Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1966
1
Nr 94
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om ändrad lydelse av 11 § 1 mom. förordningen
den 22 juni 1934 (nr 320) angående grunder
för förvaltningen av viss kronoegendom; given Stockholms
slott den 25 mars 1966.
Under åberopande av bi lag da utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden
för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen
att anta härvid fogade förslag till förordning om ändrad lydelse av 11 §
1 mom. förordningen den 22 juni 1934 (nr 320) angående grunder för förvaltningen
av viss kronoegendom.
GUSTAF ADOLF
Eric Holmquist
Propositionens huvudsakliga innehåll
Vid arrende av viss kronoegendom skall arrendatorn enligt gällande bestämmelser
i regel ställa borgen för arrendevillkorens fullgörande, om arrendeavgiften
uppgår till minst 3 000 kr. Det ankommer på länsstyrelsen
eller domaren att styrka borgensmans vederhäftighet. I propositionen föreslås
att denna skyldighet upphävs för domare. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1 !)60. 1 samt. Nr 94
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 94 år 1966
Förslag
till
Förordning
om ändrad lydelse av 11 § 1 mom. förordningen den 22 juni 1934 (nr 320)
angående grunder för förvaltningen av viss kronoegendom
Härigenom förordnas, att 11 § 1 mom. förordningen den 22 juni 1934 angående
grunder för förvaltningen av viss kronoegendom1 skäll erhålla ändrad
lydelse på sätt nedan anigives.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)2
n §.
1 mom. Uppgår arrendeavgiften
till minst tretusen kronor, skall såsom
säkerhet för fullgörandet av arrendevillkoren
för en tid av minst
fem år, därest arrendet skall fortfara
så länge, och högst åtta år vara
ställd borgen av två eller flera personer,
vilka borga en för alla och
alla för en isåsom för egen skuld
till dess full betalning skett och vilkas
vederhäftighet är styrkt av länsstyrelsen
eller domaren; ägande
Kungl. Maj :t likväl, då särskilda
skäl därtill föreligga, medgiiva, att
arrendator befrias från skyldigheten
att såsom säkerhet för arrendevillkorens
fullgörande ställa sådan
borgen som nu nämnts
Arrendator, som
Minst ett---
1 mom. Uppgår arrendeavgiften
till minst tretusen kronor, skall såsom
säkerhet för fullgörandet av arrendevillkoren
för en tid av minst
fem år, om arrendet skall fortfara
så länge, och högst åtta år vara
ställd borgen av två eller flera personer,
vilka borga en för alla och
alla för en såsom för egen skuld
till dess full betalning skett och vilkas
vederhäftighet är styrkt av länsstyrelsen.
När särskilda skäl föreligga,
äger Kungl. Maj :t medgiva, att
arrendator befrias från skyldigheten
att såsom säkerhet för arrendevillkorens
fullgörande ställa sådan borgen
som nu nämnts.
---års arrendeavgift.
i arrendekontraktet.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1966.
1 Senaste lydelse av 11 § 1 mom. se 1964:35.
2 Rent språkliga ändringar har inte utmärkts genom kursivering.
Kungi. Maj.ts proposition nr 94 år 1966
3
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
25 mars 1966.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Kling, Edenman, Johansson,
Hermansson, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist,
Gustafsson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, fråga om ändring
i den s. k. arrendeförordningen och anför.
I äldre tider hade domare att utfärda vederhäffcighetsbevis i ett flertal
olika fall. Med åren har denna skyldighet efter hand minskats till att avse
bevis för allt färre ändamål. Fråga har nu uppkommit att ta bort de kvarvarande
bestämmelserna om sådan skyldighet för domare. En bestämmelse
av detta slag finns ännu i förordningen den 22 juni 1934 (nr 320) angående
grunder för förvaltningen av viss kronoegendom, vanligen kallad arrendeförordningen
(ändrad senast 1964:35). Enligt 11 § 1 mom. denna förordning
gäller vid arrende av kronoegendom under domänstyrelsens förvaltning
att arrendatorn i regel måste ställa säkerhet för arrendevillkorens
fullgörande genom borgen av två eller flera personer, om den årliga arrendeavgiften
uppgår till minst 3 000 kr. Det ankommer därvid på länsstyrelsen
eller domaren att styrka sådan borgensmans vederhäftighet. Enligt tillgängliga
uppgifter utfärdas i hela landet av domare varje år mellan 50 och
100 sådana vederhäftighetsbevis.
Departementschefen
Bestämmelsen i arrendeförordningen om domares skyldighet att utfärda
vederhäftighetsbeviis har sin grund ii samhällsförhållandena under äldre
lider. Numera kan en domare i sin tjänst visserligen utan större besvär ta
reda på om en person som är bosatt i domkretsen är omyndig eller försatt i
konkurs. Han kan också undersöka vissa fastighetsförhållanden. Utöver
detta har han emellertid i regel knappast några möjligheter att själv bedöma
en persons vederhäftighet. Särskilt om domaren tjänstgjort kort tid på
orten måste han därför ofta lägga ned mycket arbete, när han skall styrka
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 94 år 1966
en persons soliditet, och hans bedömning kominer oftast att bygga, inte
på egen kännedom om personen utan på andras uppgifter om denne. Det
bör betonas att det här är fråga om en syssla som inte hör till en domares
egentliga arbetsuppgifter. En domare förvärvar ej heller i sin tjänst särskilda
insikter om de speciella förhållanden som bör beaktas, när det gäller
att bedöma en persons ekonomiska kvalifikationer och vederhäftighet
i övrigt. Det bör därför inte åligga en domare att i tjänsten uttala sig i
sådana frågor. I samråd med chefen för justitiedepartementet förordar jag
därför att föreskriften i arrendeförordningen om att borgensmans vederhäftighet
skall kunna styrkas av domare upphävs.
I enlighet med vad jag nu anfört hiar inom jordbruksdepartementet upprättats
förslag till förordning om ändrad lydelse av 11 § 1 mom. förordningen
den 22 jnni 1934 (nr 320) angående grunder för förvaltningen av viss
kronoegendom.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att
anta nämnda förslag.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse hilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Ulf Lönnqvist
MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660283