Statsutskottets utlåtande nr 74 år 1966
1
Nr 74
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande
av ett arbetsmedicinskt institut m. m. jämte
i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
DRIFTBUDGETEN
Femte huvudtiteln
I propositionen nr 1 (bilaga 7, punkterna F 13—16) har Kungl. Maj :t
föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1966/67 beräkna följande anslag, nämligen till Statens institut för
folkhälsan: Avlöningar ett förslagsanslag av 4 800 000 kr.; Statens institut
för folkhälsan: Omkostnader ett förslagsanslag av 1 860 000 kr.; Arbetsmedicinska
institutet: Avlöningar ett förslagsanslag av 2 700 000 kr. och
Arbetsmedicinska institutet: Omkostnader ett förslagsanslag av 800 000 kr.
Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 62, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 11 februari
1966, föreslagit riksdagen att dels besluta, att den 1 juli 1966 skall inrättas
ett centralt organ, benämnt arbetsmedicinska institutet, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i statsrådsprotokollet förordats, dels bemyndiga
Kungl. Maj :t att upprätta personalförteckning för arbetsmedicinska institutet
i enlighet med vad i statsrådsprotokollet föreslagits, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för arbetsmedicinska institutet,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1966/67, dels till Arbetsmedicinska
institutet: Avlöningar för budgetåret 1966/67 under femte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 2 800 000 kr., dels till Arbetsmedicinska
institutet: Omkostnader för budgetåret 1966/67 under femte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 780 000 kr., dels bemyndiga Kungl. Maj :t att
ändra personalförteckningen för statens institut för folkhälsan i enlighet
med vad i statsrådsprotokollet föreslagits, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens institut för folkhälsan, att tilllämpas
tills vidare fr. o. in. budgetåret 1966/67, dels till Statens institut för
folkhälsan: Avlöningar för budgetåret 1966/67 under femte huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 4 895 000 kr., dels ock till Statens institut för folkBihang
till riksdagens protokoll 1966. 6 saml. Nr 71)
2
Statsutskottets utlåtande nr 74 år 1966
hälsan: Omkostnader för budgetåret 1966/67 under femte huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 1 864 000 kr.
Beträffande detaljerna i förslagen torde få hänvisas till propositionen.
I förevarande sammanhang har utskottet haft till behandling följande
motioner, nämligen
dels en inom andra kammaren av herr förste vice talmannen von Friesen
väckt motion (II: 827), vari hemställts att riksdagen med bifall i övrigt till
Kungl. Maj :ts proposition nr 62 måtte i skrivelse till Kung], Maj :t hemställa
att det planerade arbetsmedicinska institutet tillföres erforderliga personella
och materiella resurser för att möjliggöra forskning och undervisning
rörande yrkessjukdomar inom den invärtesmedicinska allergologins område;
dels
ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Nyman och Sörenson (I: 699) och den andra inom andra kammaren
av fröken Elmén m. fl. (11:861), i vilka hemställts att riksdagen
måtte
a) besluta att benämna det föreslagna institutet »Institutet för arbetsvetenskaplig
forskning och undervisning»,
b) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förslag till 1967 års riksdag
om utbyggnad av institutet med en avdelning för arbetspsykologi och arbetssociologi.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 827
och II: 861.
Utskottet. Förslaget om inrättande av ett arbetsmedicinskt institut innebär
väsentligen att de nuvarande resurserna inom arbetshygien, arbetsfysiologi
och yrkesmedicin i stockholmsområdet samordnas genom att yrkeshygieniska
avdelningen vid statens institut för folkhälsan, vissa delar av de
yrkesmedicinska och yrkesdermatologiska enheterna vid karolinska sjukhuset
samt det av en privat stiftelse drivna Arbetsfysiologiska institutet
i Stockholm sammanförs i en statlig institution. I förslaget innefattas även
att den del av silikosutredningsverksamheten som f. n. åvilar folkhälsoinstitutet
förs över till det nya organet.
Enligt departementschefen skall det föreslagna institutet kunna leda
utvecklingen i landet på berörda områden, tjänstgöra som ett centrum för
vidareutbildning av bl. a. läkare och tekniker inom arbetshygien och arbetsmedicin,
ta initiativ till forsknings- och utredningsarbete samt fungera som
ett centralt dokumentations-, informations- och konsultationsorgan. Vidare
skall institutet kunna åta sig beställningsuppdrag från myndigheter, institutioner
och företag samt fullgöra andra servicefunktioner.
För de uppdrag av servicenatur som institutet åtar sig bör enligt departementschefen
full kostnadstäckning krävas. Det föreslås en speciell konstruktion
för institutets avlönings- och omkostnadsanslag, som huvudsakli
-
Statsutskottets utlåtande nr 7''4 år 1966
3
gen går ut på att institutet inom ramen för de anvisade anslagen skall redovisa
en inkomst av uppdragsverksamheten motsvarande visst bestämt belopp
— för nästa budgetår 300 000 kr. — och att, om inkomster utöver det
angivna beloppet redovisas, institutet skall äga gå utöver den ram för
verksamheten som angivits genom medelstilldelningen i motsvarande mån.
Utskottet hälsar med tillfredsställelse det förslag till samordning av de
f. n. splittrade resurserna inom arbetshygien, arbetsfysiologi och arbetsmedicin
som framlagts och tillstyrker att en statlig institution med de angivna
uppgifterna inrättas i enlighet med förslaget. Ett sammanförande av
de berörda verksamheterna till en gemensam organisation synes — under
förutsättning att också lokalfrågorna får en snabb lösning i enlighet med
departementschefens intentioner — böra medföra avsevärt förbättrade
arbetsbetingelser. Utskottet instämmer i att serviceverksamheten bör byggas
på självkostnadsprincipen. Den föreslagna anslagskonstruktionen förefaller
ändamålsenlig. Mot beräkningen av intäkterna för det första verksamhetsåret
har utskottet intet att erinra.
Enligt förslaget skall institutet ledas av en styrelse med representanter
för myndigheter, arbetsmarknadsorganisationer in. fl. samt närmast under
styrelsen av en direktör. Verksamheten är avsedd att bedrivas på fyra
avdelningar, nämligen en medicinsk, en teknisk, en kemisk och en arbetsfysiologisk
avdelning samt på en administrativ enhet. Enligt departementschefen
bör institutet byggas upp etappvis under några år. Därvid borde
förslag från den så kallade arbetsmedicinska nämnden — en tillfällig
nämnd som haft och fortfarande har i uppdrag att på grundval av framlagt
utredningsförslag närmare förbereda institutets tillblivelse — kunna tjäna
som riktmärke. Enligt nämndens förslag skulle organisationen vid en treårig
uppbyggnadsperiods slut omfatta i runt tal 120 tjänster, varav vissa
arvodesbefattningar — bl. a. en psykolog- och en sociologbefattning. Departementschefen
beräknar för budgetåret 1966/67 antalet tjänster vid institutet
till 90, varav 17 nyinrättade. Härtill kommer att departementschefen för
nämnda budgetår beräknat medel för arvodesbefattningarna.
I motionerna I: 699 och II: 861 yrkas att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t hemställer om förslag till 1967 års riksdag om utbyggnad av institutet
med en avdelning för arbetspsykologi och arbetssociologi. Som stöd för
att de arbetspsykologiska och arbetssociologiska resurserna bör byggas ut på
föreslaget sätt hänvisar motionärerna till att problemen inom förevarande
områden — såsom framhållits i bakomliggande utredningsförslag — blivit
allt viktigare i och med industrins rationalisering. Detta gäller exempelvis
vissa arbetsanpassningsfrågor, anställningsprövningar, arbetsanalyser, bedömning
av trötthets- och stressfaktorer samt i allt större utsträckning
frågor som berör den äldre arbetskraftens problem.
Del synes utskottet lämpligt alt institutet byggs upp etappvis under några
ar i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen anfört.
4 Statsutskottets utlåtande nr 74 år 1966
Den för det första verksamhetsåret föreslagna dimensioneringen anser utskottet
väl avvägd. Ehuru utskottet i likhet med motionärerna anser att beteendevetenskaplig
forskning i arbetslivet har stor betydelse, är utskottet
inte berett förorda att utökning av den föreslagna organisationen med en
avdelning för arbetspsykologi och arbetssociologi sker budgetåret 1967/68,
vilket torde vara motionärernas mening. Den närmare prövningen av vilka
resurser institutet bör tillföras vid olika tidpunkter efter utgången av det
första verksamhetsåret synes i första hand ankomma på institutets styrelse.
Med hänsyn till det anförda torde förevarande motionsyrkanden inte bora
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Mot bakgrund av den betydelse som motionärerna tillmäter den psykologiska
och sociologiska sidan av det föreslagna institutets verksamhet
vrkar de vidare i motionerna I: 699 och II: 861 att institutet bör benämnas
»Institutet för arbetsvetenskaplig forskning och undervisning».
Utskottet, som anser att motionärernas förslag till benämning av insiitutet
är alltför vittfamnande, godtar departementschefens namnförslag och a\-styrker sålunda ifrågavarande motionsyrkande.
I motionen II: 827 yrkas att riksdagen med bifall i övrigt till propositionen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att institutet tillförs
erforderliga personella och materiella resurser för att möjliggöra forskning
och undervisning rörande yrkessjukdomar inom den invärtesmedicinska
allergologins område. Motionären anför att allergier utgör en väsentlig del
av yrkesmedicinen och citerar därvid departementschefen. Utbildnings- och
forskningsmöjligheterna är emellertid mycket begränsade, anför motionären
vidare. Endast en ordinarie akademisk lärarbefattning inom allergologins
område finns i vårt land, nämligen en professur i klinisk dermatologisk
allergologi Aid karolinska sjukhuset. Frågan om inrättande av ordinarie
forsknings- och undervisningstjänster för invärtesmedicinsk allergologi har
i anledning av motioner prövats av riksdagen upprepade gånger utan resultat.
Som exempel på en sjukdom inom den invärtesmedicinska allergologin
vilken ofta är en yrkessjukdom nämner motionären astma och anför,
med exemplifieringar beträffande olika yrkeskategorier som brukar drabbas
härav, att alla de faktorer som framkallar sjukdomen inte är kända.
När utskottet senast hade att behandla motionsyrkanden angående en
akademisk lärartjänst av förenämnt slag, vilket skedde i samband med
handläggningen av Kungl. Maj :ts framställningar under åttonde huvudtiteln
om anslag till högre utbildning och forskning vid 1964 års riksdag,
uttalade utskottet att starka medicinska och sociala skäl syntes ha anförts
för angelägenheten av en professur inom området. Frågan härom syntes
dock utskottet böra på sedvanligt sätt först prövas av vederbörliga universitet&myndigheter,
vilka bl. a. borde överväga den lämpligaste lokaliseringen
av en sådan professur. Utskottet förklarade sig med hänsyn härtill
inte berett att tillstyrka motionsförslaget, vilket gick ut på att en skyndsam
utredning om inrättande av professuren borde ske.
5
Statsutskottets utlåtande nr 74 år 1966
Det föreslagna inrättandet av en central institution med uppgifter bl. a.
inom yrkesmedicinens område anser utskottet inte i och för sig böra föranleda
att utskottets vid 1964 års riksdag gjorda ställningstagande^ beträffande
en ordinarie forsknings- och undervisningstjänst inom området for
invärtesmedicinsk allergologi frångås.
Enligt vad utskottet erfarit torde bl. a. vid regionsjukhuset för stockholmsområdet,
karolinska sjukhuset, totalt sett finnas vissa resurser för
klinisk forskning beträffande sådana astmafall som motionären narmare
exemplifierat — oaktat någon särskild institution för invärtesmedicinsk
allergologi inte finns därstädes. Viss expertis som därvid står till förfogande
torde komma att vara knuten till det nyinrättade institutet. De som narmast
avses är cheferna för yrkesmedicinska och yrkesdermatologiska sektionerna
vid institutet, vilka enligt vad departementschefen anfört tillika
skall vara överläkare vid yrkesmedicinska respektive yrkesdermatologiska
klinikerna vid sjukhuset.
Utskottet anser det mycket betydelsefullt att forskning och undervisning
beträffande invärtesmedicinsk allergologi inte eftersätts. I den män den
verksamhet inom allergologins område som motionsyrkandet avser faller
inom institutets verksamhetsfält, synes dock i första hand institutets styrelse
böra få tillfälle överväga spörsmålet om vilka resurser för ändamålet
som framdeles bör fordras.
Med hänsyn till nu anförda omständigheter torde motionen II: 827 inte
böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Inte heller vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit beträffande
det arbetsmedicinska institutet har givit utskottet anledning till
erinran.
För statens institut för folkhälsan innebär förslaget att inrätta ett arbetsmedicinskt
institut enligt departementschefen att medelsbehovet under avlöningsanslaget
i och för sig skulle minska med 1 483 000 kr. Kungl. Maj .ts
förslag beträffande nämnda anslag, vilket innebär en minskning av detsamma
med 1 247 000 kr., innefattar härigenom en faktisk ökning under
anslaget. Det till omkostnader för folkhälsoinstitutet äskade beloppet innebär
en ökning av omkostnadsanslaget med 352 000 kr.
Utskottet har intet att erinra mot vad departementschefen anfört och
föreslagit i samband med beräkningen av anslagen för folkhälsoinstitutet.
Utskottet hemställer,
1. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 699 och II: 861, såvitt de
avser föreslagen benämning av institutet,
a) besluta att den 1 juli 1966 skall inrättas ett centralt
statligt organ, benämnt arbetsmedicinska institutet, i huvudsaklig
överensstämmelse med vad departementschefen i
statsrådsprotokollet förordat;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att upprätta personalförteck -
6
Statsutskottets utlåtande nr 74 år 1966
ning för arbetsmedicinska institutet i enlighet med vad i
statsrådsprotokollet föreslagits;
c) godkänna följande avlöningsstat för arbetsmedicinska
institutet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1966/67:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 175 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 20 000
3. Ersättningar till experter och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis ........................ 200 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 2 405 000
Summa kr. 2 800 000;
d) till Arbetsmedicinska institutet: Avlöningar för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 2 800 000 kr.;
e) till Arbetsmedicinska institutet: Omkostnader för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 780 000 kr.;
2. att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen
för statens institut för folkhälsan i enlighet med
vad i statsrådsprotokollet föreslagits;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens institut
för folkhälsan, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1966/67:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 452 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 38 000
3. Avlöningar till speciallärare, experter och tillfälliga
biträden, förslagsvis................ 529 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 3 876 000
Summa kr. 4 895 000;
c) till Statens institut för folkhälsan: Avlöningar för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 4 895 000 kr.;
d) till Statens institut för folkhälsan: Omkostnader för
budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 1 864 000 kr.;
3. att motionerna I: 699 och II: 861, såvitt de avser viss
Statsutskottets utlåtande nr 74 är 1966
7
utbyggnad av institutet, icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
4. att motionen II: 827 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 22 april 1966
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, fröken Andersson,
herrar Birger Andersson, Ivar Johansson, Fritz Persson, Per Jacobsson, Söderberg,
Harry Carlsson, Mårtensson, Bertil Petersson, Kaijser, Hjorth,
Dahlén och Harald Pettersson; samt
från andra kammaren: herrar Karlsson i Olofström, Blidfors, Almgren,
fru Lewén-Eliasson, fröken Elmén, herrar Bergman, Turesson, Lindholm,
Gustafsson i Uddevalla, Nelander, fru Holmberg, herrar Källstad,
Nilsson i Tvärålund, Sjönell och fröken Ljungberg.
Reservationer
1) av fröken Andersson, herrar Per Jacobsson, Harry Carlsson, Kaijser,
Dahlén, Harald Pettersson, fröken Elmén, herrar Turesson, Nelander, Källstad,
Nilsson i Tvärålund, Sjönell och fröken Ljungberg, vilka ansett att
dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 3 börjar med »Det synes»
och på s. 4 slutar med »riksdagens åtgärd», bort ha följande lydelse:
»Enligt utskottets mening hade det varit önskvärt om institutet redan
från början eller åtminstone fr. o. m. budgetåret 1967/68 hade försetts med
en fristående avdelning för forskning och undervisning i arbetspsykologi
och arbetssociologi. Utskottet är nämligen av samma uppfattning som motionärerna
i vad avser betydelsen av att de arbetspsykologiska och arbetssociologiska
aspekterna beaktas i högre grad. En intensiv grundforskning
på detta område synes vara av den allra största vikt. Det torde sannolikt med
tillgängliga resurser vara svårt att redan fr. o. in. nästa budgetår inrätta eu
särskild avdelning för arbetspsykologi och arbetssociologi. Enligt utskottets
uppfattning bör emellertid en sådan avdelning komma till stånd så snart
ske kan. Riksdagen bör i skrivelse till Kungl. Maj:t ge denna uppfattning
till känna.»
dels ock utskottets hemställan under 3. bort ha följande lydelse:
8
Statsutskottets utlåtande nr 74 år 1966
»3. att riksdagen må i anledning av motionerna 1:699
och II: 861, såvitt gäller viss utbyggnad av institutet, i skrivelse
till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört
angående vikten av att en avdelning för arbetspsykologi och
arbetssociologi snarast inrättas vid arbetsmedicinska institutet
;»
2) av herr Kaijser.
ESSELTE AB. STHLM 66
614702