Kungl. Maj:ts proposition nr 91 år 1966

1

Nr 91

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående viss ändring i
statens pensionslöneförordning, m. m.; given Stockholms
slott den 18 mars 1966.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels anta härvid fogat förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 §
2 mom. statens pensionslöneförordning den 28 maj 1959 (nr 286);

dels bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Hans Gustafsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ändring i statens pensionslöneförordning som
innebär att pensionslönen höjs för provinsialläkare. Vidare föreslås vissa
ändringar i statens allmänna tjänstepensionsreglemente som bl. a. berör
pensioneringen vid de kungl. teatrarna och de statsunderstödda symfoniorkestrarna.

Slutligen läggs förslag fram om reglering av pension eller livränta åt vissa
personer.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 91

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 91 år 1966

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 3 § 2 mom. statens pensionslöneförordning den 28 maj

1959 (nr 286)

Härigenom förordnas, att 3 § 2 mom. statens pensionslöneförordning den
28 maj 1959 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

3

2 mom. Som pensionslön gäller
för lönegradsplacerad tjänst med
lön enligt löneplan A eller B månadslönen
för den lönegrad i vilken
tjänsten är placerad. Som pensionslön
gäller vidare för tjänst i lönegrad
C 1 eller D 1 månadslönen för
lönegrad A 23 och för tjänst i lönegrad
E 1 månadslönen för lönegrad
A 1. Inom lönegrad med flera löneklasser
gäller som pensionslön månadslönen
i den högsta löneklassen
och inom löneklass med flera månadslönebelopp
det belopp efter vilket
tjänstemannens lön bestämmes.

I pensionslönen-------

(Föreslagen lydelse)

§•

2 mom. Som pensionslön gäller
för lönegradsplacerad tjänst med lön
enligt löneplan A eller B månadslönen
för den lönegrad i vilken tjänsten
är placerad. Som pensionslön
gäller vidare för tjänst i lönegrad
C 1, D 1 och E 1 månadslönen för
lönegrad A 25, A 23 respektive A 1.
Inom lönegrad med flera löneklasser
gäller som pensionslön månadslönen
i den högsta löneklassen och
inom löneklass med flera månadslönebelopp
det belopp efter vilket
tjänstemannens lön bestämmes.

-----lönegrad B 7.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1966.

Kungl. Maj.ts proposition nr 91 år 1966

3

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 18
mars 1966.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Lindström,

Länge, Kling, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling,

Sven-Erig Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för civildepartementet, statsrådet Gustafsson, vissa pensionsfrågor m. m.
och anför.

I. Pensionslön för provinsialläkare

1961 års riksdag (prop. 181, SU 186, rskr 394) beslöt att huvudmannaskapet
för provinsialläkarväsendet skulle överföras från staten till landstingen
den 1 juli 1963. Samtidigt godkändes grunder för statsbidrag till
landstingen för deras kostnader för provinsialläkarväsendet. Enligt dessa
grunder, vilka utformats efter överläggningar mellan företrädare för staten
och svenska landstingsförbundet, skall statsbidraget täcka kostnaderna för
provinsialläkarnas löner med viss förhöjning till bestridande av vikariatskostnader
m. m. Provinsialläkarna skall även efter landstingsövertagandet
tills vidare pensioneras genom statens försorg. Ett fåtal provinsialläkare
står kvar i statliga tjänster i lönegrad C 1 på övergångsstat. Deras pensionslön
beräknas enligt 3 § 2 mom. statens pensionslöneförordning den
28 maj 1959 (nr 286) efter 23 lönegraden på löneplan A.

Löne- och anställningsvillkoren för landstingsanställda provinsialläkare
regleras genom en överenskommelse, som ingicks den 15 mars 1965 mellan
landstingens centrala lönenämnd och Sveriges läkarförbund och som gäller
fr. o. m. den 1 januari samma år. Dessa läkare uppbär lön enligt lönegrad
A 21 på kommunal löneplan och åtnjuter dessutom inkomster i form av ersättningar
enligt taxa samt i vissa fall även lönetillägg.

Statens allmänna tjänstepensionsreglemente den 28 maj 1959 (nr 287)
— SPR — äger tillämpning på de landstingsanställda läkarna. Liksom för
de statsanställda provinsialläkarna beräknas pensionslönen efter 23 lönegraden
på löneplan A. Detta följer av beslut av statens personalpensionsverk
med tillämpning av 3 § 7 mom. statens pensionslöneförordning. Staten
svarar helt för pensionskostnaderna.

Bihang till riksdagens protokoll t966. t samt. Nr 91

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 91 år 1966

Svenska landstingsförbundet och Sveriges läkarförbund tar i gemensam
skrivelse den 23 juni 1965 upp fråga om ändrad pensionslön för de landstingsanställda
provinsialläkarna. Av skrivelsen framgår att frågan behandlats
vid de förhandlingar som föregick nämnda överenskommelse den 15
mars 1965. I skrivelsen anförs vidare.

Problemet gällde närmast huruvida den gällande pensionslönen kunde
anses vara tillräcklig med hänsyn till att provinsialläkartjänsterna får betraktas
som sluttjänster och att befattningshavarnas samlade inkomster på
grund av tjänsten väsentligt överstiger slutlönen i lönegrad A 23. Resultatet
av förhandlingarna i denna del blev att parterna i en protokollsanteckning
förklarade sig vara ense om att i gemensam framställning till Kungl. Maj :t
hemställa om sådan ändring i nu gällande pensionsbestämmelser att pensionslönen
för provinsialläkare kommer att utgöra lönegrad A 25.

Under hänvisning till det anförda hemställer de båda förbunden att Kungl.
Maj :t måtte föranstalta om att pensionslönen för de landstingsanställda
provinsialläkarna höjs till angiven nivå fr. o. m. den 1 januari 1965.

Departementschefen. I anledning av vad svenska landstingsförbundet och
Sveriges läkarförbund anfört i sin skrivelse anser jag mig kunna förorda
att de landstingsanställda provinsialläkarnas pensionsförmåner förbättras
genom att pensionslönen bestäms att motsvara månadslön enligt lönegrad
A 25. Samma pensionslöneförhöjning bör genomföras för det fåtal provinsialläkare
som ännu kvarstår i statlig tjänst. Förhöjningen bör i princip
gälla fr. o. m. den 1 januari 1965.

För att genomföra vad jag nu förordat påkallas sådan ändring i 3 § 2
mom. statens pensionslöneförordning att pensionslönen för statligt anställd
provinsialläkare i lönegrad C 1 bestäms att motsvara lönegrad A 25. Beträffande
de landstingsanställda läkarna föreslår jag den ändringen i förhållande
till nuvarande ordning att föreskrift om pensionslönen tas in i bilagan
till pensionslöneförordningen.

Inom civildepartementet har utarbetats förslag till förordning om ändrad
lydelse av 3 § 2 mom. statens pensionslöneförordning, vilket förslag torde
underställas riksdagen för antagande. Kungl. Maj :t bör vidare inhämta riksdagens
bemyndigande att ändra bilagan till förordningen så att samma pensionslön
föreskrivs för landstingsanställda provinsialläkare som för de
statsanställda. Ändringarna bör träda i kraft den 1 juli 1966. Kungl. Maj :t
bör emellertid äga meddela erforderliga övergångsbestämmelser för att möjliggöra
retroaktiv tillämpning fr. o. m. den 1 januari 1965.

II. Pensioneringen vid de kungl. teatrarna och de statsunderstödda symfoniorkestrarna SPR

äger tillämpning på anställningar vid de kungl. teatrarna. Pensioneringen
är av s. k. icke-statlig typ. För reglementets tillämpning förutsätts i
sådana fall att huvudmannen erlägger föreskrivna pensionsavgifter. Efter

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 91 år 1966

framställning av styrelserna för teatrarna har i prop. 1966: 1 (bil. 10, s. 34)
föreslagits att pensioneringen vid teatrarna fr. o. m. den 1 juli 1966 förändras
till s. k. helstatlig typ, vilket innebär att SPR blir tillämpligt utan att
avgifter erläggs.

SPR äger tillämpning på musikerpersonal men däremot ej på andra anställda
vid de statsunderstödda symfoniorkestrarna. Även denna pensionering
är av icke-statlig typ. I anledning av framställning från Göteborgs orkesterförening
har i nyssnämnda prop. (bil. 10, s. 46) föreslagits att även
annan personal vid orkestrarna skall omfattas av denna pensionering.

Vid bifall till angivna förslag påkallas vissa ändringar i SPR. Kungl.
Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande att vidta dessa ändringar.

III. Pensionsrätt för tjänsten som vaktmästare vid Thielska galleriet

Stiftelsen Thielska galleriet bildades år 1924 i syfte att för det allmännas
räkning bevara de på egendomen Eolskulle på Djurgården förvarade omfattande
och värdefulla Thielska konstsamlingarna och att hålla dessa tillgängliga
för den konstintresserade allmänheten. Genom ett penninglotteri
erhölls medel för att inköpa egendomen med samlingar m. m. och bilda en
fond, vars avkastning används för stiftelsens verksamhet. Även statsbidragsmedel,
f. n. 25 000 kr. för budgetår, jämte inkomster i form av inträdesavgifter
står till förfogande för verksamheten.

Stiftelsens styrelse tar i skrivelse den 6 april 1964 på anförda skäl upp
fråga om pension av statsmedel för vaktmästaren vid galleriet G. E. Johansson.
Denne är född den 22 oktober 1918 och uppbär i sin anställning vid
galleriet samma löneförmåner som statlig museivakt. Under erinran att föregående
tjänstinnehavare vid sin avgång tillerkändes pension av statsmedel
hemställer styrelsen att även Johansson måtte beredas sådan pension när
han avgår ur tjänst.

Statens personalpensions verk avstyrker framställningen. Frågan om pension
av statsmedel för Johansson bör enligt pensionsverket i varje fall inte
upptas till prövning förrän i samband med hans framtida avgång.

Departementschefen. Jag finner det motiverat att redan nu ta ställning
till förevarande pensionsfråga. Med hänsyn till stiftelsens karaktär anser
jag att Johansson bör beredas rätt till pensionsförmåner som om han innehaft
statlig tjänst. Jag förordar att SPR får tillämpas på vaktmästartjänsten
vid galleriet. Anledning synes ej föreligga att föreskriva att pensionsavgifter
erläggs. Viss ändring i bilagan till SPR fordras för att genomföra
förslaget. Kungl. Maj :t bör inhämta riksdagens bemyndigande att vidta
denna ändring.

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 91 år 1966

IV. Förbättring av pension för f. d. meteorologen M. V. Törnbom

F. d. meteorologen vid flygvapnet M. V. Törnbom har i sin tjänst fullgjort
regelbunden flygtjänstgöring från år 1946 till och med den 30 september
1963, då han avgick med ålderspension enligt SPR. Såsom kommenderad
till flygtjänstgöring uppbar Törnbom flygtillägg från och med den dag —
den 1 juli 1951 — när flygvapnets meteorologpersonal tillerkändes rätt till
sådant tillägg. Vid flygtjänstgöringen utgick dessförinnan flygtraktamente.

Eftersom Törnbom börjat uppbära flygtillägg först den 1 juli 1951 har
hans ålderspension, i anslutning till föreskrift i bilagan till statens pensionslöneförordning,
bestämts med beaktande av en pensionslön, som avvägts
till fyra femtedelar efter månadslönen för avgångstjänstens lönegrad
och till återstående del efter månadslönen för en lönegrad som är två enheter
högre.

Törnbom anhåller att hans pensionslön måtte uppräknas med hänsyn till
att han varit kommenderad till flygtjänstgöring sedan år 1946.

Samtliga remissmyndigheter, chefen för flygvapnet, försvarets civilförvaltning
och statens personalpensionsverk, finner skäl tala för bifall till ansökningen
och tillstyrker att pensionslönen för Törnbom får beräknas som
om han börjat uppbära flygtillägg redan år 1946.

Enligt uppgift från flygstaben kan förutses högst 3 liknande fall, som
även de avser meteorologpersonal.

Departementschefen. I likhet med remissmyndigheterna förordar jag att
Törnboms pension räknat från tidpunkten för hans avgång helt avvägs efter
en lönegrad som är två enheter högre än den som då gällde för hans meteorologtjänst.
Kungl. Maj :t bör äga meddela beslut av samma innebörd i
det fåtal likartade fall som kan väntas bli aktuella.

V. Omreglering av skadeståndslivränta för Elsa Lundberg

Elsa Lundberg, som är född den 24 juli 1903, blev i juli 1906 påkörd av
ett tåg inom Simrishamns hamnområde. Hon fick högra armen avklippt
strax nedanför armbågen och bär därefter protes. Genom dom den 25 maj
1908 förpliktigade rådhusrätten i Simrishamn Malmö—Tomelilla Järnvägsaktiebolag
som ägare av ifrågavarande spårsystem att på grund av skadan
utge bl. a. skadestånd till Lundberg med 350 kronor årligen under hennes
återstående livstid. Skadeståndsskyldigheten grundades på 2 § lagen den
12 mars 1886 (nr 7) angående ansvarighet för skada i följd av järnvägs
drift.

Den 16 november 1942 träffades avtal mellan järnvägsstyrelsen och Malmö
järnvägars Aktiebolag, som då ägde järnvägen Malmö—Tomelilla, om
förvärv för statens räkning av bolagets järnväg och övriga tillgångar. Enligt
detta avtal övertog staten bl. a. bolagets förpliktelser »sådana de be -

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 91 år 1966

finnas på tillträdesdagen» och därmed också skyldigheten att utge livräntan
till Lundberg.

Järnvägsstyrelsen har i skrivelse den 14 juni 1965 underställt Kungl.
Maj :ts prövning frågan om och i vad mån samt för vilken tid Lundbergs
ifrågavarande livränta skall omregleras.

Riksförsäkringsverket har avgett yttrande över skrivelsen och redogör i
detta inledningsvis för de föreskrifter om dyrtidstillägg och omreglering
som meddelats beträffande skadeståndslivräntor av typ II. Dessa är numera
omräknade med tillämpning av grunderna för omreglering av vissa ersättningar
för yrkesskador m. m. En tillämpning av dessa grunder på Lundbergs
livränta skulle medföra en förhöjning av den årliga livräntan med
sammanlagt omkring 1 380 kr. fr. o. m. den 1 juli 1961, 1 900 kr. fr. o. m.
den 1 januari 1963 och 775 kr. från och med månaden näst efter den — juli
1970 — då hon fyller 67 år.

Riksförsäkringsverket framhåller att den livränta som tilldömdes Lundberg
för nära 60 år sedan numera har kvar bara en liten del av sitt ursprungliga
värde. Den skada hon åsamkades vid olyckshändelsen har medfört
ett besvärligt lyte och torde även ha ekonomiska konsekvenser för
henne. Eftersom hon i sin anställning som kontorist i ett privat företag år
1964 hade en årslön av 12 300 kr., synes dock skadan ej ha kommit att betyda
synnerligen mycket för hennes utkomstmöjligheter. En uppräkning av
livräntan finner ämbetsverket i och för sig skälig, oaktat livränterätten inte
grundas på någon skadeståndsskyldighet som åvilar staten.

En höjning av Lundbergs livränta i ungefärlig proportion till levnadskostnadsutvecklingen
efter den tidpunkt, då staten övertog betalningsansvaret
för livräntan, skulle enligt riksförsäkringsverket medföra att livräntans
årsbelopp stiger från 350 till 734 kr.

Departementschefen. Lundberg har sedan 1906 ett besvärande lyte som
kan förutsättas ha haft vissa följder i ekonomiskt hänseende för henne. Det
reella värdet av den livränta på 350 kr. för år som tillerkänts henne på
grund av skadan har med hänsyn till inträffad försämring av penningvärdet
i avsevärd grad minskats.

Att Malmö järnvägars Aktiebolag förstatligades innebar att statsverket
övertog bolagets förpliktelser sådana de befanns vara vid tidpunkten för
övertagandet. Statsverkets skyldighet gentemot Lundberg är alltså begränsad
till att utbetala den utdömda livräntan. I likhet med riksförsäkringsverket
anser jag emellertid billighetsskäl tala för att livräntan nu uppräknas.

Enligt min mening bör uppräkningen ske i viss anslutning till de grunder,
som tillämpats vid förbättring av pensioner för sådana förutvarande anställningshavare
vid numera förstatligade enskilda järnvägar som avgått ur
tjänst innan järnvägen förstatligats eller ombildats till statligt bolag. Dessa
pensionärer har fått sina pensioner uppräknade till 80 % av nivån för mot -

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 91 år 1966

svarande statliga pensioner enligt vederbörligt tjänstepensionsreglemente
av år 1947.

Jag förordar att Lundbergs livränta uppräknas med belopp som svarar
mot 80 % av den förhöjning som i allmänhet medgivits personer med rätt
till statliga skadeståndslivräntor av typ II. Angivna förhöjning bör hon få
tillgodonjuta retroaktivt från och med budgetåret 1963/64. Hennes livränta
kommer vid bifall härtill att höjas med omkring 1 520 kr. för år för tiden
fr. o. m. juli 1963 t. o. in. juli 1970, då hon fyller 67 år, och med omkring
620 kr. för år för tid därefter. Dessa belopp bör ändras i samma mån som
nyssnämnda statliga skadeståndslivräntor. Förhöjningen av livräntan bör
betraktas som sådan förmån som enligt 17 kap. 2 § lagen den 25 maj 1962
(nr 381) om allmän försäkring medför minskning av pension.

Vid bifall till vad jag nu förordat bör det uppdragas åt riksförsäkringsverket
att utbetala livräntan. Kostnaderna för densamma bör liksom hittills
bestridas av trafikmedel.

VI. Hemställan

Vad jag förordat i det föregående bör tråda i kraft den 1 juli 1966, om
annat ej angetts särskilt. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda de
övergångsbestämmelser som kan behövas.

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att
Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

1) anta förenämnda förslag till förordning om ändrad
lydelse av 3 § 2 mom. statens pensionslöneförordning den
28 maj 1959 (nr 286),

2) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta den ändring i bilagan
till statens pensionslöneförordning som föranleds av
förslaget under I,

3) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i statens
allmänna tjänstepensionsreglemente den 28 maj 1959
(nr 287) som föranleds av förslagen under II och III,

4) medge att f. d. meteorologen M. V. Törnboms pension
och Elsa Lundbergs livränta uppräknas enligt vad jag förordat
i det föregående under IV och V.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.

Ur protokollet:

S. Jarvin

Kungl. Maj:ts proposition nr 91 år 1966

9

Innehållsförteckning

Förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 2 mom. statens pensionslöneförordning
den 28 maj 1959 (nr 286).................... 2

I. Pensionslön för provinsialläkare.............................. 3

II. Pensioneringen vid de kungl. teatrarna och de statsunderstödda

symfoniorkestrarna ......................................... 4

III. Pensionsrätt för tjänsten som vaktmästare vid Thielska galleriet .. 5

IV. Förbättring av pension för f. d. meteorologen M. V. Törnbom .... 6

V. Omreglering av skadeståndslivränta för Elsa Lundberg.......... 6

VI. Hemställan................................................. 8

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 460285