Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1966

1

Nr 82

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942
(nr 429) om hyresreglering m. m., m. m.; given
Stockholms slott den 18 mars 1966.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om
hyresreglering m. m.,

2) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om
kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.,

3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 7 december 1956 (nr 568)
om rätt i vissa fall för hyresgäst till nytt hyresavtal,

4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 15 maj 1959 (nr 157) med
särskilda bestämmelser om makars gemensamma bostad.

GUSTAF ADOLF

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås fortsatt giltighet för lagstiftningen om hyresreglering
t. o. m. den 30 juni 1967.

l

Hihang till riksdagens protokoll /96''fi. 1 samt. Sr S2

2

Kungl. Ma j. ts proposition nr 82 år 1966

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om hyresreglering
in. m.

Härigenom lörordnas, att lagen den 19 juni 1942 om hyresreglering m. m
vilken enligt lag den 26 maj 1965 (nr 174) gäller till och med den 31 december
1966, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1967.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1966.

Har hyresvärd, utan att hyresrätten är förverkad, före den 1 juli 1966
uppsagt hyresavtal till upphörande efter den 31 december 1966, må framstaltning
som sags i 7 § göras senast den 14 juli 1966 eller, om hyresvärden
icke före den 1 i sistnämnda månad tydligt meddelat, att han ej önskar
lata hyresgasten kvarbo, inom fjorton dagar efter det hyresvärden lämnat
hyresgasten sadant meddelande.

Har hyresvärd före den 1 juli 1966 lämnat meddelande som sägs i 8 a S
st%cket om aU hyresförhållande skall upphöra efter den 31 december
1966 ma framsta mn§ enligt samma paragraf göras senast den 14 juli

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om kontroll
av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.

Härigenom forordnas, att lagen den 19 juni 1942 om kontroll av upplåtelse
och överlåtelse av bostadsrätt m. m., vilken enligt lag den 26 maj 1965

w»-,. Cr tlU °ch med den 31 december 1966, skall äga fortsatt giltighet
till och med den 30 juni 1967. 8 h

Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1966

3

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 7 december 1956 (nr 568) om rätt»
vissa fall för hyresgäst till nytt hyresavtal

Härigenom förordnas, att lagen den 7 december 1956 om rätt i vissa fall
för hyresgäst till nytt hyresavtal, vilken enligt lag den 26 ma] 196a (nr
176) gäller till och med den 31 december 1966, skall aga fortsatt giltighe
till och med den 30 juni 1967.

Förslag

till

Lag

.»gående fortsatt giltighet av lagen den 15 maj 1959 (nr 157) med .ärskild.
bestämmelser om makars gemensamma bostad

Härigenom förordnas, att lagen den 15 maj 1959 med särskilda bestmnmelser
om makars gemensamma bostad, vilken enligt lag den 26 maj i965
(nr 177) gäller till och med den 31 december 1966, skall aga fortsatt giltighet
till och med den 30 juni 1967.

j-f Bihang till riksdagens protokoll 1 samt. \r S2

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 82 år 1966

Itdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
4 mars 1966.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström,
ange. Kling, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palmf
Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets Övriga ledamöter fråga om förlängning av
hyresregleringen m. in. och anför.

Gällande bestämmelser

hagen den 19 juni 19*2 (nr *29) om hyresreglering m. m. (hyresregleringslagen;
andrad senast 1963: 163) innehåller bestämmelser om begränsning
av hyrans storlek och om tvångsförlängning av hyresavtal samt vissa
andra bestämmelser. Lagen äger i första hand tillämpning i varje stad, köping
eller mumcipalsamhälle som vid 1942 års ingång hade minst 2 000 invånare,
om Kungl. Maj :t inte förordnar annorlunda.

För lagenhet, som är avsedd att helt eller till väsentlig del nyttjas till hostad
och inte uthyrs möblerad, regleras hyran enligt bestämmelser i 3—5 86.
Detsamma galler lägenhet, som inte är avsedd att helt eller till väsentlig del
anvandas till hostad, om inte hyran den 1 januari 1942 var fastställd att utga
med vaxlande belopp för skilda tider. I fråga om annan lägenhet gäller
enligt 6 § att hyresnämnden äger nedsätta hyran efter vad som finnes skäig
, om lagenheten ar uthyrd mot en hyra som är avsevärt högre än lä«enletens
beskaffenhet och Övriga omständigheter föranleder. I så fall äger

nämnden föreskriva att lägenheten skall vara underkastad bestämmelserna
1 o—5 §§.

nhgt 3 § forsta stycket får hyresvärden inte ta emot, träffa avtal om eller
begära högre hyra än som motsvarar den för lägenheten tillåtna grundhyran,
om annat inte föranleds av vad som särskilt stadgas i lagen. För lägenlet,
som färdigställts före den 1 januari 1942 och som då var uthyrd, anses
det hyresbelopp som lägenheten då betingade såsom grundhyra. Var lägenleten
inte uthyrd vid denna tid, fastställs grundhyran efter hyresläget vid
samma tid. Enligt 3 § andra stycket äger hyresnämnd under vissa förutsätt -

Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1966 5

ningar höja eller sänka grundhyran för en lägenhet. Var hyran den 1 januari
1942 avsevärt lägre än hyran för jämförliga lägenheter eller har lägenhetens
värde avsevärt ökats genom ombyggnads- eller ändringsarbete eller föreligger
för visst fall annat skäl av därmed jämförlig betydelse får hyresnämnden
sålunda på framställning av hyresvärden höja grundhyran. Har
hyresgästen bekostat ombyggnads- eller ändringsarbete eller åtgärd av jämförlig
betydelse får grundhyran i anledning därav höjas endast om det finns
särskilda skäl. Grundhyra kan sänkas, om lägenheten den 1 januari 1942 betingade
en hyra som i avsevärd mån översteg hyran för jämförliga lägenheter
eller om lägenhetens skick avsevärt försämrats eller om hyresgast tillkommande
förmåner påtagligt inskränkts. Enligt 3 § tredje stycket medför
höjning av grundhyra inte ändring av gällande hyresavtal. Nedsättning av
grundhyra skall däremot lända till efterrättelse, oavsett vad parterna avtalat.
Utöver grundhyran får hyresvärden enligt 4 § avtala om skälig ersättning
för lägenhetens uppvärmning och förseende med varmvatten eller, om
gottgörelse därför ingår i grundhyran, för den ökade kostnad, som asamkas
hyresvärden för sådant ändamål. Detsamma gäller beträffande sådan ökning
av avgifter för vatten och avlopp, som inträtt efter den 1 juli 19o5.1 5 § meddelas
bestämmelser om Kungl. Maj :ts rätt att tillåta generell hyreshöjning.
Förutsättningen är, att hyreshöjningen finnes påkallad till följd av okade
omkostnader för fastighetsförvaltning i viss kommun. Kungl. Maj :t eller,
efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, hyresrådet kan då medge, att for tid som
anges i beslutet avtal får träffas om hyreshöjning utöver grundhyran.

Hyresregleringslagens bestämmelser om reglering av hyran tillampas efter
en ändring den 7 december 1956 (nr 565) i 26 § inte på upplåtelse av lägenhet
i hyresvärden tillhörigt hus, för vilket utgått sådant statligt län som
är förenat med villkor om begränsning av rätten att ta ut hyra och slutligt
beviljats efter den 31 december 1956 samt inte uppsagts till betalning. Efter
ytterligare ändring den 6 juni 1957 (nr 233) i 26 § är bestämmelserna från
ingången av år 1958 inte heller tillämpliga på upplåtelse i första hand av lagenhet
i sådant av kommun eller av kommunalt eller därmed jämställt bostadsföretag
förvaltat hus, som Kungl. Maj :t bestämmer. Med stod a\ detta
bemyndigande har Kungl. Maj :t genom kungörelse den 5 oktober 1962 (nr
543) förordnat, att från lagens hyresregleringsbestämmelser skall undantas
upplåtelse i första hand av lägenhet i hus, som förvaltas av landstingskommun
borgerlig primärkommun eller municipalsamhälle eller av företag som
enligt vissa angivna kungörelser om bostadslån m. m. erkänts såsom allmännyttigt
eller jämställts med kommun eller av annat bostadsföretag, i vilket
landstingskommun eller borgerlig primärkommun äger ett bestämmande inflytande
och som arbetar utan enskilt vinstsyfte. Efter tillägg den 2 juni 1961
(nr 213) till 26 § är hyresregleringslagens bestämmelser om hyreskontroll
inte heller tillämpliga på statlig myndighets upplåtelse av lagenhet, som ar
avsedd att hell eller till väsentlig del nyttjas till bostad.

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 82 år 1966

Om eu hyresvärd säger upp ett hyresavtal utan att hyresrätten är förverkad,
ager hyresnämnden enligt 7 § på framställning av hyresgästen förklara
uppsägningen ogiltig, om den finnes strida mot god sed i hyresförhållanden
eller annars vara obillig. Med hyresgästens samtycke kan nämnden även föranga
hyresförhållandet mot den hyra som hyresvärden äger betinga sig och
på de villkor i övrigt som finnes skäliga. I det fall, att hyresavtal är slutet
pa bestämd tid utan förbehåll om uppsägning och hyresvärden mot hvresgastens
önskan att behålla lägenheten vägrar att förlänga hyresförhållandet,
ager hyresnämnden enligt 8 § förlänga detta. Slutligen finns i 8 a § bestämmelser
om ratt för medhyresgäst eller make att överta lägenhet i vissa
i till.

Såsom ett komplement till hyresregleringslagen har genom lagen den 19
juni 1942 (nr 430) om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt
m. m. ( bostadsrattskontrollagen; ändrad senast 1953: 207) införts reglering
av lägenhetsförvärv, som grundats på bostadsrätt och andra former av bo^
stadskooperation. Lagen tillämpas i ort, där hyresregleringslagen gäller. Till
hyresregleringslagen ansluter sig även lagen den 15 maj 1959 (nr 157) med
särskilda bestämmelser om makars gemensamma bostad. Denna lag innehåller
bl. a. bestämmelser om rätt för make att vid bodelning i anledning av
hemskillnad, äktenskapsskillnad eller återgång av äktenskap på sin lott erhålla
hyresrätt eller bostadsrätt, som tillkommer makarna eller endera av
dem, samt om motsvarande rätt vid makes död för den efterlevande maken
Samtliga de nu nämnda lagarna gäller till och med den 31 december 1966.
For att möjliggöra en successiv avveckling av hyresregleringen har genom
en lagändring, som trätt i kraft den 1 januari 1957, befogenhet tillagts
Kungl. Maj :t att bringa hyresregleringen att upphöra i ort eller del av ort,
dar laget pa bostadsmarknaden inte längre kräver fast reglering. Kungl.
Maj :t äger vidare, efter lagändring som trätt i kraft den 1 januari 1958, bestämma
att lagen i den ort där den gäller skall tillämpas endast i fråga’ om
visst eller vissa slag av lägenheter. Vidare gäller från den 1 januari 1957 lagen
den 7 december 1956 (nr 567) med vissa bestämmelser som skola iakttagas
sedan hyresregleringen upphört. Denna lag innehåller vissa bestämmelser
for lösande av de övergångsproblem som kan uppkomma vid avveckmg
av hyresregleringen. Lagen den 7 december 1956 (nr 568) om rätt i vissa
fall för hyresgäst till nytt hyresavtal, i fortsättningen kallad besiltningsskyddslagen,
vilken gäller till och med den 31 december 1966, innehåller
dels regler om besittningsskydd för hyresgäst motsvarande bestämmelserna
i 7, 8 och 8 a §§ hyresregleringslagen, dels regler om bestämmande av hyresvillkoren,
som innebär bl. a. att domstol skall ge tvingande föreskrifter därom
nar parterna inte kan enas. Besittningsskyddslagen skall med vissa undantag
tillämpas på de orter där hyresregleringslagens bestämmelser om
uppsagnmgsskydd inte gäller. Undantagna från lagens tillämpning är fall

Kungl. Maj. ts proposition nr 82 år 1966 ‘

när lägenhet upplåtits till bostad i cn- eller tvåfamilj shus eller till bostad i
möblerat skick eller när det är fråga om upplåtelse från hyresgasts sida av
del i förhyrd bostad.

Departementschefen

Sedan år 1956 pågår en successiv avveckling av hyresregleringen. Från
lagens bestämmelser har sålunda undantagits upplåtelse av lagenhet i hus
som tillhör hyresvärden och uppförts med statliga lån beviljade efter den
31 december 1956 samt, oavsett belåningen, i hus som förvaltas av landstingskommun,
borgerlig primärkommun eller municipalsamhalle eller a\
allmännyttigt bostadsföretag eller av företag som jämställts med kommun
eller av annat bostadsföretag, i vilket landstingskommun eller borgerlig
primärkommun äger ett bestämmande inflytande och som arbetar utan
enskilt vinstsyfte. Också upplåtelser av bostadslägenheter i hus som förvaltas
av staten är undantagna. Vidare har genom beslut av Ivimgl. Maj:
vid olika tillfällen skett såväl en ytterligare kategorimässig som en regiona
avveckling av hyresregleringen. Senast har genom beslut den 29 oktober
och den 11 december 1964 hyresregleringen upphävts helt i 40 orter den l
mars 1965. Efter denna avveckling gäller hyresregleringen i fråga om bostäder
i 169 orter. För möblerade rum gäller regleringen i endast 8 av dessa
orter Regleringen är helt upphävd beträffande garage. För andra lokalei
än garage, dvs. huvudsakligen butiks- och kontorslokaler, är regleringen
kvar i endast 16 orter.

Folkmängden i de 169 orter som fortfarande har hyresreglering for bostäder
kan uppskattas till inte fullt 4,5 milj., dvs. drygt hälften av rikets
folkmängd. Att märka är dock bl. a. att lägenheter i kommunagda hus i
dessa orter är undantagna från hyresregleringen och att lägenheter i privata
hus, som tillkommit under de senaste nio åren, i flertalet fall inte ar underkastade
hyresregleringslagen utan faller under den hyreskontroll som utövas
av den lånebeviljande myndigheten. I

I maj 1963 tillkallade jag sakkunniga för utredning om en förenkling
av hyreskontrollen och utformning av besittningsskyddet for hyresgäst inom
ramen för den allmänna hyreslagstiftningen. De sakkunnigas uppdrag
kan i huvudsak sägas ha till syfte att finna vägar för en avveckling av hyresregleringen
i dess nuvarande form och att söka samla erforderliga lagregler
om förhållandet mellan parterna på hyresmarknaden i en allmän liyreslag
som förenar principiell avtalsfrihet på marknaden med möjlighet att
ingripa mot oskäliga hyror och ett effektivt besittningsskydd for hyresgästerna.
I direktiven till de sakkunniga framhöll jag, att utredningen borde
bedrivas med all den skyndsamhet som omständigheterna medgav. Den
utveckling som ägt rum sedan de sakkunniga tillkallades har understrukit

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1966

vikten av att så snart som möjligt få till stånd en slutlig bedömning av de
problem som är förenade med hyresregleringen. Samtidigt som en förbättrad
jämvikt på bostadsmarknaden inträtt på åtskilliga mindre och medelstora
orter synes efterfrågan ha ökat på bostadsmarknaden i de största och mest
expansiva regionerna. Kostnadsutvecklingen för de under senare år byggda
husen medtor en tendens till skärpt hyressplittring. Därmed torde också
vissa andra med hyresregleringen förenade olägenheter ha accentuerats
Nar jag förra året (prop. 1965: 103) tog upp frågan om en förlängning av
hyresregleringslagen uttalade jag mot bakgrund av de nyss berörda förhållandena
förhoppningen, att hyreslagstiftningssa,kkunniga skulle kunna
slutföra silf uppdrag under år 1965, så att förslag till ny lagstiftning i dessa
ämnen skulle kunna föreläggas innevarande års riksdag. I avbidan härpå
foreslog jag att gällande hyresregleringslagstiftning skulle förlängas endast
t. o. m. den 31 december 1966. Riksdagen fattade beslut i enlighet
härmed.

Hyreslagstiftningssakkunniga har ännu inte slutfört sitt uppdrag. Enligt
vad jag erfarit torde de sakkunniga komma att avsluta sitt arbete i april
i år. Det är därför inte möjligt att till årets riksdag framlägga ett förslag
till ny hyreslagstiftning, som grundar sig på de sakkunnigas ställningstaganden,
bl. a. med hänsyn till behovet av en grundlig remissbehandling. Jag
ser mig följaktligen nödsakad föreslå en ytterligare förlängning av gällande
hyresregleringslagstiftning. Den tid lagstiftningen alltjämt måste gälla bör
emellertid inte bestämmas längre än som är oundgängligen nödvändigt med
hänsyn till möjligheterna att få fram en ny lagstiftning på grundval av det
kommande utredningsförslaget. Jag vill därför i nuvarande läge föreslå
att hyresregleringslagstiftningen förlängs endast på ett halvår, nämligen
t. o. m. den 30 juni 1967.

Liksom vid föregående förlängningstillfällen torde till den lag som innefattar
bestämmelse om förlängning av hyresregleringslagen böra fogas övergångsbestämmelser
av innebörd, att i vissa fall ansökan om förlängning av
hyresförhållande eller övertagande av hyresrätt, som avser lid efter lagens
hittillsvarande giltighetstid, får göras inom viss kortare tid efter det förlängningslagen
trätt i kraft.

Besittnmgsskyddslagen liksom även lagen med särskilda bestämmelser
om makars gemensamma bostad bör samtidigt få förlängd giltighet t o m
den 30 juni 1967. ''

Hemställan

1 enlighet med vad jag nu anfört har inom justitiedepartementet upprättats
förslag till 1 * 1

1) lag angående, fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1912 (nr 429/ om
hyresreglering m. m.,

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1066

2) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om
kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.,

3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 7 december 1956 (nr 568)
om rätt i vissa fall för hyresgäst till nytt hyresavtal,

4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 15 maj 1959 (nr 157) med
särskilda bestämmelser om makars gemensamma bostad.

Förslagen torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga.
1

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslagen måtte
för det i 87 § regeringsformen angivna ändamålet inhämtas genom utdrag
av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Hans Rune Persson

Bilagan, som är likalydande med de vid propositionen fogade lagförslagen, liar uteslutits har.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1966

Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 14 mars 1966.

Närvarande:

f. d. justitierådet
justitierådet
regeringsrådet
justitierådet

Lind,

Y.Söderlund,

Åbjörnsson,

Brunnberg.

Enligt lagrådet denna dag tillhandakommet utdrag av protokoll över
justitieärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 4 mars
1966, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i
87 § regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas över upprättade förslag till

1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om
hyresreglering m. m., 2) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni
1942 (nr 430) om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt
m. m., 3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 7 december 1956 (nr
568) om rätt i vissa fall för hyresgäst till nytt hyresavtal och 4) lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 15 maj 1959 (nr 157) med särskilda
bestämmelser om makars gemensamma bostad.

Förslagen, som finns bilagda detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
t. f. departementsrådet Axel Wallén.

Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

Ur protokollet:
Stig Granqvist

Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1966

11

Utdrag av protokollet över justitieärender, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
18 mars 1966.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Lindström,
Länge, Kling, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling,
Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets Övriga ledamöter anmaler
chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, lagrådets den 14 mars
1966 avgivna utlåtande över de till lagrådet den 4 mars 1966 remitterade

förslagen till

1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om

hyresreglering m. m.,

2) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om
kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.,

3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 7 december 1956 (nr 568)
om rätt i vissa fall för hyresgäst till nytt hyresavtal,

4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 15 maj 1959 (nr 157) med
särskilda bestämmelser om makars gemensamma bostad.

Föredraganden hemställer, att lagförslagen, som av lagrådet lämnats utan
erinran, jämlikt 87 § regeringsformen genom proposition föreläggs riksdagen
till antagande.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hans Rune Persson

MAHCUS BOKTR. STHLM I266 640244