Kungl. Maj.ts proposition nr 10 år 1900

1

Nr 10

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
angående ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen
den 2''t maj 1957 (nr 209) om skatt på sprit
och vin, m. m.; given Stockholms slott den 3 januari
1900.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för denna dag vill Kungl. Maj :t föreslå riksdagen antaga härvid
fogade förslag till

1) förordning angående ändrad tydelse av 2 § 1 mom. förordningen den
24 maj 1957 (nr 209) om skatt på sprit och vin;

2) förordning om ändring i 22 kap. tulltaxan den 12 september 1958 (nr
475);

3) förordning om särskild skatt på motorbränslen;

4) förordning om ändrad lydelse av 4 § förordningen den 23 november
1956 (nr 545) angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller de förslag till höjd indirekt beskattning som
förutskickats i finansplanen. 1 propositionen föreslås sålunda.

1. Höjning av den särskilda omsättningsskatten på sprit och vin. Den föreslagna
skattehöjningen på sprit medför en prisökning om ca 10 % för de
Vanligare sorterna. Renat brännvin beräknas stiga i pris med 3 kr. per helbutelj
(från 26 till 29 kr.). Skattehöjningen för vin beräknas medföra en
ökning av priset per helbutelj med 1; 35 kr. för starkviner och 65 öre för
lättviner.

2. En särskild skatt på motorbränslen (bensin, brännolja och gasol) med
5 öre per liter för bensin och brännolja och 4 öre per liter för gasol.

3. Höjning av den särskilda omsättningsskatten på motorfordon (den
s. k. bilaccisen) motsvarande 3 å 4 % av priset för de vanligast förekommande
bilarna.

Skattehöjningarna föreslås träda i kraft den 1 februari 1966. Den högre
bilaccisen föreslås dock utgå på leveranser som skett efter årsskiftet.

Genom skattehöjningarna beräknas statens inkomster öka med ca 565
milj. kr. under budgetåret 1966/67. Inkomsterna under innevarande budgetår
beräknas stiga med ca 30 milj. kr.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 10

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 10 år 1966

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 2 § 1 utom. förordningen den 24 maj 1957
(nr 209) om skatt på sprit och vin

Härigenom förordnas, att 2 § 1 mom. förordningen den 24 maj 1957 om
skatt på sprit och vin1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

2

1 mom. Skatten upptages vid
detalj handelsbolagets inköp av sprit
och vin och utgår, där ej annat i 2
mom. stadgas,

a) för sprit dels med en grundavgift
för liter motsvarande 30 öre för
varje hel volymprocent alkohol dels
med en procentavgift motsvarande
50 procent av utminuteringspriset;
samt

b) för vin dels med en grundavgift,
såvitt avser vin med en alkoholhalt
överstigande 14 volymprocent
(starkvin), av 2 kronor 40 öre för
liter och, såvitt avser annat vin (lättvin),
av 24 öre för liter dels med en
procentavgift motsvarande 36 procent
av utminuteringspriset.

Utminuteringspriset utgöres---

(Föreslagen lydelse)

§•

1 mom. Skatten upptages vid
detalj handelsbolagets inköp av sprit
och vin och utgår, där ej annat i 2
mom. stadgas,

a) för sprit dels med en grundavgift
för liter motsvarande 34 öre för
varje hel volymprocent alkohol dels
med en procentavgift motsvarande
50 procent av utminuteringspriset;
samt

b) för vin dels med en grundavgift,
såvitt avser vin med en alkoholhalt
överstigande 14 volymprocent
(starkvin), av 3 kronor 20 öre för
liter och, såvitt avser annat vin (lättvin),
av 64 öre för liter dels med en
procentavgift motsvarande 36 procent
av utminuteringspriset.

- varornas utminutering.

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1966.

1 Senaste lydelse av 2 § 1 mom. se 1963:52.

Kungl. Maj. ts proposition nr 10 år 1000

3

Förslag

till

Förordning

om ändring i 22 kap. tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)

Härigenom förordnas, att 22 kap. tulltaxan den 12 september 19581 skall
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika

Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införas i den ordning som avses i 12 § 4 mom.
c) rusdrycksförsäljningsförordningen, skall, där tullfrihet ej åtnjutes, tull utgå med följande
belopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:

Cognac.................................................................... 45: —

Armagnac, brandy, eau-de-vie och whisky.................................... 39: —

Andra spritdrycker, ej hänförliga till tulltaxenr 22.08.......................... 33: —

Vin:

musserande:

champagne ............................................................ 18: —

annat ............................................................... 12: —

andra slag med en alkoholhalt:

överstigande 14 volymprocent ...... 12: —

icke överstigande 14 volymprocent........................................ 7: —

För spritdrycker---allmän varuskatt.

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1966.

Förslag

till

Förordning

4

om särskild skatt på motorbränslen

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Till staten skall särskild skatt på motorbränslen erläggas för varuslag
som avses i

1 § första stycket förordningen den 7 april 1961 (nr 372) om bensinskatt
(bensin),

1 § första stycket förordningen den 15 december 1961 (nr 653) om brännoljeskatt
(brännolja),

1 Senaste lydelse av Anm. till 22 kap. se 1965:238.

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 10 år 1966

1 § första stycket förordningen den 29 maj 1964 (nr 352) om gasolskatt
(gasol),

allt i de fall skatt utgår enligt nämnda förordningar.

2 §.

Skatten utgår för bensin och brännolja med fem och för gasol med fyra
öre för liter.

3 §•

Förordningarna om bensinskatt, brännoljeskatt och gasolskatt äga i övrigt
motsvarande tillämpning i fråga om särskild skatt på motorbränslen.

4 §.

Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna förordning meddelas
av Konungen.

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1966.

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 4 § förordningen den 23 november 1956 (nr 545)
angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall

Härigenom förordnas, att 4 § förordningen den 23 november 1956 angå -

ende omsättningsskatt å motorfordon
delse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

4

Omsättningsskatten utgår för
personbilar och lastbilar
med det antal kronor, som
motsvarar 110 procent av det tal,
vilket angiver fordonets tjänstevikt
uttryckt i kilogram. För bilar med
högre tjänstevikt än 1 600 kilogram
skall därjämte tillägg göras med
f45 kronor för varje fullt femtiotal
kilogram, varmed tjänstevikten
överskjuter 1 600 kilogram. Skatten
avrundas i förekommande fall till
närmast lägre helt tiotal kronor.

1 Senaste lydelse av 4 § se 1960: 81.

i vissa fall1 skall erhålla ändrad ly(Föreslagen
lydelse)

§•

Omsättningsskatten utgår för
personbilar och lastbi1
a r med det antal kronor, som
motsvarar 155 procent av det tal,
vilket angiver fordonets tjänstevikt
uttryckt i kilogram. För bilar med
högre tjänstevikt än 1 600 kilogram
skall därjämte tillägg göras med
195 kronor för varje fullt femtiotal
kilogram, varmed tj änstevikten
överskjuter 1 600 kilogram. Skatten
avrundas i förekommande fall til)
närmast lägre helt tiotal kronor.

5

Kuiujl. Maj:ts proposition nr 10 år 106(1

(Nuvarande lydelse)

För motorcyklar utgör
skatten 180 kronor därest fordonets
tjänstevikt ej överstiger 75 kilogram,
240 kronor därest tjänstevikten
är högre men ej överstiger 160
kilogram samt eljest 360 kronor.

(Föreslagen lydelse)

För motorcyklar utgör
skatten 255 kronor därest fordonets
tjänstevikt ej överstiger 75 kilogram,
335 kronor därest tjänstevikten
är högre men ej överstiger 160
kilogram samt eljest 505 kronor.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Skatten utgår enligt de nya bestämmelserna även när skattskyldigheten
inträtt före deras ikraftträdande men efter den 31 december 1965. Har
skattskyldig före den 1 januari 1966 levererat motorfordon till återförsäljare
att av denne försäljas i kommission för den skattskyldiges räkning utgår
dock skatten enligt de äldre bestämmelserna.

Visar skattskyldig att motorfordon, för vilket skatten skall utgå enligt
de nya bestämmelserna, sålts till pris som avtalats före den 1 januari 1966
och att priset icke kan höjas med belopp som motsvarar skattehöjningen,
äger Kungl. Maj :t medge befrielse från eller återbäring av ett belopp motsvarande
skillnaden mellan skatt enligt de nya bestämmelserna och skatt
enligt de äldre bestämmelserna, om ansökan därom göres senast den 28
februari 1966.

Vid tillämpningen av denna förordning gälla icke 62 § andra och tredje
styckena frihamnsstadgan den 8 november 1935 (nr 553),

Har i fall som avses i 22 § förordningen den 23 november 1956 (nr 545)
skatt beräknats enligt äldre bestämmelser i fråga om motorfordon som införts
till riket efter den 31 december 1965 men före denna förordnings ikraftträdande,
skall skillnaden mellan skatt enligt de nya bestämmelserna och
skatt enligt de äldre bestämmelserna erläggas av den skattskyldige vid anfordran.
Härvid äger 22 § andra punkten motsvarande tillämpning.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 10 år 1966

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott
den 3 januari 1966.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Kling, Edenman, Johansson
Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Lundkvist, Gustafsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om höjning av den
indirekta beskattningen och anför.

Inledning

I finansplanen har jag redogjort för det aktuella budgetläget och för del
behov av inkomstförstärkning som föreligger för budgetåret 1966/67. Som
framgått av vad jag där anfört bör den erforderliga inkomstförstärkningen
erhållas huvudsakligen genom höjning av den indirekta beskattningen. Jag
har sålunda ansett mig böra förorda en höjning av skatten på sprit och vin
samt föreslå en särskild skatt på motorbränslen (bensin, brännolja och
gasol). Vidare har jag förordat höjning av den särskilda omsättningsskatten
på motorfordon (den s. k. bilaccisen).

Jag anhåller att nu få anmäla de förslag som berör de angivna skatteobjekten.

Innan jag lämnar en redogörelse för de särskilda skatteförslagen och
inkomstökningens fördelning på de olika skatteområdena vill jag beröra en
speciell fråga. Ett särskilt problem vid införande eller höjning av indirekt
beskattning är risken för hamstringsköp under tiden mellan offentliggörandet
av det ifrågavarande skatteförslaget och ikraftträdandet. I fråga om de
här avsedda skatteobjekten föreligger sådana risker särskilt beträffande
sprit och vin samt bilar. Det är därför angeläget att skattehöjningarna genomförs
med minsta möjliga tidsutdräkt.

Av dessa skäl föreslår jag att de nya skattereglerna skall träda i kraft
den 1 februari 1966. Såvitt avser bilaccisen skall enligt förslaget den höjda
skattesatsen dock i princip tillämpas på leveranser som äger rum efter den
31 december 1965.

Jag övergår nu till att behandla den närmare utformningen av skatteförslagen.

Kungl. Maj:ts proposition nr JO år !!)(><>

/

De särskilda skatteförslagen

Skatt pa sprit och vin

Den särskilda beskattningen av sprit och vin regleras genom förordningen
den 24 maj 1957 (nr 209) — senast ändrad genom förordningar
den 5 april 1963 (nr 52) och den 31 maj 1963 (nr 230) —• om skatt på
sprit och vin. Beskattningen sker genom en speciell omsättningsskatt. Den
utgår, såvitt gäller varor avsedda för förtäring, dels i form av en grundavgift,
som anknyter till alkoholhalten, dels i form av en procentavgift, som
beräknas i förhållande till utminuteringspriset. Enligt 15 § 3 mom. förordningen
den 1 december 1959 (nr 507) om allmän varuskatt skall beloppet
av den allmänna varuskatten därvid icke inräknas i priset.

För sprit är grundavgiften 30 öre per liter för varje hel volymprocent
alkohol och procentavgiften 50 % av utminuteringspriset.

För starkvin, dvs. vin med en alkoholhalt av mer än 14 volymprocent, utgör
grundavgiften 2 kr. 40 öre per liter och procentavgiften 36 % av utminuteringspriset.
För lättvin uppgår grundavgiften till 24 öre per liter, under
det att procentavgiften är densamma som för starkvin, dvs. 36 % av utminuteringspriset.

I fråga om vin som tillverkas här i riket uttas därjämte omsättningsskatt
med en särskild tillverkningsavgift — för starkvin eller musserande eller
därmed jämförligt vin 50 öre per liter och för annat vin 20 öre per liter.

Omsättningsskatten uppbärs i regel av Aktiebolaget Vin- & spritcentralen
vid försäljningen till Nya systemaktiebolaget och inbetalas till statsverket i
den ordning Kungl. Maj :t bestämmer.

Den speciella beskattningen av rusdryckerna fyller en viktig funktion i
de nykterhetspolitiska strävandena. Jag vill erinra om att den utredning som
nyligen tillsatts för att göra en översyn av alkohol- och nykterhetspolitiken
enligt sina direktiv har att belysa bl. a. frågan om prispolitikens samband
med alkoholkonsumtionen samt överväga prissättningens relation till alkoholstyrkan.
Det ligger emellertid i sakens natur att skattesatserna på rusdrycksområdet
bör justeras tid efter annan, så att priserna i stort sett följer
prisutvecklingen på andra varor. De nu gällande skattesatserna har gällt
sedan april 1963. Viss prishöjning på rusdrycker skedde genom höjningen
av den allmänna varuskatten den 1 juli 1965. Denna prishöjning är emellertid
väsentligt lägre än prishöjningen för andra konsumtionsvaror under
tiden efter april 1963. Prisrelationen mellan rusdrycker och andra konsumtionsvaror
har sålunda förskjutits på ett sätt som kan antas verka stimulerande
på rusdryckskonsumtionen. Konsumentprisindex kan från april
1963 fram till våren 1966 beräknas stiga med ca 16 %. En justering av
skattesatserna på rusdrycksområdet bör därför nu äga rum för att anpassa
priserna där till den allmänna prisutvecklingen. Jag begränsar dock mitt

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 10 år 1066

förslag till att avse skatten på sprit och vin. För malt- och läskedrycker
föreligger enligt min mening inte anledning att f. n. ompröva beskattningen.

En lämplig anknytning till den allmänna prisutvecklingen erhålls om
priset på renat brännvin ökar med ungefär 3 kr. för helbutelj (från 26 till
29 kr.), varav 2 kr. 70 öre utgör spritskatt och ca 30 öre allmän varuskatt.
Detta innebär en höjning av priset inklusive allmän varuskatt med ca
12 %. Om hänsyn tas även till den allmänna varuskattens höjning den 1
juli 1965 blir prishöjningen 16 % sedan april 1963.

För att uppnå en motsvarande anpassning till prisnivån beträffande vinerna
bör priset på starkvin öka med ca 1: 35 kr. för helbutelj och priset
på lättvin med ungefär 65 öre för helbutelj.

Skattehöjningen bör ske i form av en höjning av grundavgifterna. Härigenom
tillgodoses prissättningens nykterhetspolitiska funktion bäst. För att
det nuvarande priset på brännvin skall höjas med ca 12 % bör grundavgiften
på sprit lämpligen bestämmas till 34 öre per liter och volymprocent
alkohol. I genomsnitt blir det en prisökning om ca 10 % för sprit.

Härigenom erhålls — med beaktande av att vissa smärre justeringar av
partipriser och handelsmarginaler sker i samband med skatteändringar och
med hänsyn tagen till priseffekten av den allmänna varuskatten — följande
ungefärliga prishöjningar. För spritdrycker, som innehåller 30 volymprocent
alkohol, ökar priset med 2:25 kr. per helbutelj. Renat brännvin
(40 %) torde som förut nämnts stiga i pris från 26 kr. till 29 kr. per helbutelj.
Vid en alkoholhalt av 45 % —- bl. a. svensk gin — blir prishöjningen
ca 3: 50 kr. per helbutelj.

Vad beträffar vinerna erhålls den avsedda prishöjningen om grundavgiften
på starkvin höjs från 2: 40 kr. till 3: 20 kr. och på lättvin från 24 öre
till 64 öre.

Jag förordar att skattesatserna på sprit och vin höjs på angivet sätt den
1 februari 1966.

Någon särskild beskattning av de lager, som vid de nya skattesatsernas
ikraftträdande finns hos systembolaget och restauratörerna, anser jag inte
böra ifrågakomma.

I sammanhanget bör motsvarande ändringar göras i tulltaxans bestämmelser
om schablontull för spritdrycker och vin, som införts av resande.

Den förordade skattehöjningen kan sammanlagt beräknas ge statsverket
ökade inkomster i form av skatt på sprit och vin med ungefär 180 milj. kr.
per år. Härutöver kan skattehöjningen beräknas medföra ökade intäkter av
den allmänna varuskatten med ca 18 milj. kr. Med hänsyn till den dämpning
av efterfrågan som erfarenhetsmässigt sker närmast efter en prishöjning
torde någon inkomstökning under innevarande budgetår knappast
vara att påräkna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 10 är 1960

9

Skatt på motorbränslen

För bensin utgår dels en särskild skatt (bensinskatt) och dels allmän
energiskatt. Bensinskatten regleras genom förordningen den 7 april 1961
(nr 372) om bensinskatt. Bestämmelser om energiskatt är intagna i förordningen
den 31 maj 1957 (nr 262) om allmän energiskatt. Bensin är liksom
andra drivmedel och bränslen undantagen från allmän varuskatt. Bensinskatten
utgår sedan den 1 juli 1965 med 43 öre per liter, vartill kommer
energiskatt med 9 öre per liter.

För motorbrännolja utgår också såväl en särskild skatt (brännoljeskatt)
som allmän energiskatt. Brännoljeskatten regleras genom förordningen den
15 december 1961 (nr 653) om brännoljeskatt. Skatten utgår i regel med 34
öre per liter. Skatt som erläggs av tillverkare eller registrerad leverantör
eller vid införsel utgör dock endast 31 öre per liter. Energiskatten för motorbrännolja
uppgår till 25 kr. per kubikmeter, dvs. 2,5 öre per liter. Energiskatten
utgår också för annan olja än motorbrännolja.

Även för gasol och vissa liknande gasformiga ämnen som används till
drift av motor i motorfordon utgår dels en särskild skatt (gasolskatt) och
dels allmän energiskatt. Gasolskalten regleras genom förordningen den 29
maj 1964 (nr 352) om gasolskatt. Skatten utgår med 29 öre per liter. I
fråga om buss, vars tjänstevikt överstiger 3 000 kg, utgör dock skatten endast
22 öre per liter. Energiskatten för gasol uppgår till 7 öre per liter eller
beträffande buss som nyss nämnts 2 öre per liter.

Som jag redan antytt bör den nu aktuella höjningen av den indirekta
beskattningen generellt inbegripa motorbränslena, dvs. bensin, motorbrännolja
och gasol. Jag vill erinra om att bensinskatten senast höjdes med 5 öre
per liter med verkan fr. o. m. den 1 juli 1965 men att skattesatserna för
brännoljeskatten och gasolskatten då lämnades oförändrade. I nu förevarande
sammanhang bör en i princip likformig höjning av beskattningen på
dessa motorbränslen ske. Jag föreslår därför en ytterligare beskattning med
5 öre per liter på bensin och motorbrännolja samt med 4 öre per liter på
gasol.

Den föreslagna beskattningen är som nämnts motiverad av det samhällsekonomiska
och statsfinansiella läget. De ökade skatteintäkterna bör till
skillnad från de s. k. automobilskattemedlen därför inte vara föremål för
specialdistination. Från denna synpunkt skulle den höjda beskattningen
av motorbränslen kunna äga rum inom ramen för den allmänna energiskatten.
Såvitt avser motorbrännoljan uppkommer emellertid med en sådan lösning
svårigheter av teknisk natur när det gäller att begränsa skattehöjningen
till att avse enbart brännolja för motorfordonstrafik. Det sagda leder till
att höjningen av skatten på motorbränslen tekniskt sett bör konstrueras
som en fristående skatt. Denna bör regleras i en särskild författning om

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 10 år 1966

skatt på motorbränslen. Därmed blir klart att skatteintäkterna i riksstaten
inte skall redovisas som automobilskattemedel.

Inom finansdepartementet har upprättats ett förslag till förordning om
särskild skatt på motorbränslen. Denna särskilda skatt skall erläggas i de
fall bensinskatt, brännoljeskatt eller gasolskatt utgår. Redovisning och uppbörd
av skatten avses skola äga rum i enlighet med motsvarande bestämmelser
i förordningarna om bensinskatt, brännoljeskatt och gasolskatt.

Förordningen om särskild skatt på motorbränslen föreslås träda i kraft
den 1 februari 1966.

Skatteintäkterna kan under budgetåret 1966/67 beräknas uppgå till ca
200 milj. kr. och under innevarande budgetår till ca 30 milj. kr.

Bilaccis

På omsättningen av nya motorfordon utgår skatt, förutom enligt förordningen
den 1 december 1959 (nr 507) om allmän varuskatt, också enligt
förordningen den 23 november 1956 (nr 545) angående omsättningsskatt
å motorfordon i vissa fall (s. k. bilaccis). Bilaccisen är i princip en producentskatt
på motorfordon som tillverkas inom landet eller införs hit. Skattepliktiga
fordon är personbilar, med skåp-, stationsvagns- eller personbilskarosseri
utrustade lastbilar vars tjänstevikt inte överstiger 1 800 kg samt motorcyklar.
Förutsättning för skatteplikt är vidare att fordonet inte är eller
tidigare varit upptaget i bilregister. Härigenom begränsas beskattningen
till att omfatta endast nya fordon. Skatteplikt föreligger inte för brandbilar
eller ambulanser och inte heller för mopeder eller vissa andra motorcyklar
som är inrättade som invalidfordon.

Bilaccisen för personbilar och lastbilar utgår med det antal kronor, som
motsvarar 110 % av det tal som anger fordonets tjänstevikt uttryckt i kg.
För bilar med högre tjänstevikt än 1 600 kg utgår dessutom ett tillägg med
145 kr. för varje fullt femtiotal kg varmed tjänstevikten överstiger 1 600
kg. Skatten avrundas till närmast lägre helt tiotal kronor.

För motorcyklar utgör bilaccisen 180 kr. om tjänstevikten inte överstiger
75 kg, 240 kr. om tjänstevikten är högre men ej överstiger 160 kg samt
360 kr. i övriga fall.

Den nu gällande förordningen av år 1956 med bestämmelser om bilaccis
föregicks av en motsvarande lagstiftning av temporär karaktär. De huvudsakliga
motiv som låg till grund för såväl den temporära som den permanenta
beskattningen på området var likartade. Bilanskaffningen utgjorde
en av de mest expansiva delarna av privatkonsumtionen, som ställde stora
anspråk på samhällets resurser. Det gällde att av samhällsekonomiska hänsyn
genom beskattningen vinna en begränsning av konsumenternas investeringar
i bilar.

11

K un f/l. Maj:ts proposition nr 10 år WHO

Som jag framhållit i finansplanen bör en höjning av bilaccisen nu äga
ruin. En sådan höjning är motiverad inte endast från statsfinansiella utan
också från konjunkturpolitiska synpunkter, i första hand mot bakgrunden
av utvecklingen av vår bytesbalans. Härtill kommer det starka tryck på samhällsekonomin
som den expanderande bilismen medför.

Ursprungligen utgick bilaccisen med ett belopp som i kronor motsvarade
90 % av bilens tjänstevikt i kg. Det särskilda tillägget för varje fullt femtiotal
kg vid tjänstevikt överstigande 1 600 kg utgjorde då 120 kr. Vid tidpunkten
för införandet av 1956 års förordning motsvarade skatten ca
12 % av priset för en bil av standardkaraktär. I samband med att de begagnade
bilarna undantogs från allmän varuskatt (prop. 1960: 117, BevU
50, rskr 185, SFS 1960: 81) höjdes procenttalet för beräkning av bilaccisen
till 110 och den angivna tilläggsavgiften i kronor till 145. Skatten för motorcyklar
blev oförändrad. Höjningen bedömdes motsvara ca 2 % av priset
för en standardbil och medförde att den ursprungliga nivån för bilaccisen,
som bl. a. till följd av prisutvecklingen nedgått, i stort sett återställdes.

Den relativa nivån för bilaccisen har därefter till följd av prisutvecklingen
på bilmarknaden nedgått. För en bil av standardkaraktär, t. ex. av märket
Volvo Amazon Favorit eller Saab utgör bilaccisen 1 250 kr. resp 960 kr.
Detta motsvarar i båda fallen drygt 8 % av detalj handelspriset (ca 14 500
kr. resp. ca 11 300 kr.). För att återställa den nivå på 12 % av priset på nya
bilar som avsågs vid dess införande behöver bilaccisen höjas med ca 3 % av
bruttopriset.

För att genomföra den erforderliga höjningen av bilaccisen förordar jag
att procenttalet höjs från 110 till 155 samt att tilläggsavgiften för varje fullt
femtiotal kg i fråga om bilar med tjänstevikt överstigande 1 600 kg höjs
från 145 till 195 kr. För de angivna bilmärkena innebär höjningen att bilaccisen
stiger från 1 250 till 1 760 kr. resp från 960 till 1 360 kr. Höjningen
motsvarar således 3 å 4 % av bilpriset.

Beträffande motorcyklarna föranleder en motsvarande uppräkning att
accisen höjs, om tjänstevikten inte överstiger 75 kg, från 180 till 255 kr.,
om tjänstevikten är högre men ej överstiger 160 kg, från 240 till 335 kr.
samt eljest från 360 till 505 kr.

I likhet med övriga här förordade förslag bör ändringarna av bilaccisen
träda i kraft så snart som möjligt. För att motverka rubbningar inom bilhandeln
anser jag det emellertid angeläget att man undviker att den lägre
skattesatsen gäller under tiden mellan skattehöjningens offentliggörande
och de nya bestämmelsernas ikraftträdande. Jag lät därför den 1 januari
offentligt meddela min avsikt att föreslå den nu förordade skattehöjningen
och anser mig med hänsyn till den omfattande publicitet som gavs detta meddelande
kunna föreslå att den nya skattesatsen tillämpas från årsskiftet.

En övergångsbestämmelse av denna innebörd bör dock kompletteras i
ett speciellt hänseende som även beaktades vid bilaccisens införande. Kungl.

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 10 år 1966

Maj :t bör sålunda få efterge belopp motsvarande förhöjningen av bilaccisen,
om leverans som medför skattskyldighet grundar sig på avtal före
den 1 januari 1966 och säljaren på grund av avtalets innehåll inte kan ta
ut den högre skatten hos köparen.

Jag förordar att ikraftträdandebestämmelserna utformas i enlighet härmed.

Den föreslagna höjningen av bilaccisen torde, särskilt till en början, leda
till en uppbromsning i bilanskaffningen. Under innevarande budgetår torde
man därför få räkna med oförändrat skatteutfall. För budgetåret
1966/67 synes intäkten av bilaccisen dock kunna beräknas öka med 150
milj. kr. Därtill kommer som en följdverkan ytterligare allmän varuskatt
med 15 milj. kr.

Sammanfattning

I det föregående har jag redovisat de olika åtgärder på beskattningens
område, som i rådande statsfinansiella läge enligt min uppfattning bör genomföras.
Inkomstökningarna för det allmänna kan beräknas på följande

sätt för budgetåret 1966/67.

1. Höjning av skatten på sprit och vin................ + 180 milj. kr.

2. Särskilda skatten på motorbränslen................ + 200 »

3. Höjning av bilaccisen ............................ +150 »

Summa ökning av statens inkomster + 530 »

Utöver de i tablån angivna beloppen tillkommer de inkomstökningar om
ca 33 milj. kr. av den allmänna varuskatten som blir en följd av skattehöjningarna
på sprit och vin samt på bilar. För innevarande budgetår beräknas
höjningen av den särskilda skatten på motorbränslen ge en inkomstökning
av ca 30 milj. kr.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
genom proposition föreslå riksdagen att antaga inom finansdepartementet
upprättade förslag till

1) förordning angående ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den
24 maj 1957 (nr 209) om skatt på sprit och vin;

2) förordning om ändring i 22 kap. tulltaxan den 12 september 1958 (nr

*75);

13

liungl. Maj.ts proposition nr 10 år 1060

3) förordning om särskild skatt på motorbränslen;

4) förordning om ändrad lydelse av 4 § förordningen den 23 november
1956 (nr 5i5) angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:
Göran Sellvall

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 650852