Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1966
1
Nr 6
Utlåtande i anledning au Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna på driftbudgeten
för budgetåret 1966/67 inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde jämte i ämnet
väckta motioner.
(4:e avd.)
DRIFTBUDGETEN
Sjätte huvudtiteln
Kommunikationsdepartementet m. m.
1 :o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag i propositionen nr 1 (bilaga 8, punkt A 1, s. 18 och 19 av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den
3 januari 1966), vilket innebär vissa tjänsteförändringar i fråga om biträdesoch
expeditionsvaktsorganisationen samt en anslagsökning med 263 000 kr.,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen
för kommunikationsdepartementet i enlighet med
vad i statsrådsprotokollet föreslagits;
b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1966/67:
Avlöningsstat
1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis 85 000
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis
..................................... 1 443 000
3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis ........................ 240 000
4. Avlöningar till övrig ickc-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 1 ^28 000
Summa kr. 3 502 000;
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 sand. Nr 6
2
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1966
c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för
budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 3 502 000 kr.
2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj.ts förslag (punkt A 2, s. 19), vilket innebär en anslagsökning med
7 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag
av 196 000 kr.
3:°) Kommittéer m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt A 3,
s. 20), vilket innebär en anslagsökning med 600 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer m. m. för budgetåret
1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 3 100 000 kr., därav
hälften att avräknas mot automobilskattemedlen.
4.-o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt A 4, s. 20),
vilket innebär en anslagsminskning med 360 000 kr., hemställer utskottet’,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1966/67
anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kr.
Väg- och vattenbyggnadsväsendet
5:o) Vägförvaltningarna: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt B 2., s. 21 23), vilket innebär en till väsentlig del av löneomräk
ning
betingad anslagsökning med 2 155 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för vägförvaltningarna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 16 505 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................ 28 401 000
Summa kr. 44 906 000:
b) till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 44 906 000 kr., därav
nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.
6:o) Vägförvaltningarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt B 3., s. 23 och 24), vilket innebär en anslagsökning med 300 000
kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vägförvaltningarna: Omkostnader
3
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1966
för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 7 066 000
kr., därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.
7:o) De lokala vägnämnderna m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt B 4., s. 24), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till De lokala vägnämnderna m. m. för
budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 325 000 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
8:o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
ämbetsområde. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt B 5 s. 24 och 25),
vilket innebär en anslagsökning med 200 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Reglering av vissa skador inom vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 1 200 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.
9:o) Allmän översikt över beräkningen av väganslagen m. m. Anslagen
till vägunderhåll och vägbyggnader. Före behandlingen av de skilda anslagen
till vägunderhåll och vägbyggnader har Kungl. Maj:t (s. 25 51) lämnat
en allmän översikt över beräkningen av väganslagen m. m. I anslutning härtill
föreslås vissa ändringar rörande statsbidragsgivningen till det enskilda
vägunderhållet.
Kungl. Maj :ts förslag till mcdelsanvisning för budgetåret 1966/67 under
de skilda väganslagen innebär
att till Vägunderhållet anvisas ett reservationsanslag av 527 000 000 kr.
(punkt B 6., s. 51 och 52);
att till Byggande av vägar och broar anvisas reservationsanslag av sammanlagt
610 000 000 kr. (punkt B 7—10., s. 52—54), varav till Byggande
av riksvägar 340 000 000 kr., till Byggande av länsvägar 214 000 000 kr., till
Byggande av ödebygdsvägar 12 000 000 kr. samt till Byggande av storbroar
44 000 000 kr.;
att till Bidrag till underhåll av vägar och gator anvisas ett förslagsanslag
av 87 000 000 kr. (punkt B 11., s. 54 och 55);
att till Bidrag till byggande av vägar och galor anvisas etl reservationsanslag
av 270 000 000 kr. (punkt B 12., s. 55 och 56);
att till Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. anvisas ett reservationsanslag
av 42 500 000 kr. (punkt B 13., s. 56—58) och att under budgetåret
1966/67 statlig lånegaranti för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner
för vissa enskilda vägar beviljas intill ett belopp av 100 000 kr.;
1* — Rihang till riksdagens protokoll 1966. 6 sam1. Nr 6
4
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1966
samt att till Bidrag till byggande av enskilda vägar anvisas ett reservationsanslag
av 20 000 000 kr. (punkt B 14., s. 58 och 59).
Kungi. Maj :ts förslag innebär i förhållande till de för innevarande budgetår
anvisade anslagen uppräkningar av anslaget till Vägunderhållet med
37 milj. kr., anslaget till Bidrag till underhåll av vägar och gator med 8
milj. kr. samt anslaget till Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. in.
med 5 milj. kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Strandberg m.fl. (I: 180) och den andra inom andra kammaren
av herr Bengtson i Solna m.fl. (11:236), i vilka hemställts att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om en allsidig och förutsättningslös
utredning pa sätt som i motionerna närmare anges om vägväsendets
framtida finansiering — lånefinansiering resp. avgiftsfinansiering — vad
avser starkt kapitalkrävande anläggningar såsom motorvägar och storbroar,
antingen inom pågående utredningars ram eller som en ny utredning;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Eric Gustaf Peterson och Nils Theodor Larsson (1:448) och den
andra inom andra kammaren av herr Jönsson i Ingemarsgården m. fl.
(11:545), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär
tilläggsdirektiv till bilskatteutredningen rörande en allsidig utredning
om trafikledsfinansiering genom avgiftsbeläggning speciellt för vissa motorvägsavsnitt
och för större broar;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Bengtson (I: 438) och den andra inom andra kammaren av herr
Vigelsbo m.fl. (II: 553), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta, att
sjukvårdskostnader i anledning av olycksfall, som förorsakats av bilismen,
må bestridas med medel ur automobilskattemedelsfonden, samt att vederbörande
utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderlig författningstext;
dels
tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Wikberg (1:455) och den andra inom andra kammaren av herrar
Larsson i Norderön och Jönsson i Ingemarsgården (11:546), i vilka hemställts
att riksdagen vid behandling av kommunikationshuvudtiteln, punkt
B 7, Vägunderhållet, måtte besluta en uppräkning av Kungl. Maj :ts förslag
med 1,5 milj. kr. att disponeras för ett forcerat vägunderhåll i Jämtlands
län i enlighet med vad i motionerna anförts;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Bengtson m.fl. (I: 440) och den andra inom andra kammaren av herr
Hedlund m.fl. (II: 540), i vilka hemställts att riksdagen måtte vid sin behandling
a)
av Byggande av riksvägar under sjätte huvudtiteln för budgetåret
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1966
5
1966/67 bevilja ett reservationsanslag av 366 000 000 kr., att avräknas mot
automobil skattemedlen,
b) av Byggande av länsvägar under sjätte huvudtiteln under budgetåret
1966/67 bevilja ett reservationsanslag av 218 000 000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen, samt
c) av Bidrag till byggande av vägar och gator under sjätte huvudtiteln för
budgetåret 1966/67 bevilja ett reservationsanslag av 285 000 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Isacson (1:444) och den andra inom andra kammaren av herrar
Bengtson i Solna och Nilsson i Agnäs (II: 530), i vilka föreslagits att riksdagen
måtte anvisa för budgetåret 1966/67 följande reservationsanslag att
avräknas mot automobilskattemedlen, nämligen till
a) Byggande av riksvägar, länsvägar, ödebygdsvägar och storbroar 640
milj. kr.;
b) Bidrag till byggande av vägar och gator 290 milj. kr.;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Sveningsson och Ottosson (I: 453) och den andra inom andra
kammaren av herrar Oskarson och Åkerlind (11:549), i vilka hemställts
att riksdagen måtte till Byggande av vägar och broar för budgetåret 1966/67
anvisa följande reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen,
nämligen till Byggande av riksvägar 356 000 000 kr., Byggande av länsvägar
218 000 000 kr., Byggande av ödebygdsvägar 12 000 000 kr. samt Byggande
av storbroar 44 000 000 kr.;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Einar Persson m. fl. (I: 79) och den andra inom andra kammaren av
herr Mossberg in. fl. (II: 117), i vilka hemställts att frågan om en mellanriksväg
Dalarna—norra Värmland—Oslo måtte bli föremål för utredning;
dels en inom andra kammaren av herrar Franzén i Träkumla och Gustafsson
i Stenkyrka väckt motion (II: 534), vari hemställts att riksdagen måtte
medge dels att de statliga avgifterna för gotlandsflyget slopas, dels att staten
påtar sig kommunernas inkomstbortfall vid ett slopande av hamnavgifterna
i de hamnar som berörs av gotlandstrafiken samt att riksdagen i
skrivelse till Kungi. Maj:t måtte begära skyndsamma åtgärder för införande
av ett särskilt fraktlindringsbidrag för bilfrakter mellan Gotland och fastlandet,
att avräknas mot bilskattemedlen;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Bengtson in. fl. (1:441) och den andra inom andra kammaren av
herr Hedlund in. fl. (11:541), i vilka hemställts att riksdagen vid sin behandling
av anslaget Bidrag till byggande av enskilda vägar under sjätte
huvudtiteln för budgetåret 1966/67 måtte bevilja ett reservationsanslag av
25 ()()() 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kamma -
6
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1966
ren av herrar Svanström och Nils-Eric Gustafsson (1:451) och den andra
inom andra kammaren av herrar Johansson i Växjö och Gustavsson i Alvesta
(II: 542), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Mai :t måtte
anhålla om utredning av frågan om överförande av vinterväghållningen på
de enskilda vägarna till staten enligt i motionerna uppdragna riktlinjer.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionerna 1:180, 11:545, 1:438, 11:546, 11:540,
II: 530,1: 453,1: 79, II: 534, II: 541 och II: 542.
Utskottet. I sina petita för nästa budgetår har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
lämnat en redogörelse för vägtrafikens utveckling och vägarnas
standard samt kostnadsutvecklingen m. m. inom vägunderhållet. Styrelsen
har vidare erinrat om den förestående revideringen av flerårs- och fördelningsplanerna
och därvid lämnat vissa uppgifter rörande investeringsbehovet
i vad avser riksvägnätet samt väg- och gatunäten i storstadsområdena.
Mot bakgrund härav har styrelsen för nästa budgetår (avseende arbetsåret
1987) hemställt om en medelsanvisning om bl. a. 670 milj. kr. för den statliga
väg- och brobyggnadsverksamheten, 335 milj. kr. för bidrag till byggande
av vägar och gator i städerna samt 550 milj. kr. för det statliga vägunderhållet.
Departementschefen har inledningsvis redogjort för det faktiska utfallet
av statens utgifter för väg- och gatubyggandet under åren 1958—1964 samt
de beräknade utgifterna under åren 1965 och 1966 — allt i förhållande till
vägplanens förslag. Enligt denna redovisning uppgår i vad avser landsbygdens
vägar den beräknade merinvesteringen t. o. m. 1966 i förhållande till
vägplanen till ca 464 milj. kr., medan för städernas del investeringarna beräknas
underskrida de i vägplanen förutsatta med ca 193 milj. kr. Vid jämförelsen
måste dock beaktas att väghållningen beträffande ca 1 100 km av
städernas vägar och gator övertagits av staten fr. o. m. den 1 januari 1961,
varför den angivna eftersläpningen bör reduceras med ett betydande men
icke närmare angivet belopp, som motsvarar de i dessa vägar och gator
gjorda investeringarna.
För nästa budgetår bör enligt departementschefen anslagen till de ordinarie
statliga väginvesteringarna tas upp med 610 milj. kr. Såsom tidigare
varit fallet förutsättes det därvid få ankomma på Kungl. Maj :t att därest
arbetsmarknadsläget så medger eller påkallar bemyndiga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att utöka byggnadsverksamheten utöver angivna medelsomslutning
av 610 milj. kr. genom att under budgetåret i förväg taga i anspråk
erforderliga belopp av de medel på de kalenderårsberäknade anslagen,
som är anvisade för den ordinarie verksamheten under andra halvåret 1967.
Anslaget till det statliga vägunderhållet tas upp med 527 milj. kr. medan
för den kommunala väghållningen beräknas ett belopp av 87 milj. kr. Till
byggande och underhåll av enskilda vägar beräknas 20 milj. kr. respektive
42,5 milj. kr.
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1966
7
Det sålunda framlagda förslaget innebär att anslagen till väg- och gatubyggandet
bibehålies på samma nivå som för innevarande budgetår. För
väg- och gatuunderhållet innebär förslagen en total ökning med 50 milj. kr.,
varav 37 milj. kr. på det statliga vägunderhållet, 8 milj. kr. på det kommunala
gatuunderhållet och 5 milj. kr. på det enskilda vägunderhållet.
För administrativa och diverse ändamål äskas — inklusive vissa anslag
under andra, åttonde, nionde, elfte och tolfte huvudtitlarna sammanlagt
728,7 milj. kr. Det totalbelopp, som avses skola täckas av automobilskattemedlen,
skulle enligt beräkningarna därmed uppgå till (527 + 610 + 87 + 270
+ 62,5 + 728,7) 2 285,2 milj. kr. I förhållande till motsvarande på riksstaten
för innevarande budgetår uppförda anslag innebär detta en ökning med ca
126,2 milj. kr. Då inkomsterna (inklusive trafikomläggningsskatten) av
automobilskattemedlen beräknas till 2 404 milj. kr. skulle således överskottet
på vägväsendets specialbudget, vilket per den 30 juni 1965 uppgick till
totalt ca 594 milj. kr., komma att under budgetåret ökas med ca 119 milj. kr.
Utskottet har vid sin prövning av förevarande anslagsfrågor funnit medelsanvisningen
till vägunderhållet i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
böra upptagas med 527 milj. kr., vilket såsom förut nämnts innebär en ökning
med 37 milj. kr. i förhållande till det för innevarande kalenderår avsedda
beloppet. Av det anförda följer att utskottet inte kan tillstyrka att på
sätt i motionerna 1:455 och 11:546 föreslagits — en uppräkning av anslaget
sker med 1,5 milj. kr. — att i sin helhet disponeras för ett forcerat
vägunderhåll i Jämtlands län.
Beträffande anslaget till riksvägar finner utskottet en höjd medelsanvisning
i och för sig välmotiverad. Med hänsyn främst till det samhällsekonomiska
läget anser sig dock utskottet böra godtaga Kungl. Maj :ts förslag om
ett anslag för nästa budgetår om 340 milj. kr. Utskottet avstyrker följaktligen
de i motionerna 1:440 och 11:540 samt 1:444 och 11:530 ävensom
1:453 och II: 549 framförda yrkandena om en högre medelsanvisning med
enligt respektive motionspar 26, 15 och 16 milj. kr.
Med i princip samma motivering som i fråga om riksvägsanslaget finner
sig utskottet böra godtaga förslaget att till länsvägar för nästa budgetår
upptas ett belopp om 214 milj. kr. Härav följer att utskottet avstyrker de
i motionerna I: 440 och II: 540 samt I: 453 och II: 549 framförda yrkandena
om en uppräkning av anslaget med 4 milj. kr. ävensom det i motionerna
I: 444 och II: 530 framlagda förslaget om en höjning med 15 milj. kr.
Även anslaget till bidrag till byggande av vägar och gator bör enligt utskottets
mening upptagas med av Kungl. Maj:t beräknat belopp dvs. 270
milj. kr. Den i motionerna I: 440 och II: 540 samt I: 444 och II: 530 föreslagna
uppräkningen till 285 respektive 290 milj. kr. avstyrkes därför.
Utskottet har jämväl funnit sig kunna godtaga att till byggande av enskilda
vägar anvisas ett anslag om 20 milj. kr. Den i motionerna I: 441 och
8
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1966
II: 541 föreslagna uppräkningen av anslaget med 5 milj. kr. avstyrkes följaktligen.
De framlagda anslagsberäkningarna i övrigt har icke givit utskottet anledning
till erinran liksom ej heller vad departementschefen i samband därmed
anfört och förordat. Detta innebär bl. a. att utskottet icke velat motsätta
sig att — på samma sätt som skett för innevarande budgetår — 40
milj. kr. av vägbyggnadsanslagen och 20 milj. kr. av vägunderhållsanslaget
disponeras för särskilda arbeten inom Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs,
Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Vid dispositionen
av dessa anslagsmedel skall, liksom tidigare, arbetsmarknadspolitiska
synpunkter beaktas i fråga om val av projekt ur flerårsplanerna, deras
lokalisering, igångsättning, anställning av arbetskraft m. m.
I anslutning till sin redogörelse för medelsäskandena har departementschefen
lagt fram ett förslag till förenklat förfarande vid omuppskattning av
underhållskostnadernas storlek för statsbidragsberättigade enskilda vägar.
Förslaget, som grundar sig på en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen verkställd
översyn av 1960 års vägsakkunnigas tidigare förslag i ämnet, syftar till
att kontinuerligt kompensera väghållarna för ökade underhållskostnader
orsakade av prisstegringar. Detta avses ske genom en årlig indexmässig
uppräkning av kostnaderna, vilken skall ske centralt genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Kompensation för kostnadsökningar beroende på trafikutvecklingen
och övriga på kostnaderna inverkande förhållanden bör enligt
styrelsen bestämmas vid en minst vart femte år återkommande översyn
av underhållskostnaderna genom besiktning på platsen. Det föreslagna tillvägagångssättet
förutsätter en uppräkning av underhållskostnaderna för
samtliga bidragsvägar till en gemensam prisnivå.
Såsom utskottet vid flera tillfällen tidigare framhållit är en förenkling
och förbättring av gällande regler för förfarandet vid omuppskattning angelägen.
Utskottet, som därför funnit sig kunna godtaga den nu förordade
lösningen, vill dock understryka nödvändigheten av att utvecklingen på området
noggrant följes samt att alla möjligheter till rationalisering av bidragsverksamheten
tillvaratages.
Vissa av departementschefen i förevarande sammanhang förordade ändringar
av det s. k. iståndsättningsbidraget tillstyrkes jämväl av utskottet.
I motionerna I: 451 och II: 542 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t
måtte anhålla om utredning av frågan om överförande av vinterväghållningen
på de enskilda vägarna till staten enligt i motionerna uppdragna
riktlinjer.
Frågan härom har senast utretts av 1960 års vägsakkunniga som 1962
framlade ett särskilt betänkande om statsbidrag till enskild väghållning,
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1966
9
m. m. (SOU 1962: 6). Av Kungl. Maj:t i anledning härav framlagda förslag
prövades av 1963 års riksdag, som beslutade avsevärda förbättringar i bidragsgivningen
på förevarande område. Den av motionärerna ånyo aktualiserade
frågan om ett förstatligande av den enskilda väghållningen eller
— i liknande syfte — en samordning mellan statlig och enskild väghållning
har därvid av såväl organisatoriska som ekonomiska skäl inte befunnits
möjlig att genomföra. Utskottet som nu lika litet som vid fjolårets riksdag
finner en ändrad ståndpunkt härvidlag från riksdagens sida motiverad
avstyrker följaktligen motionerna. I sammanhanget må dock erinras
om att vägförvaltningarna under vissa villkor och i den mån resurserna
medger åtar sig att mot särskild ersättning biträda de enskilda
väghållarna med väghållningen.
Vidkommande vissa andra motionsledes väckta frågor får utskottet anföra
följande.
I motionerna I: 79 och II: 117 har hemställts att frågan om en mellanriksväg
Dalarna—norra Värmland—Oslo måtte bli föremål för utredning.
Då emellertid spörsmålet härom bör behandlas i den för prövning av vägfrågor
stadgade ordningen anser utskottet motionerna i fråga inte böra
föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd samt avstyrker följaktligen
desamma.
I motionerna 1:438 och 11:553 har hemställts att riksdagen måtte besluta,
att sjukvårdskostnader i anledning av olycksfall, som förorsakats av
bilismen, må bestridas med automobilskattemedel samt att vederbörande
utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderlig författningstext. Utskottet
vill i anledning härav erinra om att med stöd av Kungl. Maj :ts
bemyndigande den 15 september 1965 särskilda sakkunniga tillkallats för
att utreda frågan om vägtrafikens kostnadsansvar och därmed sammanhängande
frågor. Enligt meddelade direktiv har utredningen bl. a. att pröva
vilka kostnader för det allmänna som bör hänföras till vägtrafiken med utgångspunkt
från principen att varje trafikgren själv skall svara för de kostnader
den förorsakar det allmänna. Denna prövning skall ske förutsättningslöst
och oberoende av de regler, som f. n. tillämpas för avräkning av vissa
kostnader mot automobilskattemedel. Enligt utskottets uppfattning torde
under utredningsarbetets gång även de av motionärerna upptagna frågorna
komma att aktualiseras. Med hänsyn bl. a. härtill och i avvaktan på resultatet
av utredningen anser sig utskottet inte kunna tillstyrka att riksdagen
nu fattar beslut i enlighet med motionärernas yrkanden. Motionerna avstyrkes
därför.
I motionerna I: 180 och II: 236 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t
måtte hemställa om en allsidig och förutsättningslös utredning på sätt som
i motionerna närmare anges om vägväsendets framtida finansiering. Enligt
motionärerna bör därvid lånefinansiering resp. avgiftsfinansiering i vad
10
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1966
avser starkt kapitalkrävande anläggningar såsom motorvägar och storbroar
prövas antingen inom pågående utrednings ram eller inom en ny utredning.
Utskottet vill i anledning härav erinra om att frågan om avgiftsfinansiering
av vägar och broar senast utretts av 1960 års vägsakkunniga. De sakkunnigas
överväganden redovisades i ett år 1962 avgivet betänkande (SOU
1962: 26), varvid de sakkunniga på anförda skäl icke ansåg sig beredda att
förorda införandet av ett system med sådana anläggningar. I betänkandet
framlades emellertid ett förslag till koncessionslagstiftning i ämnet — lag
om tullvägar.
I propositionen 1963: 191, angående riktlinjer för den statliga trafikpolitiken,
fann föredragande departementschefen i likhet med vägsakkunniga
att endast en fast förbindelse över Kalmarsund skulle kunna komma i
fråga som avgiftsfinansierat företag men att det ej kunde anses befogat att
enbart för detta fall göra avsteg från den allmänna huvudprincipen för
vägväsendets finansiering och införa en lag om tullvägar. Härvid framhölls
också att den fasta förbindelsen över Öresund syntes vara av så speciell
karaktär att den ej borde behandlas i då förevarande sammanhang. I två i
anledning av propositionen väckta motioner yrkades emellertid att särskild
lagstiftning rörande avgiftsbelagda trafikanläggningar på grundval av vägsakkunnigas
förslag måtte föreläggas riksdagen. Detta yrkande avslogs av
riksdagen i december 1963 på hemställan av sammansatta stats- och tredje
lagutskottet.
Motioner av liknande innebörd prövades även vid 1964 och 1965 års riksdagar
utan att vinna riksdagens bifall.
I förevarande sammanhang må erinras om att — enligt departementschefens
uttalande i statsverkspropositionen — vid revideringen av flerårsplanen
för byggande av storbroar under 1966 medel bör beräknas för en fast
förbindelse till Öland. Därest konjunkturläget inte lägger hinder i vägen
beräknas arbetena härmed kunna påbörjas under 1967.
Vidare må framhållas att under fjolåret tillkallats dels de i det föregående
nämnda sakkunniga för att utreda frågan om vägtrafikens kostnadsansvar
m. m., dels ock sakkunniga med uppgift att verkställa översyn av
vägtrafikbeskattningen och därmed sammanhängande frågor. Med hänsyn
till anförda förhållanden och i avvaktan på resultatet av dessa utredningar
kan utskottet inte finna någon särskild åtgärd i frågan från riksdagens sida
påkallad och avstyrker därför motionerna.
Av samma skäl avstyrker utskottet det i motionerna 1:448 och 11:545
framställda yrkandet att riksdagen hos Kungl. Maj :t begär tilläggsdirektiv
till bilskatteutredningen rörande en allsidig utredning om trafikledsfinansiering
genom avgiftsbeläggning speciellt för vissa motorvägsavsnitt och för
större broar.
Slutligen har i motionen 11:534 yrkats att riksdagen måtte medge dels
att de statliga avgifterna för gotlandsflyget slopas, dels att staten påtar sig
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1966
11
kommunernas inkomstbortfall vid ett slopande av hamnavgifterna i de hamnar
som berörs av gotlandstrafiken samt att riksdagen i skrivelse till Kung!.
Maj :t måtte begära skyndsamma åtgärder för införande av ett särskilt
fraktlindringsbidrag för bilfrakter mellan Gotland och fastlandet, att avräknas
mot bilskattemedlen.
I anledning av bl. a. riksdagens ställningstaganden till tidigare framförda
yrkanden av liknande innebörd tillkallades med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 23 april 1964 en särskild sakkunnig för att verkställa utredning
i fråga om trafiken mellan Gotland och fastlandet. Utredningsarbetet
beräknas enligt årets riksdagsberättelse bli slutfört under år 1966.
I avvaktan härpå kan utskottet inte nu finna några särskilda åtgärder från
riksdagens sida påkallade och avstyrker därför motionen i fråga.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 455 och II: 546, till Vägunderhållet
för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag
av 527 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;
II.
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 440 och II: 540, I: 444 och
II: 530 ävensom I: 453 och II: 549, samtliga motioner såvitt
nu är i fråga, till Byggande av riksvägar för budgetåret 1966/
67 anvisa ett reservationsanslag av 340 000 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen;
III. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 440 och II: 540, I: 444 och
II: 530 ävensom I: 453 och II: 549, samtliga motioner såvitt
nu är i fråga, till Byggande av länsvägar för budgetåret 1966/
67 anvisa ett reservationsanslag av 214 000 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen;
IV. att riksdagen må till Byggande av ödebygdsvägar för
budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag av
12 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;
V. att riksdagen må till Byggande av storbroar för budgetåret
1968/67 anvisa ett reservationsanslag av 44 000 000 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen;
VI. att riksdagen må till Bidrag till underhåll av vägar och
galor för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av
87 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;
VII. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj: :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:440 och 11:540 ävensom
1:444 och 11:530, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
2* — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 sand. Nr 6
12
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1966
till Bidrag till byggande av vägar och gator för budgetåret
1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 270 000 000 kr., att
avräknas mot automobilskattemedlen;
VIII. att riksdagen må
a) till Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. för
budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag av
42 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;
b) medge att under budgetåret 1966/67 statlig lånegaranti
för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa
enskilda vägar beviljas intill ett belopp av 100 000 kr.;
c) godkänna i statsrådsprotokollet förordade ändringar
rörande statsbidragsgivningen till det enskilda vägunderhållet;
IX.
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 441 och II: 541 till Bidrag
till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1966/67 anvisa
ett reservationsanslag av 20 000 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen;
X. att motionerna 1:451 och 11:542 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
XI. att motionerna I: 79 och II: 117 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
XII. att motionerna 1: 438 och II: 553 icke må av riksdagen
bifallas;
XIII. att motionerna 1:180 och 11:236 samt 1:448 och
II: 545 icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;
XIV. att motionen 11:534 icke må av riksdagen bifallas.
10 :o) Utredningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt B 16.
s. 70 och 71), vilket innebär en anslagsökning med 600 000 kr., hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Utredningar för budgetåret 1966/67
anvisa ett reservationsanslag av 1 200 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.
11 :o) Vissa kostnader i samband med internationella vägkongresser. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt B 17., s. 71), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa kostnader i samband med internationella
vägkongresser för budgetåret 1966/67 anvisa ett
reservationsanslag av 25 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1966
13
12 :o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 18., s. 71), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond
för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kr.
13 :o) Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar. Kungl. Maj :t har (punkt
B 19., s. 72 och 73) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar
för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag av
85 000 000 kr.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 85 000 000 kr.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Wikberg (1:454) och den andra inom andra kammaren av herr
Johansson i Växjö m. fl. (II: 543), i vilka hemställts att riksdagen vid sin
behandling av anslaget Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar under
sjätte huvudtiteln för budgetåret 1966/67 måtte anvisa ett reservationsanslag
av 90 000 000 kr.;
dels ock en inom andra kammaren av herrar From och Westberg väckt
motion (11:536), vari hemställts att riksdagen måtte bemyndiga väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen att under budgetåret 1966/67 av de medel, som
ställes till styrelsens förfogande för bidrag till vatten- och avloppsanläggningar,
taga i anspråk högst 200 000 kr. för bidrag till vattenvårdsförbundens
verksamhet.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionerna II: 543 och II: 536.
Utskottet. Såsom departementschefen erinrat om har för bidragsgivningen
till förevarande ändamål under de senaste budgetåren successivt ökade
medel ställts till förfogande. Med hänsyn bl. a. härtill har utskottet — även
om en anslagshöjning i och för sig framstår som angelägen — ansett sig
i nuvarande samhällsekonomiska läge böra godtaga Kungl. Maj :ts förevarande
förslag. Utskottet avstyrker följaktligen de i motionerna I: 454 och
II: 543 framförda yrkandena om en till 90 milj. kr. förhöjd medelsanvisning
för ändamålet.
I motionen 11:536 har yrkats att riksdagen måtte bemyndiga väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen att under budgetåret 1966/67 av de medel, som ställes
till styrelsens förfogande för bidrag till vatten- och avloppsanläggningar,
taga i anspråk högst 200 000 kr. för bidrag till vattenvårdsförbundens verksamhet.
14
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1966
Såsom motionärerna framhållit uttalade departementschefen i den till
fjolårets riksdag framlagda propositionen nr 97 beträffande frågan om lagstiftning
rörande vattenvårdsförbund att särskilda överväganden i detta
avseende torde vara erforderliga. I jordbruksutskottets utlåtande (nr 16)
häröver framhölls att utskottet ansåg sig kunna förutsätta att Kungl. Maj:t
lät verkställa erforderliga utredningar kring berörda spörsmål. I avvaktan
härpå har utskottet inte funnit sig berett att biträda motionärernas yrkande.
Motionen avstyrkes därför.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 454 och II: 543, till Bidrag
till vatten- och avloppsanläggningar för budgetåret 1966/67
anvisa ett reservationsanslag av 85 000 000 kr.;
II. att motionen II: 536 icke må av riksdagen bifallas.
V ägtrafikväsendet
14 :o) Statens bilinspektion: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt C 1., s. 74 och 75), vilket innebär en anslagsökning med 15 000
kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens bilinspektion,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..................................... 523 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................. 520 000
Summa kr. 1 043 000;
b) till Statens bilinspektion: Avlöningar för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 1 043 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.
15 :o) Statens bilinspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt C 2., s. 75), vilket innebär en anslagsökning med 10 000 kr.,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens bilinspektion: Omkostnader
för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 315 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1966
15
16 :o) Statens bilinspektion: Uppdragsverksamhet. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt C 3., s. 75 och 76), vilket innebär en anslagsökning
med 120 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande stat för statens bilinspektions uppdragsverksamhet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1966/67:
Stat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................. 91 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................. 2 963 000
3. Omkostnader, förslagsvis ................. 1 591 000
Summa kr. 4 645 000 ;
b) till Statens bilinspektion: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 4 645 000 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
17 :o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt C 4., s. 76 och 77), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
18 :o) Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar.
I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt C 5., s. 77), vilket innebär
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande
åtgärder vid järnvägskorsningar för budgetåret 1966/67 anvisa
ett reservationsanslag av 6 500 000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen.
19 :o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj ds
förslag (punkt C 6., s. 78 och 79), vilket innebär en anslagsökning med
10 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra personalförteckningen
för statens biltrafiknämnd i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
föreslagits;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:
16
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1966
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..................................... 1 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis............... 31 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 1 042 000
Summa kr. 1 074 000;
c) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 1 074 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.
20 :o) Statens biltrafiknämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt C 7., s. 79), vilket innebär en anslagsökning med 10 000 kr.,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader
för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av
121 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
21 :o) Statens trafiksäkerhetsråd m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt C 8., s. SO och 81), vilket innebär en anslagsminskning med
27 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande stat för statens trafiksäkerhetsråd,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:
Stat
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 56 000
2. Arvoden till ledamöter .................... 45 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................. 117 000
4. Omkostnader ............................. 37 000
Summa kr. 255 000;
b) till Statens trafiksäkerhetsråd in. m. för budgetåret
1986/67 anvisa ett förslagsanslag av 255 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.
22 :o) Trafiksäkerhetsforskning. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt C 9., s. 81—83), vilket innebär en anslagsökning med 250 000 kr.,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Trafiksäkerhetsforskning för budgetåret
1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 1 650 000 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
Statsutskottets utlåtande nr G år 1966
17
23:o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt C 10., s. 83—87), vilket innebär en
anslagsökning med 300 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande för budgetåret 1966/67 anvisa ett
anslag av 1 900 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
24:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar.
Kungl. Maj :t har (punkt E 1., s. 141—150) föreslagit riksdagen att dels
godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för institutet, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67, dels ock till Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar för budgetåret 1966/67
anvisa ett förslagsanslag av 8 622 000 kr.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 7 767 000 kr.
Kungl. Maj :ts förslag innebär att medel beräknas för inrättande av vissa
tjänster och för höjning av vissa observatörsarvoden samt att för löneomräkning
beräknas ett belopp av 520 000 kr.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Wikberg
m. fl. (I: 456) och den andra inom andra kammaren av herr Josef son
1 Arrie m.fl. (II: 544), i vilka hemställts att riksdagen vid sin behandling
av anslaget E 1. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar
under sjätte huvudtiteln för budgetåret 1966/67 måtte anvisa ett
förslagsanslag av 8 907 216 kr.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet
hänvisa till motionen II: 544.
Utskottet. Under förevarande punkt föreslår Kungl. Maj:t en ökad mcdclsanvisning
för bl. a. inrättande av vissa nya tjänster. I motionerna
1: 456 och II: 544 har hemställts om en ytterligare ökning av förevarandc
anslag med ca 285 000 kr. för att i enlighet med institutets förslag möjliggöra
anställning av personal för att centralt utföra vissa långsiktiga väderleksprognoser
för bl. a. jordbrukets behov. Med anledning härav får utskottet
anföra följande.
Såsom framgår av departementschefens anförande har under sommaroch
höstmånaderna 1963 och 1964 — i samarbete med flygvapnet och hushållningssällskapen
samt med anlitande av väderradaranläggningarna och
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 6
18
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1966
prognosresurserna vid ett antal flygflottiljer och vid den civila flygväderlekstjänsten
i Arlanda — i olika län bedrivits en försöksverksamhet
med lokalt utfärdade prognoser. Denna verksamhet synes ha fungerat
tillfredsställande och de lokala prognoserna har, enligt vad departementschefen
anfört, i vissa fall varit av större värde för jordbruket än de
centralt utfärdade. Möjligheter föreligger att fortsätta den lokala prognosverksamheten
på samma sätt som under försöksperioderna. På grund av
det anförda avstyrker utskottet de föreliggande motionerna.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1: 456 och II: 544,
a) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut, att tillämpas till vidare
fr. o. m. budgetåret 1966/67:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -
vis ..................................... 1 392 000
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t.......... 1 800
3. Arvoden till sakkunniga.................. 23 000
4. Arvoden till observatörer ................ 1 776 000
5. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................. 5 332 400
6. Ersättningar till timlärare ................ 96 800
Summa kr. 8 622 000;
b) till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Avlöningar för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag
av 8 622 000 kr.
25:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt E 2., s. 150—152), vilket
innebär en anslagsökning med 309 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Omkostnader för budgetåret 1966/67 anvisa
ett förslagsanslag av 2 073 000 kr.
26:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Underhåll av
materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt E 3., s. 152 och
153), vilket innebär en anslagsökning med 55 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Underhåll av materiel m. m. för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 710 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1966
19
27 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Nyanskaffning
av instrument m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt E 4., s.
153—155), vilket innebär en anslagsminskning med 570 000 kr., hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Nyanskaffning av instrument m. m. för budgetåret
1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kr.
28:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt E 5., s. 155), vilket innebär
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1966/67
anvisa ett förslagsanslag av 3 100 000 kr.
29:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst
för luftfarten. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt E 6., s. 155—161),
vilket innebär en anslagsökning med 388 000 kr. för bl. a. inrättande av
vissa nya tjänster, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande stat för väderlekstjänsten för luftfarten,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1966/67:
Stat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..................................... 42 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för -
slagsvis ................................. 4 554 000
3. Omkostnader, förslagsvis ................. 960 000
Summa kr. 5 556 000;
b) till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret 1966/67 anvisa
ett förslagsanslag av 5 556 000 kr.
30 :o) Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland m. m.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt E 7., s. 161—163), vilket innebär
en anslagsminskning med 109 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten
och på Grönland m. m. för budgetåret 1966/67 anvisa
ett förslagsanslag av 1 100 000 kr.
20
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1966
Byggnadsväsendet
31 :o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt F 1., s.
164—171) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen
för byggnadsstyrelsen, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för byggnadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1966/67, dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 12 479 000 kr.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 11 483 000 kr.
Kungl. Maj :ts förslag innebär i huvudsak att den till intendentsbyrån
knutna utrikesavdelningen omvandlas till en direkt under generaldirektören
sorterande byrå, att medel beräknas för inrättande av vissa tjänster
samt att för löneomräkning beräknas 243 000 kr.
Anslaget föreslås ökat med 996 000 kr.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen
för byggnadsstyrelsen i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
föreslagits;
b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 2 326 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis............ 33 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................ 10 120 000
Summa kr. 12 479 000;
c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 12 479 000 kr.
32:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt F 2., s. 171—174), vilket innebär en anslagsminskning med
222 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 1 877 000
kr.
21
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1966
33 :o) Utredningar rörande byggnadsföretag m. m. Kungl. Maj :t har (punkt
F 3., s. 174_176) föreslagit riksdagen att till Utredningar rörande bygg
nadsföretag
in. m. för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag av
2 000 000 kr.
Kungl. Maj:ts förslag innebär att ett nytt anslag, benämnt Utredningar
rörande byggnadsföretag in. m., uppförs med 2 milj. kr. Anslaget avses
användas till förskottsanvisningar av medel, förutom för utredningar rörande
byggnadsföretag och därmed jämförliga ändamål, jämväl för utredning
och projektering av inredning. Eventuellt kvarstående reservation från
budgetåret 1965/66 på anslaget Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m. föreslås överföras till det nya anslaget.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer därför,
att riksdagen må till Utredningar rörande byggnadsföretag
m. m. för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag
av 2 000 000 kr.
34 :o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt F 4., s. 176 och 177), vilket innebär en anslagsökning
med 520 000 kr., huvudsakligen betingad av löneomräkning samt vissa personalförändringar,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1966/67:
1.
2.
Avlöningsstat
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.....................................
Avlöningar till ieke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................
Summa kr.
1 614 000
7 244 000
8 858 000;
b) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 8 858 000 kr.
35:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt F 5., s. 177 och 178), vilket innebär en anslagsökning
med 94 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader
för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag
av 951 000 kr.
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 6
22
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1966
36 :o) Bidrag till upprättande av regionplaner m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt F 6., s. 178 och 179), vilket innebär att förevarande
anslag uppförs med ett formellt belopp av 1 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till upprättande av regionplaner
m. m. för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 kr.
Tekniska institutet
37 :o) Statens väginstitut. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt
G 1., s. 180—184), vilket innebär en anslagsökning med 34 000 kr., hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra personalförteckningen
för statens väginstitut i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
föreslagits;
b) godkänna följande stat för statens väginstitut, att tilllämpas
tills vidare fr. o. in. budgetåret 1966/67:
Stat
Avlöningar
Statens väginstituts verksamhet i allmänhet
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis ..................................... 390 000
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t 11000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................. 1 293 000
1 694 000
Statens väginstituts verksamhet för särskilda
uppdragsgivares räkning
Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
........................................ 1 652 000
Summa kr. 3 346 000
Omkostnader
1. Statens väginstituts verksamhet i allmänhet,
förslagsvis .............................. 410 000
2. Statens väginstituts verksamhet för särskilda
uppdragsgivares räkning, förslagsvis....... 700 000
i no ooo
Summa kr. 4 456 000
23
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1966
Särskilda uppbördsmedel
Ersättningar för uppdrag m. m.........
Nettoutgift kr. 1 774000;
c) till Statens väginstitut för budgetåret 1966/67 anvisa
ett förslagsanslag av 1 774 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
38:o) Statens väginstitut: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt G 2., s. 184), vilket innebär en anslagsökning med 15 000 kr., hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens väginstitut: Utrustning för
budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 155 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
39:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt G 3., s. 184—186), vilket innebär en anslagsökning
med 40 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska
institut, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1966/67:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
.
............................ 218 000
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t........ 7 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................. 941 000
Summa kr. 1 166 000;
b) till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 1 166 000 kr.
40:o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt G 4., s. 187 och 188), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkostnader
för hudgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag
av 245 000 kr.
41 :o) Statens geotekniska institut: Uppdragsverksamhet. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt G 5., s. 188—190), vilket innebär vissa per
-
24
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1966
sonalförändringar samt med hänsyn till belastningen på anslaget en an
slagsminskning med 337 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen
för statens geotekniska instituts uppdragsverksamhet
i enlighet med vad i statsrådsprotokollet föreslagits;
b) godkänna följande stat för statens geotekniska instituts
uppdragsverksamhet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1966/67:
Stat
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för -
slagsvis ................................. 942 000
2. Omkostnader, förslagsvis ................. 358 000
Summa kr. 1 300 000;
c) till Statens geotekniska institut: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 1 300 000
kr.
42:o) Statens geotekniska institut: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt G 6., s. 190 och 191), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Utrustning
för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag av
100 000 kr.
Diverse
43 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt H 1., s. 192) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbyggnadernas delfond för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 5 127 000 kr.
44:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt H 2., s. 192) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 12 675 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1966
25
45 :o) Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer.
Kungl. Maj :t har (punkt H 3., s. 192—194) föreslagit riksdagen
att till Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer
för budgetåret 1966/67 anvisa ett anslag av 205 000 000 kr.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 210 000 000 kr.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sveningsson (1:290) och den andra inom andra kammaren av herrar
Oskarson och Bengtson i Solna (11:361), i vilka hemställts att riksdagen
måtte till Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer
för budgetåret 1966/67 anvisa ett anslag av 185 000 000 kr.;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Svanström och Hellebladh (1:289) och den andra inom andra
kammaren av herr Dahlgren m.fl. (11:532), i vilka föreslagits att riksdagen
beslutar att i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna att planerna på
en nedläggning av järnvägslinjen Västervik—Hultsfred omedelbart inställes
och att i stället breddning av ifrågavarande sträcka företages så snart ske
kan.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får utskottet
hänvisa till motionerna I: 290 och I: 289.
Utskottet. Under förevarande punkt föreslås att ersättningen till SJ för
drift av icke lönsamma järnvägslinjer för budgetåret 1966/67 beräknas till
205 milj. kr., vilket i jämförelse med det för innevarande budgetår anvisade
beloppet innebär en minskning med 5 milj. kr. I motionerna 1:290
och II: 361 har hemställts att ifrågavarande ersättning bestäms till 185 milj.
kr. Utskottet får med anledning härav anföra följande.
Nu gällande principer för beräkning av ersättning till SJ för drift av icke
lönsamma järnvägslinjer godkändes av 1963 års riksdag. Ersättning utgår
för täckning av underskott i trafik, som erfordras för att säkra en tillfredsställande
transportförsörjning. I enlighet härmed utgår full ersättning även
för de kostnader som SJ orsakas i samband med driften av trafiksvaga
järnvägslinjer såvida det inte kan anses företagsekonomiskt motiverat att
fortsätta driften även om den lämnar visst underskott. Under innevarande
år skall, i enlighet med beslut vid 1963 års riksdag, företagas en förnyad
bandelsundersökning, vars resultat första gången kommer att ligga till
grund för beräkningen av ersättningen för budgetåret 1967/68.
Utskottet, som anser en minskning av ersättningen till SJ i snabbast möjliga
takt som i och för sig angelägen, har i förevarande sammanhang icke
funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag. Motionerna i fråga avstyrkes
därför.
I motionerna I: 289 och II: 532 har yrkats att riksdagen måtte i skrivelse
26
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1966
till Kungl. Maj :t ge till känna att planerna på en nedläggning av järnvägslinjen
Västervik—Hultsfred omedelbart inställes och att i stället breddning
av ifrågavarande sträcka företages så snart ske kan.
Utskottet vill med anledning härav erinra om att sammansatta stats- och
tredje lagutskottet i sitt utlåtande nr 1 för år 1963 i anledning av Kungl.
Maj :ts proposition rörande den statliga trafikpolitiken även behandlade
frågan om tillvägagångssättet vid nedläggning av järnvägslinjer. Därvid
uttalade utskottet att tillämpat förfarande vid handläggningen av nedläggningsärenden
— som bl. a. innebär att arbetsmarknadsstyrelsen och Näringslivets
trafikdelegation deltar i beredningen av ärendena på verksplanet samt
att länsstyrelser, kommunala myndigheter m. fl. får tillfälle yttra sig såväl
remissvägen som vid olika sammanträden — torde innebära garanti för en
allsidig prövning av dessa ärenden. De av motionärerna i förevarande sammanhang
aktualiserade frågorna — om nedläggning eller breddning av
ifrågavarande handel — torde enligt utskottets mening komma att behandlas
i den för prövning av sådana ärenden tillämpade ordningen. Till följd
härav avstyrkes ifrågavarande motioner.
I enlighet med det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:290 och 11:361, till Ersättning
till statens järnvägar för drift av icke lönsamma
järnvägslinjer för budgetåret 1966/67 anvisa ett anslag av
205 000 000 kr.;
II. att motionerna 1:289 och 11:532 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
46 :o) Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt H 4., s. 195—197), vilket innebär
en anslagsökning med 400 000 kr. samt att anslaget fr. o. m. nästa budgetår
anvisas som reservationsanslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till trafikföretag för drift
av icke lönsamma busslinjer för budgetåret 1966/67 anvisa
ett reservationsanslag av 6 900 000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen.
47 :o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt H 5., s. 197 och 198), vilket innebär
en anslagsökning med 9 000 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran
av tjänsteförsändelser för budgetåret 1966/67 anvisa ett
förslagsanslag av 83 000 000 kr., därav 1 900 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen.
Statsutskottets utlåtande nr G år 11)66
27
48 :o) Kostnader för vissa nämnder m. m. Kungl. Maj :t har (punkt H 6.,
s. 198) föreslagit riksdagen att till Kostnader för vissa nämnder m. in. för
budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 27 000 kr.
Kungl. Maj :ts förslag innebär att för statens oljeskyddsråd beräknas ett
oförändrat belopp av 7 000 kr. samt för statens lånenämnd för den mindre
skeppsfarten likaledes oförändrat 20 000 kr.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Svenungsson in. fl. (I: 182) och den andra inom andra kammaren av herr
Hedin m.fl. (II: 238), i vilka hemställts att riksdagen måtte under förevarande
anslag för budgetåret 1966/67 anvisa ett belopp av 40 000 kr., varav
20 000 kr. skall utgöra medel för statens oljeskyddsråd.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionen I: 182.
Utskottet. Under förevarande punkt föreslår Kungl. Maj :t en medelsanvisning
av 27 000 kr., varav 7 000 kr. för statens oljeskyddsråd och 20 000 kr.
för bestridande av kostnaderna för statens lånenämnd för den mindre
skeppsfarten. I de likalydande motionerna I: 182 och II: 238 har yrkats att
för statens oljeskyddsråd beräknas 20 000 kr. i stället för av departementschefen
förordade 7 000 kr.
Utskottet, som i och för sig anser det angeläget att frågorna rörande åtgärder
mot olj ef öroreningar ägnas skärpt uppmärksamhet, har i förevarande
sammanhang icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts beräkning
av medelsbehovet för statens oljeskyddsråd. I anslutning härtill
vill utskottet erinra om att oljeskyddsutredningen i sitt betänkande »Beredskap
mot oljeskador» (SOU 1965:45) bl. a. berört oljeskyddsrådets
framtida arbetsuppgifter. Ifrågavarande betänkande är, enligt vad utskottet
erfarit, efter remissbehandling f. n. föremål för beredning inom Kungl.
Maj :ts kansli. Utskottet avstyrker på grund av det anförda de föreliggande
motionerna 1: 182 och II: 238.
Vad departementschefen i övrigt föreslagit har inte givit utskottet anledning
till erinran.
I enlighet med det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 182 och II: 238, till Kostnader
för vissa nämnder m. m. för budgetåret 1966/67 anvisa
ett förslagsanslag av 27 000 kr.
49 :o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt H 7., s. 198—200), vilket innebär en
anslagsökning med 89 000 kr., hemställer utskottet,
28
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1966
att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m. för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag
av 846 000 kr.
50 :o) Viss beredskapsutrustning. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt H 8., s. 200), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Viss beredskapsutrustning för budgetåret
1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.
51 :o) Beredskap för civil luftfart. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt H 9., s. 200 och 201) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Beredskap för civil luftfart för budgetåret
1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.
52 :o) Ersättning för viss rundradioverksamhet. Kungl. Maj:t har (punkt
H 10, s. 201) föreslagit riksdagen att till Ersättning för viss rundradioverksamhet
för budgetåret 1966/67 anvisa ett anslag av 25 100 000 kr.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 19 500 000 kr.
Utskottet. I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 9 för innevarande år
har utskottet under punkten 3, avseende televerkets anslagsbehov för nästa
budgetår, även tagit ställning till sättet för bestridande av de med här ifrågavarande
anslag avsedda kostnaderna samt behandlat vissa motionsledes
framförda yrkanden. Utskottet har i förevarande sammanhang icke funnit
anledning till erinran mot beräkningen av medelsbehovet under anslaget och
hemställer följaktligen,
att riksdagen må till Ersättning för viss rundradioverksamhet
för budgetåret 1966/67 anvisa ett anslag av 25100000
kr.
Luftfartsfonden
53:o) Underskott på luftfartsfonden. Kungl. Maj.t har (punkt 1, s.
202—218) föreslagit riksdagen att för luftfartsfonden på riksstaten för budgetåret
1966/67 upptaga ett underskott av 10 500 000 kr.
Kungl. Maj :ts förslag innebär en ökning av luftfartsverkets driftkostnader
med ca 5,6 milj. kr. till 68,7 milj. kr. samt att underskottet på luftfartsfonden
beräknas till oförändrat 10 500 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1966
29
Utskottet. Enligt den av Kungl. Maj :t fastställda driftstaten för luftfartsverket
har luftfartsfondens underskott för budgetåret 1965/66 beräknats till
10,5 milj. kr.
För budgetåret 1966/67 har luftfartsstyrelsen räknat med driftkostnader
om 71,63 milj. kr., vilket innebär en ökning i förhållande till innevarande
budgetår med nära 8,6 milj. kr. Intäkterna beräknas genom fortsatt ökad
trafikvolym öka med 3,1 milj. kr. till 55,7 milj. kr., varigenom underskottet
skulle komma att uppgå till 16 milj. kr.
Departementschefen föreslår att luftfartsverkets kostnader för nästa budgetår
beräknas till 68,7 milj. kr. eller 5,6 milj. kr. mer än för innevarande
budgetår. Utgiftsökningarna är till stor del av automatisk karaktär. Till
en del motiveras de av kraven på trafiksäkerhet.
Under förevarande anslag uttalades i 1965 års statsverksproposition
att man -—- i avbidan på resultatet av 1963 års luftfartsutrednings arbete — i
första hand borde inrikta sig på att söka hålla det direkta underskottet på
luftfartsfonden inom ramen av 10,5 milj. kr. För att hålla underskottet
inom den av statsmakterna angivna ramen har Kungl. Maj :t den 12 november
1965 föreskrivit vissa ändringar i flygplatstaxan att gälla fr. o. m.
den 1 februari 1966. Luftfartsstyrelsen anbefalldes samtidigt att vidta vissa
ändringar i verkets egna taxor. Departementschefen förordar därför att
underskottet på luftfartsfonden för budgetåret 1966/67 upptas med oförändrat
10,5 milj. kr.
Vad departementschefen förordat har icke givit utskottet anledning till
erinran eller särskilt uttalande. I enlighet härmed hemställer utskottet,
att riksdagen må för Luftfartsfonden på riksstaten för
budgetåret 1966/67 upptaga ett underskott av 10 500 000 kr.
54:o) Sjöfart. Beträffande punkterna Dl.—D 16. har utskottet yttrat sig
i sitt utlåtande nr 33, varom utskottet velat här
erinra.
Uppskjutna frågor
55 :o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande
beträffande Kungl. Maj ris under följande punkter framlagda förslag, nämligen
punkten
B 1: Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar m. m.
punkten B 15: Kostnader för övergång till högertrafik
vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 29 mars 1966
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
30
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1966
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Axel Andersson, fröken
Andersson, herrar Einar Persson, Birger Andersson, Ivar Johansson, Fritz
Persson, Per Jacobsson, Svensson, Söderberg, Bengtson, Mårtensson, Bengt
Gustavsson, Eric Gustaf Peterson och Strandberg; samt
från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olofström,
Blidfors, Ståhl, Almgren, fröken Elmén, herrar Bergman, Lindholm, Arvidson,
Johansson i Norrköping, Gustafsson i Kårby, Cassel, Mattsson, Tobé
och Alemyr.
Reservationer
A. vid punkten 9 (Allmän översikt över beräkningen av väganslagen
m. m. Anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader)
1) beträffande anslaget till byggande av riksvägar
a) av herrar Ivar Johansson, Bengtson, Gustafsson i Kårby och Mattsson,
vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 440 och II: 540 och
att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 7, som börjar med »Beträffande
anslaget» och slutar med »16 milj. kr.», bort ha följande lydelse:
»Beträffande anslaget till riksvägar finner utskottet — med hänsyn till
nödvändigheten av ett ökat vägbyggande — den av departementschefen föreslagna
medelsanvisningen otillräcklig. Såsom i motionerna I: 440 och II: 540
samt I: 444 och II: 530 ävensom I: 453 och II: 549 föreslagits bör därför en
ökning av anslaget ske. Anslaget bör därvid, i enlighet med vad i de båda
förstnämnda motionerna yrkats, upptagas med 366 milj. kr.»
dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:
»II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt motionerna 1: 444 och II: 530 ävensom 1: 453 och II: 549
samt med bifall till motionerna 1:440 och II: 540, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga, till Byggande av riksvägar
för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag av
366 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;»
b) av fröken Andersson, herrar Strandberg, Bohman och Cassel, vilka
ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:453 och 11:549 samt att
därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 7, som börjar med »Beträffande
anslaget» och slutar med »16 milj. kr.», bort ha följande lydelse:
»Beträffande anslaget till riksvägar finner utskottet — med hänsyn till
nödvändigheten av ett ökat vägbyggande — den av departementschefen föreslagna
medelsanvisningen otillräcklig. Såsom i motionerna I: 440 och II: 540
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1966
31
samt I: 444 och II: 530 ävensom I: 453 och II: 549 föreslagits bör därför en
ökning av anslaget ske. Anslaget bör därvid i enlighet med vad i de båda
sistnämnda motionerna yrkats upptagas med 356 milj. kr.»
dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:
»II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt motionerna 1:444 och 11:530 ävensom 1:440 och
11:540 samt med bifall till motionerna 1:453 och 11:549,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Byggande av riksvägar
för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag av
356 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;»
2) beträffande anslaget till byggande av länsvägar av fröken Andersson,
herrar Ivar Johansson, Bengtson, Strandberg, Bohman, Gustafsson i Kårby,
Cassel och Mattsson, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna
I: 440 och II: 540 samt I: 453 och II: 549 och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 7, som börjar med »Med i» och
slutar med »15 milj. kr.», bort ha följande lydelse:
»Med i princip samma motivering som i fråga om riksvägsanslaget finner
sig utskottet böra tillstyrka en höjning av länsvägsanslaget. Detta bör sålunda
i enlighet med yrkande i motionerna I: 440 och II: 540 samt I: 453 och
II: 549 uppräknas med 4 milj. kr. till 218 milj. kr. Härav följer att utskottet
inte kan biträda det i motionerna I: 444 och II: 530 framlagda förslaget om
en ytterligare höjning till 229 milj. kr.»
dels ock utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:
»III. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt motionerna 1:444 och 11:530, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, ävensom med bifall till motionerna
I: 440 och II: 540 samt I: 453 och II: 549, samtliga motioner
såvitt nu är i fråga, till Byggande av länsvägar för budgetåret
1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 218 000 000 kr., att
avräknas mot automobilskattemedlen;»
3) beträffande anslaget till bidrag till byggande av vägar och gator av
herrar Ivar Johansson, Bengtson, Gustafsson i Kårby och Mattsson, vilka
ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:440 och 11:540, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga, och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 7, som börjar med »Även anslaget»
och slutar med »avstyrkes därför», bort ha följande lydelse:
»Anslaget till bidrag till Byggande av vägar och gator bör däremot, såsom
i motionerna 1:440 och 11:540 föreslagits, enligt utskottets mening uppräknas
med 15 milj. kr. till 285 milj. kr. Härav följer att utskottet icke kan
biträda den i motionerna 1:444 och 11:530 föreslagna ytterligare uppräkningen
till 290 milj. kr.»
dels ock utskottets hemställan under VII. hort ha följande lydelse:
32
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1966
»VII. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
ävensom motionerna I: 444 och II: 530 samt med bifall
till motionerna 1:440 och 11:540, samtliga motioner såvitt
nn är i fråga, till Bidrag till byggande av vägar och gator
för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag av
285 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;»
4) beträffande anslaget till bidrag till byggande av enskilda vägar av
herrar Ivar Johansson, Bengtson, Gustafsson i Kårby och Mattsson, vilka
ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:441 och 11:541 samt att
därför
dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 7 börjar med »Utskottet
har» och på s. 8 slutar med »avstyrkes följaktligen», bort ha följande lydelse:
»Däremot anser utskottet den av Kungl. Maj :t föreslagna medelsanvisningen
om 20 milj. kr. till byggande av enskilda vägar böra, såsom i motionerna
I: 441 och II: 541 föreslagits, räknas upp till 25 milj. kr. Nämnda
motioner tillstyrkes följaktligen.»
dels ock utskottets hemställan under IX. bort ha följande lydelse:
»IX. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 441 och II: 541, till
Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1966/67
anvisa ett reservationsanslag av 25 000 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen;»
5) beträffande mellanriksväg Dalarna—norra Värmland—Oslo av herr
Einar Persson.
6) beträffande avgiftsbelagda trafikanläggningar m. m.
a) av fröken Andersson, herrar Eric Gustaf Peterson, Strandberg, Bohman
och Cassel, vilka ansett att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 10, som börjar med »Vidare må»
och slutar med »därför motionerna», bort ersättas med text av följande
lydelse:
»Vid föregående års riksdag framhöll utskottet i fråga om vägväsendets
finansieringsfrågor att vissa skäl talade för att dessa, såsom motionsledes
yrkats, i sin helhet utreddes antingen genom någon av de redan verksamma
utredningarna på väg- och vägtrafikområdet eller i annan ordning. Motio
nerna avslogs dock under hänvisning till aviserat tillsättande av en särskild
utredning angående vägtrafikbeskattningen, vilken angivits skola ske
bl. a. mot bakgrund av den s. k. kostnadsansvarighetsprincipen. Denna utredning
har tillsatts varvid dock utredningsdirektiven icke kommit att omfatta
frågorna rörande lånefinansiering resp. avgiftsfinansiering.
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1966
33
Utskottet, som vidhåller sitt uttalande vid föregående års riksdag, anser
önskvärt att direktiven till sittande utredningar nu kompletteras att även
omfatta de frågor som i motionerna berörts. Sålunda föreslår utskottet att
riksdagen med anledning av motionerna I: 180 och II: 236 samt I: 448 och
II: 545 i skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna vad utskottet anfört.»
dels ock att utskottets hemställan under XIII. bort ha följande lydelse:
»XIII. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 180
och 11:236 samt 1:448 och 11:545, i skrivelse till Kungl.
Maj :t ge till känna vad utskottet anfört beträffande utredning
av frågan om låne- och avgiftsfinansiering av väg- och
brobyggnader;»
b) av herr Ståhl.
B. vid punkten 13 (Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar) av herrar
Ivar Johansson, Per Jacobsson, Bengtson, fröken Elmén, herrar Gustafsson
i Kårbv, Mattsson och Tobé, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna
1: 454 och II: 543 samt att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 13, som börjar med »Såsom
departementschefen» och slutar med »för ändamålet», bort ha följande lydelse:
»Kungl.
Maj:ts förslag innebär en oförändrad medelsanvisning till förevarande
ändamål för nästa budgetår. Med hänsyn till den betydande eftersläpning,
som föreligger på detta område, bör dock såsom i motionerna
I: 454 och II: 543 föreslagits en uppräkning av anslaget med 5 milj. kr. till
90 milj. kr. ske. Utskottet tillstyrker följaktligen motionerna i fråga.»
dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna 1: 454 och II: 543, till Bidrag
till vatten- och avloppsanläggningar för budgetåret 1966/67
anvisa ett reservationsanslag av 90 000 000 kr.;»
C. vid punkten 24 (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Avlöningar) av herrar Ivar Johansson, Bengtson, Gustafsson i Kårby och
Mattsson, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:456 och
II: 544 och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 17 börjar med »Såsom
framgår» och på s. 18 slutar med »föreliggande motionerna», bort ha följande
lydelse:
»Enligt utskottets mening skulle det vara av värde för jordbruket att erhålla
något långsiktigare prognoser än de som kan upprättas lokalt med
hjälp av väderradarobservationer. Härigenom skulle prognoser kunna lämnas
även under lördagar och söndagar samt under semesterperioder. Utskottet
anser därför att institutet bör tillföras den begärda personalförstärk
-
34
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1966
ningen, eller tio befattningshavare, och tillstyrker följaktligen det i motionerna
I: 456 och II: 544 framförda yrkandet om en uppräkning av förevarande
anslag med i avrundat tal 285 000 kr.»
dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna 1: 456 och II: 544,
a) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1966/67:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -
vis .................................... 1 392 000
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t 1 800
3. Arvoden till sakkunniga.................. 23 000
4. Arvoden till observatörer.................. 1 776 000
5. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................ 5 617 400
6. Ersättningar till timlärare 96 800
8 907 000;
b) till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Avlöningar för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag
av 8 907 000 kr.»
D. vid punkten 4ö (Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma
järnvägslinjer) av fröken Andersson, herrar Strandberg, Bohman
och Cassel, vilka — under förutsättning av bifall till reservationerna A. 1 b)
och A. 2) — ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 290 och II: 361
och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 25, som börjar med »Utskottet,
som» och slutar med »avstyrkes därför», bort ha följande lydelse:
»Utskottet anser i likhet med motionärerna att nedläggningen av trafiksvaga
bandelar bör ske i en takt som medför en snabbare minskning av ersättningen
till SJ än vad Kungl. Maj :t föreslagit. En nedläggningstakt
som möjliggör att ersättningen för nästa budgetår kan begränsas till 185
milj. kr. synes därvid lämplig. Motionerna i fråga tillstyrkes därför under
uttalande att frågan om ersättningstrafik noga beaktas. En uppräkning av
vägbyggnadsanslagen med 20 milj. kr. har därför skett.»
dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:290 och 11:361, till Ersättning
till statens järnvägar för drift av icke lönsamma
järnvägslinjer för budgetåret 1966/67 anvisa ett anslag av
185 000 000 kr.;»