Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

1

Nr 38

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj.t i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående anslag för
budgetåret 1966/67 till främjande av bostadsförsörjningen
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 (bilaga 13, punkterna D 1—D 4, D 8, D 9, V: 1, V. 2
och VI: 2) har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 3 januari 1966, föreslagit riksdagen
att

A. beträffande anslag på driftbudgeten

I. bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
anförts ändra personalförteckning för

1) bostadsstyrelsen; och

2) länsbostadsnämnderna;

II. godkänna av departementschefen förordade avlöningsstater, att tillämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67, för

1) bostadsstyrelsen; och

2) länsbostadsnämnderna;

III. godkänna av departementschefen förordade ändringar av bestämmelserna
om

1) förbättringslån;

2) invalidbostadsbidrag; och

3) räntebidrag;

IV. medge att räntefria förbättringslån beviljas under vartdera av åren
1966 och 1967 intill ett belopp av högst 80 milj. kr.;

V. för budgetåret 1966/67 under elfte huvudtiteln anvisa såsom förslagsanslag 1)

till Bostadsstyrelsen: Avlöningar 4 786 000 kr.;

2) till Bostadsstyrelsen: Omkostnader 1 152 000 kr.;

3) till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar 9 819 000 kr.;

4) till Länsbostadsnämnderna: Omkostnader 1 321 000 kr.;

5) till Räntebidrag 435 milj. kr.;

6) till Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet 80 milj. kr.;

B. beträffande anslag på kapitalbudgeten

I. godkänna av departementschefen förordade riktlinjer för bostadsproduktionen; 1

—Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 38

2

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

II. godkänna av departementschefen förordade ändringar av bestämmelserna
om bostadslån;

III. medge att lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande
— utöver tomträttslån till kommuner — samt räntebidrag utan samband
med statligt lån, beviljas under år 1966 för högst 86 000 lägenheter och
under vartdera av åren 1967 och 1968 för högst 84 000 lägenheter ävensom att
nämnda lån beviljas intill ett belopp av 1 800 milj. kr. under år 1966;

IV. bemyndiga Kungl. Maj :t att, under av departementschefen angivna
förutsättningar, besluta om utökning av den under B. III. upptagna ramen
för lån- och bidragsgivning under år 1966;

V. medge att förhandsbesked om bostadslån för hus som skall byggas
med tillämpning av industriella produktionsmetoder meddelas för högst
10 000 lägenheter under ettvart av åren 1967—1971;

VI. medge att beslut om lån, som skall utgå från anslaget till räntefria
lån till bostadsbyggande, må meddelas intill 30 milj. kr. vart och ett av
åren 1966, 1967 och 1968;

VII. bemyndiga Kungl. Maj :t att besluta om utökning av den under B. VI.
upptagna ramen för långivning under år 1966 i den omfattning som utvecklingen
i fråga om kapital- och arbetskraftsresurser möjliggör;

VIII. för budgetåret 1966/67 anvisa såsom investeringsanslag

a) under statens utlåningsfonder

1) till Lånefonden för bostadsbyggande 985 milj. kr.;

2) till Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien 15
milj. kr.;

b) under fonden för låneunderstöd

till Räntefria lån till bostadsbyggande 27 milj. kr.

Propositionen har, såvitt nu är i fråga, i vad den berör kreditmarknadsfrågor
avseende bostadsproduktionen jämväl remitterats till bankoutskottet.

I samband med Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag har utskottet till
behandling förehaft följande motioner, nämligen
från första kammaren

1:26 av herrar Harry Carlsson och Nyman,

I: 130 av herrar Werner och Adolfsson,

1:174 av herr Göran Karlsson m.fl.,

1:279 av herr Holmberg m.fl.,

I: 415 av herr Torsten Andersson,

1:417 av herr Bengtson m.fl.,

1:421 av herr Nils-Eric Gustafsson m.fl.,

1:422 av herr Isacson m.fl.,

1:423 av herr Axel Kristiansson och fru Elvy Olsson,

1:427 av herr Lundström m.fl.,

1:430 av herr Johan Olsson,

I: 431 av herrar Gunnar Pettersson och Harald Pettersson,

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

3

1:433 av herr Svanström,

1:435 av herr Sörenson och fru Elvy Olsson,

1:437 av herr Åkerlund,

1:639 av herr Bengtson m.fl.,

1:641 av herr Lundström m.fl., samt

från andra kammaren
11:38 av herr Berglund m.fl.,

11:90 av herr Karlsson i Huddinge m.fl.,

II: 176 av herr Nilsson i Gävle m.fl.,

11:225 av herr Almgren m.fl.,

11:348 av herr Bohman m.fl.,

11:502 av herrar Börjesson i Glömminge och Johansson i Skärstad,
11:503 av herr Dahlgren,

11:506 av herrar Gustavsson i Alvesta och Johansson i Växjö,

11:507 av herr Gustavsson i Alvesta m.fl.,

11:508 av herr Hedin m.fl.,

11:509 av herr Hedlund m.fl.,

11:513 av herr Jonasson m.fl.,

11:518 av herr Nilsson i Tvärålund m.fl.,

11:520 av herr Ohlin m.fl.,

11:522 av herr Rimmerfors m.fl.,

II: 524 av herr Tohé m. fl.,

11:528 av herrar Wennerfors och Bengtson i Solna,

11:599 av herr Hedlund m.fl.

11:602 av herr Ohlin m.fl.

Yrkandena i nämnda motioner redovisas i det följande.

I de likalydande motionerna I: 26 (av herrar Harry Carlsson och Nyman)
och 11:38 (av herr Berglund m.fl.) har hemställts att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Maj :t begära vidtagande av sådana åtgärder att rivningen
av äldre bostadsbestånd som åsyftas i motionerna i största möjliga
utsträckning förhindras.

I motionen II: 90 (av herr Karlsson i Huddinge m. fl.) har hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa att normerna för
prissättningen vid statliga markförsäljningar prövas i enlighet med vad i
motionen anförts.

I de likalydande motionerna I: 130 (av herrar Werner och Adolfsson) och
II: 176 (av herr Nilsson i Gävle m.fl.) har hemställts att riksdagen måtte
besluta

att statlig långivning till bostadsbyggandet för innevarande år skall utgå
för en igångsättning av 92 000 lägenheter, samt

att de statliga räntebidragen utgår enligt oförändrade grunder.

4

Statsutskottets utlåtande nr 38 År 1966

I de likalydande motionerna I: 174 (av herr Göran Karlsson m. fl.) och
11:225 (av herr
att räntefria förbättringslån även fortsättningsvis skall kunna utgå till
förbättring av handikappade medborgares bostäder.

I de likalydande motionerna 1:279 (av herr Holmberg m. fl.) och 11:348
(av herr Bohman m. fl.) har, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen
måtte

A. 1) uttala, att en grundprincip för den fortsatta bostadspolitiken bör
vara att de boende själva skall betala vad deras bostäder kostar;

2) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om ändring i bostadslånekungörelsen
med innebörd att maximigränserna beträffande bostadsyta i småhus
såväl som förutsättning för bostadslån som beträffande låneunderlagets
storlek slopas;

3) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att hyresregleringslagens regler
i §§ 3—5 om fastställande av hyran inte skall gälla för lägenheter, som
efter den 1 juli 1966 undergått väsentliga ombyggnadsåtgärder, för vilka i
stället nämnda lags § 6 bör tillämpas;

B. besluta,

1) att den statliga bostadslångivningen från och med den 1 juli 1966
skall ersättas av ett kreditgarantisystem;

2) att i anledning härav inga preliminära beslut om lån från lånefonden
för bostadsbyggande skall meddelas från nämnda datum;

3) att för erhållande av kreditgaranti en engångsavgift av Va % skall
erläggas;

4) att fr. o. m. den 1 januari 1966 räntebidrag ej längre skall medgivas
beträffande hus som påbörjats före ingången av 1958;

5) att räntebidrag, avseende räntor å underliggande lån som hänför sig
till tiden fr. o. in. den 1 januari 1966, skall vad avser hus färdigställda
t. o. m. 1959 grundas på en basränta av 6 %, beträffande hus färdigställda
1960—1961 på 5,5 %, för 1962 på 5 % och fr. o. m. 1963 på 4,5 %;

6) att statliga bostadslån, tertiärlån, egnahemslån och förbättringslån
avseende hus som påbörjats fr. o. m. den 1 januari 1958 skall fr. o. m. den
1 juli 1966 upp till 90 % av låneunderlaget förräntas efter en räntesats
av 6 %, samt att till den del lånen överstiger 90 % av låneunderlaget
räntan skall utgöra 7 %;

7) att räntan på reaktiverade tilläggslån fr. o. m. den 1 juli 1966 skall
utgöra 6 % ;

8) att den hyreskontroll som utövas av bostadslånemyndigheterna skall
upphöra fr. o. m. den 1 juli 1966;

9) att de såsom allmännyttiga betecknade bostadsföretagen skall åläggas
redovisningsskyldighet för sina fonder, dessas storlek och successiva
uppbyggnad samt för de principer efter vilka dels fonderna uppbygges,
dels hyressättningen sker;

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

5

10) avslå framställningen om förhandsbesked beträffande bostadslån för
bus avsedda att byggas med industriella produktionsmetoder;

11) avslå ett investeringsanslag till lånefonden för maskinanskaffning
inom byggnadsindustrien;

12) att inga nya tomträttslån skall beviljas fr. o. m. den 1 januari 1967.

C. om förslagen under B. 1—3 ovan icke vinner riksdagens bifall besluta,

1) att bostadslån, till vilka tillstånd lämnats tidigast den 1 juli 1966,
skall beviljas upp till 90 % av belåningsvärdet mot enbart inteckningssäkerhet,
oavsett förvaltningsformerna, och för s. k. allmännyttiga företag upp
till 95 % mot kommunal borgen;

2) att vid utgivande av statliga bostadslån en förvaltningsavgift av V2 %
skall uttagas i samband med lånets utbetalande;

D. under förutsättning att yrkandet under C. 1 vinner riksdagens bifall
medgiva att lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande, må
beviljas intill ett belopp av 1 680 milj. kr. under år 1966;

E. i övrigt beakta vad i motionerna anförts.

I de likalydande motionerna 1:415 (av herr Torsten Andersson) och
II: 524 (av herr Tobé m. fl.) har föreslagits att riksdagen måtte besluta att
i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning i fråga om planväsendets
framtida organisation och om planlagstiftningen.

I de likalydande motionerna 1:417 (av herr Bengtson m. fl.) och 11:509
(av herr Hedlund m. fl.) har, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen
måtte

I. a) fastställa den av Kungl. Maj :t föreslagna basräntan å vissa underliggande
bostadslån att gälla från den 1 januari 1966;

b) till Räntebidrag under elfte huvudtiteln för budgetåret 1966/67 anvisa
ett förslagsanslag av 335 milj. kr.;

c) medgiva att lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande
utöver tomträttslån till kommuner samt räntebidrag utan samband med
statligt lån, beviljas under år 1966 för högst 88 000 lägenheter och under
vartdera av åren 1967 och 1968 för respektive 92 000 och 96 000 lägenheter
ävensom att nämnda lån beviljas intill ett belopp av 1 840 milj. kr. under
år 1966;

d) godkänna det av Kungl. Maj:t begärda bemyndigandet att besluta
om utökning av den under c) upptagna ramen för bidragsgivning under år
1966 samt uttala att småhusbyggandet därvid i första hand skall komma
i fråga;

II. i skrivelse till Kungl. Maj :t

a) uttala att lånemedel avseende 8 000 lägenheter bör reserveras för senare
fördelning för att tillgodose de särskilda behov som uppkommer i
samband med nyetablering och utvidgning av industriföretag, t. ex. i samband
med den samhälleliga lokaliseringspolitiken;

6 Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

b) anhålla om utarbetande av riktlinjer för skapandet av en god bomiljö; c)

uttala att småhusbyggande må igångsättas i enlighet med bygginitiativen; d)

anhålla om utredning och förslag till program för småhusproduktionen
i enlighet med vad i motionerna anförts;

e) uttala att kommunerna liksom tidigare skall vara enhet för bostadsbyggnadsresursernas
lokala fördelning.

I de likalydande motionerna 1:421 (av herr Nils-Eric Gustafsson m. fl.)
och 11:518 (av herr Nilsson i Tvärålund m. fl.) har hemställts att riksdagen
måtte besluta

att bestämmelserna om förbättringslån får en sådan utformning att de
i motionerna omnämnda låginkomstgrupperna som hittills kan erhålla
dylika lån;

att medge att räntefria förbättringslån beviljas under vartdera av åren
1966 och 1967 intill ett belopp av högst 90 milj. kr., vilket innebär ett i förhållande
till Kungl. Maj:ts förslag med 10 milj. kr. ökat anslag;

samt att till Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 90 milj. kr.

I de likalydande motionerna 1:422 (av herr Isacson m. fl.) och 11:508
(av herr Hedin in. fl.) har föreslagits, att riksdagen måtte besluta att i
skrivelse till Kungl. Maj :t föreslå sådan ändring av gällande författning
beträffande statlig medverkan till bostadsbyggande, att låne- och prövningsärenden
avseende bostäder inom lantbruksföretagen skall handhavas av
de statliga rationaliseringsorganen på jordbrukets område.

I de likalydande motionerna 1:423 (av herr Axel Kristiansson och fru
Elvy Olsson) och 11:506 (av herrar Gustavsson i Alvesta och Johansson
i Växjö) har hemställts att riksdagen måtte besluta att lägenheter i pensionärshem
får byggas utanför ordinarie bostadsramar.

I de likalydande motionerna 1:427 (av herr Lundström in. fl.) och
11:520 (av herr Ohlin m. fl.) har, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen
måtte besluta

1) att godkänna ett ordinarie bostadsbyggnadsprogram i överensstämmelse
med det av motionärerna 1964 framlagda och med komplettering
för 1970 upprepade förslaget innebärande igångsättning av

för 1966 94 000 lägenheter

» 1967 98 000 »

» 1968 102 000 »

» 1969 106 000 »

» 1970 110 000 »

i

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

7

samt att dessutom förorda upprättandet av en konjunkturreserv om 10 000
lägenheter för vart och ett av åren 1966 t. o. m. 1970;

2) att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att Kungl. Maj :t efter samråd
med byggnadsarbetsmarknadens parter och med näringsfrihetsrådet
tillsätter ett organ, bestående av företrädare för dessa instanser jämte
opartiska experter, med uppgift att följa hur rationaliseringsframstegen
inom byggnadsindustrien slår igenom samt beräkna den utökning av föreliggande
bostadsbyggnadsprogram som ett vidgat industriellt byggande
skulle kunna medföra;

3) att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om tillsättande av en utredning
beträffande de olika planinstitutens funktioner, samordningen mellan
planering och husprojektering samt principerna för gränsdragningen
mellan de statliga, regionala och kommunala organens ansvar och befogenheter
i detta sammanhang;

4) att beträffande bostadsbyggandets struktur och geografiska fördelning
i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala

a) att erforderliga åtgärder bör vidtagas för att öka småhusbyggandets
andel av bostadsproduktionen till 50 %, vilket den väntade utvecklingen
av efterfrågan motiverar, och vidare att den ökning av den totala produktionen,
som i motionen framlagda program innebär, alltså i första hand bör
komma småhusbyggandet till godo,

b) att en ökning av tvårumslägenheternas andel i nyproduktionen av
flerfamiljshus likaledes ur efterfrågesynpunkt synes önskvärd, varvid andelen
för lägenheter om ett rum och kök eller mindre i motsvarande grad
kan minskas,

c) att bostadsproduktionen i takt med tillgängliga mark- och planresurser
och med större målmedvetenhet bör inriktas på områden där bostadsbristen
är störst eller eljest skulle bli besvärande samt att ansträngningar
bör göras för att minska efterfrågctrycket i storstadsområdena genom en
aktiv lokaliseringspolitik, som ger sysselsättning utanför dessa områden,

d) att beträffande miljöfrågornas betydelse ge till känna vad i motionerna
anförts;

5) att ändring företages av för olika företagsformer gällande lånevillkor
på sätt i motionerna angivits så att likvärdighet beträffande konkurrensförhållanden
uppnås;

6) att i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala att utländska byggnadsföretag
bör beredas större möjligheter att utföra byggnader och anläggningar i
Sverige i syfte att närma byggnadsindustriens konkurrensläge till det för
exportindustrien eller för den under importkonkurrens arbetande hemmamarknadsindustrien
rådande;

7) att räntan på nu amorteringspliktiga tilläggslån skall fastställas till
6 % mot nuvarande 4 % i syfte att åstadkomma bättre paritetsförhållande
beträffande hyrorna i under 1950-talet färdigställda hus samt att såväl

8

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

denna subventionsminskning som den av Kungl. Maj :t föreslagna skall
träda i kraft fr. o. in. den 1 januari 1966.

I de likalydande motionerna 1:430 (av herr Johan Olsson) och 11:507
(av herr Gustavsson i Alvesta m. fl.) har hemställts att riksdagen — i
syfte att motverka de fortgående stegringarna av byggnadskostnaderna och
åstadkomma samhällsekonomiska, statsfinansiella och kommunalekonomiska
besparingar — måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

1) att en arbetsgrupp, knuten till statens institut för byggnadsforskning
och med företrädare för institutet, byggnadsstyrelsen, bostadsstyrelsen och
de båda berörda kommunförbunden, måtte tillsättas med uppgift dels att
utarbeta metoder, normer och anvisningar för sådan detaljplanering enligt
byggnadslagen som främjar och underlättar industriellt byggande, dels att
i den mån så befinnes erforderligt avge förslag till ändringar i gällande byggnadslagstiftning,
dels ock att verka för upplysningsverksamhet rörande
de industriella byggmetodernas förutsättningar;

2) att en arbetsgrupp, likaledes knuten till statens institut för byggnadsforskning
och med företrädare för institutet och för centrala ämbetsverk,
såsom byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsen, samt för de tre kommunförbunden,
måtte tillsättas med uppgift att pröva och föreslå en långt driven
standardisering beträffande offentliga byggnader, t. ex. skolor, administrationslokaler
och i viss utsträckning sjukhus och jämförliga institutioner, i
sytte att främja och underlätta industriella byggmetoder;

3) att i anslutning till sistnämnda arbetsgrupps arbete måtte verkställas
en översyn av gällande regler inom den offentliga byggnadsverksamheten
samt i förekommande fall av statsbidragsregler, så att tillämpning av industriella
byggmetoder underlättas;

4) att en utredning, sammansatt av i förhållande till partsintressena på
byggnadsmarknaden obundna personer, måtte tillsättas med uppgift dels
att, i samråd med och med bistånd av statens pris- och kartellnämnd, näringsfrihetsrådet
och näringsfrihetsombudsmannen, utröna i vad mån institutionella
hinder för byggnadsverksamhetens rationalisering och utveckling
förekommer, t. ex. genom gällande ordning för konsultuppdrag, karteller
och prisöverenskommelser, systemet för och tillämpningen av ackordsersättning,
gränsdragning mellan fackförbund in. m., dels att ta initiativ
till sådana hinders avlägsnande eller förebyggande.

I de likalydande motionerna 1:431 (av herrar Gunnar Pettersson och
Harald Pettersson) och 11:513 (av herr Jonasson m. fl.) har hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam utredning
angående sådana ändringar i gällande författningar, tillämpningsföreskrifter
och administrativa anvisningar att förutsättningar skapas för en
friare bostadsbebyggelse på landsbygden.

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

9

I de likalydande motionerna 1:433 (av herr Svanström) och 11:503
(av herr Dahlgren) föreslås riksdagen besluta att vid behandlingen av
frågan om befrämjande av bostadsbyggande uttala att en återgång sker
till vad som gällde före 1965 års riksdagsbeslut i fråga om kvotfördelning
av lånemedel för detta ändamål.

I de likalydande motionerna 1:435 (av herr Sörenson och fru Elvy Olsson)
och 11:522 (av herr Rimmerfors m. fl.) har hemställts att riksdagen
måtte besluta avskaffa invalidbostadsbidragets maximibelopp fr. o. m. den
1 juli 1966.

I de likalydande motionerna 1:437 (av herr Åkerlund) och 11:528 (av
herrar Wennerfors och Bengtson i Solna) har hemställts att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag i beaktande
av att de i motionerna anförda synpunkterna rörande möjligheterna
att skapa förutsättningar för bättre planering samt att undvika onödiga
kostnadsstegringar inom byggnadsbranschen åsamkat av byggnadsregleringsverksamheten.

I motionen 11:502 (av herrar Börjesson i Glömminge och Johansson i
Skärstad) har hemställts att riksdagen måtte medge att — utöver de av
Kungl. Maj :t föreslagna låneramarna — bostadslån må beviljas under ettvart
av åren 1966, 1967 och 1968 för högst 1 000 lägenheter i pensionärshem,
företrädesvis i landsbygdskommuner, och att lån från lånefonden
för bostadsbyggande —- utöver tomträttslån till kommuner — må beviljas
intill ett belopp av 1 820 milj. kr. under år 1966.

1 de likalydande motionerna I: 639 (av herr Bengtson m. fl.) och II: 599
(av herr Hedlund m. fl.) har, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att förslag förelägges innevarande
års riksdag i syfte att stimulera tillkomsten av s. k. servicehus och att
vederbörande myndighet måtte erhålla i uppdrag att utarbeta anvisningar
för utformningen av nämnda serviceinstitutioner.

I de likalydande motionerna 1:641 (av herr Lundström in. fl.) och
11:602 (av herr Ohlin m. fl.) har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att förslag i
syfte att stimulera tillkoinslen av s. k. servicehus föreläggs innevarande
års riksdag och att vederbörande myndighet måtte erhålla i uppdrag att
utarbeta anvisningar för utformningen av servicehus och servicecentraler.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna I: 174,
279, 421, 422 och 433 samt II: 38, 90, 176, 502, 506, 507, 509, 513, 520, 522,
524, 528, 599 och 602.

10

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

Utskottet

Bostadsproduktionen. Kungi. Maj :t har föreslagit riksdagen att godkänna
vissa av departementschefen i samband med behandlingen av bostadsbyggnadsutredningens
förslag förordade riktlinjer för bostadsproduktionen.
Departementschefen har i detta sammanhang bl. a. berört normerna för
bostadsstandarden, produktionsbehovet för tiden t. o. m. år 1975, produktionens
inriktning och regionala fördelning samt vissa resursfrågor.

Det totala produktionsbehovet under 15-årsperioden 1961—1975 har av
utredningen bedömts uppgå till ca 1,5 milj. bostadslägenheter. Nära hälften
härav faller på produktion för att ersätta gamla lägenheter med låg utrustningsstandard.
Denna produktion skulle till en del äga rum i form av om»
byggnad och modernisering. Departementschefen konstaterar att utred»
ningens bedömning av nybyggnadsbehovet, sedan vissa produktionstillskott
erhållits genom ombyggnad och förbättring, på det hela taget stämmer väl
överens med det program om ca 1 milj. lägenheter under åren 1965—1974
som 1965 års riksdag har uttalat sig för. Departementschefen framhåller i
fråga om ersättningsproduktionen att ombyggnad många gånger kommer
att framstå som förmånligare än total sanering med åtföljande nybyggnad.
Om produktionsbetingelserna för ombyggnadsverksamheten förbättras,
borde den kunna ge ett värdefullt produktionstillskott med mindre resurser
än motsvarande nybyggnad.

Såvitt angår bostadsproduktionens inriktning med avseende på lägenhets»
typer m. m. anför departementschefen att det tills vidare vid given resursram
är angelägnare att öka antalet rum i bostadslägenheterna än golvytan
per rum. Vidare anförs i propositionen, att den standardhöjning som kan bli
möjlig tills vidare främst bör inriktas på att öka antalet rum per lägenhet
och en höjning av utrustningsstandarden i stället hållas tillbaka. Nya lägenheter
bör dock inredas så att en senare komplettering med nya utrustningsdetaljer
underlättas.

Departementschefen anser det inte osannolikt att bostadskostnaderna till
följd av en ny hyrespolitik och nya finansieringsregler kan komma att stiga
snabbare än priserna i allmänhet. Han räknar med att detta kan komma att
medföra en dämpning av utrymmesefterfrågan. Departementschefen finner
att den fördelning mellan små och stora lägenheter som har utvecklat sig
under senare år är relativt tillfredsställande. Den bör i allt väsentligt bibehållas
under de närmaste åren. I propositionen understryks samtidigt att en
alltför ensidig inriktning på de mindre lägenhetstyperna i syfte att snabbare
tillgodose efterfrågan från dem som saknar bostad kan leda till en olämplig
snedvridning av bostadsbeståndet som ger upphov till bristfenomen av
annan art.

I motionerna 1:427 och 11:520 hemställs att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t uttalar dels att erforderliga åtgärder bör vidtas för att ökg

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

11

småhusbyggandets andel av bostadsproduktionen till 50 %, vilket den väntade
utvecklingen av efterfrågan motiverar, och vidare att den ökning av
den totala produktionen som föreslås i motionerna i första hand bör komma
småhusbyggandet till godo, dels ock att en ökning av tvårumslägenheternas
andel i nyproduktionen av flerfamiljshus likaledes ur efterfrågesynpunkt
synes önskvärd varvid andelen för lägenheter om ett rum och kök eller
mindre i motsvarande grad kan minskas. Vidare yrkas att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t ger till känna vad som i motionerna har anförts
beträffande miljöfrågornas betydelse. Motionärerna anför bl. a. att bostadslånereglerna
bör utformas så att överexploatering inte främjas, att åtgärder
bör vidtas mot luftföroreningar och ljudstörningar och att stadsplanenormer
bör upprättas.

I motionerna 1:417 och 11:509 hemställs att riksdagen uttalar att småhusbyggandet
skall komma i fråga i första hand vid utökning av ramen för
bostadslångivning under år 1966. Motionärerna föreslår vidare att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t dels uttalar att småhusbyggande må igångsättas
i enlighet med bygginitiativen, dels anhåller om utredning och förslag till
program för småhusproduktionen i enlighet med vad som har anförts i
motionerna, dels ock anhåller om utarbetande av riktlinjer för att skapa en
god bostadsmiljö.

I motionerna I: 279 och II: 348 föreslås, i syfte att främja ökad ombyggnadsverksamhet,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer att
hyresregleringslagens regler i 3—5 §§ om fastställande av hyra inte skall
gälla lägenheter som efter den 1 juli 1966 undergått väsentliga ombyggnadsåtgärder.
För dem bör enligt motionärerna 6 § i lagen tillämpas i stället.

I motionerna I: 26 och II: 38 hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t begär att sådana åtgärder vidtas att man i största möjliga utsträckning
förhindrar rivning av äldre bostadsbestånd som kan moderniseras.

I motionerna I: 639 och II: 599 samt I: 641 och II: 602 hemställs att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller att förslag i syfte att stimulera
tillkomsten av s. k. servicehus föreläggs innevarande års riksdag och att
vederbörande myndighet erhåller uppdrag att utarbeta anvisningar för
utformning av serviceinstitutioner, servicehus och servicecentra.

Utskottet vill erinra om att föregående års riksdag i enlighet med förslag
av utskottet uttalade sig för ett program som innebar att en miljon nya
bostadslägenheter borde tillkomma under åren 1965—1974. I likhet med
departementschefen finner utskottet att detta program stämmer väl överens
med det byggande som enligt bostadsbyggnadsutredningens kalkyler beträffande
bostadsefterfrågan bör komma till stånd under nämnda period.

När frågan om bostadsproduktionens inriktning skall bedömas bör man
som bostadsbyggnadsutredningen har framhållit hl. a. beakta bristerna i det
befintliga bostadsbeståndet och ta hänsyn till alt de nytillkommande bostäderna
skall nyttjas under avsevärd tid framåt. Det är ett starkt önskemål

12

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

att produktionen får sådan inriktning att trångboddhet inte behöver förekomma.
Detta innebär, med den hushållssammansättning som vi har att
räkna med framöver, att en förhållandevis stor del av nyproduktionen bör
utgöras av lägenheter som är större än två rum och kök. Samtidigt måste,
som departementschefen har understrukit, hänsyn tas till den utveckling
som är att vänta i fråga om bostadskostnaderna. I propositionen har framhållits
att de friare avtalsförhållanden på hyresmarknaden och de ändrade
villkor för bostadsbyggandets finansiering, som väntas bli ett resultat av
pågående utredningsarbete, kan beräknas leda till att bostadskostnaderna,
åtminstone inom vissa delar av bostadsbeståndet, stiger förhållandevis mera
än levnadskostnaderna i allmänhet. En dylik utveckling kan antas medföra
dels att rörligheten på bostadsmarknaden ökar, dels att bostadsefterfrågan
dämpas när det gäller såväl bostadsutrymme som utrustning.

Mot denna bakgrund finner sig utskottet kunna biträda departementschefens
uttalanden rörande bostadsproduktionens inriktning på lägenhetsstorlekar.

Utskottet vill i detta sammanhang stryka under betydelsen av att utvecklingen
på bostadsmarknaden följs noggrant — inte minst efter eventuella
ändringar i förutsättningarna för hyresbildningen — så att man i god tid
kan planera de ändringar i produktionsinriktningen som utvecklingen kan
påkalla.

Med anledning av de uttalanden och yrkanden om småhusbyggandet som
har gjorts i motionerna 1:427 och 11:520, 1:279 och 11:348 samt 1:417 och
11:509 vill utskottet erinra om att bostadsbyggnadsutredningen avser att i
ett senare betänkande ta upp frågan om bostadsbyggandets fördelning på
hustyper till närmare behandling. I avvaktan därpå är utskottet inte berett
att göra några uttalanden om hur stor andel av nyproduktionen som bör utgöras
av lägenheter i småhus. Utskottet anser sig inte heller böra biträda
motionsförslagen om skrivelse till Kungl. Maj :t angående utredning i frågan.

Utskottet anser sig kunna utgå från att bygginitiativen till inte oväsentlig
del bestäms av de förmånliga finansieringsviilkor som de statliga bostadslånen
och subventionerna i olika former erbjuder. Det synes då också följdriktigt
att statsmakterna bestämmer hur stor del av de samlade byggresurserna
som bör anslås till bostadsproduktionen. Tanken att en viss hustyp
skall ha företräde vid användningen av resurserna kan utskottet inte godta,
bl. a. därför att en sådan ordning skulle kunna medföra att byggandet på
vissa orter där denna hustyp är förhärskande skulle gynnas till förfång
för andra orter. Eftersom ramen för den statliga bostadslångivningen liksom
den totala bostadsbyggnadsplanen bestäms utifrån en bedömning av
den samlade resurstillgången, kan det alltså enligt utskottets mening inte
komma i fråga att utan möjlighet till begränsning låta småhusbyggandet
utvecklas fritt enligt bygginitiativen. Yrkandet därom i motionerna I: 417
och II: 509 avstyrks. Liksom hittills bör det ankomma på vederbörande

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

13

lokala instanser att, i den mån tilldelade bostadslån inte räcker till hela den
planerade bostadsproduktionen, i första hand ta ställning till vilka byggen
som bör rymmas inom ramen för statslångivningen och därmed också hur
det statsfinansierade byggandet bör fördelas på hustyper.

I anslutning till vad som i motionerna I: 427 och II: 520 samt I: 417 och
II: 509 har anförts om bostadsmiljön, vill utskottet erinra om att utskottet
år 1964 (uti. nr 42, s. 12) har uttalat sig för att vederbörande myndigheter
utarbetar vägledande anvisningar för bebyggelseplaneringen. Enligt vad utskottet
har inhämtat pågår arbetet härmed inom byggnadsstyrelsen. Med
hänsyn till det anförda och då spörsmål av betydelse för bostadsmiljön
ägnas fortlöpande uppmärksamhet inom byggnadsforskningen finner utskottet
inte tillräckliga skäl föreligga att nu göra någon framställning till
Kungl. Maj :t i ämnet.

I anledning av yrkanden i motionerna 1:639 och 11:599 samt 1:641 och
II: 602 om servicehus och serviceanordningar i bostadsområden vill utskottet
framhålla att undersökningar angående den lämpliga utformningen
av kollektiv service i bostadsområden pågår bl. a. inom statens institut
för byggnadsforskning. Utskottet finner därför inte påkallat att riksdagen
gör något uttalande i denna fråga.

I likhet med departementschefen finner utskottet att den ersättningsproduktion
som behövs för att komma till rätta med bristerna i det befintliga
bostadsbeståndet i ökad omfattning bör kunna komma till stånd i form av
ombyggnad och modernisering. Det synes inte osannolikt att en friare hyressättning
i äldre bostäder skulle vara ägnad att främja dylik ombyggnadsverksamhet
som alternativ till rivning och nybyggnad.

Med hänsyn till vad departementschefen har upplyst om hyreslagstiftningssakkunnigas
arbete anser utskottet dock att frågan om ändringar i gällande
lag om hyresreglering inte bör aktualiseras nu. Utskottet avstyrker
därför förslaget i motionerna I: 279 och II: 348 om en framställning i ämnet
till Kungl. Maj :t.

Utskottet har inte blivit övertygat om att den ordning som föreslås i
motionerna I: 26 och II: 38 skulle främja ombyggnad framför totalsanering.
Motionerna avstyrks.

Enligt utskottets mening finns det skäl som talar för att en förbättring av
produktionsbetingelserna för ombyggnad och modernisering inom det befintliga
bostadsbeståndet erfordras för att denna verksamhet skall få önskvärd
omfattning. Även departementschefen har uttalat sig för att sådana
förbättringar av villkoren för ombyggnadsverksamheten kan vara befogade
och anmäler bl. a. sin avsikt att pröva om statliga krediter i form av bostadslån
bör ställas till förfogande även för mindre genomgripande förbättringar
i flerfamiljshus. Utskottet anser det angeläget att denna undersökning kommer
till stånd snarast möjligt. Inom det äldre bostadsbeståndet finns åtskilliga
lägenheter som företer väsentliga brister främst i fråga om utrustningen
men som sannolikt med mindre insats av produktionsresurser än som går åt

14

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

vid nybyggnad skulle kunna sättas i gott skick för att därefter under lång
tid framåt göra tjänst på bostadsmarknaden. En intensifierad förbättringsverksamhet
inom nuvarande bostadsbestånd är motiverad främst därför
att den med relativt små insatser medger värdefulla produktionstillskott
som kan medverka till att hålla tillbaka efterfrågan på nybyggda bostäder
och därför att de dåliga lägenheterna i det äldre beståndet till stor del bebos
av åldringar. En förbättring av deras bostadsförhållanden ter sig lika angelägen
i fråga om lägenheter i flerfamiljshus som när det gäller småhus.

I fråga om bostadsproduktionens regionala fördelning finner departementschefen
att en kraftigare produktionsinsats i områden med bostadsbrist
är angelägen och förordar att fördelningen alltjämt bör stå i proportion till
den otillfredsställda efterfrågan.

I motionerna 1:427 och 11:520 hemställs att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t uttalar, att bostadsproduktionen i takt med tillgängliga markoch
planresurser och med större målmedvetenhet bör inriktas på områden
där bostadsbristen är störst eller eljest skulle bli besvärande samt att ansträngningar
bör göras för att minska efterfrågetrycket i storstadsområdena
genom en aktiv lokaliseringspolitik som ger sysselsättning utanför dessa
områden.

I motionerna I: 433 och II: 503 föreslås att riksdagen uttalar att en återgång
skall ske till vad som gällde före 1965 års riksdagsbeslut i fråga om
fördelning av lånemedel. Motionärerna anför att den kvotering som nu tilllämpas
i mycket hög grad missgynnar bostadsbyggandet i stora och små
tätorter i alla län liksom på den rena landsbygden.

Utskottet biträder departementschefens uttalande att kraftigare produktionsinsatser
behövs i områden med bostadsbrist. Vid den regionala fördelningen
av bostadslånemedel bör alltså myndigheterna, i enlighet med vad
som har anförts i propositionen, ta särskild hänsyn till föreliggande bostadsbrist
i storstadsområdena och andra tätorter samt till det bostadsbehov
som uppkommer i samband med näringslivets expansion. Det uttalande
som har gjorts i motionerna I: 427 och II: 520, såvitt angår bostadsbyggandets
regionala fördelning, innebär i huvudsak ett understrykande av vad
departementschefen har anfört och bör därför enligt utskottets mening
inte föranleda någon framställning till Kungl. Maj:t. Yrkandet i motionerna
1:433 och 11:503 synes närmast syfta till att en mindre del av bostadsbyggnadsresurserna
skall tillkomma storstadsområdena. Detta skulle innebära
risker för att bristläget förvärras i dessa orter. Utskottet avstyrker
motionerna.

I anslutning till vissa uttalanden av bostadsbyggnadsutredningen om
planinstituten och planväsendets organisation erinrar departementschefen
om att frågan därom och om översyn av byggnadslagstiftningen prövas inom
kommunikationsdepartementet.

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

15

I motionerna 1:427 och 11:520 hemställs att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t anhåller om utredning beträffande de olika planinstitutens
funktioner, samordningen mellan planering och husprojektering samt principerna
för gränsdragningen mellan de statliga, regionala och kommunala
organens ansvar och befogenheter i detta sammanhang.

I motionerna I: 415 och II: 524 föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t hemställer om utredning i fråga om planväsendets framtida organisation
och om planlagstiftningen.

En översyn av såväl byggnadslagstiftningens innehåll med avseende på
de olika planinstituten som planväsendets organisation har länge framstått
som behövlig. Utskottet finner därför att motiven för motionärernas yrkanden
är goda. Enligt vad utskottet har inhämtat pågår emellertid förberedelser
för en översyn av de berörda frågorna inom Kungl. Maj :ts kansli.
Särskild expertis i kommunikationsdepartementet är sålunda sysselsatt med
kartläggning av hithörande frågeställningar och problem i syfte bl. a. att få
fram material som kan ligga till grund för en utredning av planfrågorna.
Utskottet, som med hänsyn härtill anser sig kunna utgå från att en utredning
i dessa frågor kommer till stånd på Kungl. Maj :ts initiativ, finner
det inte erforderligt att nu göra framställning i ämnet till Kungl. Maj :t. Utskottet
föreslår därför att motionsyrkandena inte skall föranleda någon
åtgärd från riksdagens sida.

I motionen II: 90 föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer
att normerna för prissättningen vid statliga markförsäljningar prövas
så att inte därvid uttas högre köpeskillingar än vad som skulle godkännas
i samband med statlig belåning.

Utskottet vill erinra om att frågan om statliga markförsäljningar behandlades
vid 1963 års riksdag. På förslag av utskottet (uti. nr 42, s. 12) beslöt
riksdagen därvid göra framställning till Kungl. Maj :t angående vissa synpunkter
som borde beaktas vid översyn av direktiven till de statliga markförvaltande
myndigheterna. Enligt vad utskottet inhämtat har ifrågavarande
riksdagsskrivelse överlämnats till markpolitiska utredningen, som beräknar
att avge betänkande i ämnet under innevarande år. En ny framställning till
Kungl. Maj :t ter sig därför inte påkallad. Utskottet avstyrker motionen.

I fråga om bostadsbyggandets omfattning m. m. anför departementschefen
att bostadsproduktionen har fortsatt att utvecklas gynnsamt. Investeringsvolymen
inom bostadssektorn har stigit ca 2 % mellan åren 1964 och 1965,
ett förhållande som illustreras av att det genomsnittliga antalet rumsenheter
i den pågående produktionen kan beräknas ha ökat från 386 000 år 1964
till 403 000 år 1965. Eftersom byggnadsmarknaden har varit hårt ansträngd
och kreditefterfrågan inte har kunnat tillfredsställas har Kungl. Maj:t inte
tagit i anspråk av riksdagen lämnad fullmakt att besluta om utökning av
den för år 1965 bestämda låneramen. Departementschefen finner vissa

16 Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

tecken tyda på att minskningen av expansionstakten under år 1965 till
viss grad medverkat till att lätta trycket på byggnadsmarknaden. Därtill har
bidragit även den under året tillämpade prioriteringen av angelägna byggen
och arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att underlätta inflyttning av
byggnadsarbetare till storstadsområdena.

Departementschefen anför att frågan om planen för bostadsbyggandet
under år 1966 bör bedömas mot bakgrund av den prognos för den samhällsekonomiska
utvecklingen som redovisas i årets finansplan. På grundval av
en bedömning av utvecklingen i fråga om samhällsekonomi och arbetsmarknad
föreslår departementschefen att bostadsbyggnadsplanen för år 1966
nu bestäms till 92 000 lägenheter. Planen bör ha karaktären av ett garanterat
minimiprogram. Den sålunda föreslagna planen skulle enligt propositionen
med oförändrade byggnadstider medföra en minskning av investeringsvolymen
i bostäder med ungefär 3 %. Enligt nationalbudgetberäkningarna
har emellertid en viss minskning av byggnadstiderna antagits.
Det har därvid beräknats att investeringsvolymen i bostäder enligt den föreslagna
planen för år 1966 skulle bli av ungefär samma omfattning som under
år 1965. Enligt departementschefens beräkningar skulle 86 000 lägenheter
igångsättas efter beslut om statligt stöd medan 6 000 lägenheter beräknas
komma i gång vid sidan härav. Enligt departementschefen bör långtidsplaneringen
underlättas genom att ram för bostadslångivningen beslutas
för två år utöver löpande kalenderår mot f. n. ett år.

I motionerna 1:427 och 11:520 hemställs att riksdagen godkänner ett
ordinarie bostadsbyggnadsprogram för åren 1966—1970 om resp. 94 000,
98 000, 102 000, 106 000 och 111 000 lägenheter samt förordar upprättande
av en konjunktur reserv om 10 000 lägenheter för vart och ett av de nämnda
åren.

I motionerna 1:417 och 11:509 hemställs att riksdagen medger ett byggande
med statligt stöd om 88 000 lägenheter under år 1966, vilket under
antagande att 6 000 lägenheter påbörjas utan statliga lån motsvarar en
bostadsbyggnadsplan på 94 000 lägenheter.

I motionerna I: 130 och II: 176 hemställs att riksdagen beslutar att statliga
lån skall utgå för en igångsättning av 92 000 lägenheter vilket med
samma förutsättning motsvarar ett totalt program av 98 000 lägenheter.

Beräkningarna i statsverkspropositionen av bostadsbyggandets omfattning
under år 1966 bygger bl. a. på antagandet att igångsättningen år 1965
omfattade 88 000 lägenheter. Av senare framkomna uppgifter som utskottet
har tagit del av framgår emellertid att påbörjandet under fjolåret
torde ha uppgått till drygt 92 000 lägenheter. Samtidigt visar senast tillgängliga
uppgifter att närmare 97 000 lägenheter färdigställdes under år
1965 mot av departementschefen antagna 95 000.

Innebörden av det sagda är att den vid årsskiftet pågående bostadsproduktionen
omfattade omkring 2 000 lägenheter mer än departementschefen

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

17

torde ha antagit vid sin bedömning av igångsättningsprogrammet för år
1966. Vid i övrigt lika förhållanden skulle detta innebära att en igångsättning
av den omfattning som har föreslagits i propositionen medför att resursåtgången
inom bostadsproduktionens område blir större under år 1966 än
som har beräknats i propositionen. Samtidigt bör i sammanhanget beaktas
att den stränga vintern har medfört att den reella igångsättningen av åtskilliga
byggen har blivit starkt förskjuten och att förseningar också har drabbat
många pågående byggen.

Av allt att döma kommer dessa förhållanden att leda till en stark anspänning
på byggnadsmarknaden under våren och försommaren. Detta kan
medföra svårigheter att få till stånd en igångsättning av bostadsbyggen i den
omfattning som föreslås i propositionen. Mot bakgrund av bostadsbristen
anser emellertid utskottet att en igångsättning av minst 92 000 lägenheter

1 år får betraktas som mycket angelägen. Utskottet förordar därför att riksdagen
godkänner den av departementschefen föreslagna bostadsbyggnadsplanen
för år 1966.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att föregående års riksdag
antog ett propositionsförslag avseende sådana ändringar i lagen om igångsättningstillstånd
för byggnadsarbete att Kungl. Maj:t numera har möjlighet
att i inte oväsentlig utsträckning hålla tillbaka annat byggande, som i
nuvarande situation måste anses vara mindre angeläget än bostadsproduktionen.
Utskottet förutsätter att Kungl. Maj :t vid behov tar till vara möjligheterna
att med bevarande av ett bostadsbyggande på den föreslagna höga
nivån åstadkomma de begränsningar i övrig byggnadsverksamhet som kan
vara behövliga för att jämvikt skall kunna upprätthållas mellan tillgång
och efterfrågan på byggresurser och en av överansträngning betingad kostnadsuppgång
undvikas.

Utskottet tillstyrker departementschefens förslag om bemyndigande för
Kungl. Maj :t att besluta om utvidgning av igångsättningen utöver bostadsbyggnadsplanen
om utvecklingen skulle göra detta möjligt. Då den av utskottet
förordade bostadsbyggnadsplanen, från nuvarande utgångspunkter
för bedömningen, kan beräknas ta i anspråk alla tillgängliga resurser kan
utskottet däremot inte ansluta sig till den i motionerna I: 427 och II: 520,
I: 417 och II: 509 samt I: 130 och II: 176 anförda uppfattningen att bostadsbyggnadsplanen
redan nu bör utvidgas utöver Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottet finner den i propositionen föreslagna förlängningen av planeringsperioden
för bostadsbyggandet —- innebärande att ram för bostadslångivningen
bestäms för tre år mot f. n. två — ändamålsenlig och tillstyrker
Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet vill inte utesluta att en ytterligare
förlängning av denna planeringspcriod kan bli motiverad. I avvaktan på
erfarenheter av den ordning som nu bar förordats anser sig utskottet dock
inte f. n. böra gå längre än som föreslagits i propositionen. Förslaget i mo 2

— Ililiang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 38

18

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

tionerna I: 427 och II: 520 om bostadsbyggnadsplan även för åren 1969 och
1970 kan utskottet alltså inte biträda.

Departementschefen anser att framför allt produktivitetsutvecklingen
inom byggnadsindustrien kommer att bli avgörande för möjligheterna att
åstadkomma en bostadsproduktion av den storlek som bostadsbyggnadsutredningens
efterfrågekalkyler pekar fram mot. Främst arbetskraftstillgångarna
kan bli så knappa att byggnadsmarknaden blir utsatt för avsevärda
påfrestningar. Det synes därför enligt departementschefen synnerligen
angeläget att snabbt gå över till industriella byggnadsmetoder med
minskad relativ arbetskraftsåtgång.

Departementschefen framhåller att utvecklingen synes gå mot ökad tilllämpning
av industriella metoder i bostadsproduktionen. Detta kan väntas
medföra en produktivitetsförbättring och därmed även medverka till en
dämpning av kostnadsstegringarna på byggnadsområdet. Departementschefen
finner att det är en angelägen uppgift för samhället att stödja och
stimulera en dylik utveckling.

I propositionen föreslås i detta syfte att byggherrar som har för avsikt
att bygga bostäder med industriella metoder skall kunna få förhandsbesked
om bostadslån för en längre period. Enligt förslaget i propositionen skall
riksdagen fastställa en särskild planeringsram för industriellt byggande
för åren 1967—1971. Ramens funktion skall vara att möjliggöra förhandsbesked
om statliga bostadslån upp till fem år i förväg. Ramen föreslås omfatta
10 000 lägenheter per år eller tillhopa 50 000 lägenheter. Den bör fastställas
årligen och därvid omprövas mot bakgrund av vunna erfarenheter.
Kungl. Maj:t bör enligt propositionen äga meddela närmare föreskrifter
om förutsättningarna för sådana förhandsbesked.

I syfte att stimulera en utveckling i riktning mot ökad industrialisering
av byggandet föreslås vidare i propositionen att till Lånefonden för maskinanskaffning
inom byggnadsindustrien för budgetåret 1966/67 anvisas ett
investeringsanslag av 15 milj. kr. Från denna lånefond kan enligt beslut
av 1965 års riksdag försöksvis beviljas lån till anläggningar för produktion
av byggelement. I sammanhanget torde få erinras om att riksdagen tidigare
har beslutat att på tilläggsstat för innevarande budgetår anvisa ett
belopp av samma storlek.

I motionerna I: 427 och II: 520 föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t hemställer att Kungl. Maj :t efter samråd med byggnadsarbetsmarknadens
parter och med näringsfrihetsrådet tillsätter ett organ, bestående av
företrädare för dessa instanser jämte opartiska experter, med uppgift att
följa hur rationaliseringsframstegen inom byggnadsindustrien slår igenom
samt beräkna den utökning av föreliggande bostadsbyggnadsprogram som
ett vidgat industriellt byggande skulle kunna medföra. I motionerna hemställs
vidare att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar att utländska

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

19

byggnadsföretag bör beredas större möjligheter att utföra byggnader och
anläggningar i Sverige i syfte att närma byggnadsindustriens konkurrensläge
till det som råder för exportindustrien eller för den hemmaindustri
som arbetar under importkonkurrens.

I motionerna I: 279 och II: 348 yrkas avslag på båda de nu ifrågavarande
framställningarna i propositionen.

I motionerna 1:430 och 11:507 hemställs att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t anhåller att en arbetsgrupp tillsätts med uppgift att utarbeta
metoder, normer och anvisningar för sådan detaljplanering enligt byggnadslagen
som främjar och underlättar industriellt byggande, att i den mån så
befinns erforderligt föreslå ändringar i byggnadslagstiftningen och att verka
för upplysningsverksamhet rörande de industriella byggmetodernas förutsättningar
samt att en annan arbetsgrupp tillsätts med uppgift att pröva
och föreslå en långt driven standardisering beträffande offentliga byggnader.

Enligt motionärerna bör i anslutning till sistnämnda grupps arbete gällande
regler inom den offentliga byggnadsverksamheten samt i förekommande
fall statsbidragsregler ses över så att tillämpning av industriella
byggmetoder underlättas.

Motionärerna yrkar vidare att riksdagen i skrivelsen till Kungl. Maj:t
föreslår en utredning som skall utröna i vad mån institutionella hinder för
byggnadsverksamhetens rationalisering och utveckling förekommer, t. ex.
genom gällande ordning för konsultuppdrag, karteller och prisöverenskommelser,
systemet för och tillämpningen av ackordsersättning, gränsdragning
mellan fackförbund m. m., och ta initiativ till att sådana hinder avlägsnas
eller förebyggs.

I motionerna 1:437 och 11:528 hemställs att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag rörande möjligheterna att
skapa förutsättningar för bättre planering samt att undvika sådana kostnadsstegringar
inom byggnadsbranschen som åsamkas av byggnadsrcgleringen.

Utskottet anser i likhet med departementschefen att en utveckling av
byggandet mot ökad industrialisering är angelägen. De bedömningar av
1965 års långtidsutredning som nu föreligger ger vid handen att tillväxten
av vårt lands arbctskraftstillgångar under tiden fram till år 1970 sannolikt
inte kommer att ske lika snabbt som ökningen av arbetskraftsefterfrågan.
Tendenserna antas bli ungefär desamma under 1970-talet. I detta perspektiv
får det bedömas som betydelsefullt att söka åstadkomma en snabb ökning
av produktiviteten främst i de näringsgrenar som i dag har en förhållandevis
hög arbetskraftsåtgång. Vissa försök som har gjorts på en del
orter i vårt land tyder liksom erfarenheterna från några främmande länder
på att det finns möjlighet att genom ökad mekanisering och genom att förskjuta
produktionsprocesserna från byggplatserna bakåt i produktions -

20

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

kedjan åstadkomma en väsentlig minskning av den relativa arbetskraftsåtgången
inom byggnadsverksamheten.

De i propositionen framförda förslagen finner utskottet ändamålsenliga.
Utskottet tillstyrker därför Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottet vill erinra om att utskottet i sitt utlåtande i bostadsfrågorna år
1984 (nr 42) tog upp industrialiseringsproblemet till behandling och uttalade
sig för en utredning om åtgärder för att främja en snabbare utveckling mot
byggandets industrialisering. Utskottets initiativ ledde till att byggindustrialiseringsutredningen
tillsattes. Denna utredning har vidsträckta direktiv,
som ger den möjlighet att till behandling ta upp praktiskt taget alla spörsmål
som kan vara av betydelse för att underlätta industrialiseringen inom
byggnadsverksamheten. De utredningsyrkanden som framställs i motionerna
1:430 och 11:507 innefattar i allt väsentligt frågor som byggindustrialiseringsutredningen
har att behandla enligt sina direktiv. Till den del motionerna
går utöver direktiven för utredningen — t. ex. i fråga om gränsdragningen
mellan olika fackförbund och principerna för lönesättningen på byggnadsområdet
— synes det tveksamt om de angivna problemen lämpar sig
för behandling i en statlig utredning. Utskottet kan med hänsyn till det anförda
inte tillstyrka utredningsyrkandet. Då de synpunkter som anförs i
motionerna synes förtjäna övervägande vill emellertid utskottet föreslå att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer att motionerna överlämnas
till byggindustrialiseringsutredningen för beaktande i dess arbete. Detsamma
bör enligt utskottets mening gälla nu ifrågavarande yrkanden i motionerna
I: 427 och II: 520.

I anslutning till vad som anförs och föreslås i motionerna 1:437 och
II: 528 vill utskottet som sin mening framhålla att det torde få förutsättas
att vederbörande myndigheter handlägger ärenden angående igångsättningstillstånd
på ett sätt som innebär minsta möjliga olägenhet för dem som berörs
av den reglerade verksamheten. Eftersom tillståndstvånget i många
fall måste innebära att planerade byggnadsföretag inte kan fullföljas torde
det emellertid vara ofrånkomligt att de som inte får igångsättningstillstånd
vid den tidpunkt de själva har räknat med får acceptera vissa kostnadsökningar.
Om man betraktar varje enskilt byggnadsföretag för sig kan detta
givetvis te sig föga rationellt. Man torde emellertid kunna räkna med att
den förbättring av jämvikten på byggnadsmarknaden som tillståndsprövningen
är avsedd att främja medför bättre hushållning med produktionsresurserna
och därmed besparingar för byggnadssektorn som helhet. Utskottet
vill i detta sammanhang framhålla att frivilliga byggarbetsnämnder
för planering av byggnadsverksamheten inom kort kommer att finnas i
alla län. Byggnadsföretagarna torde genom dessa organ få bättre möjligheter
att på något längre sikt bedöma utsikterna att få igångsättningstillstånd
för ett tillämnat bygge. Med åberopande av det anförda kan utskottet
inte finna tillräckliga skäl föreligga att göra framställning till Kungl. Maj :t
om utredning i ämnet. Motionerna avstyrks följaktligen.

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

21

Bostadslån m. m. I motionerna 1: 279 och II: 348 hemställs att riksdagen
beslutar att den statliga bostadslångivningen från och med den 1 juli 1966
skall upphöra och från och med den 1 juli 1966 ersättas av ett kreditgarantisystem,
att i anledning härav inga preliminära beslut om lån från lånefonden
för bostadsbyggande skall meddelas från nämnda datum, samt att för erhållande
av kreditgaranti en engångsavgift av 0,5 % skall erläggas.

Frågan om formerna för samhällets bidrag till finansieringen av bostadsbyggandet
övervägs f. n. inom bostadspolitiska kommittén. På grund därav
kan utskottet inte förorda förslaget i motionerna.

I fråga om krediter för bostadsförbättringar har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att godkänna av departementschefen förordade ändringar av bestämmelserna
om förbättringslån. Dessa innebär att förbättringslån i fortsättningen
skall förbehållas pensionärer samt vissa befolkningsgrupper som
enligt nuvarande regler är i huvudsak jämställda med pensionärerna när
det gäller rätten till räntefria förbättringslån, i huvudsak samer och zigenare.
För att inte avskaffandet av dessa kapitalsubventioner för låntagare
i allmänhet skall medföra begränsning i möjligheterna att erhålla statlig
kredit för bostadsförbättringar föreslås vidare att sådant kreditstöd skall
utgå i form av bostadslån. Departementschefen anför att vissa skäl talar
för att man bör möjliggöra en långivning även för upprustning av lägenheter
i flerfamiljshus och anmäler sin avsikt att föranstalta om erforderliga kompletterande
undersökningar i denna fråga.

I motionerna I: 174 och II: 225 föreslås att räntefria förbättringslån även
i fortsättningen skall kunna utgå till förbättring av handikappades bostäder.

I motionerna I: 421 och II: 518 föreslås att bestämmelserna om förbättringslån
får en sådan utformning att i motionerna nämnda låginkomstgrupper
som hittills kan erhålla dylika lån.

Enligt utskottets mening har departementschefen anfört övertygande skäl
för att kapitalsubventionen i form av räntefri stående del av förbättringslån
bör förbehållas pensionärer och de särskilda befolkningsgrupper som
hittills har jämställts med pensionärerna med avseende på denna subvention.
Utskottet vill emellertid understryka departementschefens uttalande
att detta inte får medföra någon minskning i möjligheterna för hushåll i
övrigt att erhålla behövliga statliga krediter för bostadsförbättringar.

I motionerna I: 174 och 11:225 uttalas farhågor för att övergången till
finansiering med bostadslån skall medföra försämrade möjligheter för
handikappade att få angelägna bostadsförbättringar utförda och i motionerna
1: 421 och 11:518 befaras att förändringen skall innebära en skärpt
prövning av låneansökningarna.

Utskottet vill i anledning härav erinra om att lån för bostadsförbättring
till annan låntagare än pensionär merendels brukar innehålla såväl räntefri
stående del som räntebärande amorteringsdel. Den av Kungl. Maj:t före -

22

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

slagna ändringen innebär ingen minskning av den samlade kreditgivningen
från statens sida. Däremot blir givetvis låntagarens årskostnader större vid
bostadslån än vid förbättringslån som delvis är ränte- och amorteringsfritt.
Utskottet vill emellertid fästa uppmärksamheten på att amorteringstiden
för bostadslån till ombyggnader och förbättringar enligt bostadsförbättringsutredningens
förslag skall vara flexibel bl. a. med hänsyn till husets
beräknade återstående användningstid efter den genomförda förbättringen.
Enligt utskottets mening bör viss hänsyn kunna tas också till låntagarens
betalningsförmåga när amorteringstiden fastställs. Amorteringstiden för förbättringslån
är högst 25 år och för bostadslån högst 30 år. Uppgifter i
bostadsförbättringsutredningens betänkande tyder emellertid på att förbättringslånen
i flertalet fall amorteras på högst 20 år, i över hälften av fallen
på högst 15 år. Genom viss förlängning av amorteringstiden inom ramen
för vad som är möjligt utan att statens kreditrisk blir orimligt stor kan den
genomsnittliga årskostnaden för bostadslånet sannolikt i många fall begränsas
till belopp som nära ansluter till årskostnaden för motsvarande förbättringslån.

Utskottet föreslår att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna
vad utskottet här anfört. Därmed torde utskottet till väsentlig del ha tillgodosett
syftet med motionsyrkandena. Utskottet föreslår därför att dessa
yrkanden inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

I fråga om bostadslånets storlek föreslås i motionerna I: 279 och II: 348
— därest i motionerna väckt förslag om övergång till ett kreditgarantisystem
inte vinner riksdagens bifall — att bostadslån till vilka tillstånd lämnats
tidigast den 1 juli 1966 skall beviljas upp till 90 % av belåningsvärdet mot
enbart inteckningssäkerhet oavsett förvaltningsformerna och för allmännyttiga
företag upp till 95 % mot kommunal borgen.

I motionerna 1:427 och 11:520 yrkas ändring i lånevillkoren för olika
företagsformer så att likvärdighet i konkurrensförhållandena uppnås. Förslaget
innebär, såvitt nu är i fråga, att den övre gränsen för bostadslån sänks
för kooperativa företag från 95 till 92 % och för allmännyttiga företag från
100 till 97 %.

Med hänvisning till att bostadspolitiska kommittén utreder frågor om
bostadslånets storlek avstyrker utskottet motionsyrkandena.

I motionerna I: 427 och II: 520 föreslås att räntan på amorteringspliktiga
tilläggslån skall fastställas till 6% mot nuvarande 4% fr. o. m. den 1
januari 1966 i syfte att åstadkomma bättre hyresparitet mellan hus som
har färdigställts under 1950-talet och senare byggda hus.

I motionerna I: 279 och II: 348 föreslås att statliga bostadslån, tertiärlån,
egnahemslån och förbättringslån avseende hus som påbörjats fr. o. m. den
1 januari 1958 skall fr. o. m. den 1 juli 1966 upp till 90 % av Iåneunderlaget
förräntas efter en räntesats av 6 % samt att till den del lånen överstiger

23

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

90 % av låneunderlaget räntan skall utgöra 7 % ävensom att räntan på
reaktiverade tilläggslån fr. o. m. den 1 juli 1966 skall utgöra 6 %. Vidare
föreslås — därest i motionerna väckt förslag om övergång till ett kreditgarantisystem
inte vinner riksdagens bifall — att vid utgivande av statliga
bostadslån en förvaltningsavgift av Va % skall uttagas i samband med
lånets utbetalande.

I avvaktan på att bostadspolitiska kommitténs arbete slutförs är utskottet
inte berett att föreslå några ändringar av gällande räntor för statliga lån
till bostadsändamål.

Utskottet kan av samma skäl ej tillstyrka att en förvaltningsavgift tas ut.

Departementschefen förordar att den med långivningen förenade hyreskontrollen
skall avvecklas för jordbruksfastigheter fr. o. m. den 1 juli 1966.

I motionerna I: 279 och II: 348 föreslås att den hyreskontroll som bostadslånemyndigheterna
utövar helt skall upphöra fr. o. m. den 1 juli 1966.

Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag. I fråga om hyreskontrollen för
statsbelånade hus i allmänhet vill utskottet erinra om att departementschefen
har förutsatt en omprövning av samhällets hyrespolitik i anslutning
till bl. a. kommande förslag av hyreslagstiftningssakkunniga. Med hänsyn
härtill anser sig utskottet inte böra biträda motionsyrkandet.

I motionerna I: 279 och II: 348 föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t hemställer om ändring i bostadslånekungörelsen med innebörd att
reglerna om maximiyta i småhus såväl som förutsättning för bostadslån
som beträffande låneunderlagets storlek slopas.

Frågan om maximiyta för småhus tillhör bostadspolitiska kommitténs
utredningsuppdrag. I avvaktan på förslag från kommitténs sida kan utskottet
inte biträda motionsyrkandet.

I motionerna I: 279 och II: 348 yrkas att de som allmännyttiga betecknade
bostadsföretagen skall åläggas redovisningsskyldighet för sina fonder, dessas
storlek och successiva uppbyggnad samt för de principer efter vilka dels
fonderna uppbygges, dels hyressättningen sker.

Yrkanden av samma innebörd har behandlats av utskottet under en följd
av år, senast i utskottets utlåtande nr 38 till 1965 års riksdag. Utskottet har
vid tidigare behandling avstyrkt förslaget under hänvisning till att de i motionerna
åsyftade uppgifterna vid behov torde kunna erhållas utan att någon
formell redovisningsskyldighet åläggs de ifrågavarande bostadsföretagen.
Av samma skäl avstyrker utskottet även det nu framförda yrkandet.

I motionerna I: 431 och II: 513 föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t anhåller om skyndsam utredning angående sådana ändringar i gällande
författningar, tillämpningsföreskrifter och administrativa anvisningar
att förutsättningar skapas för en friare bebyggelse på landsbygden.

24

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

Enligt utskottets mening har motionärerna inte anfört övertygande skäl
för att bostadsbyggandet på landsbygden hämmas eller försvåras genom
nuvarande bestämmelser. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

I motionerna 1:422 och 11:508 hemställs, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t föreslår sådan ändring av gällande författning beträffande
statlig medverkan till bostadsbyggande att låne- och prövningsärenden avseende
bostäder inom lantbruksföretagen skall handhas av de statliga rationaliseringsorganen
på jordbrukets område.

Den nuvarande ordningen i fråga om handläggning av bostadslån för
byggnad på jordbruksfastighet har bestämts efter ingående överväganden.
Utskottet har inte blivit övertygat om att den ändring som motionärerna
föreslår skulle innebära någon förbättring. Motionsyrkandet avstyrks därför.

I fråga om invalidbostadsbidrag föreslår Kungl. Maj :t sådana ändrade
bestämmelser att bidraget kan betalas ut som förskott.

I motionerna 1:435 och 11:522 hemställs att invalidbostadsbidragets
maximibelopp avskaffas fr. o. m. den 1 juli 1966.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen. Maximibeloppet för invalidbostadsbidrag
höjdes senast år 1965 till 15 000 kr. I den mån kostnadsstegringen
på byggnadsområdet fortsätter bör beloppets storlek prövas om.
Förslaget att slopa maximeringen kan utskottet dock inte ansluta sig till.
Motionsyrkandena avstyrks.

I motionerna 1:279 och 11:348 föreslås, att inga nya tomträttslån skall
beviljas fr. o. m. den 1 januari 1967.

Bestämmelserna om tomträttslån till kommuner infördes genom beslut av
1965 års riksdag. Huvudmotivet för lånens tillkomst var att tomträtten
därigenom skulle få i huvudsak samma ställning som äganderätt till tomtmark
när det gäller möjligheterna att kreditfinansiera investeringar i mark
och exploateringsanordningar. Av motiveringen för yrkandet framgår att
motionärerna anser långivningen utgöra ett oskäligt gynnande av tomträtten.
Utskottet, som inte kan finna att detta är riktigt, avstyrker motionsyrkandet.

Räntebidrag m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att godkänna
av departementschefen förordade ändringar i bestämmelserna om räntebidrag.
Ändringarna innebär att räntebidragen helt avvecklas beträffande
hus färdigställda år 1957 samt att basräntan höjs med 1,5 procentenhet för
var och en av årgångarna 1958, 1959, 1961 och 1962 samt med 1 procentenhet
för hus färdigställda år 1960 samt år 1963 och senare. Ändringarna
föreslås träda i kraft den 1 juli 1966. Vidare innebär förslaget mindre jämkningar
i bestämmelserna, föranledda av de föreslagna ökade möjligheterna

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

25

att lämna bostadslån för mindre genomgripande förbättring av lägenheter
i småhus.

I motionerna I: 427 och II: 520 samt I: 417 och II: 509 hemställs att riksdagen
fastställer den av Kungl. Maj :t föreslagna basräntan att gälla från
den 1 januari 1966.

I motionerna I: 427 och II: 520 föreslås vidare att räntesubventionen ersätts
med ett schablonbidrag som beräknas så att det inkluderar värdet av
såväl räntebidraget som räntenedsättningen på bostadslånen. Bidraget bör
avvägas så att det utgår med samma belopp oavsett företagsform.

I motionerna 1:279 och 11:348 hemställs att riksdagen uttalar att en
grundprincip för den fortsatta bostadspolitiken bör vara att de boende
själva skall betala vad deras bostäder kostar. Vidare föreslås att fr. o. m.
Jen 1 januari 1966 räntebidrag inte längre skall medges beträffande hus
jom påbörjats före ingången av år 1958 samt att räntebidrag, avseende
räntor på underliggande lån som hänför sig till tiden fr. o. m. den 1 januari
1966, skall i fråga om hus färdigställda t. o. m. år 1959 grundas på en basränta
av 6 %, beträffande hus färdigställda 1960—1961 på 5,5 %, för 1962
på 5 % och fr. o. m. 1963 på 4,5 %, vilket för nämnda årgångar innebär en
höjning av basräntan med 0,5 % utöver Kungl. Maj :ts förslag.

I motionerna I: 130 och II: 176 yrkas att de statliga räntebidragen skall
utgå enligt oförändrade grunder.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag. Detta innebär att utskottet
inte har funnit tillräckliga skäl att frångå den av Kungl. Maj :t föreslagna
tidpunkten för ikraftträdande av de ändrade bestämmelserna. Yrkandena
i motionerna 1:427 och 11:520, 1:279 och 11:348 samt 1:417 och 11:509
om annan tidpunkt för ikraftträdandet avstyrks alltså. Med hänsyn till
innebörden av bostadspolitiska kommitténs uppdrag anser sig utskottet
inte heller böra biträda yrkandet i de två förstnämnda motionerna om ett
schablonbidrag. Av det anförda följer vidare att utskottet avstyrker yrkandena
i motionerna I: 279 och II: 348 om höjning av basräntan utöver vad
Kungl. Maj :t föreslagit.

Vad i sistnämnda två motioner har anförts om att de boende skall betala
bostadskostnaderna har utskottet i princip ingen erinran mot. Det är i och
för sig en godtagbar grundsats att de boende i regel betalar kostnaderna för
att förränta och amortera fastighetskapitalet och för fastighetsförvaltningen.
Utskottet kan emellertid inte finna att ett uttalande av den innebörd motionärerna
föreslår har något praktiskt syfte att fylla framför allt därför
att motionärerna inte klargör i vilken ordning ränta och amortering på
lånat kapital skall erläggas och därmed inte heller anger hur man skall beräkna
vad boendet reellt kostar. Sättet för förräntning och återbetalning av
fastighetslån är ett av bostadspolitiska kommitténs huvudproblem. Utskottet
vill vidare framhålla att den viktiga frågan om ett konsumtionsstöd
till hushåll med otillräcklig försörjningsförmåga eller med särskilt stor

26

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

försörjningsbörda måste lösas i samband med att de hyrespolitiska principerna
bestäms. Utskottet erinrar om att föredragande departementschefen
har anmält att ett samlat program för mark- och bostadspolitiken kommer
att läggas fram. Av vad departementschefen har anfört framgår att även
principerna för hyresbildningen därvid kommer att beröras. I samband med
behandlingen av de förslag som ifrågavarande program kommer att innefatta
torde det bli tillfälle för riksdagen att tillkännage sin ståndpunkt till
hyresfrågorna. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Medelsbehovet för låne- och bidragsverksamheten m. m. I propositionen
föreslås att till Räntebidrag anvisas ett förslagsanslag om 435 milj. kr.

I motionerna 1:417 och 11:509 föreslås att anslaget anvisas med 335
milj. kr.

Utskottet som i det föregående har tillstyrkt Kungl. Maj :ts förslag angående
tidpunkten för ikraftträdande av de nya reglerna om räntebidrag biträder
även nu föreliggande propositionsförslag och avstyrker motionsyrkandet.

Kungl. Maj :t föreslår med utgångspunkt i de av departementschefen
förordade bostadsbyggnadsplanerna och med antagande att ca 6 000 lägenheter
kommer att byggas utan statligt stöd under vart och ett av åren 1966
—1968 att ramen för långivning från lånefonden för bostadsbyggande —■
utöver tomträttslån till kommuner — för år 1966 fastställs till 1 800 milj.
kr. avseende högst 86 000 lägenheter. Vidare föreslås riksdagen bemyndiga
Kungl. Maj:t att besluta om utökning av denna ram om det skulle inträda
sådana ändrade förutsättningar i fråga om samhällsekonomi och arbetsmarknad,
att en ökning blir möjlig samt beträffande medelsramen även om
förskjutningar skulle uppstå i fråga om produktionens inriktning och de
beräknade genomsnittliga lånebeloppen per lägenhet. Mot lägenhetsramen
skall enligt förslaget även avräknas beslut om räntebidrag utan samband
med statligt lån.

Kungl. Maj :t föreslår vidare att motsvarande lägenhetsramar för åren
1967 och 1968 fastställs till att avse högst 84 000 lägenheter. Dessa lägenhetsramar
— fastställda för två år i stället för som hittills ett år — skulle
ha till funktion endast att ange en miniminivå för planeringen i syfte att
underlätta denna på något längre sikt.

Departementschefen anför som sin mening att det bör prövas om kommunblocken
kan tjäna som lokala enheter för resursernas geografiska fördelning.
Kungl. Maj:t bör enligt propositionen äga meddela de föreskrifter
i detta avseende som kan befinnas motiverade. Vidare förordas i detta sammanhang
att Kungl. Maj :t bör, om så prövas lämpligt, äga föreskriva att
bostadsmyndigheterna i sina beslut om ramarnas fördelning skall uttrycka
denna i rumsenheter.

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

27

I motionerna I: 130 och II: 176 föreslås att ramen för statlig långivning
under innevarande år bestäms till 92 000 lägenheter.

I motionerna I: 279 och II: 348 hemställs — under förutsättning av bifall
till motionärernas yrkanden om ändrade övre lånegränser — att riksdagen
medger att lån som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande må beviljas
intill ett belopp av 1 680 milj. kr. under år 1966.

I motionerna I: 417 och II: 509 föreslås en låneram för år 1966 på 88 000
lägenheter och för vartdera av åren 1967 och 1968 på resp. 92 000 och
96 000 lägenheter ävensom ett högsta belopp av 1 840 milj. kr. under år 1966.
I motionerna hemställs vidare att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar
att lånemedel avseende 8 000 lägenheter bör reserveras för senare fördelning
för att tillgodose de särskilda behov som uppkommer i samband med
nyetablering och utvidgning av industriföretag, t. ex. i samband med den
samhälleliga lokaliseringspolitiken. Motionärerna yrkar dessutom att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t uttalar att kommunerna som tidigare skall
vara enhet för bostadsbyggnadsresursernas lokala fördelning.

I motionerna I: 423 och II: 506 yrkas att lägenheter i pensionärshem får
byggas utanför ordinarie bostadsramar.

I motionen 11:502 föreslås riksdagen medge att — utöver de av Kungl.
Maj :t föreslagna låneramarna — bostadslån må beviljas under ettvart av
åren 1966, 1967 och 1968 för högst 1 000 lägenheter i pensionärshem, företrädesvis
i landsbygdskommuner och att medelsramen för år 1966 därför
bestäms till 1 820 milj. kr.

Utskottet som i det föregående har anslutit sig till departementschefens
uttalanden angående bostadsbyggandets omfattning under år 1966 tillstyrker
Kungl. Maj :ts förslag beträffande ramen för långivning under år
1966. Utskottet förordar även det i propositionen framlagda förslaget beträffande
ramar för åren 1967 och 1968. De motionsyrkanden som innebär
ändringar i Kungl. Maj :ts förslag avstyrks alltså.

Utskottet anser sig inte kunna tillstyrka att bostadslån avseende vissa
kategorier av byggen skall få beviljas utan att räknas av mot låneramarna.
Yrkandena härom i motionerna 1:423 och 11:506 samt 11:502 avstyrks
följaktligen. Utskottet har emellertid klart för sig att nuvarande principer
för att fördela lånemedlen kan medföra att vissa typer av bostäder missgynnas
i den kommunala planeringen. Genom att de resurser som en kommun
får sig tilldelade i form av utrymme i låneramen beräknas i antal lägenheter
kan det för kommuner som har ett litet lägenhetsantal i tilldelning
te sig oekonomiskt att utnyttja detta för att bygga smålägenheter, t. ex. i
pensionärshem. Svårigheter att bygga pensionärshem kan uppkomma också
genom att vissa mindre kommuner helt enkelt inte får så stort lägenhetsantal
i tilldelning något år att det räcker till ett pensionärshem. Departementschefen
anmäler i propositionen sin avsikt att pröva dels om fördelningen
i stället skall uttryckas i rumsenheter, dels om kommunblocken kan

28 Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

och bör tjäna som lokala enheter för bostadsbyggnadsresursernas lokala fördelning.

Enligt utskottets mening torde övergången till en treårig planeringsperiod
för bostadsbyggandet i och för sig innebära förbättrade möjligheter
att i planeringen ta hänsyn till särskilda byggnadsbehov såsom pensionärshem
o. dyl. Tanken att låta kommunblocken utgöra lokala enheter för fördelningen
finner utskottet intressant och värd att pröva praktiskt. Det bör
givetvis inte komma i fråga att tillämpa denna princip för kommunblock
där samarbetet mellan de i blocket ingående kommunerna ännu inte har utvecklats
så långt att blocket med framgång kan ta hand om fördelningsuppgiften
som en gemensam angelägenhet. Där vederbörande samarbetsnämnder
är beredda att ta på sig uppgiften bör emellertid detta prövas. Genom
att bostadsbyggnadsresurser enligt den nya ordningen kan tilldelas ett kommunblock
för en treårsperiod ökar möjligheterna för kommunerna inom
blocket att fördela de gemensamma resurserna i tid och rum på sådant sätt
att ett rationellt byggande främjas och inga byggnadsändamål löper risk
att försummas till följd av fördelningstekniken.

Tanken att gå över till rumsenheter som mått för resurstilldelningen är
utskottet inte berett att uttala någon bestämd mening om. Kungl. Maj :t bör
emellertid vara oförhindrad att pröva anordningen på försök. Det är emellertid
angeläget att därvid noggrant följa utvecklingen och se till att ändringen
inte får ogynnsamma verkningar på bostadsproduktionens inriktning.

Av redogörelsen i propositionen framgår att lånemedel avseende 80 000
lägenheter har fördelats av bostadsstyrelsen. Med den ökning av den preliminärt
fastställda låneramen för år 1966 som utskottet har förordat i det
föregående skulle — enligt uttalande av departementschefen i propositionen
—- medel avseende 6 000 lägenheter reserveras för senare fördelning.
Inom den av utskottet förordade ramen kan detta antal inte ökas. Utskottet
avstyrker därför det i motionerna I: 417 och II: 509 framställda yrkandet om
en reservation av medel avseende 8 000 lägenheter.

Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att medge att räntefria förbättringslån
beviljas under vartdera av åren 1966 och 1967 intill högst 80 milj. kr. och
att anslaget till Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet för nästa budgetår
anvisas som förslagsanslag med 80 milj. kr.

I motionerna 1:421 och 11:518 hemställs att nämnda räntefria förbättringslån
må beviljas under vartdera av åren 1966 och 1967 intill högst 90
milj. kr. och anslaget uppföras med 90 milj. kr.

Utskottet, som förut har tillstyrkt Kungl. Maj :ts förslag till vissa ändringar
i reglerna för förbättringslån, tillstyrker även nu ifrågavarande förslag
i propositionen samt avstyrker motionsyrkandet.

Utskottet biträder i propositionen framlagda förslag rörande den bostadspolitiska
organisationen och anslagen till bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna.

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

29

Vad föredragande statsrådet i förevarande sammanhang i övrigt har anfört
och föreslagit har inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt
yttrande. Utskottet erinrar emellertid om att i propositionen samt i
vederbörande motioner berörda kreditmarknadsfrågor avseende bostadsproduktionen
har överlämnats till behandling inom sammansatt stats- och
bankoutskott.

Hemställan. Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

1. beträffande riktlinjer för bostadsproduktionen såvitt
rör lägenheternas storlek med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 427 och II: 520, såvitt
nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;

2. beträffande riktlinjer för bostadsproduktionen såvitt
rör småhusbyggandet med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 427 och II: 520, I: 417 och
11:509 samt 1:279 och 11:348, samtliga motioner såvitt nu
är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;

3. beträffande riktlinjer för bostadsproduktionen såvitt
rör miljöfrågor med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:427 och 11:520 samt 1:417 och
II: 509, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, godkänna
vad utskottet anfört;

4. beträffande riktlinjer för bostadsproduktionen, till den
del de ej blivit under punkterna 1.—3. särskilt berörda, med
bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å motionerna
1:427 och 11:520, 1:417 och 11:509, 1:279 och 11:348
samt I: 26 och II: 38, de sex förstnämnda motionerna såvitt
nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;

5. avslå i motionerna 1:639 och 11:599 samt 1:641 och
II: 602 framställda yrkanden angående servicehus;

6. avslå i motionerna I: 279 och II: 348 framställt yrkande
angående vissa ändringar i lagen om hyresreglering;

7. beträffande bostadsbyggandets regionala fördelning
med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å motionerna
1:427 och 11:520, såvitt nu är i fråga, ävensom
motionerna 1:433 och 11:503 godkänna vad utskottet anfört; 8.

besluta att yrkandena i motionerna 1:427 och 11:520,
såvitt nu är i fråga, samt I: 415 och II: 524 angående plan -

30

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

instituten och planväsendets organisation ej skal! föranleda
någon riksdagens åtgärd;

9. avslå i motionen II: 90 framställt yrkande angående
prissättningen vid statliga markförsäljningar;

10. beträffande bostadsbyggandets omfattning med bifall
till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å motionerna
I: 427 och II: 520, I: 417 och II: 509 samt 1:130 och II: 176,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet
anfört;

11. avslå i motionerna 1:427 och 11:520 framställda yrkanden
om en femårsplan för bostadsbyggandet och om upprättande
av en konjunkturreserv;

12. beträffande industriella byggnadsmetoder med bifall
till Kungl. Maj :ts förslag och i anledning av motionerna
1:427 och 11:520, såvitt nu är i fråga, ävensom motionerna
1:430 och 11:507 samt med avslag å motionerna 1:279 och
II: 348, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva
till känna vad utskottet anfört;

13. avslå i motionerna I: 437 och II: 528 framställt yrkande
om utredning rörande kostnadsstegringar på grund av
byggnadsreglering, m. m.;

14. avslå i motionerna I: 279 och II: 348 framställt yrkande
om införande av ett kreditgarantisystem på bostadsområdet; 15.

beträffande krediter till bostadsförbättringar i anledning
av Kungl. Maj:ts förslag ävensom motionerna I: 174
och II: 225 samt I: 421 och II: 518, sistnämnda två motioner
såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till
känna vad utskottet anfört;

16. avslå i motionerna 1:427 och 11:520 samt 1:279 och
II: 348 framställda yrkanden beträffande bostadslånets storlek; 17.

avslå i motionerna 1:427 och 11:520 samt 1:279 och
11:348 framställda yrkanden angående räntan på bostadslån,
tertiärlån, egnahemslån, förbättringslån och vissa tillläggslån; 18.

avslå i motionerna I: 279 och II: 348 framställt yrkande
om en förvaltningsavgift för bostadslån;

19. beträffande hyreskontrollen i statsbelånade hus med
bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å motionerna
I: 279 och II: 348, såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet
anfört;

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

31

20. avslå i motionerna I: 279 och II: 348 framställt yrkande
angående maximiyta i småhus;

21. avslå i motionerna I: 279 och II: 348 framställt yrkande
angående viss redovisningsskyldighet för allmännyttiga
bostadsföretag;

22. avslå i motionerna I: 431 och II: 513 framställt yrkande
angående en friare bebyggelse på landsbygden;

23. avslå i motionerna I: 422 och II: 508 framställt yrkande
om handläggningen av ärenden avseende lån till bostäder
inom lantbruksföretag;

24. beträffande invalidbostadsbidrag med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag samt med avslag å motionerna 1:435 och
II: 522 godkänna vad utskottet anfört;

25. avslå i motionerna I: 279 och II: 348 framställt yrkande
angående tomträttslån till kommuner;

26. beträffande grunderna för räntebidrag med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å motionerna I: 427
och II: 520, I: 417 och II: 509, I: 279 och II: 348 samt I: 130
och II: 176, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, godkänna
vad utskottet anfört;

27. avslå i motionerna I: 427 och II: 520 framställt yrkande
angående schablonmetod för räntesubventioner;

28. beträffande grunderna för den statliga låne- och bidragsverksamheten
till främjande av bostadsförsörjningen,
såvitt de ej behandlas under 5.—27., med bifall till Kungl.
Maj :ts förslag och under erinran om vad utskottet anfört
godkänna i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den
3 januari 1966 förordade ändringar;

29. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna 1:417 och 11:509, såvitt nu är i fråga, till
Räntebidrag för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten under
elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 435 000 000 kr.;

30. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 421 och II: 518, såvitt nu är i fråga, medge
att räntefria förbättringslån beviljas under vartdera av åren
1966 och 1967 intill ett belopp av högst 80 000 000 kr.;

31. med bifall till Ivungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 421 och II: 518, såvitt nu är i fråga, till Bidrag
till viss bostadsförbättringsverksamhct för budgetåret
1966/67 på driftbudgeten under cllte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 80 000 000 kr.;

32

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

32. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 130 och II: 176, I: 417 och II: 509, I: 427 och
11:520 samt 1:279 och 11:348, samtliga motioner såvitt nu
är i fråga, ävensom å motionerna 1:423 och 11:506 samt
11:502, medge att beslut om lån som skall utgå från lånefonden
för bostadsbyggande — utöver tomträttslån till kommuner
— samt räntebidrag utan samband med statligt lån,
beviljas under år 1966 för högst 86 000 lägenheter och under
vartdera av åren 1967 och 1968 för högst 84 000 lägenheter
ävensom att nämnda lån beviljas intill ett belopp av 1 800
milj. kr. under år 1966;

33. avslå i motionerna I: 417 och II: 509 framställt yrkande
om fördelningen av låneramen för år 1966;

34. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt i anledning
av motionerna I: 417 och II: 509, såvitt nu är i fråga, bemyndiga
Kungl. Maj :t att, under av departementschefen angivna
förutsättningar, besluta om utökning av den under 32.
upptagna ramen för lån- och bidragsgivning under år 1966;

35. avslå i motionerna I: 417 och II: 509 framställt yrkande
beträffande bostadsbyggandets lokala fördelning;

36. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 279 och II: 348, såvitt nu är i fråga, medge
att förhandsbesked om bostadslån för hus som skall byggas
med tillämpning av industriella produktionsmetoder meddelas
för högst 10 000 lägenheter under ettvart av åren
1967—1971;

37. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag till Lånefonden
för bostadsbyggande för budgetåret 1966/67 på kapitalbud
geten under statens utlåningsfonder anvisa ett investerings
anslag av 985 000 000 kr.;

38. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna 1:279 och 11:348, såvitt nu är i fråga, till
Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien
för budgetåret 1966/67 på kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder
anvisa ett investeringsanslag av 15 000000 kr.;

39. medge att beslut om lån, som skall utgå från anslaget
till räntefria lån till bostadsbyggande, må meddelas intill
30 000 000 kr. vart och ett av åren 1966, 1967 och 1968;

40. bemyndiga Kungl. Maj :t att besluta om utökning av
den under 39. upptagna ramen för långivning under år 1966
i den omfattning som utvecklingen i fråga om kapital- och
arbetskraftsresurser möjliggör;

33

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

41. till Räntefria lån till bostadsbyggande för budgetåret
1966/67 på kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd
anvisa ett investeringsanslag av 27 000 000 kr.;

42. bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen
för bostadsstyrelsen enligt vad i statsrådsprotokollet
föreslagits;

43. bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen
för länsbostadsnämnderna enligt vad i statsrådsprotokollet
föreslagits;

44. godkänna följande avlöningsstat för bostadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 1 592 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 59 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 2 980 000

4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis
................................. 155 000

Summa kr. 4 786 000

45. godkänna följande avlöningsstat för länsbostadsnämnderna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................. 1 557 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis i. 150 000

3. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis 1 544 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 6 053 000

5. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis
.................... • ......... • • • 515 000

Summa kr. 9 819 000

46. till Bostadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1966/
67 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 4 786 000 kr.;

47. till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar för budgetåret
1966/67 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 9 819 000 kr.;

v'':r''.v •’ 48. till'' Bostadsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1966/67 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 1 152 000 kr.;

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 38

34

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

49. till Länsbostadsnämnderna: Omkostnader för budgetåret
1966/67 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 1 321 000 kr.;

50. besluta att i förevarande sammanhang behandlade motioner,
till den del de ej blivit under punkterna 1.—49. särskilt
berörda eller behandlas i annat utskottsutlåtande, icke
må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 22 mars 1966

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Axel Andersson,
Einar Persson, Birger Andersson, Per Jacobsson, fru Wallentheim, herrar
Mårtensson, Bertil Petersson, Kaijser, Bengt Gustavsson, Nils-Eric Gustafsson,
Nyman, Wallmark och Harald Pettersson; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Blidfors, Almgren, fru LewénEliasson,
herrar Bergman, Larsson i Hedenäset, Nihlfors, Lindholm, Gustafsson
i Skellefteå, Nelander, fru Holmberg, herrar Berg, Nilsson i Tvärålund,
Gustavsson i Ängelholm och fröken Ljungberg.

Reservationer

1) beträffande riktlinjer för bostadsproduktionen såvitt rör lägenheternas
storlek

av herrar Axel Andersson, Per Jacobsson, Kaijser, Nils-Eric Gustafsson,
Nyman, Wallmark, Harald Pettersson, Bohman, Larsson i Hedenäset, Nihlfors,
Gustafsson i Skellefteå, Nelander, Nilsson i Tvärålund och fröken
Ljungberg, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12, som börjar med »Mot denna»
och slutar med »på lägenhetsstorlekar», bort ha följande lydelse:

»Även om efterfrågan på ökat bostadsutrymme kan väntas bli lägre än
vad bostadsbyggnadsutredningen antagit, måste emellertid lägenhetsstorlekarna
i nyproduktionen ökas, då redan nuvarande bostadsbestånd innehåller
fler smålägenheter än vad som kommer att efterfrågas även under en
näraliggande framtid. Utskottet kan därför inte biträda departementschefens
uttalande rörande bostadsproduktionens inriktning på lägenhetsstorlekar
utan anser att en reduktion av produktionen av smålägenheter, främst
lägenheter med mindre än två rum och kök, bör äga rum till förmån för
större lägenheter.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

35

»1. beträffande riktlinjer för bostadsproduktionen såvitt
rör lägenheternas storlek i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
jämte motionerna I: 427 och II: 520, såvitt nu är i fråga,
godkänna vad utskottet anfört;»

2) beträffande riktlinjer för bostadsproduktionen såvitt rör småhusbyggandet av

herrar Axel Andersson, Per Jacobsson, Kaijser, Nils-Eric Gustafsson,
Nyman, Wallmark, Harald Pettersson, Bohman, Larsson i Hedenäset, Nihlfors,
Gustafsson i Skellefteå, Nelander, Nilsson i Tvärålund och fröken
Ljungberg, vilka ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 12 börjar med »Med anledning»
och på s. 13 slutar med »på hustyper», bort ha följande lydelse:

»Med anledning av de uttalanden och yrkanden om småhusbyggandet som
gjorts i motionerna 1:279 och 11:348, 1:427 och 11:520 samt 1:417 och
II: 509 vill utskottet betona angelägenheten av att småhusbyggandets andel
av bostadsproduktionen ökas. I fråga om andelens storlek bör bostadskonsumenternas
önskemål vara utslagsgivande. Konsumenternas efterfrågan på
småhus skulle vid ett fritt bostadsval med säkerhet vara ännu större än
vad som nu kommer i dagen. Utskottet anser det angeläget att ett program
utarbetas för hur konsumenternas önskemål om småhusbyggande skall
kunna tillfredsställas. Därvid bör undersökas vilken roll ett ökat småhusbyggande
kan komma att spela för fritidsbebyggelsens utveckling. En ökad
andel småhus torde kunna bidraga till att reducera efterfrågan på fritidshus,
vilken boendeform under de närmaste åren kan komma att bli synnerligen
kapitalkrävande. Ett ökat småhusbyggandes inflytande på byggrationalisering
och industrialisering samt konsekvenserna för sparandet bör
också bli föremål för undersökning. Utskottet föreslår därför att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t dels uttalar att småhusbyggandets omfattning
bör motsvara konsumenternas reella efterfrågan, dels anhåller om utredning
och förslag till program för en ökad småhusproduktion.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»2. beträffande riktlinjer för bostadsproduktionen såvitt
rör småhusbyggandet i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
jämte motionerna I: 279 och II: 348, I: 427 och II: 520 samt
1:417 och 11:509, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet
anfört;»

3) beträffande riktlinjer för bostadsproduktionen såvitt rör miljöfrågor

av herrar Axel Andersson, Per Jacobsson, Kaijser, Nils-Eric Gustafsson,

Nyman, Wallmark, Harald Pettersson, Bohman, Larsson i Hedenäset, Nihtfors,
Gustafsson i Skellefteå, Nelander, Nilsson i Tvärålund och fröken
Ljungberg, vilka ansett att

36

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 13, som börjar med »I anslutning»
och slutar med »i ämnet», bort ha följande lydelse:

»Utskottet vill i anslutning till motionerna 1:427 och 11:520 och 1:417
och 11:509 betona vikten av att miljöfrågorna får en framskjuten plats i
bebyggelseplaneringen. Kunskaperna på detta område är ännu otillräckliga.
I motionerna redovisas en rad krav på miljögestaltningen inom bostadsområdena.
Utskottet vill i sammanhanget betona de för miljön negativa följderna
av överexploatering av marken. Denna är ofta en följd av höga markpriser.
Utskottet förutsätter att riksdagen under den närmaste tiden kommer
att föreläggas förslag i syfte att förhindra osund markspekulation. Riksdagen
bör enligt utskottets mening i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa
om utarbetande av riktlinjer för skapandet av en god bostadsmiljö.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»3. beträffande riktlinjer för bostadsproduktionen såvitt
rör miljöfrågor i anledning av Kungl. Maj :ts förslag jämte
motionerna 1:427 och 11:520 samt 1:417 och 11:509, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl.
Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;»

4) beträffande vissa ändringar i lagen om hyresreglering

av herrar Kaijser, Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg, vilka ansett
att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 13, som börjar med »Med hänsyn»
och slutar med »till Kungl. Maj :t», bort ha följande lydelse:

»Med hänsyn härtill anser utskottet med bifall till motionerna nr I: 279
och II: 348 att riksdagen bör i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att hyresregleringslagens
regler i §§ 3—5 om fastställande av hyra inte skall gälla
för lägenheter, som efter den 1 juli 1966 undergått väsentliga ombyggnadsåtgärder,
och att i stället § 6 i nämnda lag härvid skall tillämpas.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»6. med bifall till i motionerna 1:279 och 11:348 framställt
yrkande angående vissa ändringar i lagen om hyresreglering
i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet
anfört;»

5) beträffande bostadsbyggandets regionala fördelning

av herrar Axel Andersson, Per Jacobsson, Nils-Eric Gustafsson, Ngman,
Harald Pettersson, Larsson i Hedenäset, Nihlfors, Gustafsson i Skellefteå,
Nelander och Nilsson i Tvärålund, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 14, som börjar med »Utskottet
biträder» och slutar med »avstyrker motionerna», bort ha följande lydelse:

»Utskottet som anser att kraftiga produktionsinsatser behövs i områden

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

37

med bostadsbrist instämmer i det i motionerna I: 417 och II: 509 samt I: 427
och II: 520 framförda kravet på en aktiv lokaliseringspolitik för att minska
elterfrågetrycket i storstadsområdena. Därmed kan åstadkommas ett bättre
utnyttjande av befintligt bostadskapital och övriga samhällsinvesteringar.
En aktiv lokaliseringspolitik tillsammans med en jämn och hög produktion
av bostäder i bristorterna bör därför eftersträvas. Utskottet anser att syftet
med motionerna 1:433 och 11:503 därmed i väsentlig del tillgodosetts.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»7. beträffande bostadsbyggandets regionala fördelning i
anledning av Kungl. Maj:ts förslag jämte motionerna I: 427
och II: 520, såvitt nu är i fråga, ävensom motionerna I: 433
och II: 503 i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad
utskottet anfört;»

6) beträffande bostadsbyggandets omfattning

a) av herrar Kaijser, Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg, vilka
ansett att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 17, som börjar med »Av allt»
och slutar med »kostnadsuppgång undvikas», bort ha följande lydelse:

»Redan med de förutsättningar som förelåg då statsverkspropositionen
framlades fanns risk för att det planerade bostadsbyggandet kunde driva
upp den totala efterfrågan i samhället i så hög grad att den i statsverkspropositionen
förutsatta utökningen av näringslivets investeringar icke kunde
realiseras. Med de ändrade betingelser som sedan inträtt har riskerna föi
att målsättningen för den ekonomiska politiken kan komma att äventyras
ytterligare skärpts. Den starka anspänning på byggnadsmarknaden som är
att vänta under våren och försommaren kan därför framtvinga en dämpning
av igångsättningen under denna tid samt föranleda behov att anpassa
bostadsbyggandets volym till vad konjunkturutvecklingen och kravet på utrymme
för andra investeringar kan komma att kräva. En väsentlig förändring
av konjunkturbilden under året kan visa sig utgöra en förutsättning
för att en mer betydande del av den kvot som är avsedd till fördelning senare
under året över huvud taget kan fördelas. Det bör icke komma i fråga
att lösa jämviktsproblemet genom en skärpt restriktivitet beträffande igångsättningstillstånd
för sådant byggande som kan befinnas vara mer angeläget
än en mindre förändring av bostadsbyggandets volym.»

b) av herrar Axel Andersson, Per Jacobsson, Nils-Eric Gustafsson, Ngm<in,
Harald Pettersson, Larsson i Hedenäset, Nihlfors, Gustafsson i Skellefteå,
Nelander och Nilsson i Tvärålund, vilka ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 10 börjar med »Beräkningarna
i» och på s. 17 slutar med »Kungl. Maj :ts förslag», bort ha följande
lydelse:

»Beräkningarna i statsverkspropositionen av bostadsbyggandets omfatt -

38

Statsutskottets utlåtande nr 38 år W66

ning innebär bl. a. att igångsättningen under 1965 skulle komma att omfatta
ca 88 000 lägenheter och färdigställandet 95 000. Motionerna med anledning
av regeringens förslag utgick från de förutsättningar som angavs i
propositionen. Senare har det visat sig att de formella siffrorna för igångsättningen
under 1965 torde komma att ligga kring ca 92 000 lägenheter
under det att det faktiska färdigställandet synes ha uppgått till närmare
97 000 lägenheter.

Innebörden härav skulle vara att vid årsskiftet befann sig under byggnad
ca 2 000 lägenheter mer än departementschefen räknat med. Hänsyn bör
emellertid tagas till att en icke obetydlig del av igångsättningen under det
sista kvartalet 1965 — framförallt under december månad — med betydande
sannolikhet var av utpräglat formell natur.

Även i de fall igångsättningen varit reell bär under 1965 en onormal och
ur arbetsmarknadssynpunkt oförmånlig fördelning av denna under året
kommit till stånd. Fördelningen av den totala igångsättningen på olika
kvartal under de senaste två åren framgår av följande tabell:

1 :a kvartalet
2:a kvartalet
3:e kvartalet
4:e kvartalet

1964

Antal lägenheter

11 809

30 550

31 737
22 613

96 708

1965

Antal lägenheter

14 966
23911
20 954
32 568

92 399

Siffrorna visar att igångsättningen under 1965 måste ske utifrån förutsättningar
som handläggningen av den ekonomiska politiken gjorde exceptionellt
ogynnsamma. Detta är huvudorsaken till att svårigheter uppstår att
genomföra en expansiv bostadsbyggnadsplan för 1966 i stället för det stillestånd
i bostadsbyggandets utveckling, som var innebörden av regeringens
förslag. Den sena igångsättningen under 1965 medför ju nämligen i och för
sig att pressen på byggnadsarbetsmarknaden blir särskilt markerad under
en stor del av 1966.

Ryckigheten i regeringens åtgärder har allvarligt försvårat fullföljandet
av den av folkpartiet och centerpartiet framlagda bostadsbyggnadsplanen för
år 1966. Vidare har den kalla och snörika vintern medfört betydande förseningar
på byggnadsmarknaden och därigenom ytterligare försämrat förutsättningarna
för en expansiv igångsättning under år 1966. De ogynnsamma
klimatförhållandena skulle ha fått mindre kännbara verkningar på bostadsbyggandet
om ett större antal flerfamiljshus under byggnad hunnit längre
när kylan inträffade. Den illa planerade igångsättningen har bidragit till att
förstärka de svårigheter som den ogynnsamma väderleken medfört.

Eu rad omständigheter gör det sålunda svårt att nu fastställa bostadsbyggnadsplanens
omfattning för år 1966: igångsättningen under 1965 ökade

39

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1960

Betydligt mera än vad som antogs i januari 1966, denna igångsättning var
särskilt omfattande under årets senaste månader, innevarande års produktion
har försenats på grund av den dåliga planeringen och den kalla vintern.
Utskottet vill också i detta sammanhang framhålla att redovisad statistik
över antalet påbörjade lägenheter är en bristfällig mätare av den reella produktionen
under ett visst år och att dessa siffror inte heller kan vara ett rättvisande
uttryck för de reella möjligheterna att genomföra bostadsbyggandet.

I motionerna I: 130 och II: 176, I: 417 och II: 509 samt I: 427 och II. 520
hemställs att bostadsbyggnadsplanen för år 1966 skall omfatta 94 000 lägenheter.
Utskottet finner — med hänsyn till ovan anförda omständigheter
det svårt att nu säkert bedöma de samhällsekonomiska och arbetsmarknadspolitiska
förutsättningarna för genomförande av ett sådant program. Med
hänsyn till den betydande bostadsbristen — som försvårar näringslivets
expansion och utgör ett allvarligt socialt problem finner utskottet det
emellertid angeläget att bostadsbyggandet kommer att ligga på en hög nivå.
Utskottet vill därför förorda, att riktpunkten för 1966 års bostadsbyggnadsplan
skall vara 94 000 lägenheter.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»10. beträffande bostadsbyggandets omfattning i anledning
av Kungl. Maj :ts förslag jämte motionerna I: 427 och
II: 520, I: 417 och II: 509 samt I: 130 och II: 176, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;» 7)

beträffande en femårsplan för bostadsbyggandet samt upprättande av
en konjunkturreserv

av herrar Axel Andersson, Per Jacobsson, Nyman, Nihlfors, Gustafsson
i Skellefteå och Nelander, vilka ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 17 börjar med »Utskottet
finner» och på s. 18 slutar med »inte biträda», bort ha följande lydelse:

»Om en viss tveksamhet kan råda, främst på grund av den ekonomiska
politikens utformning under 1965, om möjligheterna att under innevarande
år fullfölja en från andra förutsättningar än regeringens utgående produktionspolitik
på bostadsområdet, bör ingen tvekan behöva råda om att riksdagen
redan nu bör ta ställning till ett ordinarie bostadsbyggnadsprogram,
som sträcker sig längre fram i tiden och som har större omfattning än
Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet ansluter sig därför till den i motionerna
1: 427 och II: 520 angivna rullande femårsplanen för bostadsbyggandet. Utskottet
vill i detta sammanhang framhålla att det program som i motionerna
anges för igångsättningen under perioden är ett minimiprogram och
vill särskilt hänvisa till två omständigheter.

Den första är att konjunkturförhållandenas förändring, ehuru detta nu

40

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

inte lörefaller nära till hands liggande, redan under innevarande år kan
nödvändiggöra ett ianspråktagande av en konjunkturreserv. En sådan bör
därför utan dröjsmål förberedas. Förefintligheten av en dylik planerad reserv
kan för 1967 visa sig ännu mer angelägen. För det andra erinrar utskottet
om de ökade produktionsmöjligheter som ett industriellt byggande,
underlättat av en rullande femårsplaner ing för ett ordinarie program för
vilket statsmakterna tar ansvaret, bör medföra. Dessa möjligheter kan ytterligare
förstärkas om ett sådant organ kommer till stånd som i folkpartimotionerna
förordats och som bl. a. skulle ha till uppgift att övervaka rationaliseringsframstegens
genomslag inom byggnadsindustrien till konsumenternas
lörmån och att beräkna de utsikter att öka produktionen som ett
industriellt byggande i kombination med långsiktsplanering kan öppna. Utskottet
vill framhålla att genom dylika åtgärder väg kan beredas för en
väsentlig höjning av det i folkpartimotionerna förordade ordinarie bostadsbyggandet.
Förslaget i motionerna 1:427 och 11:520 om bostadsbyggnadsplan
även för åren 1969 och 1970 tillstyrker utskottet.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»11. beträffande en femårsplan för bostadsbyggandet samt
upprättande av en konjunkturreserv med bifall till motionerna
I: 427 och II: 520, såvitt nu är i fråga, godkänna vad
utskottet anfört;»

8) beträffande industriella byggnadsmetoder

av herrar Kaijser, Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg, vilka ansett
att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20, som börjar med »De i» och
slutar med »Kungl. Maj :ts förslag», bort ha följande lydelse:

»En förbättrad produktionsplanering, förlängda serier i produktionen
och därmed ett effektivare byggande torde bäst kunna tillgodoses genom
längre planeringsperioder. Utskottet kan däremot ansluta sig till uppfattningen
i motionerna I: 279 och II: 348 att Kungl. Maj:ts förslag för bostadsbyggandet
om en särskild långtidsram för byggherrar som har för avsikt
att utnyttja vissa industriella produktionsmetoder kan verka snedvridande
på konkurrensen på byggnadsmarknaden och finner sig därför inte kunna
tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag i detta hänseende. Av samma skäl finner
utskottet sig heller inte kunna godtaga Kungl. Maj :ts förslag om särskilda
lånemöjligheter för att stödja tillkomsten av byggelementsfabriker. Nyssnämnda
motioner tillstyrkes alltså såvitt nu är i fråga.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»12. beträffande industriella byggnadsmetoder med bifall

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

41

till motionerna I: 279 och II: 348, såvitt nu är i fråga, ävensom
med avslag å Kungl. Maj :ts förslag jämte motionerna
1:427 och 11:520, såvitt nu är i fråga, samt 1:430 och
II: 507 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört;»

9) angående utredning rörande kostnadsstegringar

av herrar Axel Andersson, Per Jacobsson, Kaijser, Nils-Eric Gustafsson,
Nyman, Wallmark, Harald Pettersson, Bohman, Larsson i Hedenäset, Nihlfors,
Gustafsson i Skellefteå, Nelander, Nilsson i Tvärålund och fröken
Ljungberg, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets utlåtande på s. 20, som börjar med »I anslutning»
och slutar med »avstyrks följaktligen», bort ha följande lydelse:

»I anslutning till vad som anförs i motionerna nr 1:437 och II: 528, vill
utskottet betona att behovet av en väl tilltagen planeringstid för att åstadkomma
en effektiv byggnadsprocess till låga kostnader givetvis är lika angeläget
för sådana byggnadsobjekt som fordrar igångsättningstillstånd som för
bostadsbyggandet i allmänhet. Stora och onödiga kostnadsökningar blir en
följd av att igångsättningstillstånd ofta inte ges förrän vid en tidpunkt som
nära ansluter till den begärda igångsättningsdagen. Än större blir självfallet
kostnadsökningarna i de fall tillstånd inte beviljas utan bygget måste
uppskjutas på oviss tid. Utskottet förutsätter att vederbörande myndigheter
handlägger ärenden angående igångsättningstillstånd på ett sätt som innebär
minsta möjliga olägenhet för den som berörs av den reglerade verksamheten,
och vill därför betona nödvändigheten av att de tillståndssökande i
god tid får besked om huruvida tillstånd kan påräknas. Ett uteblivet tillstånd
innebär icke allenast en försening och fördyring av det ifrågavarande
byggnadsobjektet utan ofta också att ledig kapacitet uppstår i det byggnadsföretag
som skulle utfört arbetet med ty åtföljande ökning av dess fasta
kostnader även för andra byggen som företaget utför. Även om förhållandena
kan komma att förbättras något genom byggarbetsnämndernas verksamhet,
anser utskottet med hänsyn till angelägenheten av att dämpa kostnadsstegringen
inom byggnadsindustrien och med bifall till motionerna
1:437 och 11:528 att riksdagen bör hos Kungl. Maj:t begära utredning av
möjligheterna alt skapa förutsättningar för bättre planering inom byggnadsbranschen
och undvika onödiga kostnadsstegringar åsamkade av byggnadsregleringsverksamheten.
»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»13. med bifall till i motionerna 1:437 och 11:528 framställt
yrkande om utredning rörande kostnadsstegringar på
grund av byggnadsreglering, m. in., i skrivelse till Kungl.
Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;»

42

Statsutskottets utlåtande nr 38 dr 1966

10) beträffande ett kreditgarantisystem

av herrar Kaijser, Waltmark, Bohman och fröken Ljungberg, vilka ansett
att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 21, som börjar med »Frågan om»
och slutar med »i motionerna», bort ersättas med text av följande lydelse.

»Ett kreditgarantisystem av det slag som föreslagits i motionerna skulle
innebära att fastigheternas avkastningsvärde bleve utslagsgivande för möjligheterna
att erhålla lån. Härigenom skulle den nuvarande automatiska
överflyttningen på konsumenterna av stigande byggnadskostnader kunna
undvikas. Den för såväl myndigheterna som näringslivet betungande produktionskostnadsberäkningen
kunde undvaras, varigenom också de tendenser
till s. k. belåningsarkitektur, för hög exploatering och dålig miljöutformning,
vilka uppkommit som en följd av nuvarande lånesystem, skulle
kunna brytas. Betingelser skulle skapas för fri konkurrens mellan olika
byggherrar. Starka samhällsekonomiska skäl talar sålunda för att en kreditgivning
av den omfattning det här är fråga om bör handhas av den ordinarie
kreditmarknaden. De uppenbara fördelarna av en mer marknadsmässig
kreditgivning inom bostadssektorn anser utskottet vara så påtagliga att det
i motionerna föreslagna systemet bör kunna införas utan att avvakta bostadspolitiska
kommitténs förslag.

Utskottet vill också erinra om att en omläggning till kreditgarantisystem
inte i och för sig förhindrar en ränte- eller kapitalsubventionering därest en
sådan anses motiverad. Själva övergången till ett kreditgarantisystem behöver
ej heller medföra några svårigheter för de personer som redan sökt
lån för byggande av flerfamiljshus eller småhus. Staten har alltid möjlighet
att se till att lånemedel i erforderlig utsträckning står till förfogande.

Utskottet, som sålunda tillstyrker yrkandena i motionerna 1:279 och
II: 348 om övergång från statlig bostadslångivning till ett kreditgarantisystem
fr. o. m. den 1 juli 1966, är medvetet om att förslaget aktualiserar
vissa författningsändringar. Utskottet förutsätter att Kungl. Maj :t utan
dröjsmål förelägger riksdagen förslag till sådan ändringar.

Såsom en följd härav förordar utskottet även bifall till yrkandena i nämnda
motioner om att fr. o. m. den 1 juli 1966 varken preliminära beslut skall
meddelas angående lån från lånefonden för bostadsbyggande eller anslag
anvisas till samma fond.

Utskottet biträder motionärernas förslag att för erhållande av kreditgaranti
skall erläggas en engångsavgift av 0,5 %.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»14. beträffande införande av ett kreditgarantisystem på
bostadsområdet med bifall till motionerna I: 279 och II: 348,
såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;»

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

43

11) beträffande krediter för bostadsförbättringar

a) av herrar Nils-Eric Gustafsson, Harald Pettersson, Larsson i Hedenäset
och Nilsson i Tvärålund, vilka ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 21 börjar med »Enligt
utskottets» och på s. 22 slutar med »riksdagens åtgärd», bort ha följande
lydelse:

»Departementschefens förslag om att räntefri stående del av förbättringslån
bör förbehållas pensionärer och de med pensionärerna i detta avseende
jämställda befolkningsgrupperna, kommer enligt utskottets mening att på
ett menligt sätt drabba ekonomiskt svaga grupper såsom handikappade och
låginkomsttagare vilket också framhållits i motionerna 1:174 och 11:225
samt I: 421 och II: 518. Dessa grupper blir enligt Kungl. Maj :ts förslag hänvisade
till bostadslån. Även om den av Kungl. Maj :t föreslagna ändringen
inte innebär någon minskning av den samlade kreditgivningen från statens
sida blir givetvis villkoren för de nämnda grupperna betydligt försämrade.
Nu utgående törbättringslån är delvis både ränte- och amorteringsfria. Även
om man genomför ändringar som ger längre amorteringstider för bostadslån
och därmed årskostnaderna sänkes torde dessa komma att överskrida årskostnaden
för förbättringslånen och det totala samhälleliga stödet till handikappade
och låginkomsttagare skäras ned. Utskottet finner det angeläget
att låginkomsttagare med en beskattningsbar inkomst under 4 000 kr. samt
handikappade även i fortsättningen må erhålla räntefria förbättringslån.
Riksdagen bör i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad utskottet anfört.
»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»15. beträffande krediter för bostadsförbättringar i anledning
av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall till motionerna
I: 174 och II: 225 samt I: 421 och II: 518, sistnämnda
två motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t
giva till känna vad utskottet anfört;»

b) av fru Wallentheim och herr Almgren, vilka ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 21, som börjar med »Enligt
utskottets» och slutar med »av låneansökningarna», bort ha följande lydelse
:

»Departementschefen föreslår att kapitalsubventionen i form av räntefri
stående del av förbättringslån bör förbehållas pensionärer och de särskilda
befolkningsgrupper som hittills har jämställts med pensionärerna med avseende
på denna subvention. Utskottet anser att räntefri stående del som
hittills även bör kunna medges de handikappade.

Enligt utskottets mening talar starka skäl för de i motionerna I: 174 och
II: 225 framförda synpunkterna att handikappade med låga inkomster borde
få behålla de möjligheter de för närvarande har att erhålla nämnda kapital -

44

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

subvention. Det rör sig om personer, som inte har pension men som på
grund av sitt handikapp inte har möjlighet att skaffa sig mera lönande
sysselsättning eller har svårighet att flytta från sin bostadsort. Dessutom
har den handikappade ofta mindre möjligheter att genom eget arbete medverka
till att nedbringa kostnaderna för bostadsförbättring.»

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 22, som börjar med »Utskottet
föreslår» och slutar med »riksdagens åtgärd», bort ersättas med text av
följande lydelse:

»För de i motionerna I: 174 och II: 225 nämnda handikappgrupperna är
en förlängd amorteringstid emellertid inte tillräcklig. För dessa grupper
erfordras ett fortsatt stöd i form av räntefria stående förbättringslån.

Utskottet föreslår att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna
vad utskottet anfört.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»15. beträffande krediter för bostadsförbättringar i anledning
av Kungl. Maj :ts förslag ävensom motionerna 1: 421
och II: 518, såvitt nu är i fråga, samt med bifall till motionerna
I: 174 och 11:225 i skrivelse till Kungl. Maj :t giva
till känna vad utskottet anfört.»

12) beträffande bostadslånets storlek

a) av herrar Axel Andersson, Per Jacobsson, Nyman, Nihlfors, Gustafsson
i Skellefteå och Nelander, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 22, som börjar med »Med hänvisning»
och slutar med »utskottet motionsyrkandena», bort ha följande
lydelse:

»Utskottet tillstyrker de förslag till ändrade lånevillkor för olika företagsformer
som framförts i motionerna I: 427 och II: 520. Övriga motionsförslag
angående lånegränserna kan utskottet icke tillstyrka.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»16. beträffande bostadslånets storlek med bifall till motionerna
1:427 och 11:520 ävensom med avslag å motionerna
1: 279 och II: 348, samtliga motioner såvitt nu är i
fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet
anfört;»

b) av herrar Kaijser, Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg, vilka
ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 22, som börjar med »Med hänvisning»
och slutar med »utskottet motionsyrkandena», bort ha följande
lydelse:

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

45

»En intensiv konkurrens mellan olika fastighetsägare är en förutsättning
för att bostadskonsumenterna skall kunna erbjudas goda bostäder till lägsta
möjliga priser. Alla fastighetsägare bör därför ha möjlighet att erhålla lån
på samma villkor oavsett byggherrekategori. För att minska övergångssvårigheterna
för de kommunala företagen, anser utskottet det dock vara riktigt
att dessa under en kortare tid får något större statslån än övriga kategorier.
Utskottet som inte anser skäl föreligga att avvakta en prövning av
lånegränserna inom bostadspolitiska kommittén, finner det förslag härtill
som framförts i motionerna 1:279 och 11:348, nämligen att kommunala
företag tills vidare skulle få lån upp till 95 % av låneunderlaget mot kommunal
borgen och övriga företagsformer lån till 90 % av belåningsunderlaget,
väl avvägt och tillstyrker detsamma.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»16. beträffande bostadslånets storlek med bifall till motionerna
1:279 och 11:348 ävensom med avslag å motionerna
1:427 och 11:520, samtliga motioner såvitt nu är i
fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet
anfört;»

13) beträffande ränta på lån

a) av herrar Axel Andersson, Per Jacobsson, Nyman, Niblfors, Gustafsson
i Skellefteå och Nelander, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 23, som börjar med »I avvaktan»
och slutar med »till bostadsändamål», bort ha följande lydelse:

»Kungl. Maj :ts förslag avseende räntebidragen medför kraftiga hyreshöjningar
på mellan 8 och 17 % för hus, som färdigställts fr. o. in. 1957. Härigenom
växer hyresklyftorna mellan dessa hus och hus som färdigställts
tidigare. Med hänsyn till önskemålet att genom bättre hyresparitet underlätta
övergången till en fri hyresmarknad med lämpligt utformat besittningsskydd
föreslås i motionerna 1:427 och 11:520 att räntan på nu amorteringspliktiga
tilläggslån från 1950-talet skall höjas från 4 % till 6 %.
Samma förslag framställes i motionerna 1:279 och 11:348. Som framhålles
i motionerna har de flerfamiljshus, varom fråga är, åtnjutit betydande förmåner,
som ej kommit senare uppförda hus till godo. Då ett bifall till motionärernas
förslag skulle underlätta en omläggning av bostadspolitiken i önskad
riktning anser utskottet att bostadspolitiska kommitténs arbete icke
behöver avvaktas. Motionärernas förslag bör genomföras fr. o. m. den 1 juli
1966. Övriga i motionerna I: 279 och 11:348 framförda förslag kan utskottet
ej biträda.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

46

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

»17. beträffande räntan på bostadslån, tertiärlån, egnahemslån,
förbättringslån och vissa tilläggslån med bifall till
motionerna I: 427 och II: 520 samt I: 279 och II: 348, samtliga
motioner såvitt rör ränta på vissa tilläggslån, ävensom
med avslag å motionerna I: 279 och II: 348, såvitt rör ränta
på övriga lån, i skrivelse till lvungl. Maj :t giva till känna vad
utskottet anfört;»

b) av herrar Kaijser, Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg, vilka
ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 23, som börjar med »I avvaktan»
och slutar med »till bostadsändamål», bort ha följande lydelse:

»Utskottet anser att en förändring av räntan på bostadslån m. m. kan ske
utan att bostadspolitiska kommitténs förslag avvaktas. Utskottet biträder
de i motionerna I: 279 och II: 348 framförda förslagen om en räntesats av
6 % från och med 1 juli 1966 på statliga bostadslån, tertiärlån, egnahemslån
och förbättringslån avseende hus som påbörjats från och med 1 januari
1958 upp till 90 % av låneunderlaget samt 7 % till den del de överstiger
90 % av detta. Ävenså tillstyrkes förslaget om 6 % ränta på reaktiverade
tilläggslån från 1 juli 1966.»

dels ock att nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»17. beträffande räntan på bostadslån, tertiärlån, egnahemslån,
förbättringslån och vissa tilläggslån med bifall till
motionerna 1:279 och 11:348 samt 1:427 och 11:520, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl.
Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;»

14) beträffande en förvaltningsavgift för bostadslån

av herrar Kaijser, Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 23, som börjar med »Utskottet
kan» och slutar med »tas ut», bort ha följande lydelse:

»Utskottet tillstyrker förslaget i motionerna 1:279 och 11:348 om uttagande
av en förvaltningsavgift i samband med utbetalning av bostadslån.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»18. beträffande en förvaltningsavgift för bostadslån med
bifall till motionerna I: 279 och II: 348, såvitt nu är i fråga,
i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet
anfört;»

15) beträffande den med långivningen förenade hyreskontrollen

av herrar Kaijser, Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg, vilka ansett -

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

47

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 23, som börjar med »Utskottet
biträder» och slutar med »biträda motionsyrkandet», bort ha följande
lydelse:

»Utskottet — som biträder Kungl. Maj :ts förslag — finner det angeläget
att snarast möjligt uppnå en marknadsmässig prissättning på hyresmarknaden.
Med hänsyn till den betydande avveckling av utgående generella
subventioner i statsbelånade hus som nu föreslås, anser utskottet det inte
möta något hinder att i samband härmed avveckla den kontroll som utövas
av bostadslånemyndigheterna. Utskottet biträder därför motionsyrkandet.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»19. beträffande hyreskontrollen i statsbelånade hus med
bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt till motionerna I: 279
och II: 348, såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet
anfört;»

16) beträffande maximiyta i småhus

av herrar Kaijser, Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg, vilka ansett
att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 23, som börjar med »Frågan
om» och slutar med »biträda motionsyrkandet», bort ha följande lydelse:

»De bestämmelser om viss maximal lägenhetsyta för att statligt lån till
småhus skall kunna erhållas samt om viss största yta för vilken låneunderlag
fastställes beträffande småhus saknar motsvarighet beträffande flerfamiljshus.
Något sakligt skäl för denna skillnad finns inte. Utskottet kan
ansluta sig till uppfattningen i motionerna nr I: 279 och II: 348 och anser
att riksdagen bör göra framställning till Kungl. Maj :t om att dessa bestämmelser
omgående bör slopas.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»20. beträffande maximiyta i småhus med bifall till motionerna
1:279 och II: 348, såvitt nu är i fråga, i skrivelse
till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;»

17) beträffande redovisningsskyldighet

av herrar Kaijser, \Vallmark, Bohman och fröken Ljungberg, vilka ansett
att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 23, som börjar med »Yrkanden
av» och slutar med »framförda yrkandet», bort ha följande lydelse:

»Utskottet anser de i motionerna I: 279 och 11:348 framförda yrkandena
om viss redovisningsskyldighet för såsom allmännyttiga betecknade bostadsföretag
väl motiverad. Utskottet har visserligen under cn följd av år
avstyrkt förslag av samma innebörd under hänvisning till att de åsyftade

48

Statsutskottets utlåtande nr 38 är 1966

uppgifterna vid behov skulle kunna erhållas utan någon formell redovisningsskyldighet.
Då trots detta dylika uppgifter mer genomgående inte
gjorts tillgängliga för allmänheten, vill utskottet tillstyrka den i motionerna
yrkade redovisningsskyldigheten.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»21. beträffande viss redovisningsskyldighet för allmännyttiga
bostadsföretag med bifall till motionerna I: 279 och
II: 348, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva
till känna vad utskottet anfört;»

18) beträffande friare bebyggelse på landsbygden

av herrar Axel Andersson, Per Jacobsson, Kaijser, Nils-Eric Gustafsson,
Nyman, Wallmark, Harald Pettersson, Bohman, Larsson i Hedenäset, Nihlfors,
Gustafsson i Skellefteå, Nelander, Nilsson i Tvärålund och fröken
Ljungberg, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 24, som börjar med »Enligt
utskottets» och slutar med »därför motionsyrkandet», bort ha följande lydelse
:

»Utskottet anser i likhet med vad i motionerna I: 431 och II: 513 anförts
att en i och för sig önskvärd bostadsbebyggelse utanför tätortsområdena
bör kunna underlättas genom en smidigare tillämpning eller liberalisering
av gällande författningar, tillämpningsföreskrifter och administrativa anvisningar,
och hemställer att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ger
till känna vad utskottet anfört.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»22. beträffande en friare bebyggelse på landsbygden i
anledning av motionerna 1:431 och 11:513 i skrivelse till
Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;»

19) beträffande tomträttslån

av herrar Kaijser, Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 24, som börjar med »Bestämmelserna
om» och slutar med »avstyrker motionsyrkandet», bort ha
följande lydelse:

»Utskottet anser att tomträtt ofta kan vara en ändamålsenlig upplåtelseform
för mark i framför allt större städer. Av principiella skäl kan det dock
inte anses riktigt att förekomsten av tomträttsupplåtelser blir beroende av
möjligheten att erhålla statlig finansieringshjälp. Huruvida tomträttsupplåtelse
eller överlåtelse av marken skall äga rum bör helt grundas på kommunernas
och byggherrarnas bedömning av vilket institut som är mest
ändamålsenligt. Utskottet delar därför den i motionerna I: 249 och II: 348
hävdade uppfattningen att statliga tomträttslån inte bör förekomma. Den

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

49

uppfattningen vinner enligt utskottets uppfattning ytterligare stöd av det
ansträngda läget på kapitalmarknaden, vars resurser i rådande läge inte
bör tas i anspråk för att stimulera en äganderättsöverflyttning utan produktiv
betydelse. Utskottet biträder därför motionsyrkandena om att inga
nya tomträttslån bör beviljas från och med den 1 januari 1967.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»25. beträffande tomträttslån till kommuner med bifall
till motionerna 1:279 och 11:348, såvitt nu är i fråga, godkänna
vad utskottet anfört;»

20) beträffande grunderna för räntebidrag

a) av herrar Axel Andersson, Per Jacobsson, Nils Eric Gustafsson, Nyman,
Harald Pettersson, Larsson i Hedenäset, Nihlfors, Gustafsson i Skellefteå,
Nelander och Nilsson i Tvärålund, vilka ansett att

dels det stycke på s. 25, som börjar med »Utskottet tillstyrker» och slutar
med »Kungl. Maj :t föreslagit», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag beträffande avvecklingen
av ränteeftergifterna, anser att starka skäl talar för de förslag som framförts
i motionerna 1:427 och II: 520 samt 1:417 och 11:509 om att den av
Kungl. Maj :t föreslagna basräntan skall gälla fr. o. m. den 1 januari 1966.
Dessa bidrags konstruktion innebär en eftersläpning, som medför att effekten
av ändringarna blir kännbar för bostadsföretagen först ett år efter
ikraftträdandet. Om den hyreshöjning, som kommer att vidtagas med anledning
av de ändrade villkoren, sker fr. o. m. den 1 juli 1966 hinner medel
inflyta innan den första inbetalningen enligt de nya villkoren behöver
göras. Utskottet tillstyrker alltså ifrågavarande motionsyrkanden.

Med anledning av att bostadspolitiska kommittén beräknas avge sitt betänkande
inom kort avstår utskottet från att yrka bifall till förslaget i det
förstnämnda motionsparet om övergång från räntesubvention till ett årligt
löpande schablonbidrag.

Av det anförda följer vidare att utskottet avstyrker yrkandena i motionerna
I: 279 och II: 348 om höjning av basräntorna utöver vad Kungl. Maj :t
föreslagit.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»26. beträffande grunderna för räntebidrag i anledning
av Kungl. Maj :ts förslag samt motionerna 1:279 och 11:348
och med bifall till motionerna 1:427 och 11:520 samt 1:417
och 11:509 ävensom med avslag å motionerna 1:130 och
II: 176, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, godkänna vad
utskottet anfört;»

4 — Ilihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 38

50 Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

b) av herrar Kaijser, Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg, vilka
ansett att

dels det avsnitt i utskottets utlåtande, som på s. 25 börjar med »Utskottet
tillstyrker» och på s. 26 slutar med »avstyrker motionsyrkandet», bort ha
följande lydelse:

»Statsmakterna har redan tidigare påbörjat en successiv avveckling av
räntebidragen. I årets statsverksproposition föreslås en viss ytterligare avveckling.
Utskottet anser emellertid att en betydligt snabbare avveckling
nu vore möjlig. De förslag till villkor för räntebidragen som framlagts i
motionerna 1:279 och 11:348 skulle enligt utskottets uppfattning medföra
en betydligt bättre avvägning av hyresnivån i nya hus än den som blir följden
av Kungl. Maj :ts förslag. Med bifall till nämnda motioner föreslår utskottet
därför att basräntan från och med den 1 januari 1966 skall utgöra
6 % i hus färdigställda t. o. m. år 1959, 5,5 % i hus färdigställda åren
1960—1961, 5 % i hus som färdigställts under 1962 och 4,5 % i hus som
byggts därefter. För hus som påbörjats före ingången av år 1958 bör räntebidragen
helt slopas.

I motionerna har även yrkats att riksdagen skulle uttala, att en grundprincip
för den fortsatta bostadspolitiken bör vara att de boende själva skall
betala vad deras bostäder kostar. Det nuvarande generella subventionssystemet
har medverkat till en ojämn och orättfärdig hyressättning som blivit
allt svårare att acceptera. Utskottet som finner den föreslagna grundsatsen
självklar kan alltså ansluta sig till motionärerna på denna punkt. Utskottet
anser också — liksom motionärerna — att en förbättring av de individuella
bidragen till hushåll med otillräcklig försörjningsförmåga eller särskilt
stor försörjningsbörda är angelägen. Enligt utskottets mening bör dessa
bidrag få en utformning så att de bättre än för närvarande ansluter till den
faktiska hyreskostnaden.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»26. beträffande grunderna för räntebidrag i anledning av
Kungl. Maj :ts förslag och motionerna 1:427 och 11:520
samt 1:417 och 11:509, med bifall till motionerna 1:279
och 11:348 ävensom med avslag å motionerna I: 130 och
II: 176, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, godkänna
vad utskottet anfört;»

21) beträffande anslaget till Räntebidrag

a) av herrar Axel Andersson, Per Jacobsson, Nils-Eric Gustafsson, Nyman,
Harald Pettersson, Larsson i Hedenäset, Nihlfors, Gustafsson i Skellefteå,
Nelander och Nilsson i Tvärålund, vilka under förutsättning av bifall till
reservationen 20 a) ansett att

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

51

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 26, som börjar med »Utskottet
som» och slutar med »avstyrker motionsyrkandet», bort ha följande lydelse: »Utskottet,

som i det föregående tillstyrkt motionsyrkandena om att tidpunkten
för ikraftträdande av de nya reglerna för räntebidrag skall bestämmas
till den 1 januari 1966, biträder yrkandet i motionerna I: 417 och II: 509
om att till Räntebidrag anvisas ett förslagsanslag om 335 milj. kronor, vilket
innebär ett med 100 milj. kronor minskat anslag i jämförelse med Kungl.
Maj :ts förslag.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»29. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall
till motionerna 1:417 och 11:509, såvitt nu är i fråga, till
Räntebidrag för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten under
elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 335 000 000
kr.;»

b) av herrar Kaijser, Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg, vilka
under förutsättning av bifall till reservationen 20 b) ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 26, som börjar med »Utskottet
som» och slutar med »avstyrker motionsyrkandet», bort ha följande lydelse: »Utskottet

som i det föregående tillstyrkt de räntebidrag som föreslås i
motionerna 1:279 och 11:348 samt den tidpunkt för ikraftträdandet av
de nya reglerna som där föreslagits tillstyrker i konsekvens härmed att
för Räntebidrag anvisas ett förslagsanslag om 300 milj. kronor.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»29. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt motionerna
I: 417 och II: 509, såvitt nu är i fråga, till Räntebidrag för
budgetåret 1966/67 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 300 000 000 kr.;»

22) beträffande ramen för räntefria förbättringslån

av herrar Nils-Eric Gustafsson, Harald Pettersson, Larsson i Hedenäset
och Nilsson i Tvärålund, vilka under förutsättning av bifall till reservationen
11a) ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 28, som börjar med »Utskottet
som» och slutar med »avstyrker motionsyrkandet», bort ha följande lydelse
:

»Utskottet som förut tillstyrkt de i motionerna I: 174 och 11:225 samt
1:421 och 11:518 framställda yrkandena om förbättringslån till handikappade
och låginkomsttagare tillstyrker yrkandet om att räntefria förbättringslån
beviljas under vartdera av åren 1966 och 1967 intill högst 90 milj.
kr. och att anslaget uppföres med 90 milj. kr.»

52 Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

dels ock nedan angivna moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»30. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall
till motionerna I: 421 och II: 518, såvitt nu är i fråga, medge
att räntefria förbättringslån beviljas under vartdera av åren
1966 och 1967 intill ett belopp av högst 90 000 000 kr.;»

23) beträffande anslag till Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet

av herrar Nils-Eric Gustafsson, Harald Pettersson, Larsson i Hedenäset

och Nilsson i Tvärålund, vilka under förutsättning av bifall till reservationen
22) ansett att nedan angivna moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»31. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall
till motionerna I: 421 och II: 518, såvitt nu är i fråga, till
Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet för budgetåret
1966/67 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 90 000 000 kr.;»

24) beträffande ramen för långivning från lånefonden för bostadsbyggande -

a) av herrar Axel Andersson, Per Jacobsson, Nils-Eric Gustafsson, Nyman,
Harald Pettersson, Larsson i Hedenäset, Nihlfors, Gustafsson i Skellefteå,
Nelander och Nilsson i Tvärålund, vilka under förutsättning av bifall till
reservationen 6 b) ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 27, som börjar med »Utskottet
som» och slutar med »avstyrks alltså», bort ha följande lydelse:

»Utskottet som i det föregående har förordat, att riktpunkten för 1966
års bostadsbyggnadsplan skall vara 94 000 lägenheter, finner till följd därav
att låneramen för samma år bör bestämmas till 88 000 lägenheter. Med
utgångspunkt i en bostadsbyggnadsplan för åren 1967 och 1968 om 98 000
respektive 102 000 lägenheter och i ett antagande om att utan statligt stöd
kommer att årligen uppföras 8 000 lägenheter, finner utskottet vidare att
lägenhetsramarna för åren 1967 och 1968 bör preliminärt fastställas till
90 000 respektive 94 000 lägenheter.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»32. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och motionerna
I: 130 och II: 176, I: 427 och II: 520 samt I: 417 och II: 509
ävensom med avslag å motionerna I: 279 och II: 348, I: 423
och II: 506 samt II: 502, de tio förstnämnda motionerna
såvitt nu är i fråga, medge att beslut om lån som skall utgå
från lånefonden för bostadsbyggande — utöver tomträttslån
till kommuner — samt räntebidrag utan samband med stat -

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

53

ligt lån, beviljas under år 1966 för högst 88 000 lägenheter
och under vartdera av åren 1967 och 1968 för högst 84 000
lägenheter ävensom att nämnda lån beviljas intill ett belopp
av 1 840 milj. kr. under år 1966;»

b) av herrar Kaijser, Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg, vilka
under förutsättning av bifall till reservationen 12 b) ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 27, som börjar med »Utskottet
som» och slutar med »avstyrks alltså», bort ha följande lydelse:

»Utskottet har i det föregående uttalat viss tvekan rörande möjligheterna
att utnyttja den bostadskvot som avsetts bli fördelad senare under året
men likväl tillstyrkt Kungl. Maj :ts förslag beträffande bostadsbyggandets
omfattning under åren 1966—1968. Utskottet har också tillstyrkt de i motionerna
I: 279 och II: 348 föreslagna ändringarna av lånevillkoren. Ramen
för långivningen under 1966 bör därför fastställas till ett belopp av 1 740
milj. kronor.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»32. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och motionerna
I: 279 och II: 348 ävensom med avslag å motionerna I: 130
och II: 176, I: 417 och II: 509 samt I: 427 och II: 520, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga, och å motionerna 1: 423
och II: 506 samt II: 502, medge att beslut om lån som skall
utgå från lånefonden för bostadsbyggande ■— utöver tomträttslån
till kommuner — samt räntebidrag utan samband
med statligt lån, beviljas under år 1966 för högst 86 000
lägenheter och under vartdera av åren 1967 och 1968 för
högst 84 000 lägenheter ävensom att nämnda lån beviljas
intill ett belopp av 1 740 milj. kr. under år 1966;»

25) beträffande fördelningen av låneramen för år 1966

av herrar Nils-Eric Gustafsson, Harald Pettersson, Larsson i Hedenäset
och Nilsson i Tvärålund, vilka under förutsättning av bifall till reservationen
6 b) ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 28, som börjar med »Av redogörelsen»
och slutar med »8 000 lägenheter», bort ha följande lydelse:

»Av redogörelsen i propositionen framgår att lånemedel avseende 80 000
lägenheter fördelats av bostadsstyrelsen. Kungl. Maj :t föreslår att medel
avseende 6 000 lägenheter reserveras för senare fördelning. Utskottet anser
emellertid att denna kvot för senare fördelning bör ökas till 8 000 lägenheter.
Den ökning av låneramen med 2 000 lägenheter som bör ske föreslås
därför tillföras den för senare fördelning reserverade kvoten för att tillgodose
de särskilda behov som uppkommer i samband med nyetablering
och utvidgning av industriföretag, t. ex. i samband med den samhälleliga

54 Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

lokaliseringspolitiken i enlighet med yrkandet i motionerna 1:417 och
II: 509.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»33. med bifall till motionerna 1:417 och 11:509, såvitt
nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad
utskottet anfört om fördelningen av låneramen för år 1966;»

26) beträffande anslag till Lånefonden för bostadsbyggande

av herrar Kaijser, Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg, vilka under
förutsättning av bifall till reservationen 12 b) ansett att nedan nämnda
moment i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»37. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag till Lånefonden
för bostadsbyggande för budgetåret 1966/67 på kapitalbudgeten
under statens utlåningsfonder anvisa ett investeringsanslag
av 825 000 000 kr.;»

27) beträffande anslag till Lånefonden för maskinanskaffning inom
byggnadsindustrien

av herrar Kaijser, Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg, vilka under
förutsättning av bifall till reservationen 8) ansett att nedan nämnda moment
i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»38. med bifall till motionerna 1:279 och 11:348, såvitt
nu är i fråga, avslå Kungl. Maj :ts förslag om medelsanvisning
till Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien
för budgetåret 1966/67;»

Särskilt yttrande

beträffande grunderna för räntebidrag

av herrar Axel Andersson, Per Jacobsson, Nyman, Nihlfors, Gustafsson
i Skellefteå och Neländer, vilka anfört:

»I folkpartiets bostadsmotioner har under en följd av år upprepats förslage!
om att systemet med ränteeftergifter på bottenlånen och låg ränta på
tertiärlånen skall ersättas med ett årligt löpande bidrag med samma hyressänkande
effekt. Genom att det generella bostadsstödet kom att utgå bl. a.
i form av låg tertiärlåneränta, har konkurrensen på förvaltningsstadiet
mellan olika företagsformer på bostadsområdet blivit väsentligt olika. Skillnaden
har varit betydande, särskilt under första hälften av 1950-talet. De
s. k. allmännyttiga företagen fick under denna tid 30 proc. av anskaffningskostnaden
belånad till 3 proc. bunden ränta medan enskilda företag fick
endast 15 proc. av kostnaden täckt med dessa förmånliga lån.

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1966

55

Förslaget om att ersätta den låga tertiärlåneräntan med ett löpande bidrag
har också motiverats med att denna åtgärd skulle stimulera låntagarna
till extra amorteringar utöver vad lånevillkoren föreskriver och därigenom
bidraga till ett ökat bostadssparande och större resurser för bostadsbyggandet.
Man gör inte gärna extra amorteringar på lån, som löper
med lägre ränta än insättningsräntan på bank.

Vi beklagar att riksdagsmajoriteten hela tiden motsatt sig dessa välmotiverade
förslag till förbättringar av det statliga bostadsstödets konstruktion.
Men eftersom bostadspolitiska utredningen, som har att behandla dessa
frågor, väntas avlämna sitt betänkande redan i vår, avstår vi från att ställa
något yrkande.»