Sammansatt konstitutions- och bankontskotts betänkande nr 3 är 1966
1
Nr 3
Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande med
förslag till vissa författningsändringar och bemgndiganden
avseende riksdagens personalorganisation, in. in.
Med bifall till vad som hemställts i sammansatt konstitutions- och bankoutskotts
betänkande nr 2 har riksdagen den 23 november 1966 beslutat genomföra
ändrad personalorganisation inom riksdagen från och med den 1
januari 1967. I beslutet har innefattats bl. a. upphävande av § 30 riksdagsstadgan
och fastställande av ny lydelse av densamma. Utskottet meddelade
i betänkandet, att genomförandet av den nya personalorganisationen föranledde
även vissa andra författningsändringar, varjämte vissa bemyndiganden
borde ges riksdagens förvaltningskontor. I nu förevarande betänkande
framlägger utskottet de förslag som sålunda förutskickats. Utskottet behandlar
först frågan om vilket organ inom riksdagen som i skilda fall skall
äga de befogenheter som enligt statstjänstemannalagen tillkommer Konungen.
I anslutning härtill föreslås att tjänstemannastadgan för riksdagens förvaltningskontor
och riksdagens verk skall göras tillämplig även på riksdagens
kamrar och utskott och i samband därmed erhålla ändrad rubrik samt
i vissa delar ändrad lydelse. Vidare föreslås vissa ändringar i instruktionen
för riksdagens förvaltningskontor, vilka endast delvis sammanhänger med
riksdagens nya personalorganisation. Detsamma är förhållandet med här
föreslagna bemyndiganden för förvaltningskontoret. I vad avser ett av dessa
bemyndiganden grundas förslaget på en till riksdagen ingiven skrivelse från
förvaltningskontoret angående bemyndigande att fastställa personalförteckningar
i vissa fall, vilken skrivelse hänvisats till bankoutskottet och av detta
utskott överlämnats för behandling i det sammansatta utskottet. Skrivelsen
bär fogats till detta betänkande såsom bilaga 3.
Beslutande myndighet enligt statstjänstemannalagen m. m.
Enligt 2 § statstjänstemannalagen skall i fråga om tjänsteman hos riksdagen
eller dess verk de befogenheter som enligt denna lag tillkommer Konungen
utövas av'' riksdagen eller organ som riksdagen utser. Den delegering
av här avsedda befogenheter som sålunda förutsatts och som av tekniska
skäl är nödvändig har beträffande tjänstemän vid riksdagens verk kommit
till stånd genom riksdagens beslut i anledning av bankoutskottets utlåtande
nr 64 år 1965. Med stöd av detta beslut utfärdade bankoutskottet med giltighet
från och med den 1 januari 1966 en tjänstemannastadga för riksda
Bihang
till riksdagens protokoll 1966. 5 sand. 3 avd. Nr 3
2 Sammansatt konstitutions- och bankoulskotts betänkande nr 3 är 1966
gens verk, varigenom bl. a. erhölls en författningsmässig reglering av hur
flertalet av de nyssnämnda befogenheterna skulle utövas. I fråga om övriga
av dessa befogenheter ansågs en sådan reglering icke erforderlig; av utlåtandet
framgår emellertid av vilken instans de i förekommande fall avsetts
bli utövade.
I samband med tillkomsten den 1 juli 1966 av riksdagens förvaltningskontor
utvidgades tjänstemannastadgans tillämpningsområde till att omfatta
även förvaltningskontoret. Beträffande riksdagens tillfälligt anställda
tjänstemän har några motsvarande följ dföreskrifter till statstj änstemannalagen
inte utfärdats. När en ny personalorganisation med i stor utsträckning
fast anställda tjänstemän hos riksdagens kamrar och utskott nu genomföres
bör för dessa tjänstemän införas bestämmelser i anslutning till
statstjänstemannalagen svarande mot dem som redan gäller för personalen
vid riksdagens förvaltningskontor och riksdagens verk. Detta sker lämpligen
genom en utvidgning, på sätt nedan föreslås, av tjänstemannastadgans
tillämpningsområde. Viss betydelse i detta avseende har också § 30 riksdagsstadgan
i dess nya lydelse. Här återfinnes bl. a. bestämmelser om vem
som tillsätter tjänster hos kammare och utskott.
Beträffande vissa i statstjänstemannalagen berörda ämnen, vilka icke alls
behandlas i tjänstemannastadgan, vill utskottet anföra följande. Att meddela
föreskrift om att tjänsteman är skyldig att bo i anvisad tjänstebostad
(12 § statstj änstemannalagen) har vad gäller riksdagens verk ansetts böra
tillkomma vederbörande myndighet. Vad gäller kamrarnas och utskottens
personal torde något motsvarande bemyndigande inte erfordras. Frågan om
tillstånd för tjänsteman att uppbära med tjänsten förenade gåvo- eller donationsmedel
eller därmed jämförlig förmån (14 §) torde likaledes sakna
aktualitet; i princip torde eljest beslutanderätt därvidlag få tillkomma styrelsen
för förvaltningskontoret. I fråga om jävsgrundande bisysslor (13 §)
synes inga speciella bestämmelser vara erforderliga. Det torde kunna förutsättas
att tjänsteman hos kammare eller utskott icke utan föregående anmälan
till arbetsgivaren åtar sig uppdrag som kan förväntas medföra att
han i sin reguljära tjänsteutövning blir försatt i jävssituation.
Tj änstemannastadgan
Såsom ovan antytts bör tjänstemannastadgan för riksdagens förvaltningskontor
och riksdagens verk göras tillämplig även på personal hos
riksdagens kamrar och utskott; dess rubrik bör därvid ändras till »tjänstemannastadga
för riksdagen och dess verk». Riksdagen har bemyndigat
bankoutskottet att utfärda tjänstemannastadgan och vidtaga ändringar
i denna (BaU 1965:64); den nu aktuella ändringen torde emellertid böra
beslutas av riksdagen. Förutom rubriken måste 1, 16, 17 och 19 §§ ändras
i rent formellt avseende. Utskottets ändringsförslag återfinnes i bilaga 1.
Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 3 dr 1900 i
(ienom <lcn här förordade åtgärden tillkommer, såvitt gäller kamrarnas
och utskottens personal, bestämmelser bl. a. om vissa villkor för erhållande
av tjänst (beträffande ålder och hälsotillstånd), om ledigkungörande av
tjänst och i vissa fall vikariat, om skyldighet att utöva annan tjänst, om
åtal och disciplinstraff, om avstängning och läkarundersökning, om förening
av tjänster och om anställnings upphörande. Utskottet finner icke anledning
att i detalj behandla dessa bestämmelser, som i det väsentliga förut underställts
riksdagens prövning genom bankoutskotlcts utlåtande nr 64 år
1965, utan inskränker sig till att här beröra vissa principiellt betydelsefulla
frågor, särskilt beträffande tillägg till vad som hittills föreskrivits i tjänstemannastadgan.
Enligt 16 § tjänstemannastadgan är tjänsteinnehavare i viss utsträckning
skyldig att med frånträdande av utövningen av sin tjänst utöva annan tjänst
hos riksdagen underställd myndighet eller inrättning inom samma verksamhetsområde.
I sitt av riksdagen godkända utlåtande (1965:64) rörande
bl. a. stadgans tillkomst uttalade bankoutskottet, att skyldighet för tjänsteman
vid ett riksdagens verk att utöva tjänst hos annan myndighet icke
syntes kunna avse tjänstgöring utanför riksdagen och dess verk; detta kom,
såsom framgått av det nyss sagda, också till uttryck i författningstexten. Berörda
stadgande föreslås nu bli utvidgat på så sätt att det utöver »riksdagen
underställd myndighet eller inrättning» också omfattar »organ inom riksdagen»,
varmed givetvis förstås såväl kamrarna och utskotten som förvaltningskontoret.
Den fyllnadstjänstgöring för kammar- och utskottstjänstemän,
som förutsatts i utskottets av riksdagen godkända betänkande nr 2,
påkallar en föreskrift om att sådan tjänsteman skall vara skyldig att, i den
mån arbetsuppgifterna i hans tjänst så motiverar, fullgöra tjänstgöring också
hos statlig myndighet eller inrättning inom annat verksamhetsområde,
även sådan utanför riksdagen. Det må antecknas att tjänstgöring utanför
riksdagen avses ifrågakomma närmast för vissa stenografer. Personalorganisationerna
är, enligt vad som upplysts för utskottet, införstadda med att
bestämmelsen införes. Konstruktionen med fyllnadstjänstgöring har varit
en förutsättning för att ordinarie helårstjänster inrättats i den utsträckning
som nu skett. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla, att för genomförande
av här avsedd fyllnadstjänstgöring i varje särskilt fall fordras
beslut av två myndigheter, nämligen dels den där tjänstemannen är anställd,
vilken myndighet har att utfärda föreläggande om fyllnadstjänstgöring,
dels den där sistnämnda tjänstgöring skall äga rum. Att så är förhållandet
torde ligga i sakens natur och icke behöva särskilt framga av författningstexten.
Beträffande det ovan berörda uttrycket »inom samma verksamhetsområde»
vill utskottet anmärka att dess innebörd inte torde vara helt klar.
Uppenbart är att uttrvckets förekomst i det här avsedda sammanhanget
avsevärt begränsar möjligheterna att annat än då fråga är om fyllnads
-
4 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 3 år 1966
tjänstgöring ålägga tjänsteman hos riksdagen att utöva annan tjänst än den
han innehar. Bestämmelsen avser att skapa rättsgrund för en sådan integration
i personalhänseende mellan olika riksdagsorgan som utskottet i sitt
betänkande nr 2 framhållit såsom önskvärd.
Befogenhet att fatta beslut beträffande tjänsteman hos kammare eller
utskott kan tillkomma dels vederbörande kammare eller utskott, dels riksdagens
förvaltningskontor. Utskottets förslag i fråga om tjänstemannastadgan
inkluderar en viss kompetensfördelning härvidlag. Såsom framgår av
förslaget till ändrad lydelse av 19 § tjänstemannastadgan och av 25 § samma
stadga i redan gällande lydelse skall fråga om vissa tvångsingripanden mot
här avsedd tjänsteman (beslut om läkarundersökning enligt 27 § statstjänstemannalagen;
avstängning) prövas av förvaltningskontorets styrelse.
Samma regel bör, vad avser sådan tjänsteman, gälla i fråga om disciplinstraff
enligt 19 § statstjänstemannalagen och åtalsanmälan enligt 20 § samma
lag, något som föranleder ett tillägg till 17 § tjänstemannastadgan. Kammare
eller utskott äger givetvis påkalla förvaltningskontorets prövning av
sådan fråga. Utan särskild föreskrift bör förvaltningskontorets stvrelse äga
att i anslutning till vad som stadgas i 20 § andra stycket statstjänstemannalagen
avstå från åtalsanmälan i fråga om sådant brott som där avses.
Beträffande åtal må i detta sammanhang antecknas, att med »innehavare
av tjänst såsom byråchef eller därmed jämställd eller högre tjänst», d. v. s.
sådan befattningshavare som enligt 17 § tjänstemannastadgan ej kan dömas
till disciplinstraff, för kamrarnas och utskottens del naturligen skall förstås
innehavare av tjänst på löneplan C.
Vad gäller skyldighet att avgå ur tjänst före uppnådd pensionsålder föreslås
beslut beträffande kammar- och utskottstjänstemän skola träffas i samma
ordning som beträffande övriga av stadgan berörda tjänstemän. Detta innebär
att sådant beslut vid vissa fall av förlorad eller nedsatt arbetsförmåga
fattas av vederbörande kammare eller utskott, medan i andra fall förvaltningskontorets
styrelse är det behöriga organet.
I 10 12 §§ tjänstemannastadgan föreskrivs beträffande ledigkungörande
av tjänst och tjänstetillsättning om anslag i myndighetens lokal. Sådant beslut
som avser kammare eller utskott torde utom i vederbörande organs egen
lokal böra anslås även i förvaltningskontorets lokal. Särskild författningsbestämmelse
härom synes dock inte nödvändig.
I enlighet med vad som anges i § 30 riksdagsstadgan i dess nya lydelse
(mom. 6) bör en föreskrift om besvär över beslut beträffande tjänsteman
hos kammare eller utskott intagas i tjänstemannastadgan. Den föreslås med
särskild rubrik placeras som 35 §. Föreskriften bär utformats med hänsyn
till det principbeslut rörande besvärsrättcns omfattning som riksdagen fattat
på grundval av utskottets föregående betänkande. Det bör anmärkas, att
ifrågavarande föreskrift delvis har provisorisk karaktär. På grundval av nyssnämnda
betänkande har riksdagen beslutat att hos Kungl. Maj :t hemställa
Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 3 år 19GC
om sådan lagändring, varigenom prövningen av besvär i rältslrågor inom
riksdagsförvaltningen förläggs till regeringsrätten enligt samma principer
som gäller inom statsförvaltningen i övrigt. Den sålunda avsedda reformen
kommer att föranleda ändring av den nu berörda föreskrilten i tjänstemannastadgan.
Ändring i instruktionen för riksdagens förvaltningskontor
I utskottets betänkande nr 1 rörande inrättande av riksdagens förvaltningskontor
in. in. framhölls, att det inte var möjligt att i det sammanhanget
åstadkomma en författningsreglering av slutgiltigt slag rörande förvaltningskontoret.
Utskottet har också funnit skäl att nu föreslå vissa ändringar i
instruktionen, vilka såsom ovan antytts endast delvis föranleds av riksdagens
nya personalorganisation. Någon mera allmän översyn av instruktionen
är det dock inte nu fråga om. Såsom kommentar till utskottets förslag
till ändring i instruktionen, vilket framgår av bilaga 2, må följande anföras.
Om lönegradsplaceringen av tjänsten som förvaltningskontorets direktör
fattar riksdagen särskilt beslut. På grundval därav anges lönegraden i personalförteckningen
för kontoret. Den efter senaste löneplansrevision föråldrade
lönegradsuppgiften i 10 § andra stycket behöver därför icke göras aktuell
utan kan utgå.
Frågor om tillsättning av tjänst skall enligt 11 § första stycket 7. avgöras
av styrelsen. Av praktiska skäl synes det emellertid erforderligt att styrelsen
ges möjlighet att i viss utsträckning delegera avgörandet av sådana frågor
till direktören. Omfattningen av denna delegationsmöjlighet kan lämpligen
fastställas efter mönster i Ivungl. Maj :ts departementsinstruktion.
Enligt denna äger departementschefen till tjänsteman som han bestämmer
överlämna befogenheten att tillsätta tjänst i högst lönegrad A 13.
Beträffande frågor om disciplinstraff, åtalsanmälan, flyttningsskyldighet,
avstängning från tjänsten och läkarundersökning föreskrivs vad gäller
andra förvaltningsmyndigheter regelmässigt kollegial behandling i styrelse
eller motsvarande. Detsamma bör gälla i fråga om förvaltningskontoret. En
uttrycklig föreskrift härom synes böra införas som en ny punkt i 11 § första
stycket.
Reglerna i 15 § om besvär över beslut föreskriver samma besvärsordning
med missnöjesanmälan inom fjorton dagar efter beslutet och en sammanlagd
besvärstid av fyra veckor som hittills gällt för vissa av riksdagens verk.
Då avsikten är att besvärsreglerna för dessa skall anpassas till vad som
eljest i allmänhet gäller, synes så böra ske även för förvaltningskontorets
del. Genom att de stycken i förevarande § som avser missnöj esanmälan och
besvärstid nu utgår kommer detta syfte att uppnås; besvär stiden kommer
hädanefter att regleras genom lagen om besvärstid vid talan mot förvaltande
myndighets beslut.
Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 3 är 1966
Vissa bemyndiganden för riksdagens förvaltningskontor m.m.
I sin såsom bilaga 3 återgivna skrivelse har förvaltningskontorets styrelse
itpptagit frågan om bemyndigande för förvaltningskontoret att ändra personalförteckningar
för riksdagens verk och i övrigt vidtaga de åtgärder som
behövs för att genomföra av riksdagens lönedelegation godkända överenskommelser
beträffande dessa verk. Styrelsen anför i sammanhanget även
att frågan om ett motsvarande bemyndigande beträffande den inre riksdagsför\altningen
utom förvaltningskontoret aktualiseras vid genomförande av
en ändrad personalorganisation inom riksdagen, omfattande fasta tjänster
hos kamrar och utskott. Av skrivelsen framgår att styrelsen sett sig föranlåten
att trots avsaknad av uttryckligt bemyndigande besluta att —- för genomförandet
av en den 4 augusti 1966 av riksdagens lönedelegation godkänd
överenskommelse — med verkan från och med den 1 juli 1966 tills vidare
företaga ändring av sådan personalförteckning för riksdagens verk som med
stöd av riksdagens bemyndigande fastställts av delegerade för riksdagens
verk. Om sm sistnämnda åtgärd gör styrelsen i skrivelsen en formell anmälan
till riksdagen.
Utskottet finner icke anledning till erinran mot den åtgärd som förvaltningskontorets
styrelse sålunda vidtagit; uppenbarligen har styrelsen därvid
handlat i enlighet med riksdagens egentliga intentioner. Särskilt som
fastställande av respektive ändring i personalförteckning utgör eu rent teknisk
åtgärd i anslutning till beslut som i vederbörlig ordning fattats av riksdagen
eller dess lönedelegation kan ingen tvekan råda om att förvaltningskontorets
styrelse bör erhålla det begärda bemyndigandet. Detta bör utvidgas
till att gälla även fastställande av personalförteckning på grundval av
de beslut som riksdagen i anledning av utskottets betänkande nr 2 fattat om
tjänster \id riksdagens kamrar och utskott samt därmed sammanhängande
beslut av riksdagens lönedelegation. Bemyndigandet bör ytterligare utvidgas
med hänsyn till att vissa av de beslut som föranleder ändringar i personalförteckningar
kan komma att fattas av riksdagen. Såsom styrelsen föreslagit
bor de av riksdagen eller delegerade för riksdagens verk fastställda
tjänsteförteckningarna för riksdagens verk upphöra att gälla.
Från delegerade för riksdagens verk har styrelsen för förvaltningskontoret
övertagit befogenheten att utfärda bestämmelser i fråga om tillämpning
vid riksdagens verk av olika författningar rörande tjänstepensionering.
I skrivelse till bankoutskottet den 8 november 1966 har styrelsen påtalat att
det kan ifrågasättas huruvida de bestämmelser i 2 och 11 §§ instruktionen
för förvaltningskontoret, som gäller handläggning av frågor om beviljande
av pension till bl. a. arbetstagare hos riksdagen och dess verk samt deras efterlevande,
jämväl innefattar befogenhet för styrelsen att besluta om tillämpning
av ovan avsedda pensionsbestämmelser på tjänster inom den inre riksdagsförvaltningen.
Även detta spörsmål har, som styrelsen därvid framhål
-
Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 3 är 1960 7
lit, aktualitet vid genomförandet av ändrad personalorganisation inom riksdagen.
Vad gäller förordnandepensionskungörelsens tillämpning på direktör
änsten vid kontoret har styrelsen trots ovan nämnda oklarhet i fråga
om kompetensen funnit sig föranlåten att själv fatta beslut.
Utskottet finner det uppenbart, att styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
vad gäller beslut om tillämpning av pensionsbestämmelser bör aga
lika vittgående bemyndigande i fråga om den inre riksdagsförvaltningen
som i fråga om riksdagens verk. Styrelsen bör alltså erhålla ett sådant bemyndigande.
Detta bör anses innefatta också ett uppdrag att fatta av bemyndigandet
möjliggjorda beslut i sådan ordning, att en tillfredsställande
pensionsreglering från och med den 1 januari 1967 föreligger för de tjänstemän
som inträder i den nya personalorganisationen.
I förevarande sammanhang har utskottet övervägt frågan om lämpligheten
av att ålägga förvaltningskontoret att årligen utgiva en berättelse över
sin verksamhet, att tillställas riksdagens ledamöter och på lämpligt sätt infogas
i riksdagstrycket. Utskottet har härvid med tillfredsställelse noterat
den fortlöpande rapportering genom en tidskrift, »Aktuellt från riksdagens
förvaltningskontor», som förvaltningskontoret under hösten 1966 inlett.
Enligt utskottets uppfattning skulle därutöver en summarisk årlig verksamhetsberättelse,
varmed kunde förfaras som ovan sagts, vara av varde; otvivelaktigt
skulle den nämligen ge större möjligheter att över längre perioder
överblicka de initiativ som förvaltningskontoret tagit och hur dess uppgifter
i övrigt handlagts. Utskottet noterar också att utgivandet av en sådan berättelse
i viss mån skulle innebära ett fullföljande av traditioner som beträffande
delar av förvaltningskontorets nuvarande organisation inletts under
annat huvudmannaskap.
Utskottets hemställan
Åberopande vad ovan anförts hemställer utskottet,
att riksdagen måtte
1. besluta om ändring i tjänstemannastadgan för riksdagens
förvaltningskontor och riksdagens verk i enlighet
med vad som föreslås i bilaga 1;
2. godkänna vad utskottet i övrigt anfört om befogenhet
i vissa fall att fatta beslut på grundval av statstjänstemanna
lagen;
3.
besluta om ändring i instruktionen för riksdagens förvaltningskontor
i enlighet med vad som föreslås i bilaga 2;
4. bemyndiga styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
att fastställa och ändra personalförteckningar för riksdagen
och dess verk i enlighet med vad utskottet ovan anfört,
8 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 3 år 1966
5. lägga styrelsens för riksdagens förvaltningskontor ovan
redovisade anmälan till handlingarna;
6. besluta att av riksdagen eller delegerade för riksdagens
verk fastställda tjänsteförteckningar för riksdagens verk
skall upphöra att gälla;
7. bemyndiga styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
att besluta om tillämpning av pensionsbestämmelser på
tjänster inom den inre riksdagsförvaltningen i enlighet med
vad utskottet ovan anfört.
Stockholm den 1 december 1966
På sammansatt konstitutions- och bankoutskotts vägnar:
GEORG PETTERSSON
Närvarande:
I,Örrta kammaren: herrar Georg Pettersson, Sveningsson, Dahlén,
otåhle, Åke Larsson och Nils Theodor Larsson*;
från andra kammaren: herrar Regnéll*, Nilsson i Östersund, Hennmgsson,
Larsson i Luttra, Berglund och Ekström i Iggesund.
Ej närvarande vid justeringen.
Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 3 dr 1966
»
Bilaga 1
Förslag
till
ändring i tjänstemannastadgan för riksdagens förvaltningskontor och
riksdagens verk
Rubriken ändras till Tjänstemannastadga för riksdagen och dess verk.
1, 16, 17 och 19 §§ får ändrad lydelse på sätt nedan angives. I stadgan införes
vidare en ny paragraf, betecknad 35 § och försedd med rubriken Besvär.
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
1 §•
Denna stadga gäller sådan anställning
vid riksdagens förvaltningskontor
och riksdagens verk på vilken
statstjänstemannalagen den 3 juni
1965 (nr 274) är tillämplig.
Denna stadga gäller sådan anställning
hos riksdagen och dess verk på
vilken statstjänstemannalagen den
3 juni 1965 (nr 274) är tillämplig.
16
Innehavare av ordinarie, extra
ordinarie eller extra tjänst är skyldig
att med frånträdande av utövningen
av tjänsten utöva annan ordinarie,
extra ordinarie eller extra statlig
tjänst hos riksdagen underställd
myndighet eller inrättning inom
samma verksamhetsområde eller bestrida
göromål som ankomma på
innehavare av sådan tjänst hos myndighet
eller inrättning inom området.
Deltidsanställd tjänsteman är
icke skyldig att fullgöra tjänstgöring
av större omfattning än som åligger
honom i hans egen tjänst.
Tjänsteman är-------
§•
Innehavare av ordinarie, extra
ordinarie eller extra tjänst är skyldig
att med frånträdande av utövningen
av tjänsten utöva annan ordinarie,
extra ordinarie eller extra statlig
tjänst hos organ inom riksdagen eller
hos riksdagen underställd myndighet
eller inrättning inom samma
verksamhetsområde eller bestrida
göromål som ankomma på innehavare
av sådan tjänst hos organ, myndighet
eller inrättning inom området.
Deltidsanställd tjänsteman är
icke skyldig att fullgöra tjänstgöring
av större omfattning än som åligger
honom i hans egen tjänst.
---i befordringsgången.
Utöver vad i första och andra
stycket sagts är innehavare av där
avsedd tjänst hos kammare eller utskott
skyldig att, i den mån arbetsuppgifterna
i hans tjänst så motivera,
fullgöra tjänstgöring hos statlig
myndighet eller inrättning även
inom annat verksamhetsområde.
10 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 3 dr i966
(Nuvarande lydelse)
17
Bestämmelserna i 18 § första stycket
statstjänstemannalagen skola äga
tillämpning å innehavare av tjänst
som byråchef eller därmed jämställd
ellre högre tjänst vid riksdagens förvaltningskontor
eller riksdagens
verk.
19
Fråga om läkarundersökning enligt
27 § statstjänstemannalagen av
tjänsteman prövas beträffande tjänsteman
hos riksbanken, riksgäldskontoret,
riksdagens justitieombudsman
eller riksdagens militieombudsman
av vederbörande fullmäktige eller
ombudsman. Beträffande tjänsteman
hos annat riksdagens verk eller hos
riksdagens förvaltningskontor prövas
sådan fråga, om den gäller tjänsteman
som ej kan dömas till disciplinstraff,
av styrelsen för riksdagens
förvaltningskontor och i annat
fall av vederbörande myndighet.
35
(Föreslagen lydelse)
§•
Bestämmelserna i 18 § första stycket
statstjänstemannalagen skola äga
tillämpning på innehavare av tjänst
som byråchef eller därmed jämställd
eller högre tjänst hos riksdagen eller
dess verk.
Beträffande tjänsteman hos kammare
eller utskott beslutar styrelsen
för riksdagens förvaltningskontor
om disciplinstraff enligt 19 § statstjänstemannalagen
och åtalsanmälan
enligt 20 § samma lag.
§•
Fråga om läkarundersökning enligt
27 § statstjänstemannalagen av
tjänsteman prövas beträffande tjänsteman
hos organ inom riksdagen av
styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
och beträffande tjänsteman
hos riksbanken, riksgäldskontoret
eller någon av riksdagens ombudsmän
av vederbörande fullmäktige eller
ombudsman. Beträffande tjänsteman
hos annat riksdagens verk prövas
sådan fråga, om den gäller tjänsteman
som ej kan dömas till disciplinstraff,
av styrelsen för riksdagens
förvaltningskontor och i annat
fall av vederbörande myndighet.
§•
över beslut, som avser tjänsteman
hos kammare eller utskott och som
grundar sig på statstjänstemannalagen
eller bestämmelse som meddelats
med stöd av lagen, må, utom såvitt
gäller tillsättning av tjänst på
löneplan C, besvär anföras hos bankoutskottet.
Besvärstiden beräknas
beträffande sådant beslut om tjänstetillsättning,
som tillkännagives genom
anslag, från den dag då beslutet
anslogs.
Denna ändring träder i kraft dagen efter den då riksdagen fattat beslut om
densamma.
-J 05 t<
Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 3 är 1966
Bilaga 2
Förslag
till
ändring i instruktionen för riksdagens förvaltningskontor
10, 11 och 15 §§ får ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
10 §
Styrelsen utser-----------utgående skrivelser.
Direktören skall tillsättas med Direktören skall tillsättas med
förordnande tillsvidare eller för viss förordnande tillsvidare eller för viss
tid, högst tre år, i högst lönegrad tid, högst tre år.
B 6.
Ställföreträdare för----------av styrelsen.
Inom förvaltningskontoret------------samt 3—8 §§.
Direktören förestår---------i 2 § 2.
Hos förvaltningskontoret------*-----på medel.
Styrelsen äger------------och sakkunniga.
11 §
Av styrelsen avgöres
1. frågor om---------
2. frågor om---------
3. frågor om---------
4. viktigare frågor--------
. viktigare frågor----------
. frågor om----------
. frågor om tillsättning av tjänst
eller beviljande av pension; samt
8. andra frågor som styrelsen beslutar
handlägga eller direktören
hänskjuter till styrelsen.
I övriga---------av
Styrelsen äger —--------
Av styrelsen avgöres
dess verk;
— om avtal;
annan stridsåtgärd;
--av författningar;
--eller tjänsteföreskrifter;
ekonomisk betydelse;
7. frågor om beviljande av pension
eller tillsättning av tjänst, dock
att åt direktören må överlämnas
att avgöra frågor om tillsättning
av tjänst i högst lönegrad 13 på
löneplan A;
8. frågor om disciplinstraff, åtalsanmälan,
flyttningsskyldighet,
avstängning från tjänsten eller
läkarundersökning; samt
9. andra frågor som styrelsen beslutar
handlägga eller direktören
hänskjuter till styrelsen.
direktören.
--eller arbetsvillkor.
12 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 3 år 1966
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
15 §
över beslut------------— — hos bankoutskottet.
Part som vill anföra besvär skall
skriftligen anmäla missnöje med
beslutet. Missnöjesanmälan skall inkomma
till kontoret inom fjorton
dagar från den dag då klaganden
erhöll del av beslutet. Sker det ej
förloras rätten till talan. Inkommer
besvär inom sådan tid erfordras ej
missnöjesanmälan.
I fråga---—-------offentligen tillkännagivet.
Besvär skall, om talerätten ej förlorats,
ingivas till kontoret inom fyra
veckor från ovan bestämd delgivning
sdag. Sker det ej, förloras besvärsrätten.
Inkomna besvär skall ofördröjligen
överlämnas till bankoutskottet.
Besvär skall ingivas till kontoret,
som har att, jämte utlåtande däröver,
så snart ske kan överlämna
besvären till bankoutskottet.
Denna ändring träder i kraft dagen efter den då riksdagen fattat beslut
om densamma, dock att beträffande besvär över beslut i ärende, som avgjorts
dessförinnan, 15 § skall gälla i sin gamla lydelse.
Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 3 är 1966 13
Ii Unga 3
Till Riksdagen
I de skrivelser varigenom förhandlingsöverenskommelser och andra förslag
i frågor om anställningsförmåner före den 1 juli 1966 underställts
riksdagen har vederbörande myndighet vid riksdagens verk brukat hemställa
om vissa bemyndiganden som behövts för att genomföra de framlagda
förslagen (jfr BaU 1964:45, 1965:47 och 49). I vissa fall har delegerade
för riksdagens verk genom skrivelse till bankoutskottet underställt riksdagen
liknande förslag och hemställt om vissa bemyndiganden (jfr BaU
1965:59). _ .
Riksdagens beslut med anledning av sådan hemställan har innefattat
bemyndigande för delegerade för riksdagens verk bl. a. att göra av förslagen
betingade ändringar i tjänste- och personalförteckningar. Liknande erfordras
även sedan riksdagens lönedelegation inrättats.
Riksdagens förvaltningskontor, som inrättades den 1 juli 1966, har i
princip övertagit de uppgifter som tidigare ankommit på delegerade for
riksdagens verk (KBaU 1966: 1).
Enligt 10 § i den av riksdagen fastställda instruktionen för riksdagens
förvaltningskontor ankommer det på förvaltningskontorets styrelse att
fastställa personalförteckning för förvaltningskontoret. Härigenom kan,
sedan riksdagens lönedelegation godkänt en förhandlingsöverenskommelse,
utan onödigt dröjsmål sådan ändring vidtagas av personalförteckning,
som erfordras för det praktiska genomförandet av överenskommelsen så\itt
gäller förvaltningskontoret.
Någon motsvarande generell föreskrift torde ej föreligga, enligt vilken
förvaltningskontorets styrelse har att fastställa personalförteckningar för
riksdagens verk. Ej heller synes ett generellt bemyndigande för styrelsen
att vidta ändringar i personalförteckningarna för riksdagens verk kunna
utan vidare föras tillbaka på riksdagens år 1965 givna bemyndigande för
delegerade att i enlighet med vad bankoutskottet anfört i sitt utlåtande
1965:64 meddela med förliandlingsrättsreformen (prop. 1965:60, KL2U 1,
rskr. 267) sammanhängande bestämmelser och vidtaga därav föranledda
åtgärder. _
Frågan om vem som skall fastställa personalförteckning ocli vidtaga de
åtgärder i övrigt som erfordras för att genomföra av riksdagens lönedelegation
godkända överenskommelser aktualiseras för övrigt även beträffande
den inre riksdagsförvaltningen utom förvaltningskontoret, om fasta
tjänster inom kamrarna och utskotten inrättas, en anordning som riksdagens
organisationsutredning i skrivelse till talmanskonferensen den 27
april 1966 förutskickat att utredningen avser att föreslå (KBaU 1966: 1).
Enligt övergångsbestämmelserna i instruktionen för riksdagens förvaltningskontor
ägde delegerade för riksdagens verk slutbehandla ärende som
av dem före den 1 juli 1966 upptagits till behandling. Efter föl handlingar
slöt delegerade med stöd härav den 22 juli 1966 en ramöverenskommelse
14 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts betänkande nr 3 år 196C>
med statstjänstemännens huvudorganisationer för åren 1966—1968 avseende
bl. a. lönegradsändringar vid riksdagens verk. överenskommelsen godkändes
den 4 augusti 1966 av riksdagens lönedelegation.
En av förhandlingsöverenskommelsen betingad åtgärd var att ändra personalförteckningarna
för riksdagens verk. För att förhandlingsöverenskommelsen
skulle kunna genomföras utan avvaktan på riksdagens höstsession
eller bankoutskottets inkallande under sommarferierna beslöt förvaltningskontorets
styrelse den 11 augusti 1966 att personalförteckningarna för ej
blott förvaltningskontoret utan även riksdagens verk skulle ha det ändrade
innehåll som föranleddes av överenskommelsen mellan delegerade och
statstjänstemannens huvudorganisationer samt att fastställa ändrade personalförteckningar.
Med hänsyn till oklarheten rörande innebörden av
styrelsens av riksdagen erhållna bemyndiganden beslöts att åtgärden och
därmed sammanhängande förhållanden skulle anmälas för riksdagen vid
dess instundande höstsession.
I prop. 1964: 140 (s. 160) har uttalats att en väsentlig fördel med att inrätta
en riksdagens lönedelegation är att definitiva ställningstaganden till
ingångna förhandlingsöverenskommelser därigenom kan ske utan nämnvärd
tidsutdräkt. Det är även angeläget att underlätta genomförandet av
förhandlingsöverenskommelserna. Ett allmänt bemyndigande för riksdagens
förvaltningskontor att vidtaga de åtgärder som behövs för att genomföra
av riksdagens lönedelegation godkända överenskommelser erfordras därför.
I detta sammanhang synes behovet av särskilda tjänsteförteckningar _
vid sidan av personalförteckningar — böra omprövas. Tjänsteförteckning
har närmast karaktären av en förteckning, med angivande av lönegrad,
över de tjänstetyper som må finnas vid ett verk. Personalförteckning anger
det antal innehavare av sådana tjänster i vissa lönegrader som må finnas,
i regel endast ordinarie tjänstemän samt extra ordinarie tjänstemän i viss
lägsta lönegrad. Från rättslig synpunkt hade tjänsteförteckning före förhandlingsrättsreformen
bl. a. den innebörden att den till följd av bestämmelser
i avlöningsförfattningarna, t. ex. 3 § 2 mom. a) tilläggsbestämmelserna
till statens allmänna avlöningsreglemente och motsvarande tilläggsbestämmelse
till avlöningsreglementet för riksdagens verk, »styrde» lönegradsplaceringen
då en ny tjänst inrättades.
Numera hestäms lönegradsplaceringen genom avtal. Under sådana förhållanden
föreligger ej längre något behov av särskilda tjänsteförteckningar
vid sidan av personalförteckningar. Inom den Kungl. Maj :t underställda
statsförvaltningen torde tjänsteförteckning numera fastställas endast undantagsvis,
t. ex. för visst affärsdrivande verk. Förvaltningskontorets styrelse
anser därför att tjänsteförteckningarna för riksdagens verk bör upphävas.
Det är däremot icke osannolikt att tjänsteförteckningar framdeles kan visa
sig erforderliga och lämpliga i annat sammanhang, nämligen såsom hilagor
till det allmänna tjänsteförteckningsavtalet beträffande tjänster vid riksdagens
förvaltningskontor och riksdagens verk (RATF).
Sammanfattningsvis får styrelsen för riksdagens förvaltningskontor sålunda
dels
anmäla att styrelsen, med verkan fr. o. m. den 1 juli 1966 tills
vidare, för genomförandet av förhandlingsöverenskommelse beslutat om
ändring av sådan personalförteckning för riksdagens verk som med stöd
av riksdagens bemyndigande fastställts av delegerade för riksdagens verk,
dels hemställa att riksdagen måtte
Sammansatt konstitutions- och bankoutskotls betänkande nr 3 dr 1966 15
a) bemyndiga förvaltningskontorets styrelse att ändra personalförteckningar
och i övrigt vidtaga de åtgärder som behövs för att genomföra
av riksdagens lönedelegation godkända överenskommelser samt
b) besluta att av riksdagen eller, med stöd av riksdagens bemyndigande,
av delegerade för riksdagens verk fastställda tjänsteförteckningar för riksdagens
verk skall upphöra att gälla.
I detta ärendes behandling har deltagit styrelsens ordförande och ledamöterna
herr Sterne, fru Kristensson och herr östrand samt suppleanten
herr Damström.
Stockholm den 21 oktober 1966
RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR
På styrelsens vägnar:
Sigurd Lindholm
/Sture Lannefjord