörande det framtida gymnastiklärarbehovet finns
inte. Inom arbetsmarknadsstyrelsen fortsätter emellertid det arbete med beräkningar
rörande övningslärarbehovet, som inletts med den nyligen publicerade
prognosen rörande lärare på det husliga området. Nu pågående
utredningsarbete avser just gymnastiklärarna. Det ökade behovet av sådana
lärare är emellertid så uppenbart, att beslut redan nu bör fattas om en utbyggnad
av gymnastiska centralinstitutets utbildningskapacitet. Syftet med
prognosarbetet är att lå fram ett underlag för att på längre sikt avväga
gymnastiklärarexaminationen, så att behovsläckning kan uppnås.
I överensstämmelse med det i propositionen framlagda förslaget ökades
den årliga intagningen vid institutet från och med läsåret 1964/65 med 50
till 75 manliga och 75 kvinnliga elever.
Arbetsmarknadsstyrelsen har numera framlagt en prognos rörande det
framtida utbildningsbehovet av lärare i bl. a. gymnastik. I prognosen konstateras,
att det råder en avsevärd brist på behöriga gymnastiklärare. Hösten
1962 motsvarade hela undervisningsvolymen ca 1 800 tjänster, varav ea
25 % — dvs. ca 450 tjänster — bestreds av icke-behöriga lärare. Behovet av
gymnastiklärare inom skolväsendet i dess helhet har i prognosen beräknats
för läsåren 1972/73 och 1980/81. Vid oförändrad utbildningskapacitet skulle
ett betydande underskott finnas båda dessa år. Detta gäller främst i fråga
om de kvinnliga gymnastiklärarna, vilket sammanhänger med att dessa bär
en avsevärt lägre yrkesverksamhetsgrad än de manliga lärarna.
Det är enligt min mening ofrånkomligt att en prognos av detta slag innehåller
betydande osäkerhetsmoment. Elevtillströmningen, elevernas fördelning
på ämnen, linjer etc. utgör de främsta osäkerhetsfaktorerna. Härtill
kommer svårigheten att bedöma lärarnas tjänstgöringsvolym, då man i
detta ämne måste räkna med ett tämligen omfattande bortfall'' av lärare, som
utnyttjar sina kunskaper på andra områden än skolans. Det ökade behovet
av gymnastiklärare är emellertid klart dokumenterat genom prognosen.
Även utanför skolans område torde man emellertid ha att räkna med en
stegrad efterfrågan på gymnastikdirektörer. Genom kommunernas och vissa
företags ökade fritidsprogram öppnas nya verksamhetsområden för denna
yrkeskategori. Hänsyn måste givetvis tagas även till förändringar i detta
avseende.
Såsom jag'' framhållit i prop. 1965; 79 angående vissa frågor rörande lärarutbildning
(s. 43) torde det — ehuru prognosen måste tolkas med försiktighet
med hänsyn till svårigheterna att bedöma hur eleverna i grund
-
252
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet E: 16
skolan, fackskolan och gymnasiet kommer att välja ämnen och utbildningsvägar
— knappast råda någon tvekan om att det är mycket angeläget att
snarast skapa förutsättningar för att ytterligare öka utbildningskapaciteten
i fråga om gymnastiklärare. En sådan ökning är enligt min mening
nödvändig, om de mål för gymnastikundervisningen, som angivits i läroplanerna
för grundskolan, fackskolan och gymnasiet, skall kunna uppnås.
Man torde vidare ha att räkna med ett ökat behov av gymnastiklärare för
yrkesskolornas del.
Utbildningskapaciteten beträffande gymnastikdirektörer bör ökas genom
upprättande av en ny utbildningsanstalt för gymnastikdirektörer. Planeringen
för en sådan bör med hänsyn till föreliggande utredningsmaterial
ske utifrån en beräknad intagning av ca 125—150 elever per år. Särskilda
sakkunniga bör nu tillkallas för att utreda hur ökningen av gymnastikdirektörsutbildningen
skall genomföras.
Det bör ingå i de sakkunnigas arbete att undersöka förutsättningarna för
att genom en viss variation av utbildningen av läroanstalten också tillgodose
ett ökande behov av idrotts- och fritidsledare. Det måste anses rimligt att
staten påtager sig ett visst ansvar även för utbildningen av organisatörer
och ledare för den ökade idrotts- och fritidsverksamheten. För närvarande
finns endast av vissa organisationer anordnade kurser på några få veckor
att tillgå, vilket inte är tillfyllest. De sakkunniga bör också överväga huruvida
kvalificerad personal för den ökande turistverksamheten lämpligen
kan ges utbildning inom ramen för det nya institutet.
Gymnastiklärarutbildningens innehåll och utformning samt gällande intagningsbestämmelser
bör inte beröras av de sakkunniga i annan mån än
som kan föranledas av behovet av utbildning av personal för idrotts-, fritids-
och turistverksamhet.»
Parallellt med gymnastik- och idrottslärarutredningen har 1965 års utredning
om socialhögskola i Örebro arbetat. I direktiven för de båda utredningarna,
vilka anmälts till statsrådsprotokollet dels för vardera utredningen
för sig, dels gemensamt för båda, framhåller departementschefen:
»De båda grupper av sakkunniga som här föreslagits tillkallade, den ena
för utredning rörande ökad utbildning av socionomer, den andra för utredning
rörande ökad utbildning av gymnastikdirektörer m. m., bör i vissa
frågor bedriva sitt arbete gemensamt. Till dessa frågor hör bl. a. utbildningens
förläggning samt möjligheterna till sambruk av lokaler och lärarkrafter.
De sakkunniga bör i första hand överväga en lokalisering av ifrågavarande
utbildningsanstalter till en ort i Mellansverige utanför de nuvarande universitets-
och högskoleorterna. Därvid bör främst Örebro ifrågakomma.
Utredningarna bör bedriva sitt arbete med sådan skyndsamhet att resultaten
av detsamma kan ligga till grund för ställningstagande av 1966 års
riksdag. Den finansiella innebörden av de båda utredningarnas förslag bör
redovisas med fördelning av kostnaderna på olika budgetår t. o. in. förslagens
fullständiga genomförande.»
Utredningen har under tiden maj—november 1965 hållit tolv samman^-träden. Samråd har skett med främst 1965 års utredning om socialhögskola
i Örebro (jfr direktiven för utredningen).
253
E: 16
Riksdagsberåttelsen år 1966
Utredningen har den 23 november 1965 avgett betänkande, benämnt
»Gymnastik- och idrottshögskola i Örebro in. in.» (stencil E 1965: 7).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1966
17. Chalmerska byggnadskommittén (1963: I 5; 1964: I 12; 1965: I 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 14 augusti 1936, den 15 juni
1937 och den 18 november 1938 för handhavande av de byggnadsföretag vid
Chalmers tekniska högskola, som Kungl. Maj :t kunde komma att uppdraga
åt kommittén (instruktion den 18 november 1938):
Larsson, E. G., direktör; ordförande;
Asplund, S. O., professor;
Friberger, E. G., f. d. länsarkitekt;
Hössjer, K. G. N., f. d. professor, f. d. rektor, kassaförvaltare;
Rönnmark, L. C. A., professor, rektor.
Sekreterare:
Nordwall, K. E., byrådirektör.
Lokal: Chalmers tekniska högskola, Sven Hultins Gata, Göteborg S; tel.
031/81 02 00.
Kommittén kommer att avsluta sin verksamhet under år 1966.
18. Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté (1963:1 6; 1964:
I 13; 1965: I 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 12 augusti 1944:
Woxén, R., generaldirektör, professor; ordförande;
Ahrbom, N. O., f. d. professor;
Alexanderson, K. E., häradshövding, led. av I kamin.;
Ekdahl, L. L. G., t. f. byggnadsråd;
af Malmborg, R., byggnadsråd;
Näsström, E. E., kommunaldirektÖr, led. av I kamm.;
Stockman, L. G., rektor, professor;
österberg, D. V., professor.
Arkitekt:
Henriksson, G. A., professor.
Sekreterare och kassaförvaltare:
Swedenborg, J. E., byrådirektör.
Lokal: Tekniska högskolan i Stockholm: tel. växel 23 65 20.
Direktiven för kommittén, se 1945: I E 30 och 1947:1 E 21; instruktion
den 29 juni 1946.
254
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet E* 20
Under året har byggnads- och installationsarbeten till nybyggnader för
sektionen för maskinteknik fortgått. Vidare har under året schakt- och
grundläggningsar beten till nybyggnad för sektionen för bergsvetenskap påbörjats.
På kommitténs arkitektkontor har under året varit anställda fem arkitekter,
två inredningsarkitekter, en byggnadsingenjör, en ritare samt en
kontorist.
Under tiden november 1964—oktober 1965 har kommittén hållit tre sammanträden.
t , .
19. Uirustningskommittén för Göteborgs universitet (1963:1 11; 1964:1
14; 1965:1 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 april 1956 för att
handhava frågor om utrustning av nybyggnaderna för medicinska fakulteten
vid universitetet i Göteborg och de övriga frågor om utrustning vid
universitetet, som chefen för ecklesiastikdepartementet bestämmer:
Arén, T. S., kanslichef; ordförande;
Broman, T., professor;
Fors, S. R., byråchef;
Rexed, B. A., professor.
Experter:
Kihlman, K. H., byrådirektör;
Malmgren, B. R., professor;
Olsson, O. G. A., professor;
Teorell, E. T. A., professor;
Ågren, K. G., professor.
Sekreterare:
Hilding, B. B. I., kapten.
Lokal: Göteborgs örlogsvarv, Göteborg 41; tel. 031/29 20 00 (växel).
Direktiven för utredningen, se 1965:1 E 19.
Under tiden november 1964—oktober 1965 har hållits ett flertal sammanträden
med kommitténs arbetsutskott.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
20. Utredning rörande vissa medicinska utbildningsfrågor m. m. (1963:1
14; 1964: I 16; 1965: I 20)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juni 1957 för att
utreda vissa medicinska utbildningsfrågor m. in.:
Rexed, B. A., professor.
255
Er 20 Riksdagsberättelsen år 1966
Experter (för utredning rörande blandad medicinsk och annan utbildning)
:
Johnels, J. A. G., professor;
Lindahl, P. E. E. A., professor;
Magnéli, P. A., professor;
Reichard, P. A., professor;
Ström, G. O. F., professor.
Sekreterare:
Wennström, K. G., avdelningsdirektör.
Biträdande sekreterare:
Ulfendahl, H. R., docent;
Wernlund, Brita K., byrådirektör (fr. o. m. den 1 september 1965).
Lokal: Forskningsberedningen, Fack, Stockholm 2; tel. 20 9158.
Utredningen har under arbetsåret biträtt ecklesiastikdepartementet vid
beredningen av skilda medicinska utbildningsfrågor.
Inom ramen för uppdrag den 2 juni 1962 att biträda med utredning rörande
blandad medicinsk och annan utbildning har utredningen tagit upp
frågan om förutsättningarna att anordna sådan utbildning bl. a. vid Uppsala
universitet. Ett preliminärt förslag till utbildningsplan utsändes under
våren 1965 på remiss. Förslaget har senare översetts på grundval av
de inkomna svaren. ,
Den 22 december 1964 överlämnades till utredningen betänkandet
»Forskning, undervisning och information inom närings!ärans område»
( SOU 1963: 77), avgivet av 1953 års lärarinneutbildningskonunitté, samt
remissyttrandena i ärendet för översyn — utom i fråga om dietassistentutbildningen.
Med anledning härav har utredningens undersökningar vidgats
till att även omfatta utbildning och forskning inom näringsläran.
Utredningen avser att inom kort inkomma med konkreta förslag i ovannämnda
ärenden.
Utredningens arbete beräknas fortsätta under år 1966.
21. Utredning rörande dispositionen av donationsbemman och andra lönetillgångar
vid de allmänna läroverken (1963: I 16; 1964:1 17; 1965: I 21)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 november 1957 för
att verkställa utredning rörande dispositionen av donationshemman och
andra lönetillgångar vid de allmänna läroverken samt därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 12 december 1957):
Uhlin, K.-E., byråchef.
Sekreterare:
Reuterswärd, G. F. P., advokatfiskal.
256
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet E: 22
Lokal: Justitiekanslersämbetet; tel. 10 29 89 (den sakkunnige); kammarkollegiet;
tel. 23 45 60 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1958:1 E 50.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
22. 1958 års utredning kyrka-stat (1963: I 17; 1964: I 18, 1965: I 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 januari 1958
för att utföra en första etapp av en utredning av frågan om den framtida
gestaltningen av förhållandet mellan staten och den svenska kyrkan
(se Post- och Inrikes tidn. den 30 januari 1958):
Tammelin, N. E., justitieråd; ordförande;
Bolin, A. B., sekreterare i LO;
Engström, K. Olof N., rektor;
Josefson, P. L. R., biskop;
Zetterberg, K. Å. H., pastor primarius, led. av II kamm.
Experter:
Hedelius, F. E. O., f. d. kammarrättsråd (avliden den 28 juni 1965);
Heldtander, T., lektor;
Ivarsson, E. Henrik, kyrkoherde;
von Otter, S. F., kammarrättsråd;
Palmqvist, P. O. A., docent;
Rodhe, Sten, lektor;
Silén, S. F. P., biskop;
Svenungsson, D. C., kyrkoherde (fr. o. m. den 1 oktober 1965);
Swedberg, B. G. R., pastor;
Waller, S. M., docent;
Åberg, E. V. R., kammarråd.
Huvudsekreterare:
Lindelöw, K.-G., hovrättsråd.
Övriga sekreterare:
Andersson, Hans B., tingsdomare;
Lindh, I. E., hovrättsassessor;
Lindahl, J. M., departementssekreterare (t. o. in. den 30 september 1965);
Nykvist, G. N., byrådirektör;
Wilhelmson, L. E., revisionssekreterare.
Lokal: Svartmangatan 9, 2 tr., Stockholm C; tel. 20 39 26 (ordf.), 21 59 25
(huvudsekr.), 21 59 27 (sekr. Wilhelmson), 20 38 18 (sekr. Nykvist) och
21 56 24 (kansliet); ävensom St. Nygatan 52, Box 4068, Malmö 4; tel. 040/
74950 (huvudsekr. och sekr. Lindh).
Direktiven för utredningen, se 1959:1 E 44.
9 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
257
E: 22
Riksdagsberättelsen år 1966
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 sammanträtt
25 dagar i Sverige. Därjämte har utredningen studerat förhållandet
mellan kyrka och stat vid resa till U.S.A. 22 dagar.
Utredningen har under senare delen av året arbetat i delegationer för
skilda rättsområden. Sammanträden i delegationer har ägt rum under
sex dagar.
Under år 1965 har utredningen avlämnat ett betänkande, VI: »Lagstiftning.
Rättskipning» (SOU 1965: 70).
Utredningsarbetet kommer att fortgå under år 1966.
23. Utredningen rörande naturhistoriska riksmuseet m. m. (riksmusieutredningen)
(1963:1 23; 1964:1 22; 1965:1 26)
Tillkallade enligt Kungi. Maj :ts bemyndigande den 22 maj 1959 med
uppdrag att inom ecklesiastikdepartementet biträda med utredning rörande
naturhistoriska riksmuseets och vissa andra institutioners framtida ställning
till universitetet i Stockholm jämte därmed sammanhängande spörsmål
(se Post- och Inrikes tidn. den 28 maj 1959):
Thomson, A. N., f. d. universitetskansler; ordförande;
Andersson, M. Axel J., chefredaktör, led. av l kamm. (t. o. in. den 4 oktober
1965);
Arén, T. S., kanslichef;
Blidfors, T. E. J., övningsskollärare, led. av II kamm.
Experter:
Hedström, A., hovrättsassessor;
Hellner, K. B., fil. dr;
Poppius, H. D., byråchef;
Rosén, N. A., avdelningsdirektör.
Sekreterare:
Hjorth, J. L. S., departementssekreterare.
Biträdande sekreterare:
Ahrling, Sonja M., kanslisekreterare (fr. o. m. den 1 mars 1965).
Lokal: Ecklesiastikdepartementet, Fack, Stockholm 2; tel. växel lokalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1960:1 E 41.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 17
sammanträden.
Utredningen har den 2 juli 1965 avgett sitt tredje betänkande, benämnt
»Statens etnografiska museum. Framtida ställning och verksamhetsformer»
(Stencil E 1965:2) och den 1 november 1965 sitt fjärde betänkande,
benämnt »Bergianska stiftelsen. Förslag ang. marköverlåtelse och viss sam
-
258
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet E: 25
verkan mellan Vetenskapsakademien och universitet i Stockholm» (Stencil
E 1965: 6).
Utredningen beräknas slutföra sitt uppdrag under år 1966.
24. Utredning rörande den försvarsmedicinska forskningen (1963:1 25;
1964: I 24; 1965: I 28)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 oktober 1959 för att
utreda den försvarsmedicinska forskningen:
Rexed, B. A., professor.
Experter:
Clemedsson, C.-J., generalläkare;
Engström, A. V., professor;
Fehrm, E. M., generaldirektör;
Hesselblad, G., arméöverläkare;
Schmidt, T., överste;
Ström, G. O. F., professor;
Troell, L., marinöverläkare;
Uvnäs, B., professor.
Sekreterare:
Blomquist, B. E. L., byråöverläkare.
Biträdande sekreterare:
Bergsten, N. G., departementssekreterare.
Lokal: Ecklestistikdepartementet, Stockholm 2; tel. Växel lokalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1960:1 E 45.
Utredningsuppdraget beräknas slutföras under år 1966.
25. 1960 års blindvårdsutredning (1963: I 27; 1964: I 26; 1965: I 29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 februari 1960 för
att verkställa utredning rörande anpassnings- och yrkesundervisning för
vuxna synskadade jämte därmed sammanhängande spörsmål:
Bergh, E.-A., byråchef; ordförande;
Granström, K. O., professor, överläkare;
Hedkvist, C. H., direktör;
Hedlén, B. R., sooialdirektör;
Tegström, A. R., rektor.
Expert:
Andersson, Bo G., biträdande överläkare.
259
E: 25
Riksdagsberättelsen år 1966
Sekreterare:
Thorell, R., förste byråinspektör.
Lokal: Kungl. Arbetsmarknadsstyrelsen, Lindhagensgatan 74—76,
Stockholm K.; tel. växel lokalsamt. 54 05 20, rikssamt. 54 05 80.
Direktiven för utredningen, se kungl. brev den 5 februari 1960 till statskontoret.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 16
sammanträden.
Utredningen beräknas vara avslutad under år 1966.
26. Utredning rörande Skeppsholms församling i Stockholm m. m. (1963: 1
28; 1964: I 27; 1965: I 30)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 mars 1960 för att
verkställa utredning rörande Skeppsholms församling i Stockholm m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 7 mars 1960):
Ericsson, K. G. V., rättschef.
Expert:
Olsson, Sten Gunnar, stiftssekreterare.
Sekreterare:
Ericson, L. G., byrådirektör.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet, Stockholm 2; tel. växel lokalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1961: I E 37.
Ett sammanträde har hållits i Karlskrona med representanter för amiralitetsförsamlingen,
staden och de marina myndigheterna.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under våren 1966.
27. Organisationskommittén för teknisk högskola i Lund (1963: I 30;
1964: I 29; 1965: I 32)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1960 för att
verkställa närmare utredningar och avgiva förslag angående anordnande av
högre teknisk utbildning och forskning i Lund (se Post- och Inrikes tidn.
den 20 juni 1960):
Olson, O. Hjalmar, tekn. dr; ordförande;
Broberg, K. B., professor;
von Friesen, S., professor;
Gralén, N. G. J., professor;
Gustafson, Torsten V., professor;
260
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet E: 28
Laudon, A., disponent;
af Malmborg, R., byggnadsråd;
Pettersson, N. Ove, professor (fr. o. m. den 26 april 1965);
Pleijel, Å. V. C., professor;
Woxén, R., generaldirektör, professor (t. o. m. den 30 september 1965).
Sekreterare:
Ingvar, L. O. A. H., byrådirektör.
Lokal: Tekniska högskolan i Lund, Sölvegatan 18, Lund 7; tel. 0412/
246 00.
Vid uppdragets fullgörande har kommittén att beakta innehållet i en inom
ecklesiastikdepartementet upprättad promemoria rörande högre teknisk utbildning
och forskning i Lund; se 1961: I E 40.
Kommittén har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit fem plenarsammanträden.
Löpande ärenden har handlagts av tekniska fakultetens
dekanus jämte kommitténs sekreterare såsom högskolans verkställande organ.
Kommitténs arbete kommer att pågå under år 1966.
28. 1960 års ecklesiastika boställsutredning (1963: I 36; 1964: I 35;
1965: I 36)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 november 1960 för
att verkställa utredning rörande förvaltningen av ecklesiastika löneboställen
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 12 december 1960):
Persson, Ivar, landshövding; ordförande;
Gynnerstedt, T. K. V., f. d. stiftssekreterare;
Lindström, H. B., hemmansägare, led. av II kamm.;
Pettersson, G., jordbruksinstruktör, led. av I kamm.;
Turesson, B., distriktslantmätare, led. av II kamm.
Experter:
Anderson, K. Å., lantbruksdirektör;
Ericsson, K. G. V., rättschef;
Nilsson, P.-O. V., förbundsjurist;
Wigren, B. G., stiftsjägmästare;
Åberg, E. V. R., kammarråd.
Sekreterare:
Göransson, C. G. N., stiftssekreterare.
Biträdande sekreterare:
Stolt, L., förste stiftsnotarie (fr. o. m. den 1 december 1965).
Lokal: Domkapitlet, Lund; tel. 0412/106 20 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1961: I E 47.
261
E: 28
Riksdagsberättelsen år 1966
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit fem sammanträden,
varav ett gemensamt med 1960 års jordbruksutrednings rationaliseringsgrupp.
Härjämte har ett antal överläggningar hållits med utredningens
experter, bl. a. i samband med ett studiebesök den 5—7 juli 1965 i norra
delen av Kalmar län i anslutning till den där verkställda specialundersökningen.
Av största betydelse för utredningens ställningstaganden är de överväganden
som görs av 1960 års jordbruksutredning och det fortsatta arbetet inom
arrendelagsutredningen. Bl. a. med hänsyn härtill kan utredningsarbetet beräknas
fortgå också under år 1966.
29. Utredning rörande sjukgymnastutbildningen (1963: I 37; 1964: I 36;
1965:I 37)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 februari 1961 för
att verkställa utredning rörande ökad utbildning av sjukgymnaster och därmed
sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 22 mars
1961):
Sjöstrand, O. T., professor.
Lokal: Kliniskt fysiologiska avdelningen, Karolinska sjukhuset, Stockholm;
tel. växel lokalsamt. 34 05 00, rikssamt. 34 06 50, ankn. 1947.
Direktiven för utredningen, se 1962: I E 41 och 1965:1 E 37.
Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
30. Konsertbyråutredningen (1963: I 45; 1964: I 42; 1965: I 39)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 maj 1962 med uppdrag
att verkställa utredning angående inrättande av en statlig konsertbyrå
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 7
juni 1962):
Nordmark, H. A., direktör; ordförande;
Andersson, Freddy V. E., förbundsordförande;
Hahn, G. A., kapellmästare;
Malmgren, B. A., studieombudsman;
Poppius, H. D., byråchef;
Tegen, M., byråchef.
Experter:
Enhörning, K. M., intendent;
Forsström, E. G. A., sekreterare;
Ljungman, K. S. B., professor;
262
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet
E: 31
Wallner, B., lektor.
Sekreterare:
Wallin, N. L., rektor.
Biträdande sekreterare:
Johansson, O. T., ombudsman.
Lokal: Kungsgatan 28, 3 tr., Stockholm C; tel. 24 04 25.
Direktiven för utredningen, se 1963: I E 45.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 13 sammanträden.
Dessa sammanträden har gällt dels uppföljning av försöksverksamheten
med rikskonserter och dels fortsatt utredningsarbete angående förmedling
av artister. Utöver här nämnda sammanträden har experter och olika
arbetsgrupper sammanträtt ett flertal gånger. Under arbetsåret har avgetts
remissvar bl. a. över det av lektorn Bo Wallner framlagda betänkandet
»Den högre musikutbildningen».
Utredningen har i juni 1965 avgett sitt betänkande II »Förmedling av tonkonstnärer»
(Stencil E 1965: 1).
Utredningen beräknas slutföra sitt uppdrag under år 1966.
31. 1962 års ungdomsutrcdning (1963: I 50; 1964: 46; 1965: I 40)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
utreda frågan om det statliga stödet till ungdomsverksamheten (se Postoch
Inrikes tidn. den 21 augusti 1962):
Ward, K. K. B., chefredaktör; ordförande;
Gustafsson, Anna-Greta, ungdomsintendent;
Hellberg, K.-E., förbundssekreterare;
Mattsson, R. N. G., gymnastikdirektör;
Ohlsson, Nils Lennart, folkhögskollärare.
Experter:
Halidén, O., fil. lic.;
Johannesson, I. V., docent;
Johansson, K. Inge, studierektor.
Sekreterare:
Dahlin, S. M., studieombudsman.
Biträdande sekreterare:
Romanus, N. S. R., departementssekreterare (t. o. m. den 5 februari 1965);
Hjortli, J. L. S., departementssekreterare (fr. o. m. den 6 februari 1965);
Halidén, J., fil. kand. (fr. o. m. den 8 oktober 1965).
Lokal: Ecklesiastikdepartementets kommittélokaler, Svartmangatan 9,
Stockholm C; tel. sekreteraren 20 97 94, bitr. sekreteraren växel lokalsamt.
22 45 00, rikssaint. 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1963: I E 50.
263
E: 31
Riksdagsberättelsen år 1966
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit tolv
sammanträden med sammanlagt 14 sammanträdesdagar. Därtill kommer ett
flertal delegations- och expertgruppsöverläggningar.
Utredningen har den 28 januari 1965 i skrivelse till chefen för inrikesdepartementet
framfört vissa synpunkter på frågan om kommunernas kompetens
vad beträffar anslagsgivning till politiska ungdomssammanslutningar.
Utredningen har vidare avgett yttranden dels den 30 september 1965 över
1962 års radioutrednings betänkanden, dels den 8 oktober över skolöverstyrelsens
förslag till bidrag till de handikappades kulturella verksamhet.
De under 1964 påbörjade undersökningarna rörande bl. a. fritidsgruppsverksamhetens
och ledarutbildningens betydelse för ungdomsarbetet har i huvudsak
slutförts. En undersökning har gjorts av föreningslivet och ungdomsverksamheten
i Västerås stad. I vissa delar av undersökningsarbetet har, förutom
experterna Johannesson och Halidén, deltagit sekreteraren O. S. Sjögren
och ungdomskonsulenten L. Gråby.
Utredningen har i början av november 1965 avgett delbetänkande II, benämnt
»Lokaler för ungdomsverksamhet» (SOU 1965: 63).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
32. 1962 års arbetspsykologutredning (1963: I 51; 1964: I 47; 1965: I 41)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 november 1962 för
att verkställa utredning av den psykotekniska verksamhetens organisation
och vissa därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den
20 november 1962):
Geijer, J. L., jur. doktor, led. av I kamm.; ordförande;
Ekman, A. G., professor;
Jerdenius, K. E., byråchef;
Lahnhagen, R., direktör;
Neymark, N. G. E., byråchef.
Experter:
Sandestedt, B., byrådirektör;
Walck, K. J., byråchef;
Rubenowitz, S., docent (fr. o. m. den 9 februari 1965).
Sekreterare:
Johanson, Elvy H. K., fil. lic.
Lokal: Militärpsykologiska institutet, Valhallavägen 117, Stockholm; tel.
24 25 60 ankn. 219.
Direktiven för utredningen, se 1963: I E 51.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 14 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
264
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet
£: 34
33. Skolarbetstidsutredningen (1964: I 48; 1965:1 42)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 januari 1963 för
att verkställa utredning rörande femdagars arbetsvecka i skolan m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 27 februari 1963):
Renlund, R. G., bankdirektör; ordförande;
Forssell, E. E., förste skolinspektör;
Karlsson, Elvy M., fru;
Landström, S.-S. H., kanslichef;
Rodhe, G., skolöverläkare;
Westman, J. G., länsskolinspektör.
Experter:
Andersson, E., ombudsman;
Gustafsson, L., universitetslektor;
Ljunggren, F. T., rektor;
Lunde, Ingrid M., kanslichef;
Malmquist, E., docent;
Myrdal, H.-G., fil. lic.;
Sandberg, A. B., lönedirektör.
Sekreterare:
Askeberg, S. H. J., byråchef.
Lokal: Svartmangatan 9, 3 tr., Stockholm C; tel. 20 97 64.
Direktiven för utredningen se 1964: I 48.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit nio
sammanträden.
På utredningens initiativ har särskild försöksverksamhet med femdagars
skolarbetsvecka läsåret 1964/65 bedrivits i sex kommuner. Läsåret 1965/66
pågår dylik försöksverksamhet i kommunerna inom tre gymnasieupptagningsområden
och 14 högstadieregioner, tillsammans 66 kommuner. Utredningen
har under året besökt två försökskommuner samt därvid haft överläggningar
med företrädare för skolan och skolhälsovården, föräldraföreningar
och elevorganisationer, barnavårdsnämnd, näringsliv och arbetsmarknad
m. fl.
I anslutning till nyssnämnda försöksverksamhet genomföres pedagogiska,
psykologiska och sociologiska undersökningar.
Utredningens arbete kommer att fortgå under år 1966.
34. 1963 års bibelkommitté (1964: I 149; 1965: I 43)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 1 februari och den
5 april 1963 för att verkställa utredning rörande förutsättningarna för en
9f It i h ang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt.
Rlksdaggberättelgen
265
E: 34
Riksdagsberättelsen år 1966
ny bibelöversättning m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 21 mars 1963):
Quensel, N. J. E„ f. d. president; ordförande;
Diiring, H. I., professor;
Edlund, C. A. E., domprost;
Eeg-Olofsson, A. O. C., lektor;
Gierow, K. R. K., författare, Svenska akademiens ständige sekreterare;
Riesenfeld, E. H., professor;
Ståhle, C. I., professor.
Sekreterare:
Olsson, Birger O., teol. kand. och fil. mag.
Biträdande sekreterare:
Lindahl, J. M., departementssekreterare (vissa sekreterargöromål).
Lokal: Ecklesiastikdepartementet, Fack, Stockholm 2; tel. växel lokalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00 (bitr. sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1964: I E 49.
Kommittén har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit sex sammanträden
under tillhopa 14 sammanträdesdagar.
Kommitténs arbete kommer att fortgå under år 1966.
35. 1963 års forskarutredning (1964: I 56; 1965: I 46)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1963 för att
verkställa utredning rörande forskarutbildningen och forskarkarriären jämte
därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn., den 19
juni 1963):
Westerlind, E. A., landshövding; ordförande;
Agdur, N. B., professor;
Alemyr, S. R., rektor, led. av II kamm.;
Brinck, I. G., universitetslektor;
Ellegård, H. A., professor;
Elvander, N. A. I., docent;
Gabrielson, C. O., tekn. doktor;
Nilsson, Sven A., professor;
Strand, S.-E., fil. mag.;
Sävhagen, Ruth I., rektor.
Experter:
Arwidsson, Greta, professor;
Bergman, E. T. G., professor;
Bolding, P.-O., professor;
Carlson, L. A., docent;
Dahl, A. E., professor;
Dahllöf, U. S., docent;
266
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet
E: 36
Fogelberg, B. E. B., byråchef;
Fries, N. T. E., professor;
Grevsten, S., med. och fil. kand. (fr. o. m. den 1 oktober 1965);
Grönberg, B. G. L., förste bibliotekarie;
Hellwig, H., intendent;
Helmfrid, S., docent;
Johansson, J. I. S., tryckeriintendent;
Kihlstedt, C. A., professor (fr. o. m. den 20 februari 1965);
Kleman, B., forskningschef;
Mueller, J. P., kansliråd;
Murray, M., departementssekreterare;
Palmqvist, P. O. A., docent (fr. o. m. den 23 januari 1965);
Rubarth, C. S., professor (fr. o. m. den 23 januari 1965);
Rydin, C. H., professor (fr. o. m. den 23 januari 1965);
Rånby, B. G., professor;
Tamm, C. O. S., professor (fr. o. m. den 23 januari 1965);
af Trolle, U., professor (t. o. m. den 20 februari 1965);
Wallman, H., professor;
Werkö, L. A., professor;
Wretman, J. H., pol. mag. (fr. o. m. den 1 oktober 1965);
Åberg, A. E., professor (fr. o. m. den 23 januari 1965);
Åhgren-Lange, Ulla H. A., avdelningsdirektör.
Sekreterare:
Svensson, B. G., fil. lic. (t. o. m. den 31 augusti 1965);
Hemlin, H. E., fil. lic. (fr. o. m. den 1 september 1965).
Biträdande sekreterare:
Göransson, L. O., sekreterare (fr. o. m. den 15 september 1965);
Hemlin, H. E., fil. lic. (t. o. m. den 31 augusti 1965);
Lindholm, E. E. K.-A., lönesekreterare;
Orava, O. A., fil. mag.
Lokal: Sturegatan 4 B, Uppsala; tel. 018/13 00 48 (Hemlin), 018/13 06 86
(Göransson), 018/13 03 61 (Orava) och 018/13 02 79 (kansli).
Direktiven för utredningen, se 1964: I E 56.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit tolv
sammanträden in pleno, varav ett veckosammanträde.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
36. Yrkesutbildningsberedningen (1964:1 57; 1965:1 47)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
verkställa utredning rörande yrkesutbildningens uppgifter, innehåll och
organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 23 oktober 1963):
267
£: 36
Riksdagsberättelsen år 1966
Öhman, G. B., överdirektör; ordförande;
Gårdstedt, H. B., skolråd;
Haldén, J. O. F., direktör;
Hallbeck, O. A., kommunalråd;
Isling, B. Å. J., sekreterare;
Karlson, Tore E., ombudsman;
Kellgren, N. E., fil. kand., led. av II kamm.;
Nilsson, J. I. N., lantbrukare, led. av II kamm.;
Olsson, Bengt K., förbundsdirektör;
Stefanson, R. S. S., optikermästare, led. av I kamm.;
Stålnacke, E. O., skolinspektör;
Wetterström, Karin H., kamrer, led av II kamm.
Experter:
Ager, Ruth M., undervisningsråd;
Alfort, A. M., direktör;
Andersson, Karin, redaktör (fr. o. in. den 1 maj 1965);
Assarsson, A. A., skoldirektör;
Binett, E., förbundssekreterare;
Blomberg, E., personaldirektör;
Brandgård, E., sekreterare;
Bäckström, S., förbundsordförande;
Caping, B. R., byrådirektör;
Claesson, Gunnel, rektor;
Dahlander, E. G., rektor;
Dahllöf, U. S., docent;
Ekholm, H., rektor (fr. o. m. den 16 augusti 1965);
Eländer, K. O., utbildningschef;
Engström, Stina, civilekonom;
Eriksson, Gösta, byråchef;
Falk, E. G. R., länsjägmästare;
Folkmarson, J. A., undervisningsråd;
Forsberg, U., rektor;
Forssell, E. E., förste skolinspektör (fr. o. m. den 1 februari 1965);
Fredriksson, B., sekreterare (fr. o. m. den 1 februari 1965);
Fäktenmark, E„ ingenjör;
Grabö, P. E., agron. lic.;
Gumaelius, H., rektor;
Hagander, S., assistent;
Hallberg, R. S., rektor;
Hallgren, Susanne, fortbildningskonsulent;
Helling, O., rektor;
Helte, G. V., sekreterare;
268
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet E: 36
Hurtig, F., skolinspektör;
Husén, T., professor;
Härnqvist, K., professor;
Jacobson, B. A., undervisningsråd;
Johansson, Gotthard, rektor;
Johansson, K. Inge, studierektor;
Jönsson, Börje, ombudsman;
Jönsson, Gustaf, departementssekreterare (fr. o. m. den 1 februari 1965);
Karlsson, Einar, ombudsman;
Karlsson, Erik, skolchef;
Lagerstedt, L., civilekonom (t. o. m. den 16 juli 1965);
Landahl, K. L., byrådirektör;
Larsson, Rune, rektor;
Lindgren, S., medicinalråd;
Lindman, P. O. G., kanslichef;
Ljungberg, L., rektor;
Lundeberg, Ch. N. S., undervisningsråd;
Malmgren, Helge, fil. kand.;
Mjörnberg, A., studierektor;
Nilsson, Allan, rektor;
Nilsson, Thora, byråchef (fr. o. m. den 5 april 1965);
Nordenskjöld, G., direktör;
Nybom, P. P. A.,''ombudsman;
Odebäck, P., skolkonsulent (fr. o. m. den 15 juli 1965);
Olderin, G. O., byrådirektör;
Olsson, Osborn, rektor;
Pellbäck, S., ombudsman;
Petri, Ingemar, studiesekreterare (fr. o. m. den 1 februari 1965);
Ringdal, H., studierektor;
Riidhmer, G., överingenjör;
Sandberg, P., studierektor;
Sjöbeck, Ch., intendent;
Sjöberg, H., ombudsman;
Staf, K.-R., ingenjör;
Stetler, E. F., avdelningsdirektör;
Ström, Gunne, konsulent;
Strömgren, H., yrkeslärare;
Tegman, O., konsulent;
Tegner, G., direktör;
Thorvinger, Hjördis, rektor;
Wahlström, L., ombudsman;
Vrethammar, K. H., undervisningsråd;
269
E: 36 Riksdagsberättelsen år 1966
Vestin, F. E. Margareta, byrådirektör (fr. o. m. den 16 augusti 1965);
Westman, E., ingenjör;
Wikström, H., rektor (fr. o. m. den 28 juli 1965);
Virdebrant, B. C.-E., kansliråd;
Äberg, C.-J., byråchef (t. o. m. den 4 april 1965);
Åhlén, K., rektor.
Sekreterare:
Persson, Stig, rektor.
Biträdande sekreterare:
Wernlund, Brita K., byrådirektör.
Lokal: Sandelsgatan 12, Stockholm No; tel. 67 69 16 (ordföranden),
67 87 32 (sekreteraren), 67 60 54 (bitr. sekreteraren), 61 89 44 (kansli).
Direktiven för utredningen, se 1964: I E 57.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 21 sammanträden
med tillhopa 34 sammanträdesdagar. Därutöver har expertgrupperna
sammanträtt ett flertal gånger.
Utredningsarbetet beräknas komma att fortgå under år 1966.
37. Sakkunnig för översyn av kyrkomusikerstadgan (1964: I 59;
1965:1 48)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts beslut den 1 november 1963 för att verkställa
översyn av kyrkomusikerstadgan i de i riksdagens skrivelse den 26
april 1963, nr 164, samt kyrkomötets skrivelser den 27 september 1963,
nr 16 och 17, samt den 2 oktober 1963, nr 31, angivna hänseendena med
beaktande jämväl av eljest uppkommande frågor i samband därmed:
Norberg, R. E., kansliråd.
Experter:
Halle, B. T., kansliråd;
Colstrup, Inga M., f. Furst, förste stiftsnotarie.
Lokal: Linnégatan 12—14, Stockholm 5; tel: 22 17 60.
Under tiden november 1964—oktober 1965 har 18 sammanträden hållits
med experterna.
Utredningsarbetet beräknas avslutas under första kvartalet år 1966.
38. Utredningen om svenska ortnamnsarkivets och landsmålsarkivens
verksamhet (1965:1 49)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 december 1963 för
att verkställa utredning rörande svenska ortnamnsarkivets, landsmåls- och
folkminnesarkivets i Uppsala samt landsmålsarkivets i Lund framtida ställning
och organisation:
270
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet
E: 39
Meyerson, K. Å. W., fil. lic.; ordförande;
Moberg, L. A., professor;
Munthe, R. E. L., avdelningsdirektör, tillika sekreterare.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet, Stockholm 2; tel. 22 45 00 (Meyerson),
22 95 60 (Munthe).
Direktiven för utredningen, se 1965:1 E 49.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit fem
sammanträden samt avlagt studiebesök vid vissa av de arkiv som uppdraget
avser. Remissutlåtande har avgetts ang. lokalfrågan för landsmåls- och
folkminnesarkivet i Uppsala.
Utredningen beräknas bli avslutad under år 1966.
39. 196b års utlands- och internatskoleutredning (1965:1 50)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 februari 1964 för
att verkställa utredning rörande de utlandssvenska barnens skolgång, behovet
av internatskolor och elevhem i Sverige samt till Sverige inflyttade
utländska minoriteters skolgång (se Post- och Inrikes tidn. den 29 februari
1964):
Helén, N. G., landshövding, led. av II kamm.; ordförande;
Fältheim, Ä. A., undervisningsråd;
Gustafsson, B. I., redaktör;
Hillman, R. A., rektor;
Karling, S. I., professor (fr. o. m. den 18 mars 1965);
Myrdal, Alva, ambassadör, led. av I kamm.;
Zethelius, P. H. G., direktör.
Experter:
Dahllöf, U. S., docent;
Gordan, K., psykolog;
Reinans, S., förste aktuarie;
Ulne, J. O., undervisningsråd.
Sekreterare:
Enander, S. E„ skolinspektör.
Biträdande sekreterare:
Reinans, S., se ovan (fr. o. in. den 1 april 1965).
Lokal: Ecklesistikdepartementets kommittélokaler, Linnégatan 12—14,
postadress: Fack, Stockholm 5; tel. växel 22 17 60, ankn. 182 (sekreteraren),
185 (bitr. sekreteraren), 184 (kansli).
Direktiven för utredningen, se 1965: I E 50.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit tio sammanträden
om tillsammans 15 dagar, varjämte flera sammanträden mellan
271
E: 39
Riksdagsberättelsen år 1966
grupper av experter och ledamöter hållits. Studieresor har företagits till
svenska skolor utomlands, internatskolor och elevhem.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
40. Utredningen rörande lärarnas arbetsförhållanden (1965:1 51)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 april 1964 för att
verkställa utredning rörande lärarnas arbetsförhållanden m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 april 1964):
Ohlsson, P. T. Ingvar, generaldirektör; ordförande;
Alfredsson, K.-E. N„ förbundsjurist;
Björinder, H. K. E., sekreterare (fr. o. m. den 30 mars 1965);
Bodell, K. G., skolinspektör, tillika sekreterare;
Eriksson, B. Sune, sekreterare;
Hellers, P. A. H., ombudsman;
Nord, B. I., avdelningschef;
Sandberg, A. B., lönedirektör;
Stenerudh, K.-E. H„ direktör (t. o. m. den 30 mars 1965);
Tylén, H., rektor.
Experter:
Almefelt, P. V., avdelningsdirektör;
Karlin, B. G., avdelningsdirektör;
Rapaport, E., byråchef;
Svensson, Nils-Eric, undervisningsråd.
Lokal: Linnégatan 87, postadress: Statistiska centralbyrån, Fack, Stockholm
27; tel. 63 06 80 ankn. 239—242.
Direktiven för utredningen, se 1965: I E 51.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 15 sammanträden
samt därjämte gruppsammanträden.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1966.
41. Sakkunnig för utredning av vissa frågor i samband med tillkomsten av
universitetsbiblioteket i Umeå (1965:1 53)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1964 för att
utreda i vilken utsträckning det i 4 kap. 7 § tryckfrihetsförordningen omförmälda
granskningsexemplaret bör överlämnas till universitetsbiblioteket
i Umeå jämte därmed sammanhängande frågor:
Tynell, L. V., förste bibliotekarie.
Lokal: Kungl. biblioteket, Box 5039, Stockholm 5; tel. 24 10 40.
Direktiven för utredningen, se kungl. brev den 29 juni 1964 till statens
272
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet E: 42
nämnd för förhandlingar med kommuner angående uppdrag åt nämnden
rörande universitetsbiblioteket i Umeå m. m.
Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
42. Lokal- och utrustnings programkommittéer för universitet och
högskolor (1965:1 54)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1964 för att
utarbeta lokalprogram och utrustningsprogram för universitet och högskolor
(se Post- och Inrikes tidn. den 21 juli 1964):
Kommittén för Uppsala
Wijkman, E. G. B., universitetsråd; ordförande;
Lindstrand, Leif, avdelningsdirektör;
Lindquist, B. R. L., byråchef;
Moll, O. G., lektor, tillika huvudsekreterare;
Rudhe, R. S., organisationsdirektör.
Experter:
öbrink, K.-J., laborator;
Dahlbom, J. R., professor (fr. o. m. den 1 oktober 1965).
Biträdande sekreterare:
Holmborn, G. B., fil. kand. (fr. o. m. den 1 maj 1965).
Kommittén har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit tolv sammanträden.
Kommittén för Lund
Hammar, S. H., universitetsråd; ordförande;
Broberg, K. B., professor;
Lindquist, B. R. L., byråchef;
af Malmborg, R., byggnadsråd;
Moll, O. G., lektor, tillika huvudsekreterare;
Rudhe, R. S., organisationsdirektör.
Experter:
Borgström, E. B. G., professor (fr. o. m. den 15 januari 1965);
Fronaeus, S. A., professor (fr. o. in. den 15 januari 1965);
Gralén, N. G. J., professor (fr. o. m. den 15 januari 1965);
Kjellén, L., docent (fr. o. m. den 8 februari 1965);
Sunner, S. A., laborator (fr. o. m. den 15 januari 1965).
Biträdande sekreterare:
Hörlin, P.-O., byrådirektör.
Kommittén har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit tio sammanträden.
273
E: 42
Riksdagsberättelsen år 1966
Kommittén för Göteborg
Rönnmark, L. C. A., professor, rektor; ordförande;
Ingelmark, B. E., professor;
Lindquist, B. R. L., byråchef;
af Malmborg, R., byggnadsråd;
Moll, O. G., lektor, tillika huvudsekreterare;
Rudhe, R. S., organisationsdirektör.
Experter:
Careborg, L. O., byrådirektör (fr. o. m. den 15 oktober 1965);
Grönfors, K. G. W., professor;
Kihlman, K. H., byrådirektör (fr. o. m. den 1 januari 1965);
Lysell, E. G. S. L., professor (fr. o. m. den 1 januari 1965);
Markén, K.-E., docent (fr. o. m. den 1 januari 1965);
Wickberg, B. T. M., kamrerare (fr. o. m. den 1 januari 1965 t. o. m. den 15
oktober 1965).
Biträdande sekreterare:
Johnsson, R. G., civilekonom (fr. o. m. den 16 januari 1965).
Kommittén har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit nio sammanträden.
Kommittén för Stockholm
Woxén, R., generaldirektör, professor; ordförande;
Bergström, K. S. D., professor;
Henriksson, G. A., professor;
Lindquist, B. R. L., byråchef;
Moll, O. G., lektor, tillika huvudsekreterare;
Nial, S. H., professor, rektor;
Olrog, O. Ch., byggnadsråd;
Rudhe, R. S., organisationsdirektör.
Experter:
Brommesson, P.-A., direktör;
Hagbergh, G. G. E., avdelningsdirektör;
Holm, E. O., jur. kand.;
Ingvar, L. O. A. H., byrådirektör;
Kierkegaard, C. P. J. H., docent;
Laurin, K., byrådirektör;
Sköld, L. G., rektor;
Törnlund, S. G., assessor;
Weibull, M. C., docent.
Biträdande sekreterare :
Bergman, B. T., byrådirektör (t. o. m. den 6 juli 1965);
Nygren, J. B., byrådirektör (fr. o. m. den 1 september 1965);
274
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet E; 42
Ringborg, S. E., fil. kand. (fr. o. m. den 16 juni 1965).
Kommittén har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit sju sammanträden.
Arbetsutskottet för bespisningslokaler har den 9 mars 1965 avgett promemoria,
benämnd »Bespisningslokaler vid universiteten och vissa högskolor
I» (stencil).
Kommittén för Umeå
Larsson, L.-G., professor, rektor; ordförande;
Fors, S. R., byråchef;
Lindstrand, L., avdelningsdirektör;
Moll, O. G., lektor, tillika huvudsekreterare;
Rudhe, R. S., organisationsdirektör.
Experter:
Andersson, N. E., professor;
Björkman, M., docent;
Frankenhaeuser, C. B., professor;
Hellmér, S.-O., stadsbibliotekarie;
Johnels, J. A. G., professor;
Lennander, S. K., universitetslektor;
Lindahl, P. E. E. A., professor;
Liining, K. G. T. G:son, professor (t. o. m. den 21 april 1965);
Minnhagen, E. L. W., professor;
Nyholm, K.-G., professor;
Odeblad, E. E., docent;
Ramel, C. O. M. O., frih., docent (fr. o. m. den 21 april 1965);
Sjörs, H. M., professor;
Sköld, L. G., rektor;
Virgin, H. I., professor.
Biträdande sekreterare:
Johnsson, R. G., civilekonom (fr. o. m. den 16 januari 1965).
Kommittén har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit tio sammanträden.
Samarbetsnämnden för kommittéerna
Woxén, R., generaldirektör, professor; ordförande;
Hammar, S. H., universitetsråd;
Larsson, L.-G., professor, rektor;
Rönnmark, L. C. A., professor, rektor;
Wijkman, E. G. B., universitetsråd.
Experter:
Andersson, A. O., tekn. lic. (fr. o. m. den 15 januari 1965);
Dahlin, N. Å. S., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 15 januari 1965);
275
E: 42
Riksdagsberättelsen år 1966
Fors, S. R., byråchef (fr. o. m. den 1 mars 1965);
Ryner, L. A. R., överingenjör (fr. o. m. den 1 september 1965);
Wiklund, O. E., skolkonsulent (fr. o. in. den 15 januari 1965).
Sekreterare :
Moll, O. G., lektor.
Lokal: Wenner-Gren Center, Sveavägen 166; tel. växel 23 76 80 (postadress:
Box 23 037, Stockholm 23).
Direktiven för utredningen, se 1965:1 E 54.
Samarbetsnämnden har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit
sju sammanträden.
Kommittéernas och nämndens arbete beräknas fortgå under år 1966.
43. Utredningen rörande det Hallwglska museet
Genom beslut den 29 juni 1964 uppdrog Kungl. Maj:t åt direktionen för
det Hallwylska museet att verkställa en översyn av museets organisation
och ekonomiska ställning m. m. samt att till Kungl. Maj:t inkomma med
de förslag, vartill sagda översyn gåve anledning.
Direktionens ledamöter:
Reuterswärd, B. E„ expeditionschef; ordförande;
Wachtmeister, H. W. A., greve, godsägare, f. d. riksdagsman; verkställande
ledamot;
Widman, D. H. R., e.o. intendent, direktör.
Experter:
Bergman, Eva A. M., fil. dr;
Häger, B. N. R„ intendent (fr. o. m. den 1 mars 1965).
Sekreterare:
Lindahl, J. M., departementssekreterare.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet, Fack, Stockholm 2; tel. växel lokalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00 (sekreteraren).
Direktionen har i sin egenskap av utredningsorgan under tiden fram till
den 1 november 1965 hållit åtta sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas avslutas under år 1966.
44. Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och
upplysningsarbetet (1965:1 55)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 9 oktober 1964 för att överväga
och framlägga förslag rörande dels sexualundervisningens och sexualupplysningens
omfattning, innehåll och mål, dels åtgärder till förbättrande
av undervisningen och upplysningsverksamheten på ifrågavarande område:
Lund, Ragnar F., undervisningsråd; ordförande;
276
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet Es 45
Bergström-Walan, Maj-Briht, fil. lic.;
Boethius, C. G., redaktör;
Granstrand, R., studerande;
Heeger, Birgitte, fil. mag.;
Ottersen, J. O., rektor;
Rodhe, G., skol överläkare;
Sjövall, T., leg. läkare;
Wic.kbom, T. A., rektor.
Huvudsekreterare:
Bergström-Walan, Maj-Briht, se ovan (fr. o. m. den 1 maj 1965).
Biträdande sekreterare:
Johnson, Inez, förste byråsekreterare.
Lokal: Skolöverstyrelsen, Fack, Stockholm 22; tel. 22 70 00.
Direktiven för utredningen har angivits i kungl. brev den 9 oktober 1964.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit sex
sammanträden.
Utredningens arbete beräknas fortsätta under år 1966.
45. Filmcensurutredningen (1965:1 56)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 oktober 1964 för
att verkställa utredning rörande den statliga filmcensurens ställning jämte
därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 4 november
1964):
Ekblad, S. G., rättschef; ordförande;
Gustavsson, K. Rune, ombudsman, led. av II kamm.;
Gärde Widemar, Ingrid, advokat, led. av II kamm.;
Möller, Y. A., chefredaktör, led. av I kamm.;
Peterson, Thage, E. G., förbundssekreterare;
Wennerfors, A. A:son, studierektor, led. av II kamm.
Experter (fr. o. m. den 1 april 1965):
Börjesson, Bengt, fil. lic.;
Furhammar, L., fil. lic.;
Sveri, K. O., professor.
Sekreterare:
Ekman, G. O. S., kansliråd.
Biträdande sekreterare:
Johnson, Olle P., departementssekreterare.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet, Stockholm 2; tel. växel lokalsamt.
22 45 00; rikssamt. 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1965:1 E 56.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 16 in -
277
E: 45
Riksdagsberättelsen år 1966
terna sammanträden, varav nio i samband med filmvisningar. Utredningen
har därjämte sammanträtt dels i Köpenhamn med den danska filmcensurntredningen,
dels två gånger med Svenska filminstitutets filmforskningsgrapp
och en gång med representanter för riksförbundet för sexuell upplysning.
Utredningen har vidare anordnat sammanträden med biografbyrån,
filmgranskningsrådet, barnfilmkommittén, Sveriges Radio/TV samt
företrädare för filmbranschen (producenter, regissörer, skådespelare, biografägare
m. fl.) och filmkritikerna.
Utredningens experter har påbörjat dels en genomgång av vetenskapliga
undersökningar om samband kan påvisas mellan brott och film, dels vissa
undersökningar i samarbete med filminstitutet, dels studier av vissa brottmål
av intresse.
Utredningen har den 13 juli 1965 avgett remissyttrande över Nordiska
rådets rekommendation den 15 februari 1965 angående en undersökning av
filmens inverkan på åskådarna, m. m.
Utredningens arbete beräknas fortsätta under år 1966.
46. Sakkunnig för utredning om de nationella kyrkoförsamlingarna
(1965:1 57)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts beslut den 6 november 1964 för att verkställa
utredning angående de spörsmål av organisatorisk och ekonomisk
art, som kunna vara förknippade med frågan huruvida de nationella kyrkoför
samlingarna skola äga bestånd med beaktande jämväl av eljest uppkommande
frågor i samband därmed:
Norberg, R. E., kansliråd.
Lokal: Linnégatan 12—14, Stockholm 5; tel. 22 17 60.
Utredningsuppdraget beräknas kunna slutföras under år 1966.
47. Sakkunnig för översyn av almanacksprivilegiet
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1964 för
att företa översyn av reglerna för almanacksprivilegiet och formerna för
dess utövande:
Jönsson, L. I., hovrättsråd.
Sekreterare:
Hermanson, K. G., hovrättsfiskal.
Biträdande sekreterare:
Rundquist, G. J. A., departementssekreterare.
Lokal: Storkyrkobrinken 7 n. b., Stockholm C; tel. 11 42 17.
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
278
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet E: 50
48. Översyn av väckelsetidens melodier till i psalmboken upptagna sånger
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 januari 1965 för
att verkställa den av kyrkomötet i skrivelse den 1 oktober 1963, nr 19, begärda
översynen av väckelsetidens melodier till i psalmboken upptagna
sånger:
Weman, N. H. P., f. d. domkyrkoorganist; ordförande;
Göransson, Harald, musikdirektör;
Åberg, J. H., organist.
Lokal: Götavägen 1, Uppsala; tel. 018/13 44 79.
Kommittén har hållit ett konstituerande sammanträde våren 1965. Sedan
dess har ordföranden och ledamöterna var för sig bearbetat materialet,
som omfattar ett 30-tal aktuella melodier.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
49. Sakkunniga för översyn av den till evangelieboken hörande »En liten
bönbok»
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 januari 1965 för
att inom ecklesiastikdepartementet biträda med den i kyrkomötets skrivelse
av den 4 oktober 1963, nr 42, avsedda översynen av »En liten bönbok»:
Hildebrand, K.-G. H., professor; ordförande;
Hallqvist, Britt G., författarinna;
Holte, K. R., docent.
Lokal: Norrlandsgatan 28, Uppsala; tel. 018/13 67 85 eller Ekonomiskhistoriska
institutionen, S:t Olofsgatan 10 A, Uppsala; tel. 018/14 42 10
(ordföranden).
Kommittén har hittills arbetat som en studiegrupp med informella kontakter
mellan medlemmarna. Det första sammanträdet i egentlig mening
har hållits i november månad.
Utredningens arbete beräknas fortskrida under år 1966.
50. Sakkunniga för utredning rörande fideikommisset Skoklosters kulturvärden
Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 januari 1965 för
att undersöka om staten bör medverka till att fideikommisset Skoklosters
kulturvärden bevaras för framtiden och i så fall på vilket sätt detta bör
ske och de till fideikommisset hörande samlingarnas vård tryggas (se Postocli
Inrikes tidn. den 23 februari 1965):
Hagander, J., f. d. överståthållare; ordförande;
Fjellander, N. E. B., expeditionschef;
279
£: 50
Riksdagsberättelsen år 1966
Nordenfalk, C. A. J., professor, överintendent.
Experter (fr. o. m. den 1 september 1965):
Andrén, E., förste intendent;
Dalen, S., konservator;
Harryan, Karin, textilkonservator;
Holm, C. A., möbel snickare;
Schiller, G., konservator.
Sekreterare:
Mollstedt, S. R. B., hovrättsråd.
Lokal: St. Nygatan 2 A n. b., Stockholm C; tel. 23 66 60.
De sakkunniga har intill den 1 november 1965 hållit fyra sammanträden,
varjämte två resor företagits till Skokloster.
De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
51. Sakkunnig för överläggningar med Stockholms stad angående stadens
bidrag till kostnaderna för konstfackskolan
Tillkallad -—■ med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 januari
1957 — av chefen för ecklesiastikdepartementet den 19 mars 1965 för att
upptaga överläggningar med Stockholms stad angående stadens bidrag till
kostnaderna för konstfackskolan:
Öhman, G. B., överdirektör.
Lokal: Sandelsgatan 12 n. b., Stockholm NO; tel. 67 6916.
Det nuvarande sakkunniguppdraget avser överläggningar med Stockholms
stad angående dels utformningen av texten till det avtal som skall
ingås med staden för tiden intill utgången av juni 1966, dels frågan om
eventuell förlängning av ifrågavarande avtal efter nämnda datum jämte
sammanhängande frågor.
Sedan den sakkunnige avgett förslag till avtalstext för tiden intill den 30
juni 1966, har Kungl. Maj :t genom beslut den 30 juni 1965 för sin del godkänt
avtalet i enlighet med detta förslag.
överläggningar med staden beträffande kostnadsfördelningen för tiden
efter juni 1966 pågår.
Uppdraget beräknas bli slutfört under år 1966.
52. 1965 års musei- och utställningssakkunniga (MUS 65)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 mars 1965 för att
verkställa utredning rörande museiväsendet och verksamhet med riksutställningar
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 april 1965):
Holm, J. L., docent; ordförande;
Hubendick, B. L., museichef;
280
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet
Es 52
Jerdenius, K. E„ byråchef;
Lagercrantz, B. U.( stadsantikvarie;
Meyerson, K. Å. W., fil. lic., tillika huvudsekreterare;
Nordenfalk, C. A. J., professor, överintendent;
Ullberger, K., konstnär;
Westin, G. A. E., landsantikvarie.
Biträdande sekreterare:
Hjorth, J. L. S., departementssekreterare;
Hedqvist, E. H., intendent (fr. o. m. den 20 september 1965).
Lokaler: Ecklesiastikdepartementet, Fack, Stockholm 2; tel. lokalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00 (Meyerson och Hjorth); Riksutställningar,
Gumshornsgatan 61, Stockholm ö; tel. 61 83 48 (Westin), 61 87 26 (Hedqvist).
Direktiv (anförande av statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet den
26 mars 1965):
Det handlingsprogram för statens kulturpolitik som godkändes av 1961
års riksdag upptar som en av sina huvudpunkter en successiv utveckling av
sådana åtgärder som syftar till att bredda kulturmiljön och förbättra den
kulturförmedlande verksamheten. Som ett led häri ingår ett ökat stöd åt
olika kulturinstitutioner som teatrar, bibliotek, museer m. fl. Medan skilda
former för statliga stipendier och beställningar i första hand kommer de
konstnärliga producenterna till godo, innebär de nämnda åtgärderna stöd
framförallt åt distributions- och konsumentsidan. Stimulans åt denna del
av det kulturella fältet har alltmer framstått som önskvärd. Sedan länge
har härvid riksteaterverksamheten spelat en avgörande roll för kulturspridningen
på teaterns område. Den omfattande försöksverksamhet som sedan
två år bedrivs med rikskonserter har på musiklivets område fungerat på liknande
sätt.
För att åstadkomma en bättre kulturförmedling på konstens område och
det allmänt kulturhistoriska och det naturhistoriska fältet är det nödvändigt
att skapa ökade möjligheter för en större allmänhet att få kontakt med
våra museers föremålsbestånd. Vid sidan av en ökad och mer differentierad
utställningsverksamhet måste en väl planerad upplysningsverksamhet, lämpad
för skilda publikkategorier, komma till stånd. Härvid aktualiseras en ökning
och samordning av de nuvarande resurserna för de många skilda institutioner,
museer och konstbildningsorganisationer m. m., som nu bedriver
sådan verksamhet.
1948 års konstutredning redovisade i betänkandet »Konstbildning i Sverige»
(SOU 1956: 13) en omfattande kartläggning av svenskt konstliv, där
man bl. a. betonade konstmuseernas och konstbildningsorganisationernas
roll även för skolans undervisning. Utredningen stannade emellertid företrädesvis
vid allmänna önskemål om ökade insatser på det konstpedagogiska
fältet. Sedan utredningen framlades har den utåtriktade verksamheten vid
konstmuseerna och konstbildningsorganisationernas insatser i viss utsträckning
ökat tack vare förstärkningar av de statliga bidragen.
Denna utveckling av konstmuseernas och konstbildningsorganisationernas
insatser på folkbildningens och skolundervisningens område har också en
281
E: 52
Riksdagsberättelsen år 1966
viss motsvarighet inom de centrala kulturhistoriska museernas och ett flertal
av läns- och stadsmuseernas verksamhet. För länsmuseernas del har del
statliga bidraget till vissa befattningshavares löner härvid varit av betydelse.
Svårigheter föreligger likväl för museiväsendet och de olika konstbildningsinstitutionerna
att med nuvarande organisation och resurser i den omfattning
som är önskvärd ge den stora allmänheten och skoleleverna i hela
landet den service som museernas föremålsbestånd i och för sig tillåter.
Att ge vidgad kännedom om naturens och kulturens värld och att bidra
till elevernas estetiska fostran är viktiga delar av grundskolans, det nya
gymnasiets och fackskolans målsättning. De hittills föga utnyttjade föremålsbestånden
i vissa museer bör kunna spela en roll för förverkligandet av såväl
dessa mål som önskemålet om konkretion och åskådlighet i undervisningen.
Folkhögskolan, folkbildnings- och ungdomsorganisationerna har visat, att
behov och intresse föreligger för nya, aktiva studieformer, och har bl. a. utvecklat
konstbildningsverksamheten i form av utställningsturnéer samt bildoch
filmförmedling. Genom samverkan med övrig museiverksamhet bör vuxna
medborgares behov av samhälls- och kulturorientering kunna tillgodoses
ännu bättre.
De kulturhistoriska museernas utåtriktade verksamhet är avsevärt mer
begränsad än konstmuseernas. Det synes angeläget att den vidgas och att
man därvid — med hänsyn till bl. a. skolan och bildningsarbetets behov —
inriktar sig på att ofta samtidigt presentera föremål från många olika specialmuseer
och samlingar.
Beträffande föremålsbestånd, insamlings- och bevakningsområden samt
i fråga om organisation är de svenska museerna av olika karaktär. De statliga
museerna representerar dels konsten genom nationalmuseet med östasiatiska
samlingarna samt vissa slottssamlingar, dels det kulturhistoriska
materialet i vid mening genom statens historiska museum med medelhavsmuseet,
etnografiska museet och statens sjöhistoriska museum, dels slutligen
det biologiska och geofysiska materialet genom naturhistoriska riksmuseet.
Med bidrag av staten drivs flera kulturhistoriska museer, nämligen
stiftelserna Nordiska museet och Kulturhistoriska föreningens för södra
Sverige museum i Lund. Kommunala kulturhistoriska museer och konstmuseer
finns bl. a. i Göteborg (även naturhistoriskt museum), Stockholm,
Malmö, Norrköping och Eskilstuna. De i allmänhet föreningsägda, företrädesvis
med kommunala medel drivna länsmuseerna har såväl kulturhistoriskt
föremålsmaterial som konstavdelningar.
Den hittills i blygsam skala bedrivna riksbetonade utställningsverksamlieten
— antingen denna skett genom konstbildningsorganisationernas eller
något enstaka museums vandringsutställningsverksamhet —■ har fått utnyttja
lokaler av den mest skiftande kvalitet alltifrån moderna, rationellt utrustade
utställningsutrymmen i nyuppförda länsmuseer eller nybyggda
konsthallar till för utställningsändamål föga lämpade utrymmen i äldre samlingslokaler
av skilda slag eller i skolor med skiftande resurser att bereda
plats för utställningar. På många håll i landet tas i dag kommunala initiativ
för att förbättra situationen i fråga om lokaler för bl. a. utställningsändamål.
Under senare tid har diskussionen kring utställningsproblemen och
därmed sammanhängande lokalfrågor ofta berört möjligheterna att ordna
utställningslokaler som är centralt belägna i tätorterna inom byggnadskom
-
282
E: 52
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet
plex, som fått beteckningen »kulturhus» och dit man avser att koncentrera
olika slag av kulturell verksamhet såsom konserter, sceniska manifestationer,
filmförevisningar in. m.
Frågan om utställningslokalerna och dessas utnyttjande hör intimt samman
med möjligheterna för vårt lands målare, skulptörer in. fl. att nå kontakt
med allmänheten. Genom konstbildningsorganisationernas, museernas,
framförallt länsmuseernas, och de lokala konstföreningarnas verksamhet
har bättre möjligheter skapats för konstnärer att offentligt presentera
och försälja sina verk. Även om dessa organisationer ofta kunnat erbjuda
utställarna rimligare villkor än den privata konsthandeln samt kunnat ge
allmänheten utanför de största städerna en möjlighet att se och förvärva god
konst, är möjligheterna att förverkliga dessa önskemål alltför begränsade
med nuvarande organisationsformer. Detta har bl. a. framhållits i en motion
till 1964 års riksdag (II: 289) angående inrättande av en statlig riksbyrå
för konstutställningsverksamheten. Motionärerna har angett en lösning
som till sina huvuddelar sammanfaller med en väsentlig sida av den försöksverksamhet
som jag i det följande vill föreslå.
De problem som sammanhänger med olika åtgärder dels för anordnande
av en för allmänheten, skolan och det fria och frivilliga folkbildningsarbetet
allsidig utställningsverksamhet, dels för en decentraliserad utställningsverksamhet
för att bereda konstnärerna utställnings- och försäljningsmöjligheter
är av synnerligen stor räckvidd och bör ingående undersökas ur
olika aspekter. Jag finner det därför erforderligt att särskilda sakkunniga
tillkallas för det utredningsarbete som bör föregå ställningstaganden i dessa
frågor.
Jag finner det härvid angeläget, att parallellt med utredningsarbetet och
till stöd för detta en försöksverksamhet bedrivs med utställningar på riksplanet.
Jag förutsätter därvid att de tre konstbildningsorganisationerna,
Rikförbundet för bildande konst, Folkrörelsernas konstfrämjande och Föreningen
konst i skolan kommer att inordnas i denna verksamhet.
Härigenom bör verksamheten i vad avser utställning av konst redan från
början få möjligheter att nå ut till olika delar av landet. Verksamheten bör
bedrivas i samarbete med konstnärernas sammanslutningar och med landets
konstföreningar. Den för skolan avsedda utställningsverksamheten bör bedrivas
i samråd med skolöverstyrelsen.
I fråga om den del av utställningsverksamheten som avser förmedling av
konst och konstupplevelser bör utredningsarbetet ta sikte på att närmare
klarlägga de arbetsformer som kan vara mest lämpliga för att stimulera
konstintresset. Av grundläggande betydelse är härvid att de utövande konstnärerna
får möjlighet till alt marknadsföra sina alster till en så bred allmänhet
som möjligt. Utredningen bör i detta syfte närmare undersöka de
nuvarande förhållandena på området, skapa överblick över utställningsverksamheten,
inventera beståndet av utställningslokaler och kartlägga konstföreningarnas
verksamhet som förmedlare av konst. Mot bakgrund av undersökningen
bör de sakkunniga överväga om en riksutställningsbyrå bör
inrättas och hur en sådan tillsammans med eventuellt andra åtgärder skall
kunna verka för alt ge hela landets befolkning bättre möjligheter att se och
förvärva konst. De sakkunniga bör därvid överväga möjligheterna för administrativ
samverkan med riksteatern och statens försöksverksamhet med
likskonserter.
En utställningsverksamhet som den här avsedda ställer vissa särskilda krav
283
E: 52
Riksdagsberättelsen år 1966
på museiväsendet i dess helhet. De sakkunniga bör därför undersöka konsekvenserna
härav för de nuvarande museernas organisation och verksamhet
liksom för landsantikvariernas ställning och verksamhet, i sistnämnda avseende
särskilt med hänsyn till frågan huruvida deras uppgifter inom den
museala sektorn bör skiljas från de kulturminnesvårdande uppgifterna.
Härvid kommer frågor rörande museernas lokalresurser samt fördelningen
av utrymmen för magasin och studiesamlingar liksom för permanenta och
tillfälliga utställningar in i bilden. Likaledes bör de sakkunniga överväga
möjligheterna för eu rationalisering av verksamheten vid museernas konserveringsavdelningar
och tekniska avdelningar samt i övrigt föreslå åtgärder
för att effektivisera museiväsendet i dess helhet.
Av vikt är slutligen att undersöka hur en intimare samverkan skall kunna
ske mellan de statliga museerna och de föreningsägda och kommunala
museerna.
För närvarande är möjligheterna ofta begränsade att för en mer omfattande
vandringsutställningsverksamhet disponera museernas föremålsbestånd.
Jag har därför för avsikt att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj :t
att museernas föremål utan hinder av de begränsningar som för närvarande
finns skall kunna utnyttjas i den här avsedda riksutställningsverksamheten.
Om så visar sig lämpligt bör de sakkunniga redovisa sina resultat successivt.
De sakkunniga bör under tiden för utredningsarbetet leda den försöksvis
bedrivna ulställningsverksamheten enligt av Kungl, Maj :t efter förslag
av de sakkunniga utfärdade bestämmelser.
De sakkunniga har under tiden maj—oktober 1965 hållit sex sammanträden.
Planläggningen för en försöksverksamhet med riksutställningar av konst
samt kultur- och naturhistoriska föremål har pågått alltsedan utredningsarbetets
början. Från den 1 september 1965 finns ett av de sakkunniga för
ändamålet inrättat kansli (statens försöksverksamhet med riksutställningar)
under ledning av ledamoten Westin.
De sakkunniga har avgett tio remissyttranden.
Utredningsarbetet kommer att fortgå under år 1966.
53. Utredning rörande utbildning av lärare för blind- och dövskolväsendet
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 23 april 1965 för att utreda
frågan om utbildning av lärare för blind- och dövskolväsendet:
Lundström, Karin, undervisningsråd; ordförande;
Andersson, T., blindlärare;
Bengtson, S. Ch., rektor, tillika sekreterare;
Madebrink, Rut, studierektor;
Olsson, Gunnel, folkskollärare, led. av II kamm.;
Ström, Märta, speciallärare.
Lokal: Svartmangatan 9, 3 tr., Stockholm C; tel. 22 70 00 (ordföranden),
10 73 32 (sekreteraren).
284
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet Es 54
Direktiv (kungl. brev den 23 april 1965):
utreda frågan om utbildning av lärare för blind- och dövskolväsendet.
De sakkunniga skola vid utarbetandet av sina förslag rörande utbildningens
utformning och organisation särskilt beakta frågan om samordning
av ifrågavarande utbildning med utbildningen av speciallärare.
Utredningsarbetet skall bedrivas så att förslag i ämnet kan föreläggas
1966 års riksdag.
Genom beslut den 26 juli 1965 utvidgade Kungl. Maj:t utredningsuppdraget
att jämväl pröva frågan om en för de nordiska länderna gemensam
utbildning av blind- och dövlärare:
Med anledning av en av Nordiska kulturkommissionens sektion II gjord
framställning uppdrager Kungl. Maj :t åt de sakkunniga för utredning av
frågan om utbildning av lärare för blind- och dövskolväsendet att pröva
frågan om en för de nordiska länderna gemensam utbildning av blind- och
dövlärare samt att därvid samråda med de särskilda experter, vilka utses
av regeringarna i Danmark, Finland, Island och Norge.
Utredningen har under tiden juni—oktober 1965 hållit åtta sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
54. 1965 års musikutbildningskommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 24 september 1965
för att utreda vissa utbildningsfrågor på musikområdet m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 5 oktober 1965):
Lindholm, P. S., f. d. statsråd, led. av II kamm.; ordförande;
Carlberg, B. A., professor, rektor för musikhögskolan;
Engström, B. O., skolkonsulent;
Hären, Y. O. H., rektor;
Wallner, B., lektor.
Sekreterare:
Lundh, C. G., fil. mag.
Biträdande sekreterare:
Ziemelis, Sarmite, kanslisekreterare.
Lokal: Svartmangatan 9, 3 tr., Stockholm C; tel. 20 87 69 (bitr. sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet den
24 september 1965):
En inom ecklesiastikdepartementet tillsatt expertgrupp har redovisat
sitt arbete i en promemoria, »Den högre musikutbildningen. En skissering
av dess framtida utformning» (Stencil E 1964: 5).
285
E: 54
Riksdagsberättelsen år 1966
Vid remissbehandlingen av expertgruppens promemoria har förslagen i
huvudsak bedömts vara lämpliga att läggas till grund såväl för vissa provisoriska
omedelbara åtgärder som en mera definitiv lösning av den högre
musikutbildningens utformning. Samtidigt har emellertid hehovet av kompletterande
utredningar framhållits.
I 1965 års statsverksproposition (bil. 10, s. 545 o. 546) gav jag uttryck
för den meningen att de kompletterande utredningar som erfordras för ett
slutligt ställningstagande bl. a. till de i expertgruppens promemoria framförda
förslagen i fråga om musikutbildningen snarast borde igångsättas.
För detta utredningsarbete anser jag att särskilda sakkunniga bör tillkallas
med uppgift att framlägga förslag som kan bilda underlag för en slutlig
prövning av hela utbildningskomplexet på musikområdet.
De uppgifter som bör innefattas i sakkunniguppdraget kan i sina huvuddrag
sammanfattas sålunda. De sakkunniga bör ingående granska främst
det praktiskt-musikaliska och musikteoretiska innehållet i första hand i de
olika former av musikutbildning, som förekommer vid musikhögskolan.
Genom prognoser beträffande utbildningsbehovet bör de sakkunniga bilda
sig en uppfattning om utbildningens dimensionering och framlägga förslag
beträffande den utbildningsorganisation, som erfordras för att utbildningsbehovet
skall kunna tillgodoses. De sakkunniga bör slutligen utreda de organisatoriska
och kostnadsmässiga konsekvenserna för utbildningsinstitutionernas
del ay de förändringar i utbildningen och den utbyggnad av utbildningskapaciteten,
som förslagen föranleder.
Vad först gäller utbildningsformerna vill jag erinra om att musikhögskolan
enligt nu gällande reglemente den 22 november 1940 (nr 960)
har till uppgift att bibringa sina elever konstnärlig utbildning i musik samt
att examinera dem, som önskar vinna behörighet för anställning såsom
kyrkomusiker, musiklärare vid statlig eller kommunal skola, militär musikdirektör
eller musikunderofficer. Sedan år 1949 har musikhögskolan medgivits
rätt att försöksvis anordna undervisning och examination av sångoch
instrumentalpedagoger samt pedagoger i ämnen av musikteoretisk art.
Särskild utbildning av musikledare har fr. o. m. höstterminen 1958 försöksvis
anordnats vid högskolan.
Granskningen av utbildningsinnehållet skall ge möjlighet att bedöma om
utbildningen i dess olika former fyller de konstnärliga och yrkesmässiga
krav som ställs på olika kategorier av musikutbildade. De sakkunniga bör
på grundval av denna granskning ange på vilka punkter förändringar erfordras
i fråga om utbildningens inriktning och kvalitet. Samtidigt bör de
sakkunniga uppmärksamma vad som nu gäller beträffande studietidens
längd och vilka åtgärder som kan vidtagas beträffande studieförhållandena
för att om möjligt förkorta studietiden och under alla förhållanden effektivisera
utbildningen.
Följande bör gälla som utgångspunkt för de sakkunnigas arbete, när det
gäller den vid musikhögskolan bedrivna konstnärliga utbildningen i musik
och som avser sång- och instrumentalistutbildning samt utbildning av dirigenter
och tonsättare.
I expertgruppens promemoria framläggs vissa förslag beträffande instrumentalistutbildningen,
som främst innebär nya möjligheter till samordning
mellan solist- och pedagogutbildning samt mellan solist- och orkestermusikerutbildning.
De sakkunniga bör i sitt utredningsarbete i denna del utgå
286
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet E: 54
från expertgruppens förslag och ange i vilka ämnen och på vilket sätt sådana
samordnade utbildningsmöjligheter kan och bör åstadkommas.
I årets statsverksproposition (bil. 10, s. 547) har jag behandlat frågan
om orkestermusikerutbildningen och föreslagit att medel ställs till förfogande
för att inrätta en orkesterskola vid musikhögskolan i enlighet med ett
av Musikaliska akademien framlagt förslag. Mot bakgrunden av det utredningsarbete
som i övrigt ankommer på de sakkunniga bör det ingå i deras
uppdrag att framlägga förslag till slutlig utformning av denna utbildnings
innehåll, organisation och förläggning.
De sakkunniga bör vidare dels beakta de förslag som framlagts i expertgruppens
promemoria rörande dirigentutbildningen, dels ta del av och bedöma
de önskemål rörande förändring av denna utbildning som kan framkomma
i annat sammanhang.
I expertgruppens promemoria påpekas de bristande möjligheter till specialstudier,
som hittills förelegat vid musikhögskolan. Frågan om omfattningen
och organisationen av dessa specialstudier bör ingående övervägas
av de sakkunniga. I detta sammanhang bör erinras om de kompetenskurser
för musikcirkelledare och lärare engagerade inom den kommunala musikbildningsverksamheten,
som anordnats första gången under innevarande
budgetår på statliga medel.
Utbildningen av musikdramatiska artister (musikhögskolans operaklass)
bör ej behandlas av de sakkunniga då utredning beträffande denna utbildning
pågår genom särskilda inom ecklesiastikdepartementet tillkallade experter.
En annan uppgift för de sakkunniga bör avse utbildningen av musiklärare
och musikpedagoger. I expertgruppens promemoria har föreslagits en ny
typ av musiklärarutbildning, inriktad på tjänster som lärare i första hand i
gymnasiet i musik, musikhistoria samt ett läroämne. Därjämte föreslås en
ändra kategori musiklärare, för vilka utbildningen tänkes sammansatt av
olika komponenter i den nuvarande musiklärarutbildningen och i den i
musikledarutredningens betänkande (»Lärare och handledare för det fria
och frivilliga musikbildningsarbetet»; SOU 1962:51) föreslagna musikinstruktörsutbildningen.
Därmed åsyftas således alt få till stånd en integrerad
utbildning, som kan leda till tjänster både inom det allmänna skolväsendet
och inom kommunernas och studieförbundens musikbildningsverksamhet.
Beträffande den förstnämnda lärarkategorien berör förslaget en fråga
som ingår i lärarutbildningssakkunnigas uppdrag att pröva, nämligen frågan
om en tjänstetyp omfattande undervisning i såväl övningsämne som
läroämne. De sakkunniga bör därför när det gäller musiklärarutbildningen
avvakta ytterligare direktiv. Det synes dock lämpligt att de oberoende härav
fortsätter arbetet på den i expertgruppens promemoria ingående översiktliga
redovisningen av de undervisningsformer och musikaliska aktiviteter,
som förekommer inom skolväsendet och andra sektorer av det musikpedagogiska
fältet. En närmare precisering av de pedagogiska uppgifterna
bör sedermera kunna läggas till grund för en bedömning av vilken lärarutbildning
som kan anses lämplig och behövlig. Jag vill i sammanhanget
även erinra om att frågan om ämnet musikforskning för närvarande uti eds
inom universitetskanslersämbetet.
Jag behandlar de s. k. musikpedagogerna i detta sammanhang eftersom
287
E: 54
Riksdagsberättelsen år 1966
de har uppgifter delvis på samma arbetsfält som musiklärarna och i viss
mån kompletterar dessa. I likhet med vad som framhålles i expertgruppens
promemoria anser jag, att musikpedagogutbildningen, d. v. s. den utbildning
av speciallärare, som enligt vad som tidigare nämnts hittills bedrivits som
försöksverksamhet, bör vara en fast utbildningsform och leda fram till
examen samt utvidgas till att omfatta flera ämnen än nu. De sakkunniga
bör arbeta vidare på grundval av det förslag och de synpunkter som framförts
av expertgruppen.
I fråga om den högre kyrkomusikaliska utbildningen innehåller expertgruppens
promemoria vissa synpunkter på anknytningen mellan denna utbildning
och musiklärarutbildningen samt möjligheterna att få till stånd
andra kombinationsmöjligheter. Musikaliska akademien har i sitt remissyttrande
över promemorian anfört att ett genomförande av förslagen i denna
del skulle i olika avseenden helt förändra arbetsförhållandena för de
kyrkomusiker, som avlagt högre kyrkomusikaliska examina. Därjämte
skulle krävas en radikal omarbetning av nu gällande kyrkomusikerstadga.
Frågan om kyrkomusikerutbildningen har behandlats av 1963 års kyrkomöte,
som anhållit (kskr 1963:36) om vissa åtgärder för att utöka utbildningskapaciteten
och förbättra utbildningsmöjligheterna för olika kategorier
av kyrkomusiker. De remissinstanser som yttrat sig över kyrkomötets
framställning är eniga om att åtgärder erfordras på detta utbildningsområde.
Jag anser det angeläget att få en översyn av utbildningsförhållandena för
all kyrkomusikalisk verksamhet. Med hänsyn till det samband som föreligger
mellan de olika formerna av kyrkomusikalisk utbildning anser jag
det inte lämpligt att de sakkunniga begränsar sig till att pröva frågor som
enbart sammanhänger med de högre kyrkomusikaliska examina. Enär de
sakkunnigas arbete härvid torde komma att beröra bl. a. organisationen av
den kyrkomusikaliska verksamheten, bör de sakkunniga i dessa frågor samråda
med den enligt Kungl. Maj :ts beslut den 1 november 1963 tillkallade
sakkunnige för översyn av kyrkomusikerstadgan.
Till ledning för de sakkunnigas arbete med att söka bestämma utbildningsbehovet
vill jag framhålla följande. Utbildningsbehovet bör så
långt möjligt grundas på bedömningar av arbetsmarknadens utveckling. Beträffande
kapaciteten av den konstnärliga utbildningen i musik bör de sakkunniga
beakta den utveckling som kan förväntas på musiklivets område
bl. a. genom rikskonsertverksamheten. I fråga om de kvantitativa aspekterna
på utbildningen av musiklärare för skolans behov har vissa uttalanden
gjorts i prop. nr 1965: 79 angående vissa frågor rörande lärarutbildning.
Där hänvisas till den av arbetsmarknadsstyrelsen senast framlagda prognosen
rörande lärare i övningsämnen, vilken även avser musiklärare. Även
om prognosen måste tolkas med försiktighet —- beroende på svårigheterna
att bedöma hur eleverna i grundskolan, fackskolan och gymnasiet kommer
att välja ämnen och utbildningsvägar — råder, enligt vad som framhålles
i propositionen, knappast någon tvekan om att ubildningen av musiklärare
är klart underdimensionerad. Behovet av ledare, lärare och instruktörer för
studieförbundens och kommunernas musikbildningsverksamhet har beräknats
av musiklcdarutredningen. De sakkunniga bör närmare pröva de
sålunda tillgängliga beräkningarna av utbildningsbehovet för olika former
av musikpedagogisk verksamhet samt undersöka förutsättningarna för att
få till stånd en erforderlig kapacitetsökning. De sakkunniga bör i detta sam
-
288
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet E: 54
manhang räkna med möjligheterna att utnyttja olika kategorier av musikutbildade
för musikpedagogiska uppgifter både inom och utom skolan.
I de sakkunnigas arbete bör även ingå att pröva vissa frågor rörande u tbildningsorganisationen.
De sakkunniga bör eftersträva att i första
hand förlägga utbildningen till redan befintliga utbildningsanstalter.
Vid bedömningen av utbildningsanstalternas uppgifter och storlek bör de
sakkunniga räkna med att undervisningen vid musikhögskolan bör vara
så differentierad att alla eller i varje fall flertalet av de av de sakkunniga
föreslagna formerna av musikutbildning, i den omfattning som lokalförhållandena
medger, kan äga rum vid högskolan. De sakkunniga bör emellertid
samtidigt undersöka förutsättningarna för att förlägga sådan utbildning,
som nu endast försiggår vid musikhögskolan, till andra musikutbildningsanstalter.
Detta gäller t. ex. musikerunderofficersutbildningen. Frågan
om förläggningen av denna utbildning bör prövas i samråd med vederbörande
militära myndigheter och organisationsnämnden för militärmusiken.
Mer specialiserade utbildningsformer med ett fåtal studerande bör förläggas
till musikhögskolan, om kostnadsmässiga skäl inte talar för en förläggning
av denna utbildning till någon annan utbildningsanstalt.
Formerna för inordnande av andra utbildningsanstalter än musikhögskolan
i utbildningsorganisationen bör undersökas av de sakkunniga. I fråga
om musikkonservatorierna i Göteborg och Malmö bör frågan om förstatligande
av verksamheten prövas. De sakkunniga bör med utgångspunkt
från skolöverstyrelsens förslag i anslagsframställningarna för budgetåret
1965/66 rörande Folkliga musikskolan i Ingesund och musiklinjen
vid Framnäs folkhögskola närmare överväga dessa skolors uppgifter inom
musikutbildningen samt föreslå därav betingade åtgärder rörande skolornas
organisation.
I de sakkunnigas uppdrag bör även ingå att i samråd med statskontoret
göra en översyn av musikhögskolans organisation. Organisationsutredningen
bör även omfatta Musikaliska akademiens centrala administration och
dess bibliotek. De sakkunniga bör precisera personalbehovet samt föreslå
karaktär och anställningsform för de tjänster och befattningar som erfordras
vid de olika enheterna.
En motsvarande organisatorisk översyn bör göras av de övriga utbildningsanstalter,
som enligt de sakkunnigas förslag bör ingå i utbildningsorganisationen.
De sakkunniga bör även pröva lokal- och utrustningsfrågor
för dessa institutioner. Beträffande lokalfrågor bör arbetet bedrivas i samråd
med byggnadsstyrelsen.
De sakkunniga bör beräkna kostnaderna för den föreslagna utbildningsorganisationen
och därvid ange den successiva utgiftsförändringen under de
budgetår omorganisationen föreslås ske. De bör vidare utarbeta förslag till
författningar eller författningsändringar samt till de föreskrifter i övrigt,
som aktualiseras genom utredningsarbetet.
Utredningsarbetet har påbörjats.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1966.
10 Ii i him g till riksdagens protokoll 1.966''. I samt.
KiksdaRsbcrättelsen
289
E: 55
Riksdagsberättelsen år 1966
55. Sakkunniga för utredning av frågan om utbildning och fortbildning av
folkhögskolans lärare
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 29 oktober 1965 för att verkställa
utredning av frågan om utbildning och fortbildning av folkhögskolans
lärare:
Sönnerlind, A. S., skolråd; ordförande;
Friman, A. H., rektor;
Marklund, O. S. A., undervisningsråd;
Svensson, Nils-Erik, undervisningsråd;
Vestlund, A. G., folkhögskolinspektör.
Sekreterare:
Mattsson, S.-O., lärare vid Landsorganisationens folkhögskola.
Lokal: Svartmangatan 9, 3 tr., Stockholm C; tel. 11 80 02, el. 0764/226 72
(sekreteraren).
Utredningsarbetet har påbörjats.
56. Kompetensutredningen (KU)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 oktober 1965 för
att verkställa utredning rörande gymnasie- och fackskolutbildningens kompetensvärde
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 20 november 1965):
Orring, J. A., överdirektör; ordförande;
Andersson, Rosa V., översköterska, led. av II kamm.;
Berg, C. G. H., byråchef;
Gustavsson, B. T., ombudsman, led. av I kamm.;
Larsson, Harald, skogsinspektor, led. av II kamm.;
Mundebo, K. A. I., byrådirektör, led. av II kamm.;
Neymark, N. G. E., byråchef;
Sandberg, A. B., lönedirektör;
Wallmark, G. S., intendent, led. av I kamm.
Lokal: Skolöverstyrelsen, Fack, Stockholm 22; tel. växel lokalsamt.
22 70 00; rikssamt. 22 41 20.
Direktiv (anförande av statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet den
8 oktober 1965):
1. Kompetensfrågor av skilda slag har i samband med bl. a. de senare
årens reformer inom utbildningsväsendet ägnats betydande uppmärksamhet.
1.1. Frågan om kompetensvärdet av grundskolans utbildning behandlades
i prop. 1962:54 angående reformering av den obligatoriska skolan m. m.
(s. 294) med utgångspunkt i de principiella synpunkter och förslag som
framförts av 1957 års skolberedning. I mars 1962 uppdrog Kungl. Maj :t åt
skolöverstyrelsen att — efter översyn, i erforderligt samråd med andra ämbetsverk,
av gällande bestämmelser om inträdesfordringar för olika utbild
-
290
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet t-: 56
ningsvägar och om meritvärdering —- avge de förslag på området, som översynen
kunde föranleda.
Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 10 mars 1965 redovisat sina överväganden
och lagt fram förslag till bestämmelser i ämnet.
1.2. I prop. 1964: 50 angående reform av universitetens och högskolornas
organisation och förvaltning (s. 156) berördes vissa frågor angående behörighet
och meritvärdering vid intagning till akademiska läroanstalter. Vid
behandlingen härav förklarade jag mig ämna pröva frågan om en översyn
i syfte att göra bestämmelserna rörande meritvärderingsgrunderna för urvalet
bland de sökande till spärrade utbildningslinjer mera enhetliga. Vidare
berördes frågan om intagningen av studerande till de ämnen inom lilosofisk
fakultet, i vilka viss intagningsspärr erfordras. Reglering av inlagningsförfarandet
har sedermera skett i 81 och 82 §§ universitetsstadgan
den 4 juni 1964 (nr 461).
Vissa med sistnämnda förhållanden sammanhängande frågor utreds f. n.
inom universitetskanslersämbetet. Denna utredning syftar till att förteckna
de ämnen inom filosofisk fakultet i vilka intagningsspärr f. n. förekommer
samt avge förslag till dels erforderliga föreskrifter om intagning till studier
i spärrade ämnen vid sådan fakultet, dels fördelningen mellan central och
lokal administrativ myndighet av ansvaret för intagningen.
I detta sammanhang kan slutligen nämnas att ett av universitetskanslersämbetet
avgivet förslag om slopande av kravet på realexamenskunskaper i
ett tredje främmande språk som villkor för inskrivning vid vissa fakulteter
bifallits av Kungl. Maj :t genom kungörelsen den 15 juni 1965 (nr 463) om
behörighet att inskrivas som studerande vid universiteten och vissa högskolor.
1.3. I prop. 1964: 171 angående reformering av de gymnasiala skolorna
m. m. (s. 430) uppmärksammades flera därmed sammanhängande kompetensfrågor.
Jag gjorde i propositionen vissa uttalanden om principerna för
intagning till de gymnasiala skolorna och i anslutning till dessa har Kungl.
Maj :t på min föredragning den 22 januari 1965 uppdragit åt skolöverstyrelsen
att utfärda närmare föreskrifter i ämnet. Överstyrelsens i det föregående
(jfr 1.1) nämnda förslag rörande kompetensvärdet av grundskolans utbildning
ansluter sig när det gäller intagningen till gymnasial utbildning till
riktlinjer som angavs i propositionen.
I det följande tar jag främst upp frågor som sammanhänger med gymnasie-
och fackskoleutbildningens kompetensvärde. Dessa frågor är som jag
framhöll i prop. 1964: 171 både var för sig mycket komplicerade och därtill
på olika sätt invävda i varandra. Skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen
och överstyrelsen för yrkesutbildning framlade i skrivelse den 1 november
1962 bl. a. förslag om inrättande av ett permanent statligt organ, ett
kompetensråd, för samordning av uppgifterna på kompetensområdet. Gymnasieutredningen
framhöll behovet av detta råd eller eu motsvarande institution.
I nyssnämnda proposition uttalade jag att ett dylikt organ enligt min
mening inte var någon lämplig anordning och ansåg det mest ändamålsenligt
att hela det komplicerade problemkomplex, som kompetensfrågorna för
gymnasiet och fackskolan utgjorde, bleve föremål för cn samlad utredning.
1.4. Det utredningsarbete som enligt vad jag förut anfört bedömts vara
påkallat beträffande gymnasiets och fackskolans kompetensvärde samt intagningsnormer
och meritvärderingsnormer i fråga om universitet och högskolor
synes nu böra komma till stånd genom särskilda sakkunniga.
291
E: 56
Riksdugsbercittclsen år 1966
Dessas huvuduppgift kan i korthet sägas bli att överväga och framlägga
förslag dels om och i vilken mån statligt reglerad utbildning bör anknytas
till gymnasium och fackskola, dels hur bestämmelserna för intagning till
sådan utbildning bör utformas. Med utbildning avser jag, både bär och i det
följande, inte bara sådan utbildning, som bedrivs vid läroanstalter av olika
slag, utan även sådan utbildning hos anställningsmyndighet, som krävs för
fortsatt anställning hos myndigheten.
2. Som utgångspunkter för de sakkunnigas arbete vill jag ange vissa
principiella riktlinjer. I sina huvuddrag återfinns dessa i prop. 1964: 171
och föranledde ingen erinran vid riksdagsbehandlingen (Säll 1 höstsessionen,
rskr 407).
En fundamental regel då det gäller att uppställa behörighetsvillkor för
en viss utbildning i form av krav på förutbildning bör vara att dessa villkor
grundas på vad som är sakligt motiverat med hänsyn till den fortsatta
verksamheten. Tendenser att låta prestigesynpunkter eller andra ovidkommande
omständigheter påverka utformningen av behörighetsvillkor måste
självfallet motverkas. I en tid med stark satsning på utbildning även utöver
den obligatoriska kan emellertid utvecklingen successivt leda till att
den reella förutbildningsnivån bland de sökande till en viss utbildning eller
karriär kommer att så småningom ligga över den formellt uppställda nivån.
Det kan då i vissa fall vara ändamålsenligt att utnyttja detta förhållande
genom att revidera utbildningsplanerna så att det förändrade rekryteringsläget
effektivt utnyttjas. Detta kan sedan i sin tur föranleda omprövning
av behörighetsvillkoren. Självfallet får en sådan omprövning inte genomföras
i oreglerade former. I fråga om det offentliga utbildningsväsendet
måste sålunda beslut fattas av de ansvariga myndigheterna. Jag vill starkt
understryka vikten av att höjning av behörighetskrav måste ske med stor
återhållsamhet. Resultatet kan annars bli att man utestänger sökande som
inte fått den högre förutbildningen men eljest har goda, kanske i vissa fall
bättre förutsättningar än övriga sökande för den tilltänka utbildningen
eller karriären.
I anslutning till det sist nämnda vill jag vidare framhålla att det i själva
verket oftast är angeläget att till en utbildningsväg kunna rekrytera personer
med varierande förutbildning och erfarenheter i fråga om såväl nivå som
inriktning. På många områden i samhället är det sålunda värdefullt om de
som verkar där har en skiftande erfarenhetsbakgrund. En viktig förutsättning
för att utbildningsväsendet skall fungera rationellt är att behörighetsreglerna
inte präglas av ett snävt betraktelsesätt. Möjligheter måste sålunda
finnas för att på olika vägar meritera sig för en viss utbildning eller ett
visst yrke.
De riktlinjer jag nyss angett för kompetensfrågornas prövning kan tekniskt
sett försvåra en lösning, men detta får inte hindra att de sakkunniga
vid sin prövning av behörighetsvillkor och meritvärdering utgår från dessa
riktlinjer. Intagningsbestämmelserna måste sålunda utformas så att personer
som sakligt sett är väl meriterade för eu viss utbildning får reella möjligheter
att komma i fråga oavsett på vilket sätt de förvärvat sina kunskaper,
färdigheter och förutsättningar i övrigt.
Jag vill kraftigt understryka, att den här skisserade övergången från nuvarande
system till ett system med byggt på de reella studieförutsättningarna
inte får innebära någon sänkning av kvalitetskravet. En dylik sänkning
skulle kunna leda till förlängda eller, i växande grad. icke fullföljda studier.
292
E: 56
Kommittéer: Ecklesiastik departement et
I eu tid då samhällets resurser ansträngs till det yttersta för att genomföra
utbildningsväsendets expansion är detta en utveckling som inte kan accepteras.
För att bland ett större antal sökanden med tillräckliga förkunskaper i
möjligaste mån kunna välja ut dem som har de bästa förutsättningarna att
genomföra studiegången, är det angeläget att tillskapa ett urvalssystem som
också tar hänsyn till sådana egenskaper bos den sökande, vilka inte kan
dokumenteras i form av betyg o. d.
De angivna riktlinjerna har giltighet inom utbildningsväsendet i dess helhet.
Den nu aktuella utredningen föranleds emellertid i första hand av de
förändringar som beslutats beträffande uppbyggnaden av det gymnasiala
skolväsendet. Som tidigare nämnts skall utredningen främst ta sikte på
gymnasiet och fackskolan men därutöver bör med hänsyn till helhetssynen
på det gymnasiala skolsystemet även yrkesskolan beaktas. Kontakt med yrkesutbildningsberedningen
kan därför erfordras i vissa frågor. För den som
inte har grundutbildning utöver folkskolan eller grundskolan, men som senare
förvärvat ytterligare utbildning eller erfarenhet, bör de sakkunniga
vidare finna ett system för bedömning av behörigheten till högre studier.
3. Spörsmålen rörande fackskolans kompetensvärde får självfallet sin karaktär
av att denna skola i det stora hela är en nyskapelse. Därtill är den än
så länge kvantitativt inte särskilt omfattande och den blir inte utbyggd i
hela landet förrän i slutet av detta decennium. I den mån fackskolan ersätter
vissa utbildningslinjer inom det nuvarande skolväsendet, främst inom
yrkesskolan, vilket i viss mån är fallet i fråga om fackskolans ekonomiska
och tekniska linjer, bör det vara möjligt att vid prövningen av kompetensfrågorna
anknyta till förhållandena i fråga om dessa äldre utbildningsvägar.
Då jämförelsemöjligheter saknas — och jag vill erinra om att jag i
prop. 1964: 171 framhållit att man bör vara försiktig med långtgående jämförelser
mellan fackskolan och annan, nu existerande utbildning — blir
prövningen av kompetensfrågorna väsentligt svårare. Givetvis är det såsom
jag också framhållit i nyssnämnda proposition av betydelse att klarhet så
långt möjligt skapas beträffande fackskolans kompetensvärde. Likväl är
det ett problem som synes kunna lösas först successivt.
3. 1. Frågan om fackskolans kompetensvärde för utbildning som tillhör
grundskolans kompetensområde kommer tills vidare att lösas i och med
att ställning tas till skolöverstyrelsens i det föregående nämnda förslag.
I princip behöver de sakkunniga därför icke behandla fackskolekompetensen
i relation till nyssnämnda utbildning. Om det därvid gäller tekniska frågor
om beräkning av meritvärde av fackskolutbildningen förutsätter jag att
utredningen samråder med skolöverstyrelsen. Därutöver kan skäl tänkas
som talar för att en viss utbildning eller karriär undantas från grundskolans
kompetensområde och överförs till fackskolans. Jag vill emellertid
erinra om vad jag i föregående avsnitt framhållit om nödvändigheten av stor
försiktighet och återhållsamhet med dylika höjningar av behörighetskraven.
Om sådana över huvud taget bör komma i fråga kan det gälla endast
enstaka fall och då inom de utbildningsområden som i dag inte kräver
gymnasieutbildning men där under längre tid de sökande i mycket stor utsträckning
har sådan förutbildning.
3. 2. Man befinner sig härvidlag inom eller på gränsen till vad man brukar
kalla området för icke-akademisk, postgyinnasial fackutbildning. Som
jag framhållit i prop. 1964: 171 räknar jag med att hela detta fält i princip
293
E: 56
Riksdagsberättelsen år 1966
skall tillhöra fackskolans kompetensområde. Det bör ankomma på utredningen
att nu närmare penetrera dessa frågor men jag vill understryka att
undantag från den angivna principen kan komma i fråga endast om mycket
starka skäl kan anföras härför. I stället bör undersökas om inte bland
de postgymnasiala utbildningsvägar, som i dag kräver studentexamen eller
motsvarande såsom förutbildning, finns åtskilliga som bör kunna grundas
på fackskolekompetens. I viss mening bör detta, såsom jag strax skall återkomma
till, även gälla den akademiska postgymnasiala utbildningen.
4. Såsom en följd av reformeringen av gymnasiet måste bestämmelserna
rörande intagningen vid universitet och högskolor — liksom vid övriga postgymnasiala
utbildningsvägar — under alla förhållanden bli föremål för en
omfattande teknisk översyn. Skäl talar emellertid såsom jag anfört i prop.
1964: 171 för att därutöver vidtas åtgärder av mera principiell natur. Bl. a.
bör som jag tidigare angett en översyn ske av bestämmelserna rörande meritvärderingsgrunderna
för urvalet bland de sökande till spärrade utbildningslinjer
(jfr 1.2). Därutöver bör även principerna för anknytning mellan
de akademiska läroanstalterna och det underliggande skolväsendet i detta
sammanhang tas upp till en förutsättningslös prövning. Den senaste tidens
utveckling mot akademisk undervisning i nya former omfattande helt nya
grupper av medborgare i vårt land — jag tänker därvid bl. a. på radiokursen
i statskunskap — liksom den förändrade syn på universitetsutbildningen,
som den snabba kvantitativa expansionen medfört, gör det motiverat att ompröva
gällande formella regler för behörighet till akademiska studier. I prop.
1964: 171 har jag också antytt att detta är ett viktigt spörsmål. Jag vill vidare
erinra om att statsutskottet i ett utlåtande (SU 1965: 90) nyligen har
uttalat sig positivt beträffande åtgärder som möjliggör för personer som
inte uppfyller de formella behörighetskraven i deras nuvarande utformning
att vinna inträde vid universitet och högskolor.
4.1. Enligt gällande bestämmelser uppställs ett allmänt behörighetsvillkor
för tillträde till högre studier vilket i stort sett innebär krav på studentexamen.
Vissa motsvarande kompetenser, bl. a. handelsgymnasieexamen,
folkskollärarexamen och gymnasieingenjörsexamen ger numera också
tillträde. Jag vill dock erinra om att det först nyligen beslutats att sistnämnda
examen skall ge generell behörighet i och med att kravet på kunskaper
i ett tredje modernt språk borttagits (jfr 1.2).
I prop. 1964: 171 har jag uttalat, att jag funnit det lämpligast att tills
vidare uppställa ett allmänt behörighetskrav, som i möjligaste mån motsvarar
nuvarande krav på studentexamen. Jag förordade sålunda att den
som i fullständig lärokurs i gymnasiet erhållit ett slutbetyg från årskurs
3, vars medelvärde uppnår ett visst lägsta värde, skulle äga allmän behörighet
för tillträde till högre studier. Medelvärdet borde fastställas av
Kungl. Maj :t och tills vidare fixeras till 2,3. Förslaget framlades emellertid
i avvaktan på resultatet av en mera ingående prövning av behörighetsfrågan.
Det bör som jag nämnt ankomma på de sakkunniga att ta upp detta
spörsmål till förutsättningslös prövning.
Frågan är om en allmän behörighetsregel knuten till fullständig gymnasieutbildning
eller motsvarande behöver utformas lika kategoriskt som
hittills. Vid remissbehandlingen av gymnasieutredningens betänkande
framkom uppslag som innebar att det allmänna behörighetsvillkoret borde
överges och ersättas med för varje särskilt akademiskt ämne eller studielinje
speciella behörighetsbestämmelser.
294
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet
E: 56
Att det från ren utbildningssynpunkt är de speciella behörighetskraven
som är det väsentliga synes klart. Men även om man från strikt utbildningssynpunkt
skulle kunna nöja sig med att uppställa behörighetskrav av
denna karaktär vore detta otvivelaktigt ett mycket radikalt avsteg från den
grundsyn som hittills präglat vårt utbildningsväsen. Det allmänna behörighetskravet
i form av studentexamen eller motsvarande bör ses som ett
uttryck bl. a. för att samhället inte vill utbilda specialister inom snävt avgränsade
sektorer utan människor som har kunskaper i och förmåga att
intressera sig för frågor även utanför sitt fack. Denna grundsyn bör enligt
min mening gälla även framgent. Fortfarande bör därför i någon form finnas
ett behörighetskrav av allmän karaktär. Det bör emellertid kunna tillgodoses
på olika sätt, även genom sådana kunskaper och erfarenheter, som
inte har förvärvats i skolmässiga studier. Jämsides med det allmänna villkoret
för tillträde till högre studier kan dock även speciella krav behöva
uppställas. Jag återkommer i det följande till denna fråga.
Jag är självfallet medveten om att en ändring av behörighetsbestämmelserna
i antydd riktning kan komma att ytterligare öka trycket på det
högre utbildningsväsendet. De svårigheter som kan föreligga att tillgodose
efterfrågan på dylik utbildning får man emellertid enligt min mening inte
söka undanröja genom att av formella skäl utestänga utbildningssökande
som sakligt sett är lika behöriga som de vilka får tillträde till studier. Vid
en eventuellt erforderlig begränsning av tillströmningen måste sålunda
alla utbildningssökande bedömas på samma sakliga grunder varvid riktpunkten
skall vara att uteslutande beakta sökandenas reella förutsättningar
för de avsedda studierna.
4.2. Det blir en av de sakkunnigas viktigaste uppgifter att studera och i
detalj utarbeta förslag till lösning av behörighetsproblemet, när det gäller
tillträde till högre studier. Såväl de allmänna som de speciella behörighetskraven
måste därvid beaktas. Beträffande den sistnämnda typen av krav
måste för varje akademisk studielinje anges vilka förkunskaper som erfordras.
Beroende på de akademiska studiernas inriktning kan kravet på
förkunskaper växla i omfattning och karaktär. Generellt måste stor återhållsamhet
iakttas i fråga om dylika speciella behörighetskrav och de måste
självfallet utformas med hänsyn till den framtida strukturen hos det gymnasiala
skolsystemet, exempelvis i avseende på gymnasiets linjeindelning.
Det allmänna villkor i fråga om bredd i förutbildning eller erfarenheter
som därutöver bör uppställas bör kunna anses tillgodosett om den utbildningssökande
har en gymnasial utbildning av inte alltför speciellt slag.
Fullständig gymnasieutbildning och såvitt i dag kan bedömas även fullständig
fackskolutbildning bör därvid anses tillräcklig. Villkoret bör emellertid
kunna uppfyllas också på annat sätt. I princip bör sålunda erfarenheter
från praktisk verksamhet inom arbetsliv och organisationer och från
offentlig verksamhet m. in. kunna jämställas med fullständig gymnasial
utbildning. Det ankommer på de sakkunniga att närmare ange hur behörigheten
i dylika fall lämpligen skall dokumenteras. Jag vill särskilt understryka
att det här gäller det allmänna kravet på bredd i förkunskaper eller
erfarenheter. De speciella behörighetsvillkor som därutöver behöver uppställas
bör såvitt gäller teoretisk förutbildning uttryckas i ämnen och
kurser inom det nya gymnasiet.
Jag har tidigare (p. 2) för utbildningsväsendet i dess helhet framhållit
betydelsen av alt övergången till ett nytt system för bedömning av förkun
-
295
E: 56
Riksdagsberättelsen år 1966
skaper och andra studieförutsättningar inte får innebära någon sänkning
av kvalitetskravet. Detta är inte minst viktigt i fråga om reglerna för tillträde
till högre studier. Ett system av det slag som ovan antytts, sammansatt
av ett allmänt behörighetskrav i förening med sakligt motiverade speciella
behörighetskrav, bör enligt min mening i möjligaste mån säkerställa
att till högre studier endast sådana sökande kommer att antagas som har
förutsättningar att på ett tillfredsställande sätt tillgodogöra sig den av samhället
erbjudna undervisningen.
En ändring av bestämmelserna angående behörighet för tillträde till högre
studier på antytt sätt får emellertid en rad konsekvenser som måste undersökas
ingående.
Vissa av dessa konsekvenser sammanhänger med skolsystemets sätt att
fungera. Av väsentlig betydelse är att intagningsbestämmelser till fortsatt
utbildning i första hand grundas på slutbetygen från skolan. Jag vill sålunda
understryka, att någon övergång till inträdesprov av det slag som
prövar kunskaper in. in., vilka sedvanligen dokumenteras i slutbetyg från
avlämnande skola, inte kan komma i fråga. En annan sak är att sådana intagningsinstrument,
som kompletterar betygsvärderingen genom att klarlägga
andra kvaliteter hos envar av de sökande, kan visa sig värdefulla. Jag
vill här även återknyta till vad jag tidigare uttalat om betydelsen av ett
urvalssystem som tar hänsyn till alla relevanta studie- och yrkesförutsättningar.
Det får ankomma på de sakkunniga att pröva frågan om dylika
kompletterande intagningsinstrument och att därvid överväga hur sådana
hjälpmedel skulle kunna användas inte blott i vägledande syfte utan även
för urval bland sökande.
Även om intagningen främst grundas på skolbetygen kan en övergångtill
ett intagningssystem där tyngdpunkten förskjuts från allmänna till
mera speciella behörighetsvillkor komma att påverka undervisningssituationen
i skolan. Det måste givetvis undvikas att eleverna under skoltiden
specialiserar sig hårt på sådana ämnen och färdigheter vilka är av särskild
vikt i intagningssituationen men försummar övriga delar av utbildningen.
Det bör vara möjligt att undvika dylika konsekvenser genom eu
lämplig utformning av meritvärderingsbestämmelserna.
I detta sammanhang vill jag också erinra om att merit- och kompetensvärderingssystem
mycket ofta synes medföra inverkan på undervisning och
inre arbete i underliggande skolformer. De sakkunniga bör vid utformningen
av sina förslag till nytt system beakta nämnda förhållande.
4. 3. Vissa synpunkter av betydelse för de sakkunnigas arbete med ineritvärderingsfrågorna
har jag redan i det föregående angett. Riktpunkten
bör sålunda vara att uppnå större enkelhet och enhetlighet i bestämmelserna
än vad f. n. är fallet. Vidare bör urvalet bland behöriga sökande
grundas på betyget från skolutbildningen. De sakkunniga bör framlägga
förslag om den närmare utformningen av reglerna för rangordningen. Åtskilliga
tidigare undersökningar har sysslat med frågan om sambandet mellan
studentbetyg och framgång i högre studier. De sakkunniga bör pröva
frågan om skolbetygets prognosvärde.
I det föregående har framhållits att synen på behörighetsvillkoren i fråga
om tillträde till högre studier måste bli mindre formell än nu och att
kretsen av dem som kan få möjlighet att utnyttja sådana studier vidgas.
Även personer, som inte fått gymnasieutbildning men på andra vägar skaffat
sig de kunskaper och erfarenheter, som erfordras, bör alltså i framti
-
296
Kommittéer: Ecklesiastikdepartementet
E: 56
den ges större möjligheter än nu att vinna inträde vid universitet och högskolor.
Därmed uppkommer emellertid problemet hur urval skall ske bland
sökande när jämförelser måste göras mellan grupper med starkt avvikande
utbildningsbakgrund. De sakkunniga har här att pröva eu fråga av samma
karaktär som den skolöverstyrelsen behandlat i sina i det föregående
berörda förslag rörande urval bland sökande från olika utbildningsnivåer.
I detta sammanhang vill jag framhålla att vid bedömningen av meritvärderingsfrågor
hänsyn måste tas till att nya tekniska hjälpmedel kan komma
till ökad användning -sid intagningen.
Eu särskild fråga, som de sakkunniga bör beakta, är vilket kompetenseller
meritvärde som på olika nivåer bör tillmätas utbildning eller praktisk
erfarenhet förvärvad under värnpliktstjänstgöring och under annan militär
utbildning eller tjänstgöring.
4. 4. De synpunkter och riktlinjer jag i de föregående avsnitten redovisat
beträffande utredningens prövning av behörighets- och meritvärderingsfrågor
i anslutning till intagningen till akademisk utbildning gäller i princip
också andra intagningssituationer. De sakkunniga bör sålunda vid sitt arbete
sträva efter att kompetensreglerna för utbildningsväsendet i sin helhet
blir så enhetliga och likartade som möjligt.
ö. Utredningen omfattar ett stort och komplicerat frågekomplex, som
kommer att kräva relativt lång tid innan det fullständigt genomarbetats.
Vissa av spörsmålen är emellertid av den karaktären att en skyndsam prövning
erfordras. Detta gäller främst intagningsbestämmelser beträffande
postgymnasial utbildning. Genom det allmänna behörighetsvillkor — i form
av eii kompetenströskel —- som fastställts att tills vidare gälla har visserligen
klarlagts vilka generella möjligheter de elever, som läsaret 1966/67
börjar i det nya gymnasiet, har att efter avslutade gymnasiestudier gå vidare
exempelvis till akademiska studier. Det är emellertid angeläget att
även speciella behörighetsvillkor och meritvärderingsregler som erfordras
snarast möjligt fastställs. Det kan därvid inte uteslutas att de sakkunniga,
för att få tid till eu mer ingående prövning av hela systemet, tills vidare
får begränsa sina förslag till att avse provisoriska bestämmelser.
Beträffande andra av de i det föregående berörda frågorna måste arbetet
läggas upp mera långsiktigt. Detta torde exempelvis gälla vissa spörsmål
rörande fackskolans kompetensvärde där det kan bli nödvändigt att
avvakta de första erfarenheterna av fackskolans verksamhet.
Man får sålunda räkna med att den utredning som nu tillsätts kommer
att arbeta under förhållandevis lång tid. Härunder bör utredningen kunna
tjäna såsom ett sammanhållande organ för alla kompetensfrågor som rör
(let statligt reglerade utbildningsväsendet. Jag räknar med att utredningen
får ta del av alla viktigare principiella ärenden inom detta område och
uttala sin mening därom. Självfallet måste emellertid samtidigt arbetet
med kompetensproblem av olika slag försiggå inom skilda myndigheter.
Skolöverstyrelsens och universitetskanslersämbetets viktiga uppgifter på
detta fält har jag redan i det föregående berört.
På längre sikt måste en effektiv organisation skapas för handläggningen
av dessa ärenden inom berörda statliga myndigheter. Det bör ankomma på
utredningen att överväga även denna fråga och framlägga däiav föranledda
förslag.
Vidare måste de sakkunniga i sitt arbete beakta angelägenheten
kompetensfrågor inom det icke statligt reglerade området — inom
av att
såväl
lOt llihang till riksdagens protokoll lUtitl. 1 samt.
RikHclagsberättelsen
207
E: 56
Riksdagsberättelsen år 1966
den kommunala som den enskilda sektorn — löses så långt möjligt efter
likartade regler som inom den statliga sektorn. Kontakt bör därför tas med
företrädare för kommunal och enskild verksamhet.
Utredningsarbetet har påbörjats.
57. Sakkunnig för utredning rörande sammanförande till vissa begravningsplatser
av stoften efter i Sverige jordade tyska soldater m. fl.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 november 1965 för
att inom ecklesiastikdepartementet biträda vid handläggning av ärende rörande
sammanförande till vissa begravningsplatser av stoften efter i Sverige
i samband med första och andra världskrigen jordade tyska soldater
m. fl.:
Claesson, Hilding, f. d. kyrkogårdsföreståndare.
Lokal: Krigsgravutredningen, Lunds domkapitel, Lund: tel. 0412/121 73
(Claesson).
Utredningsarbetet har påbörjats.
298
Kommittéer: Jordbruksdepartementet
Jo: 1
Jordbruksdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1965
1. Utredning rörande fortsatt drift av institutet för växtförädling av frukt
och bär (1965:I 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1964 med uppdrag
att uppta förhandlingar med stiftelsen för växtförädling av frukt och
bär angående den fortsatta driften av institutet för växtförädling av frukt
och bär:
Widell, C. G., generaldirektör, ordförande;
Foghelin, T. T. M., byråchef;
Johansson, S. E., departementssekreterare.
Expert, tillika sekreterare:
Säkk, K., fil. lic.
Direktiven för utredningen, se 1965:1 Jo 11.
Utredningen har den 18 februari 1965 avgett betänkande benämnt Den
framtida verksamheten vid institutet för växtförädling av frukt och bär i
Balsgård (Stencil Jo 1965: 1).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Emåutredningen (1964: I 10; 1965: I 15)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 september 1959 för
att verkställa utredning rörande vissa problem, vilka uppkommer som följdverkningar
av större torrläggningsföretag (se Post- och Inrikes tidn. den 20
oktober 1959):
Osvald, K. H., professor emeritus.
Experter:
Andersson, S. G. V., överinspektör;
Hägglund, J. M., f. d. byråchef;
Rödén, J. O. G., byrådirektör;
Thunmark, S. G., professor.
Sekreterare:
Hägglund, J. M., f. d. byråchef (se ovan).
Biträdande sekreterare:
Rödén, J. O. G., byrådirektör (se ovan).
299
Jo: 2 Riksdagsberättelsen åt 1966
Direktiven för utredningen, se kungl. brev till statskontoret den 25 september
1959.
Genom beslut den 17 mars 1965 har förordnats att utredningen skall nedläggas.
3. Utredning rörande organisationen av fiskeristyrelsens laboratorieverksamhet,
m. in. (1964:1 18; 1965: I 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 februari 1962 för
att verkställa utredning rörande organisationen av fiskeristyrelsens laboratorieverksamhet,
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 mars 1962):
Wikström, H. J., generaldirektör.
Experter:
Johnels, J. A. G., professor;
Lindroth, A. A., fiskeribiolog;
Rörs, A. J. I., avdelningsdirektör;
Sahlin, S., byråchef.
Sekreterare:
Lundblad, B. O., kansliråd.
Biträdande sekreterare:
Silow, C. I. H., byrådirektör.
Direktiven för utredningen, se 1962: I Jo 23.
Utredningsmannen har den 21 maj 1965 avlämnat betänkande angående
fiskeristyrelsens laboratorieverksamhet, m. m. (Stencil Jo 1965 : 4).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. 1963 års hästutredning (1964:1 27; 1965:1 25)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 december 1962 för
att verkställa utredning och avge förslag rörande statens stöd till hästaveln
och amatörridsporten och därmed sammanhängande frågor (se Postoch
Inrikes tidn. den 26 januari 1963):
Persson, S. G. F., lantarbetare, led. av II kamm., ordförande;
Dahlgren, P. A. B., lantbrukare, led. av II kamm.;
Johansson, E. V., arbetsförmedlingsföreståndare, led. av II kamm.;
Jönsson, E. I., lantbrukare, led. av II kamm.;
Schött, L. E., häradsskrivare, led. av I kamm.
Expert:
Korkman, N. F., byråchef.
Sekreterare:
Ovegård, L. O., avdelningsdirektör.
300
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 6
Biträdande sekreterare:
Kolk, R., förste kanslisekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1964: I Jo 27.
Utredningen har under tiden november 1964—maj 1965 hållit 13 sammanträden.
Utredningen har avgett ett den 20 maj 1965 dagtecknat betänkande »Stöd
åt hästaveln» (SOU 1965:44).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Utredningen angående frågan om stödet åt spånadslin- och hamphanteringen
på längre sikt m. m. (1964: I 28; 1965: I 26)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 oktober 1963 för att
verkställa utredning angående frågan om stödet åt spånadslin- och hamphanteringen
på längre sikt m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 13 november
1963):
Ericsson, Y. A. R., kanslichef.
Direktiven för utredningen, se 1964: I Jo 28.
Utredningsmannen har den 10 juni 1965 avgett betänkande angående Lin
och hampa (Stencil Jo 1965: 2).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Lokalprogramkommittén för lantbrukshögskolan m. m. (1965:1 28)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 mars 1964 för programmering
av lokaler för lantbrukshögskolan m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 13 mars 1964):
Törnquist, H. E., byggnadsråd, ordförande;
Friberg, T., kansliråd;
Hjelm, K. G. L., professor, rektor;
Johansson, E. A., kansliråd.
Experter:
Forssman, Å., byrådirektör;
Gelinder, C.-F., institutschef.
Sekreterare:
Eliasson, P.-E., byråchef.
Direktiven för utredningen, se 1965:1 Jo 28.
Genom beslut den 15 juni 1965 har förordnats att kommittén skall upphöra
med utgången av juni månad 1965.
301
Jo: 7
Riksdagsberättelsen år 1966
7. Sakkunnig för förhandlingar angående inrättande av ett vatten- och
luftvårdsinstitut
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 februari 1965 för
att uppta förhandlingar angående inrättande av ett vatten- och luftvårdsinstitut
och därmed sammanhängande frågor och under förbehåll av Kungl.
Maj :ts godkännande för statsverkets räkning ingå avtal angående inrättande
av ett sådant institut.
Lundgren, J. B., generaldirektör.
Expert:
Rexed, B. A., professor.
Sekreterare:
Erneholm, B. I., kansliråd.
Den sakkunnige har den 15 oktober 1965 överlämnat ett under förbehåll
av Kungl. Maj :ts godkännande ingånget avtal om inrättande och drift
av ett forsknings- och ett serviceorgan på vatten- och luftvårdsområdet,
förslag till stadgar för institutet för vatten- och luftvårdsforskning samt
en promemoria (Stencil Jo 1965: 8).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1966
8. Trädgårdsnäringsutredningen (1964:1 8; 1965:1 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 april 1958 för att
verkställa en allsidig utredning rörande trädgårdsnäringens problem (se
Post- och Inrikes tidn. den 26 april 1958):
Widell, C. G., generaldirektör, ordförande;
Hansson, N. G., lantbrukare, led. av II kamm.;
Löfqvist, Thyra C., fru, led. av II kamm.;
Nilsson, J. O., fruktodlare, led. av II kamm.;
Olsson, K. H., generaldirektör;
Rimås, K. S. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Svedberg, A. L., småbrukare, led. av I kamm.
Experter:
Langdal, H., avdelningschef;
Malmqvist, L., agronom;
Moberg, C. E. R., förbundssekreterare;
Norrgren, U., redaktör;
Nyström, H., direktör.
Sekreterare:
Säkk, K., fil. lic.
302
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 10
Direktiven för utredningen, se 1959: I Jo 29.
Utredningen har under tiden december 1964—november 1965 hållit fyra
plenarsammanträden. Utredningen har i oktober 1965 avlämnat betänkande
med förslag till vissa åtgärder på trädgårdsområdet (Stencil Jo 1965: 7). Därmed
är huvuddelen av utredningens uppdrag slutfört.
Frågan om trädgårdsnäringens ställning med hänsyn till vissa internationella
förhållanden kommer av utredningen att behandlas i en särskild promemoria.
9. Renbetesmarksutredningen (1964: I 15; 1965:1 19)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 oktober 1960 för att
verkställa inventering av för renskötseln tillgängliga betesmarker, m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 27 oktober 1960):
Tottie, A. V. R., landshövding.
Experter:
Lif, P. T., ingenjör;
Steen, E. V., docent, statsagronom;
Tuuri, O. 0:son, renägare;
Wikman, L. Å., överinspektör.
Sekreterare:
Ejdemo, B. E. H., förste konsulent.
Direktiven för utredningen, se 1962: I Jo 25.
Utredningen har under tiden december 1964—november 1965 hållit tre
sammanträden.
Utredningens betänkande är under tryckning och beräknas kunna avlämnas
i februari 1966.
10. 794.9 års jaktutredning (1964:15; 1965:1 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 januari 1949 för
att verkställa utredning angående obligatorisk ansvarighetsförsäkring för
jägare, m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 1 februari 1949):
dels såsom utredningsman
Bouveng, G. A., f. d. överdirektör (fr. o. m. 13 februari 1957);
dels såsom sakkunniga att på kallelse av utredningsmannen överlägga
med honom samt i övrigt biträda vid utredningen:
Andersson, N. A., småbrukare, f. d. riksdagsman;
Bennet, O., friherre, godsägare;
Boo, F. I., kommunalråd, f. d. riksdagsman (fr. o. in. 14 februari 1965);
Jönsson, E. I., hemmansägare, led. av II kamm.;
Larsson, IL, skogsinspektör, led. av II kamm.;
303
Jo: 10
Riksdagsberättelsen dr 1966
Wennmark, J. T. D., jägmästare, f. d. byråchef;
Wikström, C., direktör.
Sekreterare:
Hamilton, H. P., greve, forstmästare.
Lokal: Utredningsmannen: Brantstigen 5, Bromma; tel. 08/25 45 60. Sekreteraren:
Frejavägen 14, Stocksund; tel. 08/85 17 32.
Direktiven för utredningen, se 1950:1 Jo 26.
Utredningen har under tiden december 1964—november 1965 hållit tre
sammanträden.
Utredningens slutbetänkande beräknas föreligga under första kvartalet
1966.
11. 1958 års jordlagsutredning (1964:1 9; 1965:1 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 maj 1958 för att
verkställa utredning och avge förslag rörande jordförvärvs-, bolagsförbudsoch
uppsiktslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 21 maj 1958):
Nilsson, G. V., landshövding, ordförande;
Jonzon, S.-G. B., rättschef;
Nilsson, E. Hj., landshövding, f. d. riksdagsman;
Johansson, A. E., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Sundin, S. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Hseggblom, E. E., agronom, f. d. riksdagsman;
Persson, E. Y., förbundsordförande;
Oscarsson, S., förbundsordförande.
Experter:
Johansson, F. L. H., generaldirektör;
Wetterhall, H. C. B., överdirektör;
öjborn, L. E., generaldirektör;
Wallner, H., överingenjör (att jämlikt beslut den 30 juni 1960 på kallelse av
utredningen inträda vid förfall för öjborn).
Sekreterare:
Sköld, E. T., lantbruksdirektör.
Lokal: Lantbruksnämnden, Stockholm 16; tel. 23 39 20 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1959:1 Jo 30.
Utredningen har under tiden december 1964—november 1965 icke hållit
något sammanträde. Pågående arbete, översyn av uppsiktslagen, beräknas
fortsätta under år 1966.
304
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 13
12. Gruvskogsutredningen (1964:1 11; 1965:1 16)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1959 för
att verkställa utredning rörande ändring i nuvarande ordning med upplåten
nyttjanderätt till de s. k. gruvskogarna m. m. (se Post- och Inrikes tidn.
den 13 november 1959):
Digman, H. M., justitieråd.
Experter:
Alarik, A. L:son, disponent;
Arkling, F., ombudsman, jur. kand.;
Edling, N. P. J., kammarråd;
Hagberg, A. E., professor;
Nyström, E. A. R., byråchef;
Rudberg, H., disponent;
Sahlin, B. I., kommerseråd.
Lokal: Högsta domstolen; tel. växel 23 67 20.
Direktiven för utredningen, se 1959:1 Jo 29.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit två
sammanträden in pleno. Utredningsmannen har haft åtskilliga sammanträden
med enskilda experter. På begäran av utredningen har delegerade
för domänstyrelsen och nyttjanderättshavarna till gruvskogarna upptagit
förhandlingar angående avveckling av nyttj anderätten varvid överenskommelse
träffats den 3 november 1965.
Utredningen beräknas avge betänkande omkring årsskiftet 1965/66 och
därmed avsluta sin verksamhet.
13. Arrendelagsutredningen (1964:1 12; 1965:1 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 december 1959 för
att verkställa översyn av och avge förslag rörande arrendelagstiftningen
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 14
december 1959):
Widegren, B. G., borgmästare, ordförande;
Hamilton, H. J. F.-A., friherre, f.d. riksdagsman;
Jönsson, G. V., f. d. förbundssekreterare;
Larsson, L. T., lantbrukare, led. av I kamm.;
Mossberger, E. G. V., ombudsman, led. av I kamm.;
Pettersson, G., jordbruksinstruktör, led. av I kamm.;
öhrström, A., direktör.
Sekreterare:
Bäärnhielm, G. M., hovrättsråd.
305
Jo: 13
Riksdagsberättelsen år 1966
Biträdande sekreterare:
Axelsson, S. A., byrådirektör.
Lokal: Ekorrvägen 18, Bromma; tel. 26 89 00 (Bäärnhielm), 22 78 50
(Axelsson).
Direktiven för utredningen, se 1961:1 Jo 23.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit fyra
sammanträden. Av dessa har ett varit av internatkaraktär och pågått tre
dagar.
Utredningen avser att omkring årsskiftet 1965/66 avlämna betänkande
med förslag till nya bestämmelser för vissa lägenhetsarrenden.
Utredningsarbetet i övrigt beräknas pågå under hela år 1966.
14. 1960 års jordbruksutredning (1964:1 14; 1965:1 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1960 för att
verkställa utredning och avge förslag rörande riktlinjerna för den framtida
jordbrukspolitiken m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juni 1960):
Netzén, K. G., landshövding, ordförande;
Bengtsson, T. B., advokat;
Eriksson, S., förbundsordförande;
Haeggblom, E. E., agronom, f. d. riksdagsman;
Hansson, N. G., lantbrukare, led. av II kamm.;
Holmström, S. J. R., agr. lic.;
Håkansson, J. H. V., direktör;
Jansson, E., förbundsordförande;
Johansson, F. L. H., generaldirektör;
Johansson, J. A., förbundsordförande;
Juréen, L. J. F., byråchef, tillika huvudsekreterare;
Lindbeck, C. A. E., professor;
Lindskog, C. P. F., direktör;
Odhner, C.-E. T., agr. lic.;
Oscarsson, S., förbundsordförande;
Persson, E. Y., förbundsordförande;
Persson, S. G. F., lantarbetare, led. av II kamm.;
Svensson, W., agronom, f. d. riksdagsman;
Söderberg, K., direktör;
Wahlfisk, K.-O., expeditionschef;
Wetterhall, H. C. B., överdirektör;
Zachrison, S. J. G., direktör;
Åstrand, B. H., direktör;
öjborn, L. E., generaldirektör.
306
Kommittéer: Jordbruksdepartementet
Jos 14
Experter:
I förteckningen har endast medtagits de experter som, tillika med ledamöter,
ingår i utredningens arbetsgrupper.
Gulbrandsen, O., laborator;
Hjelm, K. G. L., professor;
Svensson, N. A., direktör.
Centrala sekretariatet:
Huvudsekreterare: Juréen, L. J. F., byråchef (se ovan).
Övriga i centrala sekretariatet: Jeppsson, O. G., agronom (t. o. m. 26 januari
1965); Lindström, I. A., agronom; Swedborg, E. H., direktör.
Sekreterare i arbetsgruppen för rationaliseringsfrågor: Andersson, Iv. A.,
lantbruksdirektör.
Sekreterare i arbetsgruppen för prisregleringsfrågor: Lundblad, B. O., kansliråd.
Lokal för sekretariat: Statens jordbruksnämnd, Stockholm 16; tel. växel
22 55 60, rikssamt. 22 57 60.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Jo 26.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit tio plenarsammanträden.
Härjämte har ett stort antal sammanträden hållits av
arbetsgrupper inom utredningen.
Utredningen har hittills i delbetänkanden avlämnat förslag i följande frågor,
nämligen:
1. PM angående livsmedelsförsörjningen i krig samt beredskapslagring av
livsmedel, stencil, hemligstämplad, överlämnad den 18 augusti 1964.
2. Organisationen av rationaliseringsverksamheten m. m. på jordbrukets,
skogsbrukets och trädgårdsnäringens område (SOU 1964:55). Jordbruksutredningens
uppdrag i denna fråga är därmed slutfört.
Härutöver har utredningen publicerat resultat från följande undersökningar,
nämligen:
1. Utvecklingstendenser i modernt skogsbruk (SOU 1963: 63)
2. Det svenska lantbrukets effektiviseringsvägar (SOU 1963:66)
3. Kapitalutvecklingen i det svenska lantbruket (SOU 1964:8)
4. Nytillträdda lantbrukares finansiella problem, publicerad i form av
meddelande nr 6—63 från Jordbrukets Utredningsinstitut
5. Lantbrukets strukturutveckling (SOU 1964:37)
6. 1961 års struktur- och befolkningsutredning, genomförd i samarbete
med Jordbrukets Utredningsinstitut och publicerad som institutets meddelande
nr 5—6: 1964
7. Företagarhustrun i lantbruket (stencilerad Jo 1964: 11)
8. Jordbruksprodukternas distributions- och marginalförhållanden (SOU
1965: 27)
Utredningsarbetet i sin helhet beräknas bli avslutat under våren 1966.
307
Jo: 15
Riksdagsberättelsen år 1966
15. Utredning i fråga om avgiftsfri fiskerätt för jordbrukare i Norrbottens
läns lappmarker (1964:1 16; 1965:1 20)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 mars 1961 för att
verkställa utredning och avge förslag i fråga om avgiftsfri fiskerätt för
jordbrukare i Norrbottens läns lappmarker (se Post- och Inrikes tidn. den
18 mars 1961):
Killander, F. W. K., f. d. lagman.
Expert:
Sundquist. A H. T. A:son, biträdande överlantmätare.
Lokal: östermalmsgatan 33, Stockholm ö; tel. 11 27 70 (utredningsmannen).
Direktiven för utredningen, se 1962:1 Jo 29.
Utredningsmannen har under september 1965 haft överläggningar med
representanter för jordägare, som berörs av utredningsarbetet, samt myndigheter
inom Norrbottens län.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1966.
16. Skogsbruksutredningen (1941:1 21; 1965:1 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 maj 1962 för att
verkställa utredning och avge förslag rörande den fortsatta statliga bidrags-,
låne- och kreditgivningen till produktionsfrämjande åtgärder till förmån
för det enskilda skogsbruket samt därmed sammanhängande spörsmål (se
Post- och Inrikes tidn. den 15 maj 1962):
Wikström, H. J., generaldirektör, ordförande;
Danell, C. A., skogsdirektör;
Persson, S. G. F., lantarbetare, led. av II kamm.;
Resare, B. C. M., departementsråd;
Sköld, P. I., generaldirektör;
Turesson, B., distriktslantmätare, led. av II kamm.;
Winroth, C. E. E., förste byråinspektör.
Experter:
Knudsen, F., skogschef;
Landahl, O. S. H., lantbruksdirektör;
Lindskog, J. L., överlantmätare;
Olsson, E. A. J., länsjägmästare;
Åberg, L.-G., bankdirektör.
Sekreterare:
Göransson, T. Å. J., byrådirektör (t. o. m. 31 december 1964);
Plevin, E., civiljägmästare (fr. o. m. 1 mars 1965).
308
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 17
Lokal: Rikets allmänna kartverk, Fack, Vällingby 1; tel. växel 08/89 00 20
(ordföranden, sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1963:1 Jo 26.
Tilläggsdirektiv.
Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 juni 1957 uppdrog chefen för
jordbruksdepartementet åt sakkunnig att verkställa utredning av vissa
spörsmål vid belåning av skog (se Post- och Inrikes tidn. den 16 juli 1957).
Med ändring härav uppdrog Kungl. Maj :t den 16 november 1962 åt skogsbruksutredningen
att verkställa utredningen, se 1963:1 Jo 6.
Direktiven för denna utredning, se 1958:1 Jo 26.
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 15 februari 1963 uppdrogs åt skogsbruksutredningen
att överväga möjligheterna att främja användningen av skogsfrö
och skogsplantor av god och lämplig kvalitet samt att i anslutning härtill
överväga frågan om statens medverkan i det skogliga växtförädlingsarbetet.
Utredningen bär under tiden november 1964—oktober 1965 hållit två
plenar- och tio gruppsammanträden. En undersökning i Västerbottens län
rörande regionala skogsbruksplaner har slutförts. I samarbete med skogshögskolan
har en inventering rörande behovet av skogliga återväxtåtgärder
m. m. bedrivits.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1966.
17. Skogsbrukets yrkesutbildningskommitté (1964: I 24; 1965: I 23)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 juni 1962 för att
verkställa utredning och avge förslag rörande yrkesutbildningen på skogsbrukets
område samt därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes
tidn. den 2 november 1962):
Lane, S., överdirektör, ordförande;
Hansson, N. B., länsjägmästare, led. av I kamm.;
Hermansson, H. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Nilsson, E. Hj., landshövding, f. d. riksdagsman;
Persson, K. O., skogsarbetare, led. av II kamm.;
Stiernstedt, L. J. V., landstingsråd, f. d. riksdagsman.
Experter:
Eliasson, P. E., byråchef;
Enander, G. M., överjägmästare;
Falk, E. G. R., länsjägmästare;
Johansson, E. A., kansliråd.
Sekreterare:
Lindegren, K. N. A., fil. lic.
309
Jos 17
Riksdagsberåttelsen år 1966
Biträdande sekreterare:
Jonsson, K. I., byrådirektör.
Lokal: Solna torg 8 (Medborgarhuset), Solna; tel. 83 08 90; postadress:
Statens naturvårdsnämnd, Box 1104, Solna 1.
Direktiven för utredningen, se 1963: I Jo 29.
Kommittén har under tiden november 1964— oktober 1965 hållit 16 sammanträden,
varav ett gemensamt med yrkesutbildningsberedningen. Kommittén
har avlämnat ett den 11 oktober 1965 daterat betänkande med principförslag
rörande den skogliga yrkesutbildningen (SOU 1965: 67).
Kommittén beräknar att under år 1966 lämna slutbetänkande.
18. Växtförädlingsskyddsutredningen (1964:1 26; 1965:1 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 november 1962 för
att verkställa utredning rörande skyddet av växtförädlingsprodukter och
därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 5 december
1962):
Nordenstam, B. A., överståthållare, ordförande;
Esbo, H. V. O., professor;
Hesser, S. C. E. T., justitieråd;
Tedin, K. O., professor;
Tryggveson, F., direktör;
Uggla, C. A., patenträttsråd.
Experter:
Blom, M., direktör;
Loftenius, K. A. V., direktör;
Johansson, S. E., departementssekreterare;
Weibull, C. W. W., konsul.
Sekreterare:
Mejegård, O. S. W., hovrättsråd.
Lokal: Svea hovrätt, Stockholm 2; tel. 20 72 73 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1963: I Jo 31.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit åtta
sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under år 1966.
19. Fritidsfiskeutredningen (1964:1 29; 1965:1 27)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 oktober 1963 för
att verkställa översyn av de statliga insatserna i fråga om fritidsfisket och
därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 21 november
1963):
310
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 20
Hult, J., överdirektör, ordförande;
Arweson, B. E. M., fiskare, led. av II kamm.;
Grebäck, E. H., agronom, led. av II kamm.;
af Klintberg, L., vattenrättsdomare;
Wallin, P. A., sportfiskekonsulent.
Expert:
Wikland, L. E:son, byråchef.
Sekreterare:
Karlsson, B. A. S., hovrättsfiskal.
Lokal: Fiskeristyrelsen, Göteborg; tel. 031/81 Öl 50 (ordföranden, experten
och sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1964: I Jo 29.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit fyra
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1966.
20. 196b års rennäringssakkunniga (1965:1 29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 mars 1964 för att
verkställa utredning och avge förslag rörande rennäringen i Sverige och
därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 23 mars
1964):
af Klintberg, L., vattenrättsdomare, ordförande;
Agerberg, N., direktör;
Persson Blind, A., ordningsman;
Lassinantti, I. R., kriminalkommissarie, led. av II kamm.;
Wikman, L. Å., överinspektör.
Expert:
Hyrenius, J., professor (fr. o. m. 22 januari 1965).
Sekreterare:
Ovegård, L. O., avdelningsdirektör (t. o. m. 24 mars 1965);
Hänninger, U. N. O., departementssekreterare (fr. o. m. 25 mars 1965).
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, Stockholm 2; tel. växel 22 45 00,
rikssamt. 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1965: I Jo 29.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit tre sammanträden
samt företagit en resa i norra Sverige och en resa till Finland och
Norge.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1966.
311
Jo: 21
Riksdagsberättelsen år 1966
21. 196b års naturresursutredning (1965:1 30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 april 1964 för att
verkställa utredning angående planeringen av forskning rörande våra naturresursers
bevarande och utnyttjande jämte vissa därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 2 maj 1964):
Lundgren, J. B., generaldirektör, ordförande;
Bolinder, E., leg. läkare;
Brohult, S. F. A., professor;
Eidem, I., verkst. dir.;
Lane, S., överdirektör;
Lönngren, D. R., apotekare;
Rexed, B. A., professor.
Experter:
Birgersson, T. B. A., byråchef;
Brinck, P. S. V., professor;
Hawerman, K. B. A., överingenjör;
Sjörs, H. M., professor;
Åberg, K. V. B., professor;
Björkman, S. E. T., professor (fr. o. m. 25 november 1964);
Persson, G. A., tekn. lic. (fr. o. m. 1 april 1965);
Esbo, H. V. O., professor (fr. o. m. 17 november 1965);
Gustafsson, C. Å. T., professor (fr. o. m. 17 november 1965);
Stenhagen, E. A., professor (fr. o. m. 17 november 1965).
Sekreterare, tillika expert:
Lundholm, B. G., fil. dr.
Biträdande sekreterare:
Stenram, H., fil. mag.
Lokal: Sveavägen 166, 22 tr., Stockholm Va; tel. 22 59 80 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1965:1 Jo 30.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit sju plenarsammanträden.
Dessutom har utredningens expertgrupper för biocidproblemen,
naturvårdsforskning, vattenvårdsforskning och luftvårdsforskning
hållit sammanlagt 19 sammanträden.
Utredningen har vidare organiserat en informationskonferens angående
kvicksilverproblemen den 8 september 1965. Konferensens föredrag och
diskussionsinlägg har publicerats i skriften Kvicksilverfrågan i Sverige.
I enlighet med Kungl. Maj :ts uppdrag har utredningen biträtt jordbrukets
forskningsråd vid fördelning av medel för undersökningar rörande biverkningar
vid användningen av kemiska bekämpningsmedel och andra åtgärder
på området.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
312
Kommittéer: Jordbruksdepartementet
Jo: 25
22. Utredning rörande anordnande av en filial till statens lantbrukskemiska
laboratorium i Alnarp (1965: I 31)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 maj 1964 för att
verkställa utredning och avge förslag om anordnande av en filial till statens
lantbrukskemiska laboratorium i Alnarp (se Post- och Inrikes tidn. den 5
juni 1964):
Gustafsson, N. H., byråchef.
Expert:
Egnér, H., professor.
Lokal: Lantbruksstyrelsen, Centralvägen 16, Solna 1; tel. växel 83 05 20,
83 14 09.
Direktiven för utredningen, se 1965: I Jo 31.
Utredningsmannen beräknar slutföra sitt uppdrag under första halvåret
1966.
23. Virkesbalansutredningen (1965: I 32)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1964 för att
upprätta virkesbalanser (se Post- och Inrikes tidn. den 15 juli 1964):
Hagberg, A. E., professor, ordförande;
Bäckström, J. S., förbundsordförande;
Danell, C. A., skogsdirektör;
Elfström, B. A., civilingenjör (fr. o. m. 23 februari 1965);
Eriksson, R. E., forstmästare;
Rickard, A. B. O., byråchef (t. o. m. 22 februari 1965);
Rudholm, B. H., försäljningschef;
Sjunnesson, L. H. O., direktör.
Expert:
Rönöberg, O. F., byrådirektör (fr. o. m. 26 januari 1965).
Sekreterare:
von Segebaden, G. O. U., försöksledare.
Lokal: Skogshögskolan, Stockholm 50; tel. 34 91 10 (ordföranden),
34 98 30 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1965:1 Jo 32.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit åtta
sammanträden samt företagit en studieresa.
En preliminär virkesbalans för de norra delarna av landet kommer att
framläggas under första halvåret 1966.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1966.
313
Jo: 24
Riksdagsberättelsen år 1966
24. Förhandlingar om inrättandet av ett livsmedelstekniskt branschforskningsinstitut
(1965:1 33)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1964 med uppdrag
att uppta förhandlingar om inrättandet av ett livsmedelstekniskt
branschforskningsinstitut och därmed sammanhängande frågor (se Postoch
Inrikes tidn. den 9 juli 1964):
Wetterhall, H. C. B., överdirektör.
Experter:
Thomé, K. E. G., professor;
Eliasson, P. E., byråchef.
Sekreterare:
Boalt, S. A., förste byråsekreterare.
Lokal: Statskontoret, Birger Jarlstorg 10, Stockholm 2; tel. växel 22 08 60
(sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1965: I Jo 33.
Den sakkunnige beräknar slutföra sitt arbete under första halvåret 1966.
25. Utredningen angående ordnandet av karantänsvåsendet för djur
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 januari 1965 för
att verkställa utredning om ordnandet av karantänsvåsendet för djur (se
Post- och Inrikes tidn. den 29 januari 1965):
Ericsson, Y. A. R., kanslichef.
Lokal: Kungsbroplan 21, Stockholm K; tel. 53 86 00.
Direktiv (kungl. brev den 22 januari 1965):
tillkalla en utredningsman för att — med utgångspunkt huvudsakligen från
vissa av veterinärstyrelsen angivna frågeställningar — verkställa en av
styrelsen föreslagen utredning om ordnandet av karantänsvåsendet för djur
Utredningsmannen beräknas slutföra sitt uppdrag under första delen av
år 1966.
26. 1965 års veterinärmedicinska utredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 februari 1965 för
att verkställa utredning angående möjligheterna att samordna veterinärmedicinsk
forskning och utbildning med annan närbesläktad forskning
och utbildning jämte därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 11 mars 1965):
Lundgren, J. B., generaldirektör.
314
Kommittéer: Jordbruksdepartementet
Jo: 26
Experter:
Bergström, K. S. D., professor;
Hansen, H.-J. professor;
Hjelm, K. G. L., professor;
Korkman, N. F., byråchef (fr. o. m. 1 april 1965);
Schmiterlöw, C. G., professor;
Smith, A. Å., planeringsdirektör;
Sperber, H. I. W., professor;
Ågren, K. G., professor.
Sekreterare:
Birgersson, T. B. A., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Litorell, O. M., agronom.
Lokal: Veterinärstyrelsen, Apelbergsgatan 40, Stockholm 3; tel. 10 71 75
(sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Holmqvist till statsrådsprotokollet
den 26 februari 1965):
Under 1964 har veterinärhögskoleutredningen slutfört sitt uppdrag genom
att avlämna andra delen av sitt betänkande Veterinärmedicinsk forskning
och utbildning (del I SOU 1962: 33, del II SOU 1964: 12). Utredningen understryker
starkt veterinärmedicinens stora betydelse både för ett modernt
jordbruk och för den humanmedicinska forskningen och folkhälsan. Mot
denna bakgrund föreslår utredningen en kraftig förstärkning av de personella
och materiella resurserna för flertalet ämnesområden vid veterinärhögskolan.
Utredningen har i enlighet med sina direktiv behandlat verksamheten vid
veterinärhögskolan och veterinärinrättningen i Skara samt vid statens veterinärmedicinska
anstalt i den mån verksamheten vid anstalten berör forskning
och undervisning vid veterinärhögskolan. I viss utsträckning har även
frågan om en samordning av den veterinärmedicinska verksamheten med
annan forskning och undervisning berörts av utredningen. Utredningen har
därvid funnit, att veterinärmedicinen har stor samhörighet både med humanmedicinen
och med jordbruksvetenskapen men att samhörigheten är störst
med humanmedicinen. I fråga om ämnesområdena avelsbiologi och husdj
urshygien har utredningen funnit en mycket stark samhörighet föreligga
mellan veterinärmedicinen och jordbruksvetenskapen. Forskningen vid veterinärhögskolan
i dessa ämnen sammanfaller enligt utredningens mening till
väsentliga delar med den verksamhet som bedrivs inom motsvarande ämnesområden
vid lantbrukshögskolan. Utredningen har också vid avvägningen
av de forskningsresurser, som den föreslår skall tillföras dessa ämnen vid
veterinärhögskolan, tagit hänsyn till omfattningen av verksamhet av motsvarande
slag vid lantbrukshögskolan.
Utredningen har diskuterat frågan om en utflyttning av veterinärhögskolan
från Stockholm. Enligt utredningens mening bör i så fall även statens
veterinärmedicinska anstalt flyttas, eftersom kontaktbehovet mellan högskolan
och anstalten är så stort att de bör vara placerade i närheten av var
-
315
Jo: 26
Riksdagsberättelsen år 1966
andra. Enligl utredningens uppfattning bör emellertid en utflyttning av högskolan
och anstalten inte ske. Skälen härför är bl. a. att en flyttning skulle
medföra stora kostnader och innebära lokalmässig splittring och stillastående
för den veterinärmedicinska forskningen under en period av minst 10—
20 år. Denna omställning skulle i sin tur återverka på veterinärmedicinens
möjligheter till insatser för humanmedicinen.
I remissutlåtandena över utredningens betänkanden har ett flertal remissinstanser
understrukit likheter och anknytningar mellan forskningen och
undervisningen vid veterinärhögskolan ä ena sidan samt lantbrukshögskolan
och de medicinska fakulteterna å den andra. Likheterna bör enligt vissa
remissinstansers mening tas till intäkt för konkreta samordningsåtgärder.
Samhörigheten mellan veterinärmedicinen och humanmedicinen berörs
av statskontoret, universitctskanslersämbetet, statens medicinska forskningsråd,
Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) och Sveriges förenade
studentkårer (SFS). Av dessa har, som skall beröras i det följande, statskontoret
och SFS också framhållit samhörigheten mellan veterinär- och lantbrukshögskolorna.
Statskontoret framhåller, att någon närmare undersökning
inte har verkställts rörande samordning av den veterinärmedicinska
utbildningen med annan utbildning. Överensstämmelse torde i stor utsträckning
föreligga mellan utbildningen för vet.kand.- och med.kand.-examen.
Vissa ämnen i veterinärutbildningen efter vet.kand.-examen torde vidare
omfattas av undervisningen vid lantbrukshögskolan. Enligt universitetskanslersämbetets
uppfattning talar starka skäl för att veterinärhögskolan
anknyts till eu större universitetsenhet. Med hänsyn till veterinärmedicinens
nära anknytning till humanmedicinen förordar ämbetet att principbeslut
fattas om att veterinärhögskolan infogas i antingen karolinska institutet
eller i ett lärosäte utanför Stockholm. Ämbetet erinrar om de betydande
likheter, som föreligger beträffande utformningen av den teoretiska prekliniska
utbildningen i läkarutbildningen och veterinärutbildningen. Enligt
statens medicinska forskningsråd har veterinärhögskolan sin naturliga anknytning
till karolinska institutet. Sambandet mellan veterinärmedicinsk
och humanmedicinsk forskning och utbildning påpekas jämväl av SACO,
som föreslår att hithörande frågor utreds. SFS anser, att den veterinärmedicinska
forskningen och utbildningen innehåller vissa gemensamma moment
med medicinsk, odontologisk och lantbruksvetenskaplig utbildning och
forskning. För att resurserna inom varje forskningsområde skall kunna utnyttjas
effektivt bör samordning och integrering eftersträvas. SFS anser det
angeläget, att denna aspekt beaktas vid den framtida planeringen av berörda
forskningsområden.
Veterinärhögskolans samhörighet med lantbrukshögskolan behandlas förutom
av statskontoret och SFS av lantbruksstyrelsen, Sveriges lantbruksförbund,
Riksförbundet Landsbygdens folk (RLF), Kooperativa förbundet
(KF) och Köttbranschens riksförbund. Lantbruksstyrelsen understryker betydelsen
av ett nära samarbete mellan veterinär- och lantbrukshögskolorna.
De bör hålla fortlöpande kontakt och utnyttja varandras forskning. Forskningen
bör vidare inriktas på att direkt gagna det svenska lantbruket. Lantbruksförbundet
och RLF förordar eu sammanslagning av veterinär- och lantbrukshögskolorna.
RLF anför härvid bl. a., att forskning på husdjursområdet
f. n. bedrivs vid flera olika institutioner och att samordningen därvid inte
alltid varit den bästa. KF ifrågasätter om inte behov föreligger av en kompletterande
undersökning rörande samordning av såväl veterinärhögskolan
316
Jo: 26
Kommittéer: Jordbruksdepartementet
som skogshögskolan med lantbrukshögskolan. En allsidigt uppbyggd och inriktad
lantbrukshögskola skulle enligt förbundets mening innebära fördelar
såväl för berörda högskolor som för det svenska lantbruket. Köttbranschens
riksförbund föreslår, att veterinärhögskolan och veterinärmedicinska anstalten
flyttas till Ultuna med hänsyn bl. a. till veterinärmedicinens kontaktbehov
med lantbrukshögskolan.
I detta sammanhang bör även nämnas att flera remissinstanser, bland vilka
främst märks byggnadsstyrelsen, universitetskanslersämbetet och Frescatikommittén,
tagit upp frågan om en utflyttning av veterinärhögskolan och
statens veterinärmedicinska anstalt med hänsyn till att markreserverna
inom Frescati-området är otillräckliga. Härvid framhålls bl. a., att det planerade
universitetet i Frescati har mycket begränsade markreserver för framlida
utbyggnader. I sammanhanget bör även erinras om att lokaliseringsutredningen
rörande statlig verksamhet förordat en utflyttning från Stockholmsområdet
av såväl veterinärhögskolan som statens veterinärmedicinska
anstalt. Vidare vill jag nämna, att veterinärhögskolans lokaliseringsfråga berörts
även ur den aspekten, att uttunningen av husdjursbeståndet i områdena
omkring Stockholm skapat problem i fråga om högskolans försörjning
med kliniskt material.
För min del vill jag först framhålla angelägenheten av att de statliga resurser,
som satsas på forskning och utbildning, tillvaratas på bästa sätt, och
att kontakterna mellan likartade eller närbesläktade områden inom forskning
och utbildning främjas. I detta syfte bör förutsättningar i olika avseenden
skapas för ett utvidgat samarbete mellan olika läroansalter och forskningsinstitutioner.
Mot bakgrunden av de synpunkter, som framkommit vid
remissbehandlingen av veterinärhögskoleutredningens betänkande^ och av
vad jag nyss anfört vill jag — såsom jag redan förutskickade vid anmälan av
förutnämnda proposition — förorda, att möjligheterna till integrering av
verksamheten vid veterinärhögskolan med annan forskning och utbildning
närmare utreds. En grundläggande fråga för utredningen bör vara att söka
klarlägga kontaktytorna mellan forskning och utbildning vid veterinärhögskolan
å ena sidan och vid lantbrukshögskolan och de medicinska fakulteterna
å den andra. Utredningen bör på grundval av detta material och det
underlag i övrigt som kan erfordras överväga om den veterinärmedicinska
forskningen och utbildningen i framtiden bör anknytas till lantbrukshögskolan
och/eller någon av de medicinska fakulteterna.
Om utredningen finner övervägande skäl tala för en integrering av verksamheten
vid veterinärhögskolan med annan forskning och utbildning, bör
konsekvenserna härav klarläggas närmare. Om utredningen finner en omlokalisering
av veterinärhögskolan erforderlig, bör byggnads- och utrustningskostnaderna
härför uppskattas samt en tidsplan för omlokaliseringen
upprättas. Därvid bör även en jämförelse ske med kostnaderna för alt bygga
ut veterinärhögskolan vid nuvarande placering. Utredningen bör vidare utföra
beräkningar över driftskostnaderna vid olika alternativ. Till grund för
nu angivna kostnadsberäkningar bör ligga principiella riktlinjer för hur
resurserna vid veterinärhögskolan och annan läroanstalt skall utnyttjas gemensamt
inom likartade eller närbesläktade ämnesområden. Om utredningen
finner det ändamålsenligt att sammanföra veterinärhögskolan med annan
läroanstalt, bör utredningen utarbeta förslag rörande organisationen av
en sålunda integrerad läroanstalt.
Eu speciell fråga vid en eventuell utflyttning av veterinärhögskolan utgör
Öl?
Jo: 26
Riksdagsberättelsen år 1966
lokaliseringen av statens veterinärmedicinska anstalt. Det bör ankomma på
utredningen att undersöka om det på grund av sambandet mellan verksamheten
vid högskolan och anstalten eller av andra skäl är motiverat att flytta
även anstalten vid en omlokalisering av högskolan. Om utredningen finner
att anstalten bör flyttas, bör utredningen på sätt som tidigare angivits för
högskolan framlägga kostnadsberäkningar m. m. även rörande anstalten.
Utredningen har under tiden t. o. m. oktober 1965 hållit två sammanträden.
Uppdraget beräknas slutföras under senare delen av år 1966.
27. Utredning rörande stödet till den skogliga forskningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 maj 1965 för att utreda
frågan om stödet till den skogliga forskningen jämte därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 16 juni 1965):
Höjer, E. W., f. d. generaldirektör.
Expert:
Rexed, B. A., professor.
Sekreterare:
Oscarsson, B. S. I., förste kanslisekreterare.
Lokal: Forskningsberedningens sekretariat, L. Nygatan 1, Stockholm 2;
tel. 22 45 00 ankn. 1000, 20 91 58 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Holmqvist till statsrådsprotokollet den
14 maj 1965):
I skrivelse den 10 februari 1964 har styrelsen för fonden för skoglig forskning
—- som erinrat om att forskningsråd inrättats inom andra viktiga forskningsområden
— föreslagit, att ett skogsligt forskningsråd inrättas. Remissutlåtanden
över skrivelsen har avgivits av statskontoret, riksrevisionsverket,
skogsstyrelsen, domänstyrelsen, styrelsen för skogshögskolan, jordbrukets
forskningsråd, statens tekniska forskningsråd, statens naturvetenskapliga
forskningsråd, Skogs- och lantbruksakademien, Sveriges skogsägareföreningars
riksförbund, Svenska skogsarbetareförbundet och Skogsindustriernas
samarbetsutskott. Samtliga remissinstanser har förklarat sig vara positiva
till att ett organ av forskningsrådskaraktär inrättas för att stödja den
skogliga forskningen. Flertalet instanser förordar dock, att frågan närmare
utreds. Åtskilliga instanser, däribland statskontoret och jordbrukets forskningsråd,
föreslår att jordbrukets forskningsråd utbyggs med en skoglig;
sektion.
Inom forskningsberedningens sekretariat har vidare sammanställts en
promemoria angående bl. a. de organisatoriska formerna för forskningsrådens
verksamhet. I promemorian har — mot bakgrunden av förslaget att
inrätta ett skogligt forskningsråd — uttalats att för bildandet av ett nytt
forskningsråd talar önskan att särskilt understryka skogsforskningens betydelse
och att framhålla dess skogstekniska aspekter medan för närmare
sammanförande av jordbruksforskning och skogsforskning talar de stora
318
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 27
gemensamma områden av den orienterande biologiska forskningen, som är
av betydelse för både jordbruket och skogsbruket. Två alternativ för forskningsrådsorganisation
uppställs. Det ena innebär, att ett särskilt skogligt
forskningsråd inrättas med vissa ledamöter gemensamma med jordbrukets
forskningsråd. Det andra alternativet syftar till en ombildning av jordbrukets
forskningsråd till ett råd för jordbruks- och skogsforskning, bestående
av en sektion för vartdera ämnesområdet. Beträffande de myndigheter, vilka
yttrat sig över promemorian, torde få hänvisas till prop. 1965: 40 (s. 12 f.)
För min del vill jag erinra om att skogsnäringen intar en mycket framträdande
plats inom vårt lands näringsliv. Av vår totala export utgör produkter
från skogen inte mindre än omkring en tredjedel. Skogsbruket och skogsindustrien
har emellertid under senare år fått vidkännas en stigande konkurrens
på världsmarknaden. Ett viktigt led i strävandena att stärka skogsnäringens
konkurrenskraft torde vara att öka insatserna inom den skogliga
forskningen. Vid anmälan i prop. 1965: 40 av förutnämnda, inom forskningsberedningens
sekretariat upprättade promemoria uttalades, att jag
avsåg att senare föreslå Kungl. Maj :t att låta närmare utreda förutsättningarna
och formerna för stödet till den skogliga forskningen. Jag förordar nu,
att en sådan utredning verkställs av en särskild utredningsman. Utredningens
uppgift bör vara att undersöka formerna för ett forskningsstöd, som
administreras av ett forskningsråd. Den genom de ordinarie anslagen till
skogshögskolan bedrivna skogsforskningen bör sålunda inte innefattas i utredningen.
I utredningsarbetet bör uppmärksammas såväl samarbetet med
som avgränsningen mot övriga forskningsråd och andra forskningsorgan.
Alternativet med en utbyggnad av befintligt forskningsråd med en sektion
för den skogliga forskningen bör undersökas parallellt med alternativet att
inrätta ett särskilt skogligt forskningsråd. Vid det förstnämnda alternativet
bör dock utgångspunkten vara, att medel för den skogliga forskningen är
åtskilda från medel för annan forskning, som stödjes av rådet. Vidare bör
vid detta alternativ rådets skogliga sektion bestå av dels egna ledamöter,
dels vissa med rådet i övrigt gemensamma. Kansliorganisationen bör vara
gemensam. Med hänsyn till behovet av samordning mellan olika forskningsområden
synes alternativet med ett särskilt skogligt forskningsråd höra förutsätta
mycket vägande skäl.
Utredningen bör pröva frågan om överlåtelse till vederbörande statliga
forskningsråd av förvaltningen m. in. av de medel, som tillhör fonden för
skoglig forskning, och i detta syfte överlägga med skogsindustriens branschföreningar,
som medverkat vid bildandet av fonden.
Om det under utredningsarbetet visar sig erforderligt eller lämpligt att
uppta frågor, som äger nära samband med det i delta sammanhang behandlade
stödet till den skogliga forskningen, bör utredningsmannen vara oförhindrad
därtill.
Utredningen har under tiden maj—oktober 1965 hållit tre sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
319
Jo: 28
Riksdagsberättelsen år 1966
28. Skogs politiska utredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1965 för att utreda
riktlinjerna för den framtida skogspolitiken (se Post- och Inrikes tidn.
den 22 juni 1965):
Paulsson, G. V. V., statssekreterare, ordförande;
Antby, S. O., lantbrukare, led. av II kamm.;
Bäckström, S., förbundsordförande;
Eklund, E. P. G., kammarrättsråd, tillika sekreterare;
Persson, E. Y., förbundsordförande, led. av I kamm.;
von Sydow, C. F. C. Hj., f. d. disponent, f. d. riksdagsman;
Wikberg, J. A., lantbrukare, led. av I kamm.;
Experter:
Jungenfelt, K. G., fil. lic.;
Hjorth, R., byråchef;
Knudsen, F., direktör;
önnesjö, K. E. A., verkställande direktör.
Biträdande sekreterare:
Karlsson, J. O., departementssekreterare.
Lokal: Finansdepartementet, Stockholm 2; tel. lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Holmqvist till statsrådsprotokollet den
3 juni 1965):
Under de senare åren har inletts en intensiv omdaningsprocess inom den
svenska skogsnäringen. Ett utmärkande drag i denna process är att en omfattande
mekanisering av skogsbruket påbörjats i syfte att nedbringa kostnaderna
för främst virkets avverkning och transport. Det är att vänta att en
fortsatt övergång till allt mer mekaniserade drivningsmetoder kommer att
ske.
Den ökade användningen av maskinella hjälpmedel har fört med sig att
de skogliga behandlingsytornas storlek och form har fått helt annan betydelse
för det ekonomiska resultatet av skogsbruket än tidigare. Enligt en
nyligen redovisad undersökning, som byggde på konventionell drivningsinetodik,
medförde således i ett fall dålig arrondering något mer än 40 %
högre avverkningskostnad än god arrondering. Räckvidden av de problem,
som är förknippade med skogsmarkens dåliga arrondering, framgår av att
enligt en för snart tio år sedan verkställd inventering inte mindre än 5 milj.
ha skogsmark eller drygt 20 % av den totala skogsmarksarealen behövde
bli föremål för arronderingsförbättringar. Härtill kommer att enligt senast
tillgängliga uppgifter inte mindre än 152 000 enheter inom det enskilda
skogsbruket har en skogsmarksareal som inte överstiger 25 ha.
Såsom en konsekvens av det allt starkare kravet på mekanisering och för
att överbrygga de svårigheter för ett rationellt skogsbruk, som orsakas av
ägosplittringen i skogsmarken, har under de senaste åren samverkan mellan
skogsägarna kommit till stånd. I början av år 1965 fanns således något mer
320
Kommittéer: Jordbruksdepartementet
Jo: 28
än 250 s. k. skogsbruksområden som omfattade en areal av sammanlagt över
1 milj. ha. Därjämte finns i de fyra nordligaste länen s. k. samverkansområden
med en areal som sammanlagt överstiger 450 000 ha. Omfattningen
av det samarbete som sker inom berörda områden är dock mycket växlande.
Utvecklingen synes emellertid tämligen snabbt gå mot att skogsägare,
som var för sig endast har en mindre areal skogsmark, går samman för att
gemensamt utföra allt fler skogliga åtgärder.
Den skisserade utvecklingen inom skogsbruket har lett till betydande
återverkningar på behovet av arbetskraft. Till följd av mekaniseringen
minskar arbetskraftsbehovet totalt sett. Vidare sker en övergång från säsonganställd
arbetskraft till helårsarbetare, som delvis är specialutbildade
för skötsel av större skogsbruksmaskiner. Med hänsyn bl. a. härtill synes
möjligheterna att komplettera sysselsättning inom jordbruket med skogsarbete
minska. Det moderna skogsbruket torde också i större omfattning
kräva maskiner som ej är lämpliga i jordbruket. Det föreligger även en
viss tendens att i driftshänseende i ökad utsträckning skilja jord och skog.
En av orsakerna till den pågående omdaningsprocessen inom skogsbruket
är och har varit behovet av kostnadsrationalisering. Liksom inom andra
näringar stiger arbetskraftskostnaderna. Härtill kommer att priserna på
skogsbruksprodukterna till stor del är beroende av världsmarknadspriserna.
Avsättningsläget på världsmarknaden för våra skogsprodukter har
också ändrats i riktning mot en allt hårdare konkurrenssituation. Denna
tendens synes komma att bestå under den tid som kan överblickas.
Riktlinjerna för statsmakternas skogspolitik har — bortsett från regleringen
av rätten att förvärva skogsmark — i stort sett varit oförändrad sedan
slutet av 1940-talet. Av central betydelse för denna politik är skogsvårdslagen
den 21 maj 1948 (nr 237). Denna lag, vars utformning grundas
på utredningsarbeten under slutet av andra världskriget, anger såsom allmän
princip att skogsmark med därå växande skog bör genom utnyttjande
på lämpligt sätt av markens virkesalstrande förmåga skötas så, att tillfredsställande
ekonomiskt utbyte vinns och, såvitt möjligt, i huvudsak jämn
avkastning erhålls. I fråga om avverkning gäller enligt lagen bl. a. att utvecklingsbar
skog ej utan tillstånd får avverkas annat än genom gallring
som är ändamålsenlig för skogens utveckling. Avverkning av ej utvecklingsbar
skog får inte på någon fastighet utan tillstånd företas så att större
rubbningar i avkastningens jämnhet uppkommer. Lagen innehåller vidare
bestämmelser om åtgärder för att trygga skogens återväxt, om svårföryngrade
skogar, om ändrad användning av skogsmark m. m.
Även grunderna i stort för statens ekonomiska stöd till det enskilda
skogsbrukets rationalisering har bestått sedan lång tid tillbaka. Sådant
stöd lämnas i huvudsak i form av statsbidrag till vissa skogliga åtgärder
samt till skogsvägbyggnad. Vidare ges stöd främst genom lånegaranti till
förvärv av skogsmark som är avsedd att brukas i kombination med jordbruk.
Övervakningen av bl. a. skogsvårdslagens efterlevnad samt administrationen
av det statliga ekonomiska stödet till skogliga åtgärder och skogsvägbyggnad
ankommer på skogsvårdsstyrclserna. Dessa bedriver också en
omfattande serviceverksamhet till förmån för det enskilda skogsbruket.
Skogs vårdss ty rclsernas verksamhet finansieras i huvudsak genom direkta
statsbidrag, genom skogsvårdsavgiften och genom taxeinkomster av serviceverksamheten.
Skogsvårdsavgift utgår enligt förordningen den 28 juni
11 Bihang till riksdagens protokoll 196(1. I saml.
Kiksdagsberättelsen
321
Jo: 28
Riks dags berätt ds en år 1966
1946 (nr 324) om sadan avgift med f. n. eu promille av de värden på skogsmark
och växande skog som ligger till grund för beräkning av garantibelopp
för jordbruksfastighet vid taxering till kommunal inkomstskatt. Totalt
uppgår avgiften för innevarande budgetår till i runt tal 10 milj. kr.
Staten medverkar till skogsbrukets rationalisering även genom lantbruksnämnderna
och lantmäteriet. I nämndernas uppgifter ingår att främja
skogsmarkens strukturrationalisering och lantmäteriet utför fastighetsregleringar
i skogsmark.
F- n; pågår utredningar som rör vissa delar av det skogspolitiska området.
Således torde 1960 års jordbruksutredning i sitt förslag till jordbrukspolitiska
riktlinjer komma att behandla skogliga frågor av betydelse för
de kombinerade jordbruks- och skogsbruksfastigheterna. Den år'' 1962 tillkallade
skogsbruksutredningen har enligt sina direktiv att verkställa en
teknisk översyn av grunderna för hela den statliga bidrags-, låne- och kreditgarantigivningen
till produktionsfrämjande åtgärder till förmån för det
enskilda skogsbruket. Denna utredning skall bl. a. utarbeta förslag till stödregler
med tillämpning av de allmänna riktlinjer för den statliga och statsunderstödda
verksamheten på det skogliga området som riksdagen i skilda
sammanhang godkänt. Sedermera har utredningsuppdraget utvidgats
till att omfatta vissa spörsmål rörande belåning av skog samt kvalitetskontroll
av skogsfrö och skogsplantor. Till utredningen har också överlämnats
två vid 1963 års riksdag väckta motioner (I: 301 och II: 345, LSU 6, rskr
82) om obligatorisk avsättning i samband med skogsavverkning av medel
för skogsvårdande åtgärder, varvid tredje lagutskottet i sitt av riksdagen
godkända utlåtande uttalade att motionerna borde övervägas under skogsbruksutredningens
fortsatta arbete. Vidare bör nämnas att år 1964 en särskild
utredning tillkallats för att upprätta s. k. virkesbalanser för att belysa
förhållandet mellan tillgängliga awerkningskvantiteter och förädlingsindustriens
råvarubehov samt att skogsstyrelsen på Kungl. Maj :ts uppdra"
överser lagen den 20 juni 1947 (nr 270 ) om virkesmätning.
Under den senaste tiden har framställningar gjorts rörande översyn av
ytterligare frågor av skogspolitisk karaktär. Sveriges Skogsägareföreningars
Riksförbund har den 4 juli 1963 hemställt om en allmän omprövning
av nuvarande skogsvårdslagstiftning. Yttranden över framställningen har
avgetts av skogsstyrelsen, som hört samtliga skogsvårdsstyrelser, samt av
domänstyrelsen, styrelsen för skogshögskolan, Svenka Skogarbetareförbundet
och Sveriges skogsägareförbund. Vidare har representanter för 18 inlandskommuner
i Västerbottens och Norrbottens län den 23 juni 1964 hemställt
om utredning rörande sådana lagändringar som är ägnade att garantera
ett bättre tillvaratagande av landets skogstillgångar än vad som f. n.
är fallet. Slutligen har 1965 års riksdag (L:iU 22, rskr 211) i anledning av
prop. 1965: 41 med förslag till jordförvärvslag in. m. jämte i ämnet väckta
motioner anhållit om utredning av frågan om statligt kreditstöd vid förvärv
och yttre rationalisering av skogsbruksfastigheter.
Av vad jag anfört i det föregående framgår att det svenska skogsbruket
befinner sig i en genomgripande omdaningsprocess. Denna har intensifierats
under de senaste åren och torde komma att fortsätta i snabb takt.
Orsaken till den pågående utvecklingen torde främst vara att söka i nödvändigheten
att genom kostnadsrationalisering inom skogsbruket bibehålla
och stärka den svenska skogsnäringens konkurrenskraft på världsmarknaden.
Jag vill framhålla att detta är av mycket stor betydelse för den
322
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 28
svenska samhällsekonomien i dess helhet, eftersom inte mindre än ungefär
eu tredjedel av våra totala exportintäkter härrör från skogsprodukter.
Ett försämrat konkurrensläge på världsmarknaden för våra skogsprodukter
kan bl. a. medföra allvarliga återverkningar ur sysselsättningssynpunkt.
Genom den nyligen beslutade reformen av jordförvärvslagstiftningen har
bl. a. möjligheterna förbättrats att genom förvärv storleksrationalisera
skogsmarksinnehav, att i bygder där jordbruket viker ta hand om frigjorda
marker för rationell skogsproduktion samt att tillgodose skogsindustriernas
behov av råvarubas. Det är emellertid enligt min mening angeläget
att även de riktlinjer för statsmakternas skogspolitiska handlande, vilka
tagit sig uttryck i skogsvårdslagstiftningen och i stöd för skogsbrukets rationalisering,
är helt tidsenliga. Såsom framgår av min redogörelse för
huvuddragen av härför nu gällande riktlinjer har dessa i stort sett varit
oförändrade sedan 1940-talet. Pågående utredningsarbeten rörande skogliga
frågor berör också endast delar — i vissa avseenden av perifer betydelse
— av dessa riktlinjer. Mot bakgrunden av det anförda anser jag att
tiden nu är inne att företa en samlad översyn av de förut berörda skogspolitiska
riktlinjerna. För att verkställa denna översyn bör särskilda sakkunniga
tillkallas.
Syftet i stort med den av mig förordade utredningen bör vara att undersöka
hur statsmakterna utifrån de förutsättningar för skogsbruket som nu
kan överblickas på lämpligaste sätt bör medverka till en ur samhällsekonomisk
och social synpunkt sund utveckling av skogsbruket. De sakkunniga
bör därför såsom en utgångspunkt för sina överväganden söka klarlägga
vilka krav som den inträffade och väntade utvecklingen ställer på det svenska
skogsbruket i framtiden. Med hänsyn bl. a. till att skogsbruket utgör råvarubas
för en av landets viktigaste exportnäringar är det självfallet angeläget
att därvid söka bedöma den internationella situationen på sikt i fråga
om produktion och konsumtion av skogsprodukter. Likaså bör uppmärksammas
skogsbruksmetoderna i främst länder, som kan komma att konkurrera
med Sverige på den internationella marknaden.
Av stor betydelse torde vara frågan om den storlek och form på de skogliga
behandlingsytorna som fordras för att ett rationellt skogsbruk skall
kunna drivas. De sakkunniga bör därför söka bilda sig en uppfattning härom.
Givet är att därvid hänsyn bör tas till de skilda driftsformer som kan
komma i fråga inom stor skogsbruket och ett med jordbruk kombinerat
skogsbruk. Jag anser det också vara angeläget att de sakkunniga överväger
hur en skogsbruksenhet bör vara beskaffad för att under olika betingelser
medge eu rationell drift. Särskilt bör belysas kraven på en fristående skogsbruksfastighet
för att den långsiktigt skall kunna bereda brukaren hans huvudsakliga
sysselsättning och ge honom eu skälig, stadigvarande inkomst.
Såsom förut berörts är de nuvarande skogsbruksenheternas storlek och
arrondering ofta bristfällig. Den reformerade jordförvärvslagstiftningen ger
bättre förutsättningar än tidigare för förvärv i arronderingssyfte och för att
utöka skogsmarksinnehav. Enligt min mening bör med hänsyn till den stora
vikten av snabba åtgärder för att komma till rätta med de otillfredsställande
förhållandena övervägas ytterligare åtgärder för att underlätta arronderingsförbättring
och storleksrationalisering. Utredningen bör därför undersöka
möjligheterna att stimulera byten av skogsmark och fastighetsregleringsåtgärder
för att nå förbättrad arrondering. Av särskild betydelse anser
jag också vara att utredningen uppmärksammar möjligheterna atl genom
Jo: 28
Riksdags berätt elsen år 1966
samvcrkjui över ägogränserna överbrygga de olägenheter som beror på bristiallig
storlek och arrondering av skogsbruksenheter. En i lämpliga former
organiserad sådan samverkan bör enligt min uppfattning främjas av statsmakterna.
Om särskilda bestämmelser erfordras för att t. ex. sakrättslM
trygga traffade överenskommelser om samverkan, bör förslag härom kunna
tramlaggas.
Skogsvårdslagstiftningens bestämmelser grundas på en avvägning mellan
a ena sidan samhällets intresse av en långsiktigt god hushållning med den
betydelsefulla naturtillgång som skogen utgör och å andra sidan den enskilde
skogsägarens intresse av att utan onödiga hinder få bedriva sin näring,
bjaivfallet bor ställning till dessa avvägningsfrågor tas mot bakgrunden av
aktuella och, såvitt det är möjligt att överblicka, för framtiden rådande förutsättningar
för rationellt skogsbruk i vårt land. Utredningen bör därför
överväga om ändringar i den nu gällande skogsvårdslagen är påkallade med
hansyn till den inträffade och väntade utvecklingen inom skogsbruket. För
min del vill jag endast peka på ett par frågor som bör särskilt beaktas i
detta sammanhang. En fråga är om möjlighet bör finnas att ingripa mot underlåtenhet
att avverka skog som nått sådan ålder att markens produktionsormåga
ej längre tillfredsställande utnyttjas och som efterfrågas för att
tillgodose råvarubehov inom skogsindustriföretag. Ett annat spörsmål är om
nuvarande princip att avverkning inte får ske så att större rubbningar i avkastningens
jämnhet uppkommer kan och bör upprätthållas på små skogsbi
uksenheter, där enligt nutida förhållanden tillräckligt stora skogliga behandlingsytor
ej kan anordnas så att en jämn avkastning av skogsbruket
uppkommer. Av särskild betydelse är också frågan i vilken omfattning och
i vilka former ägare av för skogsbruk lämplig mark bör åläggas att sörja för
aterväxtåtgärder.
Vid utredningens överväganden om grunderna för statligt stöd till skogsbruket
bör enligt min mening uppmärksammas att ur principiell synpunkt
starka betänkligheter möter mot stödformer som är att betrakta som sub\
entionering av skogsbruksdriften. Det stöd, som befinns vara motiverat, bör
därför främst avse att stimulera enskilda skogsägare att utföra ur samhällets
sjnpunkt angelägna skogliga åtgärder, som endast på lång sikt framstår som
lönsamma för dem eller som är så kostnadskrävande att de inte kan väntas
bli utförda utan särskilt stöd. I fråga om det kombinerade jord- och skogsbruket
bör de sakkunniga utgå från att liksom hittills statligt stöd skall
kunna erhållas till förvärv av skogsmark som ingår i sådana brukningsenheter.
Utredningen bör även under beaktande av vad som anförts i tredje lagutskottets
utlåtande 1965: 22 överväga frågan om statligt kreditstöd i vissa
fall till förvärv resp. yttre rationalisering av särskilda skogsbruksfastigheter.
Vad jag tidigare anfört om betänkligheter mot inslag av subventionering
av skogsbruksdriften gäller även här. I nu angivna sammanhang bör utredningen
särskilt pröva om de speciella förhållandena i de fyra nordligaste länen
gör det motiverat att där ha särskilda bestämmelser för det ekonomiska
stödet.
Såsom jag berörde vid anmälan av prop. 1965: 100 bör förevarande utredning
pröva den organisatoriska utformningen av statens medverkan till
skogsbrukets rationalisering. Prövningen om en fristående organisation skall
bibehållas eller om skogsbrukets rationaliseringsorgan bör sammanföras med
de nya lantbruksnämnderna bör ske mot bakgrunden av arten och omfattningen
av de arbetsuppgifter som bör ankomma på staten på förevarande
324
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 29
område. Vid övervägandena härom bör utredningen bl. a. uppmärksamma i
vilken omfattning uppgifterna bör omfatta serviceverksamhet på det skogliga
området och hur en sådan verksamhet lämpligen bör finansieras. De sakkunniga
bör i detta sammanhang ägna uppmärksamhet åt de anspråk på
ytterligare resurser inom lantbruksorganisationen och inom lantmäteriet
som kan föranledas av förslag om intensifiering av skogsbrukets yttre rationalisering.
Även frågor som äger samband med de förut berörda bör utredningen äga
ta upp till prövning. Frågan om den skogliga yrkesutbildningen bör dock
ej omfattas av utredningsuppdraget. Ej heller torde anledning föreligga att i
förevarande sammanhang ingå på statsskogsbrukets uppgifter och organisation.
Vad gäller sambandet mellan den nu ifrågavarande utredningen och i det
föregående angivna utredningsarbeten, som berör delområden av de skogspolitiska
frågorna, räknar jag med att 1960 års jordbruksutrednings och
virkesbalansutredningens uppdrag samt skogsstyrelsens arbete med virkesmätningslagstiftningen
ej skall behöva påverkas. Samordning med skogsbruksutredningens
arbete bör ske genom samråd mellan de båda utredningarna.
Jag anser att det med hänsyn till de skogspolitiska frågornas betydelse är
angeläget att förevarande utredning bedrivs så skyndsamt som omständigheterna
medger. Med hänsyn härtill bör utredningen i första hand inrikta sitt
arbete på förslag rörande principerna för de ändringar i gällande skogspolitiska
riktlinjer som utredningen finner motiverade.
Utredningsarbetet har påbörjats och kommer att fortgå under år 1966.
29. 1965 års lantbruksorganisationsutredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 3 juni 1965 för att
verkställa utredning rörande den närmare utformningen av de nya lantbuksnämndernas
organisation och därmed sammanhängande frågor (se
Post- och Inrikes tidn. den 22 juni 1965):
Wetterhall, H. C. B., överdirektör.
Experter:
Friberg, T., kansliråd;
Holdar, A., byrådirektör;
Sjöborg, N. E., direktör;
Sjölund, B., agronom och civilekonom;
Wieslander, M., lantbruksdirektör.
Sekreterare:
Norrbom, N. C.-E., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Adler, H., byrådirektör.
325
Jo: 29
Riks dags berättelsen år 1966
Lokal: Lantbruksstyrelsen, Centralvägen 16, Solna 1; tel. växel 83 05 20.
Direktiv: (anförande av statsrådet Holmqvist till statsrådsprotokollet den
3 juni 19651:
1965 års riksdag (prop. 1965: 100, JoU 17, rskr 256) har fattat principbeslut
om ändrad organisation av de statliga och statsunderstödda rationaliseringsorganen
på jordbrukets och trädgårdsnäringens områden. Beslutet
innebär i huvudsak att de nuvarande lantbruksnämndernas och hushållningssällskapens
rationaliseringsuppgifter skall sammanföras i nya statliga
regionalorgan med benämningen lantbruksnämnd. Antalet ledamöter i
nämnden skall vara nio, av vilka Kungl. Maj :t utser ordförande och tre andra
ledamöter samt landstinget fyra ledamöter. Vidare skall nämndens chefstjänsteman
vara självskriven ledamot. Nämndens beslutanderätt skall i viss
utsträckning ankomma på delegationer. Hushållningssällskapen avses alltjämt
kunna bestå med uppgift att vara bl. a. lantbruksnämndernas kontaktorgan
med näringsutövarna. Rörande de av riksdagen i övrigt beslutade
riktlinjerna för den nya organisationen torde jag få hänvisa till förut nämnda
proposition och utskottsutlåtande.
Såsom jag uttalade vid anmälan av propositionen bör den närmare utformningen
av de nya lantbruksnämndernas organisation m. m. prövas av
en särskild utredning. I anslutning därtill angav jag följande riktlinjer för
de fortsatta övervägandena i vissa frågor som 1960 års jordbruksutredning
behandlat.
»Jordbruksutredningen har ingående diskuterat om alla de mångskiftande
verksamhetsgrenar, som hushållningssällskapen har, bör övertas av det
nya regionalorgan som utredningen har föreslagit. I remissyttrandena har
eu rad synpunkter framförts i frågan. Enligt min mening bör den nya lantbruksnämnden
i princip överta uppgifter, som är av sådan betydelse för
jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering i vid bemärkelse att de
bör handhas av staten. Annan ur statens synpunkt i och för sig angelägen
verksamhet, som hushållningssällskap nu driver, bör överföras till annat
organ än lantbruksnämnden. År detta f. n. inte möjligt, bör verksamheten
tillfälligt inordnas i nämnden, övrig verksamhet kan, såsom förut nämnts,
ligga kvar hos hushållningssällskapet.
Mot bakgrunden av det anförda anser jag att det bl. a. bör övervägas
om hushållningssällskapens befattning med sådan statsunderstödd verksamhet
som kontrollföreningsverksamhet, svinstamskontroll, stambokföring
m. in. över huvud taget bör övertas av lantbruksnämnden. Det kan nämligen
enligt min mening ifrågasättas om angivna verksamheter bör vara eu
uppgift för staten.
Såsom jordbruksutredningen uttalat, bör ansvaret för och ledningen av
försöksverksamheten på jordbrukets och trädgårdsnäringens områden åvila
lantbrukshögskolan.. Lantbruksnämnderna synes därför i regel inte böra
driva egen försöksverksamhet. De bör dock kunna medverka i planeringen
av högskolans och andra statliga forskningsinstitutioners försöksverksamhet
samt biträda vid försökens genomförande. Nämnderna bör givetvis få utnyttja
försöken för demonstrationer.
Hushållningssällskapens befattning med fiskerifrågor kan i erforderlig
omfattning antingen infogas i den statliga fiskeriadministrationen eller i
lantbruksnämnderna. I avvaktan på resultat av de överväganden i särskild
326
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 29
ordning, som kan visa sig erforderliga rörande fiskerifrågorna, bör de kunna
handläggas av lantbruksnämnderna.
Jag har i annat sammanhang anmält min avsikt att begära bemyndigande
att tillkalla en särskild utredning rörande den veterinära fältorganisationen.
Utredningsuppdraget avses omfatta även den veterinära verksamhet
som hushållningssällskapen nu driver.
Frågan om den framtida ställningen för de lantbrukskemiska kontrollanstalter,
som tillhör hushållningssällskapen, berörs delvis av redan pågående
utredning.
I remissyttrande av hl. a. statens institut för konsumentfrågor bär uttalats
att hemkonsulentverksamhetens organisatoriska ställning bör särskilt utredas.
Även jag anser att behov av en sådan utredning föreligger.
Det statliga stödet till hemslöjden och därmed sammanhängande frågor
utreds f. n. av liemslöjdsulredningen.
I den mån ej annat angetts bör spörsmålen om den närmare avgränsningen
av lantbruksnämndernas arbetsuppgifter övervägas av den i det
föregående nämnda organisationsutredningen. Bl. a. bör därvid omfattningen
av nämndernas beställningsverksamhet inom skilda områden särskilt
prövas.
Organisationsutredningen bör även behandla frågan om det nya regionalorganets
kansliorganisation. Likaså måste de nya lantbruksnämndernas behov
av personal för olika uppgifter prövas i detalj. Särskild uppmärksamhet
bör därvid ägnas åt hur nämndernas upplysnings- och rådgivningsverksamhet
lämpligast bör fullgöras.
Det av jordbruksutredningen framlagda förslaget att sammanföra de båda
lantbruksnämnderna och hushållningssällskapen i Älvsborgs län bör enligt
min mening slutligt prövas när ställning tas till organisationsutredningens
förslag.
I denna utrednings uppgifter bör även ingå att framlägga förslag till den
anslagstekniska konstruktionen av medelsanvisningen till lantbruksnämnderna.
Hinder bör ej möta mot att nämnderna efter vederbörlig prövning för
viss verksamhet tar emot medel som ställs till förfogande av t. ex. hushållningssällskap,
landsting eller organisationer.
Såsom förut berörts anser jag starka skäl tala för att hushållningssällskapens
tillgångar, i den mån de är hänförliga till verksamhet som övertas
av staten, överlåts till staten. Organisationsutredninen bör få till uppgift
att ta upp överläggningar med hushållningssällskapen i denna fråga.»
Vid sin behandling av propositionen uttalade jorbruksutskottet i anledning
av vissa motionsvis framförda yrkanden rörande hushållningssällskapen
följande.
»Utskottet finner det självklart att vid den förestående omorganisationen
Kungl. Maj:t kommer att beakta de anställdas berättigade intressen. Vidare
får utskottet erinra om att hushållningssällskapen enligt propositionen
även i fortsättningen kommer att ha viktiga funktioner, I den mån sällskapen
åtar sig statliga uppgifter bör givetvis frågan om statligt vederlag härför
prövas i sådant sammanhang. Utskottet förutsätter att den utredning,
som skall utforma förslag till lantbruksnämndernas närmare organisation,
även kommer att klarlägga hushållningssällskapens framtida uppgifter.
Enligt departementschefen kan sällskapen självfallet behålla och disponera
de tillgångar som inte överförs till staten i samband med att verksamhet
övertas. Fond- och donationsmedel utgör exempel på sådana tillgångar,
327
Jo: 29
Riksdagsberättelscn år 1966
som sålunda kvarstannar hos sällskapen. Såsom framgår av propositionen
kommer överväganden i ämnet att ske först sedan förenämnda organisationsutredning
haft överläggningar med sällskapen i denna fråga. Utskottet,
som inte har något att erinra mot denna uppläggning, utgår från att därvid
hör kunna uppnås resultat som på ett tillfredsställande sätt tillgodoser såväl
statens som hushållningssällskapens intressen.»
Vad sålunda anförts bör ligga till grund för utredningens arbete med den
närmare utformningen av den regionala organisationen på förevarande område.
Jag vill tillägga att vid övervägandena rörande lantbruksnämndernas
inre organisation bör mot bakgrunden av behovet av flexibilitet och förhållandena
i de skilda länen särskilt uppmärksammas indelningen i arbetsenheter.
Utredningen bör eftersträva att tillgodose personalbehovet för rationaliseringsverksamheten
inom ramen för den personalstyrka vid lantbruksnämnderna
och hushållningssällskapen som nu disponeras för ändamålet.
1 sammanhanget bör prövas möjligheterna att delegera arbetsuppgifter till
assistent- och biträdespersonal. Speciellt i fråga om fullgörandet av nämndernas
rådgivnings- och upplysningsverksamhet bör utredningen med anledning
av vad jordbruksutredningen anfört i ämnet och vad som framkommit
vid remissbehandlingen av dess betänkande överväga behovet av att stationera
assistentpersonal utanför nämndernas kansliorter. — Under utredningsarbetet
bör ytterligare övervägas om tillräckliga skäl föreligger att
framdeles ha två lantbruksnämndsområden i Älvsborgs län.
Vid övervägandena rörande den anslagstekniska konstruktionen av medelsanvisningen
till lantbruksnämnderna bör behandlas bl. a. frågan om
finansiering av beställningsverksamheten. Utredningen bör i samband därmed
särskilt pröva vilken taxenivå som bör tillämpas vid olika slag av
serviceuppgifter.
I fråga om hushållningssällskapen bör utredningen med beaktande av
vad i propositionen och utskottsutlåtandet anförts om deras framtida uppgifter
lägga fram förslag till de bestämmelser m. m. som kan erfordras.
Vid utredningens överläggningar med hushållningssällskapen bör beaktas
bl. a. de nya lantbruksnämndernas behov av lokaler.
Såsom anförts i propositionen bör utredningen se över lantbruksstyrelsens
arbetsuppgifter mot bakgrunden av de uppgifter som skall ankomma
på de nya lantbruksnämnderna. Även styrelsens inre organisation bör prövas
i berörda delar, varvid speciellt bör uppmärksammas nämndernas behov
av central teknisk och annan service.
Slutligen bör utredningen med ledning av vad jag uttalade vid anmälan
av propositionen närmare överväga samordningen av den centrala informations-
och upplysningsverksamheten på jordbrukets och trädgårdsnäringens
områden. Förslag till organisatorisk utformning av samarbetsorganet
för dessa uppgifter bör utarbetas mot bakgrunden av bl. a. de erfarenheter
som vunnits inom jordbrukets upplysningsnämnd.
Under utredningsarbetet bör samråd tas med statskontoret samt med
pågående utredningar inom berörda område, bland vilka märks främst 1960
års jordbruksutredning och den utredning rörande veterinärväsendets uppgifter
och organisation, som jag tidigare i dag erhållit bemyndigande att
tillkalla. Utredningen bör bedriva sitt arbete med utgångspunkt från att
den nya organisationen skall genomföras den 1 juli 1967. Om så befinns
motiverat, bör utredningen vara oförhindrad att framlägga delbetänkanden.
328
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo! 30
Utredningen har intill den 31 oktober 1965 hållit fem sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
30. Veterinärväsendeutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 3 juni 1965 för att utreda veterinärväsendets
uppgifter och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den
29 juni 1965):
Persson, S. G. F., lantarbetare, led. av II kamm., ordförande;
Björkman, K. G., överdirektör;
Nybom, P. A. A., ombudsman;
Pettersson, H. A. I., lantbrukare, led. av I kamm.;
Werner, C. A., byrådirektör.
Expert:
Thege, I., förbundsdirektör.
Sekreterare:
Ovegård, L. O., avdelningsdirektör.
Biträdande sekreterare:
Folk, R., departementssekreterare.
Lokal: Sveavägen 24—26, Box 687, Stockholm 1; tel. 21 99 52 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Holmqvist till statsrådsprotokollet den
3 juni 1965):
Den statliga veterinärorganisationens huvuduppgifter är hälso- och sjukvård
bland husdjuren samt livsmedelskontroll. Veterinär styrelsen utövar
högsta inseendet på dessa områden. Vid statens veterinärmedicinska anstalt
bedrivs bl. a. undersöknings- och rådgivningsverksamhet beträffande djursjukdomar
och framställs sera och vacciner mot sådana sjukdomar. Under
veterinärstyrelsen sorterar 24 länsveterinärer, 286 distriktsveterinärer samt
ca 80 besiktningsveterinärer vid kontrollslakterierna.
Länsveterinärerna övervakar den veterinära verksamheten inom länen.
Länsveterinärerna står till förfogande för länsstyrelserna och hälsovårdsnämnderna
i kommunerna. Deras huvudsakliga uppgifter hänför sig till
livsmedelshygienen och bekämpandet av smittsamma djursjukdomar.
Distriktsveterinärernas arbete är främst inriktat på husdjurens hälsooch
sjukvård. I kommunerna inom veterinärdistriktet fungerar distriktsveterinären
dock även som expert åt hälsovårdsnämnderna i frågor rörande
livsmedelskontroll, omgivningshygien m. m.
Besiktningsveterinärernas uppgift är att utföra köttbesiktning och utöva
annan hygienövervakning vid kontrollslakterierna.
Utanför den statliga organisationen finns i vissa större städer kommunalt
avlönade stadsveterinärer, f. n. omkring 20 till antalet. Vidare bär hushållningssällskapen
ett fyrtiotal veterinärer anställda för hälsokonti ollverksamhet
bland husdjuren. Drygt tio av sällskapen driver i samband härmed veterinärbakteriologiska
laboratorier. Inom den av enskilda föreningar bedrivna
11-f Dihang till riksdagens protokoll 196G. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
329
Jo: 30
Riksdagsberättelsen ur 1966
■\ erksamheten för artificiell insemination tinns vidare veterinärer anställda.
^ id veterinärhögskolan i Stockholm och veterinärinrättningen i Skara
lämnas i statlig regi såväl öppen som sluten djursjukvård. Verksamheten
vid veterinärhögskolan ingår som ett led i den utbildning och forskning, som
bedrivs vid högskolan. Vid veterinärinrättningen i Skara ligger tyngdpunkten
på djursjukvården. Förutom vid veterinärhögskolan och veterinärinrättningen
i Skara lämnas sluten djursjukvård vad vissa andra djursjukhus
med annan huvudman än staten. Här kan nämnas djursjukhuset i Hälsingborg,
som har hushållningssällskapet i Malmöhus län till huvudman, och
djursjukhuset i Strömsholm, som drivs i enskild regi.
Veterinärväsendets organisation har i huvudsak varit oförändrad under
en tidsperiod, som präglats av stora omdaningar inom jordbruksnäringen.
Husdjuisskötseln har ändrats såväl med hänsyn till djurslag, djurantal och
besättningsstorlekar som i fråga om driftsformer och djurvärden. Veterinärinsatserna
bär i ökad utsträckning kommit att inriktas på förebyggande
hälsovård. Sådan vård har kommit att framstå som mer betydelsefull för
animalieproduktionen än den akuta djursjukvården. Sport- och sällskapsdjurens
antal har samtidigt ökat.
Den angivna utvecklingen har aktualiserat krav på översyn av vissa delar
av veterinärväsendets organisation. Veterinärhögskoleutredningen föreslog
i sitt betänkande Veterinärmedicinsk forskning och undervisning del II
(SOU 1964: 14), att eu särskild utredning skulle tillsättas med uppgift att
se över organisationen av den veterinära verksamheten i fråga om bl. a.
distriktsveterinärorganisationen, djursjukhusen och hushållningssällskapens
veterinäravdelningar. Vid remissbehandlingen av utredningens förslag
underströks behovet av en sådan översyn. Frågan om hushållningssällskapens
veterinära insatser som ett led i rationaliseringen på jordbrukets område
har vidare aktualiserats till följd av 1960 års jordbruksutrednings förslag
om organisationen av rationaliseringsverksamlieten in. in. på jordbrukets,
skogsbrukets och trädgårdsnäringens områden (SOU 1964: 55). I detta sammanhang
bör även nämnas, att till Kungl. Maj :t överlämnats i Stockholms
stadsfullmäktige väckta motioner om utredning om inrättande av eu djursjukvårdsanstalt
i Stockholm. Malmöhus läns hushållningssällskap har vidare
anhållit om statlig medverkan till utbyggnad av djursjukhuset i Hälsingborg.
I samband med anmälan av prop. 1965: 38 angående upprustning av den
veterinärmedicinska forskningen och utbildningen, m. in. har jag framhållit,
att veterinärväsendets organisation i vissa avseenden bör bli föremål för
översyn av särskilda sakkunniga. Riksdagen har också uttalat (JoU 6, rskr.
165) att en sådan översyn snarast bör komma till stånd. Vidare framhöll
jag vid anmälan av prop. 1965: 100 angående ändrad organisation av rationaliseringsverksamheten
på jordbrukets och trädgårdsnäringens områden,
att denna översyn avsågs omfatta även den veterinära verksamhet som hushallningssällskapen
nu driver.
Huvudsyftet med översynen anser jag böra vara att anpassa veterinärväsendets
uppgifter och organisation till utvecklingens krav. De sakkunniga
bör i första hand söka klarlägga behovet och arten av de framtida veterinära
insatserna inom hälso- och sjukvården bland husdjuren. Tyngdpunkten i
de sakkunnigas arbete synes böra ligga på att åstadkomma en rationellt utformad
veterinär organisation, som betjänar animalieproduktionen inom
jordbruket genom en mot sjukdomar och andra störningar inriktad före
-
330
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 31
byggande verksamhet. Särskild hänsyn bör tas till jordbrukets rationalisering.
Underlaget för dimensioneringen av de veterinära resurserna inom för
verksamheten lämpligt avpassade områden bör ingående undersökas. Möjligheten
att upprätta veterinärstationer för verksamhet inom stora distrikt
med betjäning av mer än en veterinär jämte annan personal bör prövas.
Vidare bör behovet av regionala laboratorieresurser för den veterinära verksamheten
undersökas. En annan principiell fråga för de sakkunniga är
spörsmålet om behovet av en sluten djursjukvård vid sidan av en öppen och
ambulerande vård. ....
De sakkunniga bör vidare ingående pröva de framtida veterinära insatserna
vad gäller livsmedelskontrollen och därmed sammanhängande uppgifter.
Här vill jag erinra om att livsmedelsstadgekommittén har i uppdrag att
se över livsmedelsstadgans kontrollföreskrifter men även formerna för kontrollen,
kontrollorganens befogenheter och ledningen av livsmedelskontrollen.
De sakkunnigas överväganden i denna del bör ske i samråd med nyssnämnda
kommitté.
De sakkunniga bör söka klarlägga det framtida personalbehovet inom veterinärväsendet.
I det sammanhanget bör undersökas om möjligheter föreligger
att överföra uppgifter inom veterinärväsendet till pei sonal med lägre
kompetens än veterinärutbildning.
De sakkunniga bör vidare försöka bedöma om de veterinära uppgifterna
är av sådan natur att de bör omhänderhas av en statlig organisation eller
om det för dessa uppgifter är lämpligt med annan huvudman än staten. En
speciell fråga är i detta sammanhang ansvaret för bekämpandet av epizootier.
Kostnaderna för den veterinära organisation, som de sakkunniga kommer
att föreslå, bör redovisas. Finansieringssystem för verksamheten bör därvid
ingående prövas.
Av vad jag anfört framgår, att utredningen skall omfatta den regionala
och lokala veterinära organisationen. De sakkunniga bör emellertid vara
oförhindrade att föreslå ändringar i veterinärstyrelsens och statens veterinärmedicinska
anstalts uppgifter och organisation, om de finner detta påkallat.
Vad gäller statens veterinärmedicinska anstalt synes särskilt dess
rådgivnings- och upplysningsverksamhet böra uppmärksammas. Beträffande
veterinärstyrelsen bör utredningen samråda med livsmedelsstadgekommittén.
De sakkunniga bör vara oförhindrade att, om detta bedöms angeläget,
framlägga delbetänkanden.
Utredningen har intill den 31 oktober 1965 hållit ett sammanträde.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1966.
31. Lokal- och utrustningsprogramkommittén för jordbrukets högskolor
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 juni 1965 för att utarbeta
lokalprogram och utrustningsprogram för lantbrukshögskolan, skogshögskolan
och veterinärhögskolan in. fl. institutioner (se Post- och Inrikes
tidn. den 23 juni 1965):
331
Jo: 31
Riksdagsberiittelsen år 1966
Törnquist, H., byggnadsråd, ordförande;
Hagberg, A. E., professor, rektor;
Hjelm, K. G. L., professor, rektor;
Lindquist, R., byråchef;
Sandberg, B. M., överste (fr. o. m. 26 oktober 1965);
Schmiterlöw, C. G., professor, rektor.
Expert:
Gelinder, C.-F., institutschef, rektor.
Sekreterare:
Eliasson, P.-E., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Forssman, Å., avdelningsdirektör.
Lokal: Lantbrukshögskolan, Uppsala 7; tel. växel 254 00 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Holmqvist till statsrådsprotokollet den
15 juni 1965);
Kommitténs uppgift bör vara att för verksamhetens utbyggnad vid berörda
högskolor och andra inrättningar, som kan komma att omfattas av kommitténs
arbete, utarbeta lokalprogram och utrustningsprogram, de senare
även innefattande kostnadsramar. Kommittén bör därvid utgå från av statsmakterna
godtagna riktlinjer för verksamhetens utbyggnad. Därjämte bör
kommittén beakta den verksamhet som finansieras av forskningsråd och
därmed jämförliga organ samt utreda de lokal- och utrustningsbehov som
kan föranledas av förslag från vederbörande högskolemyndigheter m. m.
Programarbetet bör avse lokaler och utrustning för bl. a. undervisning, forskning,
försöksverksamhet och förvaltning samt serviceanordningar såsom bespisning
för anställda och studerande. Däremot bör arbetet icke omfatta
studentkårlokaler.
Vad gäller planeringen av snickeriinredningar, elarmatur och möbler
in. m. torde få hänvisas till vad som uttalats härom i prop. 1964: 50 (s. 152).
Lokalprogrammen skall av kommittén successivt överlämnas till byggnadsstyrelsen
och utrustningsprogrammen till utrustningsnämnden för universitet
och högskolor. Dessa myndigheter har därefter att vidta på dem
ankommande åtgärder för programmens realiserande, innefattande bl. a.
anslagsframställningar hos Kungl. Maj :t.
Frågor rörande förhyrning av lokaler bör prövas av kommittén, innan
vederbörande myndighet ingår hyresavtal.
Kommittén bör i sitt arbete särskilt beakta möjligheterna till ett effektivt
och flexibelt utnyttjande av lokal- och utrustningsresurser. Ett sambruk av
resurserna mellan olika institutioner inom jordbrukets högskolor, mellan
dessa inbördes samt mellan å ena sidan dessa högskolor och å andra sidan
övriga läroanstalter på samma eller angränsande orter bör i största möjliga
utsträckning eftersträvas.
I programarbetet bör särskilt övervägas sådana lösningar, som leder till
att, å ena sidan, lokaler för lägre utbildning och, å andra sidan, lokaler för
högre utbildning och forskning hålls samman, allt i den mån så befinns
lämpligt. Beträffande undervisningslokaler bör förutsättas ett utnyttjande
332
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 32
av desamma under ca 40 timmar per vecka. Vid utformningen av programmen
bör självfallet alla möjligheter att begränsa kostnaderna tillvaratas.
Vidare bör programmen uppgöras med beaktande av angelägenheten av
att lokaler med minsta möjliga kostnad skall kunna tillbyggas för utökade
behov.
Kommitténs arbete bör t. v. grundas på följande antaganden om antalet
nyintagna ordinarie studerande per läsår omkring år 1970, nämligen vid
lantbrukshögskolan ca 100, varav ca 75 på agronomlinjen och ca 25 på hortonomlinjen,
vid skogshögskolan ca 40 och vid veterinärhögskolan ca 40.
Kommitténs verksamhetsområde bör omfatta lantbrukshögskolan, skogshögskolan,
veterinärhögskolan, Alnarpsinstitutet, statens lantbrukskemiska
laboratorium, statens veterinärmedicinska anstalt och veterinärinrättningen
i Skara. Åt kommittén bör vidare kunna uppdras att omhänderha programarbetet
rörande lokaler och utrustning för andra inrättningar med
jämförlig verksamhet.
I kommittén bör ingå en representant för vardera byggnadsstyrelsen, statskontoret
och utrustningsnämnden för universitet och högskolor samt för
var och en av de högskolor, som berörs av kommitténs arbete. Övriga inrättningar,
vars lokal- och utrustningsfrågor handhas av kommittén, bör bli
representerade i kommittén genom experter. Till kommittén bör vidare kunna
knytas de ytterligare experter, som befinns erforderliga.
För att säkra ett nära samarbete med övriga lokal- och utrustningsprogramkommittéer
bör ordföranden i kommittén för jordbrukets högskolor
ingå i samarbetsnämnden för de lokal- och utrustningsprogramkommittéer,
som tillhör ecklesiastikdepartementet.
Kommittén bör bedriva sitt arbete i nära samråd med berörda myndigheter
och läroanstalter samt andra kommittéer och utredningar, särskilt lokaloch
utrustningsprogramkommittéerna inom ecklesiastikdepartementets område.
Kommittén bör vidare hålla chefen för jordbruksdepartementet underrättad
om arbetets fortgång.
Kommittén har under tiden 15 juni—30 oktober 1965 haft två sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1966.
32. Utredning rörande utbyggnad av systemet med växtförädlings
avgifter
m.m.
Tillkallad enligt Ivungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1965 för att
verkställa utredning rörande dels utbyggnad av systemet med växtförädlingsavgifter
m. m., dels finansieringen av sortförsöken (se Post- och Inrikes
tidn. den 15 juli 1965):
Esbo, H. V. O., professor.
Expert:
Gustafsson, N. H., byråchef.
Sekreterare:
Kåhre, E. L. J., docent, avdelniiigsföreståndare.
333
Jo: 32 Riksdagsberättelsen år 1966
Lokal: Statens centrala frökontrollanstalt, Solna; tel. växel 85 Öl 30
(sekreteraren).
Direktiv (kungl. brev den 30 jnni 1965):
tillkalla en utredningsman för att — med utgångspunkt huvudsakligen från
vissa angivna framställningar jämte över dem avgivna utlåtanden — verkställa
utredning rörande dels utbyggnad av systemet med växtförädlingsavgifter
m. m., dels finansieringen av sortförsöken--—------
Kommittén har under tiden t. o. m. oktober 1965 hållit tre sammanträden
samt insamlat och påbörjat bearbetningen av statistiskt material angående
kvantiteterna av statsplomberat utsäde av olika sorter inom grupperna
vallväxter, oljeväxter, rotfrukter och foderväxter samt potatis.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
33. Utredning om fiskmottagningsplatser inom västkustens pris
regleringsområde
Tillkallad
enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1965 för att
undersöka och efter samråd med berörda parter överväga behovet av fiskmottagningsplatser
inom västkustens prisregleringsområde (se Post- och
Inrikes tidn. den 15 juli 1965):
Lindskog, C. P. F., direktör.
Sekreterare:
Kreitz, B. E., förste byråsekreterare.
Lokal: Statens jordbruksnämnd, Stockholm 16; tel. 22 55 60/665 (sekreteraren).
Ordföranden: Box 329, Viken; tel 042/664 31.
Direktiv (kungl. brev den 30 juni 1965):
tillkalla en utredningsman för att undersöka och efter samråd med berörda
parter överväga behovet av fiskmottagningsplatser inom västkustens
prisregleringsområde---------—--- ------- —--
Utredningsmannen har under tiden juli—oktober 1965 hållit fem sammanträden.
Utredningsmannen beräknar slutföra sitt uppdrag under första halvåret
1966.
334
Kommittéer: Jordbruksdepartementet
Jo: 34
34. Utredning rörande statlig fotogrammetrisk beställningsverksamhet och
därmed sammanhängande frågor
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 oktober 1965 för
att ntreda den statliga fotogrammetriska beställningsverksamheten och därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 30 oktober
1965):
Sjölin, N. A., överlantmätare.
Sekreterare:
Matsson, S.-A., lantmätare.
Lokal: Länslantmäterikontoret, Luleå; tel. 0920/120 48 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Holmqvist till statsrådsprotokollet den
15 oktober 1965):
Fotogrammetriska metoder — flygfotografering med efterföljande bearbetning
av fotomaterialet — har genom den tekniska utvecklingen inom
fotogrammetrin fått en alltmer ökad användning. Detta gäller främst vid
framställning av kartor av olika slag men flygbilderna utgör även i övrigt
underlag för en rad produkter. För den kvalificerade bearbetningen av
fotomaterialet används en komplicerad och dyrbar instrumentutrustning.
Utvecklingen av de fotogrammetriska metoderna har lett till en kraftigt
stegrad efterfrågan på fotogrammetriskt bild- och kartmaterial. Flygfotografering
för att framställa bildmaterialet utförs för den civila marknadens
behov i huvudsak av rikets allmänna kartverk. Ämbetsverket tillhandahåller
bildmaterialet mot ersättning enligt taxa.
Kvalificerad fotogrammetrisk bearbetning av bildmaterialet utförs av
flera statliga organ och en råd enskilda företag. Grunden för denna verksamhet
hos de statliga organen är att det för att fullgöra de uppgifter som
åligger dem har befunnits rationellt att använda fotogrammetriska metoder.
Vid sidan härav bedriver vissa organ inom den statliga sektorn affärsmässig
fotogrammetrisk verksamhet efter beställning. Detta sker i konkurrens
med de enskilda företag som är verksamma på området.
Den mest omfattande kvalificerade fotogrammetriska bearbetningsverksamheten
inom den statliga sektorn förekommer vid kartverket. Ämbetsverket
använder fotogrammetriska metoder vid sin framställning av allmänna
kartor och utför därjämte fotogrammetrisk bearbetning efter beställning
av statliga myndigheter, kommuner och enskilda. Denna del av
verkets beställningsverksamhet handhas sedan den 1 juli 1961 av kartverkets
fotogrammetriska byrå och utförs där i nära anslutning till arbetena
för de allmänna kartorna. Beställningsverksamheten bedrivs i affärsmässiga
former. Verksamheten finansieras över ett på riksstatens nionde huvudtitel
uppfört förslagsanslag med rubriken Rikets allmänna kartverk:
Fotogrammetrisk uppdragsverksamhet. Anslaget, som för budgetåret 1965/
66 är uppfört med ett belopp av i runt tal 3,3 milj. kr., får belastas med
utgifter motsvarande högst 80 % av inkomsterna från beställningsverksamheten.
Affärsmässig fotogrammetrisk verksamhet utförs vidare av Svenska Re -
335
Jo: 34
Riksdagsbcrätlclsen år 1966
produktions Aktiebolaget (SRA). Bolaget, som har två dotterbolag, tillkom
den 1 juli 1962 genom ombildning av statens reproduktionsanstalt till statligt
bolag. Dess huvudsakliga uppgift är att bedriva tryckeri- och förlagsrörelse
samt att försälja och i viss omfattning framställa kartor. Genom
beslut av Kungl. Maj :t har bolaget ålagts att ombesörja distribution och
försäljning av de allmänna kartorna samt att framställa, distribuera och
försälja särtryck och kartor med särskilt påtryck med användande av materialet
till de allmänna kartorna. Bolaget bedriver fotogrammetrisk bearbetningsverksamhet
för sin kartframställning och har för ändamålet förvärvat
en betydande instrumentutrustning.
Lantmäteriet utför kvalificerad fotogrammetrisk bearbetningsverksamhet
som ett led i arbetet med de förrättningar och uppdrag som ingår i fastighetsbildningsverksamheten.
I allmänhet används fotogrammetriska metoder
endast för vissa moment i förrättningarna och uppdragen. Ersättning
för den fotogrammetriska verksamheten ingår i regel i den ersättning
som beställare av förrättningar och uppdrag debiteras enligt lantmäteritaxan.
Den fotogrammetriska bearbetningsverksamheten utförs i huvudsak
vid lantmäteristyrelsens mätningstekniska avdelning, som förfogar över
en relativt omfattande instrumentutrustning.
Även andra statliga myndigheter, främst väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
utför kvalificerad fotogrammetrisk bearbetningsverksamhet med egen
utrustning. Verksamheten torde dock uteslutande avse sådana fotogrammetriska
arbeten som krävs för myndigheternas eget behov.
Vissa spörsmål rörande den statliga fotogrammetriska verksamhetens
omfattning och organisation har bland andra frågor upptagits av kartverket
i skrivelse den 5 december 1963.
Av redogörelsen i det föregående framgår att inom den statliga sektorn
kvalificerad fotogrammetrisk bearbetning utförs av flera organ. Av dessa
bedriver kartverket, förutom arbeten för eget behov, en affärsmässig beställningsverksamliet
av relativt stor omfattning. Självfallet är den fotogrammetriska
verksamheten vid Svenska Reproduktions Aktiebolaget en
del av bolagets affärsrörelse. Lantmäteriets verksamhet på området har
däremot inte samma affärsmässiga karaktär.
Den affärsmässiga delen av statens fotogrammetriska bearbetningsverksamhet
bör bedrivas under samma betingelser som den enskilda verksamheten
på området och givetvis vara så rationellt organiserad som möjligt.
Det kan enligt min mening ifrågasättas om den nuvarande uppdelningen
av verksamheten på flera organ är ändamålsenlig. Med hänsyn till den
dyrbara utrustning som krävs för dessa arbeten och den knapphet på specialutbildad
personal som råder är det av stor betydelse för effektiviteten
och lönsamheten av verksamheten att de samlade resurserna inom den
statliga sektorn utnyttjas så rationellt som möjligt. En koncentration av
resurserna synes kunna ge större möjligheter att tillgodose beställarnas
önskemål om god service. Mot bakgrunden härav anser jag att förutsättningarna
för en samordning av den affärsmässiga fotogrammetriska bearbetningsverksamheten
inom den statliga sektorn bör undersökas närmare.
Härför bör en särskild utredningsman tillkallas.
Den sakkunnige bör i första hand överväga möjligheterna att koncentrera
den statliga verksamheten på området till färre organ. Närmast bör
övervägas konsekvenserna i olika hänseenden av en samordning av den
336
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 34
affärsmässiga fotogrammetriska verksamheten vid kartverket och bolaget,
medan däremot lantmäteriets verksamhet synes ha sådant samband med
organisationens uppgifter i övrigt att vissa svårigheter torde kunna möta att
avskilja densamma. Utredningsmannen bör därför till en början undersöka
förutsättningarna att koncentrera kartverkets och bolagets ifrågavarande
verksamhet till ett av organen. Jag vill erinra om att i fråga om den
statliga kartrörelsen en uppdelning mellan kartverket och bolaget redan
har skett på så sätt att bolaget i stort sett handhar den kommersiella delen
av rörelsen. Å andra sidan bör särskilt uppmärksammas det starka samband
som finns mellan den fotogrammetriska beställningsverksamheten
och kartverkets allmänna kartläggningsuppgifter. Det måste också uppmärksammas
att — oavsett till vilket av de båda organen eu koncentration
sker — samarbetsavtal eller andra organisatoriska anordningar torde
erfordras för att trygga samverkan mellan kartverket och bolaget i fråga
om utnyttjande av personal och utrustning. Behovet av samordningsavtal
med lantmäteriet i samma syfte bör övervägas.
I andra hand bör utredningsmannen undersöka om det är möjligt att nå
en tillfredsställande samordning av den affärsmässiga fotogrammetriska
verksamheten utan fullständig koncentration. Härvid synes kunna ifrågakomma
en klarare gränsdragning mellan kartverkets och bolagets verksamhet
på området kombinerad med samarbetsavtal t. ex. i försäljningsfrågor.
Utredningsmannen bör vara oförhindrad att till behandling ta upp frågor
som hänger samman med berörda ämnen. Utredningsarbetet bör bedrivas
skyndsamt.
337
H: 1
Riksdagsberättelsen år 1966
Handelsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1965
1. Metallforskningskommittén (1963:1 14; 1964:1 7; 1965:1 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 november 1960 för
att utreda den fortsatta verksamheten vid Metallografiska institutet och
vissa därmed sammanhängande frågor, avseende bl. a. verkstadsindustrins
behov av centralt bedriven forskning (se Post- och Inrikes tidn. den 21 november
1960 och den 1 mars 1962):
Löfqvist, I., generaldirektör, ordförande;
Lundberg, S. G. J., departementsråd;
Simonsson, H. L., generaldirektör.
Experter:
Andersson, A. O., chefredaktör;
Bergsman, E. B., överingenjör;
Perla, G. I., överingenjör;
Trägårdh, K. S. IL, överingenjör.
Sekreterare:
Foghelin, T. T. M., organisationsdirektör.
Biträdande sekreterare:
Näslund, Y., organisationssekreterare.
Direktiven för kommittén, se 1961: I H 24 och 1963: I H 14.
Kommittén har under tiden december 1964—februari 1965 hållit fyra
sammanträden.
Kommittén har den 12 januari 1965 avgett ett delbetänkande (Stencil
H 1965: 1) angående »Centralorgan för korrosionsfrågor». Vidare har kommittén
med skrivelse den 26 februari 1965 överlämnat förslag till avtal
och stadgar rörande ett korrosionsinstitut.
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Kvarntorpskommissionen (1963:1 15; 1964:18; 1965:18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 juni 1961 med uppgift
att verkställa det utrednings- och planeringsarbete samt vidtaga de åtgärder
i övrigt, som föranleds av oljeskifferutredningens förslag rörande
Svenska skifferoljeaktiebolagets verksamhet (se Post- och Inrikes tidn. den
5 juli 1961):
338
Kommittéer: Handelsdepartementet
H: 3
önnesjö, Iv. E. A., direktör, f. d. statssekreterare, ordförande;
Hjalmarson, H. H., direktör;
Lundberg, K. F. V., förbundsordförande;
Pilo, C.-W., direktör;
Rehnberg, K. B., avdelningsdirektör;
Thuresson, E. O., kansliråd;
Tunhammar, E. W., direktör;
Werner, E., landssekreterare.
Expert:
Löwbeer, T., departementsråd.
Sekreterare:
Dahlkvist, H. V., departementssekreterare.
Direktiven för kommissionen, se 1962: I H 22.
Kungl. Maj:t har den 15 september 1965 godkänt avtal om försäljning av
skifferoljeaktiebolagets kvarvarande industrianläggningar och rörelse i
Kvarntorp.
Kommissionen har i skrivelse den 24 september 1965 lämnat en redogörelse
för sitt arbete samt meddelat, att kommissionen, sedan försälj ningsavtalet
godkänts av Kungl. Maj :t, anser sitt uppdrag slutfört.
3. Oljeskyddsutredningen (1964: I 14; 1965: I 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
utreda organisationen av beredskapen mot oljeskador (se Post- och Inrikes
tidn. den 18 juli 1963):
Petrén, G. O. E., justitieråd, ordförande;
Grönvall, N. J., f.d. brandchef;
af Klintberg, R. H. F., direktör;
Lindencrona, G., sjöfartsråd;
Stenius, J.-E. E., kansliråd.
Sekreterare:
Bärring, S. R. M., förste länsassessor.
Direktiven för utredningen, se 1964: I H 14.
Utredningen har under tiden december 1964—juni 1965 hållit 13 sammanträden.
Utredningen har den 21 juni 1965 avgett betänkande, benämnt »Beredskap
mot oljeskador» (SOU 1965:45).
Uppdraget är därmed slutfört.
339
H: 4
Riksdagsberättelsen år 1966
4. Utredning om översyn av kommerskollegiets utrikes- och utredningsavdelnings
organisation
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 juli 1965 för att
verkställa översyn av kommerskollegiets utrikes- och utredningsavdelnings
organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 5 augusti 1965):
Löfqvist, I., generaldirektör.
Experter:
Andersson, S. A., byrådirektör;
Engqvist, K. E. B., lönedirektör;
Lindqvist, O. O. G., kommerseråd;
Nordenson, J. W., direktör;
Orrö, S.-E. O., kansliråd.
Sekreterare:
Orrsten, R. H., kanslisekreterare.
Direktiv (anförande av statsrådet Hermansson till statsrådsprotokollet
den 26 juli 1965):
För egen del ansluter jag mig till uppfattningen att den handelspolitiska
utvecklingen utgör skäl för en ny översyn av utrikes- och utredningsavdelningens
organisation. Denna översyn, som bör ske i samråd med kommerskollegium
genom särskilt tillkallad sakkunnig, bör syfta till att finna en sådan
form för kommerskollegiets organisation på det handelspolitiska området
att den på ett tillfredsställande sätt kan tillgodose de krav som utvecklingen
har kommit att ställa på den. De speciella kraven på personalens erfarenhet
och kontinuiteten i arbetet bör därvid beaktas. Därvid bör givetvis
särskilt uppmärksammas de möjligheter till rationalisering av verksamheten
som kan förefinnas. Med hänsyn till att även kollegiets organisation i
övrigt inom en nära framtid kan komma att behöva överses, bör utredningen
betraktas som ett första led i en mera allmän genomgång av kommerskollegiets
verksamhetsförhållanden.
Utredningen har under tiden oktober—november 1965 hållit fem sammanträden.
Utredningen har den 16 november 1965 lämnat förslag till organisation av
kollegiets utrikes- och utredningsavdelning (Stencil H 1965: 4).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1966
5. Patentverksutredningen 1958 (1963: I 10; 1964: I 5; 1965: I 5)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juli 1958 för att
utreda arbetsförhållandena inom vissa delar av patent- och registreringsverket
(se Post- och Inrikes tidn. den 31 juli 1958):
340
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 6
Thuresson, E. O., kansliråd, ordförande;
Hesselström, O. B., avdelningsdirektör;
Tornborg, C. G. F., byrådirektör.
Experter:
Lundberg, B. I., byråchef;
Oredsson, P. T. G., patenträttsråd.
Sekreterare:
van der Heeg, N. H., departementssekreterare (t. o. m. den 30 november
1965).
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (ordföranden).
Direktiven för utredningen, se 1959: I H 20.
Utredningen har under tiden december 1964—november 1965 ej hållit något
sammanträde.
Utredningsarbetet, som är slutfört utom i vad avser publiceringsförfarandet
hos patent- och registreringsverket, kommer att avslutas under år 1966.
6. Svenska delegationen i nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
(1963:1 12; 1964:16; 1965:16)
Utsedda enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 februari 1960 att såsom
ombud för Sverige deltaga i arbetet inom ett nordiskt ekonomiskt samarbetsutskott
(se Post- och Inrikes tidn. den 24 februari 1960):
von Sydow, G., statssekreterare, ordförande-,
Montan, N. T., biträdande kabinettssekreterare;
Wickman, H. K., statssekreterare.
Suppleanter:
Englund, K. G. Å., departementsråd;
Klackenberg, S. L., kansliråd (fr. o. m. den 1 november 1965);
Lindqvist, O. O. G., kommerseråd;
Ryding, P. G. G., utrikesråd.
Experter:
Bergström, S., byråchef;
Branting, J. E. M„ direktör;
Croneborg, K. O. R., kommerseråd;
Eriksson, B. A., kommerseråd;
Hahr, A. G., förste kanslisekreterare (t. o. m. den 31 augusti 1965);
Joge, S. F., vice riksbankschef;
Johnsson, E. R., förste distriktsingenjör;
Klackenberg, S. L., kansliråd (t. o. m. den 31 oktober 1965);
Larson, S. E., byråchef;
Leuf, N. B., departementssekreterare;
341
H: 6
Riksdagsberättelsen år 1966
Lindå, E. A., bankokommissarie;
Lundström, H. O., departementsråd;
Lychou, D. E. A., kommerseråd;
Marklund, K. L., departementssekreterare;
Myrsten, J. L., departementssekreterare (fr. o. m. den 1 september 1965);
Roos, G. E., revisor;
Wennersten, P. G., kommerseråd;
Ahström, N. Å. A., hovrättsråd;
Öhlén, G. E. J., avdelningsdirektör.
Huvudsekreterare:
Leuf, N. B., departementssekreterare (se ovan).
Biträdande sekreterare:
Marklund, K. L., departementssekreterare (se ovan).
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (huvudsekreteraren).
Direktiven för delegationen, se 1961:1 H 21.
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet har under tiden december 1964
—november 1965 hållit sex sammanträden, varjämte utskottets sekretariat
hållit sju sammanträden. Samarbetsutskottets svenska delegation har under
samma tid haft sju sammanträden. Under år 1965 har fyra specialutskott
med särskilda sekretariat varit verksamma.
7. Ellagstiftningsutredningen (1963: I 19; 1964:1 19; 1965: 1 18)
Tillkallade enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 25 november 1960 för
att verkställa översyn av lagstiftningen om elektriska anläggningar m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 28 november 1960):
Elliot, K. E., f.d. hovrättspresident, ordförande;
Esping, E. B., teknisk direktör;
Karsberg, Å. L., teknisk direktör;
Larsson, N. H. C., direktör;
Månsson, H., direktör.
Experter:
Carle, B., förste länsassessor;
Nygren, M.-E., direktör;
Pettersson, G. A., överingenjör;
Åkerlind, P. W., avdelningsdirektör.
Sekreterare:
Ellmén, S.-E. G., hovrättsråd;
Fahlander, T. I., hovrättsassessor.
Lokal: Hovrätten för Nedre Norrland, Sundsvall; tel. 060/15 72 50.
Direktiven för utredningen, se 1961: I K 20.
342
Kommittéer: Handelsdepartementet Hs 8
Utredningen har den 24 september 1965 avgett ett yttrande över dels 1960
års radioutrednings betänkande »Radions och televisionens framtid i Sverige»
(SOU 1965: 20), i vad avser lagstiftning om begreppen radio och rundradio
in. in., dels det betänkande med förslag till radiolag (SOU 1965: 46),
som avgetts av särskilt tillkallad utredningsman.
Utredningen har under tiden december 1964—november 1965 hållit elva
sammanträden.
Förslag har utarbetats till ny lag om elektriska anläggningar samt lag om
åtgärder mot störning av radiotrafik jämte följdförfattningar och kommentarer.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1966.
8. 1962 års företagareföreningsutredning (1963:1 17; 1964:1 10; 1965:19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 november 1962 för
att utreda företagareföreningarnas organisation och verksamhet (se Postoch
Inrikes tidn. den 17 december 1962):
Ringström, K. G., riksgäldsdirektör, ordförande-,
Andersson, T. (i Brämhult), led. av I kamm.;
Rickard, A. B. O., sjöfartsråd;
Stefanson, R. S. S., led. av I kamm.;
Söderberg, S. T. R„ led. av I kamm.
Experter:
Hallerby, A. J., direktör (fr. o. in. den 24 september 1965);
Hedskog, A. T., bankdirektör;
Jansson, K. I., byrådirektör;
Lindqvist, S. R., civilekonom (fr. o. m. den 12 maj 1965);
Sillen, B., sekreterare (fr. o. in. den 12 maj 1965);
Ulvenäs, K.-I., direktör.
Sekreterare:
Norell, S. O., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Eriksson, Sune, förste byråsekreterare (under tiden 28 december 1964—
1 september 1965);
Fors, J. E., amanuens (t. o. in. den 18 september 1965);
Norström, C., departementssekreterare (fr. o. m. den 16 juli 1965).
Lokal: Riksgäldskontoret; tel. växel 22 12 20 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1963:1 H 17.
Utredningen har under tiden december 1964—november 1965 hållit åtta
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
343
H: 9 Riksdagsberättelsen år 1966
9. Konsiimentupplysningsutredningeri (1964:1 12; 1965:1 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande för statsrådet Lindström
dels den 22 februari 1963 för att utreda frågan om organisationen av
upplysningsavdelningen vid statens institut för konsumentfrågor, dels den
6 mars 1964 för att utreda frågan om den statliga konsumentforskningens
framtida organisation och omfattning (se Post- och Inrikes tidn. den 18
november 1964):
Berggren, E. G. C., kansliråd, ordförande;
Hernlund, C. H. H., förste ombudsman;
Westerlind, C. O., direktör.
Experter:
Engqvist, K. E. B., lönedirektör;
Hellström, J. V., laborator (fr. o. m. den 16 januari 1965);
Jerdenius, K. E., organisationsdirektör;
Ohlon, R. R., överingenjör (fr. o. m. den 16 januari 1965);
Persson, Lars H., docent (fr. o. in. den 16 januari 1965);
Steen, G. A., hovrättsråd;
Tengblad, S. A., avdelningsdirektör (fr. o. in. den 16 januari 1965);
Wallberg, Ursula, förste forskningssekreterare (fr. o. m. den 16 januari
1965).
Sekreterare:
Ivihlbom, Ulla M., fil. kand.
Lokal: Handelsdepartementets kommittélokaler, Sveavägen 24—26, 3 tr.;
tel. 20 86 17 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1965:1 H 10.
Utredningen har under tiden december 1964—november 1965 hållit fem
sammanträden. Utredningen har inventerat verksamheten vid konsumentinstitutets
forskningsavdelningar ävensom sammanställt vissa data avseende
den privata konsumtionens utveckling under tiden 1950—1964.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i vad avser konsumentinstitutets
forskningsavdelningar under hösten 1966. I övrigt beräknas arbetet
fortgå under hela året.
10. 1963 års konsumentupplgsningskommitté (1964:1 13; 1965: 111)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande för statsrådet Lindström
den 31 maj 1963 för att utreda vissa principiella frågor rörande konsumentupplysning
(se Post- och Inrikes tidn. den 7 juni 1963):
Sundquist, A. Å., hovrättsråd, ordförande;
Carbell, E. E. E., byråchef, led. av II kamm.;
Sträng, Ingrid;
af Trolle, U., professor.
344
Kommittéer: Handelsdepartementet
H: 12
Expert:
Bernitz, U., hovrättsfiskal (fr. o. m. den 20 november 1964).
Sekreterare:
Ringstedt, N. A. E., byrådirektör.
Lokal: Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor, Storkyrkobrinken
7, Stockholm C; tel. 21 67 09 (ordföranden), 21 66 82 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1964:1 H 13.
Kommittén bär under tiden december 1964—november 1965 hållit sju
sammanträden, varjämte ordföranden och sekreteraren haft ett flertal
överläggningar med olika branschorganisationer m. fl. samt med konsumentupplysningsutredningen
och utredningen angående radions juridiska
ansvar. Under året har planerade intervjuundersökningar slutförts.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
11. Hemslöjdsutredningen (1965:1 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 december 1963 för
att utreda det fortsatta statliga stödet till hemslöjden och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 7 februari 1964):
Elfving, O. G. C., landshövding, ordförande;
Albinsson, N. G., landstingsdirektör;
von Miinchow, Marianne, inredningsarkitekt;
Svensson, Rosa A. M., led. av II kamm.;
Thuresson, E. O., kansliråd.
Sekreterare:
Forsselius, F. S. Margareta, förste byråsekreterare (fr. o. m. den 18 januari
1965).
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1965: I H 13.
Utredningen har under tiden december 1964—november 1965 hållit tre
sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1966.
12. Utredningen rörande Svenska uppfinnarkontoret (1965:1 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 december 1963 för
att utreda frågan om Svenska uppfinnarkontorets fortsatta verksamhet (se
Post- och Inrikes tidn. den 6 februari 1964):
Ulvfot, B. H., myntdirektör.
Experter:
Bergling, B. N. V., direktör (fr. o. in. den 6 april 1965);
Lindén, K. E., direktör (fr. o. m. den 6 april 1965).
345
H: 12
Riksdagsberättelsen år 1966
Sekreterare:
van der Heeg, N H., departementssekreterare.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1965: I H 14.
Utredningen har under tiden december 1964—november 1965 hållit tio
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
13. 1964 års geologiutredning (1965:1 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 januari 1964 för
att utreda den geologiska karteringen och prospekteringen:
Lemne, M. H., landshövding, ordförande;
Hörmander, H. O., överingenjör;
Kautsky, G. F. H., byråchef;
Swarting, S. E. V., kansliråd (fr. o. m. den 1 juni 1965).
Experter:
Fromm, E. G., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 8 oktober 1965);
Sarap, S., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 8 oktober 1965).
Sekreterare:
Lemne, L. G., fil dr.
Biträdande sekreterare:
Frigren, Suzanne M., kanslisekreterare (fr. o. m. den 16 november 1965).
Lokal: Handelsdepartementets kommittélokaler, Slussplan 9, tel. 20 73 48
(sekreteraren). Postadress: Kungl. Handelsdepartementet, Fack, Stockholm
2.
Direktiven för utredningen, se 1965:1 H 15.
Utredningen har under tiden december 1964—november 1965 hållit
15 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1966.
14. 1964 års turisttrafikutredning (1965:1 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 januari 1964 med
uppdrag att utreda frågan om åtgärder för planering och samordning av
verksamheten på den inrikes turisttrafikens område (se Post- och Inrikes
tidn. den 7 februari 1964):
Löfqvist, I., generaldirektör.
Experter:
Arfwedson, R. E. J., direktör (fr. o. m. den 8 oktober 1965);
Falkman, C., förste intendent;
346
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 16
Hävermark, K. G. J:son, organisationsdirektör;
Lundkvist, K. S., statsråd, led. av II kamm. (t. o. m. den 7 oktober 1965);
Thor, E. V., direktör (fr. o. m. den 8 oktober 1965).
Sekreterare:
Larsson, L.-E., departementssekreterare.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1965:1 H 16.
Utredningen har under tiden december 1964—november 1965 hållit 24
sammanträden.
Utredningen har satt igång en försöksverksamhet inom Svenska turisttrafikförbundet.
I avvaktan på bl. a. de erfarenheter som kan vinnas härav
har utredningen för yttrande tillställt berörda intressenter ett utkast
till betänkande.
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under år 1966.
15. Utredning rörande tillsynen över lotteriverksamhet (1965:1 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 januari 1964
för att utreda tillsynen över lotteriverksamheten (se Post- och Inrikes tidn.
den 2 mars 1964):
Söderlund, S. Y., justitieråd, ordförande;
Nilsson, E. F., direktör;
Widmark, G. F. S., kanslidirektör.
Sekreterare:
Norström, C., departementssekreterare.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1965:1 H 17.
Utredningen har under tiden december 1964—november 1965 hållit tre
sammanträden.
Utredningen har till chefen för handelsdepartementet yttrat sig över
departementsutredningens promemoria angående beslutanderätten i ärenden
om tillstånd att anordna lotteri.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1966.
16. Energikommittén (1965:1 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 april 1964 för
att utreda vissa energifrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 3 augusti
1964):
Håkansson, H. E. V., departementsråd, ordförande;
347
H: 16
Riksdagsberättelsen år 1966
Aler, B., administrativ direktör;
Blomquist, C.-E. O., direktör;
Norrby, J. V., planeringsdirektör;
Ståhl, I. O. L., laborator.
Experter:
Askerlund, A. R., byrådirektör (fr. o. m. den 12 juni 1965);
Groop, S. P., civilingenjör;
Hanson, L. H., civilingenjör (fr. o. in. den 4 februari 1965);
Holmin, N., civilingenjör;
af Klintberg, R. H. F., direktör (fr. o. m. den 4 februari 1965);
Lingstrand, L. E„ civilingenjör (fr. o. in. den 4 februari 1965);
Lundmark, N. A. J„ byrådirektör (fr. o. m. den 13 januari 1965);
Lönnqvist, A. S. G., byråchef (fr. o. m. den 4 februari 1965);
Selin, S. T., byrådirektör (fr. o. m. den 14 januari 1965);
Sterne, B. G., direktör (fr. o. m. den 4 februari 1965).
Sekreterare:
Swarting, S. E. V., kansliråd.
Biträdande sekreterare:
Thyberg, P. J., departementssekreterare.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (sekreterarna).
Direktiven för utredningen, se 1965:1 H 18.
Kommittén har under tiden december 1964—november 1965 hållit sex
sammanträden. Därutöver har sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper
inom kommittén.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under år 1966.
17. Produktsamarbetsutredningen (1965:1 19)
Tillkallad enligt Kungi. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1964 för att
utreda produktionsförhållandena vid Törefors aktiebolag, varvid även avsättningsförhållandena
och möjligheterna till integration med andra statliga
företag bör undersökas (se Post- och Inrikes tidn. den 9 september
1964):
Håkansson, H. E. V., departementsråd.
Expert:
Arvidsson, E. V., civilingenjör (fr. o. m. den 28 januari 1965).
Sekreterare:
Elfström, B. A., civilingenjör.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Särskilda direktiv har ej lämnats.
348
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 18
Utredningen har under året avgivit en promemoria angående verksamheten
vid Törefors aktiebolag m. m. (Stencil H 1965: 2 A).
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1966.
18. Industriforskningsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 december 1964
för att utreda organisation av och statligt stöd åt industriell teknisk forskning
(se Post- och Inrikes tidn. den 11 februari 1965):
Renlund, R. G., direktör, f. d. generaldirektör, ordförande;
Brynielsson, H. A. B., direktör;
Gralén, N. G. J., professor;
Malmström, S., direktör.
Sekreterare:
Hultqvist, E. M. G., fil. mag.;
Marklund, K. L., departementssekreterare (t. o. in. den 6 september 1965);
Thvberg, P. J. departementssekreterare (fr. o. m. den 7 september 1965).
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (sekreterarna).
Direktiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 18
december 1964):
En av förutsättningarna för vårt välstånd är näringslivets förmåga att
höja produktiviteten och utveckla nya konkurrenskraftiga tillverkningsmetoder
och produkter. Detta ställer krav på en omfattande teknisk forskning
och därtill knutet utvecklingsarbete. Den nyckelställning den tekniska
faktorn bedöms ha för den ekonomiska tillväxten berörde jag i våras
i anmälan av prop. 1964: 96 om inrättande av ett institut för nyttiggörande
av forskningsresultat, INFOR.
Syftet med detta förslag — som numera bifallits av riksdagen (SU 102;
rskr 222) -— var att skapa ett institut för statligt finansiellt stöd utöver
det som malmfonden och norrlandsfonden lämnar åt utvecklingsarbetet för
individuella projekt.
En annan och betydligt äldre form för direkt statlig medverkan i teknisk
industriell forskning är bidrag till kollektiv industriforskning genom
de s. k. branschforskningsinstituten. Dessa institut har till uppgift att behandla
forskningsproblem av stor allmän räckvidd för den berörda branschen.
Syftet med branschforskningsinstituten är att medverka till en allmän
höjning av den tekniska standarden och till bästa möjliga hushållning
med forskningsresurserna. Flertalet branschforskningsinstitut samarbetar
med de tekniska högskolorna, d. v. s. antingen tekniska högskolan
i Stockholm eller Chalmers tekniska högskola, genom att professorn vid
motsvarande högskoleinstitution också förestår vederbörande forskningsinstitut.
Instituten spelar en betydande roll för vidareutbildningen av yngre
forskare och för dessas inriktning efter de krav som industrin ställer.
De utgör kontaktpunkter mellan högskoleforskning och industri. Instituten
kan hålla dyrbar apparatur, som inte ekonomiskt kan utnyttjas av en
-
349
H: 18
Riksdagsbercittelsen år 1966
skilda företag eller som dessa först efter en viss försökstid är beredda att
skaffa sig. I flera fall har instituten en betydande materialprovningsverksamhet
liksom de allmänt sysslar med provningsmetoder och standardiseringsfrågor.
Instituten har också fått viktiga uppgifter i samband med de
ökade kontakter med utländska forskare och institutioner, som följer med
det snabbt växande internationella forskningssamarbetet. Det ökande rapportflödet
har gjort dokumentation och för uppdragsgivarna lämpad information
till en allt viktigare verksamhet.
Branschforskningsinstitutens karaktär av kollektiva forskningsinstitutioner
medför att tekniska nyheter, som kan få omedelbar kommersiell
betydelse, mera sällan omfattas av verksamheten. Dock förekommer redan
nu viss uppdragsforskning främst av kortsiktig natur.
Av de branschforskningsinstitut med inriktning på tillverkningsindustrin,
som för närvarande finns, är sju statsunderstödda, nämligen Svenska träforskningsinstitutet,
Svenska textilforskningsinstitutet, Institutet för metallforskning,
Svenska institutet för konserveringsforskning, Institutet för
optisk forskning, Svenska silikatforskningsinstitutet och Institutet för verkstadsteknisk
forskning. Verksamheten bestäms genom avtal mellan staten
och en stiftelse, bildad av vederbörande branschförening eller av individuella
företag inom branschen. Avtalen jämte av Kungl. Maj:t fastställda
stadgar reglerar driften vid instituten. I avtalen finns bestämmelser om
statens och stiftelsens ekonomiska åtaganden. Staten har i regel bekostat
byggnaderna jämte tomt för instituten och svarar för yttre underhåll in. in.
samt täcker därtill viss del av driftkostnaderna. Statens förpliktelser i
sistnämnda hänseende har i de äldre avtalen bundits till vissa befattningar.
I de två senast slutna avtalen har en ny form kommit till användning,
som innebär en mera generell reglering. I avtalet rörande institutet för
metallforskning, vilket träffades år 1962, åtar sig sålunda staten att bidra
med ett fast, årligt belopp av 300 000 kr. Avtalen har i allmänhet en giltighetstid
av fem år och löper ytterligare fem år, om de inte sägs upp
av endera parten senast ett år före avtalstidens utgång.
Avtalen för instituten för textilforskning och optisk forskning utgår med
innevarande budgetår. Båda avtalen har sagts upp av vederbörande stiftelse.
Enligt praxis har uppdrag att förhandla med industrin om branschforskning
lämnats åt särskilda sakkunniga. Detta gäller såväl upprättande
av nya institut som omarbetning av äldre avtal. Under 1960-talet har sålunda
metallforskningskommittén utarbetat förslag till nytt avtal för metalltorskninginstitutet
och svarat för förhandlingarna om inrättande av
det Verkstadstekniska forskningsinstitut, som börjat sin verksamhet med
innevarande budgetår. Kommitténs senaste arbetsuppgift avser korrosionsforskningen.
Av det trettiotal enskilda branschforskningsinstitut som finns har vissa
hos Kungl. Maj :t hemställt om statligt stöd, nämligen Stiftelsen glasforskningsinstitutet,
Svenska forskningsinstitutet för cement och betong samt
Svenska färgindustrins forskningslaboratorium. I skilda sammanhang har
förslag förts fram om att göra en allsidig utredning rörande branschforskningsväsendet.
Vid eu konferens, som handelsdepartementet i samarbete
med forskningsberedningen och Ingeniörsvetenskapsakademien (IVA) anordnade
hösten 1963, framhölls av representanter för såväl industrin som
branschforskningsinstituten vikten av ökade statliga engagemang i forskningsinstituten.
I skrivelse den 12 maj 1964 liar statens tekniska forsk
-
350
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 18
ningsråd hemställt att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om eu utredning i
ämnet.
I sin skrivelse erinrar forskningsrådet om att det i vissa fall lämnat bidrag
till branschforskningsinstitut upprättade av industrin själv. Flera av
dessa institut har anmält intresse för en fastare samverkan mellan stat
och näringsliv. Rådet hänvisar till att utvecklingen inom näringslivet skapat
nya forskningsbehov. Den statliga forskningsverksamheten har expanderat
starkt. Befintliga branschforskningsinstitut är små och samverkar
inte planmässigt. Verksamheten måste utformas och ges resurser på ett
sätt som svarar mot behovet av samverkan med industriföretagen samt
universitets- och högskoleinstitutioner liksom mellan branschforskningsinstituten
inbördes. Behov av samverkan finns även med andra organisationer
och institutioner såsom organ för exploatering, dokumentation och
uppdragsforskning samt också forskningsstationer. Strukturförändringarna
inom forskning och näringsliv gör det nödvändigt att snabbare och effektivare
än det hittills varit möjligt komplettera branschforskningsorganisationen
och omforma existerande institut så alt de bättre passar till
föreliggande behov och möjligheter.
I likhet med forskningsrådet anser jag afl en utredning avseende
branschforskningsinstituten närmast inom handelsdepartementets område
nu bör komma till stånd.
Utredningen bör hos industrins organisationer och hos representanter
för företag av olika storlek undersöka intresset för och villigheten till ekonomiska
engagemang för att få till stånd en intensifiering och utbyggnad
av den kollektiva industriforskningen, både den långsiktiga och den kortsiktiga.
Mot bakgrund bl. a. härav bör utredningen söka fastställa en målsättning
för verksamheten. En genomgång bör ske av forskningsbehoven
inom olika industrisektorer. Behoven liksom inriktningen av kollektiv
forskning inom landet måste vägas mot de insatser inom området som görs
i utlandet och i internationellt samarbete. Dubbelarbete bör undvikas. Förutsättningen
för att vi i vårt land skall fullt ut kunna utnyttja värdefulla
i utlandet erhållna forskningsresultat är en tillräckligt hög forskningsnivå
inom landet, liksom en väl utbyggd dokumentationstjänst och organisation
i övrigt.
Skilda lösningar bör prövas för organisationen av branschforskningsinstitut.
Olika samarbetsformer med de tekniska högskolorna bör övervägas
och utredningen skall därvid icke känna sig hunden av de former som
hittills etablerats. Ett mera rörligt system torde i vissa fall kunna erbjuda
fördelar. Formen med egna byggnader med en jämförelsevis stor fast personalstab
innebär ofrånkomligen en viss stelhet samtidigt som därigenom
förutsättningar skapas för kontinuitet i verksamheten. Andra uppläggningar
med större satsning på uppdragsforskning kan ge fördelar. Eu betydande
utbyggnad av högskolornas forskningskapacitet pågår. Därtill
kommer möjligheten att i ökad omfattning utnyttja resurserna inom olika
industriföretag. Jag får i detta sammanhang hänvisa till den roll uppdragsforskningen
förutsatts få i den Verkstadstekniska branschforskningen.
Utredningen bör också undersöka om behov föreligger av ett sammanhållande
organ för den kollektiva industriforskningen och — i så fall —
om ändrade former för den statliga medelstilldelningen skulle innebära
fördelar. Eftersom åtskilliga områden ägnade kollektiv forskning inte torde
överensstämma med intresseområdet för någon viss företagsbransch,
351
H: 18
Riksdugsberättelsen år 1966
bör utredningen även undersöka behovet av institut med ny uppläggning
beträffande exempelvis huvudmannaskapet.
Mot bakgrund av sina allmänna överväganden bör utredningen ta upp
förhandlingar om förnyelse av avtalen för befintliga statsunderstödda
branschforskningsinstitut inom handelsdepartementets område i den mån
avtalen går ut under åren 1965—1967. Redan med utgången av innevarande
budgetår utlöper som jag nämnt avtalstiden för två av instituten.
I dessa fall bör utredningen söka uppnå en provisorisk förlängning av avtalen
för upp till två budgetår på huvudsakligen oförändrade villkor.
Visst samband med den kollektiva forskningen har frågan om uppdragsforskningen.
Uppdragsgivare kan vara olika industriföretag men också,
som jag redan berört, kollektiva forskningsinstitut — statsunderstödda och
enskilda — liksom statliga och kommunala organ. Institut direkt inriktade
på uppdragsforskning finns i åtskilliga länder men f. n. inte i Sverige.
På initiativ av tekniska forskningsrådet har emellertid utarbetats ett förslag
till försöksverksamhet beträffande uppdragsforskning. Denna skulle
i eu första etapp omfatta kemi och kemiteknik och förläggas till Göteborg.
Förslaget har remissbehandlats, varvid viss kritik riktats mot detsamma.
Frågan om att upprätta särskilda institut för uppdragsforskning bör ses i
ett större sammanhang, i varje fall om statligt stöd skall utgå. En hushållning
med våra resurser inom forskningsområdet är nödvändig. Uppdragsforskningen
bör i görligaste mån knytas till redan befintliga organ. Utredningen
bör överväga en organisation som förmedlar och samordnar uppdragsforskning.
Frågan om denna organisation även skall ha egna forskningsresurser
bör samtidigt övervägas. Utredningen bör efter samråd med
industrins organisationer och tekniska forskningsrådet pröva dessa frågor.
Utredningen bör vidare undersöka vilka uppgifter olika statliga institutioner
kan åta sig inom kollektiv industriforskning och uppdragsforskning
liksom lämpligheten av deras organisation i dessa avseenden. Jag avser i
första hand institutioner som försvarets forskningsanstalt, flyktekniska
försöksanstalten, statens skeppsprovningsanstalt och statens provningsanstalt,
men även Aktiebolaget Atomenergi liksom andra organ kan utnyttjas
i dessa syften.
Utredningen bör slutligen söka klarlägga de möjligheter, som finns att
ställa lämpliga forskningslokaler och därtill anknuten service till den kollektiva
industriforskningens och uppdragsforskningens förfogande. Med
statsanslag, som motsvarat byggnadskostnaderna, har Ingeniörsvetenskapsakademien
(IVA) uppfört två s. k. forskningsstationer i Stockholm. Visst
årligt statsbidrag utgår också till driften av dessa anläggningar. IVA planerar
en väsentlig utbyggnad av denna verksamhet och har hos Kungl. Maj :t
hemställt om statsbidrag för projektering av en forskningsstation i Göteborg.
Tekniska forskningsrådet har i skrivelse den 26 oktober 1964 hos
Kungl. Maj:t hemställt om godkännande av rådets beslut att bevilja IVA
250 000 kr. för utveckling av forskningsverksamheten. Jag önskar få denna
verksamhet belyst i samband med övriga här berörda spörsmål. Frågan
om forskningsstationernas framtida ställning bör därför lämnas till utredningen
för övervägande tillsammans med övriga organisationsspörsmål,
som kan aktualiseras. Utredningen bör därvid även överväga hyresnormerna
för såväl branschforskningsinstituten som för forskningsstationer av
skilda slag.
Det bör vara utredningen obetaget att också ta upp andra än här nämn -
352
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 19
da problem, som avser samverkan mellan staten och industrin i teknisktindustriella
forskningsfrågor av mera allmän räckvidd. Verksamhet av
den typ som tilldelats INFOR faller däremot inte inom uppdraget. Det synes
lämpligt att utredningen redovisar sina förslag i etapper. Det är angeläget
att utredningen kan behandla de frågor, som sammanhänger med
förnyelse av avtalen för de statsunderstödda branschforskningsinstituten,
relativt snabbt.
Utredningen har under tiden december 1964—november 1965 hållit elva
sammanträden. Utredningen har träffat avtal med Stiftelsen Svensk textilforskning
och med Stiftelsen Svensk optikforskning om provisorisk förlängning
för tiden 1 juli 1965—30 juni 1966 av avtalen om driften av respektive
Svenska textilforskningsinstitutet och Institutet för optisk forskning.
Avtalen har godkänts av Kungl. Maj :t den 30 juni 1965.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1966.
19. Riktprisutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 april 1965 med uppdrag
att utreda verkningarna av riktprissystemet och andra former av prissamarbete
(se Post- och Inrikes tidn. den 13 maj 1965):
Kellgren, N. E., led. av II kamm.
Experter:
Elm, T. J. W., byråchef;
Lundberg, H. F. N., byråchef;
Löwbeer, T., departementsråd;
Wikström, Solveig R., ekon. lic.
Sekreterare:
Bernitz, U., hovrättsfiskal;
Sahlström, S. C., departementssekreterare.
Lokal: Handelsdepartementets kommittélokaler, Slussplan 9, tel. 20 74 52
(sekreterare Sahlström). Postadress: Kungl. Handelsdepartementet, Fack,
Stockholm 2.
Direktiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 23
april 1965):
Vid konkurrensbegränsningslagens tillkomst (prop. 1953: 103, L2U 32, rskr
316) övervägdes om man borde bygga på förbudsbestämmelser eller bedömning
av den skadliga verkan av konkurrensbegränsning i det enskilda fallet.
Föredragande departementschefen fann därvid efter genomgång av utredningsmaterialet,
att förbudsregler var tillrådliga endast i fråga om bruttoprissättning
och anbudskarteller. Departementschefen uttalade emellertid
alt, efterhand som tillämpningen av en förhandlingslagstiftning gav större
överblick, det måhända kunde bli möjligt att särskilja flera fall och, om så
12 Diliang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt.
Kikadagsberättelsen
353
H: 19
Riksdagsberättelsen år 1966
befanns önskvärt, göra dem till föremål för ytterligare generella förbud.
Därvid anmärktes även att näringsfrihetsmyndigheterna genom generella
förbud befriades från att pröva ett kanske betydande antal fall av likartad
karaktär.
Konkurrensbegränsningslagen ändrades år 1956 i utvidgande riktning i
samband med den tidigare priskontrollens avskaffande. Härigenom blev lagen
tillämplig på i princip alla former av konkurrensbegränsning och inte
som förut endast på kartell- och monopolfall.
I en nyligen avlämnad promemoria om prisövervakningsfrågor, utarbetad
av en arbetsgrupp inom handelsdepartementet (Stencil H 1965:2 B), har
fråga om utformningen av pris- och konkurrenspolitiken tagits upp till
granskning. Det i promemorian redovisade utredningsmaterialet angående
verkningarna av prisreglering och erfarenheterna av den förda konkurrenspolitiken
har enligt arbetsgruppen visat, att det är lämpligast att även i fortsättningen
bedriva den svenska pris- och konkurrenspolitiken enligt den nuvarande
konkurrenslinjen och således inte övergå till prisreglering, vare sig
allmän eller partiell. De skäl som medförde att man vid statsmakternas ställningstagande
till frågan år 1956 föredrog konkurrenslinjen framför regleringslinjen
kvarstår enligt gruppens uppfattning fortfarande och synes i dag
äga än större styrka med hänsyn till den ekonomiska utveckling som skett
under mellantiden och de inhemska och internationella erfarenheter som
därvid gjorts. Emellertid framhåller gruppen att nuläget inte är helt tillfredsställande
på alla områden. Tendenser till kostnadsfördyrande struktur eller
väl höga priser och marginaler torde förekomma i vissa fall. Dessa brister
synes dock enligt gruppens mening i allmänhet sammanhänga med bestående
konkurrensbegränsningar och bör därför mötas med åtgärder mot dessa.
Gruppen behandlar särskilt riktprissystemet och andra former av samarbete
mellan företagare i prisfrågor och föreslår en särskild utredning med uppgift
att förutsättningslöst utreda och bedöma riktprissystemets — och i samband
därmed de bindande horisontella prissättningsavtalens — omfattning
och verkningar.
Ordet riktpris är en teknisk term för ett rekommenderat pris. Två typer
av riktpriser förekommer, horisontella och vertikala. Prisrekommendationer
riktade till företagare inom samma tillverknings- eller försäljningsled benämns
horisontella och till företagare inom senare led vertikala. Riktpriser
begagnas i mycket betydande omfattning. Ungefär hälften av den totala konsumtionen
består av nyttigheter för vilka sådana priser utfärdas. Följsamheten
till riktpriserna är hög inom många branscher. Antalet avtal om bindande
priser däremot har minskat och kartellregistret upptar nu knappt 200
sådana avtal. Avtalen om bindande priser används till övervägande delen
inom industrin under det att riktprisöverenskommelser främst förekommer
inom detaljhandelsledet och beträffande hantverk och tjänster.
Riktprissystemet medför både för- och nackdelar. Bland systemets fördelar
kan nämnas förenkling av den enskilde företagarens arbete med priskalkylering
och möjlighet för mindre detaljister att priskonkurrera med mångfilialföretag
genom gemensam riktprissättning och prisannonsering. Riktpriser
underlättar också prisjämförelser samt gör det möjligt för företagare
i tidigare försäljningsled att i reklam tillkännage sina produkters ungefärliga
utförsäljningspris och att motverka prishöjande tendenser hos återförsäljare.
Riktpriserna medför emellertid också nackdelar. Riktprissättande detalj -
354
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 19
handelsorganisationer och leverantörer föreslår normalt bara ett pris för
varje produkt som norm för samtliga företagare som berörs av prissättningen,
oberoende av variationer i dessa företagares kostnader. Det torde härvid
finnas anledning befara, att viss hänsyn tas till det faktiska kostnadsläget
vid företag som är mindre väl ställda från rationaliseringssynpunkt. Detta
medför att marginalerna kan tendera att kalkyleras väl högt i förhållande
till de mera effektiva företagens kostnader, vilket i sin tur kan bidra till
att konservera bestående förhållanden. Riktprisföljsamheten leder även till
betydande prisstelhet, vilket ger vissa branschorganisationer möjlighet att
påverka prisnivån i branschen genom centralt beslut om ändring av tidigare
riktpriser. I vissa fall kan riktpriser i den praktiska tillämpningen närma sig
fasta priser och det har förekommit att detaljister som tillämpat avvikande
priser blivit utsatta för obehag i olika former.
I den mån begagnande av riktpriser i ett enskilt fall bedöms medföra skadlig
verkan i konkurrensbegränsningslagens mening kan naturligtvis ingripande
ske enligt gällande ordning, önskar man skärpa den nuvarande lagstiftningen,
kan det såsom antytts vid lagstiftningens tillkomst komma i fråga
att införa generellt förbud mot typer av konkurrensbegränsning som nu
inte är förbjudna. Utomlands förekommer på olika håll förbud mot skilda
normer av prissamarbete. Riktprissystemet medför som jag nyss anfört såväl
fördelar som nackdelar. I samband med pris- och kartellnämndens undersökningsverksamhet
har ett stort material samlats rörande riktprissystemets
omfattning och innebörd. Avgörandet huruvida en skärpning av lagstiftningen
bör riktas mot riktpriser och andra former av prissamarbete kräver
emellertid en samlad bedömning av verkningarna av dessa former av
konkurrensbegränsning. Det kan tilläggas, att behandlingen av riktprisproblemet
i konkurrensbegränsningslagens förarbeten är tämligen knapphändig
och att därför en utredning på detta område skulle vara av värde
bl. a. för näringsfrihetsmyndigheternas fortsatta verksamhet.
Under hänvisning till det anförda vill jag därför förorda att eu utredningsman
tillkallas för att verkställa en utredning om verkningarna av riktprissystemet
och andra former av prissamarbete. Utredningen bör samråda med
de näringsfrihetsvårdande myndigheterna och koncentrationsutredningen i
syfte att åstadkomma en lämplig samordning med de undersökningar som
verkställs av dessa organ. Arbetet bör bedrivas på sådant sätt att resultatet
kan läggas till grund för ett ställningstagande i frågan om lagändring erfordras.
Utredningen har till och med november 1965 hållit elva sammanträden,
överläggningar har ägt rum med flertalet branschorganisationer inom näringslivet,
varjämte sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper inom
utredningen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1966.
355
H: 20
Riksdagsberättelsen år 1966
20. Hemkonsnlentutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 oktober 1965 för
att utreda hemkonsulentverksamheten (se Post- och Inrikes tidn. den 21
december 1965):
Lewén-EIiasson, Anna-Lisa, led. av II kamm., ordförande;
Isacson, E. B. J., lantmästare, led. av I kamm.;
Jönsson, E. I., hemmansägare, led. av II kamm.;
Lindskog, Elsa I., led. av II kainm.;
Olsson, Elvy E., led. av I kamm.
Expert:
Westerlind, C. O., direktör.
Direktiv (anförande av statsrådet Lindström till statsrådsprotokollet den
22 oktober 1965):
Staten har sedan år 1938 anvisat medel för att avlöna vid hushållningssällskap
anställda hemkonsulenter. Dessa konsulenter hade till en början
till huvudsaklig uppgift att lämna husmödrarna på landsbygden, i synnerhet
i mindre jordbruks- och lantarbetarhem, råd och anvisningar angående
hemmets vård m. m. Hemkonsulentverksamhetens inriktning på landsbygdshemmen
hängde samman med de speciella förhållandena där. Jämfört
med hushållen i tätorterna framställde lanthushållen före andra världskriget
själva en större del av sina livsmedel. Samtidigt var lanthushållen
mera tungarbetade, eftersom de i regel saknade modern och arbetsbesparande
utrustning. Under senare år har hemkonsulenterna i allt större utsträckning
kommit att betjäna även tätorternas husmödrar.
De med statsmedel avlönade hemkonsulenterna är numera 30 till antalet.
Härjämte finns hos hushållningssällskapen sex å sju ej statsavlönade hemkonsulenter.
Vidare har ett par av de större städerna anställt hemkonsulenter.
Hemkonsulentverksamhetens inriktning har utretts flera gånger. Redan
under 1940-talet förordades att hemkonsulenternas uppgifter skulle utvidgas
att omfatta även tätorterna. I det sammanhanget ifrågasattes lämpligheten
av att hushållningssällskapen var huvudmän för hemkonsulenterna.
År 1963 lät lantbruksstyrelsen i samarbete med statens institut för konsumentfrågor
utreda hemkonsulentverksamheten. Därvid konstaterades att
antalet konsulenter borde ökas, inte minst med hänsyn till de ökade krav
som ställdes från tätorternas hushåll.
1964 års riksdag (prop. 1964: 91, SU 117, rskr 252) fattade beslut om en
utbyggnad av konsumentinstitutets upplysningsavdelning och godkände i
det sammanhanget en rekommendation om vidgad samverkan och kontakt
mellan den statliga konsumentupplysningen och hushållningssällskapens
hemkonsulenter.
1960 års jordbruksutredning föreslog i sitt betänkande Organisationen av
rationaliseringsverksamheten in. in. på jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens
områden (SOU 1964: 55) att den del av hemkonsulentverksamheten,
som avser allmän konsumentupplysning, i princip inte borde in
-
356
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 21
ordnas i det av utredningen föreslagna, nya lantbruksrationaliseringsorganet.
Däremot borde den del, som rör bl. a. arbetsrationalisering i landsbygdshemmen
och därmed sammanhängande planeringsfrågor, stanna kvar i
lantbruksorganet. Vid remissbehandlingen av betänkandet ställde sig statens
konsumentråd, Hushållningssällskapens förbund in. fl. skeptiska till
förslaget om att dela upp hemkonsulentverksamheten på olika organ. Bl. a.
statens konsumentråd, statens institut för konsumentfrågor och Sveriges
Husmodersföreningars riksförbund ansåg behov föreligga av en särskild
utredning om denna verksamhet.
I prop. 1965: 100, vari principförslag framlades om ändrad organisation
av bl. a. hushållningssällskapen, uttalades att hemkonsulentverksamhetens
organisatoriska ställning borde särskilt utredas. Jordbruksutskottet vitsordade
i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1965: 17 behovet av en sådan
utredning.
Enligt min mening bör mot bakgrunden av det anförda hemkonsulentverksamhetens
framtida omfattning och inriktning utredas innan omorganisationen
av hushållningssällskapen genomförs. Såsom anförts vid remissbehandlingen
av jordbruksutredningens betänkande föreligger numera inte
några större olikheter mellan jordbrukarhushåll och övriga hushåll när det
gäller behovet av decentraliserad konsumentupplysning. Utredningen, som
bör göras av särskilda sakkunniga, bör bedrivas med beaktande av vad sålunda
anförts och vad i övrigt framkommit vid Hågans tidigare behandling.
Mot bakgrunden av sina förslag rörande verksamhetens inriktning bör de
sakkunniga vidare överväga den lämpligaste organisatoriska anknytningen
för hemkonsulenterna. En utgångspunkt för dessa överväganden bör vara
att konsulenterna centralt bör sortera under en instans, som kan förse dem
med erforderliga informationer om tillgängliga forsknings- och försöksresultat
och som kan samordna och leda upplysningsverksamheten på området.
Det bör också övervägas om inte lämpligen annat organ än de nya lantbruksnämnderna
skall vara huvudman. Såsom huvudman torde exempelvis
kunna ifrågakomma något annat statligt länsorgan eller också landsting
eller i vissa fall primärkommun.
De sakkunniga bör även framlägga förslag om hur hemkonsulenternas
verksamhet på lämpligaste sätt skall kunna samordnas med övrig konsumentupplysning.
Utredningen bör samråda med bl. a. 1965 års lantbruksorganisationsutredning.
21. t965 års idrottsutredniny
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 november 1965 för
att utreda inriktningen av statens stöd åt idrotten och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 18 november 1965):
Frithiofson, K. A. F., statssekreterare, ordförande;
Allard, K. Å. H., försäljningschef, led. av II kamm.;
Brodd, T. G., kanslichef;
357
H: 21
Riksdagsberättelsen år 1966
Fälldin, N. O. T., lantbrukare;
Ohlson, B. H., direktör;
Schelin, B. A. E., direktör;
Stenberg, N. G., direktör.
Direktiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 12
november 1965):
Vårt samhälle undergår en snabb omvandling kännetecknad av bl. a. koncentration
av bebyggelse till de större städerna och en omfattande mekanisering
av arbetslivet. Till utvecklingsbilden hör även förkortningen av arbetstiden
för stora grupper av vårt folk och därav följande anspråk att på ett
berikande sätt kunna utfylla fritiden. Det är allmänt omvittnat, att idrotten
har viktiga funktioner att fylla när det gäller individens anpassning till denna
utveckling. Eu självklar betydelse har den för ungdomen och dess livsföring.
Därtill kommer idrottens uppgifter för det ökande antal vuxna, som
vid sidan om sin dagliga arbetsinsats har ett vitalt behov av fysisk motion.
Den betydelse elitidrotten har för att stimulera till idrottsutövning får ej
heller underskattas. Ett rikt idrottsliv med framstående elitidrott har dessutom
en förmåga att engagera stora grupper av människor utan att dessa
är aktivt idrottsutövande. Härigenom får idrotten en indirekt och ingalunda
oväsentlig betydelse för vida lager av vårt folk genom att skänka spänning
och förströelse.
Det är mot denna bakgrund glädjande att kunna konstatera att den
idrottsliga verksamheten fått en allt vidare utbredning. Beträffande den organiserade
idrottsverksamheten kommer detta till uttryck i bl. a. kraftigt
ökat antal medlemmar i idrottsföreningar och övriga organisationer med
idrott på programmet. Med särskild tillfredsställelse kan noteras det ökande
intresset för de handikappades idrottsbchov. Vid sidan av den organiserade
idrotten skall här också nämnas den icke organiserade motionsidrotten,
som i stor utsträckning utövas i idrottsorganisationernas regi eller med
anlitande av anläggningar som tillhör dessa organisationer. Siffror som belyser
den icke organiserade idrottens utveckling kan av naturliga skäl inte
anges. Mycket tyder emellertid på att denna har ökat i takt med den organiserade
idrotten.
Med den utveckling jag nu antytt har följt ökade insatser från samhällets
sida för att ge idrottslivet i vårt land de resurser och den stimulans som det
behöver.
Främst bör nämnas de betydande insatser som i första hand stads- och
landskommunerna men under senare år också landstingen gjort och planerar
för idrotten. Jag har ett intryck av att man i debatten om samhällsstödet
till idrotten understundom förbisett den avgörande roll kommunerna
härvidlag kommit att spela. Det kommunala engagemanget i idrottslivet begränsar
sig icke till ekonomiska bidrag utan omspänner flera olika aktiviteter.
Byggandet av kommunala idrottsplatser har sålunda under senare år
haft en intensiv utveckling. Vidare kan pekas på det intresse som kommunerna
visat för ledarutbildning, instruktionsverksamhet och anordnandet
av ungdomsläger. De kommunala investeringarna i idrottsanläggningar har
vid en särskild undersökning avseende året 1963 beräknats uppgå till sammanlagt
omkring 80 milj. kr. Lägges härtill kommunernas kostnader för
358
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 21
övriga idrottsändamål torde denna siffra få höjas till betydligt mer än det
dubbla. Arbetet med idrottsfrågor ingår numera som ett naturligt led i den
kommunala verksamheten och det ansvar, som kommunerna i dag tagit för
idrott sverksamheten, bar otvivelaktigt haft mycket stor betydelse för den
glädjande utveckling som idrotten haft.
Idrottslivet har sedan gammalt även åtnjutit statens stöd. Under den
senaste tioårsperioden har statsanslagen till idrottsliga ändamål över fonderna
för idrottens och friluftslivets främjande mer än fördubblats. För innevarande
budgetår uppgår anslaget till idrottsfonden till 20 375 000 kr.
Härtill bör läggas de medel som kommer idrotten till godo från friluftsfonden
och genom statsbidrag över åttonde huvudtiteln till ungdomens fritidsverksamhet.
Det kan förutses att det allmännas ekonomiska stöd till idrottsverksamhet
kommer att fortsätta att öka.
Frågan om samhällets stöd för att främja idrottslivet har behandlats av
årets riksdag i anledning av väckta motioner. Såsom framhålles i allmänna
beredningsutskottets utlåtande nr 41 över motionerna bör till grund för de
fortsatta statliga insatserna ligga en planering som siktar till en så effektiv
användning som möjligt av de resurser, vilka samhället ställer till förfogande.
Bedömningen av den statliga insatsen måste härvid ske med beaktande
av de resurser som tillföres idrottsrörelsen från annat håll. Avvägningen
av statens stöd bör vidare grundas på ingående kännedom om de
skilda frågor, av vilka idrottslivets utveckling är beroende.
De riktlinjer för samhällets idrottspolitiska insatser, vilka jag sålunda
ser behov av, låter sig icke fastlägga utan närmare utredning av en rad olika
frågor som berör vårt lands idrottsliv. Jag delar sålunda den i nämnda
utskottsutlåtande framförda uppfattningen att det föreligger behov av en
utredning om riktlinjerna för det allmännas stöd till idrotten. I det följande
skall jag i korthet uppehålla mig vid några av de viktigare spörsmål som
jag anser bör övervägas.
Såsom framgår av det nyss sagda har kommunernas investeringar i anläggningar
av skilda slag för idrottsändamål kraftigt ökat under senare år.
Utvecklingen pekar mot fortsatt ökning av kommunernas åtaganden i dessa
hänseenden. Sedan lång tid tillbaka har kommunerna för sina anläggningsprojekt
kunnat erhålla visst statligt stöd i form av bidrag från idrottsfonden.
Dessa bidrag, som ursprungligen ofta täckte en betydande del av anläggningskostnaderna,
har med det ökade antalet anläggningsproj ekt och de
stegrade totala kostnaderna kommit att i stor utsträckning förlora i betydelse.
Delta förhållande har på senare år blivit mera påtagligt genom omvandlingen
till större kommunenheter. Den bl. a. härigenom förbättrade
ekonomiska bärkraften hos kommunerna har gjort det möjligt för dem att
på ett annat sätt än förr bära hela det finansiella ansvaret för denna del av
den kommunala idrottspolitiken. Utvecklingen har även givit kommunerna
bättre förutsättningar att bedöma behovet av idrottsanläggningar och omfattningen
av projekten. Behovet av särskild stimulans i form av statliga
bidrag till anläggningarna är därför betydligt mindre nu än tidigare. Det
finns anledning ifrågasätta om icke de medel som staten tillskjuter för
dessa ändamål som regel kan nyttiggöras bättre om de tillföres sektorer,
där idrottsrörelsens behov av statligt stöd är mera påtagligt.
Del nu sagda får emellertid inte undanskymma att fall kan uppkomma
då tillkomsten av en angelägen kommunal idrottsanläggning är beroende
359
H: 21
Riksdagsberättelsen år 1966
av statlig medverkan. För sådana fält bör finnas former för ett effektivt
stöd. Hur ett sådant bör vara konstruerat för att vara ändamålsenligt bör
utredas. Prövningen av frågan om finansieringen av idrottsanläggningarna
bör ske i samband med en mera allmän bedömning av kommunernas och
statens framtida ansvar för idrottens utveckling och den samverkan mellan
kommunala och statliga insatser som är en förutsättning för att ge idrotten
bästa möjliga resurser.
Vid bedömningen av statens stöd till idrottsanläggningar bör uppmärksammas,
att åtskilliga av de mindre anläggningarna ägs av andra subjekt
än kommuner, t. ex. idrottsföreningar eller stiftelser, och att finansieringen
av sådana anläggningar i betydande utsträckning skett med bidrag ur
idrottsfonden. En undersökning av lämpliga former för statens stöd till
idrottsanläggningar bör omfatta även frågan om finansieringen av sådana
enskilda anläggningar som här nämnts.
En väsentlig del av bidragsmedlen tas i anspråk för utbildning av instruktörer
och ledare samt instruktionsverksamhet av olika slag. Kurser
för ifrågavarande ändamål anordnas i betydande omfattning av riksidrottsförbundet
och därtill anslutna organisationer. Kurserna är dels centrala,
dels regionala och lokala. Även korporationsidrottsförbundet samt skidoch
friluftsfrämjandet bedriver kursverksamhet med stöd av bidrag ur
idrottsfonden. När det gällt att vidga intresset för idrott har de av riksidrottsförbundet
och vissa specialförbund anställda konsulenterna haft viktiga
uppgifter. Detsamma gäller korporationsidrottsförbundets motsvarande
funktionärer. En fortsatt utbyggnad av konsulentorganisationen och en intensifiering
av instruktions- och kursverksamheten bör ske för att ytterligare
bredda den idrottsliga verksamheten. Jag ser häri även ett villkor för
att säkerställa idrottsrörelsens behov av utbildade ledare. Denna utbyggnad
av verksamheten bör emellertid föregås av en planläggning, som klargör
målsättningen och de allmänna riktlinjerna för instruktionsverksamheten
på såväl det centrala som de lägre planen och tillvaratar möjligheterna
till samordning av de olika organisationernas insatser på detta område. Vad
gäller den egentliga idrottsledarutbildningen bör klarläggas idrottsrörelsens
behov av ledarkrafter och lämpliga utbildningsformer prövas.
Uppmärksamhet bör också ägnas idrottens behov av forskning. Genom
utredning bör närmare klargöras vilka forskningsuppgifter som framstår
som angelägna och lämpliga former för den forskningsverksamhet vilken
bedömes erforderlig. Av vikt är att undersöka vilka möjligheter som finns
att tillgodoföra idrotten resultat av forskning, som utan att vara speciellt
inriktad på idrottens problem är av betydelse för lösningen av dessa.
Idrottsrörelsen i vårt land har av tradition vilat på fristående och av
staten obundna organisationer. Häri ligger ett stort värde och denna arbetsform
bör tillskrivas att idrottsrörelsen kan tillgodoräkna sig så stora insatser
från frivilliga och på ideell grund arbetande krafter. Denna grundförutsättning
för den svenska idrottsrörelsen bör icke rubbas. Detta bör
emellertid inte hindra att vissa organisatoriska frågor rörande den idrottsliga
verksamheten tas upp till granskning vid en offentlig utredning rörande
idrottsfrågorna. Jag avser här sådana organisationsspörsmål som
direkt hänger samman med det statliga bidragsstödet. Det är givetvis ett
önskemål att idrottslivet organiseras så att statens stöd blir till största möjliga
nytta. I detta avseende bör stor betydelse tillmätas den beredning av
medelsäskanden för olika idrottsliga behov som riksidrottsförbundet svarar
360
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 21
för. Detta system har medfört att huvuddelen av det årliga budgetanslaget
till idrotten ställes till förbundets förfogande för fördelning enligt närmare
givna anvisningar. För att ytterligare samordna idrottens budgetfrågor tillsattes
år 1963 idrottens samarbetsnämnd med representanter från riksidrottsförbundet,
korporationsidrottsförbundet och De handikappades riksförbund.
Det synes värt att pröva om ytterligare steg kan tas för att nå en
samlad bedömning av frågorna om idrottens anslagstilldelning. I detta sammanhang
bör undersökas om den nuvarande ordningen med särskilda anslag
för de medelsbehov som hänger samman med deltagande i de olympiska
spelen och andra internationella mästerskapstävlingar är den mest
ändamålsenliga.
Såsom framgått av det tidigare anförda utgår statsanslag till idrottsändamål
huvudsakligen från två fonder, en för idrott och en för friluftsliv. Flera
organisationer, bland dem skid- och friluftsfrämjandet, uppbär bidrag från
båda fonderna. Det bör av praktiska skäl undersökas huruvida icke organisationer,
vilkas verksamhet är av mera friluftsbetonad natur bör få hela
sitt stöd ur friluftsfonden, medan de som sysslar med mera direkt idrottsverksamhet
bör stödjas ur idrottsfonderna. Skulle så finnas vara fallet bör
de närmare reglerna för en sådan fördelning mellan fonderna av stödet övervägas.
Därvid får även tas ställning till den omfördelning av anslagen till
fonderna, som kan bli erforderlig.
I enlighet med det sagda finner jag det önskvärt att en utredning nu tillsättes
för att pröva inriktningen av statens stöd till idrotten och därmed
sammanhängande frågor. Utredningen bör ske av särskilt tillkallade sakkunniga
i nära kontakt med de centrala organisationerna på idrotts- och
friluftslivets område. De sakkunniga bör göra sig väl förtrogna med det
utredningsarbete som bedrives inom idrottsrörelsens egna organ och idrottens
samarbetsnämnd samt tillgodogöra sig därvid vunna resultat. Samråd
bör äga rum med bl. a. 1962 års ungdomsutredning och 1962 års fritidsutredning,
vilka har att inom närliggande områden ta ställning till frågor som
delvis berör de här antydda utredningsuppgifterna.
12| Bihang till riksdagens protokoll i9(16. i samt.
RlksdaRsberältelsen
361
In: 1
Riksdagsberättelsen år 1966
Inrikesdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1965
1. Arbetsmarknadsutredningen (1962: I S 15; 1963: I S 11; 1964: I 10;
1965:I11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 september 1960 för
att verkställa en översyn av arbetsmarknadspolitiken (se Post- och Inrikes
tidn. den 11 oktober 1960):
Eckerberg, P. A., landshövding, ordförande;
Björkman, F., chefredaktör, led. av II kamm.;
Gustavsson, K. R., ombudsman, led. av II kamm.;
Jacobsson, C., direktör;
Johansson, K. B. M., förbundsordförande, led. av I kamm.;
Liljegren, Märta, jur. kand.;
Lindström, G., direktör;
Lundin, B., ombudsman;
Nordenskiöld, E. O. E., direktör;
Ohlin, B., professor, led av II kamm.;
Olsson, Gunnel, folkskollärare, led. av II kamm.;
Petersson, O. H. E., kansliråd;
Rehn, G., t. f. avdelningschef.
Experter:
Beckman, R., kansliråd;
Feldt, K.-O., budgetchef;
Leissner, Å., avdelningsdirektör;
Starck, H.-O,. hovrättsassessor.
Sekreterare:
Rehnberg, B., avdelningschef.
Biträdande sekreterare:
Ahlqvist, B., byrådirektör;
Bergström, O., avdelningsdirektör;
Hedlund, Y., kontorsföreståndare;
von Hofsten, Greta, förste byråsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1961: I S 21.
Utredningen har den 12 januari 1965 avgett betänkande, benämnt »Arbetsmarknadspolitik»
(SOU 1965: 9).
Uppdraget är därmed slutfört.
362
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 3
2. 1962 års polisutbildningskommitté (1963: I 38; 1964: I 61; 1965: I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 december 1961 för
att verkställa en översyn av polisutbildningen m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 8 februari 1962):
Andersson, T. G., landshövding, ordförande;
Biörklund, E. G. G. W., f. d. rektor för polisskolan;
Finnberg, K. V. B,, polismästare;
Vestlund, A. G., folkhögskolinspektör;
Wendin, S. E. W., ombudsman.
Experter:
Blomquist, S. K:son, överstelöjtnant;
Djurberg, L. G. H., avdelningschef;
Egermalm, E., förste polisassistent;
Pettersson, T., förbundssekreterare.
Sekreterare:
Wångstedt, K. J. E., rektor för polisskolan;
Thornell, C. G., lektor (t. o. m. 2.6.1965).
Direktiven för utredningen, se 1963: I In 38.
Kommittén har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit åtta sammanträden.
Kommittén har den 21 juli 1965 avgett betänkande, benämnt »Polisutbildningen»
(Stencil In 1965: 3 och 4). Betänkandet har i september 1965 utkommit
i tryckt form (SOU 1965: 53).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Polisberedningen (1963:1 44; 1964:1 19; 1965:1 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 maj 1962 att såsom
en särskild beredning inom inrikesdepartementet biträda vid det ytterligare
utrednings-, planläggnings- och författningsarbete som krävs för förstatligandet
och omorganisationen av polis-, åklagar- och exekutionsväsendet
(se Post- och Inrikes tidn. den 10 juni 1962):
Persson, C. J. G., rikspolischef, ordförande;
Enhörning, H. A., länspolischef;
Frykholm, N. O., kronofogde;
Finnberg, K. V. B., polismästare;
Lindroth, K. J. H., överdirektör;
Rundberg, J., förbundsordförande;
Thulin, G. Ä. L., underståthållare;
Waesterberg, L. B., polismästare.
Rådgivande nämnd:
Elmgrcn, B. F., rektor, led. av I kamm.;
363
In: 3
Riksdagsberättelsen år 1966
Gustafsson, H. L., statsråd, led. av II kamm.;
Hedin, C. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Larsson, G. K. V., lantbrukare, led. av II kamm.;
Ståhl, M. D. E., redaktör, led. av II kamm.
Experter:
Sektion I (för utformningen av den lokala polisorganisationen m. m.)
Djurberg, L. G. H., avdelningschef, sektionsordförande;
Hårsman, S. J. H., polismästare;
Jirstam, B. H. L., byråchef;
Lund, B., polisintendent;
Wilhelmsson, J. R., förste byråsekreterare;
Wästberg, H. S. O., polismästare.
Sektion II (för utformningen av den regionala och centrala polisorganisationen
m. m.)
Persson, C. J. G., rikspolischef, sektionsordförande;
Blomberg, R. L. H., förste länsnotarie;
Finnberg, K. V. B., polismästare;
Sterner, R. Y. M., byråchef.
Sektion III (för utformningen av den lokala och regionala åklagarorganisationen
m. m.)
Herrlin, S. G. S., byråchef, sektionsordförande;
Börjesson, M. R., direktör;
Olsson, K. G., länsåklagare;
Lindberg, K. A., kronofogde.
Sektion IV (för organisationen av exekutionsverksamheten)
Frykholm, N. O., kronofogde, sektionsordförande;
Cederstrand, J. E., kronofogde;
Grönhagen, N. O., kommunalråd;
Holmberg, P.-E., kronodirektör;
Jungkvist, K. J. R., kronodirektör;
Lindberg, K. A., kronofogde;
Oredsson, B. B. L., kronofogde;
Wedin, N. A., kronokommissarie.
Sektion V (för lagstiftningsfrågor, personal-, löne- och pensionsfrågor
m. m.)
Nordlund, S. F., rättschef, sektionsordförande;
Berggren, G. R., departementsråd;
Tiby, K. I., departementssekreterare;
Wilhelmsson, F. U., lönedirektör.
Särskilda experter:
Löhr, A., avdelningsdirektör;
Radhe, S. A., kanslichef;
364
Kommittéer: Inrikesdepartementet
In: 5
Vinde, P. L. V., departementssekreterare;
Heiman, K. O., poliskommissarie;
Sandberg, K. G. A., landsarkivarie;
Thörnvall, K., t. f. kriminalassistent.
Sekreterare:
Alpsten, A. B., byråchef.
Direktiven för beredningen, se 1963: I In 44 och 1964: I In 19.
Beredningen har avslutat sitt arbete.
4. Affärstidsutredningen (1963:1 46; 1964:1 21; 1965:1 18)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 maj och den 6 juni
1962 för utredning rörande butikstängningslagstiftningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 8 juni 1962);
Ryman, S.-H. G., byråchef, ordförande;
Brotaeus, T., direktör;
Magnusson, E., förbundsordförande;
Persson, K.-E., disponent;
Enskog, C.-G. B., ingenjör, led. av II kamm.;
Hörnlund, Gördis K., fru, led. av II kamm.;
Svensson, G. L., lantbrukare, led. av II kamm.;
Gunne, A. Kristina M., fru.
Sekreterare:
Olsson, O. L., förste byråsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1963 I In: 46.
Utredningen har under tiden november 1964—maj 1965 hållit fyra sammanträden.
Utredningen har den 30 juni 1965 avgett betänkande i två delar, benämnt
»Affärstiderna» (SOU 1965: 38 och SOU 1965: 39).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1966
5. Kommunalrättskommittén (1962:1 27; 1963:1 20; 1964:1 7; 1965:1 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 januari 1959 för
utredning av frågor om ersättning till kommunala förtroendemän, pensioner
åt kommunala förtroendemän, överförande av kommunal förvaltning
på särskilda rättssubjekt, kommuns skyldighet att underställa statlig myndighet
vissa beslut och kommunernas övertagande av uppgifter, som tillkommit
civilförsvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 12 februari 1959),
samt — enligt ytterligare av Kungl. Maj :t meddelade uppdrag — av frågor
om underställningsfri lånerätt för kommunalförbund, om finansiering av
365
In: 5
Riksdagsberättelsen år 1966
kommuns utgifter för dess befattning med avfall och sopor, om kommunalt
stöd åt studerande från utvecklingsländerna, om de med införandet av en
enhetlig kommuntyp sammanhängande problemen, om avveckling av städernas
auktionsmonopol, om möjligheterna att genom delegation bereda
utrymme för en starkare förankring inom kommunens olika delar av den
kommunala förvaltningen (beträffande sistnämnda fråga se Post- och Inrikes
tidn. den 9 november 1963), om en översyn av reglerna rörande den
kommunala och landstingskommunala kompetensen, om ersättning för
vissa kommunala förtroendeuppdrag, om regler angående återgång av olaga
kommunala beslut och, i samband med vissa frågor om kommunal underställningsskyldighet,
om reglerna rörande torgavgifter (se beträffande de
fyra sist uppräknade frågorna Post- och Inrikes tidn. den 20 mars 1965):
Bergquist, T. E. N„ f. d. landshövding, ordförande;
Anderson, C. A., direktör, led. av I kamm.;
Andrée, T. E., landstingsman (för frågorna om den kommunala och landstingskommunala
kompetensen m. fl.);
Aronsson, H. S., direktör (för frågorna om en enhetlig kommuntyp);
Carlsson, C. W., direktör, f. d. riksdagsman;
Dahlman, S.-O., förbundsdirektör (för frågorna om en enhetlig kommun
typ);
Gustafsson,
N.-E., led. av I kamm.;
Järdler, S. A., förbundsdirektör (för frågorna om en enhetlig kommuntyp);
Lindh, E. A., kanslichef (för frågorna om den kommunala och landstingskommunala
kompetensen m fl.);
Mannerskantz, A. F., kapten, f. d. riksdagsman;
Nordlund, S. F., rättschef (för frågorna om den kommunala och landstingskommunala
kompetensen m. fl.);
Wiklund, O. W., kommunalnämndsordförande, f. d. riksdagsman;
Experter:
Borglund, E. A., hovrättsråd;
Järdler, S. A., förbundsdirektör (i viss del ledamot, se ovan);
Kaijser, F. J., preceptor;
Bomson, R., förste sekreterare i svenska stadsförbundet;
Stenius, J.-E., kansliråd (för frågorna om den kommunala och landstingskommunala
kompetensen m. fl.).
Sekreterare:
Borglund, E. A., hovrättsråd (t. o. m. den 29 juni 1965);
Boman, S. V., hovrättsassessor (fr. o. m. den 30 juni 1965).
Biträdande sekreterare:
Boman, S. V., hovrättsassessor (t. o. m. den 29 juni 1965).
Lokal: Hovrätten för Västra Sverige, Box 5051, Göteborg 5; tel. växel
031/18 70 60.
366
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 5
Direktiven för utredningen, se 1960:1 In 43, 1961:1 In 30 och 1964:1
In 7.
De ytterligare meddelade utredningsuppdragen har tillagts kommittén
den 18 november 1960 (kommunalförbundens lånerätt), den 10 november
1961 (avgifter för kommunens befattning med avfall och sopor), den 12
januari 1962 (stöd åt studerande från utvecklingsländerna), den 18 maj
1962 (frågor om en enhetlig kommuntyp), den 31 maj 1963 (städernas
auktionsmonopol), den 8 november 1963 (frågor om delegation av kommunal
förvaltning), den 5 mars 1965 (frågor om den kommunala och landstingskommunala
kompetensen m. fl.) och den 29 oktober 1965 (fråga om
översyn av 5 § kommunallagen). Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet
Johansson till statsrådsprotokollet den 5 mars 1965):
Den grundläggande bestämmelsen om borgerlig primärkommuns kompetens
finns i 3 § kommunallagen. Enligt detta stadgande äger kommun
själv vårda sina angelägenheter, såvitt icke handhavandet av dessa enligt
gällande författningar tillkommer annan. Vidare hänvisas i paragrafen
till vad som är särskilt stadgat angående vissar kommunala angelägenheter.
Kompetensregeln fick sin nuvarande utformning år 1948. Den bygger
på principen, att kommunala åtgärder skall tillgodose allmänna till kommunen
knutna intressen. Genom att avfatta regeln som en generalklausul
avsåg man enligt motiven att möjliggöra en fortsatt anpassning av kommuns
befogenheter efter samhällsutvecklingens krav. Det drag av elasticitet
som även tidigare präglat regeln blev ytterligare accentuerat. Uppgiften
att närmare avgränsa området för kommunernas kompetens överlämnades
liksom förut åt rättspraxis.
Regeringsrättens praxis i fråga om den kommunala kompetensen torde
på de flesta områden väl ansluta till den omvälvande samhällsutveckling
som skett sedan kompetensreglerna utformades. På vissa områden synes
praxis emellertid inte entydig eller helt i samklang med utvecklingen.
I detta sammanhang bör först uppmärksammas tillämpningen av de
kommunala kompetensreglerna då det gäller markförvärv. Vid flera avgöranden,
även från senare år, har dylika förvärv ansetts inte vara betingade
av något kommunernas särskilda behov, varför de kommunala
besluten upphävts. Det kan ifrågasättas om denna praxis överensstämmer
med den allmänna uppfattningen om betydelsen av kommunalt markägande,
en uppfattning som kommit till uttryck bl. a. i förslag till statliga
stödåtgärder för att främja en aktiv kommunal markpolitik och vid den
nyligen genomförda omorganisationen av naturvården (prop. 1963:71,
L3U 41, rskr 371).
Ett annat närliggande område där kommunens befogenheter behöver
— om icke utvidgas — så dock klarläggas, inte minst med tanke på den
nuvarande starka investeringsverksamheten på den kommunala sektorn,
gäller kommunala engagemang för att tillhandahålla lokaler åt statliga
och landstingskommunala inrättningar.
Frågan om att ändra bestämmelserna om den kommunala kompetensen
har under senare år aktualiserats vid flera tillfällen, i allmänhet med anledning
av vissa avgöranden i rättstillämpningen.
367
In: 5
Riksdagsberättelsen år 1966
Vid 1958 års B-riksdag och vid 1964 års riksdag har sålunda motioner
väckts om vidgad rätt för kommun att driva industri- och affärsverksamhet.
Vid båda dessa tillfällen avslogs motionerna.
I en delfråga rörande kommuns befogenhet att driva affärsverksamhet
har emellertid utgången blivit en annan. Med anledning av en motion om
rätt för kommun att tillskapa semesterbyar in. m. har sålunda 1964 års
riksdag hemställt, att Ivungl. Maj :t måtte föranstalta om skyndsam prövning
och förslag rörande sådan utvidgning av den kommunala kompetensen,
att kommun äger vidta åtgärder för att tillskapa semesterbyar och
liknande anläggningar (I\U 14, rskr 318). Konstitutionsutskottet erinrar
i sitt utlåtande om att kommun enligt gällande rätt inte får driva spekulativ
verksamhet, dvs. verksamhet helt eller väsentligen i vinstsyfte.
Däremot har kommun ansetts äga vidta åtgärder för att allmänt främja
näringslivet i orten samt att själv driva eller delta i företag inom de
kommunala affärsverkens traditionella område. Enligt gammal hävd har
kommun också rätt att vid arbetslöshet eller hot om arbetslöshet driva eller
understödja företagsverksamhet, som annars faller utanför den kommunala
kompetensen. Utskottet förklarar, att flera skäl talar för att borgerlig
primärkommun bör kunna anlägga och förvalta semesterbyar i egen
regi eller genom ett för ändamålet särskilt bildat rättssubjekt, oavsett om
anläggningen betjänar egna kommunmedlemmar eller ej. Det måste sålunda
vara ett allmänt intresse, att kommuner i natursköna områden
medverkar till att semesterbyar kommer till stånd, där de semestrande
oberoende av kommuntillhörighet kan få standardmässigt goda boplatser
till överkomlig kostnad. Hänsyn till sanitära intressen och ordningssynpunkter,
planeringsförhållanden m. m. gör att det inte kan vara en kommun
likgiltigt var och hur en semesterby anläggs eller hur den administreras.
Kommunala initiativ och åtgärder för att lösa dessa problem framstår
enligt utskottets mening inte heller som betänkliga från lokaliseringspolitiska
synpunkter.
Ytterligare må erinras om att borgerliga primärkommuner och landstingskommuner
genom en särskild lag den 14 december 1962 (nr 638)
fått rätt att bistå vissa utländska studerande.
Med hänsyn till det anförda bör en översyn av reglerna om borgerlig
primärkommuns kompetens nu komma till stånd. Utgångspunkten vid
denna översyn bör vara, att reglerna alltjämt måste vara grundade på
huvudprincipen att kommunala åtgärder skall tillgodose allmänna till
kommunen knutna intressen. Utredningen bör därför inriktas på att inom
denna ram söka nå en lämplig precisering av kommunernas befogenheter.
Därvid bör särskilt beaktas den utveckling mot större kommunenheter
och därmed förbättrade betingelser för kommunal förvaltning, som den
nya kommunindelningsreformen syftar till. Huruvida preciseringen av den
kommunala kompetensen bör ske i kommunallagen eller genom specialreglering
eller på båda dessa vägar, får prövas av utredningen. Under alla
förhållanden måste dock fortfarande ett betydande utrymme lämnas åt
rättstillämpningen att anpassa kompetensen efter utvecklingen.
Precisering av den kommunala kompetensen är särskilt angelägen när
det gäller kommunal drift av rörelse och kommunalt stöd åt enskilda näringsföretag.
Utredningen bör i denna del först pröva frågan om kommuns
befogenhet att anordna och driva semesterbyar, turisthotell, linba
-
368
Kommittéer: Inrikesdepartementet
In: 5
nor och liknande turistanläggningar. I det sammanhanget bör övervägas
om det i något annat hänseende finns anledning att vidga kommuns rätt
att driva rörelse, då det med hänsyn till allmänintresset och kommunens
övriga uppgifter kan bedömas vara ändamålsenligt att verksamheten drivs
i allmän regi. Som exempel kan här nämnas drivande av parkeringshus
med tillhörande service. Sådan verksamhet i uteslutande syfte att erhålla
ekonomisk vinst bör dock alltjämt inte hänföras till de kommunala angelägenheterna.
Vad härefter angår förhållandet till det enskilda näringslivet bör något
kommunalt stöd åt enskilda företag i princip inte vidare komma i fråga.
Som framgår av statsmakternas beslut med anledning av prop. 1964: 185
angående riktlinjer för en aktiv lokaliseringspolitik m. m. har det ansetts
vara ett riksintresse och därför väsentligen en statlig uppgift att verka
för den från samhällssynpunkt lämpligaste lokaliseringen av näringslivet.
Utredningen bör med hänsyn härtill söka skapa ett regelsystem,
som hindrar att kommunala subventioner lämnas i syfte att påverka enskilda
företags lokalisering och utvidgning. Däremot bör det liksom hittills
vara en kommunal angelägenhet att allmänt främja näringslivets utveckling
inom kommunen. Utredningen bör i detta sammanhang överväga
hur kommuns nuvarande befogenhet att inrätta småindustri- och
hantverkshus lämpligen bör avgränsas gentemot den verksamhet i lokaliseringspolitiskt
syfte som ligger utanför den kommunala kompetensen.
I övrigt bör i reglerna om den kommunala kompetensen göras de ändringar,
som en genomgång av praxis kan ge anledning till. Med anknytning
till vad som sagts inledningsvis om rättstillämpningen torde böra undersökas
bl. a., hur kompetensreglerna bör utformas för att medge kommunerna
att genomföra långsiktiga markförvärv och i vilka undantagsfall
tillhandahållande av lokaler för annat än kommunala ändamål bör
anses falla inom den kommunala kompetensen.
Riksdagens justitieombudsman har i skrivelse den 3 februari 1965 samtidigt
med att han förordat en översyn av de kommunala kompetensreglerna
framhållit önskvärdheten av att legala möjligheter skapas att tvinga
fram återgång av olaga kommunala beslut. Lagreglerna bör enligt justitieombudsmannen
ge befogenhet för länsstyrelsen att förelägga kommun
vid vite att utreda om och hur återgång bör ske samt för lvungl. Maj:t
att förelägga kommunen att genomföra återgången i de fall utredningen
ger anledning därtill. Justitieombudsmannen anser att frågan om sådana
regler bör upptas i kommunallagstiftningen bör utredas närmare. Jag ansluter
mig till denna uppfattning.
Under senare tid har samarbetet på det kommunala området utvecklats
starkt. Framför allt har detta kommit till uttryck i bildandet av samarbetsnämnder
inom de nya kommunblocken. Men även storstädernas uppgående
i landstingskommun är att se som ett led i denna utveckling. Redan
har Gävle och Hälsingborg återinträtt i respektive landstingskommun
och beslut har meddelats om Norrköpings återinträde i Östergötlands
läns landstingskommun. Utredningar pågår vidare om Stockholms,
Göteborgs och Malmö städers samgående med landstingskommun. I samband
härmed har den frågan tagits upp, om det särskilda behovet av samverkan
och samordning inom storstadsregionerna kan tillgodoses genom
att landstingskommun, i vilken sådan region ingår, övertar vissa funk
-
In: 5
Riksdagsberättelsen år 1966
tioner, som hittills utövats av primärkommunerna inom regionen formellt
var för sig men ofta i samverkan genom frivilliga samarbetsorgan. Landstingskommunen
skulle i den bär delen framför allt svara för planering
och samordning i fråga om bebyggelsen, bostadsförsörjningen, vatten- och
avloppsanläggningar, naturvården och lokaltrafiken.
Den landstingskommunala och den primärkommunala kompetensen
sammanfaller materiellt sett i stor utsträckning. Något principiellt hinder
för landstingskommun att för landstingsområdet i dess helhet komplettera
åtgärder som primärkommun vidtagit för sitt område har sålunda inte
ansetts föreligga. Om landstingskommun skall handha den planeringsoch
samordningsverksamhet som jag tidigare berört, förutsätter det emellertid
befogenhet för landstingskommunen att vidta åtgärder som hänför sig
till bara en del av landstingskommunen. Det bör undersökas hur en sådan
befogenhet lämpligen kan inrymmas i landstingskommuns kompetens.
Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 januari 1959 tillkallade jag
sex sakkunniga, som antagit benämningen kommunalrättskommittén, för
utredning av vissa kommunalrättsliga frågor. Det synes lämpligt att kommittén
även får uppdraget att utreda de spörsmål som jag nu berört.
Bland de frågor kommittén tidigare fått i uppdrag att utreda ingår
möjligheten att begränsa eller decentralisera den kommunala underställningsskyldigheten
med vissa angivna undantag. I samband därmed skulle
undersökas om skäl förelåg att i de allmänna kommunallagarna arbeta in
bestämmelserna i lagen den 31 maj 1957 (nr 259) om rätt för kommun
att uttaga avgift för vissa upplåtelser å allmän plats, m. m. I en den 5
augusti 1963 dagtecknad skrift har Föreningen kommunala torg och slakthus
hemställt om sådana ändringar i sistnämnda lag att även torgavgifterna
regleras genom denna. Vid remissbehandlingen av framställningen har
flertalet remissinstanser uttalat att frågan bör utredas. Jag delar denna
uppfattning och anser att kommunalrättskommitténs uppdrag bör omfatta
även denna fråga.
Efter ändring i kommunallagarna 1962 kan kommun besluta om ersättning
till kommunal förtroendeman i form av bl. a. arvode, och sådant
arvode kan dessutom efter särskild överenskommelse blir pensionsgrundande.
Vidare kan kommun bevilja ålderspension, förtidspension och familjepension
åt förtroendeman men först sedan han på grund av uppdraget
utfört arbete i betydande omfattning och under en lång följd avår,
i regel minst tolv år.
Frågan om ekonomiska förmåner till heltidsengagerade förtroendemän
inom landstingskommun har därefter behandlats av landstingsutredningen
(SOU 1963:64), som inte fann anledning föreslå ändring i gällande ersättningsregler.
I gemensam framställning den 9 april 1964 har emellertid
Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet
begärt översyn av ersättningsbestämmelserna främst för
att göra det möjligt att efter enhetliga regler på förhand besluta om —
förutom arvode — även sådant socialt skydd som egenpension, familjepension,
sjuklön och semester åt heltidstjänstgörande kommunala förtroendemän.
I likhet med kommunförbunden anser jag att ersättningsbestämmelserna
bör ses över med sikte på att heltidstjänstgörande förtroendeman
skall kunna ägna sig åt sitt kommunala uppdrag utan att vara
370
In: 5
Kommittéer: Inrikesdepartementet
beroende av annan tjänst för sin försörjning eller sitt sociala skydd, översynen
bör lämpligen anförtros kommunalrättskommittén, som tagit befattning
med ersättningsfrågorna i samband med att kommittén utarbetade
det förslag som låg till grund för 1962 års ändring av ersättningsreglerna.
Vid översynen bör särskilt beaktas att ersättningsreglerna och
reglerna om valbarhet till och behörighet att inneha förtroendeuppdrag
inte kommer i konflikt med varandra. Detta uppdrag bör tas med förtur
och redovisas särskilt.
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Lundkvist till statsrådsprotokollet
den 29 oktober 1965):
Enligt 5 § kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753) skall antalet
fullmäktige i kommun bestämmas av fullmäktige själva inom vissa ramar
som föreskrivs i lagrummet. Om vid ändring i den kommunala indelningen
antalet fullmäktige för nybildad eller ändrad kommun skall fastställas innan
indelningsändringen träder i kraft, beslutar länsstyrelsen i frågan.
Länsstyrelsen iakttar därvid bestämmelserna i 5 §.
I lagrummet delas kommunerna in i grupper efter invånarantalet. För
varje grupp föreskrivs det lägsta och det högsta antal fullmäktige som skall
utses. Kommuner med mer än 40 000 invånare utser 45—60 fullmäktige.
Kommuner med färre invånare delas in i fyra grupper. Det lägsta antal fullmäktige
som skall utses i dessa kommuner varierar mellan de olika grupperna
från 35 till 15. Det högsta antalet varierar mellan 50 och 30.
Dessa bestämmelser överfördes i huvudsak oförändrade från 1930 års
kommunallagar. I fråga om stad med mer än 40 000 invånare gällde redan
enligt förordningen den 21 mars 1862 (nr 14) om kommunalstyrelse i stad
att högst 60 fullmäktige fick utses.
Stockholm utser 100 fullmäktige enligt den särskilda kommunallag som
gäller för denna stad.
I början av detta århundrade hade endast Stockholm, Göteborg, Malmö
och Norrköping mer än 40 000 invånare. F. n. är invånarantalet jämfört
med motsvarande antal i början av seklet omkring tre och en halv gånger
så stort i Göteborg, ungefär tre gånger så stort i Malmö och dubbelt så stort
i Norrköping. Vid det senaste årsskiftet fanns utöver de fyra största städerna
17 kommuner med mer än 40 000 invånare. I många av dessa har befolkningen
ökat till avsevärt mer än 40 000.
En motsvarande befolkningsutveckling har ägt rum även i mindre kommuner.
Den har orsakats av både att en stor inflyttning har skett och att
kommuner ökat sitt område eller nybildats genom sammanläggningar.
Under de närmaste åren kan väntas åtskilliga kommunsammanläggningar
som en följd av den kommunindelningsreform som 1962 års riksdag beslutat
om (prop. 1961: 180, KU 1962: 1, rskr 64). Enligt riktlinjerna för reformen
har fastställts planer för rikets indelning i kommuner. De sålunda
planerade kommunerna utgör i allmänhet block av nuvarande kommuner
eller delar av kommuner. Av denna anledning benämns de nya indelningsenheterna
kommunblock. Planerna skall vara vägledande för prövningen av
ansökningar om sammanläggningar. F. n. finns cirka 40 kommunblock med
mer än 40 000 invånare. 1 ett mycket stort antal fall kommer sammanläggningar
inom dessa och andra kommunblock alt medföra avsevärda folkmängdsför
skjutningar.
371
In: 5
Riksdagsberättelsen år 1966
Vid kommunsammanläggningar kan övergången till den nya kommunindelningen
ofta underlättas, om den nya fullmäktigförsamlingen inte blir
alltför liten. Visserligen kan man väl i regel inte undgå att antalet fullmäktige
i den nya eller ändrade kommunen blir avsevärt mindre än det sammanlagda
antalet fullmäktige i de gamla kommunerna. Genom ökade möjligheter
att anpassa fullmäktigantalet efter befolkningsförändringarna bör
man emellertid kunna minska olägenheterna härav. Det var bl. a. synpunkter
av denna art som anfördes i samband med en lagändring år 1948 (prop.
1948: 140, KU 24, rskr 270) som i huvudsak innebar att den övre gränsen
för antalet fullmäktige höjdes i kommuner med mindre än 10.000 invånare.
När det gäller kommuner med mer än 40 000 invånare ter sig de nuvarande
reglerna om antalet fullmäktige alltför snäva och otillräckligt differentierade
redan mot bakgrund av den befolkningsutveckling som har skett.
I den mån reglerna har haft ogynnsamma verkningar, kommer dessa naturligtvis
att bli än mer framträdande allteftersom befolkningen ökar till följd
av kommunsammanläggningar eller genom inflyttning.
Kommuner med högst 40 000 invånare har visserligen på grund av konstruktionen
av bestämmelserna om antalet fullmäktige i dessa kommuner
ofta bättre möjligheter att bygga ut fullmäktigförsamlingarna i takt med
befolkningsökningen. Bestämmelserna har emellertid inte utformats med
tanke på det särskilda behov av smidiga regler som kan föreligga vid omfattande
kommunsammanläggningar. 1948 års ändringar av vissa av dessa
bestämmelser föranleddes av en kommunindelningsreform som inte var tillnärmelsevis
så genomgripande som den som nu är aktuell. Bestämmelserna
i övrigt hänför sig till ännu äldre tid. Det finns därför skäl att anta att bestämmelserna
inte längre är helt ändamålsenliga.
Jag anser därför att 5 § kommunallagen bör ses över. Översynen bör
lämpligen göras av kommunalrättskommittén.
Tidigare i dag har Kungl. Maj :t på min föredragning beslutat att i proposition
till riksdagen föreslå ändring av lagrummet. Ändringen innebär att
kommuner med över 400 000 invånare skall utse 60—80 fullmäktige. Vid
min föredragning framhöll jag att en sådan lagändring inte torde föregripa
resultatet av en översyn av lagrummet i övrigt. Det bör nämligen redan nu
med säkerhet kunna bedömas att den övre gränsen för antalet fullmäktige
i kommuner av denna storlek bör höjas till åtminstone 80. Vid översynen
bör man över huvud taget utgå från att de största kommunerna bör få förhållandevis
stora fullmäktigförsamlingar. De bör dock inte bli så stora att
deras arbetsduglighet äventyras. Det får ankomma på kommittén att undersöka
hur avvägningen mellan dessa intressen lämpligen bör göras. I övrigt
bör i fråga om kommuner av alla storleksordningar övervägas både om
gruppindelningen bör ändras och om latituderna för fullmäktiges antal bör
förskjutas eller vidgas.
Kommittén har under tiden november 1964—oktober 1965 sammanträtt
tillhopa sju dagar.
Kommittén har under år 1965 avgett betänkanden benämnda »Om den
kommunala självstyrelsens lokala förankring» (SOU 1965:6) och »Kommunala
bolag och andra särskilda rättssubjekt för kommunal verksamhet»
(SOU 1965: 40).
372
Kommittéer: Inrikesdepartementet
In: 7
Arbetet har, förutom åt de delar av utredningsuppdraget som redovisats
i under året avgivna betänkanden, ägnats frågorna om en enhetlig kommuntyp,
städernas auktionsmonopol och ersättning för vissa kommunala
förtroendeuppdrag. Betänkande beträffande den sistnämnda frågan beräknas
kunna avges omkring årsskiftet 1965—1966 och beträffande de båda
förstnämnda frågorna vid halvårsskiftet 1966.
Utredningsuppdraget beräknas fortgå under hela år 1966.
6. Bostadsbgggnadsutredningen (1963: I S 9, 1964: I In 8, 1965: I In 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 december 1959 för
att utreda och framlägga förslag om vissa bostadsfrågor m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 16 december 1959):
Olsson, S. O. B., generaldirektör, ordförande;
Dahlberg, S., direktör;
Holm, J, L., docent, tillika huvudsekreterare;
Johansson, A. H., professor;
Lundberg, Willy Maria, redaktör;
Olsson, O. E., länsbostadsdirektör;
Severin, E. J., direktör.
Experter:
Eriksson, G. E. S., byrådirektör;
Johansson, R. J., förste aktuarie;
Landström, K. Lillemor S., fil. lic.;
Wiberg, N. L., förste avdelningsingenjör.
Sekreterare:
Dalén, Ingrid K., byrådirektör;
Svensson, B. Å. G., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Karlsson, E. L., bankokommissarie.
Lokal: Valhallavägen 191, Box 27163, Stockholm 27; tel. 63 56 20.
Direktiven för utredningen, se 1960: I S 23.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit fem
sammanträden.
Utredningen har den 14 juni 1965 avgett ett betänkande, benämnt »Höjd
bostadsstandard» (SOU 1965: 32).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
7. Länsförvaltningsutredningcn (1963:1 28; 1964:1 11; 1965:1 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 april 1961 för att
verkställa utredning av frågan om länsförvaltningens organisation m. m.
373
In: 7
Riksdagsberättelsen år 1966
(se Post- och Inrikes tidn. den 14 juni 1961) samt — enligt ytterligare av
Kungl. Maj :t den 3 juni 1965 (Fö) meddelat uppdrag — frågan om behovet
av militärt utbildad personal vid överståthållarämbetet och länsstyrelserna
:
Walberg, S. S., regeringsråd, ordförande;
Cassel, L. D., lantbrukare, andre vice talman i II kamm.;
Fröjd, S. A., kansliråd;
Hansson, S. F., landstingsråd, f. d. riksdagsman;
Lundell, S. V., departementsråd;
Mellqvist, S. A., förste kontorist, led. av II kamm.;
Ståhl, M. D. E., redaktör, led. av II kamm.;
Sylwan, Å. H:son, landssekreterare;
Sännås, B. R., generaldirektör.
Experter:
Godlund, S. A. I., professor;
Hägerstrand, S. T. E., professor;
Wijkman, E. G. B., universitetsråd;
Sekreterare:
Svanström, B. E. G., landssekreterare.
Biträdande sekreterare:
Kjellman, F. H., länsassessor.
Lokal: Kungsgatan 7, 3 tr., Stockholm C; tel. 10 51 04 (sekreteraren),
10 52 47 (biträdande sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1962: I In 38.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 20 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
8. Utredning av möjligheterna till förbättrad övervakning av sjötrafiken
m. m. (1963:I 34; 1964:I 13; 1965:I 13)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 oktober 1961 för att
utreda frågan om möjligheterna att åstadkomma eu förbättrad övervakning
i fråga om efterlevnaden av sjötrafikens regler och bestämmelserna angående
vattenförorening från fartyg m. m.:
Ros, A. K. E., f. d. underståthållare.
Expert:
Erlandsson, B. H., överpolisintendent.
Sekreterare:
Heden, P. A. G., byrådirektör.
Lokal: Generaltullstyrelsen, Fack, Stockholm 2, tel. 24 00 00.
I skrivelse till inrikesdepartementet den 14 juni 1965 har utredningsman -
374
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 10
nen förklarat att han, i avvaktan på lösandet av vissa interna organisationsfrågor
i tullverket, tills vidare icke kan avge något slutligt förslag beträffande
förbättrad sjötrafikövervakning m. in.
Utredningen beräknas kunna slutföra sitt arbete när nämnda organisationsfrågor
lösts, sannolikt under år 1966.
9. Sakkunniga för utredning om utformningen av utlänningskontrollen jämte
därmed sammanhörande frågor (utlänningsutredningen) (1963:1 37;
1964:1 15; 1965:1 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 december 1961 för
att verkställa översyn av utlänningslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn.
den 4 januari 1962):
Lännergren, E. B., justitieråd, ordförande;
Elmgren, B. F., rektor, led. av I kamin.;
Hedin, C. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Hellner, E. M., expeditionschef;
Nilsson, J-I. N., lantbrukare, led. av II kamm.;
Segerstedt Wiberg, Ingrid, journalist, led. av I kamm.;
Sekreterare:
Tjernberg, K. V. H., hovrättsassessor.
Lokal: Länsstyrelsen, Karduansmakargatan 8, Stockholm 16; tel.
24 55 00/278.
Direktiven för utredningen, se 1963: I In 37.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 23 sammanträden.
Utredningen har under tiden den 6—11 september företagit en studieresa
till Schweiz och Storbritannien.
Utredningen avser att under första halvåret 1966 avge ett andra delbetänkande
med bl. a. förslag till organisation för den centrala handläggningen
av utlänningsärenden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1966.
10. Arbetsgruppen för överläggningar om frågor rörande den kommunala
demokratien (1963: I 45; 1964:1 20; 1965: I 17)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 maj 1962 för att
med departementschefen överlägga om frågor rörande den kommunala demokratien:
Representanter
för svenska stadsförbundet:
Aronsson, H. S., direktör;
Dahlman, S.-O., förbundsdirektör;
Malmgren, N. .1. V., ombudsman;
375
In: 10
Riksdagsberättelsen år 1966
Mehr, H. L., borgarråd;
Sterne, G. E. V., disponent, led. av II kamm.;
Wärenstam, T. G., huvudredaktör.
Representanter för svenska kommunförbundet:
Holmqvist, S., kommunalnämndsordförande;
Järdler, S. A., förbundsdirektör;
Larsson, G. K. V., lantbrukare, led. av II kamm.;
Nilsson, G. E., godsägare, f. d. riksdagsman;
Persson, N., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Wiklund, O. W., kommunalnämndsordförande, f. d. riksdagsman.
Representanter för svenska landstingsförbundet:
Mannerskantz, A. F., kapten, f. d. riksdagsman;
Olsson, B. K., förbundsdirektör;
Thapper, G. F., talman i II kamm.
Fröjd, S. A., kansliråd, tillika sekreterare;
Larsson, E. Å., jur. dr.;
Nordlund, S. F., rättschef;
Tilert, C. R., statssekreterare.
Lokal: Inrikesdepartementet, Fack, Stockholm 2; tel. lokalsamtal 22 45 00,
rikssamtal 23 62 00.
Under tiden december 1964—oktober 1965 har arbetsgruppen hållit två
sammanträden.
Arbetsgruppen beräknas fortsätta sin verksamhet under hela år 1966.
11. 1962 års bostadsförmedlingsutredning (1963: I S 24, 1964: I In 23, 1965:
I In 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 med
uppgift att utreda frågor rörande bostadsförmedlingens organisation och
principer (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juli 1962 och den 9 december
1963):
Nyquist, F., lagman, ordförande;
Breitholtz, C. J. E. C:son, direktör;
Edling, F. A. M., sekreterare;
Geijer, J. L., jur. dr, led. av I kamm.;
Lennerfors, E. S., bitr. stadsrevisor.
Expert:
Rosén, S., bostadsförmedlingsföreståndare.
Sekreterare:
Söderblom, H. R., revisionssekreterare.
Lokal: Södra Roslags domsaga, Erik Dahlbergsgatan 60, Stockholm No,
tel. 63 57 60.
376
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 12
Direktiven för utredningen, se 1963: I S 24 och 1964: I In 23.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 13
sammanträden.
Utredningen har den 10 september 1965 avgett delbetänkande, benämnt
»Gemensamma bostadsförmedlingar» (SOU 1965: 51).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
12. Utredning rörande frågan om Göteborgs stads samgående med Göteborgs
och Bohus läns landsting m. m. (Göteborgsutredningen) (1963:1 49; 1964:
I 24; 1965:I 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 november 1962 och
den 7 december 1962 för utredning av frågan om Göteborgs stads samgående
med Göteborgs och Bohus läns landsting m. m.:
Persson, C. J. G., rikspolischef.
Representanter för Göteborgs och Bohus läns landsting:
Andersson, E., kamrer;
Bjerrek, B., disponent;
Gustafsson, M. G., ombudsman, led. av II kamm.;
Runfors, G. H., rektor (avliden den 25 juni 1965);
Staxäng, E. V., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Eliasson, A., häradsdomare (fr. o. m. den 20 augusti 1965).
Representanter för Göteborgs stad:
Berggren, A. T., stadssekreterare;
Gunne, S. E., byråchef;
Johannesson, E. R., direktör;
Svensson, B., ombudsman;
Thorburn, B. W., direktör.
Expert:
Lindencrona, F. V. K., landstingsdirektör.
Sekreterare:
Hägglund, J. E., länsassessor.
Lokal: Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Ekelundsgatan 1, Göteborg
2, tel. 031/17 22 80 (sekreteraren).
Under tiden november 1964—oktober 1965 har hållits ett sammanträde
i Göteborg med de båda huvudmännens representanter.
Tå utredningens förslag har staden och landstingskommunen under år
1965 träffat avtal angående samplanering och samordning av landstingskommunala
angelägenheter m. m. och för detta ändamål tillsatt en säiskild
planeringsnämnd.
Utredningen beräknas pågå under hela år 1966.
377
In: 13
Riksdagsberättelsen år 1966
13. Länsindelningsutredningen (1964:1 25, 1965:1 21)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 januari 1963 för
att inom inrikesdepartementet verkställa utredning om ändrad indelning
av riket i län och framlägga härav betingade förslag (se Post- och Inrikes
tidn. den 5 februari 1963):
Nordlander, M. I. C.-H., bankdirektör.
Rådgivande nämnd:
Cassel, L. D., lantbrukare, andre vice talman i II kamm.;
Hansson, S. F., landstingsråd, f. d. riksdagsman;
Mellqvist, S. A., förste kontorist, led. av II kamm.;
Ståhl, M. D. E., redaktör, led. av II kamm.
Experter:
Fröjd, S. A., kansliråd;
Godlund, S. A. I., professor;
Lindencrona, F. V. K., landstingsdirektör (fr. o. m. 17 november 1965).
Sekreterare:
Arfwidsson, N. H., t.f. taxeringsintendent.
Lokal: Kungsgatan 7, 3 tr., Stockholm C; tel. 10 53 08 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1964: I In 25.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 18
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
14. Landstingens arkivutredning (1964:1 26; 1965:1 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 för utredning
rörande gallring i landstingskommunernas arkiv och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1963):
Pelrini, K. H., landsarkivarie, ordförande;
Danielsson, G. G., sekreterare i Svenska landstingsförbundet.
Expert:
Hall, P. F. L., docent.
Sekreterare:
Frisk, J., arkivarie.
Lokal: do Svenska landstingsförbundet, Hornsgatan 15, Stockholm So;
tel. 22 34 80.
Direktiven för utredningen, se 1964: I In 26.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 haft 17 sammanträden
samt haft överläggningar med representanter för Riksarkivet,
Karolinska sjukhuset, Akademiska sjukhuset och Svenska landstingsförbundet.
Utredningen har för yttrande tillställt landstingen ett preliminärt
378
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 16
förslag till gallring i landstingskansliernas arkiv jämte förteckningsplan
samt i en enkät tillfrågat drygt 500 läkare om deras synpunkter på eu
eventuell gallring i sjukhusarkiven.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1966.
15. Markpoliiiska utredningen (1964:1 27; 1965:1 23)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 och 18 september
1963 för att verkställa utredning angående statliga stödåtgärder till främjande
av en aktiv kommunal markpolitik (se Post- och Inrikes tidn. den
7 september 1963):
Renlund, R. G., bankdirektör, ordförande;
Svenson, S. G., departementsråd.
Experter:
Asker, E. A. G., fastighetschef;
Edin, H., kommunaldirektör;
Hernbäck, Ö., avdelningsdirektör;
Nordberg, A. E., utredningschef;
Sanell, P. Å., departementssekreterare;
Säfström, S. O., byråchef.
Sekreterare:
Westin, J. O., civilingenjör.
Rilr. sekreterare:
Andersson, Jan, civilingenjör.
Lokal: Statens institut för byggnadsforskning, Valhallavägen 191, Stockholm
No, tel. 63 56 20.
Direktiven för utredningen, se 1963: I In 27.
Utredningens återstående frågor gäller statliga åtgärder av administrativ
eller organisatorisk art, i första hand gällande statens och kyrkans
markförsäljningar. Utredningen har bl. a. insamlat material angående statens
och kyrkans markinnehav.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit tre
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
16. Bostadspolitiska kommittén (1964: In 28; 1965: In 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 november 1963 för
att utreda och lägga fram förslag rörande medlen för bostadspolitiken (se
Post- och Inrikes tidn. den 26 november 1963):
Sännås, R. R., generaldirektör, ordförande;
379
In: 16
Riksdagsberättelsen år 1966
Andersson, M. A., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Aronson, S. A., direktör;
Bengtsson, G. T. E„ ombudsman, led. av II kamm. (avliden den 20 november
1964);
Eriksson, J. Einar, verkst. direktör, led. av I kamm. (från den 28 december
1964);
Gustafsson, G. H., f.d. kommunalarbetare, led. av II kamm.;
Kypengren, S., direktör;
Lif, A., direktör;
Lindberger, L., docent;
Olof görs, G., direktör;
Svensson, E., förbundsordförande;
Turesson, B., distriktslantmätare, led. av II kamm.
Experter:
Arvidsson, G. N. A., professor;
Jirlow, U. D., t.f. länsbostadsdirektör;
Johansson, A. H., professor;
Källenius, S. I. R., direktör, f. d. riksdagsman;
Petzäll, I. A., direktör;
Svenson, S. G., departementsråd;
Karlsson, E. L., bankokommissarie (fr. o. m. den 28 januari 1965).
Expertgrupp för lånetaksfrågor:
Almqvist, S., ingenjör;
Assis, A., konsult.ingenjör;
Danielsson, H., ingenjör;
von Grothusen, C.-J., överingenjör;
Jargin, I., ingenjör;
Jonsson, S. ingenjör.
Sekreterare:
Carlsson, G. A. V., länsbostadsdirektör;
Malmberg, Å., länsbostadsdirektör;
Elison, M. L., byråchef.
Lokal: Bostadsstyrelsen, Norrtullsgatan 6, Stockholm Va; tel. 22 85 40,
ankn. 263 (Carlsson) och 220 (Elison).
Direktiven för utredningen, se 1964: I In 28.
Kommittén har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit elva sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas vara avslutat under år 1966.
380
Kommittéer: Inrikesdepartementet
In: 18
17. Utredningen angående Malmö stads återinträde i Malmöhus läns
landsting (1965:1 25)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 februari och den 20
mars 1964 för att utreda frågan om Malmö stads återinträde i Malmöhus
läns landsting:
Netzén, K. G., landshövding.
Expert:
Lindencrona, F. V. K., landstingsdirektör.
Representanter för staden och landstinget:
Ahlkvist, K. E., landstingsråd, f. d. riksdagsman;
Andrée, T., landstingsman;
Gustafsson, A., kommunalråd (t. o. m. den 18 juni 1965);
Hansson, S. F., landstingsråd, f. d. riksdagsman;
Ljungbeck, C., kommunalråd;
Lundberg, A., kommunalråd (fr. o. m. den 19 juni 1965);
Mårtensson, N., direktör;
Persson, N., landstingsman, f. d. riksdagsman;
Stenberg, O., direktör.
Suppleanter för ovannämnda representanter:
Jönsson, G., överläkare;
Jönsson, H., landstingsman;
Löfgren, N. S. J., disponent, led. av II kamm.;
Lindvall, H., kommunalråd;
Nilsson, E. F., landstingsråd, f. d. riksdagsman;
Ward, K. K. B., chefredaktör.
Sekreterare:
Eklund, E. P. G., kammarrättsråd.
Lokal: Kanslihuset, Stockholm 2; tel. 22 45 00 ankn. 1732.
Under slutet av år 1964 och under år 1965 har utarbetats en detaljerad
redogörelse för de landstingslcommunala uppgifter som ombesörjs av Malmöhus
läns landsting och Malmö stad. På grundval av denna redogörelse
har en jämförelse verkställts mellan landstinget och stadens sjukvårdsresurser
in. m. I anslutning härtill har redogjorts för landstingets och stadens utgifter
och utdebitering för landstingskommunala ändamål.
Utredningsmannen beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
18. Landskontorsutredningen (1965:1 26)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 februari 1964 för
att inom inrikesdepartementet verkställa utredning rörande lämpligheten av
taxerings- och uppbördssektionernas samt de blivande dalakontorens utbry
-
381
In: 18
Riksdagsberättelsen år 1966
tande ur länsstyrelserna till fristående regionala myndigheter och dessa
myndigheters centrala ledning m. in. samt framlägga härav betingade förslag
(se Post- och Inrikes tidn. den 10 mars 1964):
Walberg, S. S., regeringsråd;
Nyqvist, N. T., departementsråd.
Sekreterare:
Rönquist, K. A., förste länsassessor.
Lokal: Kungsgatan 7, 3 tr., Stockholm C; tel. 10 52 89.
Direktiven för utredningen, se 1965:1 In 26.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 16 sammanträden
samt företagit besök hos ett antal länsstyrelser och centrala
myndigheter.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
19. Tillsättningsnämnden för polis-, åklagar- och exekutionsväsendet
(1965:1 27)
Inrättad genom beslut den 28 februari 1964 för att handlägga ärenden
rörande tillsättning av tjänster i samband med statens övertagande av huvudmannaskapet
för polis-, åklagar- och exekutionsväsendet och omorganisationen
av de tre verksamhetsgrenarna:
Cars, G. F. O., regeringsråd, ordförande;
Djurberg, L. G. H., avdelningschef, vice ordförande;
Herrlin, S. G. S., byråchef;
Lundborg, S., landssekreterare;
Lyberg, F., byråchef;
Vinge, P. G., avdelningschef (ärenden som berör särskild polisverksamhet
för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m.).
Experter:
Frykholm, N. O., kronofogde;
Hjälmroth, S. Å. G., departementssekreterare;
Jirstam, B. H. L., byråchef;
Kullén, N. O. G., byrådirektör;
Paulsson, V. P.-O., byrådirektör;
Wedin, N. A., kronokommissarie;
Öhrn, K. J. G., byrådirektör.
Chef för nämndens kansli: Waahler, B. E., t.f. kansliråd.
Lokaler: Hamngatan 12, 3 tr., Stockholm C; tel. 20 24 08.
Direktiven, se 1965: I In 27.
Nämnden har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 26 sammanträden.
Nämndens uppdrag är i huvudsak slutfört; vissa uppgifter av expeditionell
natur beräknas kunna slutföras under år 1966.
382
Kommittéer: Inrikesdepartementet
20. 196b års civilbefälhavarutredning (1965: I 28)
In: 21
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 mars 1964 för att
inom inrikesdepartementet biträda med att dels utreda frågan om civilbefälhavarnas
befogenheter och uppgifter i krig, dels ock överse krigsorganisationen
för civilbefälhavare och länsstyrelser:
Nyqvist, N. T., departementsråd, ordförande;
Edström, L. N., avdelningsdirektör;
Hanning, P. G., landssekreterare;
Löwenhielm, F. A., överste;
Swanstein, S. N. S., landssekreterare.
Sekreterare:
Sundelius, O. R. S., förste länsassessor.
Biträdande sekreterare:
van der Heeg, N. H., departementssekreterare.
Lokal: Försvarsdepartementet, Fack, Stockholm 2; tel. växel lokalsamtal
22 45 00, rikssamtal 23 62 00.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 13 sammanträden.
Utredningen beräknas kunna slutföra sitt arbete under år 1966.
21. Exekutionsväsendets organisationsnämnd (1965:1 29)
Inrättad genom Kungl. Maj :t beslut den 29 maj 1964 för rådgivande och
samordnande uppgifter i samband med genomförandet av förstatligandet
och omorganisationen av exekutionsväsendet:
Persson, C. J. G., rikspolischef, ordförande;
Berggren, G. R., departementsråd, vice ordförande;
Brundin, S. A. T. (Leif), t. f. expeditionschef;
Frykholm, N. O., kronofogde;
Grönhagen, N. O., kommunalråd;
Vinde, P. L. V., departementssekreterare.
Chef för nämndens kansli:
Jungkvist, K. J. R., kronodirektör (t. o. m. den 7 juni 1965);
Cederstrand, J. E., kronofogde (fr. o. m. den 1 oktober 1965).
Experter:
Brissman, B. H., kronokamrer;
Cederstrand (t. o. m. den 30 september 1965);
Christiernson, M.-C., förste taxeringsinspektör;
Ehnbom, E. B. A., byråchef;
Ericsson, J. I., distriktsåklagare (fr. o. m. den 1 mars 1965);
Holmberg, P.-E., kronodirektör;
383
In: 21
Riksdagsberättelsen år 1966
Jungkvist, K. J. R., kronodirektör (fr. o. m. den 8 juni 1965);
Nilsson, N. B., landskanslist (den 25 oktober—17 december 1965);
Oredsson, B. B. L., kronofogde;
Palm, L., länsassessor (den 20 april—juni 1965);
Rydin, S.-E. A., kronofogdesekreterare (fr. o. m. den 1 december 1965);
Steffner, B. G., kronofogde (den 1 december 1965—31 maj 1966);
Wedin, N. A., kronokommissarie;
Wieselgren, S. J. M., kronofogde;
Wigren, J. E., kansliråd;
Åkeson, J. A. B., kronofogde.
Lokal: Hamngatan 12, 3 tr., Stockholm C; tel. 24 86 80 (nämndens kansli).
Genom kungörelsen den 27 november 1964 (nr 848) har förordnats att de
uppgifter som ankommer på centralmyndigheten för administration och
förvaltning av exekutionsväsendet t. v. skall fullgöras av exekutionsväsendets
organisationsnämnd. Kungl. Maj :t har vidare bemyndigat nämnden
bl. a. att medge undantag från behörighetsvillkoren beträffande tjänster, som
anges i 27 § kronofogdeinstruktionen, att medge anställning av tillfällig personal
på extra stat i högst lönegrad A 23, att ledigförklara och tillsätta vissa
tjänster, att besluta om anstånd med omstationering samt att verkställa inköp
av vissa inventarier till kronofogdemyndigheterna.
Nämnden har bl. a. fastställt arbetsorganisation för Göteborgs och Malmö
kronofogdedistrikt och lagt fram förslag till kronofogdeinstruktion, föreskrifter
om handläggning hos utmätningsman och om överexekutors verksamhet.
Nämnden har vidare ordnat konferenser för kronofogdar och kronokommissarier
samt även på annat sätt bedrivit rådgivande och vägledande
verksamhet inför den nya organisationens genomförande. Genom inspektion
hos samtliga kronofogdemyndigheter har genomförandet av den nya organisationen
övervakats. Utbildningskurser har ordnats för viss personal. Organisationsundersökningar
har utförts. Nämnden har även inrättat extra tjänster
samt antagit kronoassistenter och kronofogdesekreterare i reglerad befordringsgång.
Avtal har träffats med personalorganisationerna om inrättande
av företagsnämnder inom exekutionsväsendet.
Nämndens verksamhet kommer att fortsätta under hela år 1966.
22. Byggindustrialiseringsutredningen (1965:1 30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 november 1964 för
att verkställa utredning angående åtgärder till främjande av byggnadsbranschens
industrialisering (se Post- och Inrikes tidn. den 24 november
1964):
Cederwall, G. F. E., landshövding, ordförande;
Bergman, P., led. av II kamm.;
384
Kommittéer: Inrikesdepartementet
In: 23
Holm, J. L„ docent;
Jönsson, B., andre förbundsordförande;
Källenius, S. I. R., direktör, f. d. riksdagsman;
Tobé, E. I„ led. av II kamm.
Experter:
Ahrbom, N. O., professor;
Bernhard, H. B., överingenjör;
Blomgren, B. W., direktör;
Dahlberg, E. E., arkitekt;
Henriksson, G. A., professor;
Håkansson, H. E. V., avdelningschef;
Jacobsson, M., tekn. dr.;
Leo, P. G., direktör;
Svenson, S. G., departementsråd.
Huvudsekreterare:
Westin, J. O., civilingenjör.
Sekreterare:
Strömberg, A., civilingenjör (t. o. m. den 6 okt. 1965);
Ericson, G., arkitekt;
Nyquist, N. I., civilingenjör (fr. o. m. den 1 okt. 1965);
Öh, E. T., sekreterare.
Lokal: Statens institut för byggnadsforskning, Valhallavägen 191, Stockholm
No, tel 63 56 20.
Direktiven för utredningen, se 1965:1 In 30.
Ett detaljerat program för undersökningar av teknisk, ekonomisk och
organisatorisk art för att belysa vissa grundläggande förhållanden i det nuvarande
byggandet och några betydelsefulla faktorer inför en övergång till
mer industriella metoder har utarbetats.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit nio
sammanträden.
Utredningen beräknas arbeta under hela år 1966.
23. Sakkunniga för översyn av arbetsförmedlingslagen
Tillkallade enligt Ivungl. Maj:ts bemyndigande den 26 februari 1965 för
att verkställa översyn av lagen med vissa bestämmelser om arbetsförmedling
(se Post- och Inrikes tidn. den 11 mars 1965):
Cars, G. F. O., regeringsråd, ordförande;
Almquist, J. C. G. A., direktör;
Bodström, T. L., sekreterare;
Lindeborg, S. H., direktör;
Odéen, B. O. G., direktör;
13 Bihang till riksdagens protokoll W66. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
385
In: 23
Riksdagsberuttelsen år 1966
Petersson, O. H. E., kansliråd;
Svedberg, K. J., sekreterare.
Expert:
Leissner, Å., avdelningsdirektör.
Sekreterare:
Wickbom, S. G., hovrättsassessor.
Lokal: Inrikesdepartementet, Fack, Stockholm 2; tel lokalsamtal 22 45 00,
rikssamtal 23 62 00.
Direktiv (anförande av t. f. chefen för inrikesdepartementet, statsrådet
Palme, till statsrådsprotokollet den 26 februari 1965):
Enligt lagen den 18 april 1935 med vissa bestämmelser om arbetsförmedling
får arbetsförmedling inte bedrivas i förvärvssyfte. Såsom arbetsförmedling
skall därvid avses jämväl sådan verksamhet för arbetsanskaffning,
som grundas på ett anställningsavtal mellan verksamhetens utövare och
den arbetssökande, om det huvudsakliga syftet med anställningen är förmedling
av arbete åt arbetssökanden.
Sedan högsta domstolen genom domar den 31 december 1962 förklarat
s. k. ambulerande skrivbyråverksamhet utgöra arbetsförmedling, har frågan
upptagits om att undantaga sådan verksamhet från arbetsförmedlingslagens
tillämpning. Så har skett bl. a. i motioner till 1963 års riksdag. I motionerna
har vidare såsom exempel på arbetsförmedlingsliknande verksamhetsformer,
vilka inte bör motarbetas av det allmänna, nämnts de s. k. organisationskonsulternas
verksamhet. Med anledning av motionerna har andra lagutskottet
i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 21 uttalat, att det på arbetsmarknaden
uppkommit former av serviceverksamhet, som inte var för
handen vid arbetsförmedlingslagens tillkomst, samt att det från skilda håll
har hävdats, att det här är fråga om verksamhetsformer av betydelse för
såväl näringsliv som arbetstagare. Utskottet har därför ansett det angeläget,
att utvecklingen på ifrågavarande område följs samt att, om det skulle visa
sig att den offentliga arbetsförmedlingen, även efter en effektivisering, inte
kan tillfredsställa behovet av berörda serviceverksamhet, åtgärder torde
böra övervägas för att tillgodose detta behov.
Kungl. Maj:t uppdrog den 18 oktober 1963 åt den med stöd av Kungl.
Maj:ts bemyndigande den 30 september 1960 tillkallade arbetsmarknadsutredningen
att undersöka huruvida lagen med vissa bestämmelser om arbetsförmedling
bör ändras för att nyssnämnda servicebehov skall kunna tillgodoses
samt att, om så finnes vara fallet, framlägga förslag till erforderliga
ändringar ävensom att i samband därmed jämväl i övrigt göra en översyn
av lagen.
Arbetsmarknadsutredningen har den 11 februari 1965 till chefen för inrikesdepartementet
överlämnat ett betänkande rubricerat »Arbetsmarknadspolitik»
(SOU 1965:9). Därmed har utredningen fullgjort sitt huvuduppdrag
att företa en översyn av arbetsmarknadspolitiken. Utredningens ordförande
har hemställt att utredningen, vars sammansättning bestämts med
hänsyn till huvuduppdraget, befrias från återstående uppdrag. Jag tillstyrker
denna hemställan och föreslår, att uppdraget att överse lagen med vissa
bestämmelser om arbetsförmedling får fullföljas av sakkunniga, som tillkallas
särskilt för detta ändamål. Om de sakkunniga så finner lämpligt bör
386
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 24
de vara oförhindrade att inbjuda representanter från övriga nordiska länder
att genom observatörer följa utredningens arbete.
De sakkunniga har under tiden maj—oktober 1965 hållit åtta sammanträden.
De sakkunniga beräknas slutföra sitt uppdrag under år 1966.
24. 1965 års utredning om giltighetstiden för pass
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 april 1965 för att
utreda frågan om giltighetstiden för pass (se Post- och Inrikes tidn. den
7 maj 1965):
Swanstein, S. N. S., landssekreterare.
Expert:
Kappelin, C.-E., byrådirektör.
Sekreterare:
Rosén, S. Å., assessor.
Lokal: överståthållarämbetet, Stockholm 16; tel 22 70 80 ankn. 61 (sekreteraren).
Direktiv: (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
23 april 1965):
Enligt kungörelsen den 7 november 1941 (nr 836) om skyldighet för
svensk medborgare att vid resa ur riket innehava giltigt pass får svensk
medborgare inte resa ut ur riket till annat land än Danmark, Finland, Island
eller Norge utan att han har giltigt pass. Vissa personer är dock undantagna
från denna skyldighet.
Bestämmelser om utfärdande av pass inom riket finns i passkungörelsen
den 31 maj 1940 (nr 471). Där sägs att pass åt svensk medborgare för utrikes
resa utfärdas av länsstyrelsen. För ort som inte är länsstyrelsens residensort
utfärdas pass emellertid av polismyndigheten i stället för av länsstyrelsen,
om rikspolisstyrelsen efter samråd med länsstyrelsen bestämt det.
Pass får utfärdas att gälla för en tid av högst fem år från utfärdandet. Giltighetstiden
kan inte förlängas utom för resa till Sverige eller annat land
där passinnehavaren har sitt hemvist. Förlängning får göras bara en gång
och för högst tre månader. I utrikesförvaltningens passkungörelse den 14
juni 1940 (nr 548) finns motsvarande bestämmelser om giltighetstiden för
vanligt pass och sjömanspass som med stöd av denna kungörelse utfärdas
vid beskickningar och konsulat.
Skyldigheten att skaffa pass för att resa utomlands medför självfallet
vissa besvär för allmänheten. Det kraftigt ökade antalet semesterresor till
olika utländska semesterorter har på senare år dessutom lett till att passansökningarna
koncentreras till kortare perioder under året, något som på
en del håll har medfört ganska långa väntetider för att få pass. Mot denna
bakgrund har man sökt olika vägar för att tillgodose allmänhetens anspråk
på förbättrad service i dessa ärenden. I första hand har man försökt att
genom upplysning till allmänheten få bättre spridning av passansökning
-
387
In: 24
Riksdagsberättelsen år 1966
arna över året. Vidare pågår inom 1962 års polisberedning utredning om
möjligheterna att generellt decentralisera handläggningen av passärendena
från länsstyrelserna till de lokala polismyndigheterna. Härigenom skulle
allmänheten få lättare tillgång till passmyndigheterna. Som riksdagens revisorer
framhöll i sin berättelse till 1963 års riksdag torde en decentralisering
av handläggningen också medföra förkortning av handläggningstiden.
En annan fråga som har stått i blickpunkten i detta sammanhang är giltighetstiden
för pass. Frågan behandlades på sin tid inom organisationen
för europeiskt ekonomiskt samarbete (OEEC). Efter en undersökning bland
medlemsländerna utfärdade organisationens råd en rekommendation till
medlemsländernas regeringar att överväga möjligheten att öka giltighetstiden
för enskilda pass upp till fem år, d. v. s. den giltighetstid som redan då
gällde för svenskt pass. Sedermera har Nordiska rådet vid sitt möte år 1965
hemställt till regeringarna i Finland, Island, Norge och Sverige att i likhet
med vad som redan har skett i Danmark utsträcka giltighetstiden för pass
till tio år.
Med hänsyn till den betydelse pass har som legitimationshandling måste
säkerhetskravet tillmätas stor vikt när man bedömer frågan om giltighetstiden.
Passet måste i allt väsentligt avspegla de faktiska förhållandena.
Främst gäller detta det fotografi av passinnehavaren som skall finnas i
passet. Men också andra förhållanden är av betydelse. Ett pass kan efter en
längre tids användning bli otydligt och kan då lättare förfalskas eller missbrukas
på annat sätt. Vidare kan de förhållanden som har legat till grund
för prövningen av passansökningen ändras. Nya omständigheter kan komma
till som utgör hinder för passinnehavaren att få nytt pass. Redan enligt
nuvarande bestämmelser skall gällande pass återkallas i vissa sådana
situationer som de här avsedda. Kontrollen över att skäl för återkallelse
inte föreligger blir emellertid vanskligare ju längre giltighetstid passen bar.
Bl. a. ökar kraven på registrering i det centrala passregister som förs hos
rikspolisstyrelsen av förhållanden som kan föranleda återkallelse av pass
och på underrättelser ur registret till passmyndigheterna.
De fördelar som en förlängning av giltighetstiden för pass medför för allmänheten
och eventuellt också för passmyndigheterna motiverar emellertid
att de problem, som är förbundna med sådan förlängning utreds närmare.
Jag föreslår att en utredning därom kommer till stånd. Utgångspunkten för
utredningen bör vara att de säkerhetskrav som nu upprätthålls i fråga om
pass inte sätts åsido i någon väsentlig mån. Utredningen bör i övrigt ha
frihet att överväga alternativa lösningar. Särskild hänsyn bör emellertid tas
till Nordiska rådets hemställan och det material som legat till grund för
denna. Så långt det är möjligt bör utredningsarbetet tillföras de erfarenheter
som vunnits av den tioåriga giltighetstiden för pass i Danmark. Kontakt
bör också hållas med de utredningar i ämnet som kan komma att tillsättas
i övriga nordiska länder.
Den utredning som jag förordar nu bör enligt min mening bedrivas skild
från den väsentligen organisatoriskt betingade utredningen om decentralisering
av passärendenas handläggning. Ett nära samarbete mellan utredningarna
är emellertid självfallet nödvändigt.
Utredningen bär intill den 31 oktober 1965 hållit tre sammanträden.
Utredningen beräknas kunna slutföra sitt arbete under första kvartalet
år 1966.
388
Kommittéer: Inrikesdepartementet
In: 25
25. Utredning om landstingskommunernas beredskap
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 april 1965 för utredning
om landstingskommunernas beredskap (se Post- och Inrikes tidn.
den 16 juni 1965):
Lindencrona, F. V. K., landstingsdirektör.
Sekreterare:
Enander, O. L., förste byråsekreterare.
Lokal: Den sakkunnige: Landstinget, Mariestad, tel. 0501/13870
Sekreteraren: Länsstyrelsen, Fack, Göteborg 2, tel. 031/17 22 80
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
9 april 1965):
I lagen den 20 mars 1964 (nr 63) om kommunal beredskap och kommunala
beredskapskungörelsen den 16 oktober 1964 (nr 722) har primärkommunerna
ålagts vissa beredskapsuppgifter. Kommunerna är enligt dessa författningar
skyldiga att redan i fredstid planlägga för såväl dessa uppgifter
som annan för totalförsvaret viktig verksamhet som kommunen bedriver,
vare sig denna är ålagd kommunen i författning eller ej. Lagen om kommunal
beredskap innehåller vidare föreskrifter om organisationen för den
kommunala beredskapen.
Landstingskommuns beredskap regleras emellertid icke i nämnda lagstiftning.
I prop. 1964: 4 som låg till grund för lagen om kommunal beredskap
uttalades, att det sedan behovet av särskilda föreskrifter om landstingens
beredskap närmare undersökts senare kunde komma i fråga att arbeta
in sådana föreskrifter i lagen. En utredning i frågan bör nu komma till stånd
genom en särskild sakkunnig. Vid denna utredning bör beaktas följande.
Den landstingskommunala verksamheten är till övervägande del inriktad
på hälso- och sjukvård. I fråga om detta verksamhetsområde finns i krigssjukvårdslagen
den 27 november 1953 (nr 688) och dess tillämpningsföreskrifter
bestämmelser dels om landstingens uppgifter vid krig, krigsfara
eller andra utomordentliga förhållanden dels om landstingens skyldighet att
i fredstid planera och vidta andra förberedande åtgärder för att kunna fullgöra
dessa uppgifter. För landstingens verksamhet i övrigt, som huvudsakligen
avser folktandvården, yrkesundervisning, viss barnavård och socialvård
samt rättshjälp, saknas motsvarande regler. Några föreskrifter om särskild
beredskapsorganisation för landstingen har inte utfärdats.
I prop. 1964:4 framhölls, att landstingen måste sörja för att deras ledningsorgan
fungerar under beredskaps- och krigsförhållanden. Under utredningen
bör övervägas om anledning finns att föreskriva skyldighet för
landstingen att i fredstid vidta åtgärder i sådant syfte. I det sammanhanget
bör prövas om landstingskommunen bör ha eu särskild beredskapsorganisation
inte bara för de författningsbestämda uppgifterna på hälso- och sjukvårdens
område utan även för landstingens verksamhet i övrigt, i den mån
verksamheten är av betydelse från totalförsvarssynpunkt. Det bör stå utredningen
fritt att pröva om det utöver sådana föreskrifter som nu berörts
föreligger behov av särskilda bestämmelser för landstingskommun om beredskapsuppgifter
och planläggningsskyldighet.
389
In: 25
Riksdagsberättelsen år 1966
Utredningen har intill den 31 oktober 1965 hållit ett sammanträde.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1966.
26. Sakkunnig för utarbetande av upplysningsskrift för utlänningar
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 april 1965 för att
överarbeta ett av utlänningsutredningen avgett förslag till upplysningsskrift
för utlänningar samt vidtaga erforderliga åtgärder för översättning
till främmande språk och publicering av skriften:
Öberg, K., ambassadör.
Experter:
Larsson, Å., juris doktor;
Redemo, A., redaktör.
Lokal: Upplysningsberedningen, Sveavägen 13—15, 10 tr., tel 24 32 36.
Som ett första led i uppdraget har en handledning publicerats på svenska
för myndigheter och enskilda som har att handlägga frågor rörande invandrare.
Boken har titeln »Ny i Sverige» och skall ligga till grund för ett antal
utländska versioner, som beräknas bli färdiga under år 1966.
27. Låneunderlagsgruppen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 oktober 1964 för
att inom inrikesdepartementet biträda med utredning rörande förhållandet
mellan låneunderlag för bostadslån samt däremot svarande produktionskostnader
:
Svenson, S. G., departementsråd, ordförande;
Billström, P. O. F., byråchef;
von Grothusen, C. J., överingenjör;
Sanell, P. Å., departementssekreterare;
Westin, J. O., civilingenjör.
Experter:
Almqvist, S., ingenjör;
Danielson, K. H., ingenjör;
Jargin, I., ingenjör;
Ivarsson, I. H., avdelningsdirektör;
Johnsson, S. B., ingenjör;
Jonsson, T. L., byrådirektör.
Sekreterare:
Andersson, S. Å. V., utredningsman.
Lokal: Statens institut för byggnadsforskning, Valhallavägen 191, Stockholm
No, tel. 63 56 20.
Gruppen har verkställt två undersökningar (PM angående låneunderlag
och produktionskostnader första resp. andra halvåret 1964).
390
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 29
Arbetsgruppen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit åtta
sammanträden.
Arbetsgruppen beräknar fortsätta sitt arbete under hela år 1966.
28. Sakkunnig för utredning av vissa frågor rörande totalförsvarets
signalskydd m. in.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 november 1965 för
utredning om vissa frågor om ledningen av totalförsvarets signalskydd
m. m.:
Swanstein, S. N. S., landssekreterare, ordförande;
Terstad, I. G. A., kansliråd;
Skedelius, S. R. V., kommendörkapten;
Dahlström, Å. V., krigsråd.
Sekreterare:
Trahn, C. F. C:son, avdelningsdirektör.
Lokal: Försvarets radioanstalt, Fack, Bromma 1; tel. 772 00 20/106.
Utredningen beräknas pågå under hela år 1966.
29. Sakkunnig för utredning av frågan om åtgärder till främjande av räddningsberedskapen
vid olyckstillfällen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 december 1965 för
att utreda frågan om åtgärder till främjande av räddningsberedskapen vid
olyckstillfällen (se Post- och Inrikes tidn. den 8 december 1965).
Samuelson, K. G., landshövding, ordförande.
Direktiv (anförande av statsrådet Lundkvist till statsrådsprotokollet den
3 december 1965):
I skrivelse den 17 november 1965 har svenska kommunalarbetarförbundet
och svenska brandbefälets riksförbund framhållit betydelsen av att de
frågor som har samband med samhällets räddningstjänst i olycksfallssituationer
närmare utreds. Bland dessa frågor nämner förbunden särskilt räddningstjänstens
huvudmannaskap och organisation, befälsförhållanden vid
skadeplats och befälhavares skyldigheter och befogenheter vid ledning av
räddningsverksamhet, allmänhetens skyldighet att delta i räddningsarbete,
arbetarskyddsfrågor och frågor om ersättning vid personskador under
räddningsarbete.
Frågan om i vilken utsträckning samhället bör vara rustat för att kunna
utföra räddningsaktioner i olycksfallssituationer har diskuterats i olika
sammanhang. Särskilt vid tillfällen då katastrofartade olyckstillbud inträffat
och räddningsarbetet krävt osedvanligt stora eller komplicerade insatser
har frågan fått förnyad aktualitet. Det har också diskuterats om kommunerna,
som ansvarar för det allmänna brandförsvaret, borde författningsmässigt
åläggas att svara för samhällets olycksberedskap. Närmast bär då
åsyftats sådan verksamhet som avser räddning av människor i nöd men också
möjligheterna att ingripa då materiella värden står på spel.
391
In: 29
Riksdagsbcrättclscn ur 1966
Samhällets beredskap för olyckor upprätthålls f. n. av kommunala statliga
och enskilda organ. I första hand finns hos brandkårerna i kommunerna
en beredskap inom ramen för de egentliga brandförsvarsuppgifterna, som
utnyttjas i räddningsarbete även vid andra nödlägen än brand. Brandkårerna
förfogar bl. a. över en mer eller mindre omfattande utrustning för detta
ändamål. Otvivelaktigt ligger huvuddelen av samhällets beredskap vid olyckor
på detta sätt förankrad i brandkårernas verksamhet. Denna för samhället
betydelsefulla uppgift är emellertid självpåtagen av kommunerna så
till vida, att den inte är författningsmässigt reglerad. Den lagstiftning som
reglerar brandkårernas verksamhet gäller uteslutande brandförsvaret. Å
andra sidan lägger givetvis inte kommunallagstiftningen något hinder för
att kommunerna åtager sig att upprätthålla den olycksberedskap som samhället
normalt är beroende av. Sålunda har exempelvis Göteborgs stad för
något år sedan beslutat att stadens brandförsvar i enlighet med hittillsvarande
praxis skall ombesörja även räddningstjänst som inte har samband
med brandsläckning. Med räddningsarbete avses då ingripande vid nödlägen
av de mest skiftande slag såsom drunkningsolyckor, spårvagnsolyckor och
andra komplicerade trafikolyckor, hissolyckor, undanskaffande av stormfällda
träd, länspumpningar och skydd mot vattenskador, ingripande vid
oljeutsläpp, utspillda syror och andra kemikalier, radiakfara osv.
Frågan om kommunernas beredskap vid olyckstillfällen har också nyligen
uppmärksammats av statens brandinspektion, som i skrivelse till svenska
stadsförbundet och svenska kommunförbundet den 19 november 1965
framhållit vikten av att kommunerna — oavsett att ansvaret inte är författningsmässigt
reglerat — beaktar den roll som brandkårerna har i dagens
samhälle i fråga om utryckningsberedskap och medverkan i räddningsarbete.
Landstingskommunerna har genom lagstiftning år 1965 ålagts ansvaret
för ambulansverksamheten och härigenom är sörjt för ett viktigt led i räddningen
av människoliv i samband med olyckshändelser.
För särskilda ändamål har staten åtagit sig visst ansvar för räddningstjänsten.
Detta är främst fallet beträffande sjöräddning, flygräddningstjänst
sam fjällräddning. Delvis ingår också i polisens ordinära uppgifter att
bistå i räddningstjänst. Hjälpberedskap finns vidare organiserad vid järnvägarna
och på flygplatserna. Beträffande sjöräddningen finns ett avtal från
år 1957 mellan sjöfartsstyrelsen och Svenska sjöräddningssällskapet.
Enligt avtalet skall sjöfartsstyrelsen svara för kustsjöräddningen
medan sjöräddningssällskapet skall hjälpa nödställda i huvudsakligen de
yttre farvattnen. Sjöräddningen bedrivs i nära samarbete med tullstyrelsen,
telestyrelsen, luftfartsstyrelsen samt marinen och flygvapnet. Härjämte är
ett antal brandkårer av staten tilldelade viss utrustning för att kunna ingripa
i sjöräddningstjänst. Flygräddningstjänsten leds av flygvapnets centrala
flygsäkerhetsavdelning. Ambulans- och räddningsflygtjänst ombesörjs
huvudsakligen av privata flygföretag enligt särskilda avtal med luftfartsstyrelsen.
Fjällräddningen står under länsstyrelsernas och polischefernas
ledning. Särskilt organiserade patruller står till förfogande för denna
räddningstjänst. Särskilt fjällräddningsdetachement finns dessutom organiserat
hos militära förband i Östersund. Situationer har också förekommit
då civilförsvarets ledningsorganisation och materiel tagits i anspråk och då
militära resurser av olika slag kommit till användning genom att special
-
392
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 29
utrustad och särskilt utbildad personal ställts till förfogande eller att värnpliktiga
deltagit i räddnings- eller spaningsarbete in. m. Nämnas bör också
att en kommission nyligen inrättats för medicinsk beredskap vid katastrofer.
Härutöver finns inom den privata sektorn räddningsresurser hos industrier
och anläggningsföretag m. fl., vilka tillgångar kan vara av utomordentligt
värde när arbetet är beroende av särskild utrustning. I detta sammanhang
kan erinras om arbetarskyddslagstiftningens bestämmelser om
skyddsåtgärder som berör anläggningsverksamhet m. m. Bland tillgångarna
i räddningsarbetet bör också nämnas de frivilliga insatserna genom
Röda Korsets personal och Svenska livräddningssällskapet.
Betydande resurser finns således tillgängliga inom olika organ för uppgifter,
vilka kan betecknas som samhälleliga räddningsuppgifter.
Det faller sig naturligt att då frågan om samhällets räddningsberedskap
övervägs, utgå från den fördelning av ansvar och uppgifter som redan tilllämpas.
Det är emellertid betydelsefullt att få klarlagt i vilka hänseenden
tveksamhet kan finnas beträffande ansvaret för räddningsverksamhet och
att få till stånd en lämplig fördelning av uppgifterna mellan olika organisationer.
Härvid bör också beaktas i vad mån och på vad sätt tillgängliga
resurser kan behöva samordnas och ges en enhetlig ledning i särskilda situationer
för att bästa möjliga resultat av räddningsverksamheten skall
kunna vinnas. Särskilt aktuell blir denna frågeställning vid olyckor av större
omfattning, som inte bara berör de olika räddningsorganisationerna var
för sig utan kräver att en mera samlad insats kommer till stånd för att
räddningsföretaget skall lyckas. Det kan mot denna bakgrund framstå som
en svaghet att regler eller riktlinjer inte utformats för ett mera enhetligt
huvudmannaskap för samhällets räddningsuppgifter än vad som är fallet
f. n. Det kan också, som de nämnda personalförbunden framhållit, finnas
anledning att få klarlagt i vad mån det föreligger behov av att reglera frågor
som har samband med den mera rutinmässiga räddningsverksamhet,
som nära nog dagligen fullgörs av de kommunala brandkårerna.
Från dessa utgångspunkter bör en utredning komma till stånd för att
klarlägga hur erforderlig samordning och komplettering av nu organiserad
räddningsverksamhet bör ske samt hur räddningsarbete bör ledas vid olyckor
av större omfattning där insatser av olika räddningsorganisationer erfordras.
I detta sammanhang bör också utredas hur ansvaret för verksamheten
bör fördelas mellan olika organ i fall där tveksamhet kan råda härom.
Utredningen bör främst ta sikte på verksamhet som avser räddning av
människoliv. Också eventuella behov av att anskaffa särskild räddningsutrustning
samt organisatoriska frågor och utbildningsfrågor bör beaktas.
I övrigt bör utredningen omfatta de spörsmål som de nämnda förbunden
särskilt framhållit i sin skrivelse och de andra frågor som kan främja samhällets
beredskap i uppkomna olycksfallssituationer. I de förslag som framläggs
bör anges kostnaderna till följd av förslagen ävensom hur kostnaderna
bör fördelas.
Samråd bör tas med myndigheter och organisationer, vilka har till uppgift
att bedriva räddningstjänst, för inventering av tillgängliga resurser och för
att finna lämpliga former för samordning.
Utredningen beräknas pågå under hela år 1966.
13j Ilihang till riksdagens protokoll WGG. 1 samt.
KikudaggberaUclsen
393
Ci: 1
Riksdagsberättelsen år 1966
Civildepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1965
1. Löneförfattningsberedningen (1963:1 4; 1964:1 3; 1965:1 2)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 september 1956
för att inom civildepartementet verkställa översyn av de statliga avlöningsförfattningarna
(se Post- och Inrikes tidn. den 26 september 1956):
Johnsson, B. E., f. d. generaldirektör, ordförande;
Andersson, Ebon M. I., f. d. bibliotekarie, led. av I kamm.;
Broomé, J. T. A., t. f. generaldirektör;
Gustafsson, H. L., statsråd, led. av II kamm. (t. o. m. den 14 september
1965);
Oredsson, H. E., f. d. överdirektör;
Sundelin, G. V., lantbrukare, f. d. talman;
Svensson, P. G. A., lantbrukare, f. d. riksdagsman.
Expert:
Aldestam, N. A., utredningsdirektör.
Sekreterare:
Ståhlberg, E. Å., lönedirektör.
Biträdande sekreterare:
Wistrand, A. W. H., lönesekreterare.
Direktiven för beredningen, se 1957:1 C 11.
Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 22 oktober 1965 har beredningen —
vars arbete enligt beslut av chefen för civildepartementet den 25 oktober
1963 vilat i avvaktan på att civildepartementets avtalsberedning fullgjort
sitt arbete — upphört med sin verksamhet vid utgången av oktober månad
1965.
2. Reseersättningsberedningen (1964:1 9; 1965:1 6)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 februari 1963 för
att inom civildepartementet biträda vid översyn av allmänna resereglementet
m. m. (Se Post- och Inrikes tidn. den 8 februari 1963):
Ledamöter:
Broomé, J. T. A., t. f. generaldirektör, ordförande;
Berglund, E., sekreterare;
394
Kommittéer: Civildepartementet
Ci: 3
Edquist, E. G., sekreterare;
Elftman, G. S. V., avdelningsdirektör;
Ericsson, B. C. A., kansliråd;
Håkansson, P. H., direktör;
Jonsson, A. H. S., sekreterare;
Näsholm, B., byråchef;
Särndal, B. R. G., avdelningsdirektör.
Suppleanter (utsedda av vederbörande personalorganisation):
Ahldin, K. E. H., ombudsman;
Axelsson, B., sekreterare;
Hill erborg, R., förbundsjurist;
Palvall, B. E., ombudsman.
Sekreterare:
Werner, U. C. L., departementssekreterare.
Beredningen har under tiden november 1964—juli 1965 hållit 20 sammanträden.
Beredningen har den 1 juli 1965 avgett förslag till kollektivavtal beträffande
resekostnadsersättning och traktamente till statliga och vissa andra
tjänstemän, m. m. (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Civildepartementets organisationsberedning (1964:1 13; 1965:1 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 maj 1963 för att
inom civildepartementet biträda med övervägande av organisationen av
ett statligt förhandlingsorgan m. m. (Se Post- och Inrikes tidn. den 24 juni
1963):
Löfberg, B. A. F., statssekreterare, ordförande;
Aldestam, N. A., utredningsdirektör;
Edgardh, C. H. H., t. f. expeditionschef/rättschef;
Lidbeck, P. I., administrativ direktör;
Samuelson, K. G., landshövding;
Söderberg, G., expeditionschef/rättschef;
Wetterblad, R. I. T:son, generaldirektör;
Wickman, H. K., statssekreterare.
Experter:
Gustafsson, Ä. G., departementsråd;
Sandberg, A. B., lönedirektör (fr. o. m. den 1 januari 1965);
Stjernquist, N. N., professor.
Sekreterare:
Montelius, J.-C. O. A., departementsråd;
Wilhelmsson, F. U., lönedirektör.
395
Ci: 3
Riksdagsberättelsen år 1966
Beredningen har under tiden november 1964— oktober 1965, utöver sammanträden
inom en särskild arbetsgrupp, hållit fyra plenarsammanträden.
Beredningen har den 13 juli 1965 överlämnat en av en arbetsgrupp inom
beredningen upprättad promemoria angående inrättande och lönegradsplacering
av tjänster efter kollektivavtalsreformens genomförande m. m.
(Stencil C 1965: 5).
Jämlikt sina direktiv och i övrigt erhållet uppdrag har beredningen biträtt
vid omorganisationen av civildepartementet och inrättandet av statens
avtalsverk.
Beredningen har genom Kungl. Maj :ts beslut den 22 oktober 1965 upphört
vid utgången av oktober månad 1965.
4. Kanslihusets personalvårdsberedning (1964:1 12; 1965:1 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 31 maj 1963 med
uppdrag att inom civildepartementet biträda vid behandlingen av frågor
rörande viss personalvårdande verksamhet (se Post- och Inrikes tidn. den
28 juni 1963):
Löfberg, B. A. F., statssekreterare, ordförande;
Berger, O. A., kansliråd;
Gustafsson, Å. G., departementsråd;
Söderberg, G., expeditionschef/rättschef;
Sönnerlind, A. S., departementsråd.
Expert:
Bäck, L. E., byråchef.
Sekreterare:
Malmborg, R. H., förste sekreterare.
Personalvårdsberedningen har under tiden november 1964—mars 1965
hållit åtta sammanträden.
Beredningen har avlämnat en den 31 mars 1965 dagtecknad promemoria
(Stencil C 1965:2) med förslag till vissa personalvårdande åtgärder inom
kanslihuset m. in.
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Civildepartementets avtalsberedning (1964:1 15; 1965:1 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 oktober 1963 för
att förbereda vissa frågor sammanhängande med övergång till ny förhandlingsordning:
Johnsson,
B. E., f. d. generaldirektör, ordförande;
Broomé, J. T. A., t. f. generaldirektör;
Ryman, S.-H. G., byråchef;
396
Kommittéer: Civildepartementet
Ci: 6
Ståhlberg, E. Å., lönedirektör.
Expert:
af Malmborg, N. M., kansliråd.
Sekreterare:
Wistrand, A. W. H., lönesekreterare.
Biträdande sekreterare:
Lindroth, K. E. G. Hj :son, lönesekreterare.
Beredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 18 sammanträden.
Enligt beslut av Kungl. Maj :t den 22 oktober 1965 har beredningen upphört
med sin verksamhet med utgången av oktober månad 1965 och dess
arbetsmaterial överlämnats till statens avtalsverk.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1966
6. Personalutbildning sberedning en (1963:1 10; 1964:1 7; 1965:1 3)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 maj 1961 med uppdrag
att verkställa en översyn av den av staten bedrivna personalutbildningen
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 maj 1961):
Klackenberg, O. H., regeringsråd, ordförande;
Ahldin, K. E. H., ombudsman;
Bystedt, K. Britt-Marie, sekreterare;
Fjellander, N. E. B., expeditionschef;
Larsson, S. O., psykolog;
Lundeberg, C. N. S., t. f. undervisningsråd;
Ryman, S.-H. G., byråchef (fr. o. m. den 18 november 1965);
Tammelin, P. A. V., överdirektör;
Wildeman, N. C. E., försäkringsdomare (t. o. m. den 17 november 1965);
Ålsäter, Inga M., konsulent;
Östergren, A. B., direktör.
Experter:
Eklund, K. A., byråchef;
Hallin, G. E., avdelningschef;
Karleby, O., bankdirektör;
Sköld, L. G., rektor;
Särlvik, N. G. B., konsulent.
Sekreterare:
Ström, K. F., kansliråd.
Lokal: Civildepartementet, Fack, Stockholm 2; tel. 10 70 17.
Direktiven för beredningen, se 1962: I C 13.
Personalutbildningsberedningen har under liden november 1964—oktober
397
Ci: 6
Riksdagsberättelsen år 1966
1965 hållit fyra sammanträden och arbetsgruppen för högre förvaltningsutbildning
fem sammanträden.
Beredningen har hos Kungl. Maj :t i skilda framställningar föreslagit ett
antal olika försökskurser.
Beredningen har avgett yttranden över betänkande rörande organisationen
av skolledningen i grundskolan (18 maj 1965), förslag om uppskolning
av yrkesutbildad arbetskraft (18 maj 1965), arbetsmarknadsutredningens
betänkande (18 maj 1965), kriminalvårdsstyrelsens anslagsäskanden för
1966/67 i vad avser utbildningsverksamheten (21 oktober 1965), väg- och
vattenbyggnadsstyrelseutredningens förslag till ett statens vägverk (20 oktober
1965) samt över statskontorets förslag om tillämpning av systematisk
maskinskrivning (20 oktober 1965).
Beredningen har för Kungl. Maj :t framlagt förslag om förvaltningspraktik
för administrativ amanuenspersonal inom statsförvaltningen (21 september
1965) samt principförslag rörande gemensam utbildning för vårdaroch
vaktpersonal vid fångvårdsanstalter, ungdomsvårdsskolor och vårdanstalter
för alkoholmissbrukare (21 oktober 1965).
Utredningsarbetet beräknas vara avslutat under första hälften av år 1966.
7. Ytterligare utredning av frågan om nya pensionsbestämmelser för apoteksinnehavare
och apoteksanställda in. m. (1963: I In 43; 1964: I S 34;
1965:I 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 maj 1962 för att
verkställa ytterligare utredning av frågan om nya pensionsbestämmelser
för apoteksinnehavare och apoteksanställda samt därmed sammanhängande
spörsmål:
Broomé, J. T. A., t. f. generaldirektör.
Experter:
Eklund, S. R. A., direktör;
Gunnarsson, N. G. A., byråchef;
Ivalén, O., lönedirektör;
Tiby, K. I., departementssekreterare;
Wester, S. T., apotekare;
Åkerlund, Mimmi T., ombudsman;
Östensson, C. M., ombudsman.
Sekreterare:
Regen, G., departementssekreterare.
Lokal: Slottsbacken 6, Stockholm C; tel. växel 22 59 60 (den sakkunnige)
och lokalsamt. 22 45 00, rikssamt. 23 62 00 (ankn. 1723) (sekr.).
Genom beslut den 29 juni 1964 har Kungl. Maj :t förordnat, att utredningen
skall vila i avvaktan på de förhandlingar angående löne- och pen
-
398
Kommittéer: Civildepartementet Ci: 9
sionsförmåner inom apoteksväsendet, vilka chefen för civildepartementet
samma dag bemyndigats förbereda och utföra.
8. Representanter för statsverket i den s. k. läkar förhandlingsdelegationen
(1963:1 7; 1964: I 5; 1965:1 4)
Förordnade genom Kungl. Maj :ts beslut den 21 september 1962 och den
29 juni 1964 såsom representanter för statsverket i den s. k. läkarförhandlingsdelegationen:
Rydback,
A. V. L., överdirektör;
Uggla, K.-L., lönedirektör.
Sekreterare:
Berg, N. G., lönesekreterare.
Lokal: Statens avtalsverk, Slottsbacken 6, Fack, Stockholm 2; tel. växel
lokalsamt. 22 45 00 (ankn. 1000/45), rikssamt. 23 62 00 (sekr.).
Delegationens ursprungliga uppdrag, se 1961:1 C 11.
Mellan representanter för statsverket, Stockholms stad, Göteborgs stad
och Malmö stad, å ena sidan, samt Sveriges läkarförbund, å andra sidan,
träffades den 29 mars 1965 — under förutsättning av vederbörande huvudmans
godkännande — .efter förhandlingar, som påbörjades i november
1964, överenskommelse angående anställningsvillkoren för hos huvudmännen
anställda sjukhusläkare m. fl., att i vad avser statliga mentalsjukhus
gälla tiden den 1 januari 1965—den 31 december 1966 och i vad avser statsverket
i övrigt tiden den 1 januari 1965—den 30 juni 1967. överenskommelsen
har, såvitt avser statsverket, godkänts den 29 april 1965 av Kungl.
Maj :t och riksdagens lönedelegation.
Förhandlingsdelegationens arbete beräknas fortgå under år 1966.
9. Krigsavlöningsberedningen (1964:1 8; 1965:1 5)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 februari 1963 för att
inom civildepartementet biträda med utformningen av avlöningsföreskrifter
in. m. för tillämpning under beredskap och krig:
Edgardh, C. H. H., t. f. expeditionschef/rättschef, ordförande;
Andrén, A. G., förhandlingsdirektör;
Blomqvist, O. R., kansliråd;
Kollind, H. O., krigsråd;
Lindberg, N. O., kansliråd.
Expert:
Tell, Anna Greta, byrådirektör.
Sekreterare:
Winéus, B. G., förste byråsekreterare.
399
Ci: 9 Riksdagsberättelsen år 1966
Lokal: Försvarets forskningsanstalt, Linnégatan 89, Stockholm No; tel.
växel 63 15 00 (sekr.).
Beredningen har under tiden november 1964—oktober 1965, utöver ett
flertal sammanträden inom en särskild arbetsgrupp, hållit nio plenarsammanträden.
Beredningens arbete beräknas fortgå under år 1966.
10. Lotslöneberedningen (1964:1 10; 1965:1 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 februari 1963 för
att verkställa översyn av vissa löne- och arbetstidsfrågor inom lots- och
fyrväsendet samt för lotspersonalen vid Trollhätte kanalverk (se Post- och
Inrikes tidn. den 23 april 1963);
Gustafsson, H. L., statsråd, led. av II kamm., ordförande (t. o. m. den 14
september 1965);
Andrén, A. G., förhandlingsdirektör, (ordförande fr. o. in. den 15 september
1965);
Engqvist, K. E. B., lönedirektör;
Lunde, H., sekreterare;
Nilsson, A. E., direktörsassistent (fr. o. m. den 15 september 1965);
Werner, I. H. G., förbundsordförande.
Sekreterare:
Carlgren, L., byrådirektör.
Lokal: Kungl. Sjöfartsstyrelsen, Sehlstedtsg. 9, Stockholm No (postadress
Fack, Stockholm 27); tel. 24 65 20 (ankn. 245/246) (sekr.).
Beredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit 15
sammanträden.
I en den 8 juli 1965 dagtecknad skrivelse till chefen för civildepartementet
har beredningen överlämnat en inom beredningen utarbetad promemoria
innefattande förslag till arbetstidsföreskrifter för lotspersonal. Beredningen
har avgett yttrande rörande sjöfartsstyrelsens förslag till petita för
budgetåret 1966/67.
Beredningens arbete beräknas fortgå under år 1966.
11. Utredningen rörande hälsokontroll för de statsanställda m. fl.
(1964:1 14; 1965:1 11)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1963 för att
verkställa utredning rörande hälsokontroll för de statsanställda m. fl. (se
Post- och Inrikes tidn. den 3 juli 1963):
Aldestam, N. A., utredningsdirektör.
400
Kommittéer: Civildepartementet
Cis 13
Expert:
Hall, P. F. L., docent, bitr. överläkare.
Sekreterare:
Ström, E. R., lönesekreterare.
Lokal: Statens avtalsverk, Slottsbacken 6, Fack, Stockholm 2; tel. växel
22 59 60 (ankn. 145) (sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1964:1 C 14.
Utredningen har under tiden november 1964—oktober 1965 hållit tio
sammanträden.
Utredningen har i skrivelse den 7 januari 1965 föreslagit en försöksverksamhet
med hälsoundersökning av statsanställda m. fl. (Stencil C 1965: 1).
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1966.
12. Arbetstidsnämnden för personal inom sjömätningsverksamheten
(1965:1 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 april 1964 för att
handlägga arbetstidsfrågor för personal inom sjömätningsverksamheten:
Andrén, A. G., förhandlingsdirektör, ordförande;
Bergdahl, C. E., förste ombudsman;
Fagerholm, P. O., sjöfartsråd.
Lokal: Civildepartementet, Fack, Stockholm 2; tel. växel lokalsamt.
22 45 00 (ankn. 1025), rikssamt. 23 62 00 (ordf.).
Nämnden har under tiden november 1964—oktober 1965 inte hållit något
sammanträde.
Nämndens arbete beräknas fortgå under hela år 1966.
13. Utredningen om tjänstebegreppets närmare innebörd
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 september 1965 för
att verkställa utredning rörande frågan om tjänstebegreppets närmare innebörd
(se Post- och Inrikes tidn. den 23 september 1965):
Broomé, J. T. A., t. f. generaldirektör.
Expert:
Näsholm, B., byråchef.
Sekreterare och expert:
Lyberg, F., lönedirektör.
Lokal: Statens avtalsverk, Slottsbacken 6, Fack, Stockholm 2; tel. växel
22 59 60 (sekr.).
Direktiv (anförande av statsrådet Lindholm till statsrådsprotokollet den
9 september 1965):
401
Ci: 13
Riksdagsberuttelsen år 1966
I anslutning till riksdagsbehandling av prop. 1965:60 angående reform
av de offentliga tjänstemännens förhandlingsrätt in. m. behandlade sammansatta
konstitutions- och andra lagutskottet även två före propositionen
väckta motioner som rörde vissa problem om statstjänstemans oavsättlighet
(I\L2U 1, mot. I: 601 och II: 424).
Motionärerna önskade en utredning om garantier för oavsättlighetsprincipens
tillämpning i samband med inrättande av nya tjänster. Enligt utskottet
syntes motionerna med hänsyn till den motivering de innehöll närmast
åsyfta en utredning ägnad att klarlägga vad som konstituerar tjänstebegreppet
och vilka förändringar därutinnan som påverkar tjänsternas
identitet.
Utskottet erinrade om att enligt statstjänstemannalagen frågorna om lönegradsplacering
och övriga med tjänst förenade ekonomiska villkor avses
skola bli föremål för förhandling i privaträttslig mening och sålunda undandragna
offentligrättslig reglering. Som följd härav torde enligt utskottet i
fortsättningen lönemässig ändring av tjänster icke i och för sig påverka
tjänsternas identitet. Vissa olägenheter av rådande oklarhet i fråga om
tjänstebegreppet torde därigenom bortfalla enligt utskottet, som emellertid
fann oklarheten icke bli helt undanröjd genom den ifrågavarande lagstiftningen.
Utskottet fann därför erforderligt att tjänstebegreppets närmare
innebörd klarlägges genom särskild utredning. Utskottet hemställde att
riksdagen skulle som sin mening ge Kungl. Maj :t till känna vad utskottet
anfört. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan (rskr 267).
Vid tillkomsten av statens allmänna avlöningsreglemente år 1948 uttalades
(prop. 225, s. 28) att då uttrycket tjänst användes i Saar inlägges icke
däri med nödvändighet innebörden av en anordning av mera bestående natur
och ej heller betydelsen av en anställning med i förväg fullt bestämda
arbetsuppgifter.
I överensstämmelse med det nyss sagda har bl. a. de tjänsteförteckningsrevisioner
som skett efter tillkomsten av Saar i princip byggt på ett lönetekniskt
tjänstebegrepp. Då en tjänsteförteckningsändring inneburit att
samtliga tjänster av samma slag inom viss lönegrad utbytes mot tjänster i
eu högre lönegrad, torde som regel innehavarna av de lägre tjänsterna ha
kunnat förklaras som innehavare av tjänsterna i den nya högre lönegraden.
Undantag från den angivna regeln har förekommit, t. ex. då konkurrensmöjlighet
ansetts böra beredas viss grupp tjänstemän i lönegradsläge mellan
de två nyss avsedda lönegraderna. I fall då endast vissa tjänster inom
en grupp flyttats upp till högre lönegrad liksom då alla tjänster flyttats upp
men fördelats på två eller flera högre lönegrader har de uppflyttade tjänsterna
resp. de tjänster som inte placerats i lägsta tillämpliga lönegrad i
regel ledigförklarats och tillsatts i vanlig ordning. Även i sådana fall har
Kungl. Maj :t kunnat medge undantag från skyldigheten att ledigförklara
tjänsterna. Härvid har dock stundom förekommit någon form av anmälningsförfarande,
genom vilket de tjänstemän i den lägre lönegraden, som
önskat komma i fråga för befordran till den höjda tjänsten eller de höjda
tjänsterna, fått möjlighet att ge sig till känna.
När tjänster i samband med tjänsteförteckningsändringar blivit övertaliga,
har tjänsternas innehavare i regel med oförändrade anställningsförmåner
heretts annan tjänstgöring.
Med anledning av riksdagens nyss angivna ställningstagande i fråga om
402
Kommittéer: Civildepartementet Ci: 14
utredning rörande tjänstebegreppets närmare innebörd bör en sådan utredning
nu komma till stånd.
Det är härvid i första hand av betydelse att behandla frågan hur man ■—
efter statstjänstemannalagens ikraftträdande —- skall inom ramen för lagens
bestämmelser om skydd för anställningen i olika fall tillgodose såväl
statens behov av lämplig arbetskraft som de anställdas möjlighet att komma
i fråga till förmånligare anställning.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1966.
14. Utredningen rörande avgränsningen mellan statliga arbetstagare med
tjänstemannaställning och sådana utan ställning som tjänstemän
Tillkallade enl.igt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 15 september 1965
för att utreda frågan om avgränsningen mellan statliga arbetstagare med
tjänstemannaställning och sådana utan ställning som tjänstemän (se Postoch
Inrikes tidn. den 30 september 1965):
Söderberg, G., expeditionschef/rättschef, ordförande;
Bladh, C. G., ombudsman;
Johansson, K. A. M., förhandlingsdirektör.
Sekreterare:
Nyström, A. M., byrådirektör.
Lokal: Civildepartementet, Fack, Stockholm 2; tel. växel lokalsamt.
22 45 00 (ankn. 1333), rikssamt. 23 62 00 (ordf.).
Direktiv (anförande av statsrådet Lindholm till statsrådsprotokollet den
15 september 1965):
Huvuddelen av den inom statsförvaltningen anställda personalen utgörs
av tjänstemän vilkas anställnings- och avlöningsförhållanden hittills reglerats
i statliga avlöningsförfattningar. Härutöver finns hos många myndigheter,
särskilt inom försvaret och vid affärsverken, personal vars arbetsvillkor
reglerats i kollektivavtal.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 april 1948 tillkallade
dåvarande chefen för finansdepartementet en utredning med uppdrag att
verkställa utredning rörande avgränsningen mellan löneplansreglerad
tjänstemannaanställning och kollektivavtalsanställning. Utredningen, 1948
års anställningsutredning, avlämnade ett den 6 december 1951 dagtecknat
betänkande »Löneplan eller kollektivavtal» (SOU 1952: 3).
Utredningen gjorde i sitt betänkande vissa principiella uttalanden om
gränsdragningen mellan tillämpningsområdena för löneplans- och kollektivavtalsanställning
för arbetstagare i statens tjänst. Vidare lade utredningen
fram vissa konkreta förslag till lämplig anställningsform, där utredningen
ansåg att en ändring av de då gällande förhållandena borde komma
till stånd. Betänkandet har remissbehandlats.
Frågan om de offentliga tjänstemännens förhandlingsrätt hade aktualiserats
vid den tidpunkt, då anställningsutredningen avlämnade sitt betänkande.
Sålunda var vid denna tidpunkt 1948 års förhandlingsrättskommittés
år 1951 framlagda betänkande i ämnet föremål för remissbehandling.
En utvidgad förhandlingsrätt för statstjänstemän kunde förväntas med -
403
Ci: 14
Riksdagsberättelsen år 1966
föra vittgående förändringar beträffande innebörden av tjänstemannaanställningen.
Med anledning härav ansågs ställning till frågan om en gränsdragning
mellan tjänstemanna- och kollektivavtalsanställning böra tas först
sedan frågan om statstjänstemännens förhandlingsrätt lösts.
I prop. 1965: 60 (KL2U 1; rskr 267) har fråga om reform av de offentliga
tjänstemännens förhandlingsrätt underställts riksdagen. Härefter har
utfärdats statstjänstemannalagen den 3 juni 1965 (nr 274), som träder i
kraft den 1 januari 1966. I propositionen diskuteras även frågan om gränsdragningen
mellan statliga arbetstagare med tjänstemannaställning och sådana
utan ställning som tjänstemän. I den inom civildepartementet upprättade
departementspromemoria (SOU 1963:51), som ligger till grund för
propositionen, framhålls att vissa skäl kan anföras för att lagen skulle omfatta
alla arbetstagare hos staten. Under remissbehandlingen har också
Landsorganisationen och Statstjänarkartellen i princip anslutit sig till denna
tanke. Såsom redovisats i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
var jag inte beredd att utan särskild utredning ta upp frågan om att föra in
i huvudsak gemensamma regler om anställningsform m. m. för alla statsanställda.
Lagen bygger därför på att nuvarande ordning med två grupper
av statliga arbetstagare bibehålls.
Sedan statstjänstemännens förhandlingsrätt sålunda reglerats anser jag
att det är angeläget att frågan om avgränsningen mellan statliga arbetstagare
med tjänstemannaställning och sådana utan ställning som tjänstemän
närmare utreds. För ändamålet bör särskilda sakkunniga tillkallas.
Utredningen skall kartlägga vilka grupper av arbetstagare hos staten,
som saknar ställning som tjänstemän, och bedöma om skäl finns att ge
sådan grupp tjänstemannaställning samt, om detta är fallet, lägga fram
förslag därom. Skulle å andra sidan utredningen under sitt arbete finna att
skäl föreligger att föreslå att viss personalgrupp med tjänstemannaställning
skall hänföras till kategorin utan sådan ställning, bör den lägga fram sådana
förslag. Om utredningen anser att dess förslag påkallar ändring av statstjänstemannalagen
eller annan författning, bör utredningen lägga fram förslag
till sådan ändring.
Som underlag för sitt arbete bör utredningen utnyttja det av 1948 års
anställningsutredning framlagda betänkandet jämte däröver avgivna remissyttranden.
Härutöver bör utredningen vid sitt arbete uppmärksamma en av
Statstjänarkartellen den 9 oktober 1959 dagtecknad skrivelse med förslag
om vilka grupper som i första hand bör överföras till löneplansanställning
jämte häröver avgivna remissyttranden.
Utredningen skall vara oförhindrad att lägga fram förslag successivt under
utredningsarbetets gång.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1966.
15. Utredningen rörande uppläggningen av det för de statliga löneförhandlingarna
erforderliga utrednings- och statistikarbetet
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 oktober 1965 för
att utreda frågan om uppläggningen av det för de statliga löneförhandlingarna
erforderliga utrednings- och statistikarbetet (se Post- och Inrikes
tidn. den 30 oktober 1965):
404
Kommittéer: Civildepartementet Ci: 15
Höök, E. S. V., planeringschef, ordförande;
Aldestam, N. A., utredningsdirektör;
Fastbom, E. L., planeringschef;
Odéen, B. O. G., direktör;
Tiby, K. I., departementssekreterare.
Expert:
Lindahl, K. O. R„ lönedirektör.
Sekreterare:
Åberg, P. I., direktörsassistent.
Lokal: Statens avtalsverk, Slottsbacken 6, Fack, Stockholm 2; tel. växel
22 59 60 (ankn. 136) (sekr.).
Direktiv (anförande av statsrådet Gustafsson till statsrådsprotokollet den
15 oktober 1965):
I december 1964 lade civildepartementets organisationsberedning fram
förslag till organisation av ett statligt förhandlingsorgan (Stencil C 1964: 1).
Beredningen erinrade om att inom såväl civildepartementet som statens avtalsnämnd
i betydande omfattning utfördes utredningar av sådant slag som
regelmässigt erfordras före och under avtalsförhandlingar. Sådant utredningsarbete
förmodades också komma att utgöra en väsentlig arbetsuppgift
i avtalsverket. Vad som sagts rörande utredningsarbete ansåg beredningen
även gälla sådan lönestatistik som erfordras som underlag för förhandlingar.
Beredningen uttalade att statistikarbetet borde belysa de statliga
lönesystemens anpassning till lönemarknaden i stort och effekten i
skilda avseenden av olika typer av löneåtgärder.
I anslutning till organisationsberedningens uttalanden har synpunkter
framförts av vissa verk. Sålunda har telestyrelsen framhållit vikten av att
den blivande lönestatistiken läggs upp på ett sådant sätt att meningsfulla
jämförelser kan göras med löneläget på den enskilda arbetsmarknaden. Statistiska
centralbyrån har bl. a. framhållit det som en naturlig och rationell
lösning att avtalsverkets behov av statistik rörande de statsanställda tjänstemännen
i första hand tillgodoses genom centralbyråns statistikproduktion
men att det i vissa fall, då det gäller tillfälliga specialundersökningar, kan
vara lämpligare att de utförs i avtalsverkets regi.
I prop. 1965: 77 (s. 24, SU 106, rskr 296) angående organisationen av ett
statligt förhandlingsorgan m. m. förutskickas förslag att i särskild ordning
utreda frågan om uppläggningen på längre sikt av det utrednings- och statistikarbete
som behövs som underlag för löneförhandlingarna. Vid denna
utredning borde beaktas vad som framhållits vid remissbehandlingen.
Jag anser att avsedda utredning nu bör ske och föreslår att särskilda sakkunniga
tillkallas därför.
Utredningen bör kartlägga vilka statistiska uppgifter som erfordras för
behandlingen av de statliga lönefrågorna. Vid denna kartläggning bör även
allmänhetens behov av information om lönesättningen i statlig anställning
beaktas. Enhetliga på arbetsmarknaden och inom statistikproduktionen i
övrigt godtagna klassificeringsnormer bör eftersträvas. Utredningen bör beakta
att avtalsverkets statistiska arbete i väsentliga avseenden behöver utformas
i samråd med personalorganisationerna. Givetvis bör också utred
-
405
G: 15
Riksdagsberättelsen år 1966
ningen undersöka möjligheterna till samarbete med icke-statliga arbetsgivare.
Vidare bör den kartlägga i vad mån å ena sidan det statistiska arbetet
och å andra sidan det därpå baserade utredande arbetet kan utföras hos
skilda myndigheter utan att dubbelarbete uppkommer.
Vid sina organisatoriska undersökningar bör utredningen utgå från att
det skall ankomma på avtalsverket att, oavsett förläggningen av det primärstatistiska
arbetet, ange statistikens utformning med hänsyn till förhandlingsarbetets
krav. I fråga om de delar som avses ingå i den fortlöpande
officiella lönestatistiken bör dock centralbyrån i samråd med avtalsverket
svara för utformningen. De organisatoriska övervägandena bör vidare baseras
på att avtalsverket skall vara utrustat med den personal och de statistiska
data som erfordras för att verket icke — utöver den service som centralbyrån
kan erbjuda — vid sitt fortlöpande lönestatistiska arbete skall
vara hänvisat till att i större utsträckning anlita utanför verket stående
expertis.
Utredningen bör beakta att organisationen av arbetet i statens avtalsverk
i enlighet med uttalande i prop. 1965: 77 kommer att överses i samråd med
statskontoret.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1966.
406
Centralt krisorgan
Inrikesdepartementet
Statens utlännings kommission
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 22 juni 1944. Instruktion utfärdad den 3
december 1965 (nr 678).
Ledamöter:
Hagelin, N. P., byråchef, ordförande och chef;
Ahlberg, Iris, e.o. förste byråsekreterare;
Andersson, T., redaktör;
Casparsson, K. R., fil dr., f. d. landshövding;
Holmbäck, Å. E. V., professor emeritus;
Kellberg, L. G.-A., utrikesråd;
Montell, J. E. O., överdirektör;
Sjöström, L.-E. W., överstelöjtnant;
Vinge, P. G., avdelningschef.
För ledamöterna finns sju ersättare förordnade.
Kommissionens kansli är organiserat på tre byråer. På första byrån handläggs
ärenden angående medborgare eller förutvarande medborgare i Danmark,
Finland, Island, Norge, Estland, Lettland, Litauen, Sovjetunionen,
Tyskland och Österrike samt ärenden angående artister oavsett nationalitet.
På andra byrån handläggs ärenden angående övriga utlänningar. På tredje
byrån (kanslibyrån) handläggs ärenden angående kommissionens personal,
administration och ekonomi, teknisk utlänningskontroll, remisser av allmän
natur samt den officiella utlänningsstatistiken.
Chefer
för första byrån: Hagelin, N. P., byråchef, tjänstledig (se ovan);
Ernberg, O. H., t. f. byråchef;
för andra byrån: Wiman, O., byråchef, tillika vice ordförande;
för tredje byrån: Bundsen, S. E. F., byråchef.
Lokal: Birger Jarls torg 5, Stockholm 2, tel. 23 31 20 (växel).
Stockholms slott den 3 januari 1966
GUSTAF ADOLF
Herman Kling
407
Riksdagsberättelsen år 1966
Bilaga
KOMMITTÉ -
Justitiedepartementet
1 |
1 2 |
1 3 |
1 4 |
1 & |
6 |
7 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
t. o. m. |
>/, 1964- |
-30/, 1965 |
||||
1964 |
1965 |
1966 |
Arvoden |
|||
Leda- möter |
Sekr., |
|||||
A. Kommittéer som avslutat sill verksamhet under |
11 |
14 |
1 |
1 062 231 |
1 150 |
4 843 |
22 |
22 |
2 |
394 203 |
12 130 |
3 990 |
|
Utredningen rör. reglerna om godtrosförvärv av lös |
28 |
25 |
3 |
35 228 |
5 415 |
4 500 |
42 |
39 |
4 |
143 802 |
3 700 |
4 940 |
|
43 |
40 |
5 |
26 688 |
8 630 |
521 |
|
Sakkunniga för utarbetande av handledning för till-lämpning av tryckfrihets- och sekretesslagstift- |
48 |
45 |
6 |
735 |
||
Kommittén för förberedande av FN:s kongress 1965 |
51 |
47 |
7 |
585 |
790 |
|
Utredningen om utlandssvenskars folkbokföring ... |
53 56 |
49 52 |
8 9 |
1 305 |
6 300 |
13 159 |
Utredningen för översyn av reglerna om faststäl-lande av faderskap till barn utom äktenskap . .. |
60 64 |
54 58 |
10 11 |
56 062 |
3 135 |
33 060 |
1964 års utredning av frågan om radions juridiska |
64 |
12 |
1 934 |
2 105 |
5 874 |
|
66 |
13 |
_ |
||||
67 |
14 |
_ |
4 120 |
5 930 |
||
Summa kr. |
1770 242 |
65170 |
79 690 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
8 |
11 |
15 |
}l 061 671 |
12 640 |
5 580 |
9 |
12 |
16 |
11 940 |
12 268 |
||
Svenska representanter hos FN och hos Europa-rådet ang. förebyggande av brott och behandling |
10 |
13 |
17 |
|||
Utredningen ang. pensionsstiftelsernas civilrättsliga |
12 |
15 |
18 |
521 086 |
23 888 |
13 882 |
Utredningen rör. specialstraffrätten.............. |
14 |
16 |
19 |
122 482 |
700 |
2 000 |
408
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
KOSTNADER
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
Beräknad |
||||||||
lutai* |
||||||||
V,-”/.. |
1965 |
kostnad |
||||||
Ersättning för |
Hese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1965 (s:a av |
||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
KuSllldilcl y |
h ho |
111 llt |
||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
||||||
23 510 |
1 186 |
1 520 |
294 |
32 503 |
5 260 |
1 099 994 |
||
— |
12 442 |
2 445 |
1 445 |
393 |
32 845 |
9 874 |
3 000 |
439 922 |
686 |
10 601 |
45 |
_ |
45 874 |
||||
_ |
53 022 |
436 |
2 292 |
— |
64 390 |
21 611 |
13 400 |
243 203 |
— |
11 227 |
2 730 |
— |
10 265 |
33 373 |
54 |
— |
60115 |
— |
— |
494 |
— |
— |
1 229 |
129 |
3 000 |
4 358 |
256 |
1 631 |
12 685 |
14 316 |
|||||
_ |
20 800 |
_ |
_ |
— |
40 259 |
7 616 |
6 000 |
55 180 |
— |
49 959 |
2 434 |
— |
20 |
63 751 |
20 206 |
— |
130 000 |
37 492 |
612 |
_ |
4 705 |
45 944 |
251 |
— |
102 257 |
|
1 900 |
16 942 |
2 064 |
582 |
28 677 |
91 135 |
30 838 |
— |
124 719 |
5 817 |
8 438 |
1 260 |
970 |
168 |
24 632 |
4 377 |
— |
30 943 |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
1 503 |
5 000 |
6 503 |
|
— |
27 294 |
— |
— |
— |
37 344 |
18 271 |
35 000 |
90 615 |
45 209 |
223 634 |
13 661 |
6 809 |
45 464 |
479 637 |
132 720 |
65 400 |
2 447 991 |
53 022 |
518 |
8 911 |
80 671 |
24 339 |
14 000 |
jl 313 443 |
||
1 018 |
53 022 |
3 987 |
1 147 |
48 |
83 430 |
35 832 |
13 500 |
|
1 147 |
93 219 |
1 345 |
2 881 |
136 362 |
43 875 |
12 000 |
713 323 |
|
— |
8 512 |
— |
— |
— |
11 212 |
— |
— |
133 694 |
409
Riksdag sberättelsen år 1966
1 |
1 2 |
1 3 |
1 4 |
1 5 |
1 6 |
1 7 |
Fångvårdens byggnadskommitté3................ 1956 års klientelundersökning rör. ungdomsbrotts- |
16 |
17 |
20 |
— |
— |
— |
lingar...................................... |
17 |
18 |
21 |
834 241 |
5 000 |
35 736 |
Familjerättskommitlén........................ Utredningen ang. bekantgörande av folkrättens reg- |
19 |
19 |
22 |
406 879 |
17 200 |
9 094 |
ier för krig............................. |
20 |
20 |
23 |
_ |
_ |
_ |
Sjölagskommittén............................. Utredningen ang. fångvårdsanstalternas behov av |
21 |
21 |
24 |
338 685 |
5 400 |
4 500 |
tillsynspersonal ............................. |
25 |
23 |
25 |
127 129 |
3 720 |
4 978 |
Aktiebolagsutredningen........................ Utredning ang. upplysning till militära myndigheter |
27 |
24 |
26 |
202 440 |
6 400 |
12 973 |
om ådömda straff m. m...................... |
29 |
26 |
27 |
_ |
_ |
_ |
Offentlighetskommittén........................ Utredningen ang. fraktavtalet vid internationell |
30 |
27 |
28 |
186 879 |
5 300 |
8 048 |
godsbefordran å väg......................... Utredningen av frågan om verkställighet av utländsk |
31 |
28 |
29 |
40 790 |
3 070 |
2 580 |
dom i tvistemål............................. |
32 |
29 |
30 |
3 390 |
980 |
80 |
Expropriationsutredningen..................... 1961 års utredning om översyn av medborgarskaps- |
33 |
30 |
31 |
193 462 |
9 400 |
10 075 |
lagstiftningen............................... |
34 |
31 |
32 |
8 626 |
1 260 |
1 260 |
Domstolskommittén........................... |
35 |
32 |
33 |
494 574 |
19 370 |
14 868 |
Trafikmålskommittén.......................... Svenska sakkunniga i finsk-svenska gränsälvskom- |
36 |
33 |
34 |
239 022 |
13 600 |
15 294 |
mittén..................................... |
37 |
34 |
35 |
31 977 |
8 860 |
5 920 |
Utredningen ang. rikets vapen och flagga........ |
38 |
35 |
36 |
15 444 |
5 800 |
_ |
Militärstraffsakkunniga........................ |
39 |
36 |
37 |
100 712 |
9 780 |
5 350 |
Bostadsrättskommittén........................ |
40 |
37 |
38 |
109 223 |
16 340 |
16 751 |
Förvaltningsdomstolskommittén................ Utredningen ang. vattenlagens torrläggningsbe- |
41 |
38 |
39 |
172 326 |
20 290 |
11 480 |
stämmelser................................ |
44 |
41 |
40 |
7 192 |
1 750 |
948 |
Sakkunniga rör. lagstiftning om köp av lös egendom |
45 |
42 |
41 |
5 363 |
8 000 |
800 |
delsagentur och handelsresande............... |
46 |
43 |
42 |
1 450 |
5 000 |
300 |
Sakkunniga rör. lagstiftning om skiljedom........ |
47 |
44 |
43 |
8 006 |
4 760 |
_ |
Utredningen för översyn av bokföringslagen...... Sakkunniga för deltagande i nordiskt samarbetsut- |
50 |
46 |
44 |
100 675 |
3 240 |
2 430 |
skott rör. den nordiska rättsgemenskapen...... |
52 |
48 |
45 |
2 025 |
1 800 |
_ |
Hyreslagstiftningssakkunniga................... |
54 |
50 |
46 |
103 662 |
13 590 |
12 032 |
Immissionssakkunniga......................... |
55 |
51 |
47 |
57 251 |
14 685 |
5 937 |
Departementsutredningen...................... |
58 |
53 |
48 |
131 457 |
375 |
31 128 |
1963 års markvärdekommitté................... |
61 |
55 |
49 |
80 721 |
22 375 |
35 749 |
Gruvrättsutredningen.......................... |
62 |
56 |
50 |
13 783 |
6 550 |
22 899 |
Fylleristraffutredningen........................ |
63 |
57 |
51 |
23 647 |
12 093 |
15 474 |
Parlamentariska nämnden i Wennerströmaffären .. |
65 |
59 |
52 |
27 746 |
9 200 |
2 740 |
Fastighetsregisterutredningen................... Utredningen av frågan om legalisering av sämjedel- |
— |
60 |
53 |
14 750 |
8 350 |
27 200 |
ningar.................................... |
— |
61 |
54 |
15 226 |
— |
242 |
Sakkunnig ang. lagstiftningen om skifte av dödsbo |
— |
62 |
55 |
3 |
_ |
_ |
1964 års vatten- och avloppsutredning........... |
— |
63 |
56 |
7 836 |
7 500 |
4 180 |
Arvsfondsutredningen......................... Samarbetsorganet för åtgärder mot ungdomsbrotts- |
— |
65 |
57 |
— |
— |
— |
ligheten.......................... |
— |
— |
58 |
_ |
_ |
_ |
Länsdemokratiutredningen..................... |
— |
— |
59 |
_ |
_ |
15 091 |
Förmynderskapsutredningen.................... |
— |
— |
60 |
— |
1 050 |
587 |
1965 års valtekniska utredning.................. |
— |
— |
61 |
_ |
_ |
641 |
1965 års abortkommitté........................ Organisationskommittén för den diplomatiska kon-ferensen år 1967 för revision av 1886 års Bern- |
62 |
1 650 |
||||
konvention....................... Svenska kommittén för en nordisk patentbesvärs- |
— |
— |
63 |
— |
— |
— |
instans ............................ |
— |
— |
64 |
— |
— |
— |
410
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
— |
148 858 |
2 527 |
2 287 |
8 305 |
202 713 |
58 225 |
33 600 |
1 128 779 |
— |
47 510 |
248 |
— |
43 722 |
117 774 |
18 328 |
13 500 |
556 481 |
— |
52 763 |
1556 |
1 355 |
11 960 |
77 534 |
40 081 |
13 000 |
469 300 |
21 393 |
658 |
499 |
219 |
31 467 |
3 678 |
5 000 |
167 274 |
|
1 781 |
57 731 |
937 |
5 464 |
181 |
85 467 |
27 701 |
21 500 |
337 108 |
_ |
_ |
_ |
- |
1000 |
1 000 |
|||
— |
42 522 |
3 685 |
2 225 |
8 091 |
69 871 |
62 410 |
13 000 |
332 160 |
— |
19 542 |
— |
— |
— |
25 192 |
10 434 |
14 500 |
90 916 |
1 561 |
_ |
_ |
_ |
2 621 |
_ |
— |
6 011 |
|
— |
74 893 |
87 |
6 028 |
8 667 |
109 150 |
43 381 |
46 000 |
391 993 |
7 332 |
1 215 |
568 |
94 |
11 729 |
13 631 |
8 000 |
41 986 |
|
4 273 |
92 487 |
14 328 |
2101 |
3 285 |
150 712 |
61 140 |
30 000 |
736 426 |
6 238 |
92 706 |
14 519 |
21 417 |
13 852 |
177 626 |
46 351 |
25 000 |
487 999 |
716 |
1 508 |
1 320 |
1 108 |
19 432 |
2140 |
100 |
53 649 |
|
_ |
— |
— |
— |
185 |
5 985 |
11 913 |
3 400 |
36 742 |
33 437 |
16 |
273 |
525 |
120 |
49 501 |
17 966 |
7 000 |
175179 |
_ |
52 857 |
2 942 |
3 539 |
32 |
92 461 |
33 403 |
24 300 |
259 387 |
31 875 |
96 350 |
300 |
4 062 |
148 |
164 505 |
76 740 |
36 800 |
450 371 |
639 |
_ |
444 |
844 |
_ |
4 625 |
_ |
500 |
12 317 |
— |
— |
2 045 |
— |
— |
10 845 |
— |
— |
16 208 |
1 306 |
650 |
_ |
7 256 |
_ |
_ |
8 706 |
||
_ |
— |
— |
— |
— |
4 760 |
— |
1 000 |
13 766 |
5 158 |
22 908 |
3 360 |
2 242 |
1 508 |
40 846 |
19 428 |
13 000 |
173 949 |
_ |
_ |
_ |
1 800 |
2 700 |
_ |
6 525 |
||
_ |
54 779 |
2 459 |
5 833 |
84 |
88 777 |
396 892 |
38 000 |
627 331 |
52 892 |
— |
9 583 |
5 226 |
119 |
88 442 |
42 553 |
15 500 |
203 746 |
_ |
299 670 |
— |
— |
4 526 |
335 699 |
128 387 |
45 000 |
640 543 |
513 |
96 846 |
1 973 |
8 237 |
22 140 |
187 833 |
128 237 |
40 000 |
436 791 |
— |
21448 |
5 134 |
5 119 |
1 732 |
62 882 |
10 656 |
4 200 |
91 521 |
751 |
36 973 |
4 961 |
1 929 |
1 043 |
73 224 |
25 836 |
16 000 |
138 707 |
— |
17 152 |
845 |
— |
5130 |
35 067 |
465 |
— |
63 278 |
15 927 |
40 009 |
— |
5 025 |
1 871 |
98 382 |
51 405 |
37 000 |
201 537 |
2 767 |
_ |
_ |
_ |
3 009 |
_ |
_ |
18 235 |
|
— |
— |
306 |
— |
— |
306 |
— |
— |
309 |
52 473 |
_ |
_ |
— |
93 |
64 246 |
23184 |
12 000 |
107 266 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6 134 |
1 200 |
7 334 |
289 |
_ |
- |
289 |
2 360 |
_ |
2 649 |
||
— |
57 534 |
3 490 |
6 819 |
12 800 |
95 734 |
135 646 |
— |
231 380 |
_ |
5 196 |
442 |
— |
— |
7 275 |
26 343 |
13 600 |
47 218 |
_ |
5 906 |
— |
336 |
— |
6 883 |
20 500 |
10 500 |
37 883 |
— |
7 722 |
— |
— |
— |
9 372 |
20 045 |
10 000 |
39 417 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
17 |
4 000 |
4 017 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
411
Riksdagsberättelsen år 1966
1 |
1 2 |
1 3 |
1 4 |
5 |
1 6 |
1 7 |
Utredningen rör. internationell adoptionsrätt..... |
65 |
|||||
Kommittén ang. lagstiftningen om yttrande- och |
||||||
tryckfrihet................................. |
— |
— |
66 |
_ |
_ |
_ |
Sakkunnig för översyn av Stockholms rådhusrätts |
||||||
organisation................................ |
— |
— |
67 |
_ |
_ |
_ |
Forskningsberedningen......................... Summa kr. |
66 |
68 |
70 |
66 688 5 878 519 |
11 575 332 831 |
4 508 377 253 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
||||||
Djurskyddsutredningen1....................... |
1 |
— |
_ |
81 179 |
_ |
_ |
Författningsutredningen....................... |
3 |
— |
— |
1 144 645 |
_ |
_ |
Besvärssakkunniga............................ |
7 |
1 |
— |
555 586 |
2 250 |
1 500 |
Utredningen ang. försöksverksamhet mot ungdoms- |
||||||
brottsligheten............................... |
18 |
4 |
— |
232 935 |
5 440 |
10 800 |
Översyn av lagen om rätten till arbetstagares upp- |
||||||
finningar................................... |
23 |
5 |
— |
55 941 |
3 480 |
5 600 |
1959 års förlagsinteckningskommitté............. |
24 |
6 |
— |
216 187 |
— |
_ |
Utredningen ang. vissa skadeståndsrättsliga frågor |
26 |
7 |
— |
133 113 |
5 800 |
3 680 |
1962 års släktnamnskommitté.................. |
49 |
8 |
— |
101 349 |
_ |
_ |
Utredningen rör. vattendomstolarnas personalbehov |
57 |
9 |
_ |
14 460 |
_ |
_ |
1963 års undersökningskommission.............. Summa kr. |
59 |
10 |
163 252 2 698 647 |
900 17 870 |
600 22180 |
|
D. Kostnader från kommittéanslaget under budget-året 1964/65 för sakkunniga biträden inom |
||||||
Kommittélokaler.............................. |
_ |
_ |
_ |
988 |
||
Kommittéexpenser........................... |
— |
— |
— |
_ |
_ |
75 |
Kontaktman för nordiskt lagsamarbete.......... |
— |
— |
— |
_ |
_ |
1 200 |
Nordiska straffrättskommittén.................. |
_ |
_ |
_ |
_ |
500 |
|
Nordiska samarbetsrådet för kriminologi.......... |
— |
— |
— |
_ |
276 |
_ |
Experter för biträde vid arbete med förberedande |
||||||
litterära och konstnärliga verk................ |
— |
— |
— |
_ |
120 |
6 550 |
Expertgruppen för undersökning av arbetsformerna |
||||||
bandet mellan riks- och kommunalpolitik...... |
— |
— |
— |
— |
_ |
7 332 |
Utredning rör. nyfödda barns vikt, längd och ut-vecklingsgrad i övrigt vid olika längd av havande- |
||||||
skåpet .............................. |
— |
— |
— |
_ |
_ |
12 470 |
Fångvårdsstyrelsens undersökning av bl. a. de psy-kologiska faktorerna i samband med rymningar |
||||||
från anstalt............................. |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
|
Kriminalvårdsstyrelsens undersökning av verkan av |
||||||
stalterna............................ |
_ |
_ |
_ |
_ |
||
Hovrättsrådet M. Bäärnhielm................... |
_ |
_ |
_ |
_ |
5 740 |
1 800 |
Fil. lic. Kerstin Elmhorn....................... |
_ |
_ |
_ |
_ |
||
Assessorn R. Greve......................... |
_ |
_ |
_ |
|||
Hovrättsrådet G. Ohlsson . . |
_ |
_ |
_ |
_ |
||
Byrådirektören S. Rengby...................... |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
Materialförvaltaren S. Skald................... |
_ |
_ |
_ |
1 200 |
||
Häradshövdingen 0. Östberg................... Summa kr. |
— |
6 636 |
31 615 |
1 Kostnaderna bestrides från andra och nionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
vartdera anslaget.
2 Kostnaderna bestrides från andra och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
vartdera anslaget.
412
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
||
— |
88 |
7 317 |
1 330 |
3 030 |
27 848 |
16 900 |
— |
111 436 |
209 683 |
1684 449 |
94 587 |
105 038 |
156 974 |
2 960 815 |
1689 256 |
596 700 |
11125 290 |
50 |
50 |
81 229 |
||||||
— |
— |
— |
— |
521 |
521 |
— |
— |
1 145 166 |
— |
500 |
— |
— |
57 528 |
61 778 |
— |
— |
617 364 |
— |
286 |
1 303 |
3 033 |
32 424 |
53 286 |
4 835 |
— |
291 056 |
— |
_ |
_ |
_ |
4 908 |
13 988 |
_ |
_ |
69 929 |
— |
725 |
— |
— |
8 726 |
9 451 |
— |
— |
225 638 |
— |
— |
— |
— |
13 595 |
23 075 |
— |
— |
156 188 |
— |
— |
— |
— |
939 |
939 |
— |
— |
102 288 |
— |
— |
— |
— |
359 |
359 |
— |
— |
14 819 |
1 315 |
— |
— |
— |
22 500 |
25 315 |
— |
— |
188 567 |
1315 |
1511 |
1303 |
3 033 |
141 550 |
188 762 |
4 835 |
— |
2 892 244 |
507 |
90 089 |
91 584 |
||||||
— |
— |
— |
— |
67 151 |
67 226 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 200 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
500 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
276 |
— |
_ |
— |
i. m |
— |
— |
239 |
843 |
7 752 |
— |
— |
— |
— |
125 |
— |
969 |
17 249 |
25 675 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
12 470 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
80 000 |
80 000 |
— |
— |
— |
— |
- |
_ |
_ |
20 000 |
20 000 |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
7 540 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
135 |
— |
135 |
— |
— |
— |
— |
19 821 |
— |
— |
83 |
19 904 |
— |
— |
— |
143 |
— |
226 |
— |
— |
369 |
— |
— |
— |
— |
720 |
— |
— |
— |
720 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 200 |
— |
— |
— |
— |
2 816 |
— |
— |
— |
2 816 |
— |
— |
— |
143 |
23 482 |
433 |
1343 |
275 415 |
339 367 |
— |
— |
— |
a. Kostnaderna bestrides med andra medel än kommittéanslaget.
5 Kostnaderna bestrides från andra, nionde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med en
tredjedel från ett vart av anslagen.
413
Riksdagsberättelsen år 1966
Utrikesdepartementet
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
t. o. m. |
V, 1964- |
-30/, 1965 |
||||
1964 |
1965 |
1966 |
Arvoden |
|||
Leda- möter |
Sekr., |
|||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
1965 |
||||||
Nordiska samfärdselkommittén1................. |
5 |
4 |
1 |
— |
— |
— |
Expertutbildningsutredningen.................. |
— |
— |
2 |
— |
1 800 |
1 700 |
Utredningen angående informationsverksamheten i |
||||||
Sverige rörande Förenta Nationerna........... |
— |
6 |
3 |
— |
1 800 |
— |
Summa kr. |
— |
3 600 |
1700 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
||||||
ingången av 1966 |
||||||
Beredningen för internationella biståndsfrågor (U- |
||||||
beredningen)............................... |
7 |
5 |
4 |
270 369 |
2 200 |
7 719 |
Utrikesdepartementets bostadsutredning ........ |
— |
— |
5 |
— |
8 780 |
3 260 |
Utredning rörande utrikesförvaltningens kamerala |
||||||
organisation................................ |
— |
7 |
6 |
— |
29 002 |
8 548 |
Fredsforskningsutredningen .................... |
— |
— |
7 |
— |
— |
2 829 |
Utredning av vissa frågor rörande anställnings- |
||||||
villkor för fältexperter inom biståndsverksam- |
||||||
het m. m................................... |
— |
— |
8 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
270 369 |
39 982 |
22 356 |
|||
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
||||||
ingången av 1965 |
||||||
Baslinjeutredningen........................... |
8 |
2 |
— |
29 748 |
15 600 |
300 |
Summa kr. |
29 748 |
15 600 |
300 |
|||
D. Kostnader från kommittéanslaget under budget- |
||||||
året 1964/65 för sakkunniga biträden inom de- |
||||||
partementet m. in. |
||||||
Rådgivare i fråga om upplysningsverksamhet om |
||||||
Sverige.................................... |
— |
— |
— |
226 007 |
60 796 |
61 650 |
Svenska UNICEF-Kommittén.................. |
— |
— |
— |
21 215 |
7 170 |
— |
Arvode till sakkunnig för utredning av ersätt- |
||||||
ningsärende rörande aktier i polskt telefonbolag |
— |
— |
— |
— |
— |
12 000 |
Utredning rörande ersättningsanspråk mot För- |
||||||
bundsrepubliken Tyskland .................. |
— |
— |
— |
— |
— |
10 000 |
Arvode för bistånd vid utarbetande av ny in- |
||||||
struktion för utrikesdepartementet............ |
— |
— |
— |
— |
— |
3 000 |
Beredningen för studiestöd till afrikansk flykting- |
||||||
ungdom ................................... |
— |
— |
— |
— |
743 |
— |
Summa kr. |
247 222 |
68 709 |
86 650 |
1 Kostnaderna bestrides med andra medel än kommittéanslaget.
414
Kommittékostnader: Utrikesdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
Beräknad total- |
||||||||
1965 |
kostnad |
|||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1965 (s:a av |
||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- kostnader, |
utgifter ‘/t—”/.. |
utgifter Vu—**/l. |
14 och 15) |
|||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
||||||
— |
— |
— |
— |
164 |
3 664 |
— |
— |
3 664 |
— |
— |
— |
— |
— |
1 800 |
1 200 |
— |
3 000 |
" |
— |
164 |
5 464 |
1200 |
— |
6 664 |
||
2 248 |
12 167 |
k 282 536 |
||||||
— |
— |
— |
— |
706 |
12 746 |
7 185 |
11 000 |
30 931 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
37 550 |
25 765 |
5 000 |
68 315 |
— |
1 007 |
909 |
4 745 |
12 651 |
6 000 |
23 396 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
35 598 |
2 000 |
37 598 |
— |
— |
2 248 |
1007 |
1615 |
67 208 |
81199 |
24 000 |
442 776 |
_ |
_ |
332 |
3 047 |
_ |
19 279 |
1 546 |
50 573 |
|
332 |
3 047 |
19 279 |
1546 |
50 573 |
||||
254 |
122 700 |
|||||||
— |
— |
1 200 |
— |
2 000 |
10 370 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
12 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
10 000 3 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
1200 |
— |
2 254 |
743 158 813 |
— |
— |
— |
415
Riksdagsberättelsen år 1966
Försvarsdepartementet
1 |
2 | 3 | 4 |
5 | 6 | 7 |
|
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
|
t. o. m. |
‘/t 1964—”/«1965 |
||
1964 |
1965 |
1966 |
Arvoden |
Leda- möter |
Sekr., |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
19651 |
||||||
Kommandoexpeditionsutredningen.............. |
11 |
6 |
1 |
5 169 |
— |
— |
1960 års befälsstatsdelegation................... |
14 |
8 |
2 |
309 363 |
1400 |
2 385 |
1960 års intendenturförvaltningsutredning....... |
16 |
10 |
3 |
217 738 |
7 980 |
14 655 |
Soldathemsutredningen........................ |
19 |
13 |
4 |
36 683 |
5 060 |
8 760 |
1964 års utredning rörande vapenfria värnpliktiga . |
— |
20 |
5 |
— |
5 770 |
2 960 |
1964 års fortifikationsutredning................. |
— |
26 |
6 |
1 811 |
1360 |
9 880 |
1964 års FHS-utredning....................... |
— |
28 |
7 |
— |
1 540 |
5 260 |
Militära rationaliseringsutredningen ............ |
— |
— |
8 |
— |
1 465 |
400 |
Summa kr |
570 764 |
24 575 |
44 300 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in- |
||||||
gången av 19661 |
||||||
1954 års värnpliktsavlöningsutredning .......... |
8 |
4 |
9 |
118 284 |
1 300 |
13 145 |
Organisationsnämnden för militärmusiken........ |
10 |
5 |
10 |
189 719 |
6 160 |
13 440 |
Utredningen rörande den framtida användningen |
||||||
av Skeppsholmen m. m...................... |
12 |
7 |
11 |
38 332 |
4 130 |
8 200 |
1960 års värnpliktsutredning................... |
15 |
9 |
12 |
598 726 |
11 580 |
48 920 |
Utredningen rörande redovisning av försvarets be- |
||||||
fästningar.................................. |
17 |
11 |
13 |
44 773 |
2 340 |
— |
Försvarets lärarutredning...................... |
18 |
12 |
14 |
249 500 |
6 140 |
600 |
Försvarets fastighetsförvaltningsutredning....... |
20 |
14 |
15 |
15 425 |
2 500 |
5 120 |
1962 års försvarssjukvårdsutredning............. |
21 |
15 |
16 |
126 745 |
24 630 |
12 780 |
Utredningen rörande arbetsuppgifter m. m. för för- |
||||||
svarets radioanstalt......................... |
22 |
16 |
17 |
62 918 |
8 300 |
7 505 |
Tjänsteställningsutredningen................... |
23 |
17 |
18 |
16 345 |
9 680 |
5 260 |
Krigsmaktens lärlingsutredning................. |
24 |
18 |
19 |
12 219 |
4 440 |
7 700 |
Flygträningsutredningen....................... |
25 |
19 |
20 |
1 834 |
— |
1 520 |
Skyddsområdesutredningen.................... |
— |
21 |
21 |
7 153 |
960 |
3 920 |
Militära tjänstgöringsåldersutredningen.......... |
— |
22 |
22 |
29 167 |
18 510 |
11465 |
Marinens befälsutredning...................... |
— |
23 |
23 |
— |
— |
4 755 |
1964 års försvarskostnadsutredning.............. |
— |
24 |
24 |
25 129 |
17 620 |
12 345 |
Göteborgs örlogsvarvsutredning................. |
— |
25 |
25 |
5 000 |
840 |
1 260 |
416
Kommittékostnader: Försvarsdepartementet
8 | 9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
|
Beräknad total- |
||||||||
1965 |
kostnad |
|||||||
Övriga |
||||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1965 (s:a av |
|||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
l/7—sl/xo |
‘/u—sl/iS |
|||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
||||||
13 631 |
788 |
11 760 |
29 964 |
1 225 |
11 000 |
5 169 |
||
— |
30 400 |
— |
17 |
4 774 |
57 826 |
— |
— |
275 564 |
— |
1 428 |
588 |
655 |
328 |
16 819 |
16 617 |
— |
70 119 |
— |
— |
6 253 |
2 556 |
1 773 |
19 312 |
10 907 |
5 000 |
35 219 |
— |
22 166 |
1 736 |
13 047 |
2 068 |
50 257 |
9 000 |
— |
61 068 |
— |
— |
— |
503 |
198 |
7 501 |
6 308 |
— |
13 809 |
4 494 |
— |
— |
— |
116 |
6 475 |
19 192 |
18 000 |
43 667 |
4 494 |
67 625 |
8 577 |
17 566 |
21 017 |
188154 |
63 249 |
34 000 |
856 167 |
10 426 |
319 |
4 008 |
1 028 |
30 226 |
20 694 |
16 000 |
185 204 |
|
— |
387 |
12 |
228 |
2 093 |
22 320 |
6 171 |
6 000 |
224 210 |
- |
__ |
42 |
_ |
227 |
12 599 |
11 263 |
5 000 |
67 194 |
— |
161 902 |
743 |
17 271 |
21 276 |
261 692 |
21 557 |
11 000 |
892 975 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
2 340 |
3 600 |
1 000 |
51 713 |
48 042 |
— |
20 |
Kr 2 |
2 060 |
56 860 |
— |
— |
306 360 |
— |
— |
223 |
468 |
— |
8 311 |
3 225 |
4 500 |
31 461 |
— |
44 329 |
1 331 |
1 435 |
16 833 |
101 338 |
27 884 |
10 000 |
265 967 |
25 068 |
27 561 |
_ |
_ |
11 272 |
79 706 |
16 581 |
6 000 |
165 205 |
— |
— |
— |
— |
266 |
15 206 |
4 055 |
6 000 |
41 606 |
— |
— |
3 509 |
3 836 |
431 |
19 916 |
3 469 |
6 000 |
41 604 |
— |
— |
— |
— |
214 |
1 734 |
1 500 |
3 000 |
8 068 |
— |
— |
2 529 |
6 389 |
1 179 |
14 977 |
5 430 |
10 000 |
37 560 |
— |
32 952 |
14 334 |
11 510 |
36 301 |
125 072 |
63 792 |
38 500 |
256 531 |
— |
27 265 |
— |
— |
— |
32 020 |
16 196 |
8 000 |
56 216 |
— |
36 894 |
14 649 |
8 596 |
14 631 |
104 735 |
45 870 |
23 000 |
198 734 |
30 000 |
— |
921 |
362 |
— |
33 383 |
12 229 |
7 100 |
57 712 |
14 llihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
417
Riksdagsberättelsen år 1966
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
1964 års inskrivnings- och personalredovisningsut- |
||||||
redning................................ |
— |
27 |
26 |
15 671 |
5 160 |
20 875 |
1964 års tygförvaltningsutredning............... |
— |
29 |
27 |
— |
9 330 |
3 600 |
1965 års försvarsutredning .................... |
— |
— |
28 |
— |
10 020 |
7 360 |
Utredningen rörande verksamheten vid flygtekniska |
||||||
försöksanstalten ............................ |
— |
— |
29 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
1556 940 |
143 640 |
189 770 |
|||
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
||||||
ingången av 19651 |
||||||
1956 års försvarsförvaltningssakkunniga......... |
9 |
1 |
_ |
121 987 |
5 520 |
1480 |
1959 års besparingsutredning för försvaret....... |
13 |
2 |
— |
277 761 |
— |
480 |
1963 års militärassistentutredning............... |
26 |
3 |
— |
15 797 |
— |
20 |
Summa kr. |
415 545 |
5 520 |
1980 |
|||
D. Kostnader från kommittéanslaget under budget- |
||||||
året 1964/65 för sakkunniga biträden m. m. |
||||||
Utrikespolitiska institutet, vissa säkerhetspolitiska |
||||||
studier .................................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 Kostnaderna bestridas från kommittéanslaget
418
Kommittékostnader: Försvarsdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
47 362 |
91 417 |
12 064 |
16 998 |
5 072 |
198 948 |
94 609 |
44 000 |
353 228 |
36 000 |
52 445 |
3 063 |
2 695 |
3 718 |
110 851 |
57 488 |
40 000 |
208 339 |
— |
— |
— |
1593 |
18 973 |
43 317 |
40 000 |
102 290 |
|
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
31 744 |
20 000 |
51 744 |
186 472 |
485 578 |
53 759 |
73 794 |
118 194 |
1251207 |
490 674 |
305100 |
3 603 921 |
600 |
7 600 |
129 587 |
||||||
_ |
_ |
_ |
480 |
— |
— |
278 241 |
||
— |
— |
— |
214 |
— |
234 |
— |
— |
16 031 |
— |
— |
— |
214 |
600 |
8 314 |
423 859 |
||
_ |
— |
— |
— |
— |
64 000 |
— |
— |
64 000 |
419
Riksdagsberättelsen år 1966
Socialdepartementet
1| 2 | 3 1 4 5 | 6 | 7
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
t. o. m. |
l/j 1964- |
-so/« 1965 |
||||
1964 |
1965 |
1966 |
Arvoden |
|||
Leda- möter |
Sekr., |
|||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under Barnanstaltsutredningen....................... |
15 |
13 |
1 |
406 367 |
11 740 |
18 893 |
Mentalsjukvårdens personaldelegation2........... |
19 |
16 |
2 |
— |
— |
_ |
Kroppssjukvårdens statsbidragsutredning........ |
22 |
17 |
3 |
84 264 |
1 975 |
5 382 |
Centrala rehabiliteringsberedningen.............. |
30 |
25 |
4 |
409 738 |
19 194 |
33 580 |
Socialstyrelseutredningen ...................... |
31 |
26 |
5 |
30 611 |
— |
19 236 |
Utredningen om medicinalväsendets organisation |
36 |
30 |
6 |
199 235 |
16 695 |
13 424 |
1962 års utredning angående högstadieundervis-ningen för rörelsehindrade.................... |
37 |
31 |
7 |
46 736 |
_ |
4 253 |
Summa kr. B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta ut-byggande2 .................................. |
9 |
10 |
9 |
1176 951 |
49 604 |
94 768 |
Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala ut-byggande2 .................................. |
10 |
11 |
10 |
|||
Karolinska sjukhusets utrustningskommitté2...... |
12 |
12 |
11 |
— |
— |
_ |
Socialpolitiska kommittén...................... |
16 |
14 |
12 |
937 069 |
16 780 |
25 680 |
Mentalsjukvårdsberedningen2................... |
18 |
15 |
13 |
— |
— |
— |
Utredning för översyn av 1954 års lag om undervis-ning och vård av vissa psykiskt efterblivna..... |
23 |
18 |
14 |
3 |
6 300 |
15 390 |
1961 års utredning om effektivare åtgärder för vård |
25 |
19 |
15 |
193 383 |
4 920 |
14 012 |
Yrkesskadeutredningen........................ |
26 |
20 |
16 |
316 181 |
14 600 |
13 828 |
Utredning rörande driftsbokföring vid karolinska |
21 |
17 |
25177 |
5 740 |
10 865 |
|
Samarbetskommittén för behandling av frågan om |
27 |
22 |
18 |
1 125 |
||
Smittlagstiftningsutredningen .................. |
28 |
23 |
19 |
36 547 |
7 400 |
5 270 |
1961 års sjukförsäkringsutredning............... |
29 |
24 |
20 |
276 552 |
23 870 |
21 457 |
1962 års utredning angående sjuksköterskeutbild-ningen ..................................... |
32 |
27 |
21 |
427 023 |
13 300 |
84 279 |
Utredningen angående hembiträdeslagstiftningen .. |
33 |
28 |
22 |
91 188 |
3 300 |
5 900 |
1962 års familjeberedning...................... |
35 |
29 |
23 |
455 162 |
8 260 |
20 325 |
Pensionsförsäkringskommittén.................. |
38 |
32 |
24 |
59 991 |
22 630 |
15 734 |
Nordisk läkemedelskommitté .................. |
39 |
33 |
25 |
10 747 |
2 295 |
— |
420
Kommittékostnader: Socialdepartementet
8 |
9 |
10 |
1 11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
Beräknad total- |
||||||||
Vt—*1/» 1965 |
kostnad |
|||||||
Övriga |
||||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1965 (s:a av |
|||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- kostnader, |
utgifter V 7— |
utgifter Va—''''Va |
14 och 15) |
|||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
||||||
41 309 |
3 875 |
1 408 |
10 257 |
87 482 |
34 559 |
528 408 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
* - |
3 443 |
6 429 |
710 |
965 |
767 |
19 671 |
17 754 |
_ |
121 689 |
— |
108 491 |
5 497 |
5 360 |
37 680 |
209 802 |
68 159 |
— |
687 699 |
— |
45 626 |
6 263 |
6 775 |
199 |
78 099 |
18 299 |
— |
127 009 |
56 309 |
62 798 |
7 388 |
1 258 |
956 |
158 828 |
45123 |
— |
403 186 |
— |
24 114 |
575 |
271 |
1 940 |
31 153 |
4 504 |
— |
%r.4 82 393 |
59 752 |
288 767 |
24 308 |
16 037 |
51799 |
585 035 |
188 398 |
1950 384 |
|
— |
71 780 |
593 |
225 |
37 033 |
152 091 |
20 950 |
20 000 |
1 130 110 |
— |
49 141 |
— |
2 287 |
— |
73 118 |
34 285 |
29 700 |
137 103 |
— |
29 946 |
1 145 |
8 012 |
1 396 |
59 431 |
22 024 |
15 400 |
290 238 |
69 522 |
66 112 |
— |
2 009 |
1 684 |
167 755 |
49 598 |
30 000 |
563 534 |
2 015 |
10 573 |
1 395 |
1 906 |
— |
32 494 |
14 528 |
4 800 |
76 999 |
— |
— |
— |
4 024 |
_ |
5 149 |
_ |
_ |
5 149 |
988 |
— |
385 |
966 |
— |
15 009 |
4 905 |
4 500 |
60 961 |
— |
85 900 |
3 353 |
2 468 |
101 682 |
238 730 |
37 071 |
27 700 |
580 053 |
— |
111 627 |
4 131 |
8 123 |
96 028 |
317 488 |
38 807 |
36 500 |
819 818 |
— |
— |
— |
339 |
36 009 |
45 548 |
1 839 |
4 500 |
143 075 |
1 362 |
26 221 |
5 178 |
1 991 |
— 9 516 |
53 821 |
25 072 |
26 000 |
560 055 |
— |
24 712 |
2 858 |
5 679 |
177 |
71 790 |
35 046 |
20 800 |
187 627 |
5 939 |
— |
2 056 |
— |
— |
10 290 |
3 422 |
2 500 |
26 957 |
421
Riksdagsberättelsen år 1966
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Nordisk utredning beträffande lagstiftning och kon-troll på livsmedelsområdet................... |
40 |
34 |
26 |
15 082 |
3 180 |
|
Livsmedelsstadgekommittén.................... |
42 |
36 |
27 |
38 283 |
19 537 |
13 208 |
Läkemedelsförsörjningsutredningen.............. |
43 |
37 |
28 |
56 076 |
3 750 |
2 645 |
1963 års arbetstidskommitté ................... |
44 |
38 |
29 |
32 003 |
8 830 |
14 808 |
1963 års klinikutredning....................... |
45 |
39 |
30 |
— |
9 870 |
9 527 |
1964 års nykterhetsvårdsundersökning........... |
— |
40 |
31 |
13 596 |
6 700 |
27 834 |
Utredning av vissa frågor i samband med upprät-tandet av en gemensam nordisk institution för |
41 |
32 |
3 800 |
2 100 |
||
Utredning om adoption av utländska barn....... |
— |
42 |
33 |
— |
4 220 |
6 060 |
Kommittén för semesterspridning............... |
— |
— |
34 |
— |
1 500 |
— |
Utredningen för översyn av sjukförsäkringens åter-bäringstaxa................................ |
_ |
— |
35 |
— |
2 265 |
1 490 |
Familjepolitiska kommittén.................... |
— |
— |
36 |
— |
2 450 |
1 050 |
Statens handikappråd......................... |
— |
37 |
— |
600 |
— |
|
Handikapputredningen........................ |
— |
— |
38 |
— |
— |
— |
LUP-kommittén för karolinska sjukhuset........ |
— |
— |
40 |
— |
— |
— |
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före Socialvårdskonsulentutredningen................ |
4 |
2 984 060 212 687 |
196 097 |
312 587 |
||
Utredningen angående yrkesmedicinens organisa-tion m. .................................... |
7 |
_ |
_ |
80 273 |
1 500 |
— |
Sinnessjuklagstiftningskommittén............... |
11 |
1 |
— |
456 767 |
8 no |
1 125 |
Utredningen om den framtida verksamheten vid |
13 |
2 |
_ |
_ |
— |
— |
1957 års epileptikerutredning................... |
14 |
3 |
— |
2 375 |
3 210 |
4 292 |
1959 års undersökning av arbetstidsförkortningens |
17 |
4 |
— |
274 618 |
— |
— |
Kommissionen för förhandlingar om högre utbild-ning i Lund och Malmö...................... |
20 |
5 |
_ |
169 266 |
6 440 |
2 560 |
Kommittén för behandlingsforskning vid ungdoms-vårdsskolorna............................... |
24 |
6 |
_ |
273 185 |
— |
500 |
Nordisk utredning av frågan om specialistbehörighet |
46 |
7 |
_ |
44 145 |
4 020 |
4 084 |
Utredning rörande inrättandet av ett nordiskt in-stitut för odontologisk materialprovning....... |
47 |
8 |
— |
843 |
500 |
— |
Utredning av förutsättningarna för en samordning |
9 |
8 514 |
2 940 |
17 179 |
||
Summa kr. D. Kostnader från kommittéanslaget under budget-året 1964/65 för sakkunniga biträden inom Sakkunniga för ytterligare utredning av frågan om och apoteksanställda*........................ Statens ungdomsråd........................... |
34 |
1522 673 |
26 720 16 580 |
29 740 7 100 8 793 |
||
Centrala regionsjukvårdsnämnden .............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande |
— |
— |
— |
— |
13 500 |
19 348 |
Redaktionskommitté för utarbetande av en infor-mationsbroschyr rörande lagen om allmän för- säkring.................................... Arbetsmedicinska nämnden..................... |
— |
— |
— |
— |
6 600 |
1 500 1 000 |
422
Kommittékostnader: Socialdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
429 |
2 515 |
6124 |
3 342 |
1 000 |
25 548 |
|||
— |
58 952 |
1 229 |
923 |
2 562 |
96 411 |
39 163 |
29 000 |
202 857 |
39 416 |
4 288 |
467 |
1 328 |
1 025 |
52 919 |
32 735 |
16 000 |
157 730 |
— |
69 239 |
— |
1 188 |
597 |
94 662 |
43 586 |
24 000 |
194 251 |
314 |
14 603 |
1 153 |
16 308 |
39 |
51 814 |
17 101 |
20 000 |
88 915 |
— |
39 445 |
597 |
9 014 |
4 260 |
87 850 |
37 707 |
17 800 |
156 953 |
_ |
_ |
5 900 |
1 770 |
3 270 |
||||
— |
15 191 |
— |
— |
— |
25 471 |
16136 |
8 500 |
50 107 |
— |
— |
— |
— |
— |
1 500 |
1 770 |
18 300 |
21570 |
4 494 |
5 108 |
— |
_ |
_ |
13 357 |
12 799 |
14 100 |
40 256 |
— |
— |
— |
— |
— |
3 500 |
12 431 |
8 000 |
23 931 |
— |
— |
— |
— |
— |
600 |
10 354 |
15 000 |
25 954 |
— |
'' - |
— |
— |
— |
— |
11 387 |
30 300 |
41 687 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
11 517 |
33 000 |
44 517 |
124 479 |
682 838 |
27 055 |
66 790 |
272 976 |
1 682 822 |
539 345 |
457 400 |
5 659 227 |
_ |
_ |
__ |
_ |
80 |
80 |
|||
_ |
1 355 |
_ |
81 |
_ |
2 936 |
_ |
_ |
_ |
2 985 |
12 864 |
949 |
— |
18 922 |
44 955 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
95 |
_ |
_ |
95 |
_ |
_ |
_ |
— |
6 365 |
672 |
517 |
3 373 |
18 429 |
— |
— |
— |
— |
3 622 |
— |
— |
12 273 |
15 895 |
— |
— |
— |
243 |
— |
581 |
324 |
51 |
10199 |
— |
— |
— |
— |
— |
1 916 |
454 |
11 526 |
14 396 |
— |
— |
— |
— |
1 193 |
4 814 |
883 |
— |
14 994 500 |
— |
— |
— |
12 115 |
124 |
1 074 |
8 811 |
42 243 |
||||
3 228 |
37 514 |
9151 |
3 333 |
55 036 |
164 722 |
|||
711 |
3 835 |
9 728 |
1 916 |
8 242 |
7 100 |
_ |
_ |
_ |
t — |
— |
— |
— |
23 |
23 |
— |
— |
— |
9 558 |
177 149 |
1 605 |
13 358 |
9 068 |
243 586 |
— |
— |
— |
1 200 |
357 |
9 657 |
||||||
4 955 |
1 296 |
— |
— |
— |
7 701 |
— |
— |
— |
423
Riksdagsberättelsen år 1966
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Utredningar rörande arbetsdriften vid erkända och enskilda vårdan-stalter för alkoholmissbrukare................ |
25 |
|||||
behovet av vårdpersonal vid erkända vårdanstal-ter för alkoholmissbrukare m. m............... |
419 |
|||||
jordbruksdriften vid de statliga och erkända vård-anstalterna för alkoholmissbrukare............ |
5 895 |
16 706 |
||||
Delegation med uppgift att biträda socialstyrelsen |
_ |
_ |
4 490 |
805 |
||
Undersökning rörande utnyttjandet av sjukvårds-resurserna i Sverige.......................... |
||||||
Ersättningar till avdelningsdirektör G. Holmstedt.............. |
1 575 |
|||||
medicinalrådet K. A. H. Sälde................ |
— |
— |
— |
— |
— |
4 440 |
överdirektör E. Anneli....................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
byggnadsrådet R. af Malmborg............... |
— |
— |
— |
— |
6 000 |
— |
regeringsrådet H. J. Dillner5.................. |
— |
— |
— |
— |
7 800 |
— |
civilingenjör E. O. Jonsson................... |
— |
— |
— |
— |
— |
3 010 |
statens institut för byggnadsforskning......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
socialstyrelsen.............................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
arbetarslcyddsstyrelsen....................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Kommittélokaler m. m......................... |
— |
— |
— |
— |
— |
3 128 |
Summa kr. |
— |
61315 |
67 849 |
1 Kostnaderna bestrids från kommittéanslaget i den mån ej annat anges.
3 Kostnaderna bestrids ej från kommittéanslaget utan med andra medel.
3 Kostnaderna har intill den 30 juni 1964 bestritts med andra medel.
4 Utredningen har fr. o. m. den 1 juli 1964 överflyttats till civildepartementet.
5 Kostnaderna bestrids med hälften vardera från femte och åttonde huvudtitlarnas kommittéanslag.
424
Kommittékostnader: Socialdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 | |
13 | |
14 |
15 |
16 |
|||
18 281 |
3 677 |
19 755 |
4 603 |
46 341 |
|||||||
— |
— |
— |
— |
132 |
551 |
— |
— |
— |
|||
23 355 |
3 015 |
2131 |
3 448 |
5 486 |
60 036 |
— |
— |
— |
|||
— |
1 920 |
— |
— |
49 |
7 264 |
— |
— |
— |
|||
— |
9 507 |
— |
— |
19 291 |
28 798 1 575 4 440 |
— |
— |
— |
|||
— |
65 015 |
130 |
— |
50 |
— |
— |
— |
||||
— |
— |
— |
— |
— |
6 000 |
— |
— |
— |
|||
74 928 |
618 |
— |
— |
— |
83 346 |
— |
— |
— |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
3 010 |
— |
— |
— |
|||
— |
— |
— |
— |
100 000 |
100 000 |
— |
— |
— |
|||
— |
— |
— |
— |
81 000 |
81 000 |
— |
— |
— |
|||
— |
— |
— |
— |
40 000 |
40 000 |
— |
— |
— |
|||
— |
— |
— |
— |
92 437 |
95 565 |
— |
— |
— |
|||
132 988 |
266 032 |
33 349 |
19 079 |
360 381 |
940 993 |
— |
— |
— |
14j- Dihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt.
Riksdags berättelsen
425
Riksdag sberättelsen år 1966
Kommunikationsdepartementet
1 |
2 |
1 3 |
1 4 |
5 |
1 6 |
1 7 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
nummer i |
||||||
berättelsen |
t. o. m. |
Vt 1964- |
-30/s 1965 |
|||
so/« 1964 |
||||||
1964 |
1965 |
1966 |
Arvoden |
|||
Leda- |
Sekr., |
|||||
möter |
experter |
|||||
m. fl. |
||||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
1965 |
||||||
1957 års bemanningsutredning................. |
12 |
13 |
1 |
71 485 |
_ |
|
1957 års trafiknykterhetskommitté.............. |
13 |
14 |
2 |
208 900 |
— |
3 360 |
1960 års radioutredning1....................... |
16 |
15 |
3 |
637 375 |
37 860 |
173 142 |
Utredning rörande vissa rättsliga spörsmål m. m. i |
||||||
fråga om radioanläggning och rundradioverk- |
||||||
samhet1.................................... |
26 |
24 |
4 |
7 942 |
11 970 |
_ |
Bilförarutredningen........................... |
28 |
26 |
5 |
159 777 |
11 390 |
45 672 |
Utredning rörande förrådshållningen inom vissa |
||||||
statliga verk................................ |
31 |
28 |
6 |
675 |
_ |
_ |
Väg- och vattenbyggnadsstyrelseutredningen..... |
36 |
30 |
7 |
57 810 |
1 650 |
17 820 |
Körtidsutredningen............................ |
37 |
31 |
8 |
12 321 |
4 650 |
23 841 |
Utredning angående vagnbok för motorfordon .... |
— |
40 |
9 |
— |
1 000 |
7 440 |
Summa kr. |
1156 285 |
68 520 |
271 275 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
||||||
ingången av 1966 |
||||||
Markdelegationen............................. |
10 |
11 |
10 |
146 703 |
25 680 |
10 882 |
Statens företrädare vid förhandlingar om båttrafiken |
||||||
i Stockholms skärgård....................... |
*11 |
12 |
11 |
1 322 |
_ |
2 640 |
1960 års vägsakkunniga........................ |
17 |
16 |
12 |
242 374 |
13 070 |
29 012 |
Parkeringskommittén.......................... |
18 |
17 |
13 |
333 675 |
3 700 |
10 561 |
Svenska ledamöterna av Nordisk vägtrafikkommitté |
20 |
19 |
14 |
174 390 |
8 010 |
23 726 |
Kanaltrafikutredningen........................ |
21 |
20 |
15 |
310 117 |
16 340 |
38 007 |
Centrala civila transportkommittén............. |
22 |
21 |
16 |
272 730 |
18 320 |
16 182 |
Färdskri varutredningen........................ |
24 |
22 |
17 |
8 576 |
2 000 |
2 854 |
Utredning angående organisationen av bokförings- |
||||||
arbetet in. m. inom byggnadsstyrelsen......... |
25 |
23 |
18 |
15 544 |
_ |
8 830 |
1962 års fritidsutredning....................... |
27 |
25 |
19 |
112 241 |
10 950 |
27 547 |
1963 års luftfartsutredning..................... |
30 |
27 |
20 |
104 259 |
8 170 |
22 915 |
Lotsorganisationsutredningen................... |
33 |
29 |
21 |
27 341 |
2 920 |
9 895 |
Statens företrädare i skärgårdstrafikutredningen .. |
38 |
32 |
22 |
526 |
3 810 |
9 100 |
Statens förhandlingsman för storstockholmstrafiken |
— |
33 |
23 |
45 473 |
11 365 |
37 590 |
1964 års transportforskningsutredning........... |
— |
34 |
24 |
96 |
10 840 |
6 420 |
Svenska öresundsgruppen1...................... |
— |
35 |
25 |
3 876 |
13 740 |
35 105 |
Bilregisterutredningen......................... |
— |
36 |
26 |
— |
5 400 |
7 054 |
1964 års Gotlandstrafikutredning............... |
— |
37 |
27 |
— |
3 030 |
5 880 |
Trafikpolitiska delegationen.................... |
— |
38 |
28 |
— |
5 860 |
9 360 |
Vägplaneutredningen1.......................... |
— |
39 |
29 |
— |
7 030 |
9 260 |
Arbetsgruppen för färjetrafiken mellan Finland och |
||||||
Sverige m. m................................ |
— |
41 |
30 |
— |
1 570 |
6 737 |
Utredning angående standardisering av transport- |
||||||
dokument-................................. |
42 |
31 |
— |
4 305 1 |
— |
426
Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
Beräknad |
||||||||
total- |
||||||||
Vt—”/.. 1965 |
kostnad |
|||||||
t. o. m. 31/it |
||||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1965 (s:a av |
||
inistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
kostnader, |
h— ho |
7 u—31/is |
||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
||||||
500 |
71 985 |
|||||||
— |
3 458 |
— |
— |
3 730 |
10 548 |
13 331 |
— |
232 779 |
— |
7 683 |
4 831 |
9 652 |
21 336 |
254 504 |
100 415 |
— |
992 294 |
_ |
538 |
12 508 |
20 450 |
|||||
— |
71 083 |
11 037 |
7 474 |
2 195 |
148 851 |
41 590 |
— |
350 218 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
5 000 |
5 675 |
— |
61 848 |
197 |
304 |
716 |
82 535 |
44 200 |
— |
184 545 |
— |
10 830 |
3 351 |
768 |
10 086 |
53 526 |
14 469 |
— |
80 316 |
— |
— |
— |
— |
— |
8 440 |
1 850 |
200 |
10 490 |
154 902 |
19 954 |
18 198 |
38 063 |
570 912 |
215 855 |
5 700 |
1 948 752 |
|
116 382 |
53 653 |
338 |
166 |
18 180 |
225 281 |
69 008 |
60 000 |
500 992 |
_ |
_ |
_ |
178 |
_ |
2 818 |
500 |
2 100 |
6 740 |
— |
47 213 |
209 |
5 472 |
652 |
95 628 |
23 938 |
25 000 |
386 940 |
— |
30 266 |
1 541 |
1 811 |
1 489 |
49 368 |
24 384 |
16 000 |
423 427 |
— |
87 729 |
9 748 |
22 675 |
1 754 |
153 642 |
63 090 |
23 000 |
414 122 |
38 235 |
38 832 |
2 646 |
2 859 |
22 496 |
159 415 |
13 666 |
10 000 |
493 198 |
2 000 |
96 660 |
4 251 |
9 823 |
8 070 |
155 306 |
60 946 |
28 700 |
517 682 |
— |
— |
— |
— |
39 |
4 893 |
3 293 |
3 000 |
19 762 |
_ |
_ |
— |
— |
_ |
8 830 |
15 840 |
_ |
40 214 |
1 502 |
42 428 |
4 688 |
2 285 |
262 094 |
351 494 |
44 577 |
11 600 |
519 912 |
— |
73 222 |
3 134 |
1 307 |
8 722 |
117 470 |
65 733 |
22 000 |
309 462 |
— |
60 696 |
1 530 |
10 567 |
927 |
86 535 |
30 598 |
20 000 |
164 474 |
— |
189 |
89 |
— |
39 |
13 227 |
2 278 |
2 500 |
18 531 |
28 485 |
182 146 |
— |
1 991 |
10 088 |
271 665 |
112 953 |
34 000 |
464 091 |
— |
— |
231 |
— |
402 |
17 893 |
7 784 |
9 000 |
34 773 |
14 593 |
— |
1 963 |
20 799 |
16 343 |
102 543 |
176 950 |
31000 000 |
1 283 369 |
— |
35 867 |
— |
1 228 |
238 |
49 787 |
24 912 |
15 000 |
89 699 |
— |
12 591 |
332 |
1 512 |
5 |
23 350 |
22 041 |
11 800 |
57 191 |
— |
— |
37 |
— |
— |
15 257 |
6 176 |
6 000 |
27 433 |
— |
— |
— |
1 411 |
— |
17 701 |
36 456 |
89 780 |
143 937 |
— |
— |
1 059 |
2 479 |
635 |
12 480 |
12 168 |
5 300 |
29 948 |
27 016 |
— |
— |
— |
— |
31 321 |
12 496 |
6 000 |
49 817 |
127
Riksdagsberättelsen år 1966
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Utredning angående befordran av farligt gods på |
43 |
32 |
450 |
11 439 |
||
Sakkunniga för översyn av sjömanslagen......... |
— |
44 |
33 |
— |
1 040 |
5 264 |
1964 års sjöarbetstidsutredning................. |
— |
45 |
34 |
— |
2 700 |
5 940 |
Sjöfartsutredningen.......................... |
— |
— |
35 |
— |
— |
— |
Arbetsgruppen för vissa frågor rörande drosk-näringen................................... |
_ |
_ |
36 |
_ |
4 320 |
1 720 |
Delegationen för upprättande av dispositionsplan |
_ |
_ |
37 |
_ |
_ |
_ |
1965 års småskeppsfartsutredning............... |
— |
— |
38 |
— |
330 |
— |
Arbetsgruppen för frågor rörande mellanriksväg |
_ |
_ |
39 |
_ |
_ |
_ |
Sakkunniga för utredning rörande det svenska |
_ |
_ |
40 |
_ |
_ |
_ |
Utredning rörande vägtrafikens kostnadsansvar . . |
— |
— |
41 |
— |
— |
— |
Expertgrupp för att leda ett utvecklingsarbete på |
— |
— |
42 |
— |
— |
— |
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före 1953 års trafikutredning....................... |
1 |
1 799 243 1 094 245 |
184 950 |
353 920 |
||
1961 års trafiksäkerhetskommitté............... |
3 |
— |
— |
290 437 |
— |
— |
Statens byggnadsbesparingsberedning5........... |
8 |
1 |
— |
875 382 |
— |
— |
Märstadelegationen............................ |
14 |
3 |
— |
45 539 |
4 300 |
2 000 |
1959 års flygutredning......................... |
15 |
4 |
— |
37 503 |
— |
300 |
Bilskrotningsutredningen....................... |
23 |
5 |
— |
47 721 |
— |
600 |
Säffle kanalutredning.......................... |
29 |
6 |
— |
27 694 |
— |
— |
Flygmaterielutredningen....................... |
32 |
7 |
— |
44 460 |
4 800 |
4 900 |
Arbetsgruppen för säkerhetsinspektionsfrågor .... |
34 |
8 |
— |
93 233 |
— |
— |
Summa kr. D. Kostnader från kommittéanslaget under budget-året 1964/65 för sakkunniga biträden inom depar-tementet m. m. Samordningsfrågor rörande nordisk transportekono-misk forskning.............................. |
2 556 214 |
9100 555 |
7 800 8 600 |
|||
Länsstyrelsens i Värmlands län utredning rörande |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
152 |
Ersättning till experter att biträda byggnadsstyrel-sen vid översyn av vissa föreskrifter för förvalt-ningen av statens fastigheter i utlandet m. m. . . |
3 150 |
|||||
Lastbiltaxeutredningen inom statens biltrafiknämnd |
— |
— |
— |
— |
— |
6 413 |
Statens institut för byggnadsforskning.......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
SAS......................................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Med. lic. E. Werner........................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Kontorsskrivaren Marianne Sandwall............ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Kommittéexpenser............................ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa kr. |
— |
555 |
18 315 |
1 Kostnaderna bestrides med andra medel än kommittéanslaget.
3 Hänvisningen avser nummer i handelsdepartementets redovisning.
3 Kostnaderna avser under åren 1964 och 1965 utförda grundundersökningar. Beloppet
förskotterat av den danska öresundsgruppen.
428
Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
231 |
12120 |
5 702 |
7 000 |
24 822 |
||||
— |
27 860 |
1 488 |
1 654 |
282 |
37 588 |
27 597 |
16 378 |
81 563 |
— |
— |
— |
2 580 |
39 |
11 259 |
5 543 |
10 000 |
26 802 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
19 761 |
10 617 |
30 378 |
— |
— |
— |
— |
— |
6 040 |
11 674 |
4 000 |
21 714 |
4 494 |
— |
— |
— |
— |
4 824 |
11 001 |
- |
15 825 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 000 |
1 000 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
10 000 |
10 000 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 000 |
1 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 000 |
1 000 |
232 707 |
789 352 |
33 284 |
90 797 |
352 725 |
2 037 735 |
911065 |
1 461 775 |
6 209 818 |
18 |
18 |
1 094 263 |
||||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
9 348 |
— |
299 785 |
— |
— |
— |
— |
7 844 |
7 844 |
— |
— |
883 226 |
— |
— |
— |
— |
— |
6 300 |
— |
— |
51 839 |
— |
— |
— |
— |
— |
300 |
5 700 |
— |
43 503 |
— |
61 |
— |
— |
4 097 |
4 758 |
— |
— |
52 479 |
250 |
— |
336 |
— |
155 |
741 |
— |
— |
28 435 |
3 085 |
— |
1 293 |
837 |
— |
14 915 |
— |
— |
59 375 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
93 233 |
3 335 |
61 |
1629 |
837 |
12114 |
34 876 |
15 048 |
2 606 138 |
|
1 086 |
1 180 |
815 |
12 236 |
|||||
4 784 |
— |
— |
292 |
112 |
5 340 |
— |
— |
— |
27 415 |
30 565 |
_ |
_ |
_ |
||||
— |
15 807 |
— |
— |
989 |
23 209 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
10 000 |
10 000 |
— |
— |
— |
— |
220 |
— |
— |
— |
220 |
— |
— |
— |
355 |
320 |
— |
— |
— |
675 |
— |
— |
— |
— |
— |
150 |
— |
18 168 |
18 318 |
— |
— |
— |
5139 |
43 762 |
1236 |
1472 |
30 084 |
100 563 |
— |
— |
— |
4 Avser endast expertgruppens kostnader.
5 Kostnaderna bestrides från andra, femte, sjätte, åttonde, nionde, tionde och elfte huvudtitlarnas
kommittéanslag med en sjundedel från vartdera anslaget.
429
Riksdagsberättelsen år 1966
Finansdepartementet
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
t. o. m. |
7,1964- |
1965 |
||||
berättelsen |
||||||
*"/« 1964 |
||||||
1964 |
1965 |
1966 |
Arvoden |
|||
Leda- |
Sekr., |
|||||
möter |
experter |
|||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
1965 |
||||||
Lönebeskattningsutredningen................... |
15 |
7 |
1 |
160 393 |
7 420 |
5 485 |
Aktievinstutredningen......................... |
— |
23 |
2 |
75 |
21 780 |
5 946 |
Summa kr. |
160 468 |
29 200 |
11431 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
||||||
ingången av 1966 |
||||||
Utredning om universitetens egendomsförvaltning . |
11 |
5 |
3 |
47 876 |
3 500 |
1 560 |
ningen av avtalet den 28 juni 1956 mellan staten |
||||||
aktiebolag.................................. |
14 |
6 |
4 |
15 840 |
— |
— |
Uppbördsutredningen.......................... Företagsskatteutredningen (allmänna skattebered- |
16 |
8 |
5 |
197 839 |
14 430 |
5 475 |
ningen) .................................... |
17 |
9 |
6 |
1 196 469 |
39 997 |
33 811 |
1961 års fastighetstaxeringsutredning............ |
18 |
10 |
7 |
20 821 |
— |
— |
Konsumtionskreditutredningen................. |
19 |
11 |
8 |
263 975 |
2 460 |
16 460 |
Koncentrationsutredningen..................... |
20 |
12 |
9 |
386 641 |
8 210 |
20 371 |
Affärsverksutredningen........................ |
22 |
13 |
10 |
108 167 |
6 880 |
10 175 |
Utredningen om metrologiska enheter............ |
23 |
14 |
11 |
101 885 |
4 400 |
6 330 |
Kreditinstitututredningen...................... 1963 års utredning rörande underhållet av statliga |
24 |
15 |
12 |
47 928 |
16 290 |
18 520 |
fastigheter................................. |
25 |
16 |
13 |
7 331 |
1 460 |
3 220 |
Aktiefondsutredningen......................... Utredningen rörande förundersöknings- och åklagar- |
26 |
17 |
14 |
45 792 |
13 980 |
11 545 |
verksamheten i tullmål...................... |
27 |
18 |
15 |
— |
— |
— |
1963 års försäkringsskattekommitté............. |
28 |
19 |
16 |
5 140 |
9 360 |
4 575 |
Myntkommittén.............................. Utredning om finansiella långtidsperspektiv inom |
29 |
20 |
17 |
32 381 |
10 940 |
6 870 |
samhällsekonomin........................... |
— |
21 |
18 |
— |
8 430 |
4 200 |
Trafiklivräntekommittén ...................... |
— |
22 |
19 |
9 201 |
3 900 |
8 615 |
Skogsskattekommittén......................... |
— |
24 |
20 |
— |
4 720 |
3 970 |
Fondbyråutredningen.......................... Utredning av frågan om redovisning i skuldförbin- |
—; . |
25 |
21 |
— |
6 480 |
2 840 |
delser mot säkerhet i fartygsinteckning av vissa |
26 |
22 |
||||
Översyn av lagen om understödsföreningar....... Översyn av bestämmelserna om statlig kontroll på |
— |
27 |
23 |
— |
1 000 |
— |
ädelmetallarbeten m. m...................... Kommittén för översyn av bestämmelserna om re- |
— |
28 |
24 |
— |
3 615 |
4 320 |
sandes tull- och skattefrihet.................. |
— |
— |
25 |
— |
2 500 |
1 000 |
430
Kommittékostnader: Finansdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
Beräknad total- |
||||||||
V.-*1/.. |
1965 |
kostnad |
||||||
Övriga |
||||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1965 (s:a av |
|||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
kostnader, |
Vt—”/.. |
V..— |
||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.j |
||||||
488 |
6 498 |
2 572 |
800 |
23 263 |
6 433 |
190 089 |
||
— |
— |
— |
— |
2 269 |
29 995 |
9 925 |
34 000 |
73 995 |
488 |
6 498 |
— |
2 572 |
3 069 |
53 258 |
16 358 |
34 000 |
264 084 |
— |
— |
— |
— |
— |
5 060 |
49 |
— |
52 985 |
500 |
16 340 |
|||||||
— |
56197 |
955 |
— |
402 |
77 459 |
35 704 |
14 500 |
325 502 |
17 827 |
78 917 |
5 800 |
9 808 |
64 009 |
250 169 |
107 304 |
32 500 |
1 586 442 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 400 |
23 221 |
— |
600 |
1 796 |
644 |
15 305 |
37 265 |
26 246 |
16 900 |
344 386 |
9 853 |
171 865 |
2 296 |
3 109 |
13 945 |
229 649 |
118 935 |
65 000 |
800 225 |
— |
30 351 |
— |
— |
14 |
47 420 |
16 717 |
8 800 |
181 104 |
529 |
41 699 |
2 267 |
482 |
2 728 |
58 435 |
22 066 |
11 100 |
193 486 |
— |
553 |
— |
181 |
— |
35 544 |
17 697 |
8 800 |
109 969 |
_ |
_ |
770 |
1 032 |
_ |
6 482 |
1 500 |
4 500 |
19 813 |
— |
53 021 |
— |
— |
81 |
78 627 |
22 340 |
15 900 |
162 659 |
_ |
_ |
900 |
544 |
_ |
1 444 |
_ |
_ |
1 444 |
1 007 |
21 312 |
— |
— |
142 |
36 396 |
4 120 |
10 700 |
56 356 |
— |
50 589 |
1 090 |
3188 |
36 |
72 713 |
22 351 |
20 200 |
147 645 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
12 630 |
7 890 |
11 400 |
31 920 |
— |
53 311 |
1 521 |
— |
278 |
67 625 |
30 460 |
18 100 |
125 386 |
— |
29 436 |
1 987 |
— |
— |
40 113 |
26 996 |
14 000 |
81 109 |
— |
— |
— |
— |
9 320 |
7 985 |
4 400 |
21 705 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
1 000 |
700 |
1 000 |
2 700 |
1 561 |
1 210 |
1 617 |
1 604 |
— |
13 927 |
4 048 |
3 000 |
20 975 |
— |
— |
— |
— |
36 |
3 536 |
4 325 |
4 800 |
12 661 |
431
Riksdagsberättelsen år 1966
1 1 |
2 1 |
3 1 |
4 1 |
5 | 6 | |
7 |
|
Familjebeskattningsberedningen................ Utredningen angående indirekta skatter och social- |
— |
— |
26 |
— |
980 |
2 080 |
försäkringsavgifter.......................... |
— |
— |
27 |
— |
840 |
740 |
Utredningen om definitiv källskatt.............. |
— |
— |
28 |
— |
1 800 |
840 |
Bilskatteutredningen.......................... |
— |
— |
29 |
— |
1 200 |
360 |
Villabeskattningsutredningen................... Sakkunniga för att utreda frågan om rationalisering |
— |
— |
30 |
— |
500 |
— |
av svensk obligationsteknik.................. |
— |
— |
31 |
— |
— |
— |
Tullagstiftningskommittén..................... |
— |
— |
32 |
— |
— |
— |
Alkoholpolitiska utredningen................... |
— |
— |
33 |
— |
— |
— |
Skattestrafflagutredningen..................... Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
34 |
2 487 286 |
167 872 |
167 877 |
||
1953 års skatteflyktskommitté.................. Lokaliseringsutredningen rörande statlig verksam- |
2 |
— |
— |
302 583 |
— |
— |
het........................................ |
3 |
— |
— |
630 231 |
6 740 |
— |
1958 års skatteutjämningskommitté............. |
10 |
1 |
— |
864 413 |
1 630 |
120 |
Skatteutredningen angående ackumulerad inkomst |
12 |
2 |
— |
186 309 |
2 380 |
240 |
Värdesäkringskommittén....................... |
7 |
— |
— |
467 178 |
— |
1 000 |
1961 års nykterhetslagkommitté................ Summa kr. D. Under budgetåret 1964/65 bestridda kostnader |
20 |
4 |
157 255 2 607 969 |
10 750 |
1360 |
|
Utredningsrådet.............................. |
_ |
_ |
— |
— |
2 520 |
360 |
Kommittélokaler.............................. |
— |
— |
— |
— |
— |
200 |
Kommittéexpenser............................ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Statens nämnd för förhandlingar med kommuner . . |
— |
— |
— |
— |
2 650 |
30 |
Långtidsutredningen........................... Förhandlingsdelegation för att med företrädare för |
||||||
näringen................................... Arbetsgrupp beträffande vissa byggnadstekniska |
— |
— |
— |
— |
13 000 |
— |
frågor..................................... |
— |
— |
— |
— |
7 650 |
4 120 |
Byrådirektören J. A. Nipstad................... |
— |
— |
— |
— |
— |
2 500 |
Budgetsekreteraren R. Sohlman................. |
— |
— |
— |
— |
— |
2 800 |
Lunds universitet............................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Göteborgs universitet.......................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Gunnar Linds Advokatbyrå.................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Avdelningschefen A. L. G. Lindmark............ |
— |
— |
— |
— |
1 500 |
— |
Överdirektören Å. Pemelid..................... Summa kr. |
— |
1500 28 820 |
10 010 |
432
Kommittékostnader: Finansdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
1 |
15 |
1 |
16 |
|
— |
— |
— |
69 |
— |
3129 |
— |
3 |
000 |
6 |
129 |
|
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 580 |
_ |
3 |
000 |
4 |
580 |
|
— |
— |
123 |
392 |
— |
3155 |
44 |
6 |
900 |
10 |
099 |
|
— |
3 356 |
— |
— |
— |
4 916 |
36 |
331 |
37 |
500 |
78 |
747 |
— |
— |
— |
— |
— |
500 |
1 |
425 |
2 |
500 |
4 |
425 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
23 |
693 |
27 |
500 |
51 |
193 |
30 777 |
592 417 |
21122 |
21053 |
96 976 |
1 098 094 |
538 |
926 |
348 |
900 |
4 473 |
206 |
_ |
_ |
■ |
_ |
4 612 |
4 612 |
_ |
— |
307 |
195 |
||
_ |
_ |
_ |
_ |
192 |
6 932 |
_ |
_ |
637 |
163 |
||
— |
— |
— |
— |
35 356 |
37106 |
2 |
204 |
— |
903 |
723 |
|
— |
— |
— |
— |
8 940 |
11 560 |
— |
— |
197 |
869 |
||
— |
— |
— |
— |
28 436 |
29 436 |
— |
— |
496 |
614 |
||
— |
— |
— |
— |
12 527 |
12 527 |
— |
— |
169 |
782 |
||
90 063 |
102173 |
2 |
204 |
2 712 |
346 |
||||||
— |
— |
989 |
— |
744 838 |
2 880 |
- |
— |
— |
|||
— |
— |
— |
— |
2 547 |
2 547 |
— |
— |
— |
|||
— |
1 005 |
6 281 |
3 767 |
6 069 |
19 802 |
— |
— |
— |
|||
— |
1 943 |
181 191 |
183 134 |
“ |
|||||||
— |
— |
— |
— |
— |
13 000 |
— |
— |
— |
|||
— |
13 531 |
— |
— |
— |
25 301 2 500 |
— |
— |
— |
|||
— |
— |
— |
— |
20 000 |
2 800 |
— |
Z |
_ |
|||
— |
— |
— |
— |
30 000 |
30 000 |
— |
— |
— |
|||
— |
— |
— |
— |
2 500 |
2 500 |
— |
— |
— |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
1 500 |
— |
— |
— |
|||
— |
14 536 |
9 213 |
3 767 |
987145 |
1 053 491 |
— |
— |
— |
433
Riksdagsberättelsen år 1966
Ecklesiastikdepartementet
1 |
2 |
1 3 |
1 4 |
5 |
1 6 |
1 7 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
berättelsen |
t. o. m. |
7» 1964- |
-3°/« 1965 |
|||
3<7, 1964 |
||||||
1964 |
1965 |
1966 |
Arvoden |
|||
Leda- |
Sekr., |
|||||
möter |
experter |
|||||
m. fl. |
||||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
1965* |
||||||
Kommissionen för förhandlingar om högre utbildning |
||||||
i Göteborg............................. |
19 |
23 |
1 |
240 222 |
3 240 |
2 860 |
Sakkunnig för översyn av förslag till alternativt |
||||||
aftonsångsritual2......................... |
20 |
24 |
2 |
_ |
_ |
|
Utredning rörande de svenska utlandsförsamlingar- |
||||||
nas ekonomi m. m.2.................... |
21 |
25 |
3 |
31 960 |
_ |
340 |
Utredning rörande operaverksamheten.......... |
23 |
27 |
4 |
_ |
_ |
|
1960 års arbetsterapeututredning................ |
28 |
31 |
5 |
79 690 |
18 573 |
48 347 |
Gymnasieutredningen....................... |
32 |
33 |
6 |
2 079 727 |
20 100 |
22 202 |
1960 års lärarutbildningssakkunniga............. |
33 |
34 |
7 |
1 308 611 |
70 223 |
122 311 |
Kyrkoberedskapsutredningen3.................. |
34 |
35 |
8 |
54 024 |
_ |
19 962 |
Antikvarieutredningen......................... |
39 |
38 |
9 |
53 881 |
10 540 |
9 360 |
Utredningen rörande utbildningen inom teaterns, |
||||||
filmens, radions och televisionens områden m. m. |
51 |
44 |
10 |
11 295 |
1 420 |
3 771 |
1963 års universitets- och högskolekommitté...... |
55 |
45 |
11 |
264 826 |
22 270 |
69 544 |
ADB-utbildningssakkunniga.................... |
— |
52 |
12 |
_ |
8130 |
7 900 |
Folkhögskolans statsbidragutredning............ |
— |
— |
13 |
_ |
700 |
|
Sakkunniga rörande statsbidrag till de gymnasiala |
||||||
skolformerna...................... |
_ |
_ |
14 |
|||
1965 års utredning om socialhögskola i Örebro ... |
— |
— |
15 |
_ |
570 |
|
Gymnastik- och idrottslärarutredningen ......... |
— |
— |
16 |
— |
— |
|
Summa kr. |
4124 236 |
155 066 |
307 297 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
||||||
ingången av 1966* |
||||||
Chalmerska byggnadskommittén4................ |
12 |
17 |
17 |
|||
Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskom- |
||||||
mitté4......................... |
13 |
18 |
18 |
_ |
_ |
|
Utrustningskommittén för Göteborgs universitet .. |
14 |
19 |
19 |
138 659 |
2 800 |
8 191 |
Utredning rörande vissa medicinska utbildningsfrå- |
||||||
gor in. m........................... |
16 |
20 |
20 |
14 168 |
1 280 |
640 |
Utredning rörande dispositionen av donationshem- |
||||||
man och andra lönetillgångar vid de allmänna |
||||||
läroverken......................... |
17 |
21 |
21 |
9 435 |
_ |
|
1958 års utredning kyrka-stat................... |
18 |
22 |
22 |
1 118 700 |
14 240 |
28 289 |
Riksmuseiutredningen................ |
22 |
26 |
23 |
106 949 |
8 060 |
9 465 |
Utredning rörande den försvarsmedicinska torsk- |
||||||
ningen............................. |
24 |
28 |
24 |
116 855 |
_ |
|
1960 års blindvårdsutredning................... |
26 |
29 |
25 |
48 454 |
7 510 |
6 313 |
Utredning rörande Skeppsholms församling i Stock- |
||||||
holm m. m.5 .......................... |
27 |
30 |
26 |
19 810 |
— |
6 180 |
434
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 1 |
12 j |
13 | |
14 |
15 | |
16 |
Beräknad total- |
||||||||
Vi 9111* |
1965 |
kostnad |
||||||
Ersättning tör |
Resekostnadser- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1965 (s:a av |
||
mistade avlö- |
sättningar och |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
traktamenten |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
*/»—'' |
‘/u-*1/.. |
|||||||
kusllladel, |
||||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
||||||
6 100 |
246 322 |
|||||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
16 200 |
16 200 |
— |
— |
127 |
— |
6 041 |
6 508 |
— |
— |
38 468 |
5 052 |
7 186 |
3 232 |
3 724 |
3 716 |
89 830 |
_ |
_ |
169 520 |
566 |
80 024 |
3 934 |
3 422 |
8 049 |
138 297 |
39 503 |
1 200 |
2 258 727 |
62 598 |
248 732 |
29 367 |
74 569 |
73 695 |
681 495 |
269 304 |
— |
2 259 410 |
— |
— |
— |
1 482 |
873 |
22 317 |
13 700 |
31 800 |
121 841 |
— |
9 271 |
1 706 |
1 662 |
16 360 |
48 899 |
— |
— |
102 780 |
149 |
_ |
769 |
86 |
21 |
6 216 |
5 729 |
11 000 |
34 240 |
— |
71 440 |
10 469 |
4 887 |
47 183 |
225 793 |
105 343 |
— |
595 962 |
— |
29 525 |
866 |
128 |
1 786 |
48 335 |
63 202 |
8 300 |
119 837 |
— |
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
6 000 |
6 700 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
1 940 |
15 000 |
16 940 |
4 816 |
— |
— |
— |
— |
5 386 |
49 040 |
26 000 |
80 426 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
13 992 |
20 000 |
33 992 |
73181 |
446178 |
5 070 |
89 960 |
157 724 |
1 279 876 |
561 753 |
135 500 |
6101 365 |
— |
— |
— |
— |
84 |
11 075 |
3 484 |
5 000 |
158 218 |
— |
— |
— |
22 |
— |
1 942 |
— |
9 000 |
25 no |
32 674 |
204 959 |
3 803 |
5 516 |
65 493 |
354 974 |
109 722 |
98 000 |
9 435 1 681 396 |
— |
— |
3 922 |
— |
147 |
21 594 |
10 143 |
10 000 |
148 686 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
116 855 |
— |
14 722 |
4 108 |
646 |
6 430 |
39 729 |
6 718 |
8 000 |
102 901 |
— |
101 |
— |
603 |
— |
6 884 |
1 908 |
1 900 |
30 502 |
435
Riksdagsberättelsen år 1966
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Organisationskommittén för teknisk högskola i |
||||||
Lund6..................................... |
29 |
32 |
27 |
— |
— |
— |
1960 års ecklesiastika boställsutredning7......... |
35 |
36 |
28 |
173 192 |
— |
11 871 |
Utredning rörande sjukgymnastutbildningen..... |
36 |
37 |
29 |
14 995 |
— |
— |
Konsertbyråutredningen....................... |
42 |
39 |
30 |
97 981 |
11 835 |
13 960 |
1962 års ungdomsutredning.................... |
46 |
40 |
31 |
273 567 |
11 540 |
r + 2 404 |
1962 års arbetspsykologutredning............... |
47 |
41 |
32 |
55 105 |
10 020 |
6 359 |
Skolarbetstidsutredningen...................... |
48 |
42 |
33 |
76 849 |
6 680 |
38 327 |
1963 års bibelkommitté8....................... |
49 |
43 |
34 |
15 857 |
— |
7 706 |
1963 års forskarutredning...................... |
56 |
46 |
35 |
119 852 |
26 220 |
60 896 |
Yrkesutbildningsberedningen .................. |
57 |
47 |
36 |
25 761 |
25 920 |
107 658 |
Sakkunnig för översyn av kyrkomusikerstadgan9 . . |
59 |
48 |
37 |
— |
5 892 |
|
landsmålsarkivens verksamhet................ |
— |
49 |
38 |
— |
6 850 |
— |
1964 års utlands- och internatskoleutredning..... |
— |
50 |
39 |
8 720 |
4 890 |
10 144 |
Utredningen rörande lärarnas arbetsförhållanden . |
— |
51 |
40 |
5 812 |
17 180 |
24 068 |
med tillkomsten av universitetsbiblioteket i Umeå |
— |
53 |
41 |
— |
||
universitet och högskolor.................... |
— |
54 |
42 |
— |
48 348 |
15 253 |
Utredningen rörande det Hallwylska museet..... Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor |
— |
— |
43 |
— |
2 220 |
3 140 |
i undervisnings- och upplysningsarbetet........ |
— |
55 |
44 |
— |
— |
— |
Filmcensurutredningen......................... Sakkunnig för utredning om de nationella kyrkoför- |
— |
56 |
45 |
— |
5 180 |
3 471 |
samlingarna10............................... |
— |
57 |
46 |
— |
— |
1 202 |
Sakkunnig för översyn av almanacksprivilegiet ... |
— |
— |
47 |
— |
340 |
620 |
boken upptagna sånger11..................... Sakkunnig för översyn av den till evangelieboken |
— |
— |
48 |
— |
||
_ |
49 |
_ |
_ |
|||
Sakkunniga för utredning rörande fideikommisset |
||||||
Skoklosters kulturvärden..................... Sakkunnig för överläggningar med Stockholms stad |
— |
— |
50 |
— |
||
angående stadens bidrag till kostnaderna för |
5 |
51 |
9 437 |
905 |
1 650 |
|
1965 års musei- och utställningssakkunniga....... Utredning rörande utbildning av lärare för blind- |
— |
— |
52 |
— |
— |
— |
och dövskolväsendet......................... |
38 |
6 |
53 |
106 805 |
7 950 |
21 218 |
1965 års musikutbildningskommitté............. Sakkunniga för utredning av frågan om utbildning |
— |
— |
54 |
— |
— |
— |
och fortbildning av folkhögskolans lärare...... |
— |
— |
55 |
— |
— |
— |
Kompetensutredningen........................ Sakkunnig för utredning rörande sammanförande till |
— |
— |
56 |
— |
||
vissa begravningsplatser av stoften efter i Sverige |
— |
— |
57 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
2 556 963 |
219 968 |
439 202 |
|||
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före 1955 års sakkunniga för yrkesutbildningens centrala |
||||||
ledning och viss lärarutbildning............... |
4 |
— |
— |
669 932 |
2 749 |
5 892 |
Farmaceututbildningskommittén................ |
15 |
1 |
— |
123 373 |
5 210 |
9 820 |
Studiesociala utredningen...................... |
25 |
2 |
— |
445 561 |
— |
— |
Skoladministrativa utredningen................. |
37 |
5 |
— |
70 800 |
4 150 |
10 080 |
Frescatikommittén............................ |
40 |
7 |
— |
147 718 |
6 440 |
41 328 |
1962 års Umeåkommitté....................... |
43 |
9 |
— |
196 820 |
7 770 |
19 320 |
Programkommittéerna för de humanistiska fakul- f |
44 |
10 |
— |
| 101978 |
3 770 |
|
tetema i Uppsala och Göteborg..............\ |
45 |
11 |
— |
436
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
_ |
34 173 |
_ |
5130 |
981 |
52 155 |
35 503 |
2 500 |
263 350 |
__ |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
14 995 |
1 240 |
2 113 |
176 |
— |
149 |
29 121 |
13 714 |
6 000 |
146 816 |
365 |
115 265 |
4 415 |
3 036 |
31 989 |
f+ 2 404 |
+ 3 815 |
| 57 500 |
663 982 |
, |
28 158 |
565 |
1 125 |
43 |
46 270 |
11 727 |
15 254 |
128 356 |
_ |
55 552 |
2 253 |
642 |
36 316 |
139 770 |
79 424 |
40 740 |
336 783 |
_ |
624 |
116 |
4 634 |
325 |
13 405 |
9 633 |
1 400 |
40 295 |
_ |
162 684 |
31 468 |
12 174 |
28 275 |
321 717 |
81 380 |
60 000 |
582 949 |
1 879 |
84 718 |
23 167 |
41 619 |
6 216 |
291 177 |
191 602 |
105 000 |
613 540 |
— |
— |
— |
— |
366 |
6 258 |
2 796 |
2 000 |
11 054 |
1 240 |
_ |
8 090 |
3 350 |
600 |
12 040 |
|||
763 |
67 477 |
3 685 |
2 626 |
23 822 |
113 407 |
50 775 |
25 000 |
197 902 |
315 |
61 818 |
7 324 |
1 058 |
196 000 |
307 763 |
44 876 |
409 000 |
767 451 |
— |
— |
786 |
— |
— |
786 |
— |
1 000 |
1 786 |
41 779 |
59 832 |
21 963 |
24 289 |
14 875 |
226 339 |
180 944 |
130 000 |
537 283 |
— |
— |
— |
— |
5 360 |
4 069 |
1 500 |
10 929 |
|
_ |
25 299 |
14 000 |
39 299 |
|||||
— |
— |
— |
— |
2122 |
10 773 |
18 853 |
— |
29 626 |
1 202 |
2 214 |
500 |
3 916 |
|||||
— |
— |
— |
— |
— |
960 |
10 009 |
11 100 |
22 069 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 500 |
1 500 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
* — |
300 |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 555 |
2 400 |
14 392 |
||||||
— |
— |
405 |
— |
43 |
448 |
12 150 |
12 500 |
25 098 |
27 828 |
589 |
1 057 |
20 812 |
79 454 |
_ |
11 000 |
197 259 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
9 500 |
9 500 |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
2 000 |
2 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
||||
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
79 015 |
920 024 |
109 633 |
104177 |
434 488 |
2 306 507 |
1 029 909 |
1 054194 |
6 947 573 |
2 730 |
4 288 |
1 230 |
16 889 |
686 821 |
||||
_ |
9 188 |
— |
— |
47 183 |
71 401 |
— |
— |
194 774 |
_ |
_ |
— |
210 |
885 |
1 095 |
— |
— |
446 656 |
1 001 |
3 083 |
2 163 |
1 361 |
14 786 |
36 624 |
— |
— |
107 424 |
_ |
_ |
— |
— |
1 368 |
49 136 |
— |
— |
196 854 |
— |
9 301 |
1 526 |
3 272 |
5 087 |
46 276 |
— |
— |
243 096 |
— |
4 288 |
447 |
1 319 |
387 |
11 271 |
— |
— |
113 249 |
437
Riksdagsberättclsen år 1966
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Utredning rörande förbud mot utförsel ur riket av |
||||||
värdefulla konst- och kulturföremål........... |
50 |
12 |
— |
39 556 |
— |
_ |
1963 års organisationskommitté för skolväsendets |
||||||
centrala ledning m. m........................ |
53 |
14 |
— |
66 095 |
10 920 |
20 132 |
Programkommittén för Lunds universitet........ |
54 |
15 |
— |
8 747 |
2 840 |
2 700 |
Sakkunnig för översyn av avlöningsförmånerna för |
||||||
utlandskyrkoherdarna12...................... Summa kr. |
58 |
16 |
10 444 1 881 024 |
43 849 |
1 449 in 78i |
|
D. Under budgetåret 1964/65 bestridda kostnader för |
||||||
Kommittélokaler och expenser.................. |
— |
— |
— |
— |
_ |
1 348 |
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor |
||||||
m. m....................................... |
— |
— |
— |
— |
1 480 |
25 345 |
Den nordiska kulturkommissionens svenska avdel- |
||||||
ning....................................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Konstnärsstipendienämnden och bestämmelser an- |
||||||
gående konstnärsstipendier .................. |
— |
— |
— |
— |
19 160 |
1 200 |
Översyn av yrkesskolans kursplaner m. m........ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Byggnadskommittén för nordisk biennalpaviljong i |
||||||
Venedig.................................... |
— |
— |
— |
— |
1 030 |
— |
Expert att biträda skolöverstyrelsen och styrelsen |
||||||
Göteborg................................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Experter för förberedande åtgärder för upprättande |
||||||
av en lärarhögskola i Uppsala................ |
— |
— |
— |
— |
— |
5 230 |
Den svenska ESRO-kommittén................. |
— |
— |
— |
— |
9 050 |
900 |
Rådgivande lokalkommitté för raketfältet i Kiruna |
— |
— |
— |
— |
60 |
20 |
Sveriges ledamöter i styrelsen för den nordiska |
||||||
folkliga akademin i Kungälv ................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Planeringsråd för utbildningsfrågor.............. |
— |
— |
— |
— |
1 560 |
— |
Svenska ledamöter i bedömningskommittén för |
||||||
nordiska rådets musikpris 1965 ............... |
— |
— |
— |
— |
2 000 |
— |
Sakkunniga inom skolöverstyrelsen för utredning av |
||||||
frågan om elevbetygens rättskraft............ |
— |
— |
— |
— |
5 580 |
— |
Regeringsrådet Joh. Dillner13................... |
— |
— |
— |
— |
3 900 |
— |
Professor K.-B. Blomdahl...................... |
— |
— |
— |
_ |
_ |
700 |
Hovkapellmästare Sixten Ehrling............... |
— |
— |
— |
— |
— |
700 |
Kapellmästare Sten Frykberg.................. |
— |
— |
— |
— |
— |
700 |
Professor Åke Uddén.......................... |
— |
— |
— |
— |
— |
700 |
Statens institut för byggnadsforskning........... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Expeditionsförman Sven Malmberg.............. Summa kr. |
43 820 |
2 100 38 943 |
Ang. statens byggnadsbesparingsutredning, se redogörelsen till kommunikationsdepartementet.
1 Kostnaderna bestrides av kommittéanslaget i den mån ej annat angives i följande noter.
2 Enligt Kungl. Majtts beslut den 28 juni 1958 skall kostnaderna gäldas medelst förskott ur
kyrkofonden.
2 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 7 oktober 1960 skall kostnaderna gäldas medelst förskott ur
kyrkofonden.
4 Kostnaderna bestrides av andra medel än kommittéanslaget. Kommittén redovisas utan
kostnadsuppgifter, enär den handhar uteslutande verkställighetsåtgärder.
6 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 4 mars 1960 skall kostnaderna gäldas medelst förskott ur
kyrkofonden.
• Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 16 juni 1961 bestrides kostnaderna från och med budgetåret
1961/62 av andra medel än kommittéanslaget.
7 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 25 november 1960 skall kostnaderna gäldas medelst förskott
ur kyrkofonden.
438
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet
8 |
1 9 |
1 io |
1 11 |
1 12 |
1 13 |
1 14 |
1 15 |
1 16 |
— |
— |
— |
— |
3 542 |
3 542 |
43 098 |
||
— |
— |
489 |
— |
36 |
31 577 |
_ |
97 672 |
|
— |
— |
298 |
— |
185 |
6 023 |
— |
— |
14 770 |
— |
— |
— |
125 |
139 |
1 713 |
— |
— |
12 157 |
3 731 |
30148 |
4 923 |
6 287 |
74 828 |
27 557 |
— |
— |
2 156 571 |
— |
— |
— |
— |
83 806 |
85 154 |
_ |
||
10 438 |
188 082 |
547 |
7 513 |
5 333 |
238 738 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
100 000 |
100 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
2 515 |
— |
352 |
23 227 |
_ |
||
— |
— |
— |
189 |
— |
189 |
— |
— |
— |
4 130 |
— |
— |
— |
— |
5 160 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
378 |
378 |
— |
_ |
_ |
— |
— |
— |
1 in |
_ |
6 341 |
|||
— |
52199 |
7 107 |
1 582 |
5 792 |
76 630 |
_ |
__ |
|
— |
— |
481 |
40 |
— |
601 |
— |
— |
— |
— |
— |
1 798 |
814 |
_ |
2 612 |
_ |
||
— |
— |
— |
— |
— |
1 560 |
— |
— |
. — |
— |
— |
— |
— |
— |
2 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
5 580 |
|||
37 413 |
— |
618 |
— |
— |
41 931 |
— |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
— |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
— |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
— |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
700 |
— |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
20 000 |
20 000 |
— |
— |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
2 100 |
— |
— |
— |
51981 |
240 281 |
13 066 |
11 249 |
215 661 |
615 001 |
• Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 1 februari 1963 skall kostnaderna gäldas medelst förskott ur
kyrkofonden.
’ Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 1 november 1963 skall kostnaderna gäldas medelst förskott
ur kyrkofonden.
10 Enligt Kungl. Majrts beslut den 6 november 1964 skall kostnaderna gäldas medelst förskott
ur kyrkofonden.
11 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 15 januari 1965 skall kostnaderna gäldas medelst förskott
ur kyrkofonden.
’2 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1963 skall kostnaderna gäldas medelst förskott ur
kyrkofonden.
13 Kostnaderna bestrides från femte och åttonde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.
439
Riksdagsberättelsen år 1966
Jordbruksdepartementet
2 1 |
3 | 4 |
5 1 |
6 |
7 |
|
Kommitténs |
Utgifter |
||||
t. o. m. |
1964— |
-s°/, 1965 |
|||
berättelsen |
|||||
so/„ 1964 |
|||||
1964 |
1965 |
1966 |
Arvoden |
||
Leda- |
Sekr., |
||||
möter |
experter |
||||
11 |
1 |
6 600 |
2 448 |
||
10 |
15 |
2 |
92 464 |
— |
6 121 |
18 |
21 |
3 |
14 863 |
5 980 |
7 833 |
27 |
25 |
4 |
57 451 |
18 080 |
15 295 |
28 |
26 |
5 |
840 |
— |
— |
— |
28 |
6 |
2 827 |
4 800 |
10 466 |
7 |
168 445 |
35 460 |
42163 |
||
8 |
13 |
8 |
311 763 |
10 050 |
5 730 |
15 |
19 |
9 |
204 152 |
780 |
5 870 |
5 |
12 |
10 |
175 713 |
13 900 |
2 207 |
9 |
14 |
11 |
149 313 |
— |
300 |
11 |
16 |
12 |
14 997 |
2 370 |
7 954 |
12 |
17 |
13 |
291 891 |
9 840 |
11 192 |
14 |
18 |
14 |
1 311 160 |
62 700 |
107 905 |
16 |
20 |
15 |
_ |
_ |
_ |
21 |
22 |
16 |
119 408 |
6 240 |
10 085 |
24 |
23 |
17 |
128 902 |
3 660 |
18 537 |
26 |
24 |
18 |
46 617 |
6 060 |
14 181 |
29 |
27 |
19 |
1 906 |
8 050 |
4 460 |
— |
29 |
20 |
— |
3 305 |
2 534 |
— |
30 |
21 |
— |
4 170 |
7 802 |
__ |
31 |
22 |
_ |
700 |
_ |
— |
32 |
23 |
— |
5 300 |
2 800 |
— |
33 |
24 |
— |
2 610 |
6 913 |
Kommitténs benämning
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under
1965
Utredning rörande fortsatt drift av institutet för
växtförädling av frukt och bär................
Emåutredningen..............................
Utredning rörande organisationen av fiskeristyrelsens
laboratorieverksamhet, m. m.............
1963 års hästutredning.........................
Utredning angående frågan om stödet åt spånadslin
och
hamphanteringen på längre sikt m. m.......
Lokalprogramkommittén för lantbrukshögskolan
m. m......................................
Sakkunniga för förhandlingar angående inrättande
av ett vatten- och luftvårdsinstitut..........
Summa kr.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid
ingången av 1966
Trädgårdsnäringsutredningen...................
Renbetesmarksutredningen.....................
1949 års jaktutredning.........................
1958 års jordlagsutredning.....................
Gruvskogsutredningen.........................
Arrendelagsutredningen........................
1960 års jordbruksutredning....................
Utredning i fråga om avgiftsfri fiskerätt för jordbrukare
i Norrbottens läns lappmarker........
Skogsbruksutredningen........................
Skogsbrukets yrkesutbildningskommitté........
Växtförädlingsskyddsutredningen...............
Fritidsfiskeutredningen........................
1964 års rennäringssakkunniga..................
1964 års naturresursutredning..................
Utredning rörande anordnande av en filial till sta
tens lantbrukskemiska laboratorium i Alnarp ...
Virkesbalansutredningen.......................
Förhandlingar om inrättandet av ett livsmedelstekniskt
branschforskningsinstitut............
440
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet
8 |
9 |
10 | |
11 1 |
12 j |
13 |
14 |
15 |
16 |
Beräknad |
||||||||
*/»—H/i. |
1965 |
kostnad |
||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1965 (s:a av |
||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5,13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
h Ilo |
111 112 |
|||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
||||||
1 002 |
255 |
474 |
10 779 |
10 779 |
||||
— |
— |
— |
— |
33 |
6154 |
— |
— |
98 618 |
18 326 |
_ |
4187 |
_ |
36 326 |
3 024 |
_ |
54 213 |
|
4 494 |
42 981 |
1205 |
2 474 |
2 483 |
87 012 |
25 356 |
— |
169 819 |
— |
— |
534 |
— |
1 125 |
1 659 |
2 465 |
— |
4 964 |
— |
— |
4 099 |
2 630 |
— |
21 995 |
4 785 |
— |
29 607 |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
6 500 |
— |
6 500 |
4 494 |
61 307 |
6 840 |
9 546 |
4115 |
163 925 |
42130 |
374 500 |
|
41 148 |
358 |
1 708 |
1 627 |
60 621 |
24 048 |
10 000 |
406 432 |
|
_ |
_ |
981 |
4 080 |
4167 |
15 878 |
6 387 |
— |
226 417 |
_ |
_ |
1 343 |
47 |
8 827 |
26 324 |
11 270 |
3 500 |
216 807 |
_ |
_ |
— |
_ |
_ |
300 |
— |
4 200 |
153 813 |
_ |
— |
— |
698 |
— |
11 022 |
— |
— |
26 019 |
— |
53 112 |
3 077 |
2 873 |
1 302 |
81 396 |
32 558 |
18 000 |
423 845 |
75 |
160 795 |
18 043 |
15 861 |
102 860 |
468 239 |
128 853 |
75 000 |
1 983 252 |
— |
25 416 |
2 536 |
3 107 |
63 |
47 447 |
21 689 |
30 000 |
218 544 |
— |
79 724 |
1 154 |
5 322 |
32 388 |
140 785 |
48 201 |
25 000 |
342 888 |
_ |
14 917 |
2 208 |
3 550 |
115 |
41 031 |
30 085 |
14 000 |
131 733 |
1 395 |
1 798 |
4 888 |
2 361 |
39 |
22 991 |
13 612 |
8 000 |
46 509 |
17 109 |
— |
9 642 |
1 030 |
5 223 |
38 843 |
48 429 |
8 000 |
95 272 |
4 926 |
36 586 |
126 |
13 604 |
4 524 |
71 738 |
30 638 |
19 500 |
121 876 |
_ |
_ |
_ |
_ |
700 |
1 026 |
1 000 |
2 726 |
|
— |
— |
297 |
— |
689 |
9 086 |
209 089 |
217 200 |
435 375 |
— |
— |
574 |
2 520 |
— |
12 617 |
4 473 |
6 500 |
23 590 |
441
Riksdagsberättelsen år 1966
1 |
1 2 |
1 3 |
1 4 |
1 5 |
I 6 |
! 7 |
Utredning angående anordnandet av karantäns-väsendet för djur .......................... |
25 |
|||||
1965 års veterinärmedicinska utredning ........ |
— |
— |
26 |
— |
_ |
3143 |
Utredning rörande stödet till den skogliga forsk-ningen .................................... |
27 |
|||||
Skogspolitiska utredningen .................... |
— |
_ |
28 |
_ |
_ |
|
1965 års lantbruksorganisationsutredning........ |
— |
_ |
29 |
_ |
_ |
|
Yeterinärväsendeutredningen .................. |
— |
— |
30 |
— |
_ |
_ |
Lokal- och utrustningsprogramkommittén för jord-brukets högskolor .......................... |
31 |
|||||
Utredning rörande utbyggnad av systemet med |
32 |
|||||
Fiskmottagningsutredningen.................... |
— |
_ |
33 |
_ |
||
Utredning rörande statlig fotogrammetrisk bestäli-ningsverksamhet och därmed sammanhängande |
34 |
|||||
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före Vattenvårdskommittén........................ |
6 |
1 |
2 755 822 175 257 |
139 735 15 580 |
211613 9 038 |
|
Veterinärhögskoleutredningen.................. |
7 |
2 |
— |
331 753 |
484 |
|
1960 års Svalövsutredning..................... |
2 |
— |
— |
173 169 |
_ |
|
Utredningen rörande ny förläggningsort för statens |
13 |
3 |
89 312 |
6 320 |
4185 |
|
1961 års kronhjortsutredning................... |
17 |
4 |
_ |
79 228 |
_ |
|
Syneförrättningssakkunniga.................... |
19 |
5 |
_ |
22 869 |
2 460 |
3 125 |
1962 års fältförsöksutredning................... |
20 |
6 |
_ |
88 425 |
537 |
|
Söråkersutredningen........................... |
23 |
8 |
— |
17 091 |
760 |
941 |
Utredningen rörande husdjursförädling.......... |
25 |
9 |
_ |
8 104 |
5 480 |
|
Utredning rörande marknadsföring av förädlings-resultat från Sveriges utsädesförening m. m..... |
10 |
1 786 |
3 000 |
5 460 |
||
Utredning rörande mejeriundervisning m. m...... |
22 |
7 |
— |
28 703 |
980 |
2 665 |
Summa kr. D. Kostnader från kommittéanslaget under hudget-året 1964/65 för sakkunniga biträden inom Ersättning för vissa utredningsuppdrag: Kanslichefen Y. Ericsson.................... |
1 015 697 |
34 580 1 200 |
26 435 |
|||
Statens veterinärmedicinska anstalt (utredning av |
||||||
Skogsstyrelsen (översyn av bestämmelser och orga-nisation inom virkesmätningens område)...... |
2 400 |
|||||
Jordbruksdepartementets kommittéexpenser...... |
— |
— |
— |
— |
_ |
|
Jordbruksdepartementets kommittélokaler....... |
— |
— |
— |
— |
— |
600 |
Summa kr. |
— |
1200 |
3 000 |
442
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet
6 192
5 529
38 659
15 000
9 818
13 841
10 529
4 500
4 500
13 866
10 000
3 866
50 468
24 500
25 968
34 219
15 000
19 219
4 500
3 000
1 500
3 000
3 000
5 011 052
515 950
676 258
1 063 022
161824
56 930
45 390
424 025
23 505
206 128
30 871
3 583
1 229
1 441
345 616
13 863
13 318
173 215
113 964
24 652
1193
12 954
86 273
7 045
4 019
3 026
32 363
9 494
2 868
1041
91 134
2 709
1 171
19 025
1 934
18 523
10 419
2 575
2 364
11 530
9 744
34 471
5 768
1 074
1 049
1132 242
116 545
29 556
2 867
7 066
16 041
62 905
61 338
2 400
2 422
2 422
1 617
1 017
69 640
3 806
61 338
443
Riksdagsberättelsen år 1966
Handelsdepartementet
1 |
2 |
1 3 |
1 4 |
1 5 |
1 6 |
! 7 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
berättelsen |
t. o. m. |
1/,1964- |
-30/, 1965 |
|||
“/. 1964 |
||||||
1964 |
1965 |
1966 |
Arvoden |
|||
Leda- |
Sekr., |
|||||
möter |
experter |
|||||
m. fl. |
||||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
19651 |
||||||
Metallforskningskommittén.................. |
7 |
7 |
1 |
73 261 |
13 790 |
6 280 |
Kvarntorpskommissionen............... |
8 |
8 |
2 |
6 in |
3 640 |
560 |
Oljeskyddsutredningen...................... |
14 |
12 |
3 |
53 064 |
1 600 |
4 920 |
Utredning om översyn av kommerskollegiets utrikes- |
||||||
och utredningsavdelnings organisation......... |
— |
— |
4 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
132 436 |
19 030 |
11 760 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
||||||
ingången av 19661 |
||||||
Patentverksutredningen 1958 ............. |
5 |
5 |
5 |
_ |
||
Svenska delegationen i nordiska ekonomiska sam- |
||||||
arbetsutskottet2................ |
6 |
6 |
6 |
118 403 |
||
Ellagstiftningsutredningen3................ |
319 |
»18 |
7 |
134 112 |
10 180 |
4 215 |
1962 års löretagareföreningsutredning.......... |
10 |
9 |
8 |
20 764 |
5 370 |
13 434 |
Konsumentupplysningsutredningen.............. |
12 |
10 |
9 |
57 502 |
1 140 |
2 078 |
1963 års konsumentupplysningsutredning........ |
13 |
11 |
10 |
10 967 |
9 710 |
10 160 |
Hemslöjdsutredningen............. |
— |
13 |
11 |
17 |
4 191 |
|
Utredning rörande Svenska uppfinnarkontoret .... |
— |
14 |
12 |
_ |
460 |
36 |
1964 års geologiutredning............... |
— |
15 |
13 |
7 013 |
1 360 |
4 560 |
1964 års turisttrafikutredning.............. |
— |
16 |
14 |
9 030 |
9 070 |
17 282 |
Utredning rörande tillsynen över lotteriverksamhet |
— |
17 |
15 |
_ |
1 090 |
1 100 |
Energikommittén................. |
_ |
18 |
16 |
3 580 |
14 720 |
|
Produktsamarbetsutredningen........... |
— |
19 |
17 |
_ |
7 375 |
|
Industriforskningsutredningen............ |
— |
_ |
18 |
_ |
_ |
|
Riktprisutredningen................... |
_ |
_ |
19 |
_ |
_ |
|
Hemkonsulentutredningen........... |
_ |
_ |
20 |
_ |
_ |
_ |
1965 års idrottsutredning.............. |
— |
— |
21 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
361 388 |
38 380 |
79151 |
|||
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
||||||
ingången av 19651 |
||||||
Malmutredningen lör Norrbotten....... |
2 |
_ |
_ |
65 492 |
||
Sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning |
||||||
angående Chalmers provningsanstalts framtida |
||||||
ställning och verksamhet m. m............. |
3 |
— |
— |
9 632 |
— |
— |
444
Kommittékostnader: Handelsdepartementet
8 |
1 9 |
10 |
1 11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
Beräknad |
||||||||
total- |
||||||||
V»—''“/il 1965 |
kostnad |
|||||||
t. o. m. s,/i. |
||||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1965 (s:a av |
||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
kostnader, |
‘/t-*1/.. |
Vn—”/»! |
||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
||||||
1 810 |
272 |
3 250 |
3 162 |
842 |
29 406 |
102 667 |
||
— |
— |
211 |
— |
•- |
4 411 |
— |
1 500 |
12 022 |
— |
53 689 |
3 914 |
1 588 |
5 |
65 716 |
15 700 |
— |
134 480 |
- |
— |
— |
— |
— |
— |
1 400 |
3 000 |
4 400 |
1810 |
53 961 |
7 375 |
4 750 |
847 |
99 533 |
17100 |
4 500 |
253 569 |
— |
— |
— |
— |
— |
—• |
39 407 |
13 000 |
170 810 |
— |
23 705 |
1 575 |
3 095 |
— |
42 770 |
16198 |
15 000 |
208 080 |
— |
27 776 |
654 |
559 |
1 020 |
48 813 |
9 236 |
15 000 |
93 813 |
— |
13 571 |
— |
— |
— |
16 789 |
9 558 |
5 000 |
88 849 |
— |
1 179 |
1 720 |
145 |
198 |
23 112 |
3 841 |
5 500 |
43 420 |
— |
11 928 |
557 |
648 |
— |
17 324 |
13 827 |
7 500 |
38 668 |
— |
— |
— |
— |
— |
496 |
1 047 |
1 500 |
3 043 |
— |
38 831 |
161 |
— |
— |
44 912 |
16 305 |
10 000 |
78 230 |
1 243 |
20 286 |
272 |
258 |
15 342 |
63 753 |
28 400 |
12 000 |
113 183 |
— |
— |
— |
— |
— |
2 190 |
1 150 |
7 000 |
10 340 |
— |
— |
— |
— |
1 062 |
15 782 |
13 820 |
8 000 |
41 182 |
— |
— |
1 017 |
3 391 |
105 730 |
117 513 |
39 925 |
7 000 |
164 438 |
— |
— |
850 |
— |
430 |
1 280 |
7 419 |
5 000 |
13 699 |
— |
— |
z |
— |
7 |
7 |
16 181 |
15 000 |
31 188 |
1243 |
137 276 |
6 806 |
8 096 |
123 789 |
394 741 |
216 314 |
126 500 |
1 098 943 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
65 492 |
— |
— |
— |
192 |
— |
192 |
— |
— |
9 824 |
445
Riksdagsberättelsen år 1966
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Sakkunniga med uppdrag att verkställa översätt- |
125 021 |
|||||
ning av Romfördraget, m. m.................. |
9 |
2 |
— |
— |
— |
|
Utredning rörande frågan om utformningen av det |
||||||
utlandet m. ................................ |
11 |
3 |
— |
32 415 |
— |
3 440 |
Kommittén för förberedande av svenskt deltagande |
670 670 |
|||||
atomenergins fredliga utnyttjande............. Summa kr. |
15 |
4 |
214 232 774 |
3 440 |
||
D. Kostnader från kommittéanslaget under budget-året 1964/65 för sakkunniga biträden inom |
||||||
Ersättning för uppdrag åt idrottens samarbets- |
. |
|||||
nämnd att verkställa utredning av frågan om |
2 640 |
|||||
statsbidrag till idrottsplatsanläggningar........ |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Ersättning till statens pris- och kartellnämnd..... |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Ersättning till Esselte AB...................... |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Fröken Astrid Eriksson........................ |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Fröken Elisabeth Friberg...................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Byråchefen S. Lewin........................... |
— |
— |
— |
— |
300 |
— |
Fru G. M. L. Niregård......................... |
— |
— |
— |
— |
||
Förste expeditionsvakten Sven Sellgren.......... |
— |
— |
— |
— |
— |
780 |
Fröken Ulla Margareta Sundberg................ |
— |
— |
— |
— |
— |
1 498 |
Byråchefen Sven Swarting..................... |
— |
— |
— |
— |
1 000 |
|
Fru Inga-Maj Wendelhof....................... |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Kommittéexpenser............................ |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Kommittélokaler.............................. Summa kr. |
— |
1300 |
4 918 |
1 Kostnaderna bestrides från tionde huvudtitelns kommittéanslag i den mån ej annat framgår
av följande noter.
* Kostnaderna bestrides med andra medel än kommittéanslaget.
3 Redovisades före den 1 januari 1965 på kommunikationsdepartementet.
446
Kommittékostnader: Handelsdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
— |
— |
— |
— |
48 655 |
48 655 |
— |
— |
173 676 |
— |
— |
— |
— |
69 |
3 509 |
— |
— |
35 924 |
— |
— |
461 |
— |
— |
1 131 |
_ |
_ |
1 345 |
461 |
192 |
48 724 |
53 487 |
286 261 |
||||
242 |
2 882 |
|||||||
— |
— |
— |
— |
55 346 |
55 346 |
— |
— |
_ |
— |
— |
— |
— |
323 |
323 |
— |
_ |
. |
— |
12 131 |
— |
— |
— |
12 131 |
— |
_ |
■ |
— |
16 399 |
— |
— |
— |
16 399 |
— |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
300 |
— |
_ |
_ |
— |
4 122 |
— |
— |
— |
4122 |
— |
— |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
780 |
— |
_ |
_ |
— |
5 298 |
— |
— |
30 |
6 826 |
— |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
1 000 |
— |
_ |
_ |
— |
— |
1 488 |
— |
— |
1 488 |
— |
— |
_ |
— |
— |
— |
— |
20 067 |
20 067 |
— |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
8 279 |
8 279 |
— |
— |
— |
— |
37950 |
1483 |
— |
84 287 |
129 943 |
— |
— |
— |
447
Riksdagsberättelsen år 1966
Inrikesdepartementet
Kommitténs benämning
Kommitténs
nummer i
berättelsen
Utgifter
t. o. m
30/« 1964
V, 1964—«/, 1965
1964 |
1965 |
1966 |
Arvoden |
|||
Leda- möter |
Sekr., |
|||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
1965 |
||||||
Arbetsmarknadsutredningen.................... |
10 |
11 |
1 |
405 409 |
31 460 |
25 042 |
1962 års polisutbildningskommitté............... |
16 |
15 |
2 |
103 117 |
5 020 |
30 249 |
Polisberedningen.............................. |
19 |
16 |
3 |
1 032 061 |
14 173 |
55 793 |
Affärstidsutredningen.......................... |
21 |
18 |
4 |
262 622 |
21 260 |
4 866 |
Summa kr. |
1803 209 |
71913 |
115 950 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
||||||
ingången av 1966 |
||||||
Kommunalrättskommittén..................... |
7 |
9 |
5 |
351 115 |
4 870 |
7 274 |
Bostadsbyggnadsutredningen................... |
8 |
10 |
6 |
569 927 |
4 990 |
36 148 |
Länsförvaltningsutredningen.................... |
11 |
12 |
7 |
610 654 |
22 750 |
14 045 |
Utredning av möjligheterna till förbättrad övervak- |
||||||
ning av sjötrafiken.......................... |
13 |
13 |
8 |
3 305 |
— |
— |
Utlänningsutredningen......................... |
15 |
14 |
9 |
134 874 |
8 370 |
6 720 |
Arbetsgrupp för överläggningar om frågor rörande |
||||||
den kommunala demokratien................. |
20 |
17 |
10 |
7 264 |
5 260 |
— |
1962 års bostadsförmedlingsutredning............ |
23 |
19 |
11 |
9 531 |
13 880 |
7 483 |
Göteborgsutredningen......................... |
24 |
20 |
12 |
23 001 |
1 100 |
2 385 |
Länsindelningsutredningen..................... |
25 |
21 |
13 |
50 213 |
8 870 |
5 505 |
Landstingens arkivutredning................... |
26 |
22 |
14 |
27 004 |
4 187 |
3 584 |
Markpolitiska utredningen...................... |
27 |
23 |
15 |
67 529 |
9 500 |
18 157 |
Bostadspolitiska kommittén.................... |
28 |
24 |
16 |
34 006 |
12 210 |
32 729 |
Malmöutredningen............................ |
— |
25 |
17 |
— |
— |
— |
Landskontorsutredningen...................... |
— |
26 |
18 |
— |
12 600 |
5 355 |
Tillsättningsnämnden för polis-, åklagar- och exeku- |
||||||
tionsväsendet............................... |
— |
27 |
19 |
46 086 |
25 040 |
55 310 |
1964 års civilbefälhavareutredning............... |
— |
28 |
20 |
647 |
7 160 |
4 458 |
Exekutionsväsendets organisationsnämnd........ |
— |
29 |
21 |
— |
8 850 |
45 066 |
Byggindustrialiseringsutredningen............... |
— |
30 |
22 |
— |
— |
12 650 |
Sakkunniga för översyn av arbetsförmedlingslagen |
— |
— |
23 |
— |
— |
960 |
1965 års utredning om giltighetstiden för pass---- |
— |
— |
24 |
— |
— |
— |
Utredning om landstingskommunernas beredskap . |
— |
— |
25 |
— |
— |
— |
Sakkunnig för överarbetning av förslag till upplys- |
||||||
ningsskrift för utlänningar.................... |
— |
— |
26 |
— |
— |
3 548 |
Låneunderlagsgruppen......................... |
— |
— |
27 |
— |
6 320 |
8 245 |
448
Kommittékostnader: Inrikesdepartementet
''imiith n
8 |
— 1 9 |
-!-- | 10 |
1 11 |
13 |
14 |
15 |
16 |
|
i ;».lo.-• v |
IM** |
Beräknad |
||||||
total- |
||||||||
1965 |
kostnad |
|||||||
t. o. m. Sl/u |
||||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1965 (s:a av |
||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- |
un tf vt: *r |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
||
kOSLllåut/1 y |
lh s1/jo |
In—"It» |
||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
||||||
<0 K (t i '' |
/in V >lf:i |
|||||||
— |
45 459 |
4 720 |
2 963 |
41 973 |
151 619 |
16 081 |
— |
573 109 |
1 007 |
34 311 |
3 386 |
9 079 |
1 928 |
84 982 |
58 737 |
— |
, 246 836 |
3 976 |
77 258 |
2 268 |
26 047 |
119 808 |
299 326 |
5 525 |
J ifis'' |
,1 336 912’ |
487 |
32 814 |
4 369 |
431 |
43 597 |
107826 |
''45038 |
«♦?! i(i |
1 415 486 |
.»V» j+itt |
||||||||
5 470 |
189 842 |
14 743 |
38 520 |
207 306 |
643 753 |
125 381 |
'' / M |
2 572 343 , • f ''>< l |
93 923 |
2 339 |
2 480 |
6 783 |
117 671 |
52 220 |
i y • : 17 000 |
; t ; / ■ i 538 006 |
|
— |
84 237 |
3 495 |
228 |
196 047 |
325 147 |
76 082 |
18 400 |
989 556 |
274 |
91 884 |
4 601 |
3 622 |
1 937 |
139 114 |
52 693 |
27 226 |
829 687 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
517 |
3 822 |
|
14 175 |
45 848 |
— |
■ - |
257 |
75 371 |
38 597 |
16 000 |
264 842 |
— |
- ’ |
2 140 |
_ |
_ |
7 400 |
_ |
1 500 |
16 164 |
— |
55 347 |
440 |
2 720 |
4 |
79 875 |
38 630 |
20 000 |
148 036 < |
— |
4 408 |
571 |
282 |
— |
8 747 |
6 456 |
4 000 |
42 204 |
» ''- |
44 724 |
6 217 |
14 286 |
i 7 428 |
87 032 |
28 512 |
20 000 |
185 757 |
2 392 |
11 801 |
3 012 |
1 515 |
914 |
27 407 |
2 663 |
4:500 |
v - 61 574 |
, £5 999 |
— |
521 |
20 933 |
75 112 |
17 885 |
7 000 |
167 526 |
|
103 923 |
1 866 |
4 970 |
, 1 167 |
156 867 |
60 089 |
33 000 |
283 962 |
|
— |
— |
— |
549 |
— |
549 |
128 |
3 500 |
4 177 |
— |
41 406 |
5 381 |
9 932 |
539 |
75 214 |
25 145 |
15 000 |
115 359 |
42 060 |
151 894 |
3 490 |
2 933 |
210 573 |
491 302 |
13 201 |
1 000 |
551 589 |
— |
— |
7 467 |
4 672 |
— |
23 758 |
6 744 |
7 000 |
38 149 |
444 |
227 555 |
9 135 |
43 562 |
25 610 |
360 224 |
147 375 |
68 900 |
576 499 |
— |
51 615 |
— |
1 326 |
2 757 |
68 349 |
60 281 |
30 000 |
158 630 |
— |
13 214 |
— |
— |
1 1 |
14 174 |
5 383 |
5 350 |
24 907 |
5 000 |
8 548 |
6 720 |
75 000 |
90 268 |
||||
— |
5 827 |
— |
6 593 |
26 985 |
11 661 |
4 000 |
42 646 |
15 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. 449
Riksdags berättelsen
Rikadagsberättelsen år 1966
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Sakkunnig för utredning av vissa frågor om led- |
||||||
ningen av totalförsvarets signalskydd......... |
— |
— |
28 |
— |
— |
— |
Sakkunnig för utredning av frågan om åtgärder till |
||||||
främjande av räddningsberedskapen vid olycks- |
||||||
tillfällen................................... |
— |
— |
29 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
1935156 |
155957 |
269 622 |
|||
C. Kommittéer gom avslutat sin verksamhet före |
||||||
infången av 1965 |
||||||
Sakkunnig för viss beredskapsplanläggning....... |
9 |
1 |
— |
11 864 |
— |
— |
1961 års storstadsutredning..................... |
12 |
2 |
— |
194 765 |
2 790 |
15 023 |
Utredning angående exekutionsavgifter.......... |
14 |
3 |
-'' |
83 506 |
— |
335 |
Bostadsförbättringsutredningen................. |
17 |
4 |
— |
10130 |
— |
11 428 |
Utredning rörande organisationen av kropps- och |
||||||
mentalsjukvården i Östergötlands län m. m..... |
18 |
5 |
— |
16 812 |
— |
— |
Frikyrkolokalsutredningen..................... |
22 |
6 |
— |
8 625 |
2 710 |
4 891 |
Utredning av vissa indexberäkningar för civilför- |
||||||
svaret..................................... |
— |
7 |
— |
1 000 |
5 340 |
4 080 |
Organisationskommittén för rikspolisstyrelsen .... |
— |
8 |
— |
— |
— |
— |
Utredning ang. laboratorieavdelningens vid statens |
||||||
kriminaltekniska anstalt organisation m. m..... |
5 |
— |
— |
9 852 |
— |
— |
Summa kr. |
336 554 |
10 346 |
35 757 |
|||
D. Kostnader från kommittéanslaget under hud- |
||||||
getåret 1964/65 för sakkunniga Utriden inom |
||||||
Statens signalskyddsnämnd..................... |
— |
— |
— |
— |
9 240 |
420 |
Statens institut för byggnadsforskning........... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Indelningsärenden............................. |
— |
— |
— |
— |
3 901 |
— |
Avdelningsdirektören C.-J. von Grothusen....... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
t. f. kontorsskrivaren A. Hedén ................ |
— |
— |
— |
— |
— |
1 800 |
Byråchefen S. E. Holmqvist.................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Landsfogden Chr. Horn af Rantzien............. |
— |
— |
— |
— |
1 000 |
— |
Byrådirektören G. Nykvist..................... |
— |
— |
— |
— |
2 500 |
— |
T. f. l:e expeditionsvakten L. Ohlsson........... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Generaldirektören C. G. Persson................ |
— |
— |
— |
— |
12 000 |
— |
Budgetsekreteraren Å. Sanell................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Ingenjören E. Stenmark....................... |
— |
— |
— |
— |
— |
230 |
Norstedt & Söner............................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Esselte....................................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Kåpe AB.................................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Kommittélokaler.............................. |
— |
— |
— |
— |
— |
1 050 |
Kommittéexpenser............................ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa kr. |
23 641 |
3 500 |
450
Kommittékostnader: Inrikesdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
_ |
_ |
f *4 M*'' __ |
59 345 |
1058 605 |
50154 |
93 598 |
481542 |
2168 846 |
650 465 |
378 893 |
5 133 360 |
.. |
11 864 |
|||||||
— |
— |
1 685 |
585 |
10 005 |
30 089 |
— |
— |
224 854 |
— |
1 743 |
— |
1 807 |
3 885 |
— |
— |
87 391 |
|
■^ |
•• T" • |
£017 • '' k |
16 446 |
— |
4 7~ |
26 576 |
||
— |
— |
— |
• — |
— |
" fVWi |
16 812 |
||
159 |
— |
532 |
177 |
2 576 |
11 047 |
420 |
20 092 |
|
3 587 |
22 |
— |
— |
175 126 |
13 205 |
— |
— |
14 205 |
— |
— |
— |
— |
1 070 |
1070 |
— |
— |
10 922 |
3 746 |
1765 |
2 217 |
762 |
11776 |
75 868 |
420 |
412 842 |
|
1 365 |
11 025 |
|||||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
263 |
— |
301 |
4 465 |
— |
— |
— |
— |
— |
215 |
— |
— |
215 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 800 |
— |
— |
— |
22 420 |
— |
— |
— |
— |
22 420 |
— |
— |
- . |
— |
— |
486 |
— |
— |
1 486 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 500 |
— |
— |
-i- |
— |
— |
— |
— |
2 100 |
2100 |
— |
— |
—- - |
— |
— |
— |
— |
— |
12 000 |
— |
— |
- . |
— |
— |
287 |
— |
— |
287 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
230 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 227 |
1 227 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
9 265 |
9 265 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
96 |
96 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
81 920 |
82 970 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
13 459 |
13 459 |
— |
— |
— |
22 420 |
— |
2 616 |
— |
108 368 |
165 545 |
— |
— |
— |
15t Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt.
Riksdags berättelsen
451
Riksdagsberättelsen år 1966
Civildepartementet
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
t. o. m. |
■/, 1964- |
-«/. 1965 |
||||
1964 |
1965 |
1966 |
Arvoden |
|||
Leda- möter |
Sekr., |
|||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
1965 |
||||||
Reseersättningsberedningen.................... |
9 |
6 |
2 |
53 047 |
11 220 |
4 740 |
Civildepartementets organisationsberedning...... |
13 |
10 |
3 |
13 616 |
11 380 |
15 825 |
Kanslihusets personalvårdsberedning............ |
12 |
9 |
4 |
4 837 |
11 370 |
8 940 |
Civildepartementets avtalsberedning............. |
15 |
12 |
5 |
62 235 |
3 060 |
16 713 |
Summa kr. |
133 735 |
37 030 |
46 218 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet under |
||||||
1966 |
||||||
Personalutbildningsberedningen................. |
7 |
3 |
6 |
367 507 |
7 040 |
14 900 |
Representanter för statsverket i den s. k. läkarför- |
||||||
handlingsdelegatlonen....................... |
5 |
4 |
8 |
— |
9 750 |
2 350 |
Krigsavlöningsberedningen..................... |
8 |
5 |
9 |
43 799 |
9 150 |
5 525 |
Lotslöneberedningen........................... |
10 |
7 |
10 |
— |
4 370 |
947 |
Utredningen rörande hälsokontroll för de statsan- |
||||||
ställda m. fl................................. |
14 |
11 |
11 |
1 160 |
1 980 |
5 860 |
Arbetstidsnämnden för personal inom sjömätnings- |
||||||
verksamheten............................... |
— |
13 |
12 |
— |
900 |
— |
Summa kr. |
412 466 |
33 190 |
29 582 |
|||
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
i |
|||||
ingången av 1965 |
||||||
Utredningen angående dispositionen av vissa av |
||||||
statliga myndigheter förvaltade understödsfonder |
||||||
m. m....................................... |
2 |
— |
— |
126 483 |
4 360 |
— |
Yrkeslärarberedningen......................... |
4 |
1 |
— |
60 991 |
1 450 |
7 840 |
Summa kr. |
187 474 |
5 810 |
7 840 |
|||
D. Kostnader från kommittéanslaget under bud- |
||||||
getåret 1964/65 för sakkunniga biträden m. m. |
||||||
Civildepartementets kommittélokaler............ |
■ - |
— |
— |
— |
— |
— |
Kommittéexpenser............................ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
452
Kommittékostnader: Civildepartementet
''i ’!,»»•
__ s
3 |
I 9 |
1 io |
1 It |
12 |
1 ^ |
14 |
15 |
|
1 11 |
||||||||
Beräknad |
||||||||
total- |
||||||||
Vt—"/!. 1965 |
kostnad |
|||||||
t. o. m. s,/i» |
||||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1965 (s:a av |
||
mistade avlö- |
mentscrsätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
kostnader, |
It— ho |
In— II* |
||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
||||||
35 315 |
2 979 |
54 254 |
2 560 |
109 861 |
||||
— |
— |
— |
1 608 |
1 359 |
30 172 |
7 860 |
— |
51 648 |
— |
— |
— |
— |
275 |
20 585 |
— |
— |
25 422 |
17 152 |
95 875 |
— |
— |
4 931 |
137 731 |
5 825 |
— |
205 791 |
17152 |
131190 |
1608 |
9 544 |
242 742 |
16 245 |
'' |
392 722 |
|
6 430 |
75 892 |
719 |
238 |
14 |
105 233 |
28 131 |
6 000 |
506 871 |
_ |
_ |
_ |
_ |
345 |
12 445 |
_ |
500 |
12 945 |
— |
24 978 |
— |
434 |
5 220 |
45 307 |
14 611 |
10 000 |
113 717 |
— |
— |
5 425 |
2 985 |
301 |
14 028 |
7 442 |
2 000 |
23 470 |
— |
— |
— |
— |
— |
7 840 |
5 279 |
3 500 |
17 779 |
— |
— |
936 |
— |
— |
1 836 |
— |
500 |
2 336 |
6 430 |
100 870 |
7 080 |
3 657 |
5 880 |
186 689 |
55 463 |
22 500 |
677118 |
4 360 |
130 843 |
|||||||
— |
— |
— |
— |
— |
9 290 |
— |
— |
70 281 |
~ |
13 650 |
201124 |
||||||
60 |
60 |
|||||||
— |
— |
— |
— |
477 |
477 |
— |
— |
— |
453
Riksdagsberättelsen år 1966
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Utredning av vissa frågor i samband med en reform |
3 750 |
6 000 |
||||
Serafimerlasarettet............................ |
— |
— |
— |
— |
||
Lönedirektören 0. H. Kalén.................... |
— |
— |
— |
— |
— |
8 000 |
Summa kr. |
— |
3 750 |
14 000 |
454
Kommittékostnader: Civildepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
||
< av |
♦ r |
1-j.i r-ttf. |
||||||||
32 220 |
_ |
_ |
— |
37 |
42 007 |
— |
— |
— |
||
_ |
_ |
_ |
100 000 |
100 000 |
— |
— |
— |
|||
— |
— |
— |
— |
— |
8 000 |
— |
— |
— |
||
32 220 |
_ |
_ |
_ |
100 574 |
150 544 |
— |
— |
— |
||
■ > —— |
455
Betänkande» utkomna från trycket under år 1965
Statens offentliga utredningar 1965
Kronologisk förteckning
1. Sveriges sjöterritorium. Kihlström. 135 s. + 1 utviksblad.
U.
2. Sammanställning av remissyttranden över författningsutredningens
förslag till ny författning.
Del 1: Allmänna uttalanden samt 1 och 2 kap. i
förslaget till regeringsform. Norstedt & Söner.
188 s. Ju.
3. Sammanställning av remissyttranden över författningsutredningens
förslag till ny författning. Del 2:
Kap. 3, 4 och 5 i förslaget till regeringsform. Norstedt
& Söner. 120 s. Ju.
4. Tandvårdsförsäkring. Kihlström. 186 s. S.
5. Måttenheter. Kihlström. 47 s. Fi.
6. Om den kommunala självstyrelsens lokala förankring.
Esselte. 100 s. I.
7. Praktik- och feriearbetsförmedling. Esselte. 177 s. I.
8. Skånes och Hallands vattenförsörjning. Esselte.
513 s. -j- 5 st. kartbilagor. K.
9. Arbetsmarknadspolitik. Esselte. 567 s. I.
10. Antikvitetskollegiet. Esselte. 281 s. E.
11. Utbyggnaden av universitet och högskolor. Lokalisering
och kostnader I. Esselte. 280 s. E.
12. Utbyggnaden av universitet och högskolor. Lokalisering
och kostnader II. Specialutredningar. Esselte.
741 s. E.
13. Rättegångshjälp. Norstedt & Söner. 166 s. Ju.
14. Godtrosförvärv av lösöre. Norstedt & Söner. 241 s.
Ju.
15. De svenska utlandsförsamlingarnas ekonomi. Esselte.
129 s. E.
16. Ny jordförvärvslag. Haeggström. 193 s. Jo.
17. Fastställande av faderskapet till barn utom äktenskap.
Beckman. 94 s. Ju.
18. Fartygs befälhavare. Gemensamt haveri och dispasch.
Ansvarsbestämmelser m. in. Esselte. 221 s.
Ju.
19. Friluftslivet i Sverige. Del II. Friluftslivet i samhällsplaneringen.
Svenska Reproduktions AB. 383 s.
+ 1 st. kartbilaga. K.
20. Radions och televisionens framtid i Sverige. I. Bakgrund
och förutsättningar, programfrågor. Organisations-
och finansieringsfrågor. Haeggström. 530 s. K.
21. Radions och televisionens framtid i Sverige. II. Bildnings-
och undervisningsverksamhet, Forskningsfrågor.
Haeggström. 227 s. K.
22. Dagstidningarnas ekonomiska villkor. Esselte. 212 s.
-f 1 st. kartbilaga. Ju.
23. Uppbördsfrågor. Esselte. 228 s. Fi.
24. Institutet för arbetshygien och arbetsfysiologi. Kihlström.
88 s. S.
25. Studieplaner för lärarutbildning. Esselte. 490 s. E.
26. Ändringar i ensittarlagen m. in. Esselte. 61 s. Ju.
27. De svenska jordbruksprodukternas distributionsoch
marginalförhållanden. Esselte. 192 s. Jo.
28. Nytt skattesystem. Remissvttranden. Esselte. 633 s.
Fi.
29. Lärarutbildningen IV: 1. Esselte. 714 s. E.
30. Lärarutbildningen IV: 2. Esselte. 92 s. E.
31. Specialundersökningar om lärarutbildning V. Esselte.
441 s. E.
32. Höjd bostadsstandard. Esselte. 569 s. I.
33. Vägmärken. Kungl. Luftfartsstyrelsen. 296 s. K.
34. Sammanställning av remissyttranden över författningsutredningens
förslag till ny författning. Del 4.
Kap. 7, 8, 9 och 10 i förslaget till regeringsform samt
övergångsbestämmelserna. Esselte. 103 s. Ju.
35. Nykterhet i trafik. Esselte. 91 s. K.
36. Sveriges släktnamn 1965. AB E G Johanssons Bok
tryckeri, Karlshamn, 485 s. H.
37. Sammanställning av remissyttranden över författ
ningsutredningens förslag till ny författning. Del 5
Förslaget till riksdagsordning. Norstedt & Söner.
46 s. Ju.
38. Affärstiderna. Del I. Motiv och lagförslag. Esselte.
151 s. I.
39. Affärstiderna. Del II. Konsumentundersökning.
Esselte. 115 s. I.
40. Kommunala bolag. Esselte. 345 s. I.
41. Pensionsstiftelser II. Esselte. 302 s. Ju.
42. Körkortet och trafikutbildningen. Esselte. 292 s. K.
43. Statens trafikverk. Esselte. 196 s. K.
44. Stöd åt hästaveln. Kihlström. 193 s. Jo.
45. Beredskap mot oljeskador. Kihlström. 96 s. II.
46. Radiolag. Kihlström. 55 s. K.
47. Statens vägverk. Kihlström. 135 s. K.
48. Arbetstid och arbetsinspektion för vägtrafiken.
Esselte. 324 s. K.
49. Hälso- och socialvårdens centrala administration.
Berlingska Boktryckeriet, Lund. 388 s. S.
50. Mentalsjukhusens personalorganisation. Del II. Målsättning
och utformning. Esselte. 310 s. S.
51. Gemensamma bostadsförmedlingar. Haeggström. 64 s.
52. Soldathemsverksamheten. Haeggström. 167 s. Fö.
53. Polisutbildningen. Haeggström. 322 s. I.
54. Författningsfrågan och det kommunala sambandet.
Kihlström. 584 s. + 1 utviksblad. Ju.
55. Barn på anstalt. Esselte. 356 s. + 16 s. ill. S.
56. Fackutbildning i automatisk databehandling, lhrggström.
127 s. E.
57. Samordnad rehabilitering. Del 3. Rehabiliteringsinsatser
i näringslivet. Tiden-Barnängen. 64 s. S.
58. Radioansvarighetslag. Berlingska Boktrvckeriet,
Lund. 130 s. Ju.
59. Kyrklig beredskap. Haeggström. 324 s. E.
60. Vuxenutbildning i gymnasium och fackskola. Beckman.
269 s. E.
61. Mönsterskydd. Norstedt & Söner. 415 s. Ju.
62. Vissa pensionsfrågor. Svenska Reproduktions AB.
57 s. S.
63. Lokaler för ungdomsverksamhet. Kihlström. 100 s.
E.
64. Riksdagens justitieombudsmän. Norstedt & Söner.
257 s. Ju.
65. Hemarbete och servicekontakter. Beckman. 140 s. S.
66. Kontinentalsockeln. Svenska Reproduktions AB.
145 s. Ju.
67. Skoglig yrkesutbildning. I. Beckman. 171 s. Jo.
68. Värnplikten. Esselte. 655 s. Fö.
69. Om upphandling av försvarsmateriel. Esselte. 158 s.
Fö.
70. 1958 års utredning kyrka—stat. VI. Lagstiftning.
Rättskipning. Beckman. 271 s. E.
71. Vapenfri tjänst. Berlingska boktrvckeriet. Lund.
122 s. Fö.
72. Aktievinsters beskattning. Beckman. 437 s. Fi.
73. Utlandssvenskars registrering. Kihlström. 143 s. Ju.
74. Gemensam valdag. Esselte. 66 s. Ju.
75. Förvaltningspraktik för administrativ amanuenspersonal.
Esselte. 84 s. C.
76. Röstlängdsförfarandet. Esselte. 75 s. Ju.
Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm.
456
Statens offentliga utredningar 1965
Systematisk förteckning i,. , < n
(Siffrorna inom klämmer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen)
J ustitiedepart ementet
ställning av remissyttranden över författningsutredningens
förslag till ny författning. Del 1. Allmänna
uttalanden samt 1 och 2 kap. i förslaget till
regeringsform. [2] Del 2. Kap. 3, 4 och 5 i förslaget till
regeringsform. [3] Del 4. Kap. 7, 8, 9 och 10 i förslaget
till regeringsform samt övergångsbestämmelserna. [34]
Del 5. Förslaget till riksdagsordning. [37]
ttegångslijälp. [13]
trosförvärv av lösöre. [14]
tställande av faderskapet till barn utom äktenskap.
[17]
artygs befälhavare. Gemensamt haveri och dispasch.
Ansvarsbestämmelser m. m. [18]
idningarnas ekonomiska villkor. [22]
i ensittarlagen m. m. [26]
ensionsstiftelser II. [41]
örfattningsfrågan och det kommunala sambandet. [54]
dioansvarighetslag. [58]
önsterskydd. [61]
ksdagens justitieombudsmän. [64]
ontinentalsockeln. [66]
tlandssvenskars registrering. [73]
emensam valdag. [74]
östlängdsförfarandet. [76]
Utrikesdepartementet
veriges sjöterritorium. [1]
Försvarsdepartementet
ldathemsverksamheten. [52]
ärnplikten. [68]
m upphandling av försvarsmateriel. [69]
apenfri tjänst. [71]
Socialdepartementet
andvårdsförsäkring. [4]
titutet för arbetshygien och arbetsfysiologi. [24]
älso- och socialvårdens centrala administration. [49]
ntalsjukhusens personalorganisation. Del II. Målsättning
och utformning. [50]
på anstalt. [55]
rdnad rehabilitering. Del 3. Rehabiliteringsinsatser
i näringslivet. [57]
issa pensionsfrågor. [62]
emarbete och servicekontakter. [65]
Kommunikationsdepartementet
kånes och Hallands vattenförsörjning. [8]
riluftslivet i Sverige. Del II. Friluftslivet i samhällsplaneringen.
[19]
960 års radioutredning. 1. Radions och televisionens
framtid i Sverige I. Bakgrund och förutsättningar,
programfrågor. Organisations- och finansieringsfrågor.
[20] 2. Radions och televisionens framtid i Sverige II.
Bildnings- och undervisningsverksamhet. Forskningsfrågor.
[21]
ägmärken. [33]
''ykterhet i trafik. [35]
örkortet och trafikutbildningen. [42]
Statens trafikverk. [43]
Radiolag. [46]
Statens vägverk. [47]
Arbetstid och arbetsinspektion för vägtrafiken. [48]
Finansdepartementet
Måttenheter. [5]
Uppbördsfrågor. [23]
Nytt skattesystem. Remissyttranden. [28]
Aktievinsters beskattning. [72]
Ecklesiastikdepartementet
Antikvitetskollegiet. [10]
1963 års universitets- och högskolekommitté 1. Utbyggnaden
av universitet och högskolor. Lokalisering och
kostnader I. [11] 2. Utbyggnaden av universitet och
högskolor. Lokalisering och kostnader II. Specialutredningar.
[12]
De svenska utlandsförsamlingarnas ekonomi. [15]
1960 års lärarutbildningssakkunniga III. 1. Studieplaner
för lärarutbildning. [25] 2. Lärarutbildningen IV: 1.
[29] 3. Lärarutbildningen IV: 2. [30] 4. Specialundersökningar
om lärarutbildning V. [31]
Fackutbildning i automatisk databehandling. [56]
Kyrklig beredskap. [59] i
Vuxenutbildning i gymnasium och fackskola. [60]
Lokaler för ungdomsverksamhet. [63]
1958 års utredning kyrka—stat: VI. Lagstiftning. Rättskipning.
[70]
J ordbruksdepartementet
Ny jordförvärvslag. [16]
1960 års jordbruksutredning. 1. De svenska jordbruksprodukternas
distributions- och marginalförhållanden.
[27]
Stöd åt hästaveln. [44]
Skoglig yrkesutbildning. I. [67]
Handelsdepartementet
Sveriges släktnamn''1965. [36]
Beredskap mot oljeskador. [45]
Inrikesdepartementet
Kommunalrättskommittén VI. Om den kommunala
självstyrelsens lokala förankring. [6] VII. Kommunala
bolag. [40]
Praktik- och feriearbetsförmedling. [7]
Arbetsmarknadspolitik. [9]
Höjd bostadsstandard. [32]
Affärstidsutredningen. 1. Affärstiderna. Del I. Motiv och
lagförslag. [38] 2. Affärstiderna. Del II. Konsumentundersökning.
[39]
Gemensamma bostadsförmedlingar. [51]
Polisutbildningen. [53]
Civildepartementet
Förvaltningspraktik för administrativ amanuenspersonal.
[75]
457
Stencilerade betänkande!!
avgivna av kommittéer, som redovisas i riksdagsberättelsen,
eller upprättade inom departement under år 1965
(Inom klämmer anges det nummer i riksdagsberättelsen, under vilket vederbörande
kommitté redovisas)
Justitiedepartementet
1. PM med förslag att lördagarna under hela aret skall
likställas med bankfridagar
2. PM med förslag om begränsning av forum privilegiatum
vid talan angående ämbetsbrott
3. PM ang. villkorlig frigivning
4. PM ang. den uniforma lagen om slutande av avtal
om internationella köp av lösa saker
5. PM ang. beslutanderätten i ärenden om tillsättning
av vissa tjänster, m. m. [48]
6. PM med förslag till den framtida dispositionen av de
s. k. härads jordarna i Hanekinds härad av Östergötlands
län och vad som trätt i deras ställe
7. PM med utkast till lag om samarbete med vissa
länder ang. övervakning av personer dömda till
påföljd för brott
8. PM ang. ersättning till övervakare inom kriminalvården
9.
PM om ny allmän verksstadga och nya verksinstruktioner,
m. m.
10. PM med förslag till nya bestämmelser om ersättning
av allmänna medel till vittnen, m. m.
11. PM ang. administration i kanslihuset [48]
12. PM ang. ifrågasatt svenskt biträdande av den i
Tokio den 14 september 1963 avslutade konventionen
om brott och vissa handlingar ombord på luftfartyg
13.
PM med förslag till lagstiftning om skydd för vissa
äldre sjöfynd
14. PM ang. överförmyndares samtycke vid omyndigs
upptagande av lån för studier m. m.
Utrikesdepartementet
1. Förmåner vid kompletterande fackutbildning för
blivande biståndsexperter [2]
2. Anställningsvillkor för fredskårsmedlemmar [8]
3. Att sprida information om Förenta Nationerna [3]
4. De kamerala verksamhetsformerna vid Sveriges lönade
representation i utlandet in. m. 1 [6]
Försv arsdepartementet
1. 1960 års intendenturförvaltningsutredning [3]
2. PM inom försvarsdepartementet; ang. vissa ändringar
i Kungl. Maj:ts brev den 17 maj 1963 ang.
bestämmelser om frivillig tjänstgöring vid krigsmakten
3.
Försvarets skolnämnd
4. 1964 års fortifikationsutredning [6]
5. 1964 års FHS-utredning [7]
6. 1964 års tygförvaltningsutredning [27]
7. Militära rationaliseringsutredningen [8]
Socialdepartementet
1. Tabellbilaga till betänkande ang. Barn på anstalt
(SOU 1965:55) [1]
2. Förberedande undersökning ang. handikappförebyggande
hälsokontroll av fyraåringar, avgivet av
särskild inom socialdepartementet tillkallad utred
ningsman
3. PM ang. utbyggnad av samhällets barntillsyn [23]
4. Departementspromemoria ang. statligt stöd till
barnstugor
Kommunikationsdepartementet
1. Den transportekonomiska forskningen i Norden
(Nordiska Transportforskningskonnnittén, dec. 1964)
2. PM med förslag till vissa ändringar i sjöbefälskungörelsen
rörande rätten att i behörighetshänseende
tillgodoräkna sig marin utbildning [1]
3. PM med preliminärt förslag till lotsplatsorganisation
[21]
4. Utredning ang. vagnbok för motorfordon [9]
5. Redogörelse rörande förrådsverksamheten inom vissa
statliga verk [6]
Finansdepartementet
1. PM ang. viss omläggning av förfarandet vid redovisning
av allmän varuskatt m. in.
2. Avdrag för kostnader för egen bil i tjänsten samt
för fortbildningskostnader m. m. [1J
3. PM med förslag dels till kungörelse om skyldighet
för näringsidkare m. fl. att lämna uppgifter till
statistiska centralbyrån, dels till vissa därav föranledda
författningsändringar
4. PM om beräkning vid inkomsttaxering av avdrag
för allmän varuskatt m. m.
Ecklesiastikdepartementet
1. Betänkande ang. förmedling av tonkonstnärer, del 2
[30]
2. Betänkande ang. statens etnografiska museum. Framtida
ställning och verksamhetsformer [23]
3. översyn av förslag till alternativt aftonsångsritual [2]
4. Betänkande ang. ökad socionomutbildning [15]
5. Betänkande ang. statsbidrag till folkhögskolor [13]
6. Betänkande ang. Bergianska stiftelsen. Förslag angående
marköverlåtelse och viss samverkan mellan
Vetenskapsakademien och universitetet i Stockholm
[23]
7. Betänkande ang. gymnastik- och idrottshögskola
i Örebro m. m. [16]
8. PM med förslag till lagstiftning om tystnadsplikt
och handlingssekretess inom skolväsendet
9. Utbildning av regissörer m. fl. [10]
Jordbruksdepartementet
1. Betänkande rörande den framtida verksamheten vid
institutet för växtförädling av frukt och bär i
Balsgård [1]
2. Betänkande ang. Lin och hampa [7]
3. Betänkande ang. bekämpande av fisksjukdomar
4. Betänkade ang. fiskeristyrelsens laboratorieverksamhet,
m. m. [5]
5. Utredning rörande Lagstiftningen om virkesmätning
och dess tillämpning
6. PM ang. vissa åtgärder för att minska användningen
av kvicksilverhaltiga betningsmedel
458
7. Betänkande med förslag till vissa åtgärder på trädgårdsområdet
[2]
8. PM ang. inrättande och drift av ett forsknings- och
ett serviceorgan på vatten- och luftvårdsområdet [9]
Handelsdepartementet
1. Delbetänkande ang. centralorgan för korrosionsfrågor
[1]
2 A. PM ang. verksamheten vid Törefors Aktiebolag
m. m. [17]
2 B. PM av arbetsgruppen för prisövervakningsfrågor[19]
3.
PM med förslag till ändring i konkurrensbegränsningslagen
4.
Betänkande ang. översyn av kommerskollegiets
utrikes- och utredningsavdelnings organisation [4]
5. Betänkande av upplysningsberedningen ang. reorganisation
av utlandsinformationen
Inrikesdepartementet
1. PM ang. ny lagstiftning om hotell och pensionat
2. PM ang. ändringar i kommunindelningslagen m. in.
3. Betänkande Polisutbildningen (del I) samt bilagor
(del II) [2]
4. PM ang. förslag till ny polishundorganisation m. m.
r2]
5. PM ang. låneunderlag och produktionskostnader andra
halvåret 1964 [27]
6. PM ang. igångsättningstillstånd för byggnadsarbete
Civildepartementet
1. PM med förslag till viss försöksverksamhet avseende
hälsoundersökning av anställda inom statlig verksamhet
i Stockholm [11]
2. PM med förslag till vissa persenalvårdande åtgärder
inom kanslihuset m. m. [4]
3. PM med förslag till lag om rätt i vissa fall för statens
avtalsverk att företräda kommun m. fl.
4. PM med förslag till statstjänstemannastadga
5. PM ang. inrättande och lönegradsplacering av
tjänster efter kollektivavtalsreformens genomförande
[3]
459
Nordisk Udredningsserie (NU) 1965
m ; it Öl ....- . •:
i j I-, "i. ! .1
-i ''!•): t.
1. Transportekonomisk forskning i Norden.
2. Översikt över lagar, tHIkomna genom nordiskt samarbete
3.
Enkelte mellomriksveger mellom Norge og Sverige.
4. Forskning af intemational politik.
5. Afro-asiatiske studier i Norden.
6. Utbildning av sjukhusadministratörer i Norden.
7. Nordisk forskningskonferens 1965
. t .111 : ih\ ÅTiit r*-. #.••*0
iu.o & j t.< / Ht* £>m*m \l*-
*i''io if*l •''
T-vn-* ''totmr.ii
$ Aqdbi-hkt *L B
8. Medborgarlagstiftningen i Norden
9. Nordic Cooperation Gonference 1965
10. Vägtrafikregler ''
11. Vägtrafikregler. Bilagor
12. Nordisk skolordning
13. Femte Nordiska samekonferensen i Tana 1965
14. Nordisk statistisk årsbok, 1965
it fr i''.•*«. .tina
•. */! i V( J >;». ■ . H it tjit *;’ i/ f ii \ j 1tf ''; !f;
*fTO-tt- jh» llfilmi ni*''» aninniiJ''^i.1 -*n
460
Personregister till kommittéer
Aare S Th B......... |
...... S 10 11 13 |
Adde RAY......... |
...... Ju 58 |
Adler H............. |
...... Jo 29 |
Adlerbom O......... |
...... E 6 |
Agdur NB.......... |
...... E 6 11 35 |
Ager Ruth M........ |
...... E 6 36 |
Agerberg N.......... |
...... Jo 20 |
Agrenius GB........ |
...... K 40 |
Agvald SR.......... |
...... Ju 34 |
Ahlberg CA......... |
...... E 6 |
Ahlberg C-F J....... |
...... EU |
Ahldin K E H....... |
...... Ci 2 6 |
Ahlgren N........... |
...... K 13 |
Ahlkvist K E ....... |
...... Ju 59, In 17 |
Ahlqvist B.......... |
...... In 1 |
Ahlqvist GB........ |
...... Ju 59 |
Ahlström A.......... |
...... E 16 |
Ahlström BE........ |
...... E 6 |
Ahlström L S A...... |
...... Fi 19 |
Ahlström O.......... |
...... K 13 14 |
Ahnmé B............ |
...... E 6 |
Ahnsjö S O R........ |
...... Ju 21 |
Ahrbom NO ........ |
U 5, E 11 18, In 22 |
Ahrens J R H........ |
...... Fö 22 |
Ahrling Sonja M...... |
...... E 23 |
Alarik A L:son....... |
...... Jo 12 |
Albinsson, N G....... |
S 19 21 23 28, H 11 |
Albåge L-GJ........ |
...... S 34 |
Aldestam NA....... |
. . Fö 9, Ci 1 3 11 15 |
Alemyr S R (II)...... |
......K 2, E 6 9 13 35 |
Aler B.............. |
...... H 16 |
Alexanderson K E (I) . |
...... Fi 34, E 18 |
Alfort A M.......... |
...... E 6 36 |
Alfredsson K-E N . . . . |
...... E 40 |
Alfvén H O G........ |
...... Ju 70, U 7 |
Algott SA........... |
...... Fi 2 |
Allard K Å H (II)____ |
...... E 16, H 21 |
Allebeck SS......... |
...... E 6 |
Alm Görel GM....... |
...... Ju 62 |
Almberger K E....... |
...... E 6 |
Almefelt P V........ |
...... E 40 |
Almgren C E Å...... |
...... Fö 28 |
Almquist J C G A . .. . |
...... In 23 |
Almqvist G C G...... |
...... Fö 6 15 |
Almqvist S.......... |
...... In 16 27 |
Alpsten AB......... |
...... In 3 |
Alvemark T G R..... |
...... E 6 |
Amilon CO.......... |
...... Ju 7 |
Ander E G N........ |
...... E 6 7 |
Ander G............. |
...... Ju 11 |
16 Dihang till riksdagens protokoll 1966.
Riksdagsberättelsen
Andermark NA............ Fö 21
Anderson Astrid............ S 21
Anderson C A (I).....Ju 9 59 63, U 4, In 5
Anderson Gustaf V......... E 6
Anderson K Å............. E 28
Andersson A E............. Fö 14
Andersson A E (II)......... Fi 30
Andersson A G B (I)........ Ju 20 33
Andersson A O............. E 41
Andersson A O ............ H 2
Andersson AS............. Fi 7
Andersson Bo G............ E 25
Andersson E............... E 33
Andersson E............... In 12
Andersson Ebon M I (I)..... Ci 1
Andersson ER............. E 6
Andersson F V E........... E 30
Andersson G I............. Ju 9 39
Andersson G L............. Fö 25
Andersson HB............. E 22
Andersson H E............. Ju 20
Andersson H G F........... Fö 22
Andersson J............... In 15
Andersson Karin........... E 36
Andersson KA............. Jo 14
Andersson K A Stig......... E 7
Andersson KBG.......... S2 13
Andersson L-E E........... S 28
Andersson L G............. Ju 59
Andersson MA............. U 4, In 16
Andersson M Axel J (I)..... K 13, E 23
Andersson NA ............ Jo 10
Andersson NE............. E 42
Andersson RA............. Ju 20
Andersson Rosa V (II)...... E 56
Andersson SA............. H 4
Andersson S G V........... Jo 2
Andersson S Å V........... In 27
Andersson T............... E 53
Andersson T (I)---- Ju 52, K 13, E 6, H 8
Andersson T G............. Ju 29, K 32
Andersson T G............. K 13 20, In 2
Andrée TE................S 2 13, In 5 17
Andrell B Maria (Majsa) K. . . S 21
Andrén A G............... Ci 9 10 12
Andrén E.................. E 50
Andrén NBE............. E 7
Andrén Å................. E 2
Ängsmark G............... E 6
Anneli EG................ S 7
Annevall S................ K 19
1 samt. 4g l
Riksdagsberättelsen år 1966
Anrup NE............. |
E 6 7 |
Bengtsson GTE (II) . |
In 16 |
||
Antby SO.............. |
Jo |
28 |
Bengtsson H V (II) ... |
K 12 |
|
Antonsson J M (II)...... |
S 38, K |
12 |
Bengtsson S B I (II) . . |
S 12 38 |
|
Antvik, G (II)........... |
Fö |
29 |
Bengtsson TB....... |
Jo 14 |
|
Apelqvist KAS........ |
S |
4 |
Bennegård E B H .... |
Fö 12 |
|
Appelgren L C-S......... |
Fö |
29 |
Bennet O............ |
Jo 10 |
|
Appelgren L G S........ |
K 24 28 |
35 |
Bentzel R H......... |
S 23, E 6 |
|
Ardö PAE............. |
E |
7 |
Berg GGH.......... |
E 6 56 |
|
Arén T S............... |
E 19 |
23 |
Berg FLV.......... |
K 13 |
|
Arfwedson, R E J....... |
H |
14 |
Berg N G............ |
Ci 8 |
|
Arfwidsson N H......... |
13 |
Berg SGL.......... |
K 27 |
||
Arkling F............... |
Jo |
12 |
Bergdahl CE........ |
Ci 12 |
|
Arnklint HSE......... |
Fi |
28 |
Bergegren Astrid (II) . |
. Ju 60, Fi 33 |
|
Aronson SA............ |
. . Ju 47, In |
16 |
Bergelin S-E S....... |
. Fö 12 28, K 16 |
|
Aronsson H............. |
K |
13 |
Bergendal G S....... |
E 7 |
|
Aronsson H S........... |
In 5 |
10 |
Bergengren B G H .... |
S 35 |
|
Arosenius K E.......... |
S |
21 |
Berger O A.......... |
Ci 4 |
|
Arpi G................. |
E |
6 |
Bergérus K H E...... |
Ju 63 |
|
Arrhenius K G H........ |
K |
10 |
Berggren ÅT........ |
In 12 |
|
Arvidson E S Å (II)..... |
E |
7 |
Berggren E G C...... |
Ju 48, K 11 22, H 9 |
|
Arvidsson EV.......... |
H |
17 |
Berggren GR........ |
In 3 21 |
|
Arvidsson G N A........ |
16 |
Berggren NLE...... |
E 6 7 |
||
Arweson B E M (II)..... |
Jo |
19 |
Bergh E A........... |
. Ju 58, E 25 |
|
Arwidsson Greta......... |
E |
35 |
Bergh KR.......... |
Ju 20 33 |
|
Aschan R V Ingegerd .... |
E |
7 |
Bergius EV......... |
Ju 26 |
|
Ask B E............... |
K |
18 |
Bergling B N V...... |
H 12 |
|
Askeberg SHJ......... |
E |
33 |
Berglund E.......... |
Ci 2 |
|
Asker EAG............ |
In |
15 |
Berglund H J........ |
K 13 |
|
Askerlund, ÅR......... |
H |
16 |
Berglund SF........ |
Fö 11 |
|
Askmark KFR......... |
E |
2 |
Bergman B T........ |
E 42 |
|
Asp P E (II)............ |
Ju |
59 |
Bergman Eva A M .. . . |
E 43 |
|
Aspegren LLSI........ |
8 |
Bergman E T G...... |
E 35 |
||
Asplund GL............ |
Fi |
34 |
Bergman GM........ |
E 10 |
|
Asplund SO............ |
E |
17 |
Bergman P (II)...... |
In 22 |
|
Assarsson A A.......... |
.. Fö 22, E 6 |
36 |
Bergman R K........ |
S 8 |
|
Assis A................. |
In |
16 |
Bergman Å.......... |
S 10 |
|
Attarp T............... |
K |
18 |
Bergquist TEN..... |
Ju 20, In 5 |
|
Augustinsson B J E...... |
S |
27 |
Bergqvist EG........ |
Fi 6 |
|
Aulin GAE............ |
E |
7 |
Bergqvist HA....... |
Ju 16 |
|
Aurell C-G P............ |
E |
7 |
Bergsman E B....... |
E 6, H 1 |
|
Axelsson B............. |
Ci |
2 |
Bergsmark HR...... |
Fi 23 |
|
Axelsson ÖAR......... |
Fö |
22 |
Bergstedt T L H..... |
S 38 39 |
|
Axelsson KA........... |
Fö |
22 |
Bergsten I Kajs G .... |
E 6 |
|
Axelsson PAH......... |
Fi |
1 |
Bergsten N G........ |
E 24 |
|
Axelsson SA............ |
Jo |
13 |
Bergsten P G........ |
Ju 21 35 |
|
Axnäs KF.............. |
E |
7 |
Bergström EG....... |
E 6 |
|
Bergström I......... |
Ju 35 |
||||
Bergström K S D..... |
Ju |
70, E 42, Jo 26 |
|||
B |
Bergström 0......... |
In 1 |
|||
Bergström P R H .... |
Fö 28 |
||||
Back KG............... |
Fö |
22 |
Bergström S......... |
. Fi 25 32, H 6 |
|
Backman GB............ |
K 5 |
13 |
Bergström SB....... |
. Ju 63, K 3 4 |
|
Bager SEO............. |
E |
6 |
Bergström S Gunvor M |
Ju 62 |
|
Balzar S-E.............. |
K |
16 |
Bergström-Walan, Maj-Brith |
E 44 |
|
Bårény E H............. |
S |
25 |
Bemer COÖ........ |
U 7 |
|
Bargholtz P............. |
E |
7 |
Bernhard HB....... |
In 22 |
|
Beckman NÄT.......... |
Ju |
7 |
Bernitz U........... |
H 10 19 |
|
Beckman R.............. |
1 |
Bertman H.......... |
Fö 15 |
||
Beckman Sigrid.......... |
22 |
Bexelius EG......... |
Ju 58 |
||
Behrns TE.............. |
Fö |
14 |
Bildt HG........... |
S 21 42 |
|
Bellskog SO............. |
20 |
Billström P O F...... |
In 27 |
||
Bengtson S Ch........... |
E 7 |
53 |
Binett E ............ |
S 21, E 36 |
|
Bengtson T S (I)......... |
S |
12 |
Birgersson T B A..... |
. S 27, Jo 21 26 |
462
Personregister
Birke GE.......... |
....... S 9 11 |
Bolin HEA......... |
K 19 |
||
Birnbaum K E...... |
....... U 7 |
Bolin LA........... |
Ju 21 |
||
Biörck K G W...... |
....... S 21 30 |
Bolin ÅEI......... |
Ju 13 |
||
Biörklund E G G W . |
....... In 2 |
Bolinder E.......... |
Jo 21 |
||
Bjarnholt LO...... |
....... K 5, E 7 |
Bolinder HOV...... |
E 16 |
||
Bjellerup L......... |
....... E 6 |
Bolling G H......... |
S 20 |
||
Bjerner BE........ |
....... E 5 |
Boman K E K (I) .... |
S 10 |
||
Bjerrek B.......... |
....... In 12 |
Boman SV.......... |
In 5 |
||
Bjule RE I......... |
....... Fö 12 |
Boo F I............. |
Jo 10 |
||
Björck P B T....... |
....... S 13 |
Boo K G H (II)....... |
Fi 33 |
||
Björck S G......... |
....... Fö 18 |
Borén L B............ |
E 6 7 |
||
Björhammar CA.... |
....... Ju 57, S 12 |
Borg L G............. |
E 6 |
||
Björinder H K E . ... |
....... S 21, E 40 |
Borggård GR......... |
Ju 28 63 |
64, |
K 33 |
Björklund K E A ... . |
....... Fi 1 |
Borglund E A......... |
In 5 |
||
Björkman A F M . . . . |
....... K 32 36 |
Borgquist F........... |
Fö 2 9 12 |
18 |
22 23 |
Björkman B E T:son . |
... Fö 29, K 24, E 11 |
Borgström C.......... |
Ju 26 |
||
Björkman F (II)..... |
....... Fi 29, In 1 |
Borgström E B G...... |
E 42 |
||
Björkman HNM ... |
....... S 27 |
Bomedal Barbro...... |
S 23 |
||
Björkman KG...... |
....... Jo 30 |
Bose CE............. |
Fi 32 |
||
Björkman M........ |
....... E 42 |
Boström F V E....... |
Ju 37 |
||
Björkman SET.... |
...... Jo 21 |
Boström N E I F...... |
E 6 |
||
Björnquist Margit . . . |
...... E 6 |
Bothén PR.......... |
U 6 |
||
Björkqvist EGA ... |
...... S 3 |
Bouveng GA......... |
Jo 10 |
||
Björling J E........ |
...... Ju 12 |
Bouvin J Å........... |
K 12 |
||
Björne B G......... |
...... S 36, Fi 26 |
Bran BOY.......... |
Fö 26 |
||
Björne F H......... |
...... Fi 20 |
Brandgård E.......... |
E 6 36 |
||
Björnegård Gudrun . . |
...... S 21 |
Brandt E R (II)....... |
Fi 27 |
||
Bladh CG.......... |
...... Ci 14 |
Brandt H B D........ |
Ju 33 |
||
Bladh S............ |
...... S 17 |
Brandt-Humble, Kristina.... |
I |
Ju 21 |
|
Blennow O I........ |
...... Fi 10 |
Brant-Lundin CLWS. |
Fö 12 |
||
Blidfors T E J (II) ... |
K 16 28, Fi 29, E 23 |
Brantberger P G...... |
Fö |
15 22 |
|
Blix E 0........... |
...... E 7 |
Branting J E M....... |
H 6 |
||
Blom E Marianne . . . |
...... Fö 22 |
Bratt LO............ |
Fö 16 |
||
Blom M............ |
...... Jo 18 |
Bratt U-C............ |
Ju 47 |
||
Blom O T.......... |
...... S 26 |
Brattgård S-0........ |
S 38 |
||
Blom STL......... |
...... Fi 32 |
Breitholtz C J E C:son . |
46, |
In 11 |
|
Blom Å............ |
...... S 20 |
Brinck IG............ |
E 35 |
||
Blomberg E........ |
...... E 36 |
Brinck PSV......... |
Jo 21 |
||
Blomberg K-E G . . . . |
...... S 13 |
Brindner P E......... |
Fi 32 |
||
Blomberg RA...... |
...... Ju 21 |
Brink OJT.......... |
Fi 23 |
||
Blomberg R L H .... |
...... In 3 |
Brising L H........... |
70, |
E 11 |
|
Blomdahl S......... |
...... S 16 |
Brissman B H........ |
In 21 |
||
Blomgren B W...... |
...... In 22 |
Broberg KB.......... |
E |
27 42 |
|
Blomquist B E L . .. . |
...... E 24 |
Brodd KA........... |
K 3 |
||
Blomquist C-E 0 . . . . |
...... H 16 |
Brodd T G............ |
H 21 |
||
Blomquist S K:son . . . |
...... In 2 |
Brodén E B........... |
Fi 8 |
||
Blomqvist N G...... |
...... Ju 38 |
Brohult S F A........ |
70, |
Jo 21 |
|
Blomqvist OR...... |
...... Fö 12 28, Ci 9 |
Brolin P-E............ |
E 7 |
||
Boalt Carin......... |
...... S 23 |
Broman T............. |
E |
5 19 |
|
Boalt HGR......... |
...... Ju 34 |
Brommesson P-A...... |
E 42 |
||
Boalt SA........... |
...... Jo 24 |
Bromsjö B............ |
E 6 |
||
Bodell KG.......... |
...... E 40 |
Broomé BP.......... |
K 17 |
||
Bodin E A........... |
...... Fö 3 |
Broomé JTA......... |
..... Ci 1 |
2 f |
7 13 |
Bodström T L....... |
...... In 23 |
Broström R T......... |
Fi 7 |
||
Boethius CG........ |
...... E 44 |
Brotaeus T........... |
In 4 |
||
Bohman B G (II)..... |
...... Ju 39, Fö 6 28 |
Brundin GG.......... |
Fi |
16 19 |
|
Bohman C........... |
...... Ju 16 |
Brundin L............ |
Fö 27 |
||
Bohman F........... |
...... Fö 19 |
Brundin S A T........ |
..... Ju 33 43 |
In 21 |
|
Bohman HÅ........ |
...... Ju 14, Fi 3 |
Brunnberg E A........ |
K 16 |
||
Boierth A........... |
...... E 7 |
Brunnberg HA....... |
..... S |
13, |
E 11 |
Bolding LE ......... |
...... Ju 50 |
Brunnberg Karin...... |
S 33 |
||
Bolding PO.......... |
...... E 35 |
Bruno G F............ |
S 16 |
||
Bolin AB........... |
......Ju 18 26, E 22 |
Brunzell F O.......... |
E 6 |
463
Riksdagsberättelsen år 1966
Bruzelius N GA......... |
K 24 |
Brynielsson H A B....... |
.. . Ju 70, H 18 |
Brytting O E........... |
|
Bunner TÅG.......... |
.. . Ju 20, S 13 40 |
Buregren T............. |
K 25, 30 |
Burén C-D E............ |
K 5, 14 |
af Burén H............. |
Fö 2 |
Burman O.............. |
Fi 33 |
Bystedt K Britt Marie . . . |
S 12, Ci 6 |
Bååw Hj............... |
Ju 24 |
Bäck LE............... |
Ci 4 |
Bäcklander R........... |
K 13 |
Bäcklund B............. |
E 6 |
Bäckström S............ |
... E 36, Jo 23 28 |
Bärring SRM.......... |
H 3 |
Bäärnliielm GM......... |
Jo 13 |
Böre COH............. |
E 6 |
Börjeson COA ......... |
Ju 9 |
Börjeson KB .......... |
K 16 |
Börjesson Bengt......... |
E 45 |
Börjesson M R.......... |
In 3 |
Bottiger LE............ |
S 21 |
C |
||
Callans NPA............ |
Fi |
12 |
Caping B R.............. |
E |
36 |
Carbell E E E (II)........ |
H |
10 |
Careborg LO............ |
E |
42 |
Carlberg B A............. |
E 6 |
54 |
Carle B.................. |
H |
7 |
Carleson LAE........... |
E |
11 |
Carlgren L.............. |
K 21, Ci |
10 |
Carling A G.............. |
Fi |
9 |
Carlshamre NOG (II) . . .. |
S |
36 |
Carlson LA ............. |
E |
35 |
Carlson SL.............. |
U 4 |
|
Carlsson A............... |
Ju |
20 |
Carlsson AGA........... |
s |
10 |
Carlsson C-G............. |
Ju |
49 |
Carlsson C W............ |
5 |
|
Carlsson Gösta........... |
E |
11 |
Carlsson GAV........... |
In |
16 |
Carlsson I (II)............ |
K |
19 |
Carlsson KNE.......... |
K |
27 |
Carlsson N G............. |
21 |
|
Carlstein RA............ |
58 |
|
Carlsten CA............. |
E |
5 |
Carlsten C J............. |
K |
16 |
Carlsund HB ........... |
K |
29 |
Cars GFO.............. |
In 19 |
23 |
Cassel L D (II)........... |
.. U 1, In 7 |
13 |
Castemark E 0........... |
Fö |
15 |
Cederstrand J E.......... |
In 3 |
21 |
Cederwall GFE......... |
Fi 8, In |
22 |
Cedheim BO............ |
12 |
|
Christianson GA......... |
Fö 3 11 |
13 |
Christiernson M-C........ |
21 |
|
Christofferssen T ......... |
K |
40 |
Claeson Gunnel........... |
E |
36 |
Claesson H ............... |
E |
57 |
Clasberg Gulli E.......... |
E |
7 |
Clemedsson C-J........ |
E |
24 |
Collett J................ |
51 |
|
Colstrup Inga M......... |
E |
37 |
Conradi EGF.......... |
Fi |
19 |
Cosmo C-J O............ |
____ Ju |
34 |
Crabo S G.............. |
____ Fi 6 |
16 |
Creutzer B R.......... |
____ Fö |
26 |
Croneborg KOR........ |
Fi 32, H 6 |
|
Cullert B.............. |
K 5, E |
I 7 |
Curtman C W.......... |
U |
4 |
D |
||
Dahl A E................ |
E 7 |
11 35 |
Dahlander EG........... |
E 36 |
|
Dahlbeck Marianne....... |
S 21 |
|
Dahlberg E E............ |
In 22 |
|
Dahlberg G.............. |
S 9 |
|
Dahlberg K T (I)......... |
Ju 61 |
|
Dahlberg S............... |
In 6 |
|
Dahlbom JR............ |
E 42 |
|
Dahlén P O R (I)......... |
Ju 59 |
|
Dahlgren IJ G........... |
S 2 3 |
|
Dahlgren P A B (II)...... |
Jo 4 |
|
Dahlin ÅR.............. |
E 6 7 |
|
Dahlin NÅS............ |
E 42 |
|
Dahlin SM.............. |
E 31 |
|
Dalilkvist H V........... |
H 2 |
|
Dahllöf US.............. |
. . E 6 35 |
36 39 |
Dahlman S-0............ |
In 5 10 |
|
Dahlström Greta......... |
S 11 |
|
Dahlström G............. |
S 19 |
|
Dahlström GE........... |
Fi 8 |
|
Dahlström LER......... |
Fi |
12 31 |
Dahlström Å............. |
K 26 |
|
Dahlström Å V........... |
In 28 |
|
Dahmén EVH.......... |
K 41 |
|
Dalén Ingrid K........... |
In 6 |
|
Dalén N L............... |
E 7 |
|
Dalén S................. |
E 50 |
|
Danckwardt J-C O E..... |
Fö 28 |
|
Danelius HCY.......... |
Ju 19 |
|
Danell CA.............. |
Jo |
16 23 |
Danielson G H.......... |
S |
24 41 |
Danielson K H........... |
In 27 |
|
Danielson N-G F......... |
K 16 |
|
Danielsson A............. |
E 6 |
|
Danielsson G............. |
S 29 |
|
Danielsson GG........... |
. . . E 14, |
In 14 |
Danielsson G Å D........ |
K 16 |
|
Danielsson H........... |
In 16 |
|
Danielsson JPT........ |
K 35 |
|
Davidsson Greta........ |
E 7 |
|
Degerman Kerstin........ |
E 5 |
|
Delin LA............... |
... Ju 14 50 |
, K 19 |
Dennemark S............ |
. . . Ju 30 65, S 33 |
|
Digman HM............ |
Jo 12 |
|
Dinkelspiel M........... |
Fi 14 |
|
Djurberg LGH......... |
In : |
2 3 19 |
Duke KEÅ............ |
Fi |
13 21 |
Duvhammar P B O...... |
E 6 |
|
Diiring H I............. |
E 34 |
464
Personregister
Ebenius A M B............. S 30
Eberstein GA.............. Ju 15
Ebert Siv.................. S 18
Eckerberg PA.............. In 1
Eckersten I E.............. Fi 6
Edelstam EA.............. U 1
Edgardh CHH............ Ci39
Edholm KS............... K 29
Edin H .................. In 15
Edling F A M.............. In 11
Edling N P J.............. Jo 12
Edlund C A E.............. E 34
Edlund C B..........Ju 49, Fi 2 6 26 27 28
Edlund D R (II)............ Fö 19
Edquist EG............... Ci 2
Edstrand K-I.............. Fi 8 11 25
Edström G G S (I).......... S 20
Edström G O.............. S 37
Edström KS.............. K 26
Edström L N.............. In 20
Edwall E H A............ S 11
Edwall PAR.............. E 2
Eeg-Olofsson A O C......... E 34
Eek H.................... Ju 6 30
Egardt K ................. Fi 7
Egedal N H................ K 14 16
Egermalm E............... In 2
Egnér H................... I Jo 22
Ehinger A................. S 19
Ehnbom E B A............ Fi 5, In 21
Ehrling G O I.............. Fö 24
Eidem I................... Jo 21
Eisler HM................ Fi 8
Ejdemo B E H............. Jo 9
Ekberg KG............... K 24 32 42
Ekberg L.................. S 29, K 34
Ekblad S G................ E 45
Ekblom O................. K 1
Ekdahl L L G.............. U 5, E 18
Ekdahl S V B.............. K 18, Fi 10
Ekehorn N................ Fö 24
Ekelund Marianne.......... E 6
Ekelöf PO................ Ju 33
Ekendahl Sigrid M E (II)____ S 4 24
Ekengren HKA........... Fil7
Ekerman SAL............ E 6
Ekestaf CBL............. Fil6
Ekholm H................. E 36
Ekholm KW.............. E 5
Ekholm PEI............. E 6
Eklund E P G...........Fi 20, Jo 28, In 17
Eklund H H............... S 13
Eklund KA............... Ci 6
Eklund Lisbeth............ S 15
Eklund S R A.............. S 28, Ci 7
Eklund Svea............... S 21
Eklöf OS................. Fö 22
Ekman A G................ E 6 32
Ekman G O S.............. E 45
Ekman J.................. S 27
Ekman S G................ Fi 28 30
Ekström A........... |
..... Ju 18 |
Ekström Evy EM..... |
..... E 6 |
Ekström H V......... |
..... K 25 |
Ekström Monica....... |
..... E 7 |
Ekström S E A (II) .... |
..... Ju 31 |
Ekström TA......... |
..... Fi 6 |
Eländer KO.......... |
..... S 21, E 36 |
Elfström B A.......... |
.... Jo 23, H 17 |
Elftman G S V........ |
|
Elfving OGC......... |
..... K 5 8, H 11 |
Elgqvist-Saltzman Inga., |
..... E 7 |
Eliasson A............ |
..... In 12 |
Eliasson KG......... |
..... Fi 18 |
Eliasson L M (II))..... |
..... Fö 28 |
Eliasson P-E........... |
..... Jo 6 17 24 31 |
Elison ML............ |
..... In 16 |
Elliot K E............. |
..... Ju 33, H 7 |
Ellegård HA......... |
..... E 6 7 35 |
Ellmén S-E G.......... |
..... H 7 |
Elm TJW............ |
..... H 19 |
Elmén Brita D (II)..... |
..... S 29 |
Elmgren B F (I)........ |
|
Elmhorn Kerstin....... |
..... Ju 21 |
Elmstedt K E.......... |
..... K 8 |
Elofsson AF........... |
|
Elsin P E.............. |
..... Ju 6 |
Elvander N A I........ |
..... E 35 |
Elvers IJF........... |
_____ E 7 |
Elwing CM............ |
----- Ju 34 |
Embring A G.......... |
E 6 |
Emers Jane I J........ |
S 2 21 |
Enander GM.......... |
Jo 17 |
Enander ÖL........... |
---- In 25 |
Enander SE........... |
____ E 39 |
Enarsson J O A (I)..... |
S 29 |
Engel AGW.......... |
____ Ju 58, S 6 39 |
Englund Ingegerd...... |
---- S 22 27 |
Englund K G Å........ |
H 6 |
Engländer R........... |
---- E 4 |
Engqvist CO.......... |
---- Ju 33 69 |
Engqvist K E B........ |
K 5, H 4 9, Ci 10 |
Engström AV......... |
____ Fö 16, E 24 |
Engström BO......... |
E 54 |
Engström G T......... |
S 5 |
Engström I< Olof N..... |
____ E 22 |
Engström M........... |
---- S 16 |
Engström O S F........ |
E 6 |
Engström Stina........ |
---- E 36 |
Engström TI.......... |
Fö 25 |
Engwall U C........... |
---- Ju 53 |
Engzell G.............. |
Ju 36 |
Enhörning IT A........ |
---- In 3 |
Enhörning KM........ |
---- E 30 |
Enmark A............. |
S 2 13 |
Enmark A Margaretha . . |
EU |
Enocson JGR......... |
---- K 19 |
Enquist NTL......... |
---- Fi 13 |
Enskog C-G B (II)...... |
|
Erbacke KG.......... |
Fi 33 |
Erichs SM............ |
|
Ericson G............. |
---- In 22 |
Ericson H E........... |
---- K 32 |
Ericson L G........... |
E 26 |
465
Riksdagsberättelsen år 1966
Ericson SJ................
Ericson T W...............
Ericsson, B. C. A..........
Ericsson C H..............
Ericsson Dagmar ..........
Ericsson GM..............
Ericsson HM..............
Ericsson J A (I)............
Ericsson J I...............
Ericsson KAG............
Ericsson KGV............
Ericsson NAA............
Ericsson NAF ............
Ericsson YAR............
Eriksson Böret.............
Eriksson B A..............
Eriksson BKA............
Eriksson B Sune............
Eriksson Gösta.............
Eriksson GAV............
Eriksson GES.............
Eriksson G L..............
Eriksson G T..............
Eriksson IS...............
Eriksson J E (I)............
Eriksson Nancy M (II)......
Eriksson RE..............
Eriksson S.................
Eriksson S.................
Eriksson Sune..............
Eriksson-Öst O V...........
Erixon R W...............
Erlander SB...............
Erlander T F (II)...........
Erlandsson B H............
Emeholm B I..............
Ernulf T G (I)..............
Esbo H V O...............
Eskel A N (II)..............
Eskilsson C E (I) .........
Esping E B................
Esping HG................
Esping L-E................
Esseen J ÅB..............
Etzel-Mattsson Margareta....
Evers G T.................
Ewerlöf Elsa H E..........
F
Fagerberg G . ...
Fagerholm PO..
Fägring R S
Fahlander SE..
Fahlander TI...
Fahlander V M J
Falcken P J Ö . .
Falk E G R.....
Falk JA.......
Falkenmark P A
Falkman C.....
Fallenius B A .. .
Fastbom EL...
U 6 |
Faxén K-0............ |
____ Fi 6 9 |
||
S 10 |
Fehrm EM............ |
... Ju 00, U 7, E 24 |
||
S 41 |
, Ci 2 |
von Feilitzen S......... |
____ Ju 18 33 |
|
Ju 20 |
Feldt K-0............. |
Ju 11, Fö 28, In 1 |
||
S 21 |
Felin DGV .......... |
____ Ju 68 |
||
Ju 18 |
Ferm A J.............. |
K 26 |
||
S 11 |
Finnberg K V B........ |
In 2 3 |
||
Ju |
11 |
, Fi 6 |
Fischer H Chr.......... |
____ EU |
In 21 |
Fischler J............. |
____ Ju 22 |
||
K 28 |
Fitger NFP........... |
S 27 |
||
E |
26 28 |
Fjellander N E B....... |
. Ju 57, E 50, Ci 6 |
|
S 34 |
Fjellström Ingrid M..... |
E 6 |
||
E 6 |
Fjelner A.............. |
E 6 |
||
Jo 5 25 |
Flodérus N P M........ |
____ Fö 20 |
||
K |
26, |
Fi 29 |
Fockstedt S............ |
U 4 |
H 6 |
Fog H B.............. |
Ju 59 |
||
Fö 27 |
Fogelberg B E B....... |
S 30, E 35 |
||
E |
14 40 |
Foghelin T T M........ |
Jo 1, H 1 |
|
E 36 |
Folkmarson JA........ |
E 36 |
||
Ju 5 |
Follin C B............. |
____ Ju 49 |
||
In 6 |
Forbat F.............. |
EU |
||
Ju |
28, |
Fi 25 |
Fornander J N-U....... |
____ Ju 20 |
Ju 7 |
17 |
20 58 |
Fornander S........... |
____ Ju 70 |
S 38 |
Fornstad B F.......... |
____ Fi 10 |
||
K |
20, |
In 16 |
Fors J E.............. |
H 8 |
S 1 |
37, |
Fi 26 |
Fors SR.............. |
S 10, E 11 19 42 |
Jo 23 |
Forsberg SB........... |
E 6 |
||
Fi 19 |
Forsberg U............ |
E 36 |
||
Jo 14 |
Forslund E B.......... |
____ S 5 12 38 |
||
H 8 |
Forslund K E.......... |
____ S 21 |
||
K 18 |
Forsner CTL.......... |
____ E 7 |
||
Fi 32 |
Forss KJR........... |
____ K 26 |
||
K 24 |
Forssberg GE......... |
____ Fi 31 |
||
U 4 |
Forssblad N D......... |
____ K 1 33 34 |
||
In 8 |
Forsselius F S Margareta |
____ H 11 |
||
Jo 7 |
Forssell E E........... |
____ E 33 36 |
||
Ju 66 |
Forssman HA......... |
S 14 |
||
Jo |
18 |
21 32 |
Forssman S P M........ |
S 4 |
S 28 |
Forssman Å ........... |
____ Jo 6 31 |
||
K 3 |
Forsström EGA....... |
E 30 |
||
IC 3, H 7 |
Fosselius L-E.......... |
____ Fi 6 |
||
Ju 59 |
Frankenhaeuser C B . . . . |
____ E 42 |
||
Ju 47 |
Franzén BKV......... |
____ E 7 |
||
S 3 |
Franzén Margareta..... |
S 2 |
||
E 7 |
Franzén N-0........... |
K 3 |
||
Ju 20 |
Franzén N P........... |
____ Fö 3 |
||
K 2 |
Fredlund L S.......... |
____ Ju 39 |
||
Fredrikson Karin....... |
E 7 |
|||
Fredriksson B.......... |
E 36 |
|||
Freeman L-E A........ |
K 5 |
|||
S 42 |
Frey T S:son .......... |
____ S 13 |
||
Ci 12 |
Friberg A A........... |
E 5 |
||
S 2 4 |
Friberg H C........... |
____ Ju 37 |
||
Fö 6 |
Friberg L T........... |
____ Ju 47 |
||
H 7 |
Friberg T............. |
____ Jo 6 29 |
||
Fi 32 |
Friberger EG......... |
____ E 17 |
||
K 19 |
Frick G.............. |
____ E 6 |
||
E |
36, |
Jo 17 |
Fridell I.............. |
____ Ju 40 |
Ju 53 |
Fridh KG............ |
____ S 36 39 |
||
K 8 17 |
Fridolin HR.......... |
Fi 2 6 27 |
||
H 14 |
Fries IF............. |
____ Fi 30 |
||
Ju 1 |
Fries NTE........... |
____ E 6 11 35 |
||
Ci 15 |
von Friesen S......... |
____ E 27 |
466
Personregister
Frigren Suzanne M...... |
H 13 |
Friis M................. |
|
Friman A H............ |
|
Frisk J................. |
|
Frithiof L-A............ |
|
Frithiofson K A F....... |
... Fö 28, H 21 |
From J G (II)........... |
|
Fromm EG............ |
H 13 |
Fronaeus SA........... |
|
Frostner I.............. |
|
Frykholm A Y.......... |
U 4 |
Frykholm Gietta A M .... |
E 7 |
Frykholm NO.......... |
In 3 19 21 |
Fröding NGO.......... |
Ju 34 |
Fröjd SA.............. |
|
Fröman KGL.......... |
Ju 50 |
Furhammar L........... |
E 45 |
Furst P-E.............. |
|
Fäktenmark E.......... |
E 36 |
Fälldin NOT........... |
K 19, H 21 |
Fällström C-E........... |
E 5 |
Fältheim Å A........... |
E 39 |
G |
|
Gabrielson CO.......... |
E 35 |
Gabrielson L............ |
|
Gad U H H:son......... |
|
Gamstedt EV.......... |
Ju 33 |
Ganelius T Hj........... |
E 7 |
Gard S................. |
S 37 |
Garland S-O............ |
E 6 |
Garpe DAJ............ |
|
Garpefält K S R........ |
K 6 |
Gehlin JHM........... |
Ju 63 |
Geijer BE.............. |
Fö 27 |
Geijer J L (I)----Ju 26 38 46, E 32, In 11 |
|
Geijer S................ |
Fö 20 |
af Geij erstam KG....... |
Ju 62 |
af Geij erstam SO....... |
. . . Ju 50, Fö 21 |
Gelin J E............... |
Fö 24 |
Gelinder C F............ |
Jo 6 31 |
Gerentz ST............. |
K 29 |
Gerhard E B E P I...... |
E 6 |
Gerliardsson G.......... |
K 42, E 6 |
Gerle BO.............. |
Ju 21, S 13 |
Gierow K R K.......... |
E 34 |
Gillberg K E............ |
|
Gillner Anita............ |
E 5 |
Gillström A K (I)........ |
Fö 28 |
Glad ST............... |
E 6 7 |
Glimstedt G ............ |
Ju 15 |
Glimvik Margareta....... |
S 21 |
Godlund S A I........ K |
15 25 41, In 7 13 |
Gomér O D (II)......... |
S 29 |
Gordan K.............. |
S 15, E 39 |
Gorosch M.............. |
E 7 |
Gouiedo L H............ |
E 6 |
Grabö P E.............. |
E 36 |
Grafström E O H........ |
K 29, Fi 10 |
Grahn F T.............. |
|
Gralén N G .1........... |
... E 27 42, H 18 |
Gran BEV............ |
Granath K-E..............Ju 58, S 1 14 23
Granberg Karin............ E 15
Granqvist LM............. Ju 46, S 24
Granstrand R.............. E 44
Granström KO............ E 25
Granström KOS........... Ju 59
Grauers R................. E 4
Grebäck E H (II)....... Ju 31, K 28, Jo 19
Grenander N...........Ju 24, K 1 21 33 34
Grenander U............... E 11
Grendin KV............... E 14
Grevsten S................. E 35
Groop S P................. H 16
Groth G S................. Ju 5
von Grothusen C-J.......... In 16 27
Grunewald GV............ E67
Grunewald KR......... Ju 58, S 14 15
Griibb EO................ U 6
Gråby L G L............... Ju 58
Grönberg A R A............ Ju 25 68
Grönberg B G L............ E 35
Grönfors K G W......... Ju 47, E 7 42
Grönhagen NO............. In 3 21
Grönvall NJ............... H 3
Grönwall A J T............ S 10 30
Gudmundsson N H......... K 25
Gulbrandsen O............. Jo 14
Gullberg H E.............. Ju 50
Gullnäs SI................ K 9 26
Gullstrand T............... Fö 29
Gumaelius H............... E 36
Gunnarsson NGA......... S 40 42, Ci 7
Gunne A Kristina M........ In 4
Gunne SE................. In 12
Gustafson CE.............. K 12 29
Gustafson GA............. Fi 6 28
Gustafson Monica E........ Fi 9
Gustafson S H (II).......... Fi 6
Gustafson TV............. Ju 70, E 27
Gustafsson A............... In 17
Gustafsson Anna-Greta...... E 31
Gustafsson BI............. E 39
Gustafsson C-E H.......... E 6
Gustafsson C Å T........... Jo 21
Gustafsson FAS........... Ju 59
Gustafsson GB............ K 40
Gustafsson G E (II)......... Ju 60, K 20
Gustafsson G H (II)......Ju 46, S 24, In 16
Gustafsson H L (II) ... K 21, In 3, Ci 1 10
Gustafsson L............... E 33
Gustafsson M G (II)......Fö 4 9 19, In 12
Gustafsson N-E (I).......... Fi 29, In 5
Gustafsson N H............ Jo 22 32
Gustafsson RE............ K 27
Gustafsson SB............. Fi 8
Gustafsson S G V........... Fi 9
Gustafsson Å.............. Ju 70
Gustafsson Å G............ S 12, Ci 3 4
Gustavsson B T (I) ... Ju 37, Fö 12 28, E 56
Gustavsson K Rune (II) . S 24, E 45, In 1
Gyllenram K Å G......... Fö 2
Gyllensvärd K J G........ Ju 54
Gyllenswärd CE........... Fö 16
467
Riksdagsberättelsen dr 1966
Gynnerstedt T K V......... E 28
Gårding L................. Ju 70
Gårdman J K E............ K 36
Gårdstedt HB............. S 42, E 36
Gårdö KG................ K 23
Gärde Widemar Ingrid (II) .. Fi 19, E 45
Gätje FEN............... K 32
Göransson C G N........... E 28
Göransson Harald.......... E 48
Göransson H P............. Ju 17
Göransson LO............. E 35
Göransson N G............. Fö 22
Göransson S............... K 21
Göransson T Å J........... Jo 16
Görs L F E:son............. K 7 20 23
H
Hadrup K E H............. K 33 34
Haeggblom E E............ Jo 11 14
Haeggström E M Å......... S 21
Hagander J................ E 50
Hagander JH.............. K 16
Hagander S................ E 36
Hagardt S A O............. K 14
Hagberg A E............... Jo 12 23 31
Hagberg L................. Ju 24
Hagbergh CE.............. Ju 24
Hagbergh G G E............ E 42
Haggård SF............... K 19 25 30
Hagnell H (II).............. Fi 9
Hagskog EH............... S 9
Hagström A G.............. Fi 9
Hahn GA.................. E 30
Hahr, AG................. H 6
Hahr E O.................. Ju 18
Haldén JOF.............. E6 36
Hall G V................... K 13 25
Hall P F L................. In 14, Ci 11
Hall-Mikaelsson Barbro...... Ju 20
Hallbeck O A.............. E 36
Hallberg B S............... E 36
Halidén, EG............... S 20
Halidén J.................. E 31
Halidén O................. E 31
Halldin M A B.............. S 21
Halle B T.................. E 37
Hallenborg UGJM......... S 40
Hallendorff C J H........... E 7
Hallerby AJ............... H 8
Hallerby NE............... S 1
Hallgren LO............... Fö 15
Hallgren Susanne........... E 36
Hallin GE......... Fö 10 14, K 5 8, Ci 6
Hallingberg GG............ K 3
Hallman ER............... Fö 26, Fi 6
Hallqvist Britt G........... E 49
Hallström H G F........... S 12 29
Hamberger C-A............. S 30 40
Hamdahl BO...... Ju 18 57, S 32, Fi 27
Hamilton H J F-A.......... Jo 13
Hamilton H P.............. Jo 10
Hammar S H............... E 42
Hammarberg I E........... E 7
Hammarskjöld P O H Å..... U 7
Hammarström Ingrid L...... E 6
Hamrin M T P (I)........... Ju 1 49
Hamrin-Thorell Ruth L (I)... Ju 22 62
Hanner P V A.............. Ju 26
Hannerberg CD............ E 7
Hanning P G............... In 20
Hansen H-J................ Jo 26
Hanson L H................ H 16
Hansson E A............... E 11
Hansson G H (I)............ Ju 31
Hansson H O G............. K 24
Hansson N B (I)............ Jo 17
Hansson N G (II)......... Ju 11, Jo 8 14
Hansson NGT............. E67
Hansson NL............... E 4
Hansson SF........... Ju 59, In 7 13 17
Hanström C G L P.......... Fö 10
Hanström TV.............. Fi 12
Haraldsson H............... Fi 31
Harryan Karin............. E 50
Hartvig PÅ................ K 1 21
Hasselrot Brita............. S 23
Hasselrot GA.............. Fö 20
Hasselrot SB............... Fö 16
Hasselström CGM.......... Fö 15
Hasslev N-0 F.............. K 37, Fi 10
Hawerman K B A........... Jo 21
Hedberg Gunvor EM........ E 7
Hedborg G T............... Fi 6 28
Hedborg P E............... Ju 24
Heden PAG............... Fi 15, In 8
Hedelius F E O............. E 22
Hedengren S-0 G........... S 10 39
Hedin C E (II).............. In 3 9
Hedkvist C H............ E 25
Hedkvist C K G............ S 37
Hedlén B R................ E 25
Hedlund BE............... K 3
Hedlund F................. K 42
Hedlund Y................. In 1
Hedman T K-E............. Fö 12
Hedman-Sjögren Ingrid...... E 7
Hedqvist E H.............. E 52
Hedskog A T............... H 8
Hedström A................ E 23
Hedström BF.............. E 6
Hedström LE.............. Ju 14
Hedvall Rut................ S 13
van der Heeg NH..........H 5 12, In 20
Heeger Birgitte............. E 44
Hegnelius T................ Ju 62
von Heideken P G.......... Ju 40
Heiman KO............... In 3
Heinbiirger HA............ K 3
Heiroth U O................ Fö 23
Hejdeman G................ Ju 60
Helander C................. K 12
Heldtander T............... E 22
Helén, N G (II)............. K 3, E 39
Hellberg HL............... S 25
Hellberg K-E............... E 31
468
Personregister
Hellberg 0 A 0:son. . . |
Ju 21 |
63 |
Hillbo A O............. |
Ju 51, Fi 33 |
||
Hellers P A H........ |
E |
40 |
Hillerborg R............ |
Ci 2 |
||
Hellerström SCA..... |
S 9 |
19 |
Hillert S H............. |
K 12 |
||
Helling 0............ |
E |
36 |
Hillerudh L-0.......... |
Ju 67 |
||
Hellman SR......... |
Fö |
28 |
Hillman RA........... |
E 39 |
||
Hellmér S-0.......... |
E |
42 |
Hilton H............... |
E 10 |
||
Hellner EM.......... |
...... K |
40, In |
9 |
Himmelstrand G G F.... |
K 28 40 |
|
Hellner J E.......... |
Ju 41 |
42 |
Himmelstrand J U I..... |
K 3 |
||
Hellner KB.......... |
E |
23 |
Hirsch C............... |
S 4, E 5 |
||
Hellners KV......... |
Ju 43 |
65 |
Hjalmarson H H........ |
H 2 |
||
Hellström G.......... |
E |
15 |
Hjalmarsson S 0 R...... |
K 16 |
||
Hellström J V........ |
...... S |
27, H |
9 |
Hjelm K G L........ Ju |
70, |
Jo 6 14 26 31 |
Hellström L T........ |
Fi |
8 |
Hjelmér A............. |
K 29 |
||
Hellung Strohl Eva---- |
S |
21 |
Hjern BKL........... |
Ju 51, E 9 |
||
Hellwig H............ |
E |
35 |
Hjorth JLS........... |
E 23 31 52 |
||
Helmers D........... |
..... Ju 18, Fi 6 |
27 |
Hjorth R.............. |
Jo 28 |
||
Helmerson B I H..... |
K |
32 |
Hjälmroth SÅG....... |
In 19 |
||
Helmfrid S........... |
E 7 |
35 |
Hobro N K C........... |
Fö 6 |
||
Helte G V............ |
E |
36 |
van der Hoeven W...... |
Fi 18 |
||
Hemer 0............. |
E |
7 |
Hof HB............... |
E 7 |
||
Hemlin H E.......... |
E |
35 |
von Hofsten Greta...... |
In 1 |
||
Hemström C J F...... |
Ju |
26 |
Holdar A.............. |
Jo 29 |
||
Henckel T G......... |
Fi |
4 |
Holgersson K J......... |
Ju 19 |
||
Henkow K G I....... |
Ju |
33 |
Holgersson L........... |
S 31 |
||
Henning C H H....... |
Fö |
1 |
Holm CA.............. |
E 50 |
||
Henricson S-E........ |
Ju |
58 |
Holm CL.............. |
Ju 70 |
||
Henrikson A.......... |
Fö |
24 |
Holm E O.............. |
E 42 |
||
Henrikson C T........ |
K |
19 |
Holm J L.............. |
E |
11 52, In 6 22 |
|
Henrikson GA....... |
Fi |
6 |
Holm P................ |
E 11 |
||
Henriksson A......... |
E |
6 |
Holmberg B............ |
E 6 |
||
Henriksson GA....... |
E 6 11 18 |
42, In |
22 |
Holmberg C V.......... |
Ju 7 14 63 |
|
Henrysson S.......... |
E |
6 |
Holmberg EG.......... |
Ju 6 12 28 |
||
Henschen Kerstin..... |
S |
21 |
Holmberg K E G....... |
E 6 |
||
Hensjö E P-E........ |
E |
7 |
Holmberg NEG........ |
Ju 64, S 14 |
||
Hermanson E W...... |
Ju |
39 |
Holmberg P-E.......... |
In 3 21 |
||
Hermanson KG...... |
E |
47 |
Holmberg SE.......... |
S 15 |
||
Hermansson Ester A S. |
E |
7 |
Holmberg Y (I)......... |
Ju 49 |
||
Hermansson H E (I)... |
...... Ju |
49, Jo |
17 |
Holmborn GB.......... |
E 42 |
|
Hermansson H V..... |
E |
6 |
Holmer B.............. |
Fö 29 |
||
Hermansson NT...... |
U |
4 |
Holmgren H K H....... |
Ju 39 |
||
Hermansson R........ |
Ju |
48 |
Holmin N.............. |
H 16 |
||
Hernbäck ö.......... |
In |
15 |
Holmquist A Mary S (II) |
Ju |
62, S 33, Fi 17 |
|
Hernelius J A (I)...... |
Ju |
52 |
Holmquist B G......... |
K 14 |
||
Herner S G........... |
Ju |
35 |
Holmqvist S............ |
In 10 |
||
Hernlund C H H...... |
H |
9 |
Holmstedt G F......... |
S 12 31 |
||
Hernmarck A G M. .. . |
Ju |
31 |
Holmsten R G.......... |
S 6 |
||
Hemroth UN........ |
K |
13 |
Holmström C-G S....... |
Fö 19 |
||
Herolf FOR......... |
Fö |
3 |
Holmström E W........ |
Fö 11 |
||
Herrlin H T M........ |
Ju |
64 |
Holmström G........... |
E 7 |
||
Herrlin SGS......... |
____ Fi 15, In 3 |
19 |
Holmström S J R....... |
Jo 14 |
||
Hesselblad FE....... |
Fö |
15 |
Holte KR............. |
E 49 |
||
Hesselblad G......... |
E |
24 |
Hoppe EG............. |
E 7 11 |
||
Hesselström ÖB...... |
H |
5 |
Hoving W V........... |
U 6 |
||
Hesser S C E T....... |
____ Ju 22 |
63, Jo |
18 |
Hubendick BL......... |
E 52 |
|
Hessler H............ |
Ju |
3 |
Hubendick P E......... |
E 6 |
||
Hessler J T H........ |
E |
6 |
Hult B V.............. |
Ju 33 62, S 34 |
||
Hidemark B.......... |
E |
11 |
Hult J................. |
Jo 19 |
||
Hildeberg L.......... |
K |
5 |
Hulthén L............. |
E 6 |
||
Hildebrand K-G H. . . . |
E 11 |
49 |
Hultin C O G........... |
Ju 20 |
||
Hilding B B I........ |
E |
19 |
Hultin MG............ |
E 6 |
||
Hilding Ingrid........ |
S |
36 |
Hultman C............. |
E 7 |
||
Hilding P (I)......... |
Ju 9 |
60 |
Hultqvist E M G........ |
Fö 29, H 18 |
||
Hilding S H.......... |
E |
7 |
Hultström LA I........ |
S 4 16 35 |
16t Iiihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt.
Kiksdagsberättelscn
469
Riksdagsberättelsen år 1966
Hurtig F................... E
Husén T...........Ju 21 34 70, E 6 7
Huss K J L................ Ju
Hybinette Anna-Greta....... E
Hydén SO................ Ju 18, S 12
Hygstedt T................. Ju 40
Hyrenius J................. Jo
Håkansson H E V____Ju 70, H 16 17, In
Håkansson J H V .......... Jo
Håkansson, PH............ Ci
Hårde RF................. E
Hårsman S J H............. In
Håstad GMJ.............. E6
Häger B N R............... E
Hägerstedt SE............. Fi
Hägerstrand S T E......K 25, E 11, In
Hägglund J E.............. In
Hägglund JM.............. Jo
Hähnel F............... E
Hänninger UNO........... Jo
Härén Y O H............... E
Härnqvist K............... E 6 11
Härnqvist Margareta........ Ju
Hävermark, K G J:son...... H
Högberg JP............... E67
Höglund KT............... S
Höglund O A............... Ju
Höglund R................. Fi
Högner KE................ E
Högsell S-0 G.............. K
Höijer G................... Fö
Höistad GR............... E6
Höjer E W................. Jo
Höjer T Signe.............. U
Hökmark A G.............. Fö
Hölcke OKL.............. K
Hörjel N J...........K 23 25 41, Fi 3
Hörlén SJ................ Ju
Hörlin P-0................. E
Hörmander, H O...........i H
Hörnblad EA ............. E
Hörnlund Gördis K (II)..____ S 36, In
Hörnquist K I E............ Fö
Hömström EJ............. E
Hössjer KGN............. E
Höök E S V......... S 29 39, K 29, Ci
I
Igelstam RM............... Fö
Ihrfelt P E................. Fi
Ingelman-Sundberg A M M... Fö
Ingelmark BE............. E 1 5
Inghe PG.................. E
Ingvar LOAH............ E27
Isacson EBJ(I)........... H
Isberg Å.................. S
Isling BÅJ................ E
Israel J.................... S2
Ivarsson E Henrik.......... E
Ivarsson I H............... In
Ivarsson S-I................ Fö 24, Fi
Iveroth CA................ Ju 63, U
Ivre I GE................. K
J
Jacobaeus A C ...... |
....... EU |
Jacobson B A....... |
....... E 6 36 |
Jacobson GA....... |
....... S 37 |
Jacobson GM....... |
....... S 37 |
Jacobsson ÅT....... |
....... Fi 3 |
Jacobsson C......... |
....... In 1 |
Jacobsson F......... |
....... Fö 22 |
Jacobsson G (I)...... |
..... Ju 15 16, K 25 |
Jacobsson G F A..... |
....... F. 6 |
Jacobsson M ........ |
....... In 22 |
Jacobsson P (I)...... |
....... Ju 37, K 12 |
Jaenson T G J....... |
....... E 7 |
Jagander J-E........ |
|
Jansson A H........ |
....... K 5 |
Jansson B F......... |
....... Ju 1 |
Jansson E........... |
....... Jo 14 |
Jansson K E........ |
|
Jansson K I......... |
....... H 8 |
Jansson N L......... |
....... Fi 32 |
Jansson SE......... |
....... E 1 |
Jardal C J-G........ |
....... Fö 14, 19 |
Jarder J O.......... |
....... K 15 25 27 |
Jargin I............. |
....... In 16 27 |
Jenning W C E...... |
....... S 26 27 |
Jeppsson J T........ |
....... S 9 11 |
Jeppsson O G........ |
|
Jerdenius K E....... |
K 24, E 32 52, H 9 |
Jergling A G........ |
....... E 6 7 |
Jirlow UD.......... |
....... In 16 |
Jirstam B H L....... |
....... In 3 19 |
Joge SF............ |
....... H 6 |
Johannesson E G V. . |
....... S 37 |
Johannesson ER.... |
....... In 12 |
Johannesson IV..... |
....... E 6 31 |
Johansson A E...... |
....... Jo 11 |
Johansson A E M. . .. |
|
Johansson A H...... |
....... In 6 16 |
Johansson B Ö...... |
....... E 7 |
Johansson E A...... |
....... Jo 6 17 |
Johanson Elvy HK.. |
....... Fö 26, E 32 |
Johansson E V (II)... |
|
Johansson F L H. . .. |
....... Jo 11 14 |
Johansson Gotthard.. |
....... E 36 |
Johansson G R (II)... |
....... Ju 39 66 |
Johansson J A....... |
....... Jo 14 |
Johansson J H....... |
....... S 21 |
Johansson J H....... |
....... K 10 37 |
Johansson J IS...... |
....... E 35 |
Johansson K B M (I). |
|
Johansson KG...... |
....... Fö 10, Fi 9 |
Johansson K G E. . . . |
|
Johansson K H (II). . |
....... Ju 52 |
Johansson K Inge.. .. |
....... E 31 36 |
Johansson K Å M.... |
....... Ci 14 |
Johansson L G....... |
....... EU |
Johansson N I (I)... . |
....... Fö 28 |
Johansson N R (II). . |
....... K 12 |
Johansson OF....... |
....... S 11 |
Johansson O Torsten. |
....... E 30 |
Johansson R J....... |
....... In 6 |
Johansson S-E....... |
....... Ju 18 |
36
36
18
6
16
53
20
22
14
2
7
3
7
43
31
7
12
2
4
20
54
36
16
14
16
30
55
8
9
37
15
7
27
4
6
15
29
49
42
13
7
4
12
6
17
15
18
14
29
42
5
42
20
23
36
21
22
27
21
4
3
470
Personregister
Johansson SE.......... |
Jo 1 |
18 |
Karlén G H............... |
S 30 40 |
|
Johansson T L.......... |
51 |
Karlgren G Hj T........... |
Ju 41 42 |
||
Johansson ö........... |
E |
6 |
Karlin B G................ |
E 40 |
|
Johnels JAG......... |
.. E 20 42, Jo |
3 |
Karling S I................ |
E 6 39 |
|
Johnson A I............ |
E |
11 |
Karlson TE.............. |
Fö |
19 E 36 |
Johnson Inez........... |
E |
44 |
Karlsson BAS............ |
Jo 19 |
|
Johnson O P........... |
E |
45 |
Karlsson Einar............ |
E 36 |
|
Johnsson BE.......... |
Ci 1 |
5 |
Karlsson Erik............. |
E 36 |
|
Johnsson ER.......... |
H |
6 |
Karlsson EL.............. |
In 6 16 |
|
Johnsson J G........... |
Fi |
29 |
Karlsson Elvy M........... |
E 33 |
|
Johnsson N O.......... |
20 |
Karlsson EOA............ |
S 13 |
||
Johnsson R G.......... |
E |
42 |
Karlsson F G (I). Ju 1 49, S 24 37, K 8, Fi 19 |
||
Johnsson SB........... |
27 |
Karlsson G................ |
S 23 |
||
Jonasson G V........... |
E |
7 |
Karlsson J O.............. |
Jo 28 |
|
Jonsson AHS.......... |
Ci |
2 |
Karlsson U................ |
S 1 |
|
Jonsson BB............ |
K |
20 |
Karlström HÅ............ |
E 7 |
|
Jonsson E O............ |
---- Ju |
59 |
Karlström KF............ |
Ju 20 |
|
Jonsson G.............. |
---- Ju |
21 |
Karsberg, ÅL............ |
H 7 |
|
Jonsson G D V......... |
Fi |
16 |
Kastman M Margareta...... |
E 6 |
|
Jonsson K I............ |
Jo |
17 |
Kautsky, GFH........... |
H 13 |
|
Jonsson K Ivar......... |
K 19 23 25, E |
11 |
Kedner G................. |
Ju 44 |
|
Jonsson R A Margit..... |
62 |
Kellberg L G-A............ |
Ju 8 |
63, S 33 |
|
Jonsson S.............. |
16 |
Kellgren N E (II).......Fö |
28, E |
36, H 19 |
|
Jonsson T L............ |
In |
27 |
Kierkegaard C P J H....... |
E 11 42 |
|
Jonsson W F........... |
____ K |
36 |
Kihlberg MKT........... |
U 2 |
|
Jonzon S-G B.......... |
Jo |
11 |
Kihlbom Ulla M........... |
H 9 |
|
Josefson PLR......... |
E |
22 |
Kihlman K H............. |
E 19 42 |
|
Junel KB............. |
E 6 |
7 |
Kihlstedt CA............. |
E 11 35 |
|
Jung K E I............ |
E |
11 |
Kilander BI.............. |
Ju 33 |
|
Jungefors SFS......... |
Fi 6 27 32 33 |
34 |
Killander FWK.......... |
Jo 15 |
|
Jungenfelt KG......... |
Jo |
28 |
Kinell E.................. |
Ju 21 |
|
Jungkvist K J R........ |
In 3 |
21 |
Kirstein L................. |
Ju 21 |
|
Juréen EJE........... |
Jo |
14 |
Kjellén L................. |
E 42 |
|
Jägerskiöld SAF....... |
---- Ju |
23 |
Kjellin B T M............. |
Ju 17 28 |
|
Järdler SA............. |
.... Fi 6, In 5 |
10 |
Kjellman F H............. |
In 7 |
|
Järmark BL........... |
K |
37 |
Kjellström SÅ............ |
S 24 |
|
Järnbrink HG.......... |
____ Fi |
34 |
Klackenberg O H.......... |
Ci 6 |
|
Järnmark OS.......... |
S |
30 |
Klackenberg SL........... |
H 6 |
|
Järnmark SB.......... |
S |
35 |
Kleman B................. |
E 35 |
|
Jönsson A.............. |
____ K |
32 |
Klera N Ingrid............ |
E 7 |
|
Jönsson B.............. |
. . . . E 36, In |
22 |
Kling E H (I)............. |
Ju 7 |
|
Jönsson E I (II)........ |
.....Jo 4 10, H |
20 |
af Klint E................. |
Ju 36 |
|
Jönsson G.............. |
S 23, E |
36 |
af Klintberg L............. |
Jo 19 20 |
|
Jönsson G.............. |
17 |
af Klintberg R H F........ |
. K 1J |
, H 3 16 |
|
Jönsson G V............ |
Jo |
13 |
Knudsen F................ |
Jo 16 28 |
|
Jönsson H............. |
17 |
Knutsson PA..........Ju |
41, 42 |
S 22 34 |
|
Jönsson Ingeborg....... |
S |
22 |
Knutsson-Hall T K......... |
Fö 14 |
|
Jönsson L I............ |
E |
47 |
von Koch N M............. |
Ju 46 |
|
Jörbeck B A............ |
53 |
Kolare G C K............. |
K 28 |
||
Jörberg G L............ |
E |
7 |
Kolk R................... |
Jo 4 30 |
|
Kollind HO............... |
Ci 9 |
||||
K |
Korkman N F............. |
Jo 4 26 |
|||
Korlén H G V............. |
E 7 |
||||
Kaby NA............. |
E |
6 |
Kourtzman EP............ |
Fö 20 |
|
Kaijser F J............. |
5 |
Kraepelien S.............. |
S 21 |
||
Kaijser R G S (I)....... |
____ U 4, S 1 |
20 |
Kragh B It V.............. |
Fi 18 |
|
Kalén O............... |
. . . . Fö 22, Ci |
7 |
Krantz Ingrid............. |
E 15 |
|
Kallerdahl EU......... |
____ K |
5 |
Kreitz BE................ |
Jo 32 |
|
Kamph BCJ.......... |
____ E |
8 |
Kring K G H.............. |
Fö 22 |
|
Kappelin C-E........... |
24 |
Kristenson E V (II)........ |
. Fö |
28, Fi 34 |
|
Karén H V............. |
Fö |
10 |
Kristensson Astrid (II)...... |
Ju 33 62 |
|
Karlbjöm H S.......... |
K 1 33 |
34 |
Kristensson A G........... |
K 16 |
|
Karleby 0............. |
E 7, Ci |
6 |
Kristensson AYS......... |
Ju 34 |
471
Riksdagsberättelsen år 1966
Kristensson B A......... |
Fi 32 |
Larsson Karin......... |
E 7 |
||
Kristersson H........... |
Fi 6 |
Larsson K Einar A (II) |
S 36 |
||
Kritz LO............... |
K 28 |
Larsson Karl-Erik A . . . |
E 11 |
||
Kromnow E Å.......... |
Ju 28 |
Larsson KG.......... |
Fi 33 |
||
Kroona B G............. |
E 7 |
Larsson KSS (II) . ... |
K 20 |
||
Kruse OSN............ |
E 6 |
Larsson K-Å.......... |
U 6 |
||
Kugelberg E K H........ |
S 9 |
Larsson L E (I)....... |
Ju 13, S 36 |
||
Kull B.................. |
Fi 21 |
Larsson L-E.......... |
H 14 |
||
Kullberg O G............ |
K 17 |
Larsson L-G.......... |
Ju 70, E 42 |
||
Kullén NOG.......... |
In 19 |
Larsson L T (I)....... |
Jo 13 |
||
Kvarby NR........... |
K 19 |
Larsson L U.......... |
Fi 24 |
||
Kypengren S............ |
In 16 |
Larsson N H C........ |
Fö 27, H 7 |
||
Kåhre ELJ............ |
Jo 32 |
Larsson Rune......... |
E 36 |
||
Källén E............... |
E 5 |
Larsson S............. |
Fö 11, K 10 |
||
Källenius S IR......... |
. Ju 38, |
In 16, 22 |
Larsson S A A........ |
K 9 |
|
Källner C-G G........... |
S 14 |
Larsson S G.......... |
S 29 |
||
Källquist KGE......... |
E 7 |
Larsson SO.......... |
Ci 6 |
||
Källström Å............ |
K 25 |
Larsson T K L........ |
S 13 |
||
Kämpe å............... |
S 27 |
Larsson Ulla.......... |
Ju 58 |
||
Kärrholm M............. |
Ju 70 |
Larsson U O.......... |
U 2, |
S 36, E 6 13 |
|
Kärrlander E H (II)...... |
S 21 |
Larsson Å............ |
In 26 |
||
Köhler N G............. |
Ju |
15 16 26 |
Lassen BFG......... |
Ju 63 |
|
Körlof AHV........... |
31, K 12 |
Lassinantti I R (II). . . |
Jo 20 |
||
Lasson K-I L......... |
K 24 40 |
||||
L |
Laudon A ............ |
E 27 |
|||
Laurell KF........... |
Fi 11 |
||||
Lager Brita............ |
E 6 |
Laurell L G........... |
Fö 8 22 |
||
Lagercrantz B U........ |
E 52 |
Laurell SA........... |
Ju 8 |
||
Lagergren I............. |
S 32 |
Laurln J............. |
Ju 60 67 |
||
Lagerstedt L............ |
E 36 |
Laurin K............. |
E 42 |
||
Lagervall A G........... |
S 13 |
Lauritzen B........... |
E 6 10 |
||
Lahnhagen R ........... |
E 32 |
Leander K Å......... |
E 6 |
||
Lamm AU............. |
E 11 |
Leden I E ............ |
E 11 |
||
Land J................. |
Fi 19 |
Leffler J.............. |
Ju 2 |
||
Landahl KL............ |
E 36 |
Lehander B A......... |
Fö 20 |
||
Landahl OSH.......... |
Jo 16 |
Leifland L............ |
U 3 |
||
Landberg Maj-Lis........ |
S 23 |
Leion A.............. |
S 23 |
||
Landh L V............. |
Ju 31 |
Leissner Å............ |
In 1 23 |
||
Landström K Lillemor S . |
In 6 |
Lekman J I........... |
Ju 49 |
||
Landström S-S H........ |
E 14 33 |
Lemke Dagmar E..... |
E 7 |
||
Lane S................. |
Jo 17 21 |
Lemne L G........... |
H 13 |
||
Lang S................. |
Ju 47 |
Lemne M H .......... |
H 13 |
||
Langdal H ............. |
Jo 8 |
Lennander SK........ |
E 42 |
||
Lange N G (I)........... |
U 4 |
Lennerfors E S........ |
In 11 |
||
Lange N G............. |
Fi 16 |
Leo P G.............. |
38 49, In 22 |
||
Langenfelt P B B........ |
Ju 59 |
Leuf NB............. |
H 6 |
||
Langton AB............ |
S 19 |
Levin H S (II)........ |
Ju 1, K 5 |
||
Lannefjord S E U....... |
U 2 |
Lewander T E M...... |
E 7 |
||
Larborn Å.............. |
K 42 |
Lewén-Eliasson Anna-Lisa (II) |
S 42, H 20 |
||
Lamstedt A 0 G........ |
... Ju 51 |
57, S 31 |
Liander N H.......... |
E 11, Ju 70 |
|
Larson B G............. |
Ju 32 |
Lidbeck P I........... |
Ci 3 |
||
Larson S E............. |
H 6 |
Lidbom CG.......... |
Ju 59 |
||
Larsson G.............. |
Fö 24 |
Lidvall SJ........... |
E 6 |
||
Larsson C-0............ |
Fö 12 |
Lif A................ |
In 16 |
||
Larsson E (II).......... |
Ju |
33, K 2 |
Lif P T............... |
Jo 9 |
|
Larsson E E............ |
Ju 53 |
Liljegren Märta....... |
S 22, In 1 |
||
Larsson EG............ |
E 17 |
Liljestrand Å......... |
S 25 |
||
Larsson E Å............ |
In 10 |
Lind JAL........... |
Ju 47, S 34 |
||
Larsson F Gerhard....... |
E 11 |
Lindahl A R A........ |
E 7 |
||
Larsson G K V (II)...... |
In 3 10 |
Lindahl C-F H........ |
Fö 22 |
||
Larsson H.............. |
E 6 |
Lindahl J-M.......... |
E 22 34 43 |
||
Larsson Harald (II)...... |
. K 3, E 56, Jo 10 |
Lindahl KOR........ |
.. K 27, Fi 12, Ci 15 |
||
Larsson JMIA......... |
S 14 |
Lindahl L-0 H........ |
K 8 29 |
472
Personregister
Lindahl M.............. |
Ju 60 |
Lindroth A A............. |
Jo 3 |
|
Lindahl PEEA........ |
E 7 20 42 |
Lindroth K E Hj:son..... |
Ci 5 |
|
Lindbeck A............. |
E 6 |
Lindroth KJH.......... |
.. Ju 51 58, In 3 |
|
Lindbeck CAE......... |
. . EU, Jo 14 |
Lindskog CP F.......... |
.. S 27, Jo 14 33 |
|
Lindberg AL........... |
Fi 30 |
Lindskog Elsa I (II)...... |
H 20 |
|
Lindberg EG........... |
Ju 20 |
Lindskog J L............ |
Jo 16 |
|
Lindberg KA........... |
In 3 |
Lindskog T.............. |
Ju 53 |
|
Lindberg NO........... |
.. S 3, Fi 17, Ci 9 |
Lindstedt A.............. |
.. K |
32, Fi 8 22 |
Lindberg S I............ |
S 36 |
Lindstrand EL.......... |
Ju 34 |
|
Lindberg U G........... |
S 10 13 40 |
Lindstrand L............ |
E 42 |
|
Lindberger A........... |
E 15 |
Lindström Alice.......... |
S 21 |
|
Lindberger L............ |
.. Fi 6 9 12, In 16 |
Lindström G............. |
In 1 |
|
Lindbergson KA........ |
Ju 50 |
Lindström Gurli.......... |
E 7 |
|
Lindblad I............. |
K 3 |
Lindström H B (II)....... |
E 28 |
|
Lindblad S H J........ |
Fi 3 |
Lindström I A........... |
Jo 14 |
|
Lindbo L P............. |
.. K 5, E 7 16 |
Lindström TBO......... |
Ju 48 |
|
Linde P G A G.......... |
Fi 5 |
Lindström Ulla G (I)...... |
U 4, S 23 |
|
Lindeborg S H........... |
In 23 |
Lindvall H.............. |
.. S |
4 39, In 17 |
Lindegren K N A........ |
Jo 17 |
Lindwall K Å............ |
Fö 15 |
|
Lindegård B............ |
E 5 |
Lindå E A............... |
. |
H 6 |
Lindell I A............. |
Ju 9 11 |
Lingstrand LE.......... |
H 16 |
|
Lindell N............... |
Ju 50 |
Linnér Birgitta........... |
E 7 |
|
Lindelöw Birgit M....... |
E 7 |
Linneroth Anna.......... |
S 40 |
|
Lindelöw K-G........... |
E 22 |
Linroth KO............. |
Fö 26 |
|
Lindemalm P........... |
K 30 |
Litorell OM............. |
Jo 26 |
|
Lindén K E............. |
H 12 |
Ljung B-0 .............. |
E 6 |
|
Linden KG............. |
Fö 1 |
Ljungbeck C ............. |
In 17 |
|
Lindén L G............. |
E 14 |
Ljungberg Blenda M (II) . |
. . |
Ju 66 |
Lindén S............... |
Fö 12 |
Ljungberg EGL......... |
S 13 |
|
Lindenbaum GM........ |
E 4 |
Ljungberg L............. |
E 36 |
|
Lindencrona A.......... |
Fi 12 |
Ljungberger T........... |
Ju 49 |
|
Lindencrona F V K...... |
.. In 12 13 17 25 |
Ljunggren F T........... |
E 33 |
|
Lindencrona G.......... |
Ju 24, H 3 |
Ljunggren LRH......... |
Fö 12 18 |
|
Linder E B............. |
E 7 |
Ljungkvist E............ |
E 6 |
|
Linder F G............. |
K 35 |
Ljunglöf S G............. |
E 6 |
|
Linder S G............. |
Fö 27 |
Ljungman KSB......... |
.. Ju |
2 63, E 30 |
Linderoth KA.......... |
E 6 |
Ljungström G O.......... |
K 11 22 30 |
|
Linderstam B A H....... |
Kl |
Loftenius KAV......... |
Jo 18 |
|
Lindgren ÅT........... |
Fö 17 |
Lofterud C W............ |
E 7 |
|
Lindgren GOA......... |
S 28 |
Loheman A.............. |
Ju 26 |
|
Lindgren J............. |
K 28 |
Lokrantz LAO.......... |
K 6 7 |
|
Lindgren J G........... |
Fi 9 |
Lovén B ................. |
Fö 15 |
|
Lindgren S............. |
S 39, E 36 |
Lugn PER............. |
Fö 12 |
|
Lindgren SR........... |
Fi 17 |
Lund B................. |
In 3 |
|
Lindgren-Fridell Marita... |
E 6 |
Lund G................. |
S 27 |
|
Lindh E A.............. |
In 5 |
Lund RF............... |
E 44 |
|
Lindh G B T............ |
Ju 65 |
Lundberg A.............. |
In 17 |
|
Lindh I E.............. |
E 22 |
Lundberg B I............ |
H 5 |
|
Lindh TBE............ |
S 13 39 |
Lundberg B K O......... |
E 6 |
|
Lindh Å H............. |
Ju 31 |
Lundberg H F N......... |
H 19 |
|
Lindholm E E K A...... |
E 35 |
Lundberg .1 B F.......... |
E 12 |
|
Lindholm P S (II)....... |
Fi 33, E 54 |
Lundberg Kerstin........ |
S 23 |
|
Lindman POG......... |
E 36 |
Lundberg K F V......... |
H 2 |
|
Lindmark ALG........ |
K 37, E 14 |
Lundberg KU G......... |
Fö 16 |
|
Lindquist B R L ....... |
E 42 |
Lundberg L H:son........ |
Fö 22 |
|
Lindquist G D.......... |
E 2 |
Lundberg PJT.......... |
E 7 |
|
Lindquist Kerstin....... |
S 21 |
Lundberg S G J.......... |
Ju 4, H 1 |
|
Lindquist N G........... |
Fi 16 |
Lundberg Willy Maria..... |
In 6 |
|
Lindquist R............ |
Jo 31 |
Lundblad Brita.......... |
S 42 |
|
Lindqvist 0 O G........ |
114 6 |
Lundblad BO........... |
Jo 3 14 |
|
Lindqvist R L A........ |
Fi 5 6 28 |
Lundborg S.............. |
In 19 |
|
Lindqvist S O K........ |
K 5 |
Lunde H ................ |
Ci 10 |
|
Lindqvist SR........... |
H 8 |
Lunde Ingrid M.......... |
E 7 33 |
473
Riksdagsberättelsen år 1966
Lundeberg G N S........... E 36, Ci 6
Lundell SV..........Ju 4 18, Fi 6 27, In 7
Lundgren Ann-Margret...... S 4
Lundgren GEH........... E 11
Lundgren J B............K 19, Jo 7 21 26
Lundgren N P V........... E 6
Lundgren S H E........... Ju 61
Lundgren T................ Ju 60
Lundh B.................. E 10
Lundh GG................ E 54
Lundholm B G............. Jo 21
Lundin B.................. In 1
Lundkvist K S (II)......... Ju 9 37, H 14
Lundman Ulla-Britta........ E 6
Lundmark N A J........... H 16
Lundquist GAR........... S 13 31
Lundquist Maj.............. Ju 32
Lundquist N-H............. E 11
Lundquist NL............. E 6
Lundqvist CM............. Ju 34
Lundqvist D............... E 6
Lundström HO............ U4, H 6
Lundström Karin........... S 38, E 53
Lundström N B (I)......... Ju 11 31
Lundvik C U V............ Ju 20
Luthman G F.............. E 6 11
Lutteman SE.............. E 10
Liining K G T G:son........ E 11 42
Lyberg B.................. Fi 6
Lyberg F..............Ju 33, In 19, Ci 13
Lychou DEA............. H 6
Lycke H.................. K 1
Lysell EGSL............. E 42
Lägnert FA............... E67
Lännergren E B............ Fi 11, In 9
Löfberg BAF............. Ci34
Löfberg J H............... S 10
Löfgren Ann-Marie......... S 42
Löfgren N S J (II).......... Ju 2, In 17
Löfgren ÅS............... Ju 44
Löfkvist HE.............. E 6
Löfqvist I................. H 1 4 14
Löfqvist Thyra C (II)....... Jo 8
Löfroth J G................ Ju 1
Löfstedt G................. Ju 18
Löhr A.................... In 3
Lönngren DR........... S 25 28, Jo 21
Lönnquist B C............. Fi 31
Lönnqvist A S G........... H 16
Lönnqvist S E V........... K 23, Fi 12
Lönnroth N E M........... Ju 70
Lövegren Marianne......... Ju 21
Lövgren ETC............. E 6
Löwbeer H................ Ju 58, S 39
Löwbeer T................. Fi 32, H 2 19
Löwdin Inga............... K 19
Löwenadler S.............. Fö 9
Löwcnhielm FA........... Fö 7, In 20
M
Madebrink Rut............. E 53
Magnander EEA.......... Ju 48, K 37
Magnéli PA............... EU 20
Magnusson A T (II)......... S 24, Fi 28
Magnusson DN............ S 21, E 6 7
Magnusson E.............. In 4
Magnusson El............. Ju 37
Magnusson E O B (II)...... S 38
Magnusson Gunnel.......... S 21
Magnusson R I ............ E 7
Magnusson TAS........... E 6
Maler BJ................. E 6
Malm E................... S 20
Malm K S:son.............. E67
Malmberg Å............... In 16
Malmborg R H............. Ju 48, Ci 4
af Malmborg N M.......... Fö 14, Ci 5
af Malmborg R.......... S 9, E 18 27 42
Malmgren B A............. E 30
Malmgren B R............. E 19
Malmgren H............... E 36
Malmgren K K-G .......... Fi 11
Malmgren N J V........... In 10
Malmquist E............... E 33
Malmquist S G............. Ju 21
Malmqvist L............... Jo 8
Malmström B G............ E 11
Malmström B G V.......... Ju 33
Malmström CG............ K 21 35 36
Malmström P F Å.......... Ju 22
Malmström S.............. E 6
Malmström S.............. H 18
Mangård N................ K 13 32
Mannerskantz AF.......... In 5 10
Marc-Wogau K............. E 7
Marcus S.................. Fö 16, Ju 37
Markén K-E............... E 42
Marklund KL............. H618
Marklund OSA............ E7 55
Marklund P T.............. Fö 29
Markman Kiddi C.......... Ju 15
Marknäs N S V............. S 13, K 18
Mamell KG............... Ju 20
Martenius Å B A........... Fi 14
Martinsson B N O (II) .. Ju 5 39 60 62 66,
S 37
Matsson S-A .............. Jo 34
Mattson Lisa (I)............ Ju 66, K 3
Mattsson B................ S 27
Mattsson RNG............ E 31
Mattsson S F I H........... Ju 21
Mattsson S-0.............. E 55
Mehr HL................. Ju 7, In 10
Meidner RA............... Fi 6
Meijer HAB.............. E 6
Mejegård OSW............ Jo 18
Melander EAM............ E67
Melander LCS............ E 11
Melcherson E.............. S 17
Melin BJG............... E67
Mellqvist S A (II)____Fö 28, K 3, In 7 13
Meyrson K Å V ............ E 38 52
Michanek EN............. U 4, S 12
Michanek GE.............. S 1
Mileikowsky C............. E 11
474
Personregister
Millgård E O............ |
Ju |
53 |
Nilsson E.............. |
.... K 20 23 29 41 |
Milstam KÖ............ |
K 29 |
41 |
Nilsson EF............ |
____ H 15 |
Minnhagen E L W....... |
E |
42 |
Nilsson EF............ |
---- In 17 |
Mj ömberg A............ |
E |
36 |
Nilsson E Hj (I)........ |
Jo 11 17 |
Moberg A E AV.......... |
E |
7 |
Nilsson F.............. |
____ Fö 5 |
Moberg CER.......... |
Jo |
8 |
Nilsson GE............ |
In 10 |
Moberg LA............. |
E |
38 |
Nilsson G V............ |
Jo 11 |
Moberg ST............. |
Ju 70, S 39, E |
11 |
Nilsson H............. |
____ S 16 |
Moberger A Karin E..... |
E |
7 |
Nilsson J H............ |
____ Fö 7 |
Molin O BE............ |
E |
6 |
Nilsson J-I N (II)...... |
E 36, In 9 |
Molinder Barbro......... |
Fö |
24 |
Nilsson J O (II)........ |
____ Jo 8 |
Moll 0 G............... |
... E 6 7 11 12 |
42 |
Nilsson JVE.......... |
E 6 |
Mollstedt BO........... |
S |
21 |
Nilsson KG........... |
S 15 |
Mollstedt SRB......... |
E |
50 |
Nilsson K V T......... |
____ Ju 35 |
Montan KJA.......... |
S |
4 |
Nilsson L G............ |
. . . . S 1, E 5 15 |
Montan NT............ |
H |
6 |
Nilsson Marta.......... |
____ E 7 |
Montelius J C 0 A....... |
Ci |
3 |
Nilsson NB........... |
In 21 |
Montelius SCF......... |
Fö |
15 |
Nilsson NPE......... |
Ju 61 |
Montell JEO........... |
K |
16 |
Nilsson N Y (I)........ |
Ju 61 |
Monthan TO........... |
K |
30 |
Nilsson P-OV.......... |
E 28 |
Morath B A............. |
K |
5 |
Nilsson R.............. |
|
Morén 0 A............. |
E |
3 |
Nilsson SA............ |
E 7 35 |
Mossberger E G V (I) . . . . |
Jo |
13 |
Nilsson S W........... |
S 34 |
Mueller J P............. |
E 6 |
35 |
Nilsson S-Å............ |
____ S 29 |
Munck af Rosenschöld J R |
E |
6 |
Nilsson T.............. |
____ Fö 24 |
Mundebo K A I (II)..... |
... S 36, E 6 |
56 |
Nilsson Tom........... |
S 31 |
Munthe REL.......... |
E |
38 |
Nilsson Thora.......... |
____ E 36 |
Murray CA............. |
Fö 24 |
27 |
Nilstein A H........... |
|
Murray M.............. |
E |
35 |
Nissen L S Veronika .... |
S 5 |
Mutén L I.............. |
Fi |
26 |
Norberg DL........... |
____ Ju 70, E 7 |
von Miinchow Marianne . . |
H |
11 |
Norberg RE........... |
E 37 46 |
Miintzing A............. |
70 |
Nord BI.............. |
.... K 37, E 40 |
|
Myhrman G C........... |
Ju |
51 |
Nordberg A E.......... |
In 15 |
Myrdal Alva (I)........ |
U 7, Fö 28, E |
39 |
Nordell É H........... |
E 6 |
Myrdal H-G............ |
E |
33 |
Nordenfalk CAJ....... |
____ E 50 52 |
Mvrsten J L.........Ju 22 45, Fi 32, H 6 |
Nordenfalk S R E J..... |
. . .. Fi 10, K 40 |
||
Månsson H............. |
H |
7 |
Nordenskiöld E O E .... |
In 1 |
Månsson NK I.......... |
E |
6 |
Nordenskjöld G........ |
E 36 |
Mårdell Birgit........... |
S |
20 |
Nordenson J \V........ |
U 4, H 4 |
Mårdh GA............. |
. S 13, K 10, Fi 13 |
Nordenson UK........ |
Ju 63 |
|
Mårtensson N........... |
17 |
Nordenstam B A....... |
Jo 18 |
|
Möller Y A (I).......... |
E |
45 |
Nordfors GM.......... |
S 14 |
Mörtstedt S-E .......... |
E |
6 |
Nordhemmer M M E ... . |
E 7 |
Nordholm O G......... |
____ S 29 |
|||
N |
Nordin Anna-Greta..... |
E 7 |
||
Nordin GE............ |
____ E 6 |
|||
Nabseth L G............ |
K |
24 |
Nordlander M I C-H .... |
Ju 4, In 13 |
Naeslund J S........... |
S 21, E 6 7 |
Nordlander NB........ |
____ S 10 |
|
Nelander E M (II)....... |
33 |
Nordlund A............ |
____ E 7 |
|
Nellborn SO............ |
K |
12 |
Nordlund SF.......... |
----S 14, In 3 5 10 |
Nelson Gunnel.......... |
E |
5 |
Nordlöf G............. |
|
Nerpin R T:son......... |
Fö |
25 |
Nordman LO.......... |
S 2 |
Nettelbrandt A Cecilia (II) |
Fi |
26 |
Nordmark HA......... |
____ Ju 50, E 30 |
Netzén KG............. |
. S 30, Jo 14, In |
17 |
Nordqvist Birgit M..... |
E 7 |
Neumiiller J F C........ |
Fö |
3 |
Nordqvist S............ |
____ K 13 29 |
Neymark Marit H E..... |
Fi |
11 |
Nordström A O........ |
E 7 |
Ncymark NGE......... |
E 6 32 |
56 |
Nordström C-E V....... |
____ E 7 |
Nial S H............... |
. . . Ju 26, E |
42 |
Nordström CG......... |
____ Ju 29 |
Nihlfors F U (II)........ |
Fö |
28 |
Nordström G........... |
____ S 31 |
Nilsson Allan........... |
E |
36 |
Nordström KA........ |
|
Nilsson A E............. |
Ci |
10 |
Nordström L-E......... |
____ Fö 29 |
Nilsson Alde E.......... |
E |
11 |
Nordström L AV........ |
Fi 21, E 12 |
Nilsson BAO.......... |
Fi |
6 |
Nordström SO......... |
____ Ju 1 |
475
Riksdagsberättelsen år 1966
Nordwall K E........... |
E |
17 |
Olerud E H....... |
........ S 3 |
|
Norell 0 A.............. |
Fö |
27 |
Olofgörs G ........ |
........ In 16 |
|
Norell SO.............. |
H |
8 |
Olofsson G........ |
........ S 20 |
|
Norén AB.............. |
E |
11 |
Olofsson PS...... |
......... Fö 5 |
|
Norén Ulla............. |
E |
7 |
Olrog O Ch....... |
......... E 42 |
|
Norinder YHT......... |
E |
6 |
Olsén B.......... |
......... K 7 |
|
Norlin PA............. |
K |
20 |
Olsgren L......... |
......... Ju 33 |
|
Norman HT............ |
E |
7 |
Olson Hj......... |
......... Ju 70 |
|
Norrbom N C-E......... |
.. K |
19, Jo |
29 |
Olson O Hjalmar . |
........ E 27 |
Norrby J V............. |
H |
16 |
Olson S-O........ |
......... Fö 28 |
|
Norrgren U............. |
Jo |
8 |
Olsson BK....... |
S 4 13 39, E 36, In 10 |
|
Norrman ÅS........... |
Fö |
3 |
Olsson BO....... |
......... E 34 |
|
Norström C............. |
H 8 |
15 |
Olsson C-E........ |
......... E 7 |
|
Nyberg J 0 (II)......... |
Ju 33 |
61 |
Olsson C I........ |
......... Ju 20 |
|
Nybom PAA.......... |
. . E |
36, Jo |
30 |
Olsson CO....... |
......... Fö 29 |
Nydahl F............... |
E |
11 |
Olsson E A J..... |
......... Jo 16 |
|
Nygren G I ............. |
S 2 |
13 |
Olsson Elvy E (I) .. |
......... Ju 62, H 20 |
|
Nygren J B............. |
E |
42 |
Olsson Gertrud .... |
......... S 2 21 |
|
Nygren ME............ |
H |
7 |
Olsson Gunnel (II) . |
....... S 37, E 53, In 1 |
|
Nyhage HB............ |
S |
12 |
Olsson KG....... |
......... In 3 |
|
Nyholm K-G............ |
E 11 |
42 |
Olsson K H....... |
........ Fi 9, Jo 8 |
|
Nykvist G N............ |
E |
22 |
Olsson NB....... |
......... Fi 32 |
|
Nylund PO............ |
Fö |
29 |
Olsson Osborn..... |
......... E 36 |
|
Nyman E O............ |
Ju 32 |
58 |
Olsson O E....... |
......... In 6 |
|
Nyman KG............ |
Fö |
4 |
Olsson O G A..... |
......... S 30, E 19 |
|
Nyman Linnea.......... |
S |
23 |
Olsson ÖL ....... |
......... In 4 |
|
Nyman PAB.......... |
E |
7 |
Olsson R I........ |
......... K 15 25 29 |
|
Nyquist F............... |
.. Ju 10 38, In |
11 |
Olsson S G........ |
......... E 26 |
|
Nyquist NI............ |
In |
22 |
Olsson S O B..... |
.. . Ju 58, S 3 39, In 6 |
|
Nyqvist NT............ |
In 18 |
20 |
Olsson Y B....... |
......... E 7 |
|
Nyrén B................ |
Fi |
32 |
Olvén B .......... |
......... S 8 |
|
Nvstedt S H............ |
Fö |
12 |
Orava O A........ |
......... E 35 |
|
Nyström A M........... |
Ci |
14 |
Oredsson B B L .. . |
......... In 3 21 |
|
Nyström EAR......... |
Jo |
12 |
Oredsson H E..... |
......... Ci 1 |
|
Nyström EPS.......... |
Fö |
9 |
Oredsson P T G ... |
......... H 5 |
|
Nyström H............. |
Jo |
8 |
Oredsson SM..... |
......... Fi 14 |
|
Nyström HRB......... |
Fi |
32 |
Orring JA........ |
.........S39, EU 15 56 |
|
Nyström P I ........... |
Ju 59, S 6 |
Orrsten R H...... |
......... H 4 |
||
Näsholm B............. |
Ci 2 |
13 |
Orrö S-E O....... |
......... Fö 7, H 4 |
|
Näslund Y.............. |
H |
1 |
Orstadius PA..... |
......... E 7 |
|
Näsström E E (I)....... |
E |
18 |
Oscarsson B S I ... |
......... Jo 27 |
|
Näverfelt A............. |
Ju |
46 |
Oscarsson S....... |
......... Fi 6, Jo 11 14 |
|
Osvald K H...... |
......... Jo 2 |
||||
0 |
Osvald OK....... |
......... S 20 |
|||
Ottenhag TE..... |
......... K 24 |
||||
Odeblad E E............ |
E |
42 |
von Otter SF .... |
......... Ju 8, E 22 |
|
Odebäck P.............. |
E |
36 |
Ottersen JO ..... |
......... E 44 |
|
Odéen BOG........... |
.. In |
23, Ci |
15 |
Ovegård LO...... |
......... Jo 4 20 30 |
Odelberg A A........... |
S |
12 |
|||
Odén GÅ.............. |
. . K 16 17 28 |
36 |
P |
||
Odhner G-E T........... |
. . Ju 4, |
U4, Jo |
14 |
||
Odquist Gudrun I....... |
Ju |
62 |
Palm AK........ |
......... K 13 |
|
Ogner SV.............. |
Fö |
10 |
Palm L........... |
......... In 21 |
|
Ohlin B (II)............ |
In |
1 |
Palm N S (I)...... |
......... Fö 24 |
|
Ohlin Inga Britta........ |
s |
21 |
Palm T........... |
......... Fö 8 24 |
|
Ohlon R................ |
Ju 36, H 9 |
Palmér E G L..... |
......... E 6 |
||
Ohlson B H ............ |
H |
21 |
Palmqvist P O A . . |
......... E 22 35 |
|
Ohlson BO............. |
E |
6 |
Palvall BE....... |
......... Ci 2 |
|
Ohlsson N L............ |
E |
31 |
Parkman AGS ... |
......... E 7 |
|
Ohlsson O E M (I)....... |
Ju |
1 |
Paulsson G V V ... |
......... S 39, Jo 28 |
|
Ohlsson P T Ingvar...... |
E |
40 |
Paulsson V P O ... |
......... In 19 |
|
Olderin G 0............ |
E 6 |
36 |
Paulsson Å B...... |
......... Fö 5 18 |
|
Oldermark B N......... |
E |
7 |
Pehrson CG...... |
......... S 9 10 |
476
Personregister
Pehrson H.......... |
Ju 8 |
Plevin E.......... |
........ Jo 16 |
||
Pehrsson WP....... |
Ju 26 |
Poppius HD....... |
........ E 23 30 |
||
Pellbäck S.......... |
E 36 |
Påhlsson Ingrid .... |
........ E 5 |
||
Perenius EL........ |
S 20 |
Pålsson ER....... |
........ Ju 63 |
||
Pergament M ....... |
E 4 |
Pälsson PO....... |
........ Ju 20 |
||
Perla G I........... |
H 1 |
||||
Perlmann H P...... |
E 6 7 |
Q |
|||
Pemelid WÅE..... |
K 26 |
||||
Pers A Y........... |
Ju 28 |
Quensel C-E....... |
........ E 6 11 |
||
Perslow GA........ |
Fö 15 |
Quensel N J E..... |
........ E 34 |
||
Personne JM....... |
Fi 11 |
Qvarnström BO... |
........ K 7 |
||
Persson A A........ |
Fö 22 |
||||
Persson G J G....... |
58, In 3 |
12 21 |
R |
||
Persson EV........ |
E 6 |
||||
Persson E Y........ |
Jo 11 |
14 28 |
Rabo Mäjt......... |
........ S 21 |
|
Persson F J H (I) . . . |
U 1 |
Radhe SA......... |
|||
Persson G.......... |
S 23 |
Rahm A H B...... |
........ S 8 19 26 |
||
Persson GA........ |
K 42, |
Jo 21 |
Rainer A O........ |
........ Ju 4 45 |
|
Persson I........... |
E 28 |
Ramel C O M O .... |
........ E 42 |
||
Persson J L......... |
Ju 47 |
Ramsten NE...... |
........ E 13 |
||
Persson K-E........ |
In 4 |
Rankloo G H J..... |
........ E 6 |
||
Persson K 0 (II) . ... |
Jo 17 |
Rapaport E........ |
........ E 40 |
||
Persson L H........ |
H 9 |
Rasmusson N L .... |
........ Ju 36 |
||
Persson N.......... |
In |
10 17 |
Raud J............ |
........ K 30 |
|
Persson P E........ |
E 7 |
Ravelin S P........ |
........ Ju 48 |
||
Persson S........... |
S 2 |
, K 5 |
Redemo A.......... |
........ In 26 |
|
Persson Stig........ |
E 36 |
Regen G........... |
........ Ci 7 |
||
Persson SB......... |
S 2 |
Regnéll G G (II) .... |
........ E 9 |
||
Persson S B V...... |
K 3 |
Rehn G........... |
........ In 1 |
||
Persson SE......... |
S 42 |
Rehnberg B........ |
........ In 1 |
||
Persson S G F (II) . . . |
Jo 4 14 |
16 30 |
Rehnberg KB..... |
........ S 23 39, H 2 |
|
Persson Y.......... |
S 20 |
Reichard PA...... |
........ E 20 |
||
Persson Blind A..... |
Jo 20 |
Reinans S......... |
........ E 39 |
||
Petersén K-G I...... |
E 5 |
Rembe R.......... |
........ E 10 |
||
Peterson TEG..... |
E 45 |
Renberg H V...... |
........ Fö 12 |
||
Petersson G Å B (I) .. |
Ju 51 |
Rengby S F N..... |
........ Ju 62 |
||
Peterson LE....... |
. S 12, |
K 28 30 |
, Fi 6 |
Renlund R G...... |
. . K 10, E 33, H 18, In 15 |
Petersson 0 H E . ... |
In 1 23 |
Renström-Ingenäs N H Lena (II) Ju 2 |
|||
Petersson P M (II) . . . |
Ju 59 |
Resare A C R...... |
........ Fö 1 8 18 22 |
||
Petrelius B......... |
Ju 56 |
Resare BMC...... |
........ Fi 3, Jo 16 |
||
Petrén BAS....... |
Ju 7 63 |
Reuterskiöld B H C . |
........ Fi 22 |
||
Petrén B E G...... |
Ju 13 |
39 64 |
Reuterswärd BE... |
........ E 43 |
|
Petrén G 0 E....... |
Ju 33, H 3 |
Reuterswärd E A P |
. Ju 5 39 49, Fi 1 5 6 26 |
||
Petri B............. |
Ju 70 |
Reuterswärd G F P.. |
........ E 21 |
||
Petri C A H........ |
S 24 |
Rexed B A........ |
........Ju 70, U 7, |
||
Petri FA........... |
K 16 |
Fö 16, S 6 40, |
|||
Petri I............. |
E 36 |
K 24, E 11 19 |
|||
Petrini K H........ |
In 14 |
20 24, Jo 7 21 27 |
|||
Pettersson A G (I) .. . |
Ju 52, |
K 27 |
Rhedin C W E..... |
........ K 5 |
|
Pettersson EGA.... |
Ju 20 |
Ribach G.......... |
........ E 10 |
||
Pettersson E J H .. . . |
K |
24 28 |
Ribbing EM....... |
........ E 5 |
|
Pettersson G (I)..... |
E 28, |
Jo 13 |
Rickard A B O .. K 15 16 21 38, Jo 23, H 8 |
||
Pettersson GA...... |
H 7 |
Riesenfeld E H..... |
........ E 34 |
||
Pettersson H (I)..... |
S 20 |
Rimmerfors A E (II) |
........U 4, Fö 5, S 12 |
||
Pettersson H A (I) . . |
Jo 30 |
Rimås K S E (II) ... |
........ Jo 8 |
||
Pettersson N L...... |
Fi 9 |
Ringborg C J...... |
........ Fö 1 |
||
Pettersson NO...... |
Fö 29, |
E 27 |
Ringborg SE...... |
........ E 42 |
|
Pettersson T........ |
In 2 |
Ringdal H......... |
........ E 36 |
||
Petzäll I A......... |
In 16 |
Ringdén H-F...... |
........ Ju 38 |
||
Pihlgren K Å M..... |
Ju 4 |
Ringius G......... |
........ Ju 20 |
||
Pilo C-W........... |
H 2 |
Ringstedt N A E ... |
........ H 10 |
||
Pineus K........... |
Ju 24 |
Ringström KG.... |
........ Fi 31, II 8 |
||
Pleijel Avc....... |
E 27 |
Rinman O A E..... |
........ Ju 20 |
477
Riksdagsberättelsen år 1966
Risberg SA......
Rittri B S.......
Rodhe G........
Rodhe S.........
Roempke SO...,
Romander H A G
Romanus NSR.
Romanus SE....
Romberg N W A .
Romson R.......
Ronge H E......
Roos GE........
Ros A K E......
Rosander A G O .
Rosén Göta M____
Rosén JA.......
Rosén J-E A.....
Rosén NA......
Rosén N G K G ..
Rosén S.........
Rosén SÅ.......
Rosenblad F G .. .
Rosenblad US...
Rosenquist B F . .
Rova O E.......
Royen S N H____
Rubarth C S.....
Rubenowitz S ....
Rudberg EG....
Rudberg H......
Rudberg P Y
Rudhe R S......
Rudholm B H____
Rudstedt KG____
Rundberg J......
Rundquist G J A .
Rundqvist DE...
Rundqvist SE...
Rundström TE..
Rune Chr L......
Runesten S-0 J . .
Runfors G H.....
Runnberg B R ...
Riidhmer G......
Rydback A V L ..
Rydbeck O......
Rydberg HAL..
Rydén S-E A . . ..
Rydin B C K A . .
Rydin C H......
Rydlng P G G
Ryhninger WVE
Rylander A O E ..
Rylander CG....
Ryman S-H G . . .
Rynér LAR . . ..
Råberger EN....
Rådberg J T.....
Råde P J L......
Rånby B G......
Rällfors HL.....
Rödén J O G____
Rönnlund B A A .
...... E t
...... K 34
...... E 7 33 44
...... E 22
...... S 10
...... Ju 17
...... E 31
...... Ju 63 66
...... S 39
...... In 5
...... Ju 47
...... K 31, H 6
...... Fi 15, In 8
...... E 7
...... Ju 58, S 15
...... Ju 38
...... Fi 6
...... E 10 23
...... Ju 70
...... In 11
...... In 24
...... E 6
. . Fö 4 9 10 22, E 8
...... Fi 8
...... K 26
...... S 2
...... E 35
...... E 32
...... Fi 11
...... Jo 12
...... Fö 28
...... E 42
...... Jo 23
...... Ju 20
...... In 3
...... E 47
...... Ju 48
...... Fö 17
...... K 16
...... Ju 24, K 1
...... K 12
...... In 12
...... Fö 22
...... E 36
......S 21, E 1, Ci 8
...... Ju 63, K 3
...... K 17
...... In 21
...... Ju 18
...... E 35
...... H 6
...... Ju 58
...... K 2
...... S 13
Ju 6 28, In 4, C 5 6
..... E 42
..... E 8
..... K 15
...... E 6
...... E 6 35
...... K 9 26
..... Jo 2
..... Fö 22
Rönnmark LOA......... |
E 17 42 |
Rönquist KA............ |
In 18 |
Rönöberg OF............ |
Jo 23 |
Rörs AJ I............... |
Jo 3 |
S
Sahlin BI.............. |
Jo 12 |
|
Sahlin B S............. |
K 13 |
|
Sahlin K Å............. |
K 24 |
|
Sahlin S............... |
Fö 29 |
|
Sahlin S............... |
Jo 3 |
|
Sahlström S C.......... |
H 19 |
|
Samuelson KG......... |
In 29 Ci 3 |
|
Samuelson S J E........ |
... K |
23 24 30 40 |
Samuelsson G Y........ |
... Ju 16, S 16 22 |
|
Sandberg AB.......... |
E 33 |
40 56, Ci 3 |
Sandberg A G ........ |
K 18 23 |
|
Sandberg B M.......... |
Jo 31 |
|
Sandberg E O.......... |
E 6 |
|
Sandberg G............ |
S 27 |
|
Sandberg H A S........ |
S 6 |
|
Sandberg K G A........ |
In 3 |
|
Sandberg P............. |
E 36 |
|
Sandblad C-E........... |
S 23 |
|
Sandegren E O E....... |
Ju 15 |
|
Sandell AEH.......... |
E 6 |
|
Sandell Viola (II)....... |
S 22 |
|
Sandels Stina K......... |
S 1 |
|
Sander TAO.......... |
Ju 1 |
|
Sandestedt B........... |
E 32 |
|
Sandgren CL........... |
.. S |
39, E 6 7 14 |
Sandgren P............. |
K 12 |
|
Sandhammar ET....... |
E 7 |
|
Sandler E.............. |
K 7 |
|
Sandlund Maj-Britt..... |
Ju 11, Fi 26 |
|
Sandmark B A:son...... |
Fö 26 |
|
Sandqvist A O A........ |
E 7 |
|
Sandström CO......... |
Fi 2 16 |
|
Sandström C-O H....... |
E 7 |
|
Sandström G G T....... |
Ju 33 |
|
Sandström J O......... |
E 11 |
|
Sandström P T M...... |
Ju 66 |
|
Sanell PÅ............. |
.. Fi |
12, In 15 27 |
Sanmark PAL......... |
Ju 48 |
|
Sarap, S............... |
H 13 |
|
Sarman A H............ |
K 23 |
|
Scheffer CGU.......... |
Ju 36 |
|
Schein H............... |
Ju 63 |
|
Schelin BAE.......... |
E 16, H 21 |
|
Schill O G.............. |
K 30 |
|
Schiller G.............. |
E 50 |
|
Schirén GU............ |
Ju 35 |
|
Schiöld K G A.......... |
Ju 20 |
|
Schlyter B R........... |
E 7 |
|
Schmidt C S............ |
Fi 17 |
|
Schmidt F............. |
Ju 18 |
|
Schmidt T.............. |
E 24 |
|
Schmiterlöw CG........ |
Jo 26 31 |
|
Schoemer G Y W....... |
Fö 22 |
|
Schoster P S G L....... |
E 6 |
|
Schultz JAS........... |
Fi 24 |
|
Schyl-Sekund Gertrud S. |
S 1 |
|
Schärman O............ |
S 29 |
478
Personregister
Schött L E (I).......... |
K 8, Jo 4 |
Skoog T G............. |
S 10 |
||
von Segebaden G O U. . |
Jo 23 |
Sköld ET.............. |
Jo 11 |
||
Segerdahl TY.......... |
Fö 25 |
Sköld L G.............. |
.. E |
15 42, Ci 6 |
|
Segerstedt Wiberg Ingrid (I).. |
In 9 |
Sköld N G............. |
Fö 28 |
||
Sehlin H.............. |
K |
19, S 34, E 16 |
Sköld P I.............. |
Jo 16 |
|
Sehlstedt O A.......... |
Fö 11 |
Sköld vall J G........... |
S 38 |
||
Seitz F H............. |
Ju 36 |
Slettengren I< A W...... |
E 7 |
||
Selin ST.............. |
H 16 |
Slunge GWR.......... |
Fö 24 |
||
Selldén ÅSE......... |
E 12 |
Smedby B.............. |
S 30 |
||
Sellin Fl............. |
Fö 15 |
Smedler J-E G.......... |
Fö 12 26 |
||
Selling CGA.......... |
E 9 |
Smith A Å............. |
K 37, |
E 11, Jo 26 |
|
Seregard B I.......... |
S 34 |
Sohlman R W A R:son. . |
E 14 |
||
Serenander E F B...... |
Ju 20 |
Spärr J................ |
Fö 24 |
||
von Seth T GA........ |
K 12 20 |
Sperber HIW......... |
Jo 26 |
||
Settergren E H........ |
Ju 34 |
Staaf KG.............. |
E 7 |
||
Settergren Gitte........ |
Ju 21 |
Stat K-R............... |
E 36 |
||
Severin EJ........... |
K 7 40, In 6 |
Staffansson E........... |
E 7 |
||
Sidén SB............. |
E 6 |
Stahre N-G............. |
E 7 |
||
Sidenbladh K J E...... |
Ju 29 |
Stangenberg E G........ |
Ju 33 |
||
Sidenvall J G.......... |
K 15 30 |
Stangenberg Harriet S T. |
Ju 33 |
||
Siegbahn K M B....... |
E 11 |
Starck H-O............. |
In 1 |
||
Silén S F P............ |
E 22 |
Starrsjö S J V.......... |
E 7 |
||
Sillén, B.............. |
H 8 |
Staxäng EV........... |
In 12 |
||
Silow C I H........... |
Jo 3 |
Steen EV.............. |
Jo 9 |
||
Simonsson HL........ |
H 1 |
Steen GA.............. |
H 9 |
||
Simonsson NV........ |
Fö 20, 27 |
Stefanson R S S (I)...... |
E 36, H 8 |
||
Simonsson P M 0 0.... |
K 16 21 |
Steflner B G............ |
In 21 |
||
Simson G............. |
Ju 22 34 62 |
Stenberg K E........... |
S 21 |
||
Sjunnesson L H O...... |
Jo 23 |
Stenberg N G........... |
Fi 17, H 21 |
||
Sjunnesson N S........ |
S 13 |
Stenberg O............. |
In 17 |
||
Sjöbeck Ch............ |
E 36 |
Steneborn HA......... |
Ju 49 |
S 12, Fi 1 |
|
Sjöberg A B G J....... |
E 6 7 |
Stenerudh K-E H....... |
E 40 |
||
Sjöberg BE........... |
S 28 |
Stenlors B IL.......... |
E 11 |
||
Sjöberg E A........... |
K 28 35, Fi 10 |
Stenhagen E A......... |
I Jo 21 |
||
Sjöberg H............. |
E 36 |
Stening F B............ |
Fi 16 27 |
||
Sjöberg T............. |
S 31 |
Stenius J-E............ |
In 5, H 3 |
||
Sjöblom N............ |
E 6 |
Stenkula CG........... |
S 5 |
||
Sjöborg NE........... |
Jo 29 |
Stenquist EG.......... |
E 7 |
||
Sjögreen B L A A:son . . |
Ju 60 |
Stenram H............. |
Jo 21 |
||
Sjögren Britta......... |
S 23 |
Stephani CA........... |
K 16 |
||
Sjögren NT........... |
S 9 |
Sterne B G............ |
H 16 |
||
Sjökvist S AR........ |
K 28 |
Sterne G E V (II)...... |
Fi 29, In 10 |
||
Sjölin NA............ |
Jo 34 |
Sterner EGE......... |
Ju 2 |
||
Sjölin S............... |
S 26 |
Sterner RME......... |
S 6 37 |
||
Sjölund B............. |
Jo 29 |
Sterner RYM......... |
In 3 |
||
Sjönander B J......... |
Fö |
8, K 20, Fi 10 |
Sterner SFR.......... |
Ju 27 |
|
Sjörs HM............. |
E 42, Jo 21 |
Sternerup E H......... |
E 6 |
||
Sjöstedt K L T........ |
K 33 |
Stemås BL............ |
E 7 |
||
Sjöstrand O T......... |
E 29 |
Sterzel FAC......... |
K 2 8 |
||
Sjöström L E W....... |
Fö 21 |
Sterzel G F........... |
Ju 31 |
||
Sjöström Å B.......... |
S 6, E 5 |
Stetler EF........... |
E 6 7 36 |
||
Sjövall Elisabet (II).... |
Ju 62, S 12 15 |
Stiernstedt L V J...... |
Jo 17 |
||
Sjövall T.............. |
E 44 |
Stjernquist NN....... |
Ju 28, Ci 3 |
||
Skans N S............. |
Fö 29 |
Stjernqvist HO....... |
Fö 22 |
||
Skantz Anna-Greta (II). |
S 20 38 |
Stockman L G........ |
E 18 |
||
Skarp NÅ............ |
K 16 |
Stolt L............... |
E 28 |
||
Skarstedt C-I H........ |
Fö 5 |
Stoltz A \V........... |
K 14 |
||
Skawonius SE......... |
Ju 2 |
Stordal K T.......... |
Fö 27 |
||
Skedelius S R V........ |
In 28 |
Storm CO ........... |
E 6 |
||
Skeppstedt S H........ |
Fö 2 10 |
Storm P D G......... |
E 7 |
||
Skiöld LOR.......... |
K 5 23 28 |
Strand A W (I)........ |
Ju 52, S 29 |
||
Skoglund G T......... |
K 29 |
Strand Margit......... |
E 7 |
||
Skoglund LM......... |
Fö 26 |
Strand S-E........... |
E 35 |
479
Riksdagsberättelsen år 1966
Strandberg Margit .... |
S |
18 |
Svensson P G A....... |
..... K 27, Ci 1 |
|
Strandlund KB...... |
S |
13 |
Svensson Rosa A M (II) |
..... H 11 |
|
Stroh O............. |
U |
4 |
Svensson S........... |
..... E 7 |
|
Sträng G G E (I)..... |
U |
4 |
Svensson SE......... |
..... Ju 46 |
|
Sträng Ingrid........ |
H |
10 |
Svensson SE......... |
..... S 27 |
|
Ström C J........... |
E |
10 |
Svensson S Ingvar..... |
..... E 7 |
|
Ström ER.......... |
S 29, Ci |
11 |
Svensson SR......... |
..... Fi 6 |
|
Ström Gunne........ |
E |
36 |
Svensson SV......... |
..... Fi 7 20 |
|
Ström GOF......... |
S 10, E 7 20 |
24 |
Svensson W........... |
..... Jo 14 |
|
Ström HB.......... |
K |
25 |
Svensson Å E F....... |
..... Fi 19 |
|
Ström J............. |
S |
19 |
Svenungsson DC...... |
..... E 22 |
|
Ström KF.......... |
Ci |
6 |
Sveri KO............ |
..... Ju 34, E 45 |
|
Ström Märta......... |
E |
53 |
Sveme TE........... |
..... S 5 |
|
Strömberg A......... |
In |
22 |
Svärd N G............ |
..... K 24 |
|
Strömberg A'' E....... |
K |
1 |
Svärdström S-E....... |
..... Ju 36 |
|
Strömberg S J M..... |
Fi |
14 |
Swanstein S N S....... |
. Fö 7, In 20 24 28 |
|
Strömberg-Lind Karin |
S |
23 |
Swarén E Kerstin..... |
..... S 28 |
|
Strömgren H......... |
E |
36 |
Swarén Ulla........... |
..... S 20 |
|
Strömholm S......... |
Ju |
3 |
Swarting S E V . . Ju 14 50, Fi 10, H 13 16 |
||
Sturkell C-E......... |
s |
5 |
Swedberg B G R...... |
..... E 8 22 |
|
Ståhl I 0 L......... |
H |
16 |
Swedborg E H........ |
..... Jo 14 |
|
Ståhl M D E (II)..... |
Fö 28, In 3 7 |
13 |
Swedenborg J E....... |
..... E 18 |
|
Ståhlberg E Å........ |
Ci |
5 |
Swedner H H R H..... |
..... E 7 |
|
Ståhle Cl........... |
E |
34 |
von Sydow C F C Hj ... |
..... Jo 28 |
|
Stålnacke E 0....... |
E |
36 |
von Sydow C F E..... |
..... S 27 |
|
Sundberg F.......... |
E |
11 |
von Sydow G......... |
..... Fi 4, H 6 |
|
Sundbergh AI....... |
K |
29 |
Sylvan N............. |
..... E 7 |
|
Sundblad L.......... |
K |
28 |
Sylvén GJO......... |
..... K 5 |
|
Sundborg Å O F..... |
E |
7 |
Sylwan Å H:son....... |
..... In 7 |
|
Sundelin G V........ |
Fö 9, Ci 1 |
Synnergren S G E..... |
..... Fö 12 |
||
Sundelius O R S...... |
. Fö |
21, K 5, In |
20 |
Säfström SO____Fi 10 21, E 13 14, In 15 |
|
Sundin B O H....... |
Fi |
10 |
Säkk K.............. |
..... Jo 1 8 |
|
Sundin S E (I)....... |
Fi 6 30, Jo |
11 |
Sälde KAH.......... |
..... S 13 21 |
|
Sundin T............ |
K |
5 |
Sännås B R........... |
..... In 7 16 |
|
Sundmark B V....... |
S 7 |
38 |
Särlvik N G B........ |
..... E 6, Ci 6 |
|
Sundquist A H T A:son |
Jo |
15 |
Särndal B R G........ |
..... Ci 2 |
|
Sundquist A Å....... |
H |
10 |
Sävhagen Ruth I..... |
..... E 7 35 |
|
Sundquist ÅN....... |
Fö |
27 |
Säwe W U............ |
..... S 30 |
|
Sundström B......... |
K |
12 |
Söderberg E A R...... |
..... Fi 6 |
|
Sundström HA...... |
K |
29 |
Söderberg G .......... |
... Fö 9, Ci 3 4 14 |
|
Sunner SA.......... |
E 7 11 |
42 |
Söderberg H O E...... |
..... K 16 |
|
Svahn Iba........... |
Ju |
21 |
Söderberg J ........... |
..... Ju 16 |
|
Svanberg S-E........ |
K |
20 |
Söderberg K.......... |
..... Jo 14 |
|
Svanström BEG.... |
Ju 15, In |
7 |
Söderberg S T R (I) ... . |
..... H 8 |
|
Svanström K I H (I) .. |
Ju 9 |
61 |
Söderblom HR....... |
..... In 11 |
|
Svedberg A L (I)..... |
Jo |
8 |
Söderkvist S V K...... |
..... S 7 |
|
Svedberg E D (I)..... |
Ju 22 |
33 |
Söderling B........... |
..... S 23 |
|
Svedberg K J........ |
In |
23 |
Söderlund SY....... |
Ju 64, E 4, H 15 |
|
Svengren G-O........ |
K |
12 |
Söderqvist B O A...... |
..... S 2 3 13 39 |
|
Sveningsson N R (I) . . |
Ju |
9 |
Söderström K F N..... |
..... E 11 |
|
Svenke J E K........ |
K |
42 |
Sönnerlind AS........ |
. E 5 7 55, Ci 4 |
|
Svennilson SI....... |
Ju |
70 |
Sörens en E........... |
..... Fö 9 |
|
Svenson S G......... |
S 12, |
In 15 16 22 |
27 |
Sörenson J (I)......... |
..... S 38 |
Svenson S G......... |
Fi |
12 |
Sörenson S ............ |
..... K 20 |
|
Svensson B ........... |
In |
12 |
|||
Svensson B G........ |
E |
35 |
T |
||
Svensson BÅG...... |
In |
6 |
|||
Svensson E.......... |
In |
16 |
Talls EÅE.......... |
..... K 5, E 7 |
|
Svensson G L (II) .... |
Ju 33, In 4 |
Tamm COS.......... |
..... E 35 |
||
Svensson K H........ |
K |
8 |
Tammelin NE........ |
..... E 22 |
|
Svensson K 0 Börje . . |
E |
7 |
Tammelin P A V .. Ju |
20 33 69, U 5, Ci 6 |
|
Svensson NA........ |
Jo 14 |
Tarschys B........... |
..... E 7 |
||
Svensson N-E........ |
E 40 |
55 |
Tedin KO............ |
..... Jo 18 |
480
Personregister
Tegen M................... E 30
Tegman O................. E 36
Tegner G.................. E 36
Tegström ÅR.............. E 25
Tell Anna Greta............ Ci 9
Tengblad SÅ.............. H 9
Tengelin S................. Ju 16
Tengzelius JR............. Fö 25
Tennander SE............. U 2
Teorell ETA.............. E 19
Terstad I G A..............Fö 7, E 8, In 28
Tham G S................. Fö 17
Thapper G F (II)........... S 39, In 10
Thedin N.................. Fi 8
Thege I................... Jo 30
Thelander NE............. Ju 48, FI 34
Thomé K E G.............. Jo 24
Thomson AN.............. E 23
Thor EV.................. H 14
Thorburn B W............. In 12
Thorburn TW............. K 8, E 6
Thordeman BJN.......... E 9
Thore J S................Ju 24, K 1 33 34
Thorell K A B.............Ju 29, K 28 32
Thorell R.................. E 25
Thorén I K A.............. E67
Thomell CG............... In 2
Thomstedt HG............ Ju 19, Fl 34
Thorselius UT............. Fi 20
Thorson GA............... K 5
Thorson TAR............. U 6
Thorstenson B............. S 23
Thorvinger Hjördis......... E 36
Thulin E E:son............. K 26, Fi 29
Thulin G Å L.............. In 3
Thunholm L-E............. U 4, Fi 12
Thunmark SG............. Jo 2
Thurén G C O.............. Ju 20
Thuresson EO............. H2511
Thuresson PUM......... K 5
Thyberg A Stina M......... E 6
Thyberg P J............... H 16 18
Thyresson G............... Ju 27 37
Thyresson N............... S 10 30
Thörnvall K............... In 3
Tiby Kl.... Ju 33, Fö 22, In 3, Ci 7 15
Tidefelt J S................ Fi 9
Tilert C R ................. S 39, In 10
Tillinger LE............... Ju 52 69
Timelin F-G............... S 30
Tingström AL............. E 3
Tiselius A W K ........... Ju 70
Tjemberg K V H........... In 9
Tjällgren POL............ K 25 29 39
Tobé E I (II).............. In 22
van Tongeren H............ E 12
Torell AS................. K 15 29
Torén L E H:son............ Fi 12
Torfgärd S H.............. Fö 26
Tormod GR............... E 7
Tornberg E A G............ K 14
Tornborg CGF............ H 5
Torsslow S................. E 10
Tottie A V R ...
Tottie M.......
Trahn C F C:son .
Tranaeus J E . ..
Tranell E O B ...
Trapp A A L ....
Traung Brita . ..
TroellL........
af Trolle U.....
Trotzig C F J ...
Tryggveson F . ..
Tryselius G V ...
Träff SO.......
Trägårdh K S R .
Tufvasson K E ..
Tunhammar E W
Jo 9
S 19
In 28
U 8
S 12
S 10
Ju 20
.. Fö 16, E 24
Ju 16, E 35, H 10
Fö 26
Jo 18
K 28
K 13
Hl
Kl
H 2
Turesson B (II)____K 19, E 28, Jo 16. In 16
Tuuri O 0:son .
Tylén H.......
Tynelius EGA
Tynelius S G A
Tynell L V____
Tyrén G F.....
Tågmark A . . . .
Tännérus LA..
Törnlund S G ..
Törnquist H E .
Jo 9
E 40
S 10
K 13
E 41
E 7
S 15
Fö 9
E 42
S 42, Jo 6 31
u
Uggla CA....... Ju 2 15 16 36 63 64, Jo 18 |
|
Uggla KL................. |
Ci 8 |
Uhlin K-E................. |
Fi 3, E 21 |
Uhlin N L................. |
E 10 11 |
Ulfedahl HR.............. |
E 20 |
Ulfsparre S................ |
Ju 70 |
Ullberger K ............... |
E 52 |
Ullstad BE................ |
E 7, Fö 22 |
Ullsten O.................. |
K 19 |
Ulne JO.................. |
E 6 14 39 |
Ulvenäs K-I............... |
H 8 |
Ulveson HN I............. |
Ju 47 |
Ulvfot B H................ |
Fi 17, H 12 |
Unell N G................. |
Fö 28 |
Ungerman E H............. |
E 7 |
Unsgaard H............... |
E 10 |
Upmark EGJ............. |
K 25 |
Urwitz SA................ |
Fö 16 |
Utbult KAB.............. |
S 37 38 |
Uvnäs B.................. |
E 24 |
V |
|
Vahlberg GE.............. |
K 12 |
Varenius BGO............ |
Fö 21 |
ter Vehn KB.............. |
K 20 |
Vestin F E Margareta....... |
E 6 36 |
Vestlund A G........ S 37, |
E 13 55, In 2 |
Vilhelmsson E E........... |
S 29 |
Vinde P L V............... |
Fö 28, In 3 21 |
Vinge P-G................. |
In 19 |
Vinterbäck C Å............ |
E 7 11 |
Virdebrant B C-E.......... |
E 6 36 |
Virgin Ebba E S........... |
E 7 |
481
Riksdagsberättelsen år 1966
Virgin F-I G............... Ju 37
Virgin G I (I).............. Fö 28
Virgin H I................. E 42
Vogel L W................. Ju 39
Vos Marik................. E 10
Voss B G P................ K 14
Vrethammar K H.......... E 6 36
Vängby SOS.............. Ju 22
Vänngård TI.............. E 11
Västhagen N E B........... Fi 6, E 7
W
Waahler BE............... In 19
Wachtmeister H W A....... E 43
Wachtmeister W H F....... Fö 28
Wadén I P J............... Ju 28
Wadenstein L H............ S 13
Waesterberg L B........... In 3
Wahlberg A................ Ju 18
Wahlbäck JM............. Ju 32
Wahlfisk K-0.............. Jo 14
Wahlgren EG............. Fi 8 19 29
Wahlstedt J H............. Fö 22
Wahlström L.............. E 36
Wahrby HO.............. E67
Walberg K E.............. Ju 58
Walberg SS...............Ju 49, In 7 18
Walck K J................. E 32
von Walden Dagmar........ S 21
Waldenström J G........... Ju 70
Walin A G................. Ju 22 65
Wallberg K Hj S.......... E 6 11
Wallberg Ursula............ Fi 8, H 9
Wallén A O A..............Ju 57, Fi 12 23
Wallén GB................ Fö 11
Wallenqvist O A........... Fö 3
Wallentheim Annie E E (I) .. S 1
Waller E A................ K 15
Waller SM................ E 22
Wallerius O................ E 6
Wallin Eivor............... Ju 22
Wallin F H................ Ju 49
Wallin N L................ E 30
Wallin PA................ Jo 19
Wallman H................ E 35
Wallmark G S (I)........... E 56
Wallmark L J.............. Ju 49
Wallner B................. E 4 30 54
Wallner H................. Ju 53, Jo 11
Walås Dagmar............. E 7
Ward K K B.............. E 31, In 17
Warholm M Birgit.......... Fi 14
Waril E .................. E 6
Wassén KE............... E 5
Wedberg AEO............ U 7, E 6
Wedén S M (II)............ Ju 52
Wedin NA................ In 3 19 21
Weibull C W W............ Jo 18
Weibull MC............... E 42
Weidstam Å............... Ju 29
Weimar Å................. K 20
Welamson L T............. Ju 30
Welander EO.............. E 6
Welinder PEC.........
Weman NHP..........
Wendin SEW..........
Wenner Brita M.........
Wennerfors A A:son (II) ..
Wennergren C B O......
Wennerhorn KOL.....
Wennersten P G.........
Wennmark J T D.......
Wennström KG.........
Wentz NO.............
Werbell B I.............
Werkö LA.............
Werne GAK...........
Werner CA.............
Werner E...............
Werner F...............
Werner G...............
Werner IHG...........
Werner KAG..........
Werner UCL..........
Wernlund Brita K.......
Wernlund SA...........
Wernstedt L G L:son
Wersén D..............
Wessman OLS.........
Westberg SV...........
Wester ST.............
Westergård B M.........
Westerlind CO..........
Westerlind E A.........
Westerlund G...........
Westerlund SF.........
Westerström K-H.......
Westerståhl H J.........
Westholm Barbro Ch.....
Westin GAE...........
Westin GVA...........
Westin JO............
Westman E.............
Westman EG...........
Westman J G...........
Westmar ÅER.........
Westrin CA............
Westöö CJR...........
Wetterblad R I T:son.....
Wettergren L J B.......
Wetterhall H C B.......
Wetterhall S C E........
Wetterström Karin H (II)
Wiberg N L............
Wiberg R...............
Wickberg B T M ........
Wickberg JA...........
Wickbom S G...........
Wickbom TA...........
Wickman FE...........
Wickman HK..........
Wickström B G.........
Widding NÅW.........
Widegren B G...........
Widell CG............
Widman DHR........
Fi 3 6
E 48
In 2
Fi 23
Fi 33, E 45
... Ju 13, Fi 32
K 11 22 25 39 42
H 6
Jo 10
E 11 20
S 16
U 6
S 30, E 35
K 23
Jo 30
H 2
Fö 10
S 16
Ci 10
S 10
Ci 2
E 6 20 36
... Fi 14
Fö 9
Ju 30
S 14
____ Ju 62
Ci 7
Fö 29
____ H 9 20
K 27, E 35
E 6
Ju 13
Fö 24
____ EU
E 7
E 52
U 6
Ju 31, In 15 22 27
____ E 36
____ Ju 31 56
E 33
S 35
____ Fö 5
E 6
K 7, Ci 3
Fi 9
____Jo 11 14 24 29
K 19
E 36
____ In 6
____ K 23 40
____ E 42
____ Ju 58
In 23
____ E 6 44
EU
____ H 6, Ci 3
____ E 6 7
Fi 19
____ Ju 61, Jo 13
____ Jo 1 8
____ E 43
482
Personregister
Widmark G F S............ H 15
Wiebe SWO.............. K 33 34
Wieselgren S J M........... In 21
Wieslander K H B.......... K 34
Wieslander M.............. Jo 29
Wieslander-Kristensen Anna . U 4
Wigert AGA.............. Fi 1
Wigren B G................ E 28
Wigren J E................ In 21
Wigur J T R............... Fö 26
Wihlborg H H............. Ju 25 68, S 6
Wijkman E G B............K 21, E 42, In 7
Wijnbladh CME........... Ju 36 44
Wikberg J A (I)............ Jo 28
Wikland L E:son........... Jo 19
Wiklander B V............. Fö 10
Wiklund H D E............ Ju 33
Wiklund O E.............. E 42
Wiklund O W..............Ju 31, In 5 10
Wiklund SÄD (II)......... Ju 51
Wikman CG............... S 35
Wikman LA.............. Jo 9 20
Wikner A Å............... Ju 40
Wikström C................ Jo 10
Wikström H .............. E 36
Wikström HJ............. Jo316
Wikström K J............. K 1 33 34
Wikström Solveig R........ Fi 9, H 19
Wikström SRÖ........... S 10
Wilandh Katarina.......... S 23
Wildeman N C E........... E 6, Ci 6
Wilhclmson LE............ E 22
Wilhelmsson AB........... S 24
Wilhelmsson F U........... In 3, Ci 3
Wilhelmsson JR........... In 3
Wilhelmsson LEO......... Ju 53
Willart NB................ Fi 17 25 32
Willers UEW............. E 11
Wilson ST................ Ju 63
Winéus B G................ Ci 9
Winroth CEE ........... Jo 16
Winther O W G............ Fö 22, S 1
Wirdenius HO............. E 6
Wistrand AWH........... Cil5
Wittrock J................ Ju 46
Wollin CIHE............ U 5
Wollter K-A I.............. U 5
Woxén R.................. E 11 18 27 42
Wredmark G C............. S 35
Wretlind KAJ............ S 26 27
Wretman J H.............. E 35
Wretmark GE............. S 13
Wulff HB................. E 11
Wulff KE................. E 1
Wåhlstrand RA........... Ju 59
Wångstedt K J E.......... In 2
Wärenstam T G............ In 10
Wärnberg E G (I).......... Ju 49, Fi 28
Wärneryd K-E............. E 4
Wärnfeldt A O............. E 6
Wärnsund SA............. Fö 3
Wästberg H S O............ In 3
Yregård R................. ju 53
Ytterbrink I............... Ju 44
Z
Zachrison S J G............ Jo 14
Zachrisson C-A............. Fi 12
Zethelius P H G............ E 39
Zetterberg BI.............. S 19
Zetterberg K Å H (II)....... E 22
Zetterberg N............... E 10
Zetterblad U F............. S 40
Zetterlund SH............. E 6
Zetterström Lagervall Ingegerd M S 2 21
Zickerman B H............ K 10
Ziemelis Sarmite............ E 54
von Zweigbergk Å C........Ju 2 15 63 64
Å
Åberg A E................. E 35
Åberg B................... Fö 16
Åberg C-J................. Fi 6, E 36
Åberg EL................. E 10
Åberg E V R.............. E 22 28
Åberg GB................. K 32
Åberg J H................. E 48
Åberg J Y................. S 29
Åberg K V B.............. Jo 21
Åberg L-G................. Jo 16
Åberg P I................. Ci 15
Åbj örnsson C V............ Fi 17
Ågren G I................. Ju 58
Ågren KG................ E 19, Jo 26
Ågren O................... S 27
Åhberg B E B............. Ju 15
Åhgren-Lange Ulla HA..... E 35
Åhlén BE................. K 10
Åhlén K................... E 6 36
Åhnebrink J............... E 7
Åhs SSF................ S 4
Åhström G O.............. Fi 5
Åhström N Å A...... Ju 4, Fi 11 17, H 6
Åkerblad BI.............. S 4, E 5
Åkerhielm HG............. E 8
Åkerlind PW.............. H 7
Åkerlund KAL........... Fi 32
Åkerlund Mimmi T......... Ci 7
Åkerman Johansson Brita ... E 7
Åkeson J A B.............. In 21
Åkesson Å................. Ju 53, K 9
Ålsäter Inga M............. Ci 6
Ålund J E................. Fö 15
Åman O V................. U 4, K 3
Amark CE..............Ju 20, S 2 13, p: 5
Åqvist NEM.............. Fi26
Åsberg LE................ S 1
Åsell BO.................. Fi 31
Åstrand B H............... Fi 12, Jo 14
Åstrand K P-O............. E 6
Åstrand S ................. E 6
Åström L-Å E.............Ju 7, S 12 36 39
483
Riksdagsberättelsen år 1966
Ö
Öberg B A.......... |
....... Fl |
Öberg K........... |
|
Öberg P-E.......... |
....... S |
öbrink J H......... |
....... K |
Öbrink K-J......... |
....... E |
Ögersten S.......... |
....... S |
Öh E T............ |
|
Öhlén G E J........ |
....... H |
Öhman GB........ |
....... E 6 36 |
öhman L-0......... |
....... E |
Öhm J B........... |
.......K 16 23 28 |
öhm K J G........ |
|
Öhrström A......... |
....... Jo |
Öhrström KL..... |
....... K 3, Fi 10 |
öjborn LE........ |
....... Jo 11 14 |
öman SJ......... |
....... K 20 |
Önnesjö K E A .... |
.... Ju 4, Jo 28, H 2 |
Örtegren G H...... |
....... Ju 53 |
örtenholm T....... |
....... E 7 |
Östberg P J........ |
....... K 20 |
Östensson CM..... |
....... Ci 7 |
österberg D V..... |
....... E 18 |
österberg H E ..... |
....... Fl 25 |
österberg L........ |
....... E 6 |
östergren AB..... |
........ Fi 6, Ci 6 |
Österling A 0...... |
........ Ju 58 |
Östling Berit....... |
........ S 21 |
östlundh H E...... |
........ E 6 7 |
östman F 0....... |
........ Fi 6 |
5
26
17
1
42
27
22
6
51
6
36
19
13
484
Sakregister
Sakregister till kommittéer
A
Abortkommitté: 1965 års............ Ju 62
ADB-utbildningssakkunniga......... E 12
Administrativ rättskipning: Se Förvaltningsdomstolskommittén
Adoption:
av utländska barn........ S 33
— internationell adoptionsrätt...... Ju 65
Affärstidsutredningen .............. In 4
Affårsverksutredningen: riktlinjerna för
pris- och taxepolitik............. Fi 10
Aftonsångsriluat. Se Kyrkan.
Akademiska sjukhuset i Uppsala: kommittén
för dess utbyggande....... S 10
Aktiebolagsutredningen.............. Ju 26
Aktiefondsutredningen.............. Fi 14
Aktievinstutredningcn............... Fi 2
Alkoholpoliliska utredningen ........ Fi 33
Almanacksprivilegiet............... E 47
Alnarp: statens lantbrukskemiska laboratorium
..................... Jo 22
Antikvarieutredningen.............. E 9
Apotekspersonal. Se Farmaceututbildningskommittén
och Pension.
Arbetsförmedlingslagen ............. In 23
Arbetsmarknadsutredningen.......... In 1
Arbetspsykologiutredning: 1962 års ... E 32
Arbetsterapeututredning: 1960 års .... E 5
Arbetstid: 1963 års arbetstidskommitté S 29
— övsersyn av sjöarbetstidslagen .... K 34
— arbetstidsnämnden för personal inom
sjömätningsverksamheten..... Ci 12
Arkiv: landstingens arkivutredning . . In 14
Arrendelagsutredningen............. Jo 13
Arvsfondsutredningen............... Ju 57
Associering. Se Etableringsutredningen
och Nordiskt samarbete.
Avtalsberedning: civildepartementets . Ci 5
B
Barn utom äktenskap: Se Faderskap till
barn utom äktenskap.
Barnanstallsulredningen............. S 1
Befälsstatsdelegation: 1960 års....... Fö 2
Begravningsplatser: sammanförande till
vissa begravningsplatser av stoften
efter i Sverige jordade tyska soldater
m. fl............................ E 57
Befästningar. Se Försvaret.
Bemanningsutredning: 1957 års...... K 1
Bernkonventionen: organisationskom
mittéen
för konferensen 1967 för revision
av 1886 års Bernkonvention . Ju 63
Bibelkommitté: 1963 års............. E 34
Bilavgasområdet................... K 42
Bilförarutredningen................ K 5
Bilregisterutredningen............... K 26
Bilskatteutredningen................ Fi 29
Biltrafik. Se Trafik.
Blind- och dövskoleväsendet: utbildning
av lärare....................... E 53
Blindvårdsulredning: 1960 års....... E 25
Bokföring: översyn av bokföringslagen Ju 44
Se även Byggnadsstyrelsen.
Bostadsbyggnadsutredningen ........ In 6
Bostadsför medling sutredning: 1962 års. In 11
Bostadspolitiska kommittén.......... In 16
Bostadsrättskommitlén.............. Ju 38
Brott och behandling av brottslingar:
— svenska representanter hos Förenta
Nationerna och Europarådet i frågor
om............................ Ju 17
— kommitté för förberedande av För
enta
Nationernas kongress i Stockholm
år 1965 ang. förhindrande av . Ju 7
Butikstängningslagstiflningen........ In 4
Byggindustrialiseringsutredningen ---- In 22
Byggnadskommitté. Se Chalmerska byggnadskommittén
och Tekniska högskolans
i Stockholm byggnadskommitté.
Byggnads- och markfrågor: delegation
för förhandlingar med Stockholms
stad rör........................ K 10
Byggnadsstyrelsen: organisationen av
bokföringsarbetet m. m........... K 18
Båttrafiken i Stockholms skärgård .... K 11,
22
C
Centrala rehabiliteringsutredningen
(CRB).......................... S 4
Chalmerska byggnadskommittén...... E 17
Civilbefälhavarutredning: 1964 års ... In 20
Civildepartementets avtalsberedning ... Ci 5
Civildepartementets organisationsbered
ning.
.......................... Ci 3
485
Riksdagsberättelsen år 1966
D
Databehandling.................... E
Dentalmaterial. Se Nordiskt samarbete.
Departementsutredningen............ Ju
Dom. Se Verkställighet av utländsk dom
Domstolskommittén................. Ju
Donationshemman: utredn. rör. dispositionen
av donationshemman m. m.
vid de allmänna läroverken....... E
Drosknäringen..................... K
Dövskolor. Se Blind- och dövskolevåsendet.
E
Ecklesiastika löneboställen. Se Kyrkan.
Ekonomiskt samarbete. Se Nordiskt samarbete;
jfr även Associering.
El-lagstiftningsutredningen.......... H
Emäutredningen................... Jo
Energikommittén................... H
Etableringsutredningen.............. Ju
Exekutionsväsendets organisations
nämnd.
........................ In
Experlutbildningsulredningen........ U
Expropriationsutredningen.......... Ju
F
FHS-utredning: 1964 års........... Fö
Fackskoleutbildning. Se Gymnasie- och
fackskoleutbildning.
Faderskap till barn utom äktenskap. ... Ju
Familj eberedningen................. S
Familjepolitiska kommittén.......... S
Familj er ättskommittén.............. Ju
Familjeskatteberedningen............ Fi
Fartygsinteckning.................. Fi
Fastigheter: 1963 års utredning rör.
underhållet av statliga fastigheter .. Fi
Fastighetsbildningskommitté: 1954 års . Ju
Fastighetsregisterutredningen......... Ju
Fastighetstaxeringsutredning: 1961 års . Fi
Filmcensurutredningen.............. E
Firmautredningen.................. Ju
Fiske: fritidsfiskeutredningen....... Jo
— utredn. om avgiftsfri fiskerätt för
jordbrukare i Norrbottens läns lappmarker
......................... Jo
-— utredn. om fiskmottagningsplatser
inom västkustens prisregleringsom
råde.
........................... Jo
Fiskeristyrelsen: organisation av dess
laboratorieverksamhet............ Jo
Flagga. Se Rikets vapen och flagga.
Flygtekniska anstalten.............. Fö
Flygträningsutredningen ............ Fö
Folkbokföring. Se Utlandssvenskars folkbokföring.
Folkhögskola: folkhögskolans statsbidragsutredning.
................. E
Folkrätt: bekantgörande av folkrättens
regler för krig................... Ju 23
Fondbyråutredningen............... Fi 21
Forskarulredning: 1963 års.......... E 35
Forskningsberedningen.............. Ju 70
Forlifikationsutredningen: 1964 års . . . Fö 6
Fotogrammetrisk beställningsverksamhet Jo 34
Fredsforskningsutredningen.......... U 7
Fri rättegång. Se Rättegångshjälp.
Fritidsutredning: 1962 års........... K 19
Fylleristraffutredningen............. Ju 51
Fångvård. Se Kriminalvård.
Färdskrivareutredningen............ K 17
Förenta Nationerna: informationsverksamhet
i Sverige................. U 3
Se även Brott och behandling av brottslingar.
Företagareföreningsutredning: 1962 års H 8
Förmynderskapsutredningen......... Ju 60
Företagsskatleutredningen........... Fi 6
Försvaret: 1964 års civilbefälhavarut
redning.
........................ In 20
— 1964 års fortifikationsutredning ... Fö 6
— flygträningsutredningen.......... Fö 20
— försvarets fastighetsförvaltningsut
redning.
........................ Fö 15
— 1964 års försvarskostnadsutredning Fö 24
— 1962 års försvarssjukvårdsutred
ning.
.......................... Fö 16
— 1965 års försvarsutredning....... Fö 28
— krigsavlöningsberedningen....... Ci 9
— krigsmaktens lärlingsutredning .... Fö 19
— lärarutredning.................. Fö 14
— marinens befälsutredning........ Fö 23
— militära rationaliseringsutredningen Fö 8
— militära tjänstgöringsåldersutred
ningen.
........................ Fö 22
— militärstraffsakkunniga.......... Ju 37
— skyddsområdesutredningen....... Fö 21
— tjänsteställningsutredningen...... Fö 18
— totalförsvarets signalskydd m. m.J. In 28
— 1964 års tygförvaltningsutredning . Fö 27
— utredn. rör. arbetsuppgifter m. m.
för försvarets radioanstalt........ Fö 17
— utredn. rör. inrättandet av ett inten
denturförvaltningsverk.
.......... Fö 3
-— utredn. rör. redovisning av försvarets
befästningar................ Fö 13
— utredn. rör. verksamheten vid flygtekniska
anstalten............... Fö 29
Se även Kommandoexpeditionsulredningen,
Militära myndigheter, Militärmusik
och Värnplikt.
Försvarshögskolan: lärarrekryteringen. Fö 7
Försvarsmedicinsk forskning......... E 24
Försäkringsdomstolen: rekrytering av
föredragande m. m............... S 41
Försäkringsskattekommitté: 1963 års .. Fi 16
Förvaltningsdomstolskommittén....... Ju 39
12
48
33
21
36
7
2
16
4
21
2
31
7
10
23
36
22
26
22
13
1
53
7
45
15
19
15
33
3
29
20
13
486
Sakregister
G
Geologiutredning: 1964 års.......... H
Godsbefordran..................... Ju
K
Godtrosförvärv..................... Ju
Grannelagskoncession............... Ju
Gruvrättsutredningen............... Ju
Gruvskogsutredningen............... Jo
Grängesberg-Oxelösund, Trafikaktiebolag.
Se Luossavaara-KUrunavaara aktiebolag.
Gränsälvskommittén: finsk-svenska ... Ju
Gymnasiala skolformerna: statsbidrag
till............................. E
Gymnasie- och fackskoleutbildningen . . E
Gymnasieutredningen............... E
Gymnastik- och idrottslärarulredningen. E
Göteborg. Se Läkarutbildning.
Göteborgs stad. Se Landsting.
Göteborgs universitet: utrustningskom
mitté.
......................... E
Göteborgs örlogsvarvsutredning........ Fö
H
Hallwylska museet.................. E
Hamnväsendet: framtida utformning . . K
Handelsagentur. Se Kommission, handelsagentur
och handelsresande.
Handelsresande. Se Kommission, handelsagentur
och handelsresande
Handikappade: organisation av högstadieundervisningen
för rörelsehind
-
rade elever...................... S
•— handikapputredningen........... S
— statens handikappråd............ S
Se även Blind- och dövskoleväsendet,
Blindvårdsutredning och Centrala rehabiliteringsutredningen.
Hembiträdeslagstiftning............. S
Hemkonsulentutredningen........... H
Hemslöjdsutredningen............... H
Hyreslagstiftningssakkunniga........ Ju
Hästutredning: 1963 års............. Jo
Högskolor. Se Universiteten.
I
ldrottsulredning: 1965 års........... H
Illojal konkurrens.................. Ju
Immissionssakkunniga.............. Ju
Industri forskningsutredningen........ H
Inkomstbeskattning. Se Lönebeskattningsutredningen.
Inskrivnings- och personalredovisnings
utredning.
...................... Fö
Inskrivningsväsendet: Inskrivnings
kommittén.
..................... Ju
Intcndenturförvaltningsutredning: 1960
års............................. Fö
Internationell godsbefordran. Se Godsbefordran.
Internationella biståndsfrågor........ U 2, 5
Internatskolor. Se Utlands- och internatskoleutredning.
J
Jaktutredning: 1949 års............. Jo 10
JO-utredning: 1963 års............. Ju 9
Jordbrukets högskolor: lokal- och utrust
ningsprogramkommitté.
.......... Jo 31
Jordbruksutredning: 1960 års........ Jo 14
Jordlagsutredning: 1958 års......... Jo 11
Järvafältet: dispositionsplan för vissa
delar........................... K 37
K
Kanaltrafikutredningen ............. K 15
Kanslihusets personalvårdsberedning . . Ci 4
Karantänväsendet för djur........... Jo 25
Karolinska sjukhuset:
— kommittén för karolinska sjukhusets
fortsatta utbyggande............. S 9
— lokal- och utrustningsprogramkom
mitté.
......................... S 40
-—utredn. rör. driftsbokföring m. m. . . S 17
— utrustningskommitté ........... S 11
Klientelundersökning rör. ungdomsbrottslingar:
1956 års................. Ju 21
Klinikutredning: 1963 års........... S 30
Kommandoexpeditionsutredningen .... Fö 1
Kommerskollegium: utrikes- och utredningsavdelningens
organisation . H 4
Kommission, handelsagentur och handelsresande:
sakkunniga rör. lagstiftning
om........................ Ju 42
Kommunala demokratien: arbetsgrupp
för överläggningar om............ In 10
Kommunal ättskommittén........... In 5
Kompetensutredningen (KU)......... E 56
Koncentrationsutredningen........... Fi 9
Konsertbyråutredningen............. E 30
Konstfackskolan................... E 51
Konsumentupplysningskommilté: 1963
års............................. H 10
Konsumenlupplysningsutredningen. . .. H 9
Konsumtionskredilutredningen....... Fi 8
Kontinentalsocketn: naturtillgångar på
den svenska..................... Ju 14
Kredilinstilututredningen............ Fi 12
Krigsavlöningsberedningen .......... Ci 9
Krigsmaktens lärlingsutredning....... Fö 9
Kriminalvård: fångvårdens byggnadskommitté
....................... Ju 20
— fångvårdsanstalternas förseende
med personal.................... Ju 25
— transporter inom kriminalvården
m. m........................... Ju 68
Se även Brott och behandling av
brottslingar och Ungdomsbrottslighet.
Kroppssjukvärdens slatsbidragsutred
ning.
.......................... S 3
487
13
29
32
3
47
50
12
35
14
56
6
16
19
25
43
40
7
38
37
22
20
11
46
4
21
16
47
18
26
69
3
Riksdagsberättelsen år 1966
Kvarntorpskommissionen............ H 2
Kyrkan: ang. aftonsångsritual....... E 2
— 1963 års bibelkommitté.......... E 34
—- kyrkoberedskapsutredningen..... E 8
— kyrkomuslkerstadgan............ E 37
— Skeppsholms församling......... E 26
— 1958 års utredn. kyrka—stat..... E 22
— 1960 års ecklesiastika boställsutred
ning.
.......................... E 28
— utlandsförsamlingarnas ekonomi E 3
— utredn. om de nationella kyrkoför
samlingarna.
.................... E 46
— översyn av väckelsetidens melodier
till i psalmboken upptagna sånger . . E 48
— översyn av den till evangelieboken
hörande »En liten bönbok»........ E 49
Kyrkomusikerstadgan............... E 37
Köp av lös egendom: sakkunniga rör.
lagstiftning om.................. Ju 41
Körtidsutredningen................. K 8
L
Landskontorsutredningen............ In 18
Landsmålsarkioen.................. E 38
Landstingen: Göteborgs stads samgående
med Göteborgs och Bohus läns
landsting....................... In 12
— landstingens arkivutredning...... In 14
— landstingskommunernas beredskap In 25
— Malmö stads återinträde i Malmöhus
läns landsting............... In 17
Lantbrukshögskolan: lokalprogramkommitté
....................... Jo 6
Lantbmksorganisationsutredning: 1965
års............................. Jo 29
Livsmedelskontroll. Se Nordiskt samarbete.
Livsmedelssladgekommittén.......... S 27
Livsmedelstekniskt branschforskningsinstitut
........................... Jo 24
L. K. A. B. Se Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag
Lotslöneberedningen................ Ci 10
Lotsorganisationsutredningen......... K 21
Lotteriverksamheten................. H 15
Luftfarlsutredning: 1963 års......... K 20
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag:
samarbete med Trafikaktiebolaget
Grängesberg-Oxelösund........... Fi 4
Låneunderlagsgruppen.............. In 27
Läkarförhandlingsdelegationen........ Ci 8
Läkarutbildning: kommission för förhandlingar
om högre utbildning i
Göteborg....................... E 1
Läkemedelsförsörjningsutredningen ... S 28
Läkemedelskommitté. Se Nordiskt samarbete.
Länsdemokratiutredningen........... Ju 59
Länsförvaltningsutredningen......... In 7
Länsindelningsutredningen.......... In 13
Länsstyrelserna: landskontorsutredningen
......................... In 18
Lärarnas arbetsförhållanden......... E 40
Lärarutbildningssakkunniga: 1960 års . E 7
Läroverk. Se Donationshemman.
Lön: löneförfattningsberedningen .... Ci 1
— uppläggningen av det för statliga
löneförhandlingarna erforderliga utrednings-
och statistikarbetet..... Ci 15
Lönebeskattningsutredningen......... Fi 1
Lös egendom. Se Köp av lös egendom.
M
Malmö. Se Landstingen.
Marinens befälsutredning ........... Fö 23
Markdelegationen.................. K 10
Markpolitiska utredningen........... In 15
Markvärdekommitté: 1963 års........ Ju 49
MC A-utredningen.................. S 6
Medborgarskapslagstiftningen: 1961 års
utredning om översyn av......... Ju 32
Medicinalväsendets centraladministration
(MC A-utredningen).......... S 6
Medicinska utbildningsfrågor........ E 20
Mentalsjukvård. Se Sjukvård.
Mentalsjukvårdens personaldelegation . S 2
Mentalsjukvårdsberedningen......... S 13
Metall forskningskommittén.......... H 1
Metrologiska enheter................ Fi 11
Militära myndigheter............... Ju 27
Militära tjänstgöringsåldersutredningen Fö 22
Militärmusik...................... Fö 10
Militärstraffsakkunniga............. Ju 37
Musei- och utställningssakkanniga .... E 52
Musikutbildningskommitté: 1965 års .. E 54
Myntkommittén.................... Fi 17
Mått och vikt: Se Melrologiska enheter.
Mönsterskyddsutredningen........... Ju 2
N
Naturhistoriska riksmuseet: utredn. rör. E 23
Naturresursutredning: 1964 års...... Jo 21
Naturtillgångar på den svenska kontinentalsockeln
.................... Ju 14
Nordiskt samarbete: gemensam nordisk
institution för provning av dentalmaterial.
....................... S 32
— nordiska ekonomiska samarbetsut
skottet.
........................ H 6
— nordisk kommitté för utbildning i
sjukhusadministration............ S 8
— nordisk läkemedelskommitté...... S 25
— nordisk patentbesvärsinstans .... Ju 64
— nordisk utredn. om samarbete betr.
lagstiftning och kontroll på livsmedelsområdet
..................... S 26
— nordisk vägtrafikkommitté....... K 14
— nordiskt samarbetsutskott rör. den
nordiska rättsgemenskapen....... Ju 45
-— samnordisk översyn av aktiebolags
lagstiftningen.
.................. Ju 26
Se även Samfärdsel.
488
Sakregister
Nykterhet. Se Alkoholpolitiska utredningen
och Trafik.
Nykterhetsvärdsundersökning: 1964 års S 31
Näringslivet: utredn. rör. ägandeförhållanden
och maktkoncentrationen
inom........................... Fi 9
Näringsrätt. Se Etableringsutredningen.
O
Obligationsteknik................... Fi 31
Offentlighetskommittén.............. Ju 28
Oljeskyddsutredningen.............. H 3
Operaverksamheten................. E 4
Organisationsnämnden för militärmusiken
............................ Fö 10
Ortnamnsarkivet: svenska........... E 38
P
Parkeringskommiltén............... K 13
Parlamentarisk nämnd i Wennerström
affären.
........................ Ju 52
Pass: 1965 års utredning om giltighetstiden
........................... In 24
Patent. Se Nordiskt samarbete.
Patentverksutredningen.............. H 5
Pension: pensionsbestämmelser för
apoteksinnehavare och apoteksan
ställda.
........................ Ci 7
-— pensionsförsäkringskommittén .... S 24
Pensionsstiftelsernas civilrättsliga ställning
........................... Ju 18
Personalutbildningsberedningen....... Ci 6
Polisväsendet: 1962 års polisutbildningskommitté.
................. In 2
— polisberedningen................ In 3
— tillsättningsnämnden för polis-,
åklagar- och exekutionsväsendet... In 19
Pressutredningen................... Ju 11
Privata näringslivet. Se Koncentrationsulredningen.
Produklsamarbetsutredningen........ H 17
Psykiskt efterblivna. Se Sjukvård.
Psykotekniska verksamhetens organisation
............................ E 32
R
Radioanläggning och rundradioverksam -
het: vissa rättsliga spörsmål....... K 4
Radions juridiska ansvarighet: 1964 års
utredn.......................... Ju 12
Radioutredning: 1960 års............ K 3
Regeringsrätten. Se Förvallningsdomstolskommittén.
Rehabilitering. Se Centrala rehabiliteringsutredningen.
Renbetesmarksutredningen........... Jo 9
Rennäringssakkunniga: 1964 års..... Jo 20
Reseersättningsberedningen.......... Ci 2
Rikets vapen och flagga............. Ju 36
Riksantikvarieämbetet. Se Antikvarieutredningen.
Riksdagens ombudsmannaämbeten:
framtida organisations- och verk
-
samhetsformer .................. Ju 9
Riksmuseiutredningen.............. E 23
Riktpr isutredningen................ H 19
Räddningsberedskapen.............. In 29
Rättegångshjälp.................... Ju 5
Röstlängdsutredningen.............. Ju 13
S
Samarbete. Se Nordiskt samarbete.
Samfärdsel: nordiska samfärdselkommittén
......................... U 1
Samhällsekonomin: finansiella långtidsperspektiv
...................... Fi 18
Samlevnadsfrågor och sexualupplys
ning.
.......................... E 44
Sekretess. Se Offentlighetskommittén
samt Tryckfrihets- och sekretesslagstiftningen.
Semesterspridning.................. S 34
Sexualupplysning. Se Samlevnadsfrågor.
Sinnessjukvård. Se Sjukvård.
Sjukförsäkring: 1961 års sjukförsäk
-
ringsutredning.................. S 20
— sjukförsäkringens återbäringstaxa . S 35
Sjukgymnastutbildningen............ E 29
Sjuksköterskor: 1962 års utredn. ang.
sjuksköterskeutbildningen........ S 21
Sjukvård: mentalsjukvårdsberedningen
......................... S 13
— mentalsjukvårdens personaldelegation
............................ S 2
— utredn. för översyn av 1954 års lag
om undervisning och vård av vissa
psykiskt efterblivna.............. S 14
— 1962 års försvarssjukvårdsutred
ning.
.......................... Fö 16
— socialdepartementets sjukvårdsde
legation.
........................ S 39
Se även Kroppssjukvårdens statsbidragsutredning,
Nordiskt samarbete och
Statsanställda.
Sjukvårdspersonal: utbildning av ... . S 18
Sjöarbetslidslagen. Se Arbetstid och Bemanning
sutredning en.
Sjöfartsutredningen................. K 35
Sjölagskommitlén.................. Ju 24
Sjöman: översyn av sjömanslagen ... K 33
Sjömälningsverksamhelen: arbetstids
nämnden
för personal inom....... Ci 12
Sjötrafik: övervakning av sjötrafiken . In 8
-— utredn. i fråga om trafiken mellan
Gotland och fastlandet........... K 27
— arbetsgruppen för färjetrafiken mellan
Finland och Sverige m. m...... K 30
Se även Partygsinteckning och Transportdokument.
489
Riksdagsberättelsen år 1966
Skatteberedningen: allmänna......... Fi 6
Skattestrafflagulredningen........... Fi 34
Skatteutredning: definitiv källskatt ... Fi 28
-— indirekta skatter och socialförsäkringsavgifter
.................... Fi 27
Se Bilskatteutredningen, Familjeskatteberedningen,
Företagsskatleutredning,
Försäkringsskattekommitté, Lönebeskattningsutredningen,
Skog, Tullagstiftning
och Villabeskattningsuired
-
ningen.
Skeppsfart. Se Småskeppsfartsutredning.
Skeppsholmen: utredn. rör. användningen
......................... Fö 11
Skeppsholms församling............. E 26
Skifte av dödsbo.................... Ju 55
Skiljedom: sakkunniga rör. lagstiftning
om........................ Ju 43
Skog: skogsbruksutredningen........ Jo 16
— skogsbrukets yrkesutbildningskom
mitté.
......................... Jo 17
— stödet till den skogliga forskningen . Jo 27
— skogspolitiska utredningen....... Jo 28
— skogsskattekommittén........... Fi 20
— virkesbalansutredningen......... Jo 23
Skoklosters kulturvärden............. E 50
Skolarbetstidsutredningen............ E 33
Skyddsområdesutredningen .......... Fö 21
Skärgårdsfrågor. Se Båttrafiken.
Smittlagstiflningsutredningen........ S 19
Småskeppsfartsutredning: 1965 års . . . K 38
Socialdepartementets sj ukvårdsdeleqa
tion.
........................... S 39
Socialförsäkringsavgifter. Se Skatteutredning.
Socialhögskola i Örebro.............. E 15
Socialpolitiska kommittén........... S 12
Socialstyrelseutredningen............ S 5
Soldathemsuiredningen.............. Fö 4
Specialstraffrätten.................. Ju 19
Spänadslin: stödet åt spånadslin- och
hamphanteringen................ Jo 5
Statens handikappråd............... S 37
Statens historiska museum. Se Antikvarieutredningen.
Stat—kyrka. Se Kyrka—stat.
Statliga arbetstagare: avgränsningen
mellan statliga arbetstagare med
tjänstemannaställning och sådana
utan anställning som tjänstemän .. . Ci 14
Statliga verk: utredn. rör. förrådshåll
ningen.
........................ K 6
Statsanställda: utredn. rör. hälsokontroll
........................... Ci 11
Statsdepartementen. Se Kanslihusets
personalvårdsberedning och Kommandoexpeditionsutredningen.
Statsförvaltningen. Se Personalutbildningsberedningen.
Stockholm: statens förhandlingsman för
storstoekholmstrafiken........... K 23
Se även Byggnads- och markfrågor.
Stockholms rådhusrätts organisation ... Ju 67
Straff- och disciplinmedel mot krigsmän.
Se Militårslraffsakkunniga.
Straffregister. Se Militära myndigheter.
Sysselsättningslerapeuter. Se Arbetsterapeututredning.
Sämjedelningar.................... Ju 54
T
Teknisk högskola i Lund: organisationskommitté
....................... E 27
Tekniska högskolan i Stockholm: byggnadskommitté
................... E 18
Tidningspressen: ekonomiska förutsättningar
...................... Ju 11
Tjänstebegreppet................... Ci 13
Tjänsteställningsutredningen......... Fö 18
Torrläggning av mark: utredn. ang.
vattenlagens torrläggningsbestäm
melser.
......................... Ju 40
Torrläggningsföretag. Se Emåutredningen.
Trafik: bilförarutredningen......... K 5
— bilregisterutredningen........... K 26
-— drosknäringen.................. K 36
— expertgrupp för utredningsarbete
på bilavgasområdet.............. K 42
— körtidsutredningen.............. K 8
— 1957 års trafiknykterhetskom
mitté.
......................... K 2
— trafikmålskommittén............ Ju 34
— trafikpolitiska delegationen....... K 28
— utredn. ang. vagnbok för motorfordon
............................ K 9
— vägplaneutredningen............ K 29
Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund.
Se Luossavaara—Kiirunavaara
aktiebolag.
Trafiklivråntekommittén............. F''i 19
Transportdokument: standardisering av K 31
Transportforskningsutredning: 1964 års K 24
Transportkommittén: centrala civila . . K 16
Tryckfrihets- och sekretesslagstiftningen:
handledning för tillämpning av. Ju 6
Se även Yttrande- och tryckfrihet.
Trädgårdsnåringsutredningen........ Jo 8
Tullagstiftning: förundersöknings- och
åklagarverksamheten i tullmål..... Fi 15
-— resandes tull- och skattefrihet..... Fi 25
— tullagstiftningskommittén........ Fi 32
Turisttraf^utredning: 1964 års...... H 14
Tygförvaltningsutredning: 1964 års ... Fö 27
Törefors AB. Se Produktsamarbetsutred
ningen.
u
U-beredningen..................... U 4
Umeå: universitetsbiblioteket....... E 41
Understödsföreningar............... Fi 23
Undervisning: utredn. rör. utbild -
490
Sakregister
ningen inom teaterns, filmens, radions
och televisionens områden .... E 10
Se även Databehandling, Läkarutbildning,
Polisväsendet, Samlevnadsfrågor
och sexualupplysning, Sjuksköterskor,
Sjukvård, Skog, Universiteten och Yrkesutbildningsberedningen.
Ungdomsbrottslighet: 1956 års klientelundersökning
rör. ungdomsbrotts
-
lingar .......................... ju 21
— samarbetsorgan för åtgärder mot
ungdomsbrottsligheten........... Ju 58
Ungdomsverksamheten: statligt stöd . . E 31
Ungdomsvårdsskoleelever: 1961 års utredn.
om effektivare åtgärder för
vård utom skola ................ S 15
Universiteten: förhandlingskommission
i Göteborg...................... E 1
— lokal- och utrustningsprogramkommittéer
för universitet och högskolor E 42
—• 1963 års universitets- och högskolekommitté.
...................... E 11
— utredn. om egendomsförvaltning ... Fi 3
Se även Göteborgs universitet.
Universitetssjukhusen. Se Akademiska
sjukhuset i Uppsala och Karolinska
sjukhuset.
Uppbördsutredningen............... Fi 5
Uppfinnarkontoret: svenska......... H 12
Upphovsrätt. Se Mönstersky ddsutredningen.
Utbildning. Se Undervisning.
Utlandsförsamlingarnas ekonomi..... E 3
Utlands- och internatskoleulredning:
1964 års........................ E 39
Utlandssvenskars folkbokföring....... Ju 8
Utländsk dom. Se Verkställighet av utländsk
dom.
Utlänningar: upplysningsskrift för____ In 26
Utlänningskontrollen: utformningen av
(utlänningsutredningen).......... In 9
Utrikesförvaltningen: kamerala organisationen
...................... U 6
— utrikesdepartementets bostadsut
redning.
........................ U 5
Ulrustningskommitté: Se Göteborgs universitet
och Karolinska sjukhuset.
Utvecklingshjälp. Se U-beredningen.
Vattenlagens torrläggningsbestämmelser. Ju 40
Vatten- och avloppsutredning: 1964 års . Ju 56
Vatten-och luftvårdsinstitut.......... Jo 7
Verkställighet av utländsk dom........ Ju 30
Veterinärmedicinsk utredning: 1965 års Jo 26
Veterinårväsendeutredningen......... Jo 30
Vikt. Se Metrologiska enheter.
Villabeskattningsutredningen......... Fi 30
Virkesbalansutredningen............ Jo 23
Vårdyrkesskola: lokal- och utrustnings
programkommitté.
.............. S 40
Väg- och vattenbyggnadsstyrelseutred
ningen.
........................ K 7
Vägplaneutredningen............... K 29
Vägsakkunniga: 1960 års........... K 12
Vägtrafik: mellanriksväg Kiruna—
Nordnorge...................... K 39
— vägtrafikens kostnadsansvar...... K 41
Se Godsbefordran och Nordiskt samarbete.
Vägtrafiklagstiftning................ K 14
Värnplikt: 1964 års utredn. rör. vapenfria
värnpliktiga................. Fö 5
— 1954 års värnpliktsavlöningsutred
ning.
.......................... Fö 9
—1960 års värnpliktsutredning...... Fö 12
Växtförädling: fortsatt drift av institutet
för växtförädling av frukt och bär Jo 1
— växtförädlingsavgifter........... Jo 32
— växtförädlingsskyddsutredningen.. Jo 18
W
Wennerströmaffären................ Ju 52
Y
Yrkesskadeutredningen.............. S 16
Yrkesutbildning: yrkesutbildningsbe
redningen
...................... E 36
Se även Skog.
Yttrande- och tryckfrihet............ Ju 66
Ä
Ädelmetallarbeten: statlig kontroll____ Fi 24
Äktenskapslagsliftning. Se Familjerättskommittén.
V
Valteknisk utredning: 1965 års....... Ju 61
Se även Utlandssvenskars folkbokföring
och Röstlängdsutredningen.
Ö
Örebro: socialhögskola . . .
öresundsgruppen: svenska
E 15
K 25
491
Innehållsförteckning
Allmän berättelse............................................... 1
Överenskommelser med främmande makter m. m. under tiden december
1964—november 1965 ......................................... 4
Redogörelse för de garantier för exportkrediter som exportkreditnämnden
har meddelat på statens vägnar............................. 11
Under år 1965 beviljade bidrag ur behållningen av de särskilda lotterier
som anordnats till förmån för konst, teater och andra kulturella ändamål
....................................................... 13
Under år 1965 beviljade bidrag ur fonden för idrottens främjande .... 14
Under år 1965 beviljade bidrag ur fonden för friluftslivets främjande .. 16
Under budgetåret 1964/65 gjorda anvisningar ur jaktvårdsfonden .... 17
Under budgetåret 1964/65 influtna medel till och beviljade bidrag ur
statens lappfond.............................................. 18
Under budgetåret 1964/65 beviljade understöd ur allmänna arvsfonden 18
Utbetalningar för skilda ändamål från handels- och sj öfartsfonden under
budgetåret 1964/65 ........................................ 20
Kommittéer:
Justitiedepartementet (Ju) .................................. 21
Utrikesdepartementet (U).................................... 88
Försvarsdepartementet (Fö) ................................. 97
Socialdepartementet (S)..................................... 120
Kommunikationsdepartementet (K) .......................... 163
Finansdepartementet (Fi) ................................... 200
Ecklesiastikdepartementet (E) ............................... 231
Jordbruksdepartementet (Jo) ................................ 299
Handelsdepartementet (H) .................................. 338
Inrikesdepartementet (In)................................... 362
Civildepartementet (Ci)...................................... 394
Centralt krisorgan:
Statens utlänningskommission................................ 407
Uppgift på kostnader för kommittéer.............................. 408
Betänkanden utkomna från trycket under 1965 .................... 456
Stencilerade betänkanden avlämnade under 1965 .................... 458
Nordisk Udredningsserie......................................... 460
Personregister till kommittéer.................................... 461
Sakregister till kommittéer....................................... 485
MARCUS BOKTR. STHLM 1966 650726