Kungl. Maj:Is proposition nr 55 ur 1960

1

Nr 55

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande
av tilläggsavtal med ändring och komplettering av
avtalet den 20 december 1956 mellan Sverige och
Italien för undvikande av dubbelbeskattning beträffande
skatter på inkomst och förmögenhet; given
Stockholms slott den 4 mars 1966.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen over finansoch
utrikesdepartementsärenden för den 5 mars 1965 och över finansarenden
för denna dag samt med överlämnande av ett den 7 december 1965 undertecknat
tilläggsavtal med ändring och komplettering av avtalet den
20 december 1956 mellan Sverige och Italien för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter på inkomst och förmögenhet jamte ett därtill
fogat protokoll vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att
dels godkänna nämnda tilläggsavtal och protokoll;

dels bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett tilläggsavtal mellan
Sverige och Italien med ändring och komplettering av avtalet den 20 december
1956 mellan samma stater för undvikande av dubbelbeskattning beträffande
skatter på inkomst och förmögenhet jämte ett till tilläggsavtalet fogat
protokoll. Tilläggsavtalet avser ändrade regler om beskattning av ut e -

ningsinkomst. ... ,

Enligt tilläggsavtalet och protokollet skall, efter ratifikation, de nya reglerna
tdlämpas fr. o. m. den 1 januari 1963. Beträffande svensk skatt på utdelning
till mottagare i Italien föreslås emellertid de nya reglerna skola gal a
först fr. o. m. den senare tidpunkt då tillämpningsföreskrifter meddelas.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml. Nr 55

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1966

Tilläggsavtal med ändring och komplettering
av avtalet den 20 december 1956
mellan Sverige och Italien för undvikande
av dubbelbeskattning beträffande skatter
å inkomst och förmögenhet

Hans Majestät Konungen av Sverige
och Italienska Republikens President
hava, i syfte att ändra och
tullständiga bestämmelserna i det
i Stockholm den 20 december 1956
undertecknade avtalet mellan Sverige
och Italien för undvikande av
dubbelbeskattning och för reglering
av vissa andra frågor beträffande
skatter å inkomst och förmögenhet,
överenskommit att sluta ett tilläggsavtal
till berörda avtal och hava för
detta ändamål till sina befullmäktigade
ombud utsett:

Hans Majestät Konungen av Sverige:
dess minister för utrikes ärendena,
H. Exc. Torsten Nilsson
Italienska Republikens President:
dess ambassadör i Stockholm, Benedetto
Capomazza di Campolattaro
vilka, efter att hava utväxlat sina
fullmakter, som befunnits i god och
behörig form, överenskommit om
följande bestämmelser:

Artikel 1

Första stycket av § 1 i artikel 2 av
avtalet den 20 december 1956 skall
ersättas av följande bestämmelser:

»Bestämmelserna i detta avtal äro
tillämpliga å följande skatter:

A. Beträffande Sverige:

1. den statliga inkomstskatten,

2. kupongskatten,

3. ersättningsskatten,

4. utskiftningsskatten,

Aecordo aggiuntivo che modifiea ed Integra
la convenzione del 20 dicembre 1936 tra

1’Italia e la Svezia intesa ad evitare le
doppie imposizioni in materia di imposte
sul reddito e sul patrimonio

H Presidente della Repubblica Italiana
e Sua Maestå il Re di Svezia,
ntenendo di dover modificare ed integrare
le disposizioni della convenzione
tra 1’Italia e la Svezia, firmata
a Stoccolma il 20 dicembre 1956 intesa
ad evitare le doppie imposizioni
e regolare certe altre questioni in
materia di imposte sul reddito e sul
patnmonio, hanno deciso di concludere
un accordo aggiuntivo a tale
convenzione e hanno nominato a
tale seopo come loro plenipotenziari:

II Presidente della Repubblica
ltahana: 1’Ambasciatore Benedetto
Capomazza di Campolattaro

Sua Maestå il Re di Svezia • il
Ministro degli Affari Esteri, S. E
Torsten Nilsson

i quali dopo essersi scambiati i loro
Pieni poteri, riconosciuti in buona
e dovuta forma, hanno convenuto
quanto segue:

Articolo 1

Il paragrafo 1 ° comma primo, dell’
art. 2 della convenzione del 20 dicembre
1956 é sostituito dalle seguenti
disposizioni:

«La presente convenzione deterrnina
i criteri applieabili alle seguenti
imposte:

A. Per quanto concerne 1’Italia:

1. l’imposta sui redditi dei fabbricati,

2. 1’imposta sui redditi dei terreni,

3. 1 imposta sui redditi agrari,

4. 1’imposta sui redditi di ricchezza
mobile,

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 är 1066

5. sjömansskatten,

6. den statliga förmögenhetsskatten,

7. den kommunala inkomstskatten,

8. bevillningsavgifterna för särskilda
förmåner och rättigheter.

B. Beträffande Italien:

1. skatten å byggnader (imposta
sui redditi dei fabbricati),

2. skatten å obebyggd mark (imposta
sui redditi dei terreni),

3. skatten å jordbruksinkonist
(imposta sui redditi agrari),

4. den proportionella inkomstskatten
(imposta sui redditi di ricchezza
mobile),

5. den personliga progressiva inkomstskatten
(imposta complementare
progressiva sui reddito),

6. bolagsskatten (imposta sulle
societå),

7. skatten å obligationer (imposta
sulle obbligazioni),

8. källskatten å utdelning från
bolag (ritenuta d’imposta sugli utili
distribuiti dalle societå),

9. skatter, som påföras inkomst
för italienska regioners, provinsers,
kommuners eller för handelskamrars
räkning (imposte sui leddito in
favore delle Regioni, Provincie, Comuni,
Camere di Commercio).»

Artikel 2

Artikel 8 av avtalet den 20 december
1956 skall ersättas av följande
bestämmelser:

»§ 1. Utdelning från ett bolag med
hemvist i en av de båda avtalsslutande
staterna till en person bosatt
i den andra avtalsslutande staten
må beskattas i denna andra stat.

§ 2. Den avtalsslutande stat, i vilken
det utbetalande bolaget äger
hemvist, må dock beskatta utdelningen
enligt sin egen lagstiftning, men
därvid "får skatten icke överstiga:

5. 1’iinposta complemcntare progressiva
sui reddito,

6. 1’imposta sulle societå,

7. l’imposta sulle obbligazioni,

8. la ritenuta d’imposta sugli utili
distribuiti dalle societå,

9. le imposte sui reddito in favore
delle Regioni, Provincie, Comuni,
Camere di Commcrcio.

B. Per quanto concerne la Svezia:

1. 1’imposta statale sui redditi
(den statliga inkomstskatten),

2. 1’imposta sui dividendi delle
azioni (kupongskatten),

3. 1’imposta sui redditi non distribuiti
(ersättningsskatten),

4. 1’imposta sulle ripartizioni (utskiftningsskatten),

5. 1’imposta sull’equipaggio delle
navi (sjömansskatten),

6. 1’imposta statale sui patrimonio
(den statliga förmögenhetsskatten),

7. 1’imposta comunale sui reddito
(den kommunala inkomstskatten),^

8. le tasse sui vantaggi e sui privilegi
speciali (bevillningsavgifterna
för särskilda förmåner och rättigheter).
»

Articolo 2
L’articolo 8 della convenzione del
20 dicembre 1956 é sostituito dalle
seguenti disposizioni:

« 1°. I dividendi pagati da una
societå che e domiciliata in uno dei
due Stati contraenti a una persona
domiciliata nell’altro Stato conti aente
sono tassabili in quesfaltro Stato.

2°. Tuttavia, tali dividend! possono
essere tassati nello Stato contraente
ove la societå che corrisponde
i dividendi e domiciliata, e secondo
la legislazione di detto Stato, ma

4

hungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1066

a) 10 procent av utdelningens
bruttobelopp, om utdelningsmottagaren
är ett bolag (med undantag av
handelsbolag och enkla bolag) som
äger direkt minst 51 procent av det
utbetalande bolagets kapital;

b) 15 procent av utdelningens
bruttobelopp i alla övriga fall.

De behöriga skattemyndigheterna
1 ..^e ^vtalsslutande staterna skola
träffa överenskommelse om tillämpningen
av nämnda begränsning.

Denna paragraf skall icke beröra
bolagets beskattning för vinst av vilken
utdelningen utbetalas.

§3. Med uttrycket »utdelning»
forstås i denna artikel inkomst av
aktier, andelsbevis eller andra liknande
bevis med rätt till andel i
vinst, andelar i gruva, stiftarandelar
eller andra andelar med rätt till
deltagande i vinst, fordringsrätter ej
inbegripna, ävensom inkomst av
andra andelar i bolag, vilken enligt
skattelagstiftningen i den stat, varest
det utdelande bolaget äger hemvist,
jämställes med inkomst av aktier.

§4. Bestämmelserna i §§ 1 och 2
äro icke tillämpliga, om mottagaren
av utdelningen är bosatt i en avtalsslutande
stat och innehar ett fast
driftställe i den andra avtalsslutande
staten, där det utbetalande bolaget
äger hemvist. I dylikt fall skola
bestämmelserna i artikel 5 äga tilllämpning.

§ 5. I syfte att undvika dubbelbeskattning
av utdelningen skall den
stat, i vilken inkomsttagaren är bosatt,
från sin skatt på utdelningen
avräkna ett belopp motsvarande den
skatt som i den andra staten påförts
samma inkomst i enlighet med bestämmelserna
i denna artikel.

Dock skall följande gälla:

A) I Italien skall avräkning från
skatt medgivas först, när utdelning -

l’imposta cosi determinata non puö
eccedere:

a) 10 per cento delrammontare
lordo dei dividendi se il beneficiario
dei dividendi stessi é una societå
(con esclusione delle societå di personel
che dispone direttamente di
almeno il 51 per cento del capitale
della societå che pågå i dividendi;

b) 15 per cento delrammontare
lordo dei dividendi, in ogni altro
caso.

Le autoritå competenti degli Stati
contraenti stabiliranno di comune
accordo le modalitå d’applicazione di
detta limitazione.

Questo paragrafo non riguarda Ia
tassazione della societå per gli utili
con i quali i dividendi sono pagati.

3IJ. Ai fini del presente articolo il
termine « dividendi » designa i redditi
derivanti da azioni, azioni o
diritti di godimento, quote di miniere,
quote di fondatori od altre quote
di partecipazione agli utili, ad eccezione
dei crediti, nonché i redditi
delle altre quote sociali assimilati ai
redditi delle azioni secondo la legislazione
fiscale dello Stato ove la societå
distributrice ha il suo domicilio
fiscale.

4°. Le disposizioni dei paragrafi 1
e 2 non si applicano nel caso che il
beneficiario dei dividendi, domiciliato
in uno Stato contraente, abbia una
stabile organizzazione nell’altro Stato
contraente ove la societå che pågå i
dividendi é domiciliata. In tal caso
si applicano le disposizioni delbart.

5.

5°. Al fine di evitare la doppia
imposizione per quanto riguarda i
dividendi, lo Stato dove il beneficiario
é domiciliato imputerä all’imposta
afferente a tali dividendi un
ainmontare uguale albimposta effettivamente
riscossa nelFaltro Stato
sugli stessi redditi nelle condizioni
tissate dal presente articolo.

Tuttavia:

A) in Italia, 1’imputazione verrå
effettuata soltanto nel caso in cui

Kungl. Maj:t:< proposition nr 55 är 1066

eu blir underkastad skatteplikt till
proportionell inkomstskatt (imposta
di ricchezza mobile).

B) I Sverige skall utdelning från
etl bolag med hemvist i Italien till
ett bolag med hemvist i Sverige vara
undantagen från svensk skatt i den
utsträckning och på de villkor, som
fallet skulle hava varit enligt svensk
lagstiftning, därest båda bolagen ägt
hemvist i Sverige.»

Artikel 3

Artikel 17 av avtalet den 20 december
1956 skall ersättas av följande
bestämmelser:

»Där icke bestämmelserna i artiklarna
8 och 9 annat föranleda, får
en avtalsslutande stat vid bestämmandet
av beskattningsunderlaget
för de skatter, som avses i artikel 2,
icke taga i beräkning den inkomst
eller den förmögenhet som enligt
detta avtal må beskattas uteslutande
i den andra avtalsslutande staten,
men vardera staten skall vara bibehållen
vid rätten att uttaga skatt på
sådan inkomst och förmögenhet, vartill
beskattningsrätten tillkommer
samma stat, efter den skattesats, som
belöper på hela den enligt lagstiftningen
i denna stat skattepliktiga
inkomsten eller förmögenheten.»

Artikel 4

Detta tilläggsavtal utgör en integrerande
del av avtalet den 20 december
1956. Tilläggsavtalet skall
ratificeras, och ratifikationshandlingarna
skola utväxlas i Rom snarast
möjligt.

Tilläggsavtalet träder i kraft med
utväxlingen av ratifikationshandlingarna
och dess bestämmelser skola
äga tillämpning från och med den
1 januari 1963.

Till bekräftelse härav hava de båda
staternas befullmäktigade ombud
undertecknat detta tilläggsavtal och
försett detsamma med sina sigill.

questi dividendi fossero assoggettabili
all’imposta di ricchezza mobile;

B) in Svezia, i dividendi attribuiti
da una societå che ha il suo domicilio
fiscale in Italia, ad una societå
che ha il suo domicilio fiscale in
Svezia, sono esonerati dalle imposte
svedesi nella misura e nelle condizioni
in cui un tale esonero é compatibile
con la legislazione svedese considerando
la una o l’altra societå
come aventi il loro domicilio fiscale
in Svezia. »

Articolo 3

L’articolo 17 della convenzione del
20 dicembre 1956 é sostituito dalle
seguenti disposizioni:

« Salve le disposizioni degli articoli
8 e 9, uno Stato contraente non
puö comprendere nella base imponibile
delle imposte considerate all’articolo
2 i redditi od il patrimonio la
cui tassazione é riservata all’altro
Stato contraente per effetto della
presente convenzione, ma ciascuno
Stato conserva il diritto di calcolare
1’imposta, afferente ai redditi ed al
patrimonio la cui tassazione gli é
attribuita, applicando 1’aliquota corrispondente
airammontare complessivo
dei redditi o del patrimonio imponibili
secondo la propria legislazione.
»

Articolo i

Il presente accordo che fara parte
integrante della convenzione del 20
dicembre 1956, sarä soggetto a ratifica
e lo scambio degli strumenti di
ratifica avrå luogo a Roma nel piii
breve tempo possibile.

Esso entrerä in vigore dalla data
di tale scambio e le sue disposizioni
troveranno applicazione a decorrere
dal primo gennaio 1963.

In fede di che i suddetti plenipotenziari
hanno firmato il presente
accordo aggiuntivo e vi hanno apposto
il loro sigillo.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1966

Som skedde i Stockholm den 7
december 1965 i dubbla exemplar,
på svenska och italienska språken,
vilka båda texter äga lika vitsord.

För Hans Majestät Konungen
av Sverige:

(Med förbehåll för ratifikation efter
riksdagens godkännande.)

Fatto a Stoccolma in doppio esemplare
in lingua italiana ed in lingua
svedese, i due testi facendo ugualmente
fede, il 7 dicembre 1965.

Per Sua Maestå il Re di Svezia:

(Con riserva di ratifica del
Parlamento.)

T orsten Nilsson

För Italienska Republikens
President:

Per il Presidente della Repubblica
Italiana:

B. Capomazza di Campolattaro

Protokoll

Vid undertecknandet av förevarande
tilläggsavtal till det den 20
december 1956 slutna avtalet mellan
Sverige och Italien för undvikande
av dubbelbeskattning beträffande
skatter å inkomst och förmögenhet
hava undertecknade befullmäktigade
ombud överenskommit om följande:

Vid tillämpningen av ovannämnda
avtal åsyftar uttrycket »bolag»
varje slag av juridisk person eller
varje subjekt, som i beskattningshänseende
behandlas såsom juridisk
person.

Som skedde i Stockholm den 7 december
1965 i dubbla exemplar, på
svenska och italienska språken, vilka
båda texter äga lika vitsord.

Protocollo

Al momento di procedere alla firma
del presente accordo aggiuntivo
alla convenzione del 20 dicembre
1956 tra 1’Italia e la Svezia per evitare
le doppie imposizioni in materia
di imposte sul reddito e sul patrimonio,
i suddetti plenipotenziari
hanno convenuto quanto segue:

Ai fini della citata convenzione,
il termine « societå » designa gli enti
con personalitå giuridica o gli enti
assimilati alle persone giuridiche ai
fini del trattamento fiscale.

Fatto a Stoccolma in doppio esemplare
in lingua italiana ed in lingua
svedese, i due testi facendo ugualmente
fede, il 7 dicembre 1965.

Per Sua Maestå il Re di Svezia:

För Hans Majestät Konungen
av Sverige:

Torsten Nilsson

För Italienska Republikens Per il Presidente della Repubblica

President: Italiana:

B. Capomazza di Campolattaro

K ungt. Maj:ts proposition nr 55 år 1966

7

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj. t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
5 mars 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme,
Sven-Eric Nilsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om godkännande
av förslag till tilläggsavtal med ändring och komplettering av avtalet den
20 december 1956 mellan Sverige och Italien för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter på inkomst och förmögenhet jämte ett till tillläggsavtalet
fogat förslag till protokoll samt anför.

Den 20 december 1956 slöts mellan Sverige och Italien ett avtal för undvikande
av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet.
Avtalet godkändes av riksdagen (prop. 1957:27, BevU 2, rskr 50)
och tillämpades första gången beträffande 1956 års taxering (SFS 1958:
312 och 314).

När 1956 års dubbelbeskattningsavtal med Italien ingicks var utdelning
från ett bolag med skatterättsligt hemvist i Italien inte föremål för någon
källskatt. Detta förhållande avspeglas i de materiella avtalsbestämmelser
som berör beskattning av utdelning mellan de bada staterna. I avtalet intogs
emellertid en särskild föreskrift (art. 8 § 1 punkt 3 andra stycket) enligt
vilken förhandlingar skall upptas mellan de båda staterna om skattelagstiftningen
i Italien ändras så att italiensk skatt påförs utdelning från ett
italienskt bolag till ett bolag i Sverige.

Genom lag den 29 december 1962 infördes med verkan fr. o. m. inkomståret
1963 en källskatt på 15 % på utdelning som utbetalas av italienska bolag.
Skattesatsen ändrades genom lag den 12 april 1964 till 5 % för utdelningsmottagare
som erlägger personlig inkomstskatt eller bolagsskatt i Italien
och 30 % för övriga utdelningsmottagare. De nya skattesatserna tilllämpas
fr. o. m. den 24 februari 1964.

Genom den nya italienska lagstiftningen uppkom sålunda det läge som
förutsätts i nyssnämnda föreskrift i avtalet. Sedan på diplomatisk väg kontakt
tagits med italienska myndigheter rörande förhandlingar om avtals -

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1966

ändring i anledning av den italienska lagstiftningen, ägde sådana förhandlingar
ruin mellan särskilt utsedda delegationer i Stockholm under tiden
den 2o—27 maj 1964. Förhandlingarna resulterade i ett på franska språket
avfattat förslag till tilläggsavtal med ändring och komplettering av avtalet
den 20 december 1956 mellan Sverige och Italien för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter på inkomst och förmögenhet. Genom
efterföljande skriftväxling nåddes enighet om texter till avtalsförslaget på
svenska och italienska språken. Enighet nåddes därvid även om ett förslag
till protokoll.

Förslaget till tilläggsavtal har remitterats till kammarrätten, som förklarat
sig inte ha funnit anledning till erinran mot detsamma. Avtalsförslaget
samt förenämnda förslag till protokoll torde få fogas vid statsrådsprotokollet
i detta ärende som bilaga.1

Från italiensk sida har meddelats att man är beredd alt underteckna förslagen
till tilläggsavtal och protokoll.

Innan jag redogör för förslagen torde jag få något beröra den italienska
beskattningen av bolagsinkomster och utdelning från bolag.

Italienska bolag erlägger för rörelseinkomst dels allmän proportionell
inkomstskatt (imposta sui redditi di ricchezza mobile) dels bolagsskatt
(imposta sulle societå). Den förstnämnda skatten utgår, i vad avser nettoinkomst
av rörelse, med en skattesats varierande mellan 17,11 och 33,5 %.
Härtill kommer emellertid vissa skatter till provinser och kommuner.’ Med
dessa tillägg uppgår den sammanlagda skatten till mellan 29 och 36 %. Bolagsskatten
är proportionell och utgår med 15 % av den del av bolagets
sammanlagda nettoinkomst som överstiger 6 % av beskattningsbar förmögenhet.
Provinsiella och kommunala skatter förhöjer skattesatsen till omkring
16,5 %. I bolagsskatten ingår också en förmögenhetsskatt som inklusive
lokala tilläggsskatter uppgår till 0,825 % av bolagets förmögenhet. Bolagsskatten
uttas av italienska bolag och av utländska bolag som förvärvar
inkomst genom ett fast driftställe i Italien.

Källskatten på utdelning från bolag (ritenuta d’acconto), som utgår på
grund av de tidigare nämnda lagarna den 29 december 1962 och den 12
april 1964, uttas vid varje form av vinstutdelning från aktiebolag, kommanditaktiebolag,
bolag med begränsad ansvarighet eller kooperativ med begränsad
ansvarighet. Som inledningsvis omtalats uppgår skattesatsen till 15 %
under tiden den 1 januari 1963—den 23 februari 1964 samt för tid därefter
till 5 %, om mottagaren är underkastad personlig inkomstskatt eller bolagsskatt
i Italien, och till 30 % i övriga fall. För utdelningsmottagare, som erlägger
progressiv inkomstskatt eller bolagsskatt i Italien, är källskatten

1 Bilagan har uteslutits här. Det vid propositionen fogade tilläggsavtalet och protokollet överensstämmer
med förslagen utom därutinnan att i tilläggsavtalet ombudens namn tillagts i in Sggffgatgy

"amn ‘"“r“1 4 “”*■ —

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1966

preliminär och får avräknas från den slutliga skatten, överstiger källskatten
den slutliga skatten restitueras överskjutande belopp. Nyssnämnda regler
kan under viss förutsättning tillämpas även i fråga om utländskt bolag med
fast driftställe i Italien. I övriga fall är källskatten definitiv.

Genom art. 1 i förslaget till tilläggsavtal kommer den italienska källskatten
att upptas bland de skatter som omfattas av 1956 års avtal.

I art. 2 föreslås nya regler om beskattning av utdelning mellan de båda
länderna efter införandet av den italienska källskatten. Reglerna innebär,
att utdelning i princip skall beskattas i mottagarens bosättningsland. Den
stat där det utdelande bolaget äger hemvist får dock enligt sin egen lagstiftning
beskatta utdelningen, men skattesatsen får inte överstiga 10 % av utdelningens
bruttobelopp, om mottagaren är ett bolag som direkt äger minst
51 % av det utdelande bolagets kapital, och får i övriga fall uppgå till högst
15 %. För svensk del innebär förslaget, att kupongskatt får uttas med 10 %
resp. 15 % i stället för 5 % enligt hittills gällande avtal. De föreslagna reglerna
överensstämmer i princip med de av OECD rekommenderade mönsterbestämmelserna
för bilaterala skatteavtal. I fråga om utdelning mellan bolag
avviker dock förslaget från OECD-rekommendationen. Enligt denna beskattas
utdelningen i källstaten med högst 5 % om mottagaren är ett bolag
som direkt äger minst 25 % av det utdelande bolagets kapital.

Dubbelbeskattning av utdelning föreslås enligt art. 2 § 5 i regel skola
undanröjas genom den s. k. credit of tax-metoden. Denna metod tillämpas
enligt art. 8 och 9 i 1956 års avtal vid beskattning i Sverige av utdelning och
ränta, som utbetalas från Italien till en person bosatt i Sverige. Närmare
bestämmelser om förfarandet återfinns i anvisningar som fogats till tilllämpningslcungörelsen
till 1956 års avtal (SFS 1958:312). I fråga om utdelning
som uppbärs av en person bosatt i Sverige skall enligt förslaget i
allmänhet den italienska källskatten avräknas från den statliga och kommunala
inkomstskatt som belöper på utdelningen. Liksom hittills gäller
enligt 1956 års avtal avses dock utdelning, som uppbärs från Italien av ett
svenskt bolag, enligt art. 2 § 5 andra stycket B i tilläggsavtalet vara fri från
svensk skatt under de förutsättningar som enligt svensk lag till förekommande
av kedjebeskattning stadgas i fråga om skattefrihet för utdelning
mellan svenska bolag.

Förslaget om ändrade avtalsbestämmelser beträffande beskattning av utdelning
har motiverat viss följdändring av art. 17 i 1956 års avtal. Sistnämnda
ändringsförslag har intagits i art. 3 i tilläggsavtalet.

Genom de föreslagna reglerna om beskattning av utdelning får innebörden
av avtalsuttrycket »bolag» ökad betydelse. En definition av detta uttryck
har hittills saknats i 1956 års avtal. I förslaget till protokoll till tillläggsavtalet
föreslås, att uttrycket »bolag» vid tillämpningen av 1956 års
avtal skall definieras i överensstämmelse med den av OECD rekommenderade
innebörden av uttrycket i fråga.

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 55 år 1966

Enligt art. 4 skall tilläggsavtalet ratificeras samt utgöra en integrerande
del av 1956 års avtal. Sedan ratifikationshandlingarna utväxlats blir tillläggsavtalet
jämte protokollet tillämpligt fr. o. m. den 1 januari 1963, dvs.
den dag då den italienska källskatten trädde i tillämpning. Som berörts i
det föregående innebär tilläggsavtalet att kupongskatt för utdelning på
aktier i svenska bolag fr. o. m. nyssnämnda dag får uttas efter högre procentsats
än enligt nuvarande avtalsregel. Motsvarande gäller enligt tilläggsavtalet
och protokollet i fråga om svensk skatt för utdelning på andel i
svensk ekonomisk förening. Det förhöjda skatteuttaget torde dock böra
tillämpas först i fråga om utdelning som blir tillgänglig för lyftning vid den
tidpunkt då, efter ratifikation av tilläggsavtalet, Kungl. Maj :t meddelar nya
bestämmelser om tillämpning av 1956 års avtal.

Sammanfattningsvis får jag anföra följande. När 1956 års dubbelbeskattningsavtal
med Italien slöts, hade man inte någon källskatt på utdelning
i Italien motsvarande den svenska kupongskatten. Detta blev säkerligen av
stor betydelse för utformningen av de avtalsregler som hittills gällt beträffande
beskattning av utdelning i förhållandet mellan de båda länderna. Den
nya lagen om källskatt på utdelning från italienska bolag har — såsom förutsatts
redan vid avtalets ingående — påkallat en ändring av den avtalsmässiga
regleringen av utdelningsbeskattningen. Föreliggande förslag till
tilläggsavtal och protokoll innebär en anpassning av avtalsbestämmelserna
i detta hänseende till den numera rådande beskattningssituationen i de
båda avtalsstaterna. Samtidigt bringas avtalsreglerna på denna punkt i nära
överensstämmelse med bilaterala mönsterbestämmelser som OECD:s råd
rekommenderat medlemsländerna att anta i samband med ändringar av dubbelbeskattningsavtal.
Jag får tillstyrka att förslagen godkänns.

Under erinran att det torde ankomma på ministern för utrikes ärendena
att göra framställning om undertecknande av tilläggsavtalet och protokollet
får jag hemställa att Kungl. Maj :t för sin del godkänner det föreliggande
förslaget till tilläggsavtal med ändring och komplettering av avtalet den 20
december 1956 mellan Sverige och Italien för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter på inkomst och förmögenhet jämte det därtill fogade
protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.

Ur protokollet:
Hans Ohlsson

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 ur 1966

11

Utdrag av protokollet över utrikcsdepartementsurendcn, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms
slott den 5 mars 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme,
Sven-Eric Nilsson.

Föredragande: Ministern för utrikes ärendena.

I enlighet med föredragandens av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen uti ärendena l:o)—3:o) fatta
det beslut, som vid varje ärende antecknats.

3:o)

Gemensamt utrikesdepartements- och finansärende.

Kungl. Maj :t har förut denna dag på föredragning av chefen för finansdepartementet
godkänt förslag till tilläggsavtal med ändring och komplettering
av avtalet den 20 december 1956 mellan Sverige och Italien för undvikande
av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet
jämte ett därtill fogat protokoll. Artikel 4 i tilläggsavtalet föreskriver,
att detta skall ratificeras.

Kungl. Maj:t bemyndigar chefen för utrikesdepartementet att — med
förbehåll för ratifikation efter riksdagens samtycke — underteckna ifrågavarande
tilläggsavtal jämte protokoll.

Kungl. Maj:t föreskriver tillika, att utdrag av statsrådsprotokollet i
detta ärende skall tillställas finansdepartementet och ambassaden i Rom.

Ur protokollet:

Erik Cornell

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1966

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott
den J mars 1966.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström,

Länge, Kling, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Sedan Kungl. Maj :t den 5 mars 1965 bemyndigat chefen för utrikesdepartementet
att — med förbehåll för ratifikation efter riksdagens samtycke_

för Sveriges del underteckna tilläggsavtal med ändring och komplettering av
avtalet den 20 december 1956 mellan Sverige och Italien för undvikande av
dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet jämte
ett därtill fogat protokoll, har tilläggsavtalet och protokollet den 7 december
1965 blivit vederbörligen undertecknade.

I anledning härav hemställer jag, under åberopande av vad jag den 5
mars 1965 anfört i ärendet, att Kungl. Maj:t i proposition föreslår riksdagen
att

dels godkänna förenämnda tilläggsavtal och protokoll;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att förordna att i anledning
av tilläggsavtalet eller protokollet ändrade bestämmelser
om skyldighet att erlägga svensk skatt för utdelning
på aktie i svenskt bolag eller andel i svensk ekonomisk
förening skall tillämpas på utdelning som blir tillgänglig
för lyftning fr. o. m. dagen efter den, då sådana
bestämmelser utkomma från trycket i Svensk författningssamling; dels

bemyndiga Kungl. Maj :t att, i den mån det fordras i
anledning av tilläggsavtalet eller protokollet, meddela föreskrifter
om ändring i taxeringar, som rör statliga eller kommunala
skatter, och i andra åtgärder varigenom sådana
skatter påförts.

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1966

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hans Ohlsson

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 6602II