Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1966
1
Nr 88
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående inrättande
av ett internationellt institut för freds- och
konfliktforskning i Sverige jämte i ämnet väckta motioner.
(1 :a avd.)
I propositionen nr 76 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för den 11 mars
1966 föreslagit riksdagen att a) godkänna i statsrådsprotokollet förordade
grunder för bidrag till ett internationellt institut för freds- och konfliktforskning,
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att fatta de beslut och vidtaga de åtgärder
som fordras för att genomföra vad i statsrådsprotokollet föreslagits
rörande institutet, c) föreskriva att Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl.
Maj :t bestämmer skall medverka vid reglering av anställningsvillkoren för
tjänster som förs upp på institutets personalförteckning, d) till Bidrag till
internationella institutet för freds- och konfliktforskning för budgetåret
1966/67 under tredje huvudtiteln anvisa ett anslag av 900 000 kr.
Propositionen
I propositionen föreslås att ett institut, benämnt internationella institutet
för freds- och konfliktforskning (International Institute för Peace and
Conflict Research), inrättas. Institutet skall ha till uppgift att bedriva vetenskaplig
forskning i konflikt- och samarbetsfrågor av betydelse för internationell
fred och säkerhet. Institutet skall i stiftelsens form verka som
en självständig forskningsinstitution. I denna skall eftersträvas medverkan
av utländska forskare och i dess ledning bör finnas internationell representation.
För budgetåret 1966/67 föreslås statens bidrag till verksamheten uppgå
till 900 000 kr.
Motioner
Utskottet har till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av fru Segerstedt Wiberg och herr Sundin
väckt motion (I: 709), vari hemställts att riksdagen måtte 1. i skrivelse till
Kungl. Maj :t uttala vad motionärerna anfört rörande en samordning av
1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr SS
Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1966
2
verksamheten vid fredsforskningsinstitutet med ett planerat nordiskt forskningsarbete
på området, 2. i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning
genom utrikesdepartementets försorg av frågan hur forskningsresultaten
från fredsforskningsinstitutet på lämpligaste sätt skall spridas till allmänheten
och förvaltningen samt 3. i övrigt beakta i motionen anförda synpunkter,
dels ock en inom andra kammaren av herr Björkman och fröken Ljungberg
väckt motion (II: 872), vari hemställts att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte ge till känna vad i motionen anförts.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna. I motionen II: 872 har dels ifrågasatts om icke det föreslagna
institutet, på sätt universitetskanslersämbetet förordat, i ett initialskede
icke primärt bör ägna sig åt egen forskning utan huvudsakligen verka
som ett sammanhållande organ för en på skilda håll förekommande forskning,
samt om icke ett fredsforskningsinstitut borde upprättas på gemensam
nordisk grundval, dels ock, i anslutning till vad universitetskanslersämbetet
framhållit, uttalats att de humanistiska och juridiska vetenskaperna bör
vara företrädda i forskningsarbetet.
Utskottet
Utskottet anser naturligt, att ökad forskning kommer till stånd rörande
den mellanfolkliga freds- och konfliktproblematiken. Utskottet anser vidare,
att bärande skäl förebragts för att denna forskning bäst befrämjas genom
inrättandet av ett internationellt institut i Sverige. Det synes därvid betydelsefullt,
att forskningsverksamheten får ett starkt internationellt inslag och att
det tillses att dess strängt objektiva karaktär icke eftersättes. Vid rekrytering
av forskare och ledning för verksamheten bör därför, såsom föreslagits,
eftersträvas att länder med olika politiska och ekonomiska system bli representerade.
Utskottet anser i likhet med departementschefen, att ett särskilt
institut med internationell karaktär har större förutsättningar än andra
forskningsinstitutioner att allsidigt belysa här ifrågakommande problem och
vinna gehör för vunna forskningsresultat.
I motionen II: 872 har ifrågasatts om det föreslagna institutet i ett initialskede
primärt bör ägna sig åt egen forskning och om det icke i stället huvudsakligen
bör verka som ett sammanhållande och stimulerande organ för en
på skilda håll förekommande forskning. Av motionen framgår icke närmare
om härmed avses i Sverige eller utomlands förekommande forskning. Det
må erinras om att den forskning på ifrågavarande område som bedrives i
Sverige för närvarande är av ganska blygsam omfattning och knappast motiverar
ett särskilt sammanhållande organ. Därest motionen avser den pågående
forskningen inom Norden framgår av det följande att Nordiska rå
-
3
Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1966
det rekommenderat, att en samarbetskommitté upprättas för den freds- och
konfliktforskning, som bedrives i de nordiska länderna. Rådets kulturutskott
uttalade, att en fruktbringande växelverkan borde kunna skapas genom nara
samarbete mellan de nationella forskningsinstitutionerna och det internationella
institutet. Att det svenska institutet skulle tjäna som ett sammanhållande
organ för den forskningsverksamhet, som bedrives utanför de nordiska
länderna, torde väl icke kunna ifrågakomma. Utskottet anser över huvud taget,
att den i motionen föreslagna inriktningen av institutets verksamhet,
även om det gäller ett initialskede, knappast står i överensstämmelse med
den grundläggande idén med institutets internationella karaktär och obundenhet
i forskningsinsatser. Motionen i denna del torde därför icke böra
föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
Beträffande institutets verksamhetsområde har utskottet icke något att
erinra mot att forskningen vid institutet i första hand inriktas på nedrustnings-
och rustningsregleringsfrågor. Detta bör dock, såsom departementschefen
framhållit, icke innebära att huvudsakligen naturvetenskaplig forskning
kommer att bedrivas vid institutet. Forskningen bör bl. a. söka belysa
problemen kring rustningars betydelse för konflikter mellan stater, möjligheter
att reducera rustningsvolymen eller svårigheter av politisk, psykologisk,
ekonomisk eller teknisk karaktär att uppnå överenskommelser om nedrustning.
Insatser måste här göras av företrädare för olika beteende-vetenskapliga
och samhällsvetenskapliga discipliner. Då fredsforskningen spänner
över ett brett fält torde ämnet böra belysas med utgångspunkt i även andra
vetenskapliga discipliner. Forskningen bör också få möjligheter att utvidgas
till andra frågeställningar och ämnesområden inom freds- och konfliktstudiet.
Av vikt är att det studium, som skall bedrivas, ger såvitt möjligt väsentliga
bidrag till förståelsen av betingelserna för fredliga lösningar av mellanstatliga
konflikter. Utvidgningen av verksamheten bör i betraktande av de
resurser, över vilka institutet kommer att förfoga, ske successivt, varvid ledning
självfallet bör inhämtas i institutets erfarenheter av verksamheten i
inledningsskedet. Syftet i motionen 11:872, vari uttalats bl. a. önskvärdheten
av att även de humanistiska och juridiska vetenskaperna bli företrädda,
torde genom det anförda bli tillgodosett.
I motionen I: 709 föreslås en samordning av verksamheten vid fredsforskningsinstitutet
med ett planerat nordiskt forskningsarbete på området, under
det att i motionen II: 872 ifrågasättes om icke institutet bör upprättas på
gemensam nordisk grundval. Utskottet vill med anledning härav framhålla
följande.
Såsom motionsvis erinrats har frågan om upprättandet av ett nordiskt
institut för konfliktforskning varit föremål för prövning av en av Nordiska
rådet tillsatt kommitté, som år 1904 framlagt betänkande i ämnet. Däri rekommenderades
ett närmare samarbete på området mellan de nordiska länderna.
Detta samarbete skulle genomföras etappvis. De två första etapperna
4
Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1966
skulle omfatta upprättandet av en nordisk samarbetskommitté för internationell
politik, därunder freds- och konfliktforskning samt ett vidgat utbyte
av forskare. I tredje och fjärde etapperna skulle samarbetskommittén ombildas
till ett nordiskt forskningsråd, varefter samarbetet skulle utbyggas
inom ramen för ett fast etablerat nordiskt institut. Enighet nåddes dock ej i
kommittén om genomförandet av etapperna tre och fyra. I sitt yttrande över
betänkandet framhöll Nordiska rådets kulturutskott bl. a. att frågan om ett
inrättande av ett nordiskt institut borde ställas på framtiden. Däremot borde
det planerade svenska institutet med dess helt internationella inriktning ses
som ett välkommet tillskott till den nordiska forskningsmiljön, där det komme
att utgöra en för de nordiska ländernas forskare stimulerande kontaktmöjlighet
med den internationella forskningen på detta område. Genom ett
lämpligt samarbete och en fördelning av olika forskningsuppgifter borde en
fruktbärande växelverkan mellan det nordiska forskningssamarbetet och
denna till Norden förlagda internationella forskningshärd kunna åstadkommas
till gagn för båda parter. Nordiska rådet rekommenderade vid sin session
i februari 1966, att samarbete snarast etablerades om forskning i internationell
politik i enlighet med de förslag, som framlagts av ett av de nordiska
regeringarna tillsatt utskott.
Utskottet anser önskvärt, att det planerade svenska institutet söker nära
kontakter med internationella organisationer och forskningsinstitutioner i
andra länder. Härvid vill utskottet i likhet med departementschefen betona
vikten av att ett intimt samarbete etableras med den freds- och konfliktforskning,
som kan komma att organiseras på nordisk basis. Syftet i motionen
I: 709 torde, såvitt nu är i fråga, alltså bli tillgodosett. Någon riksdagens
åtgärd i anledning av motionen 11:872 i nu berörd del torde ej vara påkallad.
Mot det föreliggande förslaget, i vad det avser institutets ställning och organisation,
har utskottet icke något att erinra. Detta innebär bl. a. att institutet
bör ges en självständig karaktär i form av en stiftelse, till vars verksamhet
staten tillskjuter rörelsekapital.
Institutet är avsett att gradvis uppbyggas under en första femårsperiod. I
inledningsarbetet torde institutets verksamhet få en relativt begränsad omfattning.
Den i motionen I: 709 berörda frågan om hur forskningsresultaten
från institutet på lämpligaste sätt bör spridas till allmänhet och förvaltning
torde därför icke bli aktuell inom den närmaste tiden. Utskottet anser dock
självfallet, att institutets resultat publiceras och har anledning förutsätta att
Kungl. Maj :t ägnar denna fråga uppmärksamhet. Någon särskild utredning
i ämnet, såsom i motionen yrkats, kan utskottet knappast finna påkallad.
Det torde enligt utskottets mening kunna förväntas, att de erfarenheter, som
göras vid institutet, komma att ge viss vägledning i fråga om vilka metoder
som böra användas för att göra institutets forskningsresultat kända. Med
Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1966
5
hänsyn till frågans vikt anser utskottet, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t bör ge till känna vad utskottet sålunda anfört.
Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit har icke givit utskottet
anledning till särskilt uttalande. Härav följer bl. a. att utskottet tillstyrker
de föreslagna nya tjänsterna. I detta sammanhang vill utskottet erinra
om att riksdagens lönedelegation den 18 mars 1966 godkänt ett mellan
.statens avtalsverk och berörda tjänstemannaorganisationer slutet avtal om
lönegradsplaceringen för vissa tjänster vid institutet från och med den 1
juli 1966, dock under förutsättning att riksdagen godkänner de organisatoriska
förutsättningar, som ligga till grund för överenskommelsen.
Det äskade anslaget tillstyrkes.
Utskottet hemställer,
I. att riksdagen må, i anledning av motionen I: 709 i vad
den avser spridning till allmänhet och förvaltning av forskningsresultaten
från fredsforskningsinstitutet, i skrivelse till
Kungl. Maj :t ge till känna vad utskottet anfört,
II. att motionen I: 709, i vad den icke behandlats under
I., icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda,
III. att motionen II: 872 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda,
IV. att riksdagen må
a) godkänna i statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden
för den 11 mars 1966 förordade grunder för
bidrag till ett internationellt institut för freds- och konfliktforskning,
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att fatta de beslut och vidtaga
de åtgärder som fordras för att genomföra vad i statsrådsprotokollet
föreslagits rörande institutet,
c) föreskriva att Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl.
Maj :t bestämmer skall medverka vid reglering av anställningsvillkoren
för tjänster som förs upp på institutets personalförteckning,
d) till Bidrag till internationella institutet för freds- och
konfliktforskning för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten
under tredje huvudtiteln anvisa ett anslag av 900 000 kr.
Stockholm den 29 april 1966
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
6
Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1966
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Gillström, Ivar Johansson, Virgin,
Svensson, Söderberg, Harry Carlsson, Mårtensson, Bengt Gustavsson, Hjorth,
Dahlén, Åkerlund, Wååg, Nils-Eric Gustafsson och Wirtén; samt
från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olofström, Blidfors,
Bergman, fröken Olsson, herrar Nihlfors, Johansson i Norrköping, Gustafsson
i Kårby, Gustafsson i Uddevalla, Antonsson, Blomkvist, Berg, Källstad,
Tobé och Petersson.
Reservationer
1) av herrar Virgin, Åkerlund, Bohman och Petersson, vilka ansett
dels att det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 2 börjar med »I motionen»
och på s. 3 slutar med »bli tillgodosett», bort ha följande lydelse:
»Utskottet, som alltså anser behov föreligga av ökad forskning om betingelserna
för fredliga lösningar av internationella konflikter, vill dock
framhålla att man icke bör göra sig överdrivna förväntningar om det praktiska
värdet av en sådan forskning.
I motion II: 872 har ifrågasatts, om icke det föreslagna institutet, på sätt
som universitetskanslersämbetet förordat, i ett initialskede borde avstå ifrån
att primärt ägna sig åt egen forskning och i stället huvudsakligen verka
som ett sammanhållande och stimulerande organ för en på skilda håll förekommande
forskning. Utskottet vill ansluta sig till en sådan uppfattning.
Institutet skulle därmed utan att ge avkall på sin internationella förankring
lättare kunna anpassa verksamheten efter vunna erfarenheter och kunna
repliera på befintliga forskningsinstitutioner. Institutet skulle i viss grad
få karaktären av ett forskningsråd med möjlighet att aktivera och understödja
önskvärda forskningsprojekt. Det är angeläget, att verksamheten under
de första åren icke låses i formerna utan ges försökskaraktär. Därigenom
skulle också en framtida samordning med ett nordiskt fredsforskningsinstitut
underlättas.
Beträffande institutets verksamhetsområde har utskottet intet att erinra
emot att den av institutet ledda forskningen till en början lägger huvudvikten
vid nedrustnings- och rustningsregleringsfrågor. Detta får dock icke innebära,
att den naturvetenskapliga forskningen blir en huvudsak för institutet.
Lika väsentligt är att vinna ökad kunskap om konflikters uppkomst
som följd av ekonomiska och politiska intressemotsättningar och betraktade
ur såväl nutida som historiska perspektiv. Även de juridiska och främst
då de folkrättsliga problemen böra ägnas betydande uppmärksamhet.
Utskottet vill alltså föreslå att riksdagen, med bifall till motionen II: 872
i denna del, till Kungl. Maj :t ger till känna vad utskottet sålunda anfört.»
dels ock att utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:
Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1966
7
»III. att riksdagen må, i anledning av motionen II: 872,
i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad utskottet anfört
beträffande fredsforskningsinstitutets uppgifter i initialskedet,
»
2) av herr Dahlén.
MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660027