Statsutskottets utlåtande nr 89 år 1966

1

Nr 89

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
organisation av en för krigsmakten gemensam intendenturkår
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

I propositionen nr 109 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 11 mars 1966,
föreslagit riksdagen att dels godkänna de riktlinjer som enligt statsrådsprotokollet
förordats för organisation m. m. av en för krigsmakten gemensam
intendenturkår, dels godkänna att för intendenturkåren avses tjänster
enligt vad departementschefen förordat, dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t
att vidta de övergångsåtgärder som betingas av de framlagda förslagen.

Propositionen

I syfte att rationalisera intendenturtjänsten inom krigsmakten föreslås
i propositionen bl. a. att en för krigsmakten gemensam intendenturkår inrättas
fr.o.m. den 1 oktober 1966. Kåren som avses ersätta nuvarande arméns
intendenturkår, marinintendenturkåren och flygvapnets officerare i intendenturbefattning
föreslås omfatta regementsofficerare och kaptener på aktiv
stat. Förslaget beräknas medföra en årlig kostnadsminskning med 0,2 milj.
kr.

Beträffande den närmare innebörden av propositionsförslaget får utskottet
hänvisa till statsrådsprotokollet, s. 2—36.

Motioner

I tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Strandberg och Lundberg (I: 715) och den andra inom andra kammaren
av herr Björkman m. fl. (11:882), har hemställts att riksdagen i
anledning av proposition nr 109 måtte, med avslag på Kungl. Maj :ts förslag
rörande rekryteringsgrunderna för intendenturofficerskåren, i skrivelse till
Kungl. Maj :t uttala, att grundrekrytering bör ske på sätt förordats av 1960
års intendenturförvaltningsutredning samt att möjligheterna till viss vidarerekrytering
i enlighet med vad i motionerna anförts bör undersökas.

Beträffande motiveringarna för motionsyrkandena får utskottet hänvisa
till motionen I: 715.

1—8416 66 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 89

2

Statsutskottets utlåtande nr 89 år 1966

Utskottet

Förevarande proposition är grundad på ett av intendenturförvaltningsutredningen
avgivet förslag till organisation av en för försvaret gemensam
intendenturkår. I samband med remissbehandlingen härav har militära
tjänstgöringsåldersutredningen framlagt ett alternativt förslag till organisation
av en gemensam intendenturkår.

Rörande behovet av en för krigsmakten gemensam intendenturkår
råder bland remissmyndigheterna i stort sett enighet. Utskottet finner
liksom departementschefen, att inrättandet av en sådan kår utgör ett viktigt
steg mot ökad samordning av intendenturtjänsten.

Beträffande frågan om rekrytering och utbildning av den gemensamma
intendenturkåren föreligga delade meningar. Intendenturförvaltningsutredningens
förslag bygger på ett system med grundutbildning, som innebär
att personalen anställes och utbildas uteslutande för uppgifter inom intendenturtjänst.
Härvid förutsättes dock att de blivande intendenturofficerarna
ges militär grundutbildning fram till officersexamen, som är likvärdig med
övriga officerares. Den allmänna kursen vid militärhögskolan föreslås utformad
som en allmän intendenturkurs. Militära tjänstgöringsåldersutredningen
förordar emellertid ett system med vidareutbildning, enligt vilket
vidareutbildning av officer för intransport i intendenturkåren icke skall
börja förrän officeren genomgått militärhögskolans allmänna kurs samt erhållit
de kunskaper och den erfarenhet, som krävs för vitala befattningar
främst inom krigsorganisationens staber.

I motionerna I: 715 och II: 882 anföres att utvecklingen inom de tekniska
och ekonomiska områdena fortlöpande har skärpt kraven på intendenturofficerarna
vad beträffar företagsekonomisk, teknisk och administrativ
kunskap samt erfarenhet. Målet bör enligt motionärerna vara att successivt
höja intendenturofficerarnas kompetens och göra yrket attraktivt i rekryteringshänseende.
Mot bakgrund härav förordas systemet med grundrekrytering
ehuru kompletterat med vidareutbildning av vissa officerare som
icke grundrekryterats.

Enligt utskottets mening tala i och för sig skäl för att tillämpa ett
system med grundrekrytering av intendenturofficerare. Särskilt beaktar utskottet
därvid önskemålen om gedigen utbildning av sådana officerare.

Såsom framhållits av överbefälhavaren är det med hänsyn till resultatet
av vissa pågående utredningar nu svårt att bedöma de krav, som framdeles
kunna komma att ställas på intendenturofficerare. Verksamheten inom
krigsmakten fr. o. m. 1970-talets mitt bör enligt överbefälhavaren vara
riktgivande för de åtgärder, som nu vidtagas rörande rekrytering, utbildning
m. m. av ifrågavarande officerare. Genom det föreslagna vidareutbildningssystemet
kunna, såsom departementschefen framhållit, möjligheterna
hållas öppna till en anpassning efter eventuellt ändrade arbetsuppgifter
m. m. under 1970-talet.

Statsutskottets utlåtande nr 89 år 1966

3

Enligt vad verkställda utredningar givit vid handen är tillgången på
kvalificerade officerare i krigsorganisationen så knapp, att varje sådan
officer, alltså även intendenturofficeren, bör ha den kompetens och erfarenhet
— samt motsvarande kunskaper — som innehas av officer i det s. k.
normerande skiktet (normkvalitet). Kravet på normkvalitet torde vad
gäller intendenturofficerarna lättast kunna tillgodoses genom vidareutbildning
av officerare, som genomgått militärhögskolans allmänna kurs.
Härigenom kan också ökad flexibilitet vinnas i utbildningsorganisationen.
Vidare må erinras om att den militära personalen i allmänhet icke kan
kvarstå intill pensionsavgång i de fysiskt sett mest krävande befattningarna.
Inom krigsmakten sysselsättes främst inom stabs- och förvaltningstjänsten
äldre personal, som förflyttats från andra verksamhetsområden
inom den militära sektorn, oftast efter särskild utbildning för den
nya uppgiften. Genom vidareutbildningssystemet öppnas möjlighet att inplacera
militär personal på befattningar, där kraven på fysisk spänst äro
mindre uttalade.

Utskottet har vid sin granskning av de båda alternativen i likhet med
departementschefen ansett övervägande skäl tala för vidareutbildningssj^stemet
och vill alltså förorda detsamma. Härav följer att utskottet avstyrker
de i ämnet väckta motionerna.

Mot vad departementschefen i övrigt föreslagit och anfört har utskottet
icke någon erinran. I jämförelse med nuvarande förhållanden innebär
propositionsförslaget en nettominskning med nio tjänster. Avlöningskostnaderna
för den föreslagna organisationen uppgå till omkring 10,3 milj.
kr. För motsvarande personal i nuvarande organisation utgöra kostnaderna
omkring 9,3 milj. kr. På grund av minskade årliga kostnader för tjänstepensioner
genom höjda pensionsåldrar — pensionsåldern för alla aktiva
intendenturofficerare föreslås bestämd till 60 år — blir nettoresultatet en
besparing av omkring 0,2 milj. kr. för år.

Riksdagens lönedelegation har på riksdagens vägnar godkänt innehållet
i ett mellan statens avtalsverk och Statstjänstemännens riksförbund den
9 mars 1966 träffat avtal angående föreslagna tjänsters lönegradsplacering
och intendenturofficerarnas pensionsålder, dock under förutsättning att
riksdagen godkänner de organisatoriska förutsättningar, som ligga till
grund för överenskommelsen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 715 och 11:882,

a) godkänna de riktlinjer som enligt statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 11 mars 1966 förordats för organisation
m.m. av en för krigsmakten gemensam intendenturkår,

4

Statsutskottets utlåtande nr 89 år 1966

b) godkänna att för intendenturkåren avses tjänster enligt
vad i statsrådsprotokollet förordats,

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de övergångsåtgärder
som betingas av enligt statsrådsprotokollet framlagda förslag.

Stockholm den 29 april 1966

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Gillström, Ivar Johansson, Virgin,
Svensson, Söderberg, Harry Carlsson, Mårtensson, Bengt Gustavsson, Hjort,
Dahlén, Åkerlund, Wååg, Nils-Eric Gustafsson och Wirtén; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olofström, Blidfors,
Bergman, fröken Olsson, herrar Nihlfors, Johansson i Norrköping, Gustafsson
i Kårby, Gustafsson i Uddevalla, Antonsson, Blomkvist, Berg, Källstad,
Tobé och Petersson.

MUM

(T Hl