Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

1

Nr 45

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar om anslag för budgetåret
1966/67 till internationell biståndsverksamhet jumte
i ämnet väckta motioner.

(1 :a avd.)

Riktlinjer och planläggning

1 :o) Motioner rörande riktlinjer för och planläggning av den internationella
biståndsverksamheten. Utskottet har till behandling förehaft följande
motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
nerr Holmberg m. fl. (I: 258) och den andra inom andra kammaren av herr
Bohman m. fl. (11:328), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte hemställa att en allsidig utredning med representanter
för stat, näringsliv och mission tillsättes, vilken skyndsamt bör utarbeta riktlinjer
för den fortsatta svenska biståndsverksamheten beträffande såväl insatsernas
utformning som verksamhetens organisation i enlighet med de
principer som anges i motionerna,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Bengtson och Lundström (I: 368) och den andra inom andra kammaren
av herrar Ohlin och Hedlund (II: 450), i vilka hemställts bl. a. att
riksdagen begär att Kungl. Maj :t till nästa års riksdag skall utarbeta en
plan för u-landshjälpens expansion upp till i första hand en ekonomisk omfattning
motsvarande en procent av bruttonationalprodukten samt att man
därvid redogör för hur biståndet inom givna kostnader skall kunna ge
största möjliga utvecldingseffekt,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Werner och Adolfsson (I: 158) och den andra inom andra kammaren
av herr Hermansson m. fl. (II: 207), i vilka hemställts a) att riksdagen
måtte uttala sig för att målsättningen 1 procent av bruttonationalprodukten
till internationell biståndsverksamhet bör uppnås allra senast vid slutet av
1960-talet, b) alt riksdagen måtte höja de å riksstaten för budgetåret 1966/
67 under tredje och sjunde huvudtitlarna uppförda anslagen till internationell
biståndsverksamhet med 50 miljoner kronor för vardera huvudtiteln
samt att vederbörande utskott måtte fördela de nämnda beloppen på de särskilda
anslagen under respektive huvudtitel på det sätt utskottet anser ge
största möjliga effekt,

1 Jiihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 45

2

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

dels ock en inom andra kammaren av herr Rubin väckt motion (II: 456),
vari hemställts att riksdagen måtte a) anvisa under anslaget för internationell
biståndsverksamhet under tredje huvudtiteln, utöver föreslagna
164 871 000 kronor, ytterligare 100 miljoner kronor fördelade med 50 miljoner
till bistånd genom internationella organ och 50 miljoner till bilateralt
tekniskt bistånd, b) uttala sig för att 1962 års målsättning vad beträffar ulandshjälp
— att en procent av nationalinkomsten skall brukas till u-hjälp
—- skall förverkligas senast år 1970.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna II: 328, II: 450, II: 207 och II: 456.

Utskottet. 1962 års riksdag fastställde på grundval av propositionen nr
100 dels allmänna principer för det svenska utvecklingsbiståndet, dess motiv,
mål och medel, dels riktlinjer för avvägningen mellan olika biståndsformer
och utformningen av dessa, dels ock en målsättning för biståndets
omfattning på längre sikt. Tidigare hade statsutskottet i sitt utlåtande nr
128 år 1961 förklarat, att det delade den i FN-resolutionen uttalade förhoppningen
om en 1-procentig biståndsnivå och fann det naturligt att Sverige
verkade för dess infriande. Givetvis måste, fortsatte utskottet, en ökning
av de svenska insatserna ske stegvis efter en omsorgsfull prövning av
de projekt, för vilka Sverige engagerade sig, och i takt med förstärkningen
av de personella resurserna och den administrativa kapaciteten på detta område.
Förverkligandet av ett konkret program för en väsentlig utökning av
Sveriges bidrag till den internationella biståndsverksamheten borde dock
ingå som ett betydelsefullt inslag i de kommande årens politik.

Vid 1962 års riksdag uttalade utskottet, att frågan om hjälpen till uländerna
hänför sig inte blott till hjälpinsatsernas volymmässiga storlek. Av
väsentlig betydelse är att de disponibla resurserna utnyttjas på sådant sätt,
att de få maximal effekt. Vad beträffar takten för förverkligandet av den
allmänna målsättningen anslöt sig utskottet till uttalandet i propositionen,
att biståndets omfattning årligen måste avvägas med hänsyn till många
faktorer, däribland det samhällsekonomiska läget och förändringarna i den
internationella konjunkturen. En fastlåsning på förhand av den årliga ökningen
av biståndsverksamheten kunde utskottet alltså icke rekommendera.
Huvudsaken syntes utskottet vara att strävandena inriktas på att successivt
öka biståndsgivningen, så att den snarast möjligt uppnår förenämnda
biståndsnivå om 1 procent av nationalprodukten.

Vad riksdagen sålunda uttalat gäller alltjämt. Erfarenheten har därtill
visat, att den knappa tillgången på kvalificerad personal för olika arbetsuppgifter
begränsat utvecklingen av biståndsverksamheten.

Följande sammanställning visar utvecklingen av det totala över statsbudgeten
anslagna biståndet under de senare åren, nämligen

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

3

för budgetåret 1961/62

52,5

»

»

1962/63

130,1

»

»

1963/64

176,5

»

»

1964/65

225,5

»

»

1965/66

283,3

»

»

1966/67

337,3

milj. kr.

»

»

»

» samt för

» enligt ''förslag i årets statsverksproposition.

Med det anförda anser utskottet sig ha behandlat motionerna I: 158 och
II: 207 samt II: 456.

De olika hjälpinsatserna kräva omsorgsfulla och tidskrävande förberedelser.
En väl fungerande hemma-administration av tillräcklig kapacitet
är därför av avgörande betydelse för en önskvärd utveckling av biståndsarbetet.
NIB var första etappen mot en samordning av den statliga biståndsadministrationen.
Upprättandet av SIDA innebar en ytterligare samordning
av de olika biståndsformernas centrala administration och en rationalisering
av biståndsmyndighetens organisation, varigenom dennas aktionsmöjligheter
förstärktes. Den nya organisationen har emellertid ännu knappast
fått full verkningskraft. De nya befattningshavarna ha successivt satts
in på sina poster men rekryteringen till alla tjänster är ännu icke avslutad.
Då personalbehovet är täckt och ytterligare erfarenhet har samlats blir det
möjligt att utvinna en betydligt större arbetseffekt av organisationen, vilket
i sin tur kan påverka biståndsgivningens utvecklingstakt. Genom den
fortlöpande kontakt, som upprätthålles med de internationella biståndsorganen,
kan man ävenså tillgodogöra sig deras erfarenhet. Ett nära samarbete
med dessa möjliggör en ökning av det svenska biståndet.

Biståndsärendena ha ofta såväl utrikes- och handelspolitiska som finansiella
och samhällsekonomiska aspekter och beredas inom olika departement.
Ett betydande ömsesidigt informations- och samordningsbehov föreligger
alltså. Det är en förutsättning för en samlad svensk biståndspolitik,
att dessa behov kunna tillgodoses. Det samrådsorgan, som inrättats för detta
ändamål och vari även biståndsmyndigheten är företrädd, nämligen biståndsberedningen,
har härvid en viktig roll att spela.

Med anledning av vad i motionerna I: 258 och II: 328 anförts rörande åtgärder
för att underlätta för svenska företag att kommersiellt och industriellt
bidraga till att öka takten i u-ländernas ekonomiska utveckling, vill
utskottet framhålla följande.

Riksdagen har tidigare uttalat önskvärdheten av att samråd sker mellan
biståndsmyndigheten och näringslivet liksom med de frivilligorganisationer,
som verka på biståndsområdet. EU sådant samrådsförfarande kan från
flera synpunkter vara fruktbringande, varvid må erinras om de fall där
biståndsåtgärder direkt anslutits till kommersiella insatser. Genom dylik
samverkan kan vidare till gagn för utformningen av den allmänna bistånds jl

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 45

4

Statsutskottets utlåtande nr tö år 1966

politiken värdefulla internationella erfarenheter vinnas samt ett ömsesidigt
erfarenhetsutbyte komma till stånd. Det må också erinras om att biståndsmyndigheten
på flera områden samarbetar med företagsamheten och på
flera vägar deltager i strävandena att gynna industriinvesteringar i u-länderna.
SIDA deltar även i förberedelserna för svenska insatser inom FN :s industriorganisation.
Utskottet vill understryka, att det avgörande icke är
vilken karaktär och vilket syfte vidtagna åtgärder ha ur givarlandets synvinkel
utan vilken utvecklingseffekt de få i mottagarlandet. En svensk huvudlinje
i biståndspolitiken är att våra insatser i pengar skola lämnas utan
bindning till svenska leveranser av varor och tjänster.

Utskottet vill erinra om att åtskilligt gjorts på tullarnas och varuskatternas
område för att underlätta u-ländernas export. Det kan också nämnas
att Sverige är ett av de länder, som slutit det största antalet bilaterala dubbelbeskattningsavtal.
Det statliga stöd av den svenska exporten till u-länderna,
som lämnas i form av exportkreditgarantier, samt de numera införda
långivargarantierna äro betydelsefulla finansieringsunderlättande åtgärder
till stöd för kommersiella u-landstransaktioner. Bidragandet med
konsulttjänster hör till biståndsinsatser av vikt på produktionsområdet. Det
i motionerna 1: 258 och II: 328 berörda spörsmålet om bindningen av biståndsgivningen
till den egna exporten behandlar utskottet i annat sammanhang.
Till frågan om skydd för investeringar i u-länderna återkommer
utskottet under punkten It i det följande.

Sammanfattningsvis anser sig utskottet kunna konstatera, att en väsentlig
utvidgning av svenskt bistånd måste bygga på de erfarenheter, som
successivt vinnas i samband med den svenska u-landsverksamheten samt
inom de internationella biståndsorganen. De vetenskapliga analyser, som
framkomma både i vårt eget land och i den internationella debatten, kunna
även ge impulser i fråga om biståndets inriktning. Vad gäller utnyttjandet
av de erfarenheter, som näringslivet, missionen och andra frivilligorganisationer
besitta, så sker detta redan genom det samarbete, som förekommer
mellan dessa och biståndsmyndigheten. Det synes icke möjligt att en
gång för alla fastställa vilka hjälpformer, som ha den största utvecklingseffekten.
Utskottet förutsätter, att statsmakterna i sin ekonomiska politik
strävar efter att skapa utrymme för en snabb ökning av det svenska biståndet
och jämsides därmed systematiskt söker undanröja andra hinder
för en vidgning av biståndsverksamheten.

Med hänsyn till det anförda kan utskottet icke finna tillräckliga skäl föreligga
för en förnyad utredning om biståndsmyndighetens organisation liksom
ej heller i fråga om nya riktlinjer eller ny planläggning för biståndsverksamhetens
bedrivande. Vad SIDA nu närmast behöver är en tid av anpassning
till dess nya arbetsuppgifter enligt föregående års riksdagsbeslut.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1: 258
och II: 328 samt 1: 368 och II: 450, sistnämnda båda motioner såvitt nu är i
fråga.

Statsutskottets utlåtande nr 45 år l!)6(i 5

Beträffande motionerna I: 158 och II: 207 samt II: 456, i vad de avser höjning
av anslagen under tredje huvudtiteln till internationell biståndsverksamhet,
gör utskottet hemställan under vederbörliga punkter i det följande.

Ulskottet hemställer,

a) att motionerna 1:258 och 11:328 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda;

b) att motionerna I: 158 och II: 207 samt II: 456, nämnda
motioner i vad de avser målsättningen för u-hjälpen,
ävensom motionerna 1:368 och 11:450, i vad de avser en
expansionsplan för u-hjälpen, icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Bistånd genom internationella organ m. m.

2 :o) Förenta Nationernas utvecklingsprogram (UNDP). I propositionen
nr 1 har Kungl. Maj :t (bilaga 5, punkt C 1, s. 21—25 av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för den 3 januari
1966) föreslagit riksdagen att dels till Förenta Nationernas utvecklingsprogram
(UNDP) för budgetåret 1966/67 anvisa ett anslag av 70 200 000 kr.,
dels ock medge att Sverige förbinder sig att under åren 1967 och 1968 lämna
bidrag till Förenta Nationernas utvecklingsprogram (UNDP) med
15 500 000 dollar eller 80 600 000 kr. per år.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de förenämnda båda likalydande motionerna I: 158 av herrar
ner och Adolfsson samt II: 207 av herr Hermansson m. fl., i vilka hemställts
bl. a. att riksdagen måtte höja de för budgetåret 1966/67 under tredje huvudtiteln
uppförda anslagen till internationell biståndsverksamhet med 50
milj. kr.,

dels ock förenämnda motion II: 456 av herr Rubin, vari hemställts bl. a.
att riksdagen måtte höja de för budgetåret 1966/67 under tredje huvudtiteln
äskade anslagen till internationell biståndsverksamhet med 100 milj.
kr., fördelade med 50 milj. kr. till bistånd genom internationella organ och
50 milj. kr. till bilateralt tekniskt bistånd.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna 11:207 och 11:456.

Anslagen till Förenta Nationernas utvidgade tekniska biståndsprogram
(EPTA) och till Förenta Nationernas Särskilda fond är för innevarande
budgetår uppförda med 13 000 000 kr. resp. 46 800 000 kr.

I syfte att uppnå administrativ förenkling av FN:s biståndsarbete och
därmed ökad slagkraft och effektivitet har FN:s generalförsamling i november
1965 beslutat att FN:s båda särskilda tekniska biståndsprogram,

6

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

EPTA och Särskilda fonden skall från den 1 januari 1966 sammanslås till
FN :s utvecklingsprogram (United Nations Development Programme,
UNDP). EPTA och Särskilda fonden kommer dock tills vidare att bibehålla
sina respektive fonder inom ramen för UNDP medan förberedelser sker för
en framtida integration av de båda organens verksamhetsfonder.

Den tidigare målsättningen för EPTA- och Särskilda fond-programmens
årliga resurser har varit 50 resp. 100 milj. dollar. Generalförsamlingen har
beslutat uppmana medlemsstaterna att öka sina bidrag till det sammanslagna
UNDP så att dess årliga finansiella resurser i en nära framtid uppnår
200 milj. dollar.

Utskottet. Såsom av propositionen framgår ha i syfte att uppnå administrativ
förenkling av FN:s biståndsarbete och därmed ökad effektivitet
FN:s båda särskilda tekniska biståndsprogram EPTA och Särskilda fonden
sammanslagits till FN:s utvecklingsprogram, UNDP. FN:s generalförsamling
har beslutat uppmana medlemsstaterna att öka sina bidrag till det
nya UNDP, så att dess årliga finansiella resurser i en nära framtid uppnår
200 milj. dollar.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka, att bidraget till UNDP för nästa
budgetår bestämmes till 70,2 milj. kr., motsvarande ca 13,5 milj. dollar. För
att Sverige skall kunna bidraga till att det nya målet skall kunna uppnås på
två år vill utskottet också tillstyrka, att Sverige förbinder sig att under åren
1967 och 1968 lämna bidrag med 15,5 milj. dollar, motsvarande 80,6 milj. kr.

Frågan om FN:s framtida insatser för industriell utveckling har varit
föremål för generalförsamlingens prövning. Den lösning som generalförsamlingen
stannat för går ut på att upprätta en autonom organisation
inom FN för främjandet av sådan utveckling. Såsom av propositionen framgår
har Sverige därvid starkt hävdat den ståndpunkten att medel för ändamål,
som direkt stödja industrialiseringsprojekt i u-länderna, skola finnas
tillgängliga inom UNDP för nyttjande i samråd med FN:s industricentrum
eller industriorganisation. I överensstämmelse härmed tillstyrker utskottet,
att vid realiserandet av nämnda svenska bidragsökning en rekommendation
göres om att visst belopp skall reserveras för UNDP:s arbete på industriutvecklingens
område.

Av den föreslagna bidragsökningen om 10,4 milj. kr., motsvarande 2 milj.
dollar, bör i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag 1 milj. dollar tillföras Särskilda
fonden, 0,5 milj. dollar EPTA-fonden och 0,5 milj. dollar reserveras
inom UNDP för industribistånd.

Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 1 avstyrkas motionerna
1:158 och 11:207 samt 11:456, samtliga motioner såvitt nu är i
fråga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

7

med avslag å motionerna 1:158 och 11:207 samt 11:456,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

a) till Förenta Nationernas utvecklingsprogram (UNDP)
för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten under tredje huvudtiteln
anvisa ett anslag av 70 200 000 kr.;

b) medge att Sverige förbinder sig att under åren 1967
och 1968 lämna bidrag till Förenta Nationernas utvecklingsprogram
(UNDP) med 15 500 000 dollar eller 80 600 000 kr.
per år.

3:o) Förenta Nationernas barnfond (UNICEF). Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt C 2, s. 26 och 27) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1966/67 anvisa ett anslag av 7 800 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels de förenämnda båda likalydande motionerna 1: 368 av herrar Bengtson
och Lundström samt II: 450 av herrar Ohlin och Hedlund, i vilka hemställts
bl. a. att riksdagen måtte till FN:s barnfond (UNICEF) anvisa ett
med 2,2 milj. kr förhöjt anslag, eller 10 milj. kr.,

dels de förenämnda båda likalydande motionerna I: 158 av herrar Werner
och Adolfsson samt II: 207 av herr Hermansson m. fl., i vilka hemställts
bl. a. att riksdagen måtte höja de för budgetåret 1966/67 under tredje huvudtiteln
uppförda anslagen till internationell biståndsverksamhet med oO
milj. kr.,

dels ock förenämnda motion 11:456 av herr Rubin, vari hemställts bl. a.
att riksdagen måtte höja de för budgetåret 1966/67 under tredje huvudtiteln
äskade anslagen till internationell biståndsverksamhet med 100 milj.
kr., fördelade med 50 milj. kr. till bistånd genom internationella organ och
50 milj. kr. till bilateralt tekniskt bistånd.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionerna II: 450, II: 207 och II: 456.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 5 200 000 kr.

UNICEF-arbetets tyngdpunkt ligger på förebyggande mödra- och barnavård,
bekämpande av sjukdomar och epidemier, bespisnings- och näringsforskningsprojekt,
upplysning och utbildning, inriktad på barnens välfärd.
UNICEF:s rådgivande roll gentemot u-länderna för att barnens speciella
behov skall bli rätt beaktade i dessa länders utvecklingsplanering avspeglar
sig inte genom höga kostnadstal i fondens budget, men är otvivelaktigt också
av allra största betydelse.

Vid UNICEF :s styrelsemöte förra året upptogs spörsmålet om UNICEF :s
möjligheter att lämna bistånd på familjeplaneringsområdet i anslutning till
den förebyggande mödra- och barnavården. Allmän enighet rådde om att

8

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

UNICEF :s roll inom familjeplaneringen skulle uppföras på dagordningen
för styrelsens session i Addis Abeba i maj 1966. UNICEF-sekretariatet har
sedermera anmält intresse för ett svenskt bidrag till en insats för familjeplanering,
varvid diskuterats något sydamerikanskt land.

Det framhålles, att det snabbt ökande barnantalet i världen kommit
UNICEF att förbruka en hel del av sina reserver. Antalet barn i de länder
där UNICEF är verksam ökar genomsnittligt med 2,5 procent om året.

Utskottet. Den verksamhet, som bedrives av den internationella barn
fonden (UNICEF), är av stor betydelse för u-länderna, där folkökningen
är betydande och försörjningssvårigheterna särskilt kännbara för barnen.
Denna verksamhet har alltid bemötts med intresse och uppskattning från
svensk sida.

Med hänsyn till det stora biståndsbehov som föreligger anser utskottet
sig böra tillstyrka, att det svenska bidraget till fonden nöjes med 50 procent
till 7,8 milj. kr. Att utöver denna kraftiga höjning ytterligare uppräkna
anslaget med 2,2 milj. kr., såsom i motionerna I: 368 och II: 450 föreslagits,
är utskottet icke berett till. Dessa motioner, såvitt nu är i fråga,
avstyrkas alltså.

Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 1 avstyrkas
motionerna 1:158 och 11:207 samt 11:456, samtliga motioner såvitt nu
är i fråga.

'' Under förra året ha vissa FN-organ, däribland UNICEF, antagit resolutioner,
som kunna bana väg för aktivt familjeplaneringsarbete i fackorganens
regi. För UNICEF, som är helt beroende av frivilliga bidrag, kan det
möta svårigheter att finansiera denna verksamhet. Från svensk sida har
uttalats beredvillighet att pröva möjligheten att lämna särskilt ekonomiskt
bistånd till UNICEF-stödda familjeplaneringsprojekt. Utskottet anser i likhet
med föredragande statsrådet, att inom den förordade anslagshöjningen
en UNICEF-aktivitet bör kunna inrymmas även på detta område.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionerna I: 368 och II: 450, I: 158 och
II: 207 samt II: 456, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
till Förenta Nationernas barnfond (UNICEF) för budgetåret
1966/67 på driftbudgeten under tredje huvudtiteln anvisa
ett anslag av 7 800 000 kr.

4:o) Övrigt multilateralt tekniskt bistånd. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt C 3, s. 27 och 28) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de förenämnda båda likalydande motionerna I: 158 av herrar Wer -

9

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

ner och Adolfsson samt II: 207 av herr Hermansson m. fl., i vilka hemställts
bl. a. att riksdagen måtte höja de för budgetåret 1966/67 under tredje huvudtiteln
uppförda anslagen till internationell biståndsverksamhet med
50 milj. kr.,

dels ock förenämnda motion II: 456 av herr Rubin, vari hemställts bl. a.
att riksdagen måtte höja de för budgetåret 1966/67 under tredje huvudtiteln
äskade anslagen till internationell biståndsverksamhet med 100 milj.
kr., fördelade med 50 milj. kr. till bistånd genom internationella organ och
50 milj. kr. till bilateralt tekniskt bistånd.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionerna II: 207 och II: 456.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 10 400 000 kr.

Till de ändamål som veterligen kommer att aktualiseras under nästa budgetår
hör ett förnyat bidrag till FN :s industricentrum — eller till den blivande
FN-organisationen för industriell utveckling — för den speciella planerings-
och konsultationsverksamhet (»special industrial services») som
detta centrum inlett för u-ländernas räkning, bidrag till genomförande och
deltagande i det av industricentrum till våren 1967 planerade internationella
industrisymposiet, fortsatt bidrag till ILO:s institut för yrkesutbildning i
Turin, bidrag till FN:s nya utbildnings- och forskningsinstitut (UNITAR),
bidrag till internationella sekretariatet för frivilligtjänst (ISVS) samt bidrag
till det FN-centrum för brottsbekämpning i u-länderna som nu efter lång
förberedelse håller på att ta form och kommer att förläggas till Rom.

Utskottet tillstyrker, att anslaget för nästa budgetår bestämmes till 3
milj. kr. Detta innebär i förhållande till löpande budgetår en minskning
med 7.4 milj. kr., som främst beror på — förutom en förhållandevis stor reservation
till följd av förseningen på fältet vid programmets genomförande
— att ansvaret på svensk sida för övervakning m. m. av att det s. k. afrikanska
kvinnoutbildningsprogrammet från detta budgetårs mgång överförts
på SIDA. Medel för att fullfölja och eventuellt utbygga detta program
ha begärts som en del av medelsbehovet för SIDA:s fältverksamhet.

Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 1 avstyrkas
motionerna I: 158 och II: 207 samt II: 456, samtliga motioner såvitt nu är
i fråga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Knngl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:158 och 11:207 samt
11:456, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Övrigt
multilateralt tekniskt bistånd för budgetåret 1966/67 på
driftbudgeten under tredje huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 3 000 000 kr.

10

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

5:o) Humanitärt bistånd till flyktingar m. fl. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt C 4, s. 28—30) att till ifrågavarande ändamål för budbetåret
1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 6 500 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de förenämnda båda likalydande motionerna 1: 368 av herrar Bengtson
och Lundström samt II: 450 av herrar Ohlin och Hedlund, i vilka hemställts
bl. a. att riksdagen måtte besluta att anslaget under rubriken Humanitärt
bistånd till flyktingar in. fl. höjes med 3 milj. kr. till sammanlagt
9,5 milj. kr. för att därmed möjliggöra för svensk mission och andra ideella
organisationer att utvidga sina insatser i u-länderna,

dels de förenämnda båda likalydande motionerna I: 158 av herrar Werner
och Adolfsson samt II: 207 av herr Hermansson in. fl., i vilka hemställts
bl. a. att riksdagen måtte höja de för budgetåret 1966/67 under tredje huvudtiteln
uppförda anslagen till internationell biståndsverksamhet med 50
milj. kr.,

dels ock förenämnda motion II: 456 av herr Rubin, vari hemställts bl. a.
att riksdagen måtte höja de för budgetåret 1966/67 under tredje huvudtiteln
äskade anslagen till internationell biståndsverksamhet med 100 milj.
kr., fördelade med 50 milj. kr. till bistånd genom internationella organ och
50 milj. kr. till bilateralt tekniskt bistånd.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionerna II: 450, II: 207 och II: 456.

Anslaget till Humanitärt bistånd är för innevarande budgetår uppfört med
7 500 000 kr.

Av innevarande budgetårs anslag Humanitärt bistånd — 7,5 milj. kr.
— har 3 milj. kr. avskilts för att administreras av SIDA för katastrofhjälp
och för bistånd genom enskilda hjälporganisationer. För dessa båda ändamål
begär SIDA för nästa budgetår medel inom ramen för sin fältverksamhet.
Återstående 4,5 milj. kr. disponeras av utrikesdepartementet för flyktinghjälp
och övrigt humanitärt bistånd. Av sistnämnda andel utgår flyktinghjälpen
dels i form av bidrag till FN:s flyktingkommissariat (UNHCR)
och FN:s hjälporgan för Palestina-flyktingarna (UNRWA), dels i form av
det särskilda program för studiestöd till afrikansk flyktingungdom som inleddes
av Sverige under budgetåret 1964/65. De reguljära svenska årsbidragen
till UNHCR och UNRWA har under de båda senaste kalenderåren uppgått
till 200 000 dollar resp. 600 000 kr.

För studiestöd till afrikansk flyktingungdom anvisades under föregående
budgetår sammanlagt omkring 1 milj. kr. Under innevarande budgetår har
hittills ett nästan dubbelt sa stort belopp anvisats för samma ändamål. Vidare
har Sverige som gensvar på resolutioner och vädjanden från Förenta
Nationernas sida i början av 1965 som första land lämnat ett särskilt bidrag
om 200 000 dollar till bistånd åt den sydafrikanska apartheidpolitikens offer.

11

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

Vt skottet. Katastrofhjälp och hjälp genom enskilda organisationer administreras
fr. o. in. innevarande budgetår av SIDA. Det synes därför lämpligt,
att medelsanvisningen för dessa båda former av hjälpverksamhet fr. o. m.
nästa budgetår utbrytes ur reservationsanslaget Humanitärt bistånd och i
stället uppföres under anslaget Fältverksamhet, övrigt humanitärt bistånd,
bl. a. flyktinghjälp genom internationella kanaler och programmet för studiestöd
till afrikansk flyktingungdom, skall alltjämt vara underställt Kungl.
Maj :ts prövning. Medel för dessa ändamål böra därför anvisas under fore varande

anslag.

De utomeuropeiska flyktingproblemen, främst i Afrika, antaga allt storre
och mera oroväckande dimensioner. Det fordras omfattande bistånd utifrån

för att icke förhållandena skola bli kaotiska.

Såsom föredragande statsrådet framhållit kan en höjning av bidraget till
FN:s flyktingkommissariat komma att aktualiseras redan innevarande år.
Detsamma gäller UNRWA. Erfarenheterna av det svenska programmet för
studiestöd till afrikansk flyktingungdom ha visat sig goda och skal tala for

en ytterligare vidgning av detta program.

Såsom av propositionen framgår har i UNRWA :s senaste årsrapport uppmärksamheten
riktats på den finansiella kris, som detta flyktingorgan råka,t
i till följd av sjunkande bidragsintäkter och den automatiska utgiftsstegring,
som inträffat samtidigt härmed. Utskottet vill i anslutning härtill erinra
om att Kungl. Maj :t den 11 mars detta år beslutat lämna ett bidrag av 2
milj. dollar till flyktingorganet till yrkes- och lärarutbildning bland flyktingungdom.

Utskottet tillstyrker, att det svenska bidraget till Röda Korsets internationella
kommitté, som nu är uppfört som särskilt anslag under tredje huvudtiteln,
fr. o. m. nästa budgetår utanordnas från förevarande anslag. Utskottet
tillstyrker vidare, att detta bidrag beräknas till 100 000 kr., vilket är en fördubbling
i förhållande till nuvarande bidrag.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet sig böra tillstyrka, att anslaget
för nästa budgetår uppföres med 6,5 milj. kr.

1 motionerna 1: 368 och II: 450 har yrkats bl. a., att förevarande anslag
höjes i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med 3 milj. kr. för att darmed
möjliggöra för svensk mission och andra ideella organisationer att utvidga
sina insatser i u-länderna. Då yrkandet berör ändamål, som avses under den
under anslaget Fältverksamhet uppförda anslagsposten Humanitärt bistånd:
bidrag till enskilda organisationers verksamhet, kommer utskottet att behandla
motionsyrkandet i samband med sin prövning av nämnda anslag.

Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 1 avstyikas
motionerna 1: 158 och II: 207 samt II: 456, samtliga motioner såvitt nu är i
fråga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

+2 Ttihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 45

12 Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

och med avslag å motionerna I: 158 och II: 207 samt II: 450,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Humanitärt bistånd
till flyktingar m. fl. för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten
under tredje huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 6 500 000 kr.

Bilateralt tekniskt bistånd

6:o) Styrelsen för internationell utveckling (SIDA): Avlöningar. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt C 5, s. 30—32) att dels bemyndiga
Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i personalförteckningen för styrelsen för
internationell utveckling, som föranleds av vad i statsrådsprotokollet föreslagits,
dels godkänna av föredragande statsrådet förordad avlöningsstat för
styrelsen för internationell utveckling, att tillämpas till vidare fr. o. m. budgetåret
1966/67, dels ock till Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 5 541 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de förenämnda båda likalydande motionerna I: 158 av herrar Werner
och Adolfsson samt 11:207 av herr Hermansson m. fl., i vilka hemställts
bl. a. att riksdagen måtte höja de för budgetåret 1966/67 under tredje huvudtiteln
uppförda anslagen till internationell biståndsverksamhet med 50
milj. kr„

dels ock förenämnda motion II: 456 av herr Rubin, vari hemställts bl. a.
att riksdagen måtte höja de för budgetåret 1966/67 under tredje huvudtiteln
äskade anslagen till internationell biståndsverksamhet med 100 milj. kr.,
fördelade med 50 milj. kr. till bistånd genom internationella organ och 50
milj. kr. till bilateralt tekniskt bistånd.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna II: 207 och II: 456.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 5 420 000 kr.

Utskottet tillstyrker, att informations- och arkivfunktionerna sammanslås
till en informations- och dokumentationsenhet och att i samband därmed
de föreslagna tjänsterna som chef för den nya enheten och som arkivarie
inrättas. I enlighet med förslaget bör samtidigt härmed tjänsten som
informationschef indragas.

Mot Kungl. Maj :ts förslag i övrigt har utskottet icke heller något att erinra.

Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 1 avstyrkas motionerna
I: 158 och 11:207 samt 11:456, samtliga motioner såvitt nu är i
fråga.

Statsutskottets utlåtande nr ko år 1966

13

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionerna I: 158 och II: 207 samt II: 456,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i
personalförteckningen för styrelsen för internationell utveckling
som föranleds av vad i statsrådsprotokollet föreslagits; b)

godkänna följande avlöningsstat för styrelsen för internationell
utveckling, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

1.

2.

3.

4.

5.

Avlöning till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................

Avlöning till övrig, icke-ordinarie personal, förslagsvis
..................................

Ersättningar till expertis, förslagsvis........

Representationsbidrag till verkschefen.......

Summa kr.

84 000
50 000

4 997 000
400 000

10 000

5 541 000

c) till Styrelsen för internationell utveckling (SIDA):
Avlöningar för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten under
tredje huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 5 541 000 kr.

7:o) Styrelsen för internationell utveckling (SIDA): Omkostnader. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt C 6, s. 32 och 33) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 1 630 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels de förenämnda båda likalydande motionerna 1: 368 av herrar Bengtson
och Lundström samt II: 450 av herrar Ohlin och Hedlund, i vilka hemställts
bl. a. att riksdagen måtte för budgetåret 1986/67 till Styrelsen för internationell
utveckling (SIDA) anvisa ett med 75 000 kr. till 1 705 000 kr.
förhöjt förslagsanslag, varav 175 000 kr. måtte utgå till publikationstryck
m. m.,

dels de förenämnda båda likalydande motionerna I: 158 av henar Wernei
och Adolfsson samt II: 207 av herr Hermansson m. fl., i vilka hemställts bl. a.
att riksdagen måtte höja de för budgetåret 1966/67 under tredje huvudtiteln
uppförda anslagen till internationell biståndsverksamhet med 50 milj. kr.,
dels förenämnda motion II: 456 av herr Rubin, vari hemställts bl. a. alt

14 Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

riksdagen måtte höja de för budgetåret 1966/67 under tredje huvudtiteln
äskade anslagen till internationell biståndsverksamhet med 100 milj. kr.,
fördelade med 50 milj. kr. till bistånd genom internationella organ och 50
milj. kr. till bilateralt tekniskt bistånd,

dels en inom andra kammaren av herrar Björkman och Magnusson i
Borås vackt motion (11:444), vari hemställts att riksdagen måtte besluta
att under tredje huvudtiteln p. C 6 Styrelsen för internationell utveckling
(SIDA): Omkostnader för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av
1 430 000 kr.,

dels ock en inom andra kammaren av herr Rubin m. fl. väckt motion (II:
457), vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungi. Maj:t hemställa
om åtgärder snarast för att hos allmänheten väcka intresse för biståndet
till utvecklingsländerna genom dels utgivning av en broschyr med
i motionen angivet innehåll för distribution till alla hushåll och eleverna
vid samtliga skolor, dels kompletterande information i radio och TV.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna 11:450, 11:207, 11:456, 11:444 och 11:457.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 550 000 kr.

Styielsen för internationell utveckling (SIDA) föreslår att anslaget för
nästa budgetår höjes med 22o 000 kr., varav 125 000 kr. avser anslagsposten
Publikationstryck m. m. Statsrådet tillstyrker en uppräkning av anslaget
med 80 000 kr., vilket belopp avser andra poster än nyssnämnda.

Utskottet. Genom den av förra årets riksdag beslutade utbyggnaden av
SIDA:s informationsenhet ökades förutsättningarna för att sprida upplysning
om den svenska u-hjälpens mål och medel samt om utvecklingsländernas
behov och förhållanden i olika avseenden. SIDA har därefter genomfört
eller påbörjat olika aktiviteter med detta syfte. Sålunda har en råd sammankomster,
kurser och liknande arrangemang ordnats för olika för u-landsarbetet
intresserade grupper, däribland lärare, företrädare för folkrörelserna
och pressen. Trycksaker och andra hjälpmedel i informationsarbetet ha framställts.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att SIDA skall i samråd
med Svenska FN-förbundet bedriva upplysningsverksamhet i u-hjälpsfrågor.
För det växande antalet anställda vid SIDA är det betydelsefullt att snabbt
bli insatta i u-ländernas problem och biståndsarbetets teknik. Viktiga delar
av informationsverksamheten måste därför vara inriktad på verkets egna
medarbetare. Utskottet anser, att förutsättningar föreligga att tillgodose
behovet av information inom ramen för det anslag, som upptages i statsverkspropositionen,
och är därför icke berett att tillstyrka ytterligare höjning
av anslaget. Utskottet avstyrker därför motionerna I: 368 och II: 450
såvitt nu är i fråga.

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

15

Beträffande det i motionen II: 457 gjorda yrkandet vill utskottet erinra
om att Svenska FN-förbundet i samråd med SIDA bedriver bl. a. en speciellt
till skolorna riktad upplysningsverksamhet framför allt beträffande
FN-organens insatser i u-länderna om Sveriges medverkan i denna verksamhet.
Vidare må erinras om att i samråd med SIDA igångsatts en kombinerad
radio- och TV-serie för skolorna om u-ländernas situation och förutsättningar
för bistånd och att ytterligare dylik verksamhet planeras.

Av det anförda framgår att åtgärder i det i motionen II: 457 angivna syftet
vidtagits och att ytterligare sådana äro att förvänta, varför någon särskild
åtgärd från riksdagens sida i anledning av motionen icke torde vara påkallad.

Såsom i motionen II: 444 erinrats utgöra kostnaderna för reseersättningar
en mycket betydande del av SIDA:s omkostnadsanslag. Detta får anses
naturligt med hänsyn till arten och omfattningen av SIDA:s verksamhet. Utskottet
förutsätter emellertid, att SIDA genom olika åtgärder i möjligaste
mån söker begränsa dessa kostnader. Av vikt är bl. a. att resor för olika ändamål
samordnas där så kan ske. Utskottet är dock icke berett tillstyrka
yrkandet i motionen, enligt vilket SIDA:s omkostnadsanslag för nästa budgetår
skulle minskas med 200 000 kr.

Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 1 avstyrkas
motionerna I: 158 och 11:207 samt 11:456, samtliga motioner såvitt nu är
i fråga.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionerna I: 158 och II: 207 samt II: 456
ävensom I: 368 och II: 450, samtliga motioner såvitt nu är i
fråga, samt 11:444, till Styrelsen för internationell utveckling
(SIDA): Omkostnader för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten
under tredje huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 1 630 000 kr.;

b) att motionen II: 457 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

8:o) Fältverksamhet. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt C 7,
s. 33—60) alt till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1966/67 anvisa ett
reservationsanslag av 60 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de förenämnda båda Iikalydande motionerna 1:368 av herrar Bengtson
och Lundström samt II: 450 av herrar Ohlin och Hedlund, i vilka hemställts
bl. a.

1) att riksdagen måtte uttala att bidrag till biståndsverksamhet genom

16

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

FN-organ, svensk mission och svensk exportindustri liksom bilateralt finansiellt
bistånd skall kunna ske även i länder där SIDA ej bedriver verksamhet
;

2) att riksdagen begär förslag till nästa års riksdag om bistånd till småföretagsverksamhet
i första hand i samband med yrkesskoleutbildning på
det sätt som skisserats i motionerna;

3) att riksdagen beslutar att anslaget under rubriken Humanitärt bistånd
till flyktingar m. m. höjes med 3 milj. kr. till sammanlagt 9,5 milj. kr. för
att därmed möjliggöra för svensk mission och andra ideella organisationer
att utvidga sina insatser i u-länderna;

4) att riksdagen hemställer att åtgärder vidtages för att möjliggöra ett
fastare samarbete mellan ungdomsorganisationerna och SIDA, som handhar
fredskårsverksamheten,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Blomquist m. fl. (I: 366) och den andra inom andra kammaren av herr
Nelander m. fl. (II: 331), i vilka hemställts

1) att riksdagen för sådan verksamhet som bedrives av svensk frivilligorganisation
eller svensk mission och som av SIDA bedömes kunna inordnas
under den svenska bilaterala hjälpen anslår ett belopp av ytterligare
1000 000 kr.;

2) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte ge till känna vad i
motionerna anförts i fråga om den svenska bilaterala hjälpen till u-länder
genom svenska frivilligorganisationer och svensk mission,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Eskilsson m. fl. (1:68) och den andra inom andra kammaren av herr
Rubin m. fl. (II: 108), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte begära ett anslag på 300 000 kr. till Evangeliska Fosterlandsstiftelsen
för uppförande av en skolbyggnad i hamnstaden Massaua, i samband
med 100-årsminnet av den första organiserade svenska hjälpen till
utvecklingsländerna,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Werner och Adolfsson (I: 377) och den andra inom andra kammaren
av herr Hector m. fl. (11:446), i vilka hemställts att riksdagen måtte
till utrustning av svensk ambulans och/eller sjukhus till Vietnam som förlagsanslag
anvisa 1 000 000 kr.,

dels en inom andra kammaren av herrar Börjesson i Falköping och Eriksson
i Bäckmora väckt motion (11:3), vari hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t uttalar sig för att, utöver den hjälp som redan ges,
humanitär hjälp till Vietnam ges i form av minst en svensk ambulans,

dels de förenämnda båda likalydande motionerna I: 158 av herrar Werner
och Adolfsson samt II: 207 av herr Hermansson m. fl., i vilka hemställts
bl. a. att riksdagen måtte höja de för budgetåret 1966/67 under tredje huvudtiteln
uppförda anslagen till internationell biståndsverksamhet med
50 milj. kr.,

17

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

dels förenämnda motion 11:456 av herr Rubin, vari hemställts bl. a. att
riksdagen måtte höja de för budgetåret 1966/67 under tredje huvudtiteln
äskade anslagen till internationell biståndsverksamhet med 100 milj. kr.,
fördelade med 50 milj. kr. till bistånd till internationella organ och 50
milj. kr. till bilateralt tekniskt bistånd,

dels ock en inom första kammaren av herrar Torsten Andersson och
Hilding väckt motion (1:367), vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t föreslå, att SIDA med sig må adjungera högt kvalificerad
teknisk expertis, förslagsvis genom ett särskilt expertråd med uppgift
att tillsammans med underexperter i varje särskilt fall bedöma biståndsåtgärder
av teknisk art och att SIDA medverkar till att projektering
och fältarbete i u-land i möjligaste mån erbjudes svenska konsult- och entreprenadföretag,
som förutsättes i samarbete med biståndslandet genomföra
arbetsuppgifter i överensstämmelse med givna intentioner.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna 11:450, 11:331, 11:108, 11:446, 11:3, 11:207, 11:456
och 1: 367.

Anslaget Fältprojekt är för innevarande budgetår uppfört med 45 000 000

kr. ...

Sedan SIDA fr. o. m. den 1 juli 1965 även övertagit den administrativa

befattningen med sådant bilateralt tekniskt och humanitärt bistånd som
tidigare handhafts av andra myndigheter, synes praktiska skäl tala för att
till ett enda anslag, benämnt Fältverksamhet, sammanföra de biståndsinsatser
för vilka medel för innevarande budgetår anvisats under följande
reservationsanslag:

III C 4. Biträdande experter för multilateral biståndsverksamhet
....................................................

III C 5. Övrigt multilateralt tekniskt bistånd i vad avser det s.k.

afrikanska kvinnoutbildningsprogrammet ..................

III C 8. Fältprojekt......................................

III C 11. Nordiskt bistånd ..............................

III C 12. Humanitärt bistånd i vad avser bistånd genom enskilda
organisationer samt katastrofhjälp ..................

V L 4. Skandinaviska undervisningssjukhuset i Korea........

Summa 68 200 000

Anvisat

1965/66

4 000 000

10 000 000
45 000 000
3 500 000

3 000 000
2 700 000

Riksdagen har för innevarande budgetår ställt 45 milj. kr. till förfogande
under anslaget Fältprojekt. Därtill kommer reservationer från budgetåret
1964/65 på sammanlagt 12,8 milj. kr. Sålunda står ett belopp av 57,8
milj. kr. till förfogande för bilaterala fältprojekt under budgetåret 1965/66.

18

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

SIDA uppskattar sitt behov av nya medel under anslaget Fältverksamhet
för budgetåret 1966/67 till jämnt 60 milj. kr., vilket belopp i stort sett motsvarar
skillnaden mellan det beräknade totala medelsbehovet och summan
av preliminärt beräknade reservationer vid innevarande budgetårs utgång.

Av nämnda belopp, 60 milj. kr., beräknar SIDA för Övrig fältverksamhet

13,45 milj. kr. i stort sett enligt följande.

1. Familjeplanering .................................... ca 5 000 000

2. Regionalt utvecklingsprojekt ........................ ca 2 000 000

3. Fältverksamhet i samarbete med FN etc.:

a) utvidgning av afrikanska kvinnoutbildningsprogram met

............................................ 2 000 000

b) kreditförsörjning och marknadsföring m. in. inom

jordbruket ...................................... 1 000 000

4. Humanitärt bistånd: bidrag till enskilda organisationers

verksamhet ...................................... ca 2 000 000

5. Folkbildningsverksamhet ............................ ca 1 000 000

6. Utvidgning av frivilligtjänsten ........................ ca 600 000

Utskottet. I sin målsättning för biståndsarbetet uttalar sig SIDA:s styrelse
för en koncentration av biståndsansträngningarna såväl geografiskt
som med hänsyn till ämnesområden. Enligt SIDA tala starka skäl för att det
bilaterala biståndet i huvudsak koncentreras till länder, där en svensk biståndsverksamhet
av mera betydande omfattning redan etablerats. Detta
skulle innebära, att SIDA tills vidare inriktar sig på att koncentrera de närmaste
årens verksamhet i huvudsak till Etiopien, Kenya, Tanzania, Tunisien,
Indien och Pakistan. Härtill skulle komma en yttre krets av nio länder,
där svenskt bilateralt bistånd i en eller annan form kunde förväntas
fortsätta, ehuru dock icke nämnvärt öka i omfattning. Enligt SIDA bör
även bidrag av statsmedel till insatser, vilkas genomförande helt eller delvis
ombesörjes av något FN-organ, icke-statliga svenska organisationer eller
företag, i första hand ifrågakomma för insatser i de prioriterade länderna.
I fråga om ämneskoncentrationen anser SIDA, att det bilaterala tekniska
biståndet i huvudsak bör begränsas till lärar- och yrkesutbildning, livsmedelsförsörjning
i vid bemärkelse jämte community development-verksamhet
samt hälsovård inklusive familjeplanering.

Med hänsyn till att vårt lands hjälpresurser äro begränsade i förhållande
till det stora biståndsbehovet och till knappheten på personal för såväl den
centrala administrationen som arbetet ute i u-länderna är det nödvändigt
med en koncentration av utvecklingshjälpen till ett fåtal länder och ämnesområden.
En sådan koncentration möjliggör samtidigt en kraftsamling
av biståndsinsatserna. Effekten av dessa insatser ökas, därest de kunna
geografiskt, ämnesmässigt och organisatoriskt sammanfalla. Den föreslagna

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

19

koncentrationen står i överenstännnelse med 1962 års allmänna riktlinjer
för biståndsverksamheten och de synpunkter, som senare utvecklats av statsmakterna.
Det må härvid bl. a. erinras om riksdagens tidigare uttalande, att
det tekniska biståndet främst bör inriktas på områden, där Sverige har särskilda
förutsättningar att lämna ett verksamt stöd, och på uppgifter, som
av en eller annan anledning eftersatts i den internationella biståndsgivningen.
Utskottet delar statsrådets uppfattning, att katastrofhjälp och familjeplanering
böra undantagas från den föreslagna ländermässiga koncentrationsprincipen.

Utskottet kan alltså i princip godtaga vad i propositionen förordats beträffande
fältverksamhetens länderomfattning och ämnesinriktning. Utskottet
förutsätter härvid i likhet med statsrådet, att SIDA:s styrelse kommer
att fortsätta sina principdiskussioner efter undersökningar av mottagarländernas
behov och på grundval av resultatbedömningar av pågående verksamhet
samt att riksdagen ges tillfälle att nära följa utvecklingen.

I motionerna 1:366 och 11:331 har uttalats att, även om det gäller ett
utanför den geografiska ramen liggande land, fråga om bilateralt bidrag bör
kunna övervägas. Vidare har i motionerna 1:368 och 11:450 yrkats att,
därest så befinnes lämpligt, Sverige bör i sådant land kunna bidraga till
arbete, som utföres av FN-organ, svensk mission och svensk exportindustri
liksom bilateralt finansiellt bistånd.

Utskottet vill i anledning av motionerna först erinra om att Sverige lämnar
betydande multilateralt bistånd genom olika FN-organ, vilket bistånd i
princip ges alla u-länder och omfattar praktiskt taget alla ämnesområden.
Härutinnan ifrågasättes icke någon ändring genom den föreslagna koncentrationen.
Vad beträffar det bilaterala biståndet anser utskottet, att principen
om länderval icke bör ges en alltför stel tillämpning och att avsteg bör
kunna ske om särskilda skäl talar härför, framför allt om svenskt administrativt
och personellt engagement icke härvid låses i någon mer betydande
utsträckning. Samma synpunkter göra sig gällande då Sverige bekostar insatser
i ett område men då verksamheten utföres av ett FN-organ. Utskottet
delar alltså statsrådets uppfattning, att, även om man accepterar SIDA:s
länderval, utrymme kan finnas för en diskussion om de insatser, som icke
kräva vidlyftig administration i Sverige eller på fältet. Berörda instanser
böra därför hålla länder frågorna under kontinuerlig uppsikt och därvid följa
den internationella utvecklingen på området. Utskottet anser, att riksdagen
bör i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet sålunda anfört.

I anledning av de förenämnda båda motionerna 1:366 och 11:331 må i
övrigt framhållas, att utskottet finner den fältverksamhet, som bedrives av
enskilda humanitära organisationer, t. ex. missionen, och den statliga biståndsverksamheten
på ett värdefullt sätt komplettera varandra. Utskottet
förutsätter därför i likhet med statsrådet, att, i den mån sådana enskilda

20

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

biståndsgivare hemställa om statliga bidrag för härför lämpade projekt,
SIDA prövar framställningarna i positiv anda.

I syfte att bereda svensk mission och andra enskilda organisationer ökade
möjligheter att bedriva verksamhet i u-länderna har i de förenämnda
motionerna 1:368 och 11:450 föreslagits att anslaget Humanitärt bistånd
till flyktingar m. fl. ökas med 3 milj. kr. Såsom utskottet under punkten 5
framhållit torde motionärerna ha avsett den under förevarande anslag upptagna
anslagsposten Humanitärt bistånd: bidrag till enskilda organisationers
verksamhet. Vidare har i de förberörda motionerna I: 366 och II: 331
hemställts bl. a. om en höjning av nämnda anslagspost med 1 milj. kr. utöver
Kungl. Maj :ts förslag.

Såsom av propositionen framgår har under budgetåret 1964/65 bidrag
lämnats med sammanlagt ca 1,5 milj. kr. till den fältverksamhet, som bedrives
av de frivilliga svenska organisationerna. Utskottet har i det föregående
understrukit betydelsen av dessa organisationers humanitära verksamhet.
Kungl. Maj :t har för ändamålet för nästa budgetår beräknat medelsbehovet
till ca 2 milj. kr. Det må erinras om att anslaget Fältprojekt av
skilda orsaker hittills plägat redovisa icke obetydliga reservationer. Vid utgången
av innevarande budgetår beräknas dessa komma att uppgå till ca
10 milj. kr. Det kan också nämnas att, därest framställningar inkomma om
bidrag till ändamål, om vilka här är fråga, utöver i det föregående beräknat
belopp, SIDA har budgetteknisk möjlighet att inom ramen för anslaget till
fältverksamhet tillmötesgå desamma. Syftet i motionerna 1: 368 och II: 450
samt I: 366 och II: 331, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, torde alltså
kunna bli tillgodosett utan höjning av anslaget.

SIDA har årligen att handlägga ett stort antal framställningar om statliga
bidrag till missionens biståndsarbeten. Beträffande det i motionerna
I: 68 och II: 108 gjorda yrkandet om statsbidrag å 300 000 kr. till Evangeliska
fosterlandstiftelsen för uppförande av en skolbyggnad i Massaua i
Etiopien torde det böra ankomma på SIDA att, om bidragsändamålet uppfyller
kriterierna på tekniskt bistånd i vanlig ordning, efter värdering med
hänsyn till angelägenhetsgrad besluta i ärendet. Utskottet, som även hänvisar
till vad i det föregående anförts rörande de anslagsmässiga möjligheterna
att tillmötesgå dylika framställningar, anser sig därför icke berett
tillstyrka yrkandet i fråga. Det må tilläggas, att enligt vad utskottet inhämtat
nämnda missionssammanslutning icke gjort framställning till SIDA om
medelsanvisning till ifrågavarande ändamål.

Det är givetvis angeläget, att det intresse för personliga arbetsinsatser i uländerna,
som finns inom svenska ungdomsorganisationer, i möjligaste mån
utnyttjas. Härigenom kan bl. a. en komplettering ske av den nuvarande expertrekryteringen.
I motionerna I: 368 och 11:450 föreslås att åtgärder vidtagas
för att på detta område möjliggöra ett fastare samarbete mellan SIDA

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 196C>

21

och ungdomsorgansationerna, särskilt då det gäller fredskårsrörelsen. Utskottet
vill uttala sin tillfredsställelse med de kontakter, som nu finnas mellan
SIDA och ungdomsorganisationerna, och anser detta särskilt värdefullt
för den framtida utvecklingen av fredskårsverksamheten. Utskottet har funnit
sig böra i skrivelse till Ivungl. Maj :t giva till känna vad utskottet sålunda
uttalat.

Utskottet vill erinra om att Svenska Röda korset efter initiativ av Internationella
röda korset anslagit medel till hjälp åt de nödlidande i Vietnam.
Vidare ha under innevarande budgetår medel från anslaget Humanitärt bistånd
ställts till Röda korsets förfogande för samma ändamål. Utskottet
har anledning förutsätta, att Kungl. Maj :t med uppmärksamhet följer denna
fråga och stödjer eventuella initiativ från Röda Korset. Denna organisation
torde ha de bästa möjligheterna att bedöma, under vilka former en
sådan hjälp lämpligast bör ges. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet
motionerna I: 377 och II: 446 samt II: 3.

I motionerna 1: 368 och II: 450 har framhållits att småföretagsverksamhet
inom olika näringsgrenar är ett av de områden, där u-länderna äro i
stort behov av expansion. I åtskilliga av dessa länder anvisar Sverige bidrag
till yrkesutbildning. En del av de yrken, i vilka utbildning sker, anses lämpade
att ligga till grund för uppbyggande av småföretag. Enligt motionärerna
borde det vara möjligt att stödja och utvidga sådan verksamhet genom
direkta bidrag eller krediter.

Det föreliggande förslaget innebär stöd icke åt utvecklingsprojekt i statlig
regi, för vilka bilateralt bistånd kan komma i fråga, utan åt enskilda
personer. Frågan, som enligt utskottet är värd uppmärksamhet, är emellertid
svårlöst och kräver ingående överväganden. Frågeställningarna äro
många. Först bör undersökas om insatser av här berört slag ge den för
u-landet bästa utvecklingsfrämjande effekten. En grundförutsättning för
effektiviteten i ett sådant bistånd är nämligen, att det anknyter till det mottagande
landets egna ansträngningar och kan inpassas i dess allmänna utvecklingsprogram.
Det gäller vidare att pröva hl. a. formerna för dylikt bistånd,
frågan om kreditbistånd eller gåvobistånd, hur övervakningen och
administrationen på fältet lämpligast bör ordnas. Hela detta spörsmål torde
få anses ingå i SIDA:s allmänna planeringsverksamhet; i anslutning
härtill kan nämnas att enligt vad utskottet inhämtat pågå inom SIDA vissa
överväganden i ämnet. Resultatet därav bör avvaktas. Motionsyrkandet
torde alltså icke nu böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Vid planering, projektering och utförande av fältarbete erfordras i allmänhet
teknisk expertis för att största möjliga ekonomiska effekt skall
kunna utvinnas av det satsade kapitalel. För att tillgodose detta behov finnas
inom SIDA arbetsgrupper inom olika områden som rådgivare vid planläggning
m. in. Vidare har SIDA till sig knutna experter på hl. a. byggnadsoch
anläggningsområdet. I övrigt anlitas svenska konsult- och entreprenör -

22

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

företag. SIDA förfogar härigenom över den expertis, som myndigheten åtminstone
för närvarande bedömer erforderlig. Utskottet kan därför knappast
finna tillräckliga skäl nu föreligga att, såsom i motionen 1: 367 föreslagits,
i SIDA:s regi adjungera ett särskilt expertråd med underlydande
experter. Motionen avstyrkes alltså.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionerna 1:158 och 11:207, 1:366 och
11:331, 1:368 och 11:450 samt 11:456, samtliga motioner i
vad de avser medelsanvisningen, ävensom I: 377 och II: 446,
till Fältverksamhet för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten
under tredje huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 60 000 000 kr.;

b) att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:366
och II: 331 samt I: 368 och II: 450, samtliga motioner i vad
de avser biståndsbidrag till länder utanför den prioriterade
länderkretsen, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna
vad utskottet anfört;

c) att motionen 11:3 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda;

d) att motionerna 1:68 och 11:108 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda;

e) att motionerna I: 368 och II: 450, i vad de avser bidrag
till småföretagsverksamhet, icke må av riksdagen bifallas;

f) att riksdagen må, i anledning av motionerna 1: 368 och
II: 450, i vad de avser fredskårsverksamheten, i skrivelse till
Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;

g) att motionen 1:367 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

9:o) Stipendiat- och kursverksamhet. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt C 8, s. 60—64) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 8 100 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de förenämnda båda likalydande motionerna I: 158 av herrar Werner
och Adolfsson samt II: 207 av herr Hermansson m. fl., i vilka hemställts
hl. a. att riksdagen måtte höja de för budgetåret 1966/67 under tredje huvudtiteln
uppförda anslagen till internationell biståndsverksamhet med 50
milj. kr.,

dels ock förenämnda motion II: 456 av herr Rubin, vari hemställts hl. a.
att riksdagen måtte höja de för budgetåret 1966/67 under tredje huvudtiteln
äskade anslagen till internationell biståndsverksamhet med 100 milj.

Statsutskottets utlåtande nr iö år 1966

23

kr., fördelade med 50 milj. kr. till bistånd genom internationella organ och
50 milj. kr. till bilateralt tekniskt bistånd.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionerna II: 207 och II: 456.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 5 500 000 kr.

Av ökningen, 2,6 milj. kr., i förhållande till innevarande budgetår faller
0,2 milj. kr. på stipendiatverksamheten och 2,4 milj. kr. på kursverksamheten.

Utskottet. Enligt förslaget skall stipendieverksamheten koncentreras till
ett fåtal ämnen och väsentligen omfatta sådana områden, som äro föremål
för svensk fältverksamhet. Som följd härav begränsas individuell stipendiering
på lägre studienivåer och ytterligare tonvikt lägges på sammanhållen
kursverksamhet. Utskottet tillstyrker den föreslagna koncentrationen
och har icke något att erinra mot det äskade anslaget, vid vars beräkning
hänsyn tagits till en vid utgången av innevarande budgetår väntad reservation
på 250 000 kr.

Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 1 avstyrkas
motionerna I: 158 och II: 207 samt II: 456, samtliga motioner såvitt nu är
i fråga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionerna I: 158 och 11:207 samt II:
456, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Stipendiatoch
kursverksamhet för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten
under tredje huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 8 100 000 kr.

10 :o) Rekrytering och utbildning av fältpersonal. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt C 9, s. 64—66) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 2 100 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de förenäinnda båda likalydande motionerna I: 158 av herrar Werner
och Adolfsson samt II: 207 av herr Hermansson m. fl., i vilka hemställts
bl. a. att riksdagen måtte höja de för budgetåret 1966/67 under tredje huvudtiteln
uppförda anslagen till internationell biståndsverksamhet med 50
milj. kr.,

dels ock förenämnda motion II: 456 av herr Rubin, vari hemställts bl. a.
att riksdagen måtte höja de för budgetåret 1966/67 under tredje huvudtiteln
äskade anslagen till internationell biståndsverksamhet med 100 milj.
kr., fördelade med 50 milj. kr. till bistånd genom internationella organ och
50 milj. kr. till bilateralt tekniskt bistånd.

24

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionerna II: 207 och II: 456.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 000 000 kr.

Den utbildning av fältpersonal, som hittills anordnats genom SIDA:s försorg'',
har i stort sett gällt endast sådan personal som genom kontraktsanställning
redan utsetts för vissa bestämda expertuppdrag. För att i ökad
omfattning söka övervinna de svårigheter, som inte sällan möter vid rekryteringen
av biståndspersonal inom olika ämnesområden, har det befunnits
önskvärt att anordna kompletterande fackutbildning inom eller
utom Sverige även för blivande experter, dvs. personer som ännu ej knutits
till SIDA genom kontrakt men som bedöms lämpliga för framtida fältuppdrag.

Med hänsyn till vikten av att de experter som utsänds att tjänstgöra i
bilateral eller multilateral biståndsverksamhet skall vara så väl förberedda
som möjligt anser statsrådet ett av SIDA begärt anslag av 2,1 milj. kr. för
utbildning och rekrytering av experter under 1966/67 vara väl motiverat.

Utskottet. Till belysning av den pågående intensifieringen av rekryterings-
och utbildningsverksamheten må nämnas, att den totala rekryteringen
ökat från ca 100 1963/64 till ca 165 1964/65. För budgetåret 1965/66
räknar biståndsmyndigheten med en rekrytering av 250 personer; en rimlig
uppskattning för budgetåret 1966/67 anses vara en rekrytering av 350
ä 400 personer.

Utskottet finner det betydelsefullt, att kompletterande fackutbildning
anordnas inom och utom Sverige även för blivande experter, dvs. personer
som ännu icke knutits till SIDA genom kontrakt men som bedömas lämpliga
för framtida fältuppdrag.

Ett av expertutbildningsutredningen framlagt förslag angående förmåner
vid kompletterande fackutbildning för blivande biståndsexperter in. in.
är för närvarande under prövning inom berörda departement och torde
inom kort komma att anmälas för Kungl. Maj :t för beslut om bestämmelser
i ämnet. Därmed tillgodoses ett av riksdagen tidigare uttalat önskemål.

Med hänsyn till att en reservation om ca 500 000 kr. väntas kvarstå vid
utgången av innevarande budgetår beräknar SIDA medelsanvisningen för
nästa budgetår till 2 100 000 kr. Då utskottet i likhet med statsrådet anser
angeläget, att de experter, som utsändas att tjänstgöra i bilateral eller multilateral
biståndsverksamhet, äro så väl förberedda som möjligt, tillstyrker
utskottet den äskade medelsanvisningen.

Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 1 avstyrkas
motionerna I: 158 och II: 207 samt II: 456, samtliga motioner såvitt nu är
i fråga.

Statsutskottets utlåtande nr \5 år 1966

25

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionerna 1:158 och 11:207 samt II:
456, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Rekrytering
och utbildning av fältpersonal för budgetåret 1966/67 på
driftbudgeten under tredje huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 2 100 000 kr.

Skydd för u-landsinvesteringar

11 :o) Motioner om skydd för u-landsinvesteringar. I de förenämnda båda
likalydande motionerna 1:368 av herrar Bengtson och Lundström samt
II: 450 av herrar Ohlin och Hedlund har hemställts bl. a. att riksdagen måtte
begära förslag till nästa års riksdag om svenskt system för skydd för investeringar
i u-länderna.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 450.

Utskottet vill erinra om att de senaste årens riksdagar gjort vissa positiva
uttalanden med anledning av motionsvis framförda förslag om ökade
garantier för investeringar i u-länder. Skydd för svenska investeringar i
dessa länder kunde bli ett betydelsefullt inslag i våra ansträngningar att där
påskynda utvecklingen. I några av de viktigare kapitalexporterande länderna
hade statliga åtgärder redan vidtagits för att bereda landets företagare
garantiskydd eller försäkring mot förluster till följd av expropriation, transfereringshinder,
krig etc. Emellertid borde i första hand beaktas vad som på
detta område kunde göras genom internationellt samarbete.

Såsom framgår av bilaga 9 till årets statsverksproposition har under första
halvåret 1965 frågan om ett multilateralt investeringsgarantisystem behandlats
inom OECD, som i juni 1965 överlämnat förslag till ett sådant
system till Världsbanken. Från svensk sida har man aktivt deltagit i att
utforma detta förslag och kommer att nära följa den fortsatta behandlingen
av frågan inom Världsbanken. Bankens rapport kan troligen väntas
under innevarande år. Detsamma gäller rapporten från ett i slutet av
år 1964 tillsatt särskilt nordiskt investeringsgarantiutskott.

När dessa båda rapporter föreligga torde, såsom i nämnda statsverksproposition
framhållits, förutsättningar ha skapats för en bedömning av
vilka åtgärder på området, som äro mest lämpliga för svenskt vidkommande.
Utskottet anser därför välbetänkt, att resultatet av dessa rapporter avvaktas
innan ställning tages till frågan om införandel av ett svenskt investeringsgarantisystem.
Det må i sammanhanget erinras om att i samband

26

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

med handelsavtalsförhandlingar ett antal u-länder ingått eller föreslagits
ingå överenskommelse med Sverige om skydd för privata investeringar.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1: 368 och
II: 450, såvitt nu är i fråga.

Utskottet hemställer,

att motionerna 1: 368 och II: 450, såvitt nu är i fråga,
icke må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 1 april 1966

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson,
Birger Andersson, Fritz Persson, Per Jacobsson, Virgin, Söderberg, Harry
Carlsson, Mårtensson, Bertil Petersson, Dahlén, Thorsten Larsson, Åkerlund
och Johan Olsson; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olofström, Ståhl,
Eliasson i Sundborn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, fröken Olsson, herrar
Nihlfors, Lindholm, Johansson i Norrköping, Gustafsson i Uddevalla, Antonsson,
Nelander, Petersson och Gustavsson i Ängelholm.

Reservationer

1) vid punkten 1 (Motioner rörande riktlinjer för och planläggning av den
internationella biståndsverksamheten)

a) av herrar Per Jacobsson, Virgin, Harry Carlsson, Dahlén, Thorsten
Larsson, Åkerlund, Johan Olsson, Bohman, Ståhl, Eliasson i Sundborn,
Nihlfors, Antonsson, Nelander och Petersson, vilka ansett att utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:

»a) att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 258
och II: 328, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att Kungl.
Maj :t måtte tillsätta en utredning med parlamentariker, representanter
för näringsliv och mission samt vetenskaplig
expertis för att undersöka vägarna för en ökad svensk biståndsinsats; b)

att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:368,
11:450, I: 158 och 11:207 samt 11:456, samtliga motioner
såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa
att Kungl. Maj :t till nästa års riksdag utarbetar en plan

Statsutskottets utlåtande nr A5 år 1060

27

för förverkligande av 1962 års riksdagsbeslut om biståndsverksamhetens
målsättning.»

b) av herrar Per Jacobsson, Harry Carlsson, Dahlén, Thorsten Larsson,
Johan Olsson, Ståhl, Eliasson i Sundborn, Nihlfors, Antonsson och Nelander,
vilka — under förutsättning av bifall till reservationen la) — ansett att
utskottets yttrande fr. o. m. det stycke, som på s. 2 börjar med »1962 års»,
t. o. in. det stycke, som på s. 4 slutar med »i fråga», bort ha följande lydelse: »Riksdagen

fastställde år 1962 allmänna riktlinjer för den internationella
biståndsverksamheten. Beträffande målsättningen framhölls att riksdagen
delade den i en av FN :s generalförsamling 1960 antagen resolution uttalade
förhoppningen om att internationellt bistånd och kapital skulle väsentligt
ökas till att snarast möjligt motsvara ca en procent av de ekonomiskt utvecklade
ländernas sammanlagda nationalinkomst. Riksdagen fann det naturligt,
att Sverige fortsatte att verka för dess infriande. Detta mål för biståndsgivningen
har fått stöd av fackliga och politiska organisationer såväl
i Sverige som i skilda internationella sammanhang och även vunnit stark
anslutning av en vidsträckt opinion i vårt land. Det mål som uppsatts måste
betraktas som en riktpunkt och en stimulans för strävandena att successivt
vidga biståndsgivningen till väsentligt större omfattning. Såsom riksdagen
tidigare uttalat måste en ökning av de svenska insatserna ske stegvis efter en
omsorgsfull prövning av de projekt, för vilka Sverige engagerar sig och i
takt med förstärkningen av de personella resurserna och den administrativa
kapaciteten på detta område. Uppenbart är att biståndets omfattning årligen
måste avvägas till det samhällsekonomiska läget, varvid även bytesbalansens
utveckling måste tagas med i bedömningen.

De av 1962 års riksdag godkända riktlinjerna för det svenska biståndet
och de synpunkter, som framförts i senare framlagda propositioner och
därav föranledda riksdagsbeslut, ha i stort sett utgjort grundvalen för statsmakternas
bedömning av verksamhetens inriktning.

För att uppnå den angivna målsättningen för vår biståndsverksamhet
krävs betydande ekonomiska och personella resurser. Detta ställer stora krav
på administration och planering för att de satsade medlen skola ge avsedd
effekt.

Kravet på samordning av våra biståndsinsatser gör sig i hög grad gällande
i fråga om den svenska hjälpens organisation. Av största betydelse
för att de anslagna medlen skola få avsedd effekt är nämligen, att det
finns administrativa förutsättningar för verksamhetens bedrivande. Uppbyggnaden
av NIB var första etappen mot en samordning av den tidigare
starkt splittrade statliga biståndsadministrationen. Efter vunna erfarenheter
ombildades NIB förra året till SIDA, vilket medförde en effektivisering av
arbetet.

28

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

Oaktat dessa åtgärder är biståndsförvaltningen alltjämt splittrad. Sålunda
handlägger SIDA under utrikesdepartementet den tekniska biståndsverksamheten
medan de kommersiella insatserna handhavas av handelsdepartementet
och de finansiella av finansdepartementet. För att understödja
ett visst biståndsprojekt i ett u-land kan det därför bli nödvändigt att inkoppla
flera departement. Denna splittring och bristande samordning måste
hindra och försena praktiska arbetsinsatser och även från andra synpunkter
vara olämplig. Enligt utskottets mening blir det nödvändigt att
statsmakterna söka att på sikt åstadkomma en samordning av biståndsförvaltningen
genom att skapa ett enda organ. Endast härigenom blir det möjligt
att utföra en effektiv planering och effektivt förverkliga de planer, som
statsmakterna fastställt. I detta organ bör kunna utnyttjas de betydande
kunskaper om förhållandena i u-länderna, som finnas företrädda av svenska
export-, handels- och konsultföretag samt missionen. Utskottet anser dock,
att ytterligare någon tids erfarenhet bör vinnas innan spörsmålet om biståndsverksamhetens
organisation upptas till förnyad prövning.

Såsom motionsvis framhållits ger det år 1962 uppsatta målet icke någon
vägledning beträffande i vilka former hjälpen skall ges och därmed angives
icke heller de krav på effektivitet, som de ekonomiska insatserna böra ge.
För närvarande råda skiljaktiga uppfattningar om olika hjälpformers förtjänster.
Det behövs i första hand en plan, som anger hur Sverige med de
samlade svenska biståndsinsatserna skall förverkliga 1 %-rekommendationen.
Utskottet anser angeläget, att en sådan plan upprättas; den bör
bygga på en analys av utveeklingseffekten hos de olika hjälpformer, som
nu praktiseras. För arbetet härmed torde, som i vissa motioner anföres,
krävas en särskild utredning, bestående av parlamentariker, representanter
för näringsliv och mission samt vetenskaplig expertis.

Om en sådan utredning tillsättes omedelbart bör det vara möjligt för
denna att redovisa en första uppfattning om vår biståndsverksamhets inriktning
i så god tid, att regeringen till nästa års riksdag kan närmare redovisa
sina planer beträffande uppnåendet av det s. k 1 %-målet. När utredningen
är färdig med hela sitt arbete bör regeringen till en kommande
riksdag framlägga förslag hur en ytterligare stegring av vår biståndsverksamhet
bör utformas.

Enligt utskottets mening är biståndsverksamhet enbart i dess hittillsvarande
utformning icke ägnad att på lång sikt lösa problemen, eu uppfattning
som i allt högre grad vuxit fram inom u-länderna själva. Förståelsen
inom dessa länder för vad industriländernas privata företagsamhet betyder
för deras framtid har i skilda sammanhang framkommit hos u-länderna
själva. Det må härvid erinras om att det stora flertalet av u-ländernas folk
är sysselsatt inom jordbruket. En utvidgad industriell och kommersiell
verksamhet i dessa länder skulle sannolikt ge deras näringsliv större allsidighet
och anpassningsförmåga. De enskilda företagens insatser i u-län -

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 11)66

29

derna torde därför vara av stor betydelse. Redan den tekniska utvecklingen
får alltmer den karaktären, att en uppbyggnad av u-länderna nödvändiggör
ett nära samarbete med företagen i de industrialiserade länderna. Hur viktigt
det statliga biståndet än är måste det alltså samordnas med övrig
svensk utvecklingsfrämjande verksamhet inom industri och näringsliv. Detta
innebär att företagsamhet och kapital överföras genom etablerande av
företag i u-länderna och genom handel mellan industriländer och u-länder.
Härför krävs emellertid vissa handelsstimulerande åtgärder.

Bland sådana åtgärder kan nämnas ändringar i skattelagstiftningen och
avveckling av vissa tullar. Ett av de största hindren för investeringar i uländer
är de stora risker, som på grund av politisk eller ekonomisk instabilitet
äro förknippade med dylika investeringar. Utskottet återkommer till denna
fråga under punkten 11 i det följande.

Med det anförda anser sig utskottet ha behandlat de i motionerna I: 158
och 11:207, 1:258 och 11:328, 1:368 och 11:450 samt 11:456 väckta förslagen
om u-landshjälpens inriktning, administration och målsättning.»

c) av herrar Virgin, Åkerlund, Bohman och Petersson, vilka — under förutsättning
av bifall till reservationen la) — ansett att utskottets yttrande
fr. o. m. det stycke, som på s. 2 börjar med »1962 års», t. o. m. det stycke,
som på s. 4 slutar med »i fråga», bort ha följande lydelse:

»Riksdagen fastställde år 1962 allmänna riktlinjer för den internationella
biståndsverksamheten. Beträffande målsättningen framhölls att riksdagen
delade den i en av FN:s generalförsamling 1960 antagen resolution uttalade
förhoppningen om att internationellt bistånd och kapital skulle väsentligt
ökas till att snarast möjligt motsvara ca en procent av de ekonomiskt utvecklade
ländernas sammanlagda nationalinkomst. Riksdagen fann det naturligt,
att Sverige fortsatte att verka för dess infriande. Detta mål för biståndsgivningen
har fått stöd av fackliga och politiska organisationer såväl i
Sverige som i skilda internationella sammanhang och även vunnit stark anslutning
av en vidsträckt opinion i vårt land. Det mål som uppsatts måste
betraktas som en riktpunkt och en stimulans för strävandena att successivt
vidga biståndsgivningen till väsentligt större omfattning. Såsom riksdagen
tidigare uttalat måste en ökning av de svenska insatserna ske stegvis efter
en omsorgsfull prövning av de projekt, för vilka Sverige engagerar sig och
i takt med förstärkningen av de personella resurserna och den administrativa
kapaciteten på detta område. Uppenbart är att biståndets omfattning årligen
måste avvägas till det samhällsekonomiska läget, varvid även bytesbalansens
utveckling måste tagas med i bedömningen.

De av 1962 års riksdag godkända riktlinjerna för det svenska biståndet
och de synpunkter, som framförts i senare framlagda propositioner och
därav föranledda riksdagsbeslut, ha i stort sett utgjort grundvalen för statsmakternas
bedömning av verksamhetens inriktning.

30

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 196(>

Utvecklingen på biståndsverksamhetens område har gått snabbt och nya
erfarenheter ha vunnits, som torde leda till andra åtgärder än dem man
tidigare planerat. Här må endast erinras om den snabba befolkningsökningen
i u-länderna, som skapat ökade försörjningsproblem och dessutom försvårar
omställningen inom dessa länder till ett mera utvecklat samhälle med därav
följande motsättningar.

För att uppnå den angivna målsättningen för vår biståndsverksamhet
krävs betydande ekonomiska och personella resurser. Detta ställer stora krav
på administration och planering för att de satsade medlen skola ge avsedd
effekt.

Kravet på samordning av våra biståndsinsatser gör sig i hög grad gällande
i fråga om den svenska hjälpens organisation. Av största betydelse
för att de anslagna medlen skola få avsedd effekt är nämligen, att det finns
administrativa förutsättningar för verksamhetens bedrivande. Uppbyggnaden
av NIB var första etappen mot en samordning av den tidigare starkt
splittrade statliga biståndsadministrationen. Efter vunna erfarenheter ombildades
NIB förra året till SIDA, vilket medförde en effektivisering av arbetet.

Oaktat dessa åtgärder är biståndsförvaltningen alltjämt splittrad. Sålunda
handlägger SIDA under utrikesdepartementet den tekniska biståndsverksamheten
medan de kommersiella insatserna handhavas av handelsdepartementet
och de finansiella av finansdepartementet. För att understödja
ett visst biståndsprojekt i ett u-land kan det därför många gånger
bli nödvändigt att inkoppla flera departement. Denna splittring och bristande
samordning måste hindra och försena praktiska arbetsinsatser och
även från andra synpunkter vara olämpligt. Enligt utskottets mening är
det nödvändigt att åstadkomma en samordning av biståndsförvaltningen genom
att skapa ett enda organ. Endast härigenom blir det möjligt att utföra
en effektiv planering och effektivt förverkliga de planer, som statsmakterna
fastställt. I detta organ bör även kunna utnyttjas de betydande
kunskaper om förhållandena i u-länderna, som finnas företrädda av svenska
export-, handels- och konsultföretag samt missionen.

Såsom motionsvis framhållits ger det år 1962 uppsatta målet icke någon
vägledning beträffande de former i vilka hjälpen skall ges. Ej heller har
angivits de krav på effektivitet, som bör uppställas på de ekonomiska insatserna.
För närvarande råda betydande motsättningar om olika hjälpformers
förtjänster. Det behövs en plan, som anger hur Sverige med de samlade
svenska biståndsinsatserna bäst skall förverkliga 1962 års beslut om biståndsverksamhetens
målsättning. Utskottet anser angeläget, att en sådan
plan upprättas; den bör bygga på en analys av utvecklingseffekten hos de
olika hjälpformer, som nu praktiseras. För arbetet härmed torde krävas en
särskild utredning.

Statsutskottets utlåtande nr t5 år 1966

31

U-landsmyndigheternas intresse för en snabb industrialisering och törståelsen
inom dessa länder för vad industriländernas privata företagsamhet
betyder för deras framtid har i skilda sammanhang framkommit hos u-länderna
själva. Det må härvid erinras om att det stora flertalet av u-ländernas
folk är sysselsatt inom jordbruket. En utvidgad industriell och kommersiell
verksamhet i dessa länder är en nödvändig förutsättning för förbättring av
befolkningens allmänna levnadsvillkor. De enskilda företagens insatser i
u-länderna torde därför vara av stor betydelse. Redan den tekniska utvecklingen
får alltmer den karaktären, att en uppbyggnad av u-länderna nödvändiggör
ett nära samarbete med företagen i de industrialiserade länderna.
Hur viktigt det statliga biståndet än är måste det alltså koordineras med
övrig svensk utvecklingsfrämjande verksamhet inom industri och näringsliv.
Detta innebär att företagskunnande och kapital överföras till u-länderna
men också en ökning av handel och varuutbyte mellan industriländer och
u-länder. Härför krävs emellertid vissa handelsstimulerande åtgärder.

Bland sådana åtgärder kan nämnas ändringar i skattelagstiftningen och
avveckling av vässa tullar. Vidare syns det önskvärt att genom speciella åtgärder
i mottagarländerna vidtaga sådana infrastrukturella förändringar,
varigenom den produktionsvänliga miljö skapas, i vilken företagen med utsikt
till framgång skola kunna verka. Ett av de största hindren för investeringar
i u-länder utgöres av de stora risker, som på grund av politisk eller
ekonomisk instabilitet äro förknippade med dylika investeringar. Utskottet
återkommer till denna fråga under punkten 11 i det följande.

Enligt den svenska biståndspolitiken är Sverige i förhållande till andra
industriländer i stort sett ensamt om att icke binda sitt finansiella bistånd
till egna leveranser. Ett hårt fasthållande av denna princip kan få till följd,
att svensk företagsverksamhet i u-länderna förhindras eller försenas. Så
länge andra länder tillämpa principen om bundet bistånd bör, för att underlätta
svensk kommersiell aktivitet på u-landsmarknaderna, det svenska biståndet
på något sätt knytas till svensk export. Även valutasynpunkten förtjänar
beaktande.

Enligt utskottets mening är det av vikt att finna de vägar vårt land bör
beträda för att vår biståndsverksamhet skall få största möjliga effekt inom
de u-länder, där staten och svensk företagsamhet äro villiga att göra insatser.
Därför erfordras en undersökning av den nuvarande biståndsverksamhetens
utformning och omfattning. En sådan torde visa, att en bättre
samordning av de statliga insatserna med de privata från företagsamhetens
och missionens sida skulle kunna ge större effekt till u-ländernas fromma.
Utskottet förordar därför, att en utredning vari ingå representanter för stat,
näringsliv och mission tillsättes för att ompröva riktlinjerna för den fortsatta
biståndsverksamheten. Denna utredning bör jämväl omfatta den
svenska statliga biståndsadministrationen.

32

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1963

Med det anförda anser sig utskottet ha behandlat de i motionerna I: 158
och II: 207, I: 258 och II: 328, I: 368 och II: 450 samt II: 456 väckta förslagen
om u-landshjälpens inriktning, administration och målsättning.»

d) av herrar Virgin, Åkerlund, Bohman och Petersson, vilka — under förutsättning
av bifall till reservationen le) — ansett att till utskottets hemställan
bort fogas ett moment c) av följande lydelse:

»c) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa
att åt förenämnda utredning jämväl uppdrages att
med beaktande av vad som anförts i motionerna I: 258 och
II: 328 utreda frågan om den svenska biståndsverksamhetens
administration.»

2) vid punkten 3 (Förenta Nationernas barnfond, UNICEF) av herrar
Per Jacobsson, Harry Carlsson, Dahlén, Thorsten Larsson, Johan Olsson,
Ståhl, Eliasson i Sundborn, Nihlfors, Antonsson och Nelander, vilka ansett
att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:368 och 11:450, såvitt nu är i
fråga, och att därför

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 8, som börjar med »Med hänsyn»
och slutar med »i fråga», bort ha följande lydelse:

»Med hänsyn till UNICEF:s vidgade uppgifter inom den förebyggande
mödra- och barnavården och det kraftigt ökade behovet av insatser inom
de traditionella verksamhetsområdena är det angeläget, att organisationen
tillföres förbättrade ekonomiska resurser. Utskottet anser därför, att oavsett
om en UNICEF-aktivitet på familjeplaneringens område kommer till
stånd, det av Kungl. Maj :t äskade anslaget i enlighet med yrkandet i motionerna
I: 368 och II: 450 bör ökas med 2,2 milj. kr. till 10 milj. kr.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
och motionerna I: 158 och II: 207 ävensom II: 456 samt med
bitall till motionerna I: 368 och II: 450, samtliga motioner
såvitt nu är i fråga, till Förenta Nationernas barnfond
(UNICEF) för budgetåret 1966/67 anvisa ett anslag av
10 000 000 kr.»

3) vid punkten 7 (Styrelsen för internationell utveckling, SIDA: Omkostnader)
av herrar Per Jacobsson, Harry Carlsson, Dahlén, Thorsten Larsson,
Johan Olsson, Ståhl, Eliasson i Sundborn, Nihlfors, Antonsson och Nelander,
vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 368 och II: 450,
såvitt nu är i fråga, och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 14, som börjar med »Genom
den» och slutar med »i fråga», bort ersättas med text av följande lydelse:

»De frivilliga organisationerna ha utfört ett betydande arbete för att

Statsutskottets utlåtande nr i5 år 1066

33

sprida kunskap om u-hjälpsproblemen, vilket medfört stora kostnader för
dessa organisationer, icke minst i fråga om framställning av olika slag av
informationsmaterial. Det är enligt utskottets mening betydelsefullt, att
denna form av upplysningsverksamhet stödjes. Såsom i motionerna 1:368
och 11:450 framhållits torde man genom t. ex. att tillhandahålla lämpliga
audiovisuella hjälpmedel och arrangera speciella informationskurser kring
u-landsproblematiken till en förhållandevis låg kostnad få en effektiv upplysningsverksamhet.
Med hänsyn till det växande intresset från ungdomens
sida för internationella frågor bör övervägas, om icke bl. a. kursverksamheten
bör inriktas på kurser för ungdomsledare och lärare.

Det torde knappast vara ekonomiskt möjligt för SIDA och Svenska FNförbundet,
som tillsammans svarar för upplysningsverksamheten om utvecklingsbistånd
och utvecklingsproblematik, att möta den stora efterfrågan
på material på detta fält. Utskottet vill därför i enlighet med yrkandet i de
förenämnda motionerna 1:368 och 11:450 föreslå, att anslagsposten Publikationstryck
in. in. uppräknas med 125 000 kr. och att omkostnadsanslaget
alltså bestämmes till 1 705 000 kr. Det må erinras om att SIDA föreslagit,
att nämnda anslagspost skulle höjas med 125 000 kr., vilket statsrådet
avstyrkt.»

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 15, som börjar med »Under hänvisning»
och slutar med »i fråga», bort utgå,

dels ock utskottets hemställan under a) bort ha följande lydelse:

»a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
och motionerna I: 158 och 11:207 samt 11:456, med bifall
till motionerna I: 368 och II: 450, samtliga motioner såvitt
nu är i fråga, samt med avslag å motionen II: 444, till Styrelsen
för internationell utveckling (SIDA): Omkostnader
för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av
1 705 000 kr.;»

4) vid punkten 8 (Fältverksamhet) av herr Nelander.

5) vid punkten 11 (Motioner om skydd för u-landsinvesteringar) av
herrar Per Jacobsson, Virgin, Harry Carlsson, Dahlén, Thorsten Larsson,
Åkerlund, Johan Olsson, Bohman, Ståhl, Eliasson i Sundborn, Nihlfors, Antonsson,
Nelander och Petersson, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka
motionerna 1: 368 och II: 450, såvitt nu är i fråga, och att därför utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Utskottet vid erinra om att de senaste årens riksdagar gjort vissa positiva
uttalanden med anledning av motionsvis framförda förslag om ökade
garantier för investeringar i u-länder. Sålunda har uttalats att man i avvaktan
på internationella lösningar av denna fråga borde genom investeringsgarantier
och bilaterala investeringsskyddsavtal kunna stödja de svcn -

34

Statsutskottets utlåtande nr 45 år 1966

ska insatserna i u-länderna. Skydd för svenska investeringar i dessa länder
kunde bli ett betydelsefullt inslag i våra ansträngningar att där påskynda
utvecklingen. I några av de viktigare kapitalexporterande länderna hade
statliga åtgärder redan vidtagits för att bereda landets företagare garantiskydd
eller försäkring mot förluster till följd av expropriation, transfereringshinder,
krig etc. Emellertid borde i första hand beaktas vad som på
detta område kunde göras genom internationellt samarbete. 1965 års riksdag
underströk dock angelägenheten av att riksdagens tidigare intentioner
i förenämnda avseende fullföljdes.

Såsom framgår av bilaga 9 till årets statsverksproposition har under första
halvåret 1965 frågan om ett multilateralt investeringsgarantisystem behandlats
inom OECD, som i juni 1965 överlämnat förslag till ett sådant
system till Världsbanken. Från svensk sida har man aktivt deltagit i att
utforma detta förslag och kommer att nära följa den fortsatta behandlingen
av frågan inom Världsbanken. Bankens rapport kan troligen väntas
under innevarande år. Detsamma gäller rapporten från ett i slutet av
år 1964 tillsatt särskilt nordiskt investeringsgarantiutskott.

Trots det arbete, som sålunda bedrivits för att åstadkomma ett multilateralt
system för investeringsskydd, torde utsikterna vara små för att
inom rimlig tid kunna förverkliga detsamma. Med hänsyn till den betydande
roll, som de privata investeringarna spela i u-länderna för att förbättra
dessas ekonomi, ha åtskilliga länder redan anordnat egna garantisystem.
I vissa andra länder föreligga långt framskridna planer härpå. Utskottet
anser det angeläget, att riksdagens tidigare intentioner i denna fråga
fullföljas och föreslår därför att, i avvaktan på en eventuell framtida
internationell lösning av detta spörsmål, ett nationellt svenskt investeringsgarantisystem
skyndsamt införes. Utskottet tillstyrker yrkandet i motionerna
I: 368 och II: 450, att förslag i ämnet förelägges nästa års riksdag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 368 och
11:450, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t
hemställa om förslag till 1967 års riksdag om svenskt system
för skydd för investeringar i u-länderna.»

MARCUS BOKTR. STHLK 1966 660 027