Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
1
Nr 107
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående anslag för budgetåret
1966/67 till lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån,
dels ock Kungl. Maj:ts proposition angående
riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken m. m. jämte i
dessa ämnen väckta motioner.
(2:a och 3:e avd.)
I propositionen nr 1 (bilaga 13, punkterna C 17 och VI: 1 s. 68—-72 och
214 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den
3 januari 1966) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att
a) till Lokaliseringsbidrag för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag
av 60 000 000 kr.;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att under nämnda budgetår bevilja lokaliseringsbidrag
med högre belopp än som anvisats på anslaget;
c) till Lokaliseringslån för budgetåret 1966/67 anvisa ett investeringsanslag
av 100 000 000 kr.;
d) bemyndiga Kungl. Maj:t att under nämnda budgetår bevilja lokaliseringslån
med högre belopp än som anvisats på anslaget.
Kungl. Maj :t har vidare i förenämnda proposition (bilaga 13, punkterna
C 5—C 13 och C 15—C 16, s. 63—65 samt 67 och 68) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1966/67 beräkna
följande anslag, nämligen till
a) Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av 14800 000
kr.;
b) Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av 4 500 000
kr.;
c) Arbetsförmedlingen: Avlöningar ett förslagsanslag av 72 500 000 kr.;
d) Arbetsförmedlingen: Omkostnader ett förslagsanslag av 19 000 000 kr.;
e) Allmänna beredskapsarbeten m. m. ett reservationsanslag av 400 000 000
kr., därav förslagsvis 200 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen;
f)
Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för handikappade in. fl. ett
reservationsanslag av 155 000 000 kr., därav förslagsvis 30 000 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemcdlen;
g) Förläggningsbyggnader m. in. ett förslagsanslag av 26 000 000 kr.;
1—Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 sarnl. Nr 107
2 Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
h) Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet ett reservationsanslag
av 1 000 kr.;
i) Omskolning m. m. ett förslaganslag av 180 000 000 kr.;
j) Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade ett förslagsanslag
av 3 000 000 kr.;
k) Bidrag till driften av verkstäder för handikappade ett förslagsanslag
av 18 000 000 kr.
Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 52, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 4 mars
1966, föreslagit riksdagen att
l) godkänna av departementschefen förordade riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken;
2
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen för arbetsmarknadsstyrelsen
i enlighet med vad i statsrådsprotokollet föreslagits;
b) godkänna av departementschefen förordnad avlöningsstat för arbetsmarknadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1966/67;
c) till Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1966/67 under
elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 14 822 000 kr.;
d) till Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret 1966/67
under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 4 460 000 kr.;
3 a) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra personalförteckningen för arbetsiörmedlingen
i enlighet med vad i statsrådsprotokollet föreslagits;
b) godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arbetsförmedlingen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67;
c) till Arbetsförmedlingen: Avlöningar för budgetåret 1966/67 under elfte
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 72 240 000 kr.;
d) till Arbetsförmedlingen: Omkostnader för budgetåret 1966/67 under
elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 18 970 000 kr.;
4) till Allmänna beredskapsarbeten m. m. för budgetåret 1966/67 under
elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 400 000 000 kr.; därav förslagsvis
200 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen;
5) till Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för handikappade in. fl. för
budgetåret 1966/67 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
155 000 000 kr., därav förslagsvis 30 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen;
6)
till Förläggningsbyggnader in. m. för budgetåret 1966/67 under elfte
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 26 000 000 kr.;
7) till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet för
budgetåret 1966/67 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
1 000 kr.;
8) till Omskolning m. m. för budgetåret 1966/67 under elfte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 180 000 000 kr.;
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
3
9) till Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade för budgetåret
1966/67 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000
kr.;
10) till Bidrag till driften av verkstäder för handikappade för budgetåret
1966/67 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 18 000000 kr.;
11a) besluta, att en statlig institution för utbildning och forskning i arbetsmarknadsfrågor,
benämnd institutet för arbetsmarknadsfrågor, skall inrättas
den 1 juli 1966 med de uppgifter och den organisation departementschefen
förordat;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckning för institutet
för arbetsmarknadsfrågor i enlighet med vad i statsrådsprotokollet föreslagits;
c)
godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för institutet
för arbetsmarknadsfrågor, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1966/67;
d) till Institutet för arbetsmarknadsfrågor: Avlöningar för budgetåret
1966/67 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 154 000 kr.;
e) till Institutet för arbetsmarknadsfrågor: Omkostnader för budgetåret
1966/67 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 70 000 kr.
Beträffande detaljerna i förslagen får utskottet hänvisa till propositionerna.
I samband med Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag har utskottet till behandling
förehaft följande motioner, nämligen
från första kammaren
I: 77 av herr Johan Olsson m. fl.,
I: 267 av herrar Schött och Blomquist,
I: 278 av herr Bengtson m. fl.,
1: 283 av herr Göran Karlsson,
1: 310 av herr Holmberg m. fl.,
1: 628 av fröken Mattson m. fl.,
1: 635 av herr Sundin och fru Elvy Olsson,
1: 641 av herr Lundström m. fl.,
I: 663 av herrar Werner och Adolfsson,
I: 672 av herr Arne Gei jer m. fl.,
1: 673 av herr Tage Johansson m. fl.,
1: 674 av herr Carl Albert Anderson m. fl.,
1: 675 av herr Bengtson m. fl.,
1: 676 av herr Holmberg m. fl.,
1: 677 av herr Lidgard och fröken Stenberg,
1: 678 av herr Lundström m. fl.,
I: 679 av herr Wanhainen m. fl.,
1:681 av herr Paul Jansson,
4
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
1: 682 av herrar Göran Karlsson och Larfors,
1: 683 av herr Göran Karlsson och fröken Mattson,
1:684 av herr Stefanson m. fl., och
1: 685 av herr Wallmark,
varav motionerna I: 77, I: 267, I: 278, I: 283, I: 310, I: 628, I: 635 och I: 641
väckts vid riksdagens början, samt
från andra kammaren
II: 53 av herrar Nilsson i Gävle och Jansson,
II: 112 av herr Eriksson i Bäckmora m. fl.,
II: 342 av herr Thylén m. fl.,
II: 353 av herr Hedlund m. fl.,
II: 379 av herr Bohman m. fl.,
II: 602 av herr Ohlin m. fl.,
II: 771 av herrar Dahlgren och Boo,
II: 783 av fru Lewén-Eliasson m. fl.,
II: 814 av herr Holmberg m. fl.,
II: 825 av fru Ekendahl m. fl.,
II: 826 av herr Kristenson m. fl.,
II: 828 av herrar Bengtsson i Landskrona och Johanson i Västervik,
II: 829 av herr Blomkvist m. fl.,
II: 830 av herr Bohman m. fl.,
II: 831 av fru Ekroth m. fl.,
II: 832 av herr Hedlund m. fl.,
II: 833 av herr Martinsson,
II: 834 av herr Nordgren,
II: 835 av herr Nordgren m. fl.,
II: 836 av herr Ohlin m. fl.,
II: 837 av herr Rask och fru Ekroth,
II: 838 av herr Sterne m. fl.,
11:839 av herr Sundelin m. fl.,
II: 840 av fru Thunvall m. fl.,
varav motionerna II: 53, II: 112, II: 342, II: 353, II: 379, II: 602, II: 771 och
11:783 väckts vid riksdagens början.
Yrkandena i nämnda motioner redovisas i det följande.
I de likalydande motionerna I: 77 (av herr Johan Olsson m. fl.) och II: 112
(av herr Eriksson i Bäckmora m. fl.) har hemställts att riksdagen måtte
medge, att statsbidrag i lokaliseringspolitiskt syfte må kunna utgå till kommuner
som anordnar beredskapsarbeten för uppförande av lokaler för industri-,
hantverks- och serviceföretag enligt de bestämmelser, som i övrigt gäller
för beredskapsarbeten i kommunal regi.
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
5
I motionen II: 53 (av herrar Nilsson i Gävle och Jansson) har hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om en prövning av åtgärder
i syfte att främja anslutningen till Arbetsmarknadens försäkringsbolag
i enlighet med vad i motionen anförts.
I de likalydande motionerna I: 267 (av herrar Schött och Blomquist) och
11:342 (av herr Thylén m. fl.) har hemställts att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte vidtaga åtgärder för utvidgning av de för kurser i
svenska språket för till Sverige nyinflyttad arbetskraft samt deras anhöriga
gällande statsbidragsbestämmelserna att avse även kurser i svensk samhällskunskap.
I de likalydande motionerna 1:278 (av herr Bengtson m. fl.) och 11:353
(av herr Hedlund m. fl.) har, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen
måtte
a) anvisa till lokaliseringsbidrag för budgetåret 1966/67 ett förslagsanslag
av 100 000 000 kr.;
b) medge att den sålunda förordade anslagsökningen finansieras genom
medel från anslaget till allmänna beredskapsarbeten.
I motionen I: 283 (av herr Göran Karlsson) har hemställts att en översyn
av de nuvarande bestämmelserna för erhållande av motorfordonsbidrag
göres, så att även elever med teoretisk undervisning kan bli berättigade att
erhålla sådant bidrag.
I de likalydande motionerna I: 310 (av herr Holmberg m. fl.) och II: 379
(av herr Bohman m. fl.) har, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen
må i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t måtte verkställa
en empirisk undersökning av de sociologiska verkningarna av den nuvarande
aktiva rörlighetsbefrämjande arbetsmarknadspolitiken ävensom belysa
de ekonomiska effekterna av denna politik.
I de likalydande motionerna I: 628 (av fröken Mattson in. fl.) och II: 783
(av fru Lewén-Eliasson in. fl.) har hemställts att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t begära en utredning om möjligheter och metoder att fortlöpande
få en redovisning av den dolda arbetslösheten bland kvinnorna och
kontakterna mellan arbetsförmedling och de latent arbetslösa kvinnorna
jämte en regelmässig redovisning av utvecklingen av lokaliseringsstödet
samt den nyanställda arbetskraftens fördelning.
I de likalydande motionerna I: 635 (av herr Sundin och fru Elvy Olsson)
och II: 771 (av herrar Dahlgren och Boo) har hemställts att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om cn skyndsam parlamentarisk
6
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
beredning för frågan om åtgärder i syfte att främja de gifta kvinnornas
möjligheter till förvärvsarbete.
I de likalydande motionerna I: 641 (av herr Lundström in. fl.) och II: 602
(av herr Ohlin m. fl.) har, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen måtte
besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att vederbörande myndigheter
måtte erhålla i uppdrag att beakta vad i motionerna anförts rörande informationen
om yrken och utbildningsvägar.
I de likalydande motionerna I: 663 (av herrar Werner och Adolfsson) och
II: 814 (av herr Holmberg m. fl.) har hemställts att riksdagen måtte besluta
att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om åtgärder i följande avseenden,
nämligen
a) att åtgärder vidtages för inrättande av ett arbetsdepartement med uppgift
att handha ledningen av ekonomisk samhällsplanering;
b) att snarast förelägga riksdagen förslag om sådan samordning, utvidgning
och ändamålsenlig inriktning av handikapp- och åldringsvård att partiellt
arbetsföra och äldre personer bereds bättre möjligheter till lämpligt
arbete;
c) att åtgärder av det slag som angivits i denna motion vidtages för att
tillgodose behovet av förvärvsarbete för gifta kvinnor samt för att åstadkomma
likställdhet mellan män och kvinnor i fråga om möjligheten att få
beredskapsarbete och kontantunderstöd i avvaktan på fast arbete; samt
d) att ersättning för egna hem och bostadsrättslägenheter åt personer,
som måste flytta till annan ort för att få arbete, utgår med belopp som något
så när motsvarar det reella värdet av den egendom vederbörande måste sälja.
I de likalydande motionerna I: 672 (av herr Arne Geijer in. fl.) och II: 825
(av fru Ekendahl m. fl.) har hemställts att riksdagen vid behandling av proposition
nr 52 punkt C 13 måtte besluta att makes inkomst inte skall ha
någon reducerande effekt på grundbidraget i arbetsmarknadsstyrelsens utbildningsbidrag.
I de likalydande motionerna I: 673 (av herr Tage Johansson m. fl.) och
11:826 (av herr Kristenson in. fl.) har hemställts att riksdagen måtte besluta
a)
att statsbidrag till arbetsprövning skall utgå enligt det av arbetsmarknadsutredningen
framlagda förslaget, varvid principen om full kostnadstäckning
skall följas,
b) att till Bidrag till driften av verkstäder för handikappade för budgetåret
1966/67 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 18 500 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1960
7
I motionen II: 828 (av herrar Bengtsson i Landskrona och Johanson i
Västervik) har hemställts att riksdagen måtte besluta att Bidrag till driften
av verkstäder för handikappade i särskilda fall enligt ovan måtte utgå med
75 % av underskottet, dock högst 3 000 kr. per plats och år.
I de likalydande motionerna I: 674 (av herr Carl Albert Anderson in. fl.)
och II: 838 (av herr Sterne m. fl.) har hemställts
1. att riksdagen måtte uttala sig för att statsbidrag till arbetsprövningsverksamheten,
i anslutning till arbetsmarknadsutredningens betänkande,
bör utgå med 100 procent enligt hittills gällande grunder, samt
2. att erforderlig uppräkning sker av förslagsanslagen under punkterna
9) och 10) i departementschefens hemställan.
I motionen II: 839 (av herr Sundelin m. fl.) har hemställts
1. att riksdagen måtte uttala sig för att statsbidrag till arbetsprövningsverksamheten,
i anslutning till arbetsmarknadsutredningens betänkande, bör
utgå med 100 procent enligt hittills gällande grunder, samt
2. att erforderlig uppräkning sker av förslagsanslagen under punkterna
9) och 10) i departementschefens hemställan.
I de likalydande motionerna I: 675 (av herr Bengtson in. fl.) och II: 832
(av herr Hedlund m. fl.) har hemställts att riksdagen måtte
I. till Allmänna beredskapsarbeten m. m. för budgetåret 1966/67 under
elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 360 000 000 kr. i enlighet
med vad i motionen har anförts;
II a) medge att statsbidraget till driften av prövningsavdelningar inom
arbetsvärden må utgå i enlighet med vad arbetsmarknadsutredningen föreslagit;
samt
b) anvisa till Bidrag till driften av verkstäder för handikappade för budgetåret
1966/67 under elfte huvudtiteln ett förslagsanslag av 19 000 000 kr.;
III. medge
1) att utbildningsbidrag till företag i samband med lokalisering må kunna
utgå även på utanför norra stödområdet belägna orter med otillräcklig tillgång
på arbetstillfällen samt att dylikt bidrag bör få utgå till företag, som
medgivits detsamma, så länge arbetsmarknadsläget är sådant att dylika åtgärder
är motiverade på lokaliseringsorten; samt
2) att flyttningsbidrag till kvalificerad arbetskraft för flyttning till företag
inom lokaliseringsområde må kunna utgå enligt de bestämmelser som
gäller för flyttningsbidrag i övrigt, samt att flyttningsbidraget må kunna
lämnas även i de fall då initiativet till flyttningen tagits av arbetsförmedlingen;
IV.
uttala att avvägningen mellan lokaliseringspolitiken och den geografiska
rörlighetspolitiken bör vara sådan att i de sysselsättningssvaga områ
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
dena en aktiv lokaliseringspolitik i första hand utnyttjas och rörlighetsstimulerande
åtgärder för flyttning av arbetskraft till orter utanför hemregionen
används först om och i den mån lokaliseringspolitiska åtgärder inte
bedö mes möjliga inom regionen;
V. i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa
1) om skyndsamt tillsättande av utredning för kartläggning av den s. k.
dolda arbetslösheten bland kvinnorna och prövning av åtgärder som i ökad
utsträckning kan främja den kvinnliga arbetskraftens inträdande på arbetsmarknaden
;
2) att frågan om effektiviserad vidareutbildning särskilt för mindre företagare
måtte prövas vid den fortsatta beredningen av vuxenutbildningsfrågan;
3)
att frågan om kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna
beträffande de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna skyndsamt måtte upptas
till prövning;
VI. godtaga vad i motionerna har anförts som riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken.
I motionen II: 833 (av herr Martinsson) har hemställts att riksdagen vid
behandling av propositionen nr 52 måtte fastställa utbildningsbidragen i
enlighet med arbetsmarknadsstyrelsens förslag i dess anslagsframställning
för budgetåret 1966/67.
I de likalydande motionerna I: 676 (av herr Holmberg m. fl.) och II: 830
(av herr Bohman m. fl.) har hemställts att riksdagen måtte
A. a) godkänna följande avlöningsstat för arbetsförmedlingen, att till -
lämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 18 616 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 707 000
3. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis........ 8 530 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 39 089 000
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
personal, förslagsvis.......................... 2 400
6. Arvoden till yrkesvalslärare, förslagsvis............ 3 395 600
7. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis 100 000
Summa kronor 70 440 000;
b) till Arbetsförmedlingen: Avlöningar för budgetåret 1966/67 under elfte
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 70 440 000 kr.,
c) till Arbetsförmedlingen: Omkostnader för budgetåret 1966/67 under
elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 18 670 000 kr.;
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
9
B. till Omskolning in. in. för budgetåret 1966/67 under elfte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 170 500 000 kr.
C. i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa
a) att ombudssystemet inom arbetsförmedlingen måtte successivt avvecklas,
b) att en undersökning angående effekten av omskolningsverksamheten
och de rörlighetsfrämjande åtgärderna snarast vidtages,
c) att arbetsmarknadsstyrelsens byggande verksamhet successivt avvecklas;
D.
besluta att avgöranden om utläggande av industribeställningar förbehålles
Kungl. Maj :t;
E. med avslag å Kungl. Majt:s förslag om inrättande av ett institut för
arbetsmarknadsfrågor i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om att Kungl.
Maj :t till nästa års session med Nordiska rådet måtte framlägga förslag
om ett nordiskt institut för arbetsmarknadsfrågor;
F. som sin mening måtte giva till känna vad i motionerna anförts angående
utnyttjande av investeringsfonderna.
I motionen I: 677 (av herr Lidgard och fröken Stenberg) har hemställts
att riksdagen måtte uttala, att starthjälp bör kunna utgå — med iakttagande
av i övrigt gällande förutsättningar — vid tillträdande av första
läraranställning efter avlagd examen, oavsett om lämpligt arbete kan erhållas
på närmare ort.
I de likalydande motionerna I: 678 (av herr Lundström in. fl.) och II: 836
(av herr Ohlin m. fl.) har hemställts att riksdagen måtte
1. i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad i motionerna anförts dels
om behovet av en samordning mellan de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna
och andra åtgärder som påverkar förhållandena på arbetsmarknaden,
dels ock rörande tillämpningen av de nya grunderna för omskolningsbidrag;
2. i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad i motionerna anföres angående
möjligheterna att anordna kurser för uteslutande äldre arbetskraft;
3. i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om en översyn av inkomstprövningsreglerna
beträffande grundbidraget för omskolning med syfte att åstadkomma
stimulans för de gifta kvinnorna att i ökad utsträckning förvärvsarbeta
samt iakttagande av rättvisa i bedömningen av olika fall;
4. besluta att statsbidrag till drift av arbetsprövningsverkstäder för handikappade
skall utgå enligt de mer generösa grunder som föreslås i arbetsmarknadsutredningens
förslag;
5. i anledning av förslaget under 4. till Bidrag till driften av verkstäder för
handikappade för budgetåret 1966/67 under elfte huvudtiteln anvisa ett i
förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med 1 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag
av 19 000 000 kr.;
10
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
6. i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad i motionerna anförts
angående en liberalisering på sikt av invandringspolitiken;
7. i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att medel ställs till förfogande för
dels intensivundersökningar med den inriktning som anges i motionerna rörande
effekten av omskolningsåtgärder och rörelsestimulerande åtgärder,
dels en analys av arbetslöshetsklientelets sammansättning; samt
8. i övrigt beakta i motionerna anförda synpunkter.
I de likalydande motionerna I; 679 (av herr Wanhainen m. fl.) och II: 840
(av fru Thunvall in. fl.) har hemställts att arbetsförmedlingen ges möjlighet
att lämna reseersättningar och traktamenten till vid förmedlingen inskrivna
arbetssökande, i enlighet med arbetsmarknadsutredningens förslag.
I de likalydande motionerna 1:681 (av herr Paul Jansson) och 11:829
(av herr Blomkvist m. fl.) har hemställts att riksdagen för budgetåret 1966/
67 beslutar att bidrag till arbetsprövnings- och arbetsträningsverksamheten
må kunna utgå med 50 % av driftunderskottet, dock högst med 3 000 kronor
per plats och år.
I de likalydande motionerna 1:682 (av herrar Göran Karlsson och Larfors)
och 11:837 (av herr Rask och fru Ekroth) har hemställts att riksdagen
måtte besluta
att kompletterande lån till näringshjälp skall utgå även vid startande av
andra rörelser än kioskrörelse; samt
att näringshjälpens maximibelopp till invalidbil skall kunna kompletteras
med lån.
I de likalydande motionerna 1:683 (av herr Göran Karlsson och fröken
Mattson) och 11:831 (av fru Ekroth m. fl.) har hemställts att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära att den av Kungl. Maj :t tillsatta
utredningen angående omvårdnaden av handikappade genom tilläggsdirektiv
får i uppdrag att
1) utreda möjligheterna att göra vissa arkivarbeten till fasta tjänster;
2) utreda möjligheterna att inordna arkivarbetet såsom en speciell form
av skyddad sysselsättning under den av primär- och sekundärkommunerna
bedrivna s. k. skyddade verksamheten.
I de likalydande motionerna I: 684 (av herr Stefanson m. fl.) och II: 835
(av herr Nordgren m. fl.) har hemställts att riksdagen vid behandlingen av
Kungl. Maj :ts proposition nr 52 år 1966 i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte
uttala att lokaliseringsstöd skall utgå till företag inom mindre industri-,
hantverks- eller servicesektorn eller sammanslutningar av sådana för uppförande
av verkstadshus.
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
11
I de likalydande motionerna 1:685 (av herr Wallmark) och 11:834 (av
herr Nordgren) har hemställts att riksdagen måtte besluta att till Omskolning
för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 165 000 000 kronor.
Beträffande motiveringen för motionsyrkandena hänvisas till motionerna
1:77, 1:283, 1:310, 1:628, 1:635, 1:676, 1:677, 1:682, 1:683, 1:685, 11:53,
II: 342, II: 353, II: 602, II: 814, II: 825, II: 826, II: 828 II: 829, II: 832, II: 833,
II: 835, II: 836, II: 838, II: 839 och II: 840.
Över motionerna I: 628 och II: 783 samt I: 635 och II: 771 har efter framställning
härom arbetsmarknadsstyrelsen avgett utlåtande.
Arbetsmarknadsstyrelsen har därvid bl. a. anfört, att styrelsen under senare
år ägnat stor uppmärksamhet åt frågan om åtgärder som syftar till att
bereda de gifta kvinnorna arbete och underlätta deras anpassning på arbetsmarknaden
samt har beträffande riktlinjerna för styrelsens handlande hänvisat
till styrelsens särskilda aktivitetsprogram för den kvinnliga arbetskraften.
Vad styrelsen härutöver anfört torde i huvudsak framgå av den följande
framställningen.
Utskottet
Svensk arbetsmarknadspolitik har undergått en stark utveckling under
1900-falet. Från att ursprungligen ha syftat till att uteslutande lindra arbetslöshetens
följder — vid seklets ingång ännu som en form av fattigvård —
och sedermera till att aktivt bekämpa arbetslöshet har arbetsmarknadspolitiken
kommit att få en allmänt balansskapande funktion på arbetsmarknaden.
Vändpunkter i utvecklingen kan sägas ha varit 1933 års krisuppgörelse
samt inriktningen på full sysselsättning som ett av huvudmålen för
statsmakternas politik under efterkrigstiden.
Kravet på full sysselsättning har rönt allmän uppslutning. I väsentliga
avseenden har syftet att upprätthålla full sysselsättning också nåtts. Perspektivet
på sysselsättningsfrågan bär emellertid förskjutits sedan krigsslutet.
Flera faktorer har bidragit härtill. Särskilt betydelsefulla har varit den
snabba takten i samhällsomdaningen samt förekomsten av betydande skillnader
i sysselsättningsnivå mellan olika delar av landet och mellan olika
näringsgrenar. Den väsentligt ändrade synen på den enskildes rätt till fritt
yrkesval och trygghet genom utbildning har också i hög grad påverkat uppfattningen
av samhällets ansvar i sysselsättningsfrågorna. Den fortgående
internationaliseringen av arbetsmarknaden har vidare tillfört arbetsmarknadspolitiken
nya aspekter.
Dessa förhållanden har lett till alt de arbetsmarknadspolitiska ambitionerna
har vuxit och kraven på differentierade åtgärder ökat. Något samlat
12
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
ställningstagande från statsmakternas sida till arbetsmarknadspolitikens
utformning har emellertid inte förelegat. Det material som arbetsmarknadsutredningen
har lagt fram ger ökade möjligheter att bedöma resultaten
av den förda arbetsmarknadspolitiken och att på grundval av dessa erfarenheter
utforma den fortsatta reformverksamheten på området.
En bedömning av arbetsmarknadspolitikens framtida uppgifter måste
emellertid utgå från de allmänna förutsättningarna i fråga om befolkning
och ekonomi. Långtidsutredningens nyligen framlagda betänkande ger underlag
för en sådan bedömning. Dess arbetskraftsprognos innebär att antalet
förvärvsarbetande fram till år 1970 ökar med ca 110 000. Denna ökning
består helt av gifta kvinnor och bygger på att deras förvärvsfrekvens antas
öka. Riksgenomsnittet som i dag uppgår till ca 35 % antas år 1970 ha stigit
till inemot 45 %. Långtidsutredningens genomgång av de olika näringsgrenarnas
anspråk på arbetskraft fram till år 1970 visar att antalet förvärvsarbetande
behöver öka med sammanlagt 165 000, en siffra som stiger till ca
265 000 vid en förkortning av veckoarbetstiden till 42a/2 timmar.
Den arbetskraftssituation som förutses kommer enligt långtidsutredningen
att ge upphov till en rad anpassningsproblem. Eftersom den förutsedda
nettoökningen av tillgången på arbetskraft med ca 110 000 förvärvsarbetande
består av gifta kvinnor kan ökningen realiseras bara om det går att
undanröja de hinder som f. n. finns för gifta kvinnor att inträda på arbetsmarknaden.
En betydelsefull del av arbetskraftstillskottet kommer att bestå
av invandrare. Frågan om invandringspolitikens utformning kommer därför
att bli aktuell. Även om arbetskraftstillgången ökar med 110 000 personer
torde det komma att uppstå både geografiska och yrkesmässiga rörlighetsproblem
eftersom tillskotten av arbetskraft inte alltid uppträder där
efterfrågan ökar. Arbetskraftsläget ter sig inte heller annorlunda i det vidare
perspektivet mot 1980-talet.
Utskottets yttrande kommer i det följande att begränsas till propositionens
huvuddrag och de frågor som behandlas i motionerna. I den mån utskottet
inte anger annat tillstyrker utskottet departementschefens förslag.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att vissa frågor angående riktlinjerna
för lokaliseringspolitiken behandlas av bankoutskottet i dess utlåtande
samt att bevillningsutskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 6
behandlat motioner om lokaliseringspolitiken.
Allmänna synpunkter på arbetsmarknadspolitiken. Som utgångspunkt för
diskussionen om arbetsmarknadspolitikens uppgifter framhåller departementschefen
att ett av den ekonomiska politikens främsta syften är att
främja sund ekonomisk tillväxt. En avgörande förutsättning för att en
bransch eller ett företag skall kunna hävda sig på marknaden är alt branschen
eller företaget har konkurrensförmåga. Förutsättningen för en gynnsam
ekonomisk utveckling är därför att sådana grenar av näringslivet som
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
13
inte kan hävda sig ur produktivitetssynpunkt får stå tillbaka för att andra,
mera lönsamma skall kunna expandera. Ett viktigt drag i utvecklingen är
strukturförändringen inom branscherna, vars kännetecken är fortgående
specialisering, ofta förenad med koncentration till större produktionsenheter.
I vilka former förändringarna inom näringslivet än försiggår kan de
inte undgå att påverka arbetskraftens förhållanden. En ömsesidig anpassning
mellan arbetskraft och arbetsuppgifter är ett nödvändigt inslag i den
ekonomiska utvecklingen.
Departementschefen betonar att arbetsmarknadspolitiken spelar en viktig
roll som balansskapande faktor i den fulla sysselsättningens samhälle.
Brist på överensstämmelse mellan efterfrågan och tillgång på arbetskraft
kan motverkas med arbetsmarknadspolitiska medel. Under senare år har
svårigheterna att tillgodose behovet av arbetskraft tilldragit sig den största
uppmärksamheten. En ständig beredskap mot arbetslöshet måste emellertid
också upprätthållas.
Mot denna bakgrund understryker departementschefen att arbetsmarknadspolitiken
utgör en viktig gren av den ekonomiska politiken. Dess mål
är att åstadkomma och bevara full, produktiv och fritt våld sysselsättning.
Detta mål nås inte en gång för alla. Full sysselsättning kan tryggas endast
genom åtgärder som ständigt anpassas till situationen. Ambitionerna att ge
medborgarna möjlighet till meningsfull sysselsättning har vuxit och ansträngningarna
måste ökas ytterligare. Produktiv sysselsättning är i sig själv
ett rörligt mål, som flyttas allteftersom produktionens förutsättningar
ändras. Fritt vald sysselsättning innebär inte bara att varje tanke på att
tvångsmässigt dirigera arbetskraften avvisas utan också att möjligheterna
vidgas för den enskilde att få ett arbete som svarar mot hans önskemål och
förutsättningar.
Utskottet finner detta vara en grundläggande målsättning för arbetsmarknadspolitiken.
Den innebär att samhällets ansvar på detta område vidgas i
väsentliga hänseenden. Utvecklingen under efterkrigstiden har som nämnts
lett till att samhället bär utsträckt sina åtaganden i syfte att trygga den
enskildes sysselsättning. Målsättningen innebär att dessa åtaganden befästes.
Den fortgående samhällsomvandlingen medför emellertid att kraven på
både samhället och de enskilda ökar. I den arbetsmarknadspolitiska målsättningen
ligger att samhällets förpliktelser gentemot de enskilda vidgas i takt
härmed. Av stor principiell betydelse finner utskottet det vidare vara att det
slås fast att arbetsmarknadspolitiken skall vara ett aktivt medel i strukturpolitiken.
Utskottet finner för sin del målsättningen innebära en betydelsefull
och önskvärd vidgning av arbetsmarknadspolitikens roll i den ekonomiska
politiken liksom i strävandena att stärka den enskildes ställning på
arbetsmarknaden och vidga hans valmöjligheter. Genom att fältet för arbetsmarknadspolitiken
vidgas till följd av den uppställda målsättningen ökar
kraven på arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
14
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
Departementschefen framhåller att för många av de medel som står arbetsmarknadspolitiken
till buds gäller begränsningen att de kan användas
i huvudsak endast i samband med arbetslöshet eller för att medverka till att
ge sysselsättning åt arbetslösa. Om arbetsmarknadspolitiken skall kunna
utvecklas till ett ännu effektivare medel i en dynamisk ekonomisk politik
måste man åtminstone på sikt räkna med att arbetslöshetskriteriet inte får
ensamt avgränsa tillämpningsområdet för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.
Det skäl som talar härför är att arbetsmarknadspolitiken därmed
bättre främjar en strukturförändring som påskyndar produktivitetsökningen
och därmed skapar underlag för en stigande levnadsstandard.
Utskottet ansluter sig till vad departementschefen sålunda uttalat. I första
hand får ställningstagandet betydelse beträffande den arbetsmarknadspolitiskt
motiverade utbildningen och de rörlighetsfrämjande medlen. Utskottet
återkommer härtill i det följande.
Departementschefen uttalar att strukturförändringarna för arbetskraftens
del i väsentlig utsträckning leder till en övergång till bättre betalda arbeten.
De utgör därmed i sig själva ett verksamt medel att förbättra arbetskraftens
löneförhållanden. Det betonas i detta sammanhang att det i vårt land är
en allmänt omfattad mening att lönebildningen och lönerelationerna mellan
olika kategorier av arbetstagare skall avgöras genom överenskommelser
mellan arbetsmarknadens parter. Däremot är det samhällsorganens uppgift
att underlätta och bidra till en sådan utveckling av betingelserna för
inkomstbildningen att medborgarnas inkomstmöjligheter och levnadsstandard
främjas. Genom att arbetsmarknadspolitiken utformas så att den mera
aktivt främjar strukturförändringarna i näringslivet medverkar den sålunda
även till att lösa låginkomstgruppernas problem.
I motionerna I: 675 och II: 832 framförs kritiska erinringar mot departementschefens
uttalanden beträffande möjligheterna att med arbetsmarknadspolitiska
åtgärder bidra till en lösning av låglönegruppernas problem. Motionärerna
anför att det i stort sett gäller om låginkomst- och låglönenäringarna,
att de upprätthåller en produktion som för framtiden måste bedömas
som nödvändig för landet, och att en utmönstring av låglöneföretagen sålunda
inte kan vara en acceptabel lösning. I avvaktan på den nu pågående
utredningen om låginkomstgruppernas problem är det väsentligt att arbetsmarknadspolitikens
medverkan till näringslivets strukturförändring får sådan
utformning att den produktion som upprätthålles genom låginkomstnäringar
och som bedöines samhällsekonomiskt och beredskapspolitiskt nödvändig
även för framtiden kan främjas i så stor utsträckning som möjligt.
Enligt utskottets mening är ett sådant uttalande inte förenligt med den
målsättning för arbetsmarknadspolitiken till vilken utskottet i det föregående
givit sin anslutning. Motionärernas ståndpunkt synes nämligen innebära
att kostnaderna för upprätthållandet av den mindre lönsamma produktionen
skulle åvila de enskilda arbetstagarna i form av lägre löner än
de skulle kunna erhålla i andra sysselsättningar. Utskottet kan därför inte
Statsutskottets utlåtande nr 107 år1966
15
tillstyrka att uttalandet läggs till grund för utformningen av de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna utan utskottet ansluter sig för sin del till
vad departementschefen uttalat. Utskottet förutsätter därvid att åtgärderna
i all möjlig utsträckning utformas så att de inte försvårar läget för de berörda
företagen.
Departementschefen understryker att en viktig uppgift inom strukturpolitiken
också tillkommer de lokaliseringspolitiska åtgärderna. Det finns
ett nära samband mellan dessa och de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.
Målet för lokaliseringspolitiken skall vara att få livskraftiga tätorter i olika
delar av landet. Arbetsmarknadspolitiken kan och bör främja en sådan utveckling.
Det gäller här att genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder underlätta
tlyttningsrörelserna till de expansionsorter som man vill stödja genom
lokaliseringspolitiken och minska problemen för dem som bor kvar i utflyttningsområdenas
glesbygder. Men dessa åtgärder måste kompletteras
med insatser i syfte att underlätta en utflyttning för dem som trots de lokaliseringspolitiska
åtgärderna inte kan beredas sysselsättning i de områden
som är föremål för lokaliseringsverksamheten.
Frågan om avvägningen mellan lokaliseringspolitiken och de rörlighetsfrämjande
åtgärderna inom arbetsmarknadspolitiken behandlas i motionerna
1:675 och 11:832. Motionärerna hemställer att riksdagen måtte uttala
att avvägningen mellan lokaliseringspolitiken och den geografiska rörlighetspolitiken
bör vara sådan, att i de sysselsättningssvaga områdena eu
aktiv lokaliseringspolitik i första hand utnyttjas och rörlighetsstimulerande
åtgärder för flyttning av arbetskraft till orter utanför hemregionen användes
först om och i den mån lokaliseringspolitiska åtgärder inte bedömes
möjliga inom regionen.
Utskottet vill framhålla att samma fråga var föremål för bankoutskottets
prövning i dess utlåtande 1964: 48 med anledning av prop. 1964: 185. Bankoutskottet
framhöll härvid att det uppfattade arbetsmarknadspolitik och
lokaliseringspolitik såsom alternativ vilka båda bör begagnas redan i syfte
att så fullständigt som möjligt utnyttja den arbetskraft som står till buds.
Att starka skäl även av annan art talar för en aktiv lokaliseringspolitik i
sysselsättningssvaga områden fick enligt bankoutskottet inte tas till intäkt
för att låta rörlighetsstimulans ifrågakomma endast i den mån lokaliseringspolitiska
åtgärder på en avfolkningsort inte bedömes vara ekonomiskt
möjliga. Bankoutskottets uttalande, som lämnades utan erinran av riksdagen,
överensstämmer med departementschefens nyss återgivna uttalande.
Utskottet ansluter sig härtill.
Långtidsutredningens prognoser lyder på att knapphet på arbetskraft
kommer all utmärka återstoden av 1960-talet och även 1970-talet. Bristande
balans geografiskt samt näringsgrens- och yrkesmässigt kommer också
att vara kännetecknande drag. Konjunkturförändringar kan under längre
eller kortare perioder göra knappheten mer eller mindre markerad och
risker för sysselsättningsstörningar kan inte heller uteslutas.
16
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
Departementschefen framhåller att om utvecklingen blir sådan som prognosen
nu gör sannolik kommer arbetsmarknadspolitiken att ställas inför
skärpta krav på åtgärder som kan bidra till balans på arbetsmarknaden.
Framför allt krävs åtgärder för att ta till vara de arbetskraftsresurser som
f. n. inte alls eller endast ofullständigt utnyttjas inom näringslivet. Samtidigt
måste emellertid åtgärder vidtas för att motverka arbetslösheten och
undersysselsättningen. För att den arbetskraft som kan beräknas bli friställd
från jord- och skogsbruk i största möjliga utsträckning skall kunna
omplaceras fordras omfattande insatser i form av omskolning och andra
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Den förväntade knappheten på arbetskraft
gör det angeläget att omflyttningen av arbetskraft inte fördröjs när
behov uppstår därav. Det är därför av vikt att man inom arbetsmarknadspolitikens
ram förfogar över hjälpmedel för att underlätta arbetskraftens
rörlighet. En kvalitativ förbättring av arbetskraftsutbudet är emellertid
minst lika viktig och en fortsatt snabb utbyggnad av vuxenutbildningen i
alla dess former förordas därför.
Utskottet ansluter sig till dessa synpunkter på de åtgärder som bör stå
arbetsmarknadspolitiken till buds.
Frågan om behovet av samordning mellan de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna och andra åtgärder som påverkar förhållandena på arbetsmarknaden
behandlas i motionerna 1:678 och 11:836. Motionärerna framhåller
att det är av vikt att förslagen i syfte att främja rekryteringen av kvinnor
och äldre till yrkeslivet inte dämpas till sin effekt på grund av att reformverksamheten
på närliggande samhällsområden sker i långsammare takt.
För kvinnornas del bör förslagen kompletteras med åtgärder i fråga om
barntillsyn och beskattning och för de äldres del genom exempelvis åtgärder
som förhindrar alltför stora avbränningar på pensionärers sidoinkomster.
Motionärerna hemställer att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t
giva till känna vad sålunda anförts.
Det är enligt utskottets mening självklart att de arbetsmarknadspolitiska
åtgärder som i varje läge föreslås utgör resultatet av en avvägning mellan
olika insatser av arbetsmarknadspolitisk och annan art i syfte att nå bästa
möjliga resultat. Förutsättningarna härför är i särskilt hög grad för handen
eftersom arbetsmarknadspolitiken, som utskottet konstaterat i det föregående,
är en viktig gren av den allmänna ekonomiska politiken liksom den
har en stark socialpolitisk förankring. Med anledning av vad motionärerna
anfört om åtgärder beträffande barntillsynen vill utskottet erinra om det
förslag som förelagts årets riksdag om utbyggnad av barnstugeverksamheten.
I motionerna 1:663 och 11:814 hemställes att åtgärder vidtas för inrättande
av ett arbetsdepartement med uppgift att handha ledningen av ekonomisk
samhällsplanering. Enligt utskottet bör det ankomma på Kungl. Maj :t
att ta initiativet till ändringar i departementsindelningen, därest så anses
påkallat. Utskottet är således inte berett att tillstyrka motionerna.
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
17
Frågan om fördelningen av kostnaderna för den arbetsmarknadspolitiska
verksamheten mellan staten och kommunerna behandlas i motionerna
1:675 och 11:832. Motionärerna yrkar att frågan skyndsamt måtte upptas
till prövning. Som skäl härför anföres att arbetsmarknadspolitikens upprustning
får betydande ekonomiska konsekvenser för kommunerna och att
kommunerna i de sysselsättningssvaga områdena blir väsentligt hårdare
drabbade än andra. En tillfredsställande utjämning kan enligt motionärernas
mening knappast uppnås genom det allmänna skatteutjämningsbidraget.
Utskottet anser att frågor om fördelningen av kostnaderna för samhällelig
verksamhet mellan stat och kommun bör prövas i ett sammanhang.
Dessa frågor har nyligen varit föremål för riksdagens prövning i samband
med beslutet om det allmänna skatteutjämningsbidraget. Utskottet är inte
berett att tillstyrka motionerna.
Frågan om arbetsmarknadspolitikens verkningar i olika avseenden har
berörts i flera remissyttranden och departementschefen framhåller i anslutning
härtill att en bättre belysning av dessa frågor är motiverad. Vad särskilt
gäller omskolningsverksamheten uttalar departementschefen att det
med hänsyn till dess omfattning och de betydande belopp staten ger ut för
ändamålet synes angeläget att få effekten av verksamheten närmare belyst.
Hur en sådan belysning kan erhållas skall närmare övervägas.
Utskottet vid med anledning härav framhålla att den ytterligare aktivering
av arbetsmarknadspolitiken som propositionen innebär också medför
ökade anspråk på kännedom om de förhållanden som de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna avser att påverka liksom om verkningarna av åtgärderna.
Såsom framhålles i propositionen medför detta behov såväl av en
prognosverksamhet som av uppgifter till belysning av de arbetsmarknadspolitiska
åtgärdernas effektivitet.
I flera motioner föreslås undersökningar som på olika sätt avses skola
belysa verkningarna av arbetsmarknadspolitiken och tjäna som underlag
för den fortsatta verksamheten. Undersökningar rörande effekten av omskolningsverksamheten
och övriga rörlighetsfrämjande åtgärder begäres i
motionerna I: 310 och II: 379, I: 676 och II: 830 samt I: 678 och II: 836.
Utskottet vill för sin del framhålla att omskolningsverksamheten och de
rörlighetsfrämjande åtgärderna i övrigt på få år har utvecklats mycket
kraftigt. Verksamheten har berört ett stort antal personer och betydande
belopp bar disponerats för ändamålet. De rörlighetsfrämjande åtgärderna
har i mycket givit arbetsmarknadspolitiken en ny inriktning. Mot denna
bakgrund framstår det som angeläget att få till stånd en sådan belysning
av verkningarna av de rörlighetsfrämjande åtgärderna över huvud taget
som förordats i motionerna. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att avgöra
i vilken form denna undersökning lämpligen bör komma till stånd.
Undersökningar rörande arbetslösheten påkallas i flera motioner. I motionerna
1:678 och 11:836 hemställes om en analys av arbetslöshetsklicn2
— Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 107
18
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
telets sammansättning. Undersökningar av den dolda arbetslösheten bland
kvinnorna begäres i motionerna I: 628 och II: 783 samt I: 675 och II: 832.
En närmare kännedom om de förhållanden som önskas belysta genom de
begärda undersökningarna skulle enligt utskottets mening otvivelaktigt ytterligare
stärka underlaget för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Som
utskottet hade anledning att konstatera i anledning av motioner till 1964
års riksdag i samma syfte (SU 1964: 11, s. 22) skulle en sådan undersökningsverksamhet
ställa stora krav på personella resurser. Utskottet ifrågasatte
därför om inte mycket material till frågans belysning redan nu kan
hämtas ur statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar. Genom att
medelstilldelningen för arbetskraftsundersökningarna höjs nästa budgetår
bör, såsom arbetsmarknadsstyrelsen framhåller i sitt yttrande över motionerna
1: 628 och II: 783, undersökningarna kunna förbättras. Den nyligen
tillkallade utredningen rörande låginkomstgruppernas problem
bör vidare kunna bidra till att belysa de av motionärerna berörda
frågeställningarna. Tillkomsten av det i propositionen föreslagna institutet
för arbetsmarknadsfrågor kan också väntas leda till ökade kunskaper om
förhållandena på arbetsmarknaden. Den intensifierade verksamheten i syfte
att aktivera arbetskraftsresurserna som departementschefen förordar och
till vilken utskottet återkommer i det följande torde likaså komma att öka
kännedomen om arbetslöshetsklientelet liksom om den dolda arbetslösheten
och undersysselsättningen.
Såsom framgår av det anförda delar utskottet motionärernas uppfattning
beträffande behovet av undersökningar på de berörda områdena. Med hänsyn
till att en omfattande utredningsverksamhet pågår eller planeras synes
det emellertid inte på nuvarande stadium påkallat att hemställa om ytterligare
undersökningar i frågan.
Arbetsförmedling. Departementschefen understryker att anspråken på arbetsförmedlingen
kommer att öka till följd av utvecklingen. En växande
efterfrågan aktualiseras från tjänstemannasektorn inte minst därför alt
tjänstemännen själva kan väntas ta i anspråk arbetsförmedlingens tjänster
i större omfattning än f. n. Den tilltagande knappheten på arbetskraft nödvändiggör
vidare alltmer aktiva insatser för att ta till vara arbetskraftsresurserna.
Det är särskilt angeläget att hemarbetande kvinnor som önskar
förvärvsarbete får arbetsförmedlingens hjälp till lämplig placering. Även
den ökade invandringen av utländsk arbetskraft kommer sannolikt att
kräva än större insatser av arbetsförmedlingen i framtiden. Departementschefen
räknar med att en inte oväsentlig ökning av förmedlingens personal
blir nödvändig men framhåller att den behövliga utbyggnaden bör komma
till stånd successivt. I dagens läge gäller det att i första hand förstärka förmedlingen
med personal som skall ha till uppgift att öka sysselsättningsmöjligheterna
för grupper som nu står utanför produktionen eller är ofullständigt
sysselsatta.
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
19
Mot denna bakgrund förordar departementschefen att särskilda tjänster
för aktiveringsuppgifter inrättas vid länsarbetsnämnderna. Likaså bör den
successiva förstärkningen av arbetsvärdens resurser fortsätta. Även yrkesvägledningen
bör få viss personalförstärkning. Med hänsyn till att någon
skarp gräns inte bör dras mellan å ena sidan arbetsvärd och yrkesvägledning
och å andra sidan allmän förmedling torde den utbyggnad av personalorganisationen
som nu bör komma till stånd till väsentlig del få avse
den allmänna förmedlingen.
Utskottet kan för sin del godta dessa allmänna riktlinjer för utbyggnaden
av personalorganisationen. Det synes utskottet rimligt att den utvidgning av
den arbetsmarknadspolitiska målsättningen som propositionen innebär och
som återspeglas i en intensifiering av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna
också får återverkningar på personalsidan. Enligt utskottets mening får
den pågående översynen av arbetsmarknadsverkets organisation som statskontoret
genomför i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen inte hindra att
man nu drar konsekvenserna på personalsidan av förslagen. Utskottet kan
därför inte instämma i den i motionerna 1:676 och 11:830 uttalade uppfattningen
att det inte skulle vara riktigt att medan denna översyn pågår
öka antalet tjänster i den omfattning departementschefen föreslår.
I motionen II: 53 anförs att tillkomsten av den s. k. AFA-försäkringen är
ägnad att avlasta åtaganden för samhället som annars skulle ha blivit oundvikliga.
Motionärerna framhåller att någon form av motprestation därför är
befogad och anför som möjliga exempel härpå utlämnandet av upplysningsprospekt
om AFA vid arbetsförmedlingarna på statlig bekostnad liksom
en direkt ackvirerande verksamhet genom lämplig organisatorisk anknytning.
I motionen hemställs mot denna bakgrund om en prövning av åtgärder
i syfte att främja anslutningen till Arbetsmarknadens försäkringsbolag.
Utskottet delar i och för sig motionärernas uppfattning om värdet av den
verksamhet som Arbetsmarknadens försäkringsbolag bedriver. Enligt utskottets
mening kan det emellertid inte anses förenligt med arbetsförmedlingens
funktion att denna skulle påläggas en uppgift av det slag motionärerna
förordar. Utskottet avstyrker alltså motionen.
Utredningen hade förordat att förmedlingsverksamheten genom orts- och
lokalombud i all möjlig utsträckning ersätts med s. k. ambulerande förmedling.
Även om denna verksamhet givit goda erfarenheter och bör utvidgas
allteftersom det är lämpligt är departementschefen dock inte beredd
att föreslå någon omedelbar avveckling av ombudssystemct. Som framhållits
i eu del remissyttranden har ombuden alltjämt en viktig uppgift alt
fylla i glesbygderna.
Utskottet ansluter sig till departementschefens uppfattning i denna fråga
och kan alltså inte tillstyrka bifall till yrkandet i motionerna 1:676 och
II: 830 innebärande att riksdagen nu skulle besluta om en successiv avveckling
av ombudssystemct.
Med hänvisning till sitt ställningstagande till frågan om en avveckling
20
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
av ombudssystemet har departementschefen avstyrkt ett förslag av utredningen
att arbetsförmedlingen skulle få bekosta resor och utge traktamenten
till personer som besöker förmedlingen. I motionerna I: 679 och II: 840
hemställs att arbetsförmedlingen ges denna möjlighet i enlighet med arbetsmarknadsutredningens
förslag. Motionärerna framhåller att i en alltmer
uttunnad landsbygd med dåliga kommunikationer det långa avståndet
till arbetsförmedlingen kan bli ekonomiskt betungande för den arbetssökande.
Även om utskottet anser att vissa skäl kan tala för förslaget finner dock
utskottet departementschefens motiv för att inte nu genomföra förslaget
vägande. Utskottet avstyrker sålunda motionerna.
Yrkesutbildningen. Eu intensifierad omskolningsverksamhet torde bli
ett av det väsentliga inslagen i framtidens arbetsmarknadspolitik. Enligt
arbetsmarknadsstyrelsens långtidsbedömning skulle antalet personer som
berörs av utbildningen stiga från ca 40 000 år 1965 till ca 80 000 år 1970.
Eftersom omskolningsverksamheten utgör en väsentlig del av vuxenutbildningen
i samhället finns det anledning att i detta sammanhang även beröra
frågan om vuxenutbildningens roll i framtiden. Förutsättningar härför
finns i och med de utredningsförslag som nu föreligger från arbetsmarknadsutredningen,
gymnasieutredningen och yrkesutbildningsberedningen.
Departementschefen framhåller att starka skäl talar för att expansionen
av ungdomsutbildningen i framtiden väsentligt effektivare än hittills kompletteras
med insatser för ökad vuxenutbildning, dvs. utbildning som tas
upp efter en tidigare avslutad eller avbruten ungdomsutbildning och efter
en tids yrkesverksamhet. Utvecklingen av ungdomsutbildningen har medfört
betydande generationsskillnader i fråga om möjligheterna att erhålla
utbildning. Den frihet i studievalet som är en grundläggande princip i ungdomsutbildningen
blir ofullkomlig för den enskilde om den inte förenas
med möjlighet att genom förnyat val ändra utbildningens inriktning. Vuxenutbildning
ger sådan möjlighet. Den ger också den sent studiemogne tillfälle
att skaffa sig den utbildning han inte kunde tillgodogöra sig som ung.
Den snabba tekniska och ekonomiska utvecklingen medför vidare att livslängden
hos inhämtade kunskaper blir allt kortare.
I detta sammanhang spelar omskolningen en viktig roll. Den grundläggande
målsättningen för denna verksamhet måste även i fortsättningen vara
att ge arbetslösa och svårplacerade chansen till en ny placering på arbetsmarknaden.
Men den behövs också för att anpassa arbetskraftsutbudet till
förändrade behov i näringslivet och i samhället i dess helhet. Genom att angripa
sådan hrist på arbetskraft som ger upphov till flaskhalsproblem kan
arbetsmarknadspolitiken lämna ett effektivt bidrag i strävandena att nå
samhällsekonomisk balans. Departementschefen understryker att det är angeläget
att omskolningsverksamheten utformas med särskilt beaktande av
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966 21
samhällets strukturpolitik och strävandena att lösa låglönegruppernas problem.
Utskottet kan för sin del ansluta sig till den principiella syn på betydelsen
av en vidgad vuxenutbildning och omskolningsverksamhet som kommer
till uttryck i departementschefens uttalande.
De utredningsförslag som har lagts fram är, framhåller departementschefen,
ett värdefullt underlag för den fortsatta reformverksamheten. Remissbehandlingen
av gymnasieutredningens förslag har emellertid först
nyligen avslutats och yrkesutbildningsberedningens förslag avgavs helt nyligen.
Beredningen av utredningsförslagen har inte avslutats. Det kan redan
nu konstateras att de olika förslagen i fråga om organisation och finansiering
företer olikheter som kräver ytterligare överväganden i syfte att nå
enhetlighet. I propositionen uttalas att avsikten är att till nästa års riksdag
skall läggas fram förslag beträffande såväl lösningen av studiefinansieringsfrågorna
för de vuxenstuderandes del som vuxenutbildningens framtida
organisation.
I avvaktan på det samlade ställningstagandet till vuxenutbildningsfrågorna
tar departementschefen inte nu ställning till de av arbetsmarknadsutredningen
framställda förslagen beträffande statsbidrag till företagsutbildning,
utbildning i företag under nedgångskonjunktur samt undantagsregler
för elever under 21 år. Detta gäller även försöksverksamhet med
s. k. uppskolning i enlighet med ett av arbetsmarknadsstyrelsen framställt
förslag. I samtliga nu berörda hänseenden bör, framhåller departementschefen,
någon ändring inte vidtas i arbetsmarknadsstyrelsens befogenheter
utan gällande regler tillämpas även under nästa budgetår.
Vad departementschefen anfört rörande översynen av vuxenutbildningens
framtida organisation liksom om förutsättningarna för bedömandet av utbildningsverksamheten
i nu berörda hänseenden i avvaktan härpå föranleder
ingen erinran från utskottets sida.
I motionerna I : 675 och II: 832 framhålles att med den vidgade målsättning
som nu bör gälla för arbetsmarknads- och utbildningspolitiken fiamstår
det som angeläget att även behovet av utbildning och fortbildning av
företagare tillgodoses. Särskilt får detta anses gälla företagare inom olika
delar av småföretagsamheten. Motionärerna hemställer därför att frågan
om effektiviserad vidareutbildning särskilt för mindre företagare måtte prövas
vid den fortsatta beredningen av vuxenutbildningsfrågan.
Utskottet vill med anledning härav erinra om att denna från sysselsättningssynpunkt
betydelsefulla utbildningsfråga behandlades i prop. 1964.
185 och att departementschefen därvid framhöll att gränsdragningen gentemot
annan utbildning på området närmare måste klarläggas innan ställning
kan tas till frågan om formen för dylikt stöd. Departementschefen anmälde
sin avsikt att återkomma till frågan i samband med prövningen av
arbelsinarknadsutredningens förslag. Utskottet finner det med hänsyn till
22
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1066
de av departementschefen berörda gränsdragningsproblemen naturligt att
den av motionärerna väckta frågan behandlas i det vidare sammanhang som
utgörs av frågan om vuxenutbildningens framtida organisation och att riksdagen
i samband med att förslag i denna fråga framlägges får tillfälle att
pröva även frågan om stöd till den av motionärerna berörda utbildningsverksamheten.
Utskottet vill erinra om att frågan om företagarnas utbildning
också behandlas i motionerna I: 551 och II: 674 till årets riksdag, vilka
hänvisats till bankoutskottet.
I motionerna I: 685 och II: 834 anförs att det torde vara ett gemensamt
intresse för alla parter att den andel av omskolningen som sker vid företagen
ökas. Motionärerna framhåller att möjligheten härtill i icke ringa
män torde bero på viljan att sänka utbildningsmålet till en praktiskt genomförbar
nivå och öka samhällets andel av företagens utbildningskostnader.
Härigenom skulle statens kostnader för varje utbildad person sjunka
märkbart och behovet av utbildningsbidrag minska. Motionärerna anser att
en övergång till ökad företagsutbildning bör kunna komma till stånd redan
under budgetåret 1966/67 och medföra en kostnadsminskning för statsverket
av 15 milj. kr.
Utskottet vill med anledning härav framhålla att arbetsmarknadsutredningen
framställt förslag som syftar till att stimulera företagsutbildningen
och att dessa förslag kommer att prövas i samband med det nyss berörda
ställningstagandet till frågan om vuxenutbildningens framtida organisation
och om studiefinansieringsfrågorna för de vuxenstuderandes del. Utskottet
anser att den i motionerna berörda frågan inte bör prövas i förevarande sammanhang
och avstyrker alltså desamma.
De åtgärder på omskolningens område som föreslås i propositionen syftar
till att så mycket som möjligt utvidga omskolningens användningsområde
utan att därmed föregripa den kommande prövningen av vuxenutbildningsfrågorna.
För att bl. a. öka möjligheterna att använda omskolningen
som ett led i strukturpolitiken föreslås i propositionen att begreppet risk
för arbetslöshet såsom en förutsättning för omskolning skall tillämpas mera
vidsträckt samt att utbildningsverksamheten för inte arbetslösa i form av
s. k. bristyrkesutbildning utvidgas avsevärt.
Departementschefen anför att den mera vidsträckta tillämpningen av begreppet
risk för arbetslöshet syftar till att kunna bereda den enskilde möjlighet
till omskolning inte bara när sysselsättningssvårigheterna är nära förestående
utan också när en bedömning på längre sikt av sysselsättningsutsikterna
klart ger vid handen att övergång till annat yrke är nödvändig.
Detta innebär att man inte behöver företa arbetsomplaceringen under trycket
av en akut krissituation utan far tillfälle till en mera övervägd prövning
av den enskildes förhallanden och möjligheter. Därigenom bör också
förutsättningarna för hans anpassning till arbetsmarknadens behov öka.
Enligt utskottets mening kan den mera vidsträckta tillämpningen av be -
23
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
greppet risk för arbetslöshet som förordas i propositionen i hög grad öka
möjligheterna att använda omskolningen som ett led i strukturpolitiken.
Utskottet som i det föregående tillstyrkt en vidare målsättning för arbetsmarknadspolitiken,
enligt vilken denna skulle ges en mera aktiv roll i strukturpolitiken,
kan ansluta sig till förslaget.
I motionerna 1: 675 och II: 832 framhålles att tillämpningen gentemot
låginkomstgrupperna måste ske med den försiktighet som motiveras av
motionärernas i det föregående redovisade uppfattning att arbetsmarknadspolitikens
medverkan till näringslivets strukturförändring får en sådan
utformning att den produktion som upprätthålles genom låginkomstnäringar
och som bedömes samhällsekonomiskt och beredskapspolitiskt nödvändig
även för framtiden kan främjas i så stor utsträckning som möjligt.
I motionerna 1: 678 och II: 836 framhålles att ett krav måste vara att arbetsmarknadsmyndigheterna
tillämpar de nya bestämmelserna med försiktighet
så att inte svagt grundade prognoser om utvecklingen inom en viss
näringsgren får till följd att denna i onödan undandras arbetskraft. Motionärerna
hemställer att vad sålunda anförts måtte ges Kungl. Maj :t till
känna.
Beträffande de allmänna synpunkter på arbetsmarknadspolitikens utformning
som ligger till grund för motionerna 1:675 och 11:832 har utskottet
i det föregående uttalat att dessa inte synes förenliga med den målsättning
för arbetsmarknadspolitiken som utskottet tillstyrkt.
Vad åter angår kraven i samtliga de nu behandlade motionerna på att de
nya bestämmelserna skall tillämpas med försiktighet vill utskottet anföra följande.
Den vidgade tillämpningen av begreppet risk för arbetslöshet förutsätter
att sysselsättningsläget inom företaget eller branschen på längre sikt bedöms
vara sådant att övergång till annat yrke är nödvändig. Det väsentliga
är sålunda att på längre sikt en arbetslöshetsrisk bedöms vara för handen.
Tillämpningen är däremot inte i och för sig knuten till något villkor om
löneläget i företaget, men den inriktning strukturomvandlingen fått talar
naturligtvis för att frågan kommer att bli särskilt aktuell inom låglönebranscher.
Bedömningen av sysselsättningsutsikterna kommer att vila på arbetsmarknadsverket.
Genom att parterna på arbetsmarknaden är representerade
i verkets beslutande organ kan alla synpunkter göra sig gällande
vid bedömningen. Om läget därvid anses motivera omskolningsinsatser bör
de också kunna genomföras så alt de inte ytterligare försvårar situationen
för företagen. Utskottet vill understryka vikten av att dessa förutsättningar
för lösningar i samverkan tillvaratas.
Frågan om en mera väsentlig utbyggnad av utbildningsverksamheten för
inte arbetslösa måste enligt departementschefen ses som en del av det frågekomplex
som gäller vuxenutbildningens framtida organisation och omfattning
över huvud taget. Frågan bör därför slutligt prövas i samband med det
24
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1960
nyss berörda samlade ställningstagandet. Det är emellertid angeläget inte
minst med hänsyn till behovet av aktivare strukturpolitiska insatser och
önskemålet att förbättra de lågavlönades ställning att redan nu öka omskolningen
av inte arbetslösa. Utbyggnaden av verksamheten bör dock få formen
av en försöksverksamhet som kan ge erfarenheter för att längre fram
bedöma vuxenutbildningens roll inom arbetsmarknadspolitiken. För att försöksverksamheten
skall kunna ge tillräckliga erfarenheter bör den finansiella
ramen för utbildningen av inte arbetslösa utvidgas.
Departementschefen anför att inom ramen för den utbildningsverksamhet
som blir möjlig med den förordade medelsanvisningen för omskolning
med 180 milj. kr. bör arbetsmarknadsstyrelsen kunna anordna bristyrkesutbildning
inom ett belopp av 10 milj. kr. En av de väsentliga uppgifterna
för utbildningen torde liksom hittills bli att genom insatser på särskilt betydelsefulla
yrkesområden medverka till att begränsa de negativa verkningarna
av bristsituationer av flaskhalskaraktär. Verksamheten måste därför
törutsättas bygga på initiativ från arbetsmarknadsverket och aktualiseras
i fall då arbetsförmedlingen kan konstatera att viss utbildad arbetskraft
inte står att uppbringa. Bristläget bör gälla hela landet och sålunda
inte kunna övervinnas genom geografisk omflyttning, och det bör avse
arbetskraft som inte kan bytas ut mot personer med annan utbildning.
Verksamheten torde enligt departementschefen delvis komma att omfatta
sådana utbildningsfall som avses i arbetsmarknadsstyrelsens förslag om
uppskolning.
Enligt utskottets uppfattning får förslaget om en vidgad bristyrkesutbildning
ses som ett led i förverkligandet av den vidare målsättning för arbetsmarknadspolitiken
som propositionen innebär. Utskottet kan för sin del
ansluta sig till förslaget liksom till de allmänna riktlinjerna för verksamhetens
utformning.
Av vad utskottet nu anfört framgår att utskottet inte kan godta de i motionerna
1:676 och 11:830 anförda synpunkterna mot en utvidgad bristyrkesutbildning
och inte heller kan tillstyrka det i motionerna framställda
yrkandet att till bristyrkesutbildning för nästa budgetår skall anslås
500 000 kr.
Med hänvisning till det i motionerna I: 675 och II: 832 uttalade, tidigare
berörda önskemålet, att arbetsmarknadspolitiken utformas så att viss produktion
genom låginkomstnäringar främjas, understrykes i motionerna att
försöksverksamheten måste ske med den försiktighet som föranleds härav.
Även i motionerna 1:678 och 11:836 manas till försiktighet vid tillämpningen
av de nya bestämmelserna. Motionärerna framhåller att de grannlaga
problem som uppkommer i förhållandet mellan arbetsmarknadsmyndigheterna
och representanterna för låglöneföretagen måste ägnas stor uppmärksamhet.
Enligt motionärernas mening bör emellertid dessa problem
kunna lösas i samverkan mellan företagen och deras branschorganisationer
å ena sidan och arbetsmarknadsmyndigheterna å andra sidan.
25
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1960
Utskottet kan för sin del instämma i dessa allmänna synpunkter beträffande
behovet av samverkan mellan företagen och arbetsmarknadsmyndigheterna.
Enligt utskottets mening är emellertid behovet av denna samverkan
mera framträdande när det gäller den vidsträcktare tillämpning av arbetslöshetskriteriet
som utskottet tillstyrkt i det föregående. Utskottet har
också i ifrågavarande sammanhang pekat på de förutsättningar för samarbete
som föreligger och understrukit vikten av att de tillvaratas.
Till skillnad från den utbildningsverksamhet som skall komma till stånd
med stöd av den vidsträcktare tillämpningen av begreppet risk för arbetslöshet
avser emellertid bristyrkesutbildningen inte att rekrytera eleverna
från vissa företag eller branscher beroende på framtidsutsikterna i dessa
utan förhållandena i utbildningsyrket avgör rekryteringen. Bristyrkesutbildningen
avser sålunda en utbildning till vissa yrken och tillträdet till
denna utbildning skall i enlighet med de grunder som gäller för utbildningspolitiken
i allmänhet vara fritt för envar som önskar bli delaktig av
den och som fyller de yrkesmässigt ställda kraven för tillträde oavsett förhållandena
i vederbörandes dittillsvarande yrke.
Det är å andra sidan sannolikt att dessa utbildningskurser kan väntas
utöva en dragningskraft särskilt på personer som är verksamma inom låglönenäringar.
Konsekvenserna i personalhänseende för dessa näringar bestäms
därmed i sista hand av den finansiella ramen för bristyrkesutbildningen,
vilken har beräknats möjliggöra utbildning av 2 000—3 000 personer.
I propositionen förordas att bidrag skall kunna utgå till stöd för utbildningsverksamhet
i samband med lokalisering av företag. De lokaliseringspolitiskt
bestämda villkoren för bidrag bör anknyta till dem som gäller för
lokaliseringsverksamheten i övrigt. Som allmänt villkor bör därför enligt
propositionen gälla att företaget är beläget på en ort där lokaliseringsstöd
enligt kungörelsen om statligt lokaliseringsstöd i princip kan utgå. Om
denna förutsättning är uppfylld bör bidrag kunna utgå på de villkor i övrigt
som förordats av arbetsmarknadsutredningen. Detta innebär att bidrag
till utbildningskostnader skall kunna lämnas till företag som etablerar sig
på orter med otillräcklig arbetstillgång. Med nyetablering jämställs härvid
rekonstruktion av produktion och sysselsättning vid nedlagda eller nedläggningshotade
industrier samt utbyggnad av redan etablerad verksamhet
på orter med långsiktigt överskott på arbetskraft. Arbetsmarknadsverket
bör lämnas rörelsefrihet vid bestämmande av bidragets storlek. En förutsättning
för bidrag bör vara att eleverna får ersättning i form av lön fastställd
efter förhandlingar mellan parterna på arbetsmarknaden.
I motionerna I: 675 och II: 832 hemställs att utbildningsbidrag till företag
i samband med lokalisering må kunna utgå även på utanför norra stödområdet
belägna orter med otillräcklig tillgång på arbetstillfällen samt att
dylikt bidrag bör få utgå till företag som medgivits detsamma, så länge
arbetsmarknadsläget är sådant att dylika åtgärder är motiverade på lokaliseringsorten.
26 Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
Med anledning av vad som yrkas i motionerna vill utskottet framhålla att
de i propositionen angivna villkoren för bidrag till utbildningsverksamhet i
samband med lokalisering ingalunda utesluter att sadant bidrag ges även
vid lokaliseringspolitiska insatser utanför norra stödområdet. Utskottet vill
sålunda erinra om att enligt kungörelsen om statligt lokaliseringsstöd sådant
stöd kan utgå även utanför norra stödområdet i särskilda fall, såsom
när avsevärda sysselsättningssvårigheter förutses eller uppkommit till följd
av industrinedläggning i samband med omfattande branschrationalisering
eller av liknande orsak eller när speciella skäl talar för att industriort med
ensidigt näringsliv bör tillföras ytterligare industriföretag. Vad motionärerna
i denna del yrkat torde sålunda få anses omfattat av propositionens
förslag.
Vad därefter gäller det i motionerna framställda förslaget att bidrag skulle
få utgå så länge arbetsmarknadsläget är sådant att dylika åtgärder är
motiverade på lokaliseringsorten, vill utskottet erinra om att enligt de av
statsmakterna godtagna riktlinjerna för lokaliseringsverksamheten syftar
denna till att ge ett initialstöd. I likhet med departementschefen anser utskottet
att de lokaliseringspolitiskt bestämda villkoren för stöd till utbildningsverksamheten
bör anknyta till dem som gäller för lokaliseringsverksamhet
i övrigt. Utskottet är därför inte berett att tillstyrka motionerna
i denna del. Då utskottet inte heller i övrigt har några erinringar mot de
i propositionen angivna riktlinjerna för bidragsgivningen tillstyrker utskottet
propositionens förslag.
Departementschefen erinrar om att utbildningsbidragen kommer att prövas
i samband med det samlade ställningstagandet till vuxenutbildningsfrågorna.
I avvaktan härpå föreslås vissa höjningar av bidragen, innebärande
att grundbidragen höjs till 450 kr./mån., hyresbidragen med 25 kr. till resp.
125, 150 och 175 kr./mån. I fråga om familjetilläggen föreslås höjning av
nuvarande högsta bidragsbelopp vid utbildning i hemorten till 75 kr./mån.
och i andra fall till 220 kr./mån. varjämte barntilläggen föreslås höjda till
60 kr./mån. resp. 150 kr./mån. när särskilda skäl föreligger.
I motionen II: 833 yrkas att utbildningsbidragen måtte fastställas i enlighet
med arbetsmarknadsstyrelsens förslag i dess anslagsframställning för
budgetåret 1966/67. Såsom motiv för yrkandet åberopas i motionen bl. a.
att utbildningsbidraget i väsentliga delar varit oförändrat sedan 1959.
Utskottet som vill erinra om att bidragen gjordes skattefria fr. o. in. den
1 juli 1961 genom beslut av 1960 års riksdag samt att vissa av bidragen höjdes
genom beslut av 1964 års riksdag tillstyrker för sin del propositionen.
Departementschefen har inte ansett sig kunna förorda att — såsom föreslagits
av utredningen — prövningen av utbildningsbidragen med hänsyn
till makes inkomst slopas eller att oreducerat grundbidrag skall utgå i de
fall då en hemskild eller frånskild uppbär underhållsbidrag. I syfte att ta
särskild hänsyn till de grupper av gifta kvinnor för vilka särskilda mer
-
27
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1960
kostnader regelmässigt uppstår under utbildningstiden föreslås däremot att
elever med hemmavarande barn under 16 år, eget eller makens, alltid skall
tå rätt att erhålla familjetillägg för barn med det lägsta av de belopp som
föreslagits i det föregående.
I motionerna I: 672 och II: 825 hemställs att makes inkomst inte skall
ha någon reducerande effekt på grundbidraget, och i motionerna I: 678 och
11.836 begärs en översyn av inkomstprövningsreglerna beträffande grundbidrag
med syfte att astadkomma stimulans för de gifta kvinnorna att i
ökad utsträckning förvärvsarbeta samt med iakttagande av rättvisa i bedömningen
av olika fall. Även i motionerna I: 675 och II: 832 uttalas önskemål
om att detta problemkomplex upptas till förnyad prövning.
Med anledning av vad som anförts i motionerna vill utskottet framhålla
att utformningen av propositionens förslag i denna del synes ha bestämts
av en strävan att göra reglerna lika för män och kvinnor. Den prövning av
utbildningsbidragen med hänsyn till egen eller makes inkomst som alltjämt
skall förekomma för andra bidrag än barntillägget gäller både manliga
och kvinnliga kursdeltagare. Det ligger å andra sidan i sakens natur att inkomstprövningen
hittills främst haft betydelse för de kvinnliga kursdeltagarna.
Förslaget om en generell rätt till ett visst minimibidrag för barn
kommer likaså att komma alla kursdeltagare med minderåriga barn till del.
Förslagets betydelse torde emellertid vara störst för de gifta kvinnorna liksom
för ensamstående fäder med vårdnaden om hemmavarande barn.
Utskottet finner denna strävan efter likställighet i fråga om bidragsreglerna
riktig. Utskottet vill emellertid samtidigt erinra om att frågan om utbildningsbidragens
utformning inte slutligt lösts genom den nu föreliggande propositionen.
Såsom däri anföres kommer dessa bidrag att prövas i samband
med det samlade ställningstagandet till vuxenutbildningsfrågorna. Det torde
kunna förutsättas att även inkomstprövningsreglerna kommer att beröras
av detta ställningstagande. Med erinran härom avstyrker utskottet motionerna.
Geografisk rörlighet. Även i fråga om flyttningsbidragen förordas i propositionen
att tillämpningsområdet utvidgas att avse även personer som inte
är arbetslösa. Liksom beträffande omskolningen föreslås sålunda att begreppet
risk för arbetslöshet såsom en förutsättning för bidrag skall ges en
vidsträckt tillämpning. Departementschefen framhåller att särskilt i fråga
om personer som har oregelbunden sysselsättning eller som behöver kompletterande
sysselsättning under en del av året är det befogat att arbetslöshetsbegreppet
inte får en alltför snäv avgränsning. Om flyttning kan medföra
att en sådan person får stadigvarande sysselsättning bör sålunda bidrag
kunna utgå.
Enligt propositionen skall emellertid flyttningsbidrag kunna lämnas personer
som har arbete också i andra fall. Bidrag skall i dessa fall kunna ges
28 Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
om vederbörande är bosatta i områden med exceptionellt hög och långvarig
arbetslöshet. Under en försöksperiod skall dock bidragen inskränkas till
personer inom yrkesområden med vikande sysselsättning. Det förutsätts att
samråd sker med de arbetsgivare som får sin arbetskraft utbytt samt att
arbetsmarknadsverket ägnar särskild uppmärksamhet åt att följa frågan.
Med dessa begränsningar anser departementschefen att det inte finns större
risk för att företagen på utflyttningsorterna skall råka i svårigheter på
grund av personalbrist.
I motionerna I: 675 och II: 832 berörs frågan om tillämpningen av de nya
bestämmelserna för bidrag till personer som har arbete mot bakgrund av
den avvägning mellan lokaliseringspolitiken och den geografiska rörlighetspolitiken
som motionärerna förordat. Motionärerna anför att med den av
dem förordade avvägningen det endast i enstaka fall torde behöva förekomma
att flyttning behöver ske till ort utanför regionen.
Med erinran om sitt uttalande i det föregående i vad gäller avvägningen
mellan lokaliseringspolitik och rörlighetsstimulans tillstyrker utskottet propositionens
förslag i denna del liksom de allmänna riktlinjer för verksamheten
som anges i propositionen.
I motionerna 1: 675 och II: 832 hemställs att flyttningsbidrag till kvalificerad
arbetskraft för flyttning till företag inom lokaliseringsområde må
kunna utgå enligt de bestämmelser, som gäller för flyttningsbidrag i övrigt,
samt att flyttningsbidraget må kunna lämnas även i de fall då initiativet
till flyttningen tagits av arbetsförmedlingen.
Utskottet vill i anledning av motionerna erinra om att de allmänna villkoren
för flyttningsbidrag är oberoende av om flyttningen sker från eller
till stödområdet eller inom detta. Avgörande för att flyttningsbidrag skall
kunna utgå i normalfallet är att lämpligt arbete saknas på bostadsorten och
att behov föreligger av arbetskraften på anställningsorten. För att underlätta
flyttning till orter inom norra stödområdet beslöt emellertid riksdagen
i enlighet med förslag i prop. 1964: 185 att dispensera från dessa villkor i
vad gällde avsaknaden av lämpligt arbete på hemorten som förutsättning
för bidrag. Med hänsyn till betänkligheter som kommit till uttryck under
remissbehandlingen förbehölls bidragsgivningen sådana fall där initiativet
till flyttningen togs av den enskilde varjämte bidragen begränsades till att
gälla respenning och familjebidrag.
Enligt de nu föreliggande motionerna skulle den flyttande kunna få även
starthjälp och utrustningsbidrag. Med erinran om att de nuvarande bestämmelserna
redan innebär en utvidgning i förhållande till vad som eljest skulle
gälla samt om att — därest de allmänna förutsättningarna för flyttningsbidrag
föreligger — starthjälp och utrustningsbidrag kan utgå även vid flyttning
till eller inom stödområdet avstyrker utskottet motionerna.
I propositionen anges riktlinjer för bidragsverksamheten i vad avser personer
som efter avslutad reguljär yrkesutbildning tillträder sin första anställning.
Departementschefen framhåller att en sådan bidragsgivning kan
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
29
leda till orimliga konsekvenser och att det i varje fall synes finnas anledning
att använda flyttningsbidrag synnerligen restriktivt i dessa fall. Respenning
bör utgå endast när mera betungande resekostnader uppstår vid
tillträde av anställning och lämpligt arbete inte kan erhållas på närmare
håll. Förutsättningen bör vidare vara — liksom vid flyttningsbidrag i andra
fall — att det inte finns lämpliga sökande på den ort där anställningen
tillträds. Familjebidrag bör som regel utgå endast när flyttningen anses
motiverad av lokaliseringspolitiska skäl.
I motionen 1:677 hemställs att starthjälp bör kunna utgå — med iakttagande
av i övrigt gällande förutsättningar — vid tillträdande av första
läraranställning efter avlagd examen oavsett om lämpligt arbete kan erhållas
på närmare ort.
Utskottet delar departementschefens uppfattning att bidragsgivningen i
dessa fall bör ske restriktivt. Utskottet kan för sin del godta de riktlinjer
som i detta hänseende angivits i propositionen. Det av motionärerna framställda
förslaget — som uteslutande avser att ge starthjälp åt nyblivna lärare
— skulle enligt utskottets mening dessutom innebära en kategoriklyvning
med mindre lämpliga konsekvenser. Utskottet kan därför inte tillstyrka
motionen.
Ökning av arbetskraftsutbudet. I propositionen slås fast att den arbetsmarknadspolitiska
målsättningen bör vara densamma för både kvinnor
och män. Någon särbehandling efter arbetstagarnas kön bör inte komma i
fråga när det gäller de arbetsmarknadspolitiska medlens användning. Departementschefen
understryker vidare att det är av största vikt att kvinnornas
efterfrågan på förvärvsarbete bedöms enligt samma normer som
tillämpas för männen. Någon prövning av »behovet» av förvärvsarbete får
således inte förekomma. Inte heller får de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna
i syfte att trygga kvinnornas sysselsättning minska i omfattning om
konjunkturerna försvagas.
Utskottet delar denna syn på kvinnornas ställning på arbetsmarknaden.
Enligt utskottets uppfattning innebär också vad som i detta hänseende anföres
i propositionen ett beaktande av de tankegångar som föranlett yrkandet
i motionerna I: 041 och II: 602 att informationen om yrken och utbildningsvägar
skall ske objektivt och fördomsfritt. Utskottet finner därför att
motionerna inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Departementschefen framhåller att den gemensamma arbetsmarknadspolitiska
målsättningen för kvinnor och män inte hindrar att man kan
behöva vidta speciella aktiveringsåtgärder inriktade på den kvinnliga arbetskraften
för att kompensera de sämre valmöjligheterna för dem som
under längre tid varit borta från förvärvslivet. Vidgad yrkesutbildning i
kombination med aktiv rekryteringsverksamhet och arbetsförmedling är
enligt departementschefens mening de verksammaste arbetsmarknadspolitiska
medlen för att stärka kvinnornas ställning i arbetslivet.
30
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1906
I propositionen föreslås en rad åtgärder i syfte att intensifiera och effektivera
förmedlingsverksamheten och utbildningsverksamheten för kvinnornas
del. Departementschefen framhåller att det är av vikt att arbetsförmedlingen
medverkar till att påskynda en utveckling i sådan riktning att branscher
som traditionellt sysselsatt endast manlig arbetskraft prövar om sin
rekryteringspraxis liksom att den bedriver ett ackvisitionsarbete på bred
front för deltidsanställningar. Indelningen i manliga och kvinnliga expeditioner
vid arbetsförmedlingen bör snarast avvecklas där den ännu förekommer.
På innehavarna av de särskilda inspektörstjänsterna för aktiveringsuppgifter
som föreslås inrättade vid arbetsförmedlingarna bör ankomma
att inom länen samordna aktiveringsarbetet för inte yrkesverksamma kvinnor
samt för medelålders och äldre arbetskraft.
I det fortsatta arbetet inom yrkesutbildningen bör vidare beaktas möjligheterna
att genom utbildning underlätta kvinnornas inträde på oprövade
arbetsområden. Verksamheten bör ge ökat utrymme för mera kvalificerade
utbildningsalternativ i syfte att motverka en koncentration av kvinnorna till
låglöneyrken. Förutsättningarna för stöd till utbildning bör vara relativt
vida särskilt när det gäller de ensamställda hemmadöttrarna, ensamstående
mödrar och ensamstående kvinnor i åldrarna 50—66 år.
Utskottet kan för sin del ansluta sig till dessa riktlinjer för verksamheten
i syfte att öka kvinnornas möjligheter till förvärvsarbete.
I flera motioner hemställs om ytterligare åtgärder i syfte att främja kvinnornas
möjligheter till förvärvsarbete. I motionerna I: 635 och II: 771 begärs
en skyndsam parlamentarisk beredning i syfte att främja de gifta
kvinnornas möjligheter till förvärvsarbete, och i motionerna 1:675 och
II: 832 hemställs om skyndsamt tillsättande av utredning för prövning av
åtgärder som i ökad utsträckning kan främja den kvinnliga arbetskraftens
inträdande på arbetsmarknaden. I motionerna 1:663 och 11:814 yrkas att
åtgärder vidtas för att tillgodose behovet av förvärvsarbete för gifta kvinnor
i enlighet med vad som anges i motionerna; härvid åsyftas bl. a. tillskapandet
av nya industrier på orter med låg sysselsättningsgrad för gifta
kvinnor. I motionerna I: 628 och II: 783 begärs en utredning om möjligheter
och metoder att fortlöpande få en redovisning av kontakterna mellan
arbetsförmedling och de latent arbetslösa kvinnorna.
Med anledning av de förslag som framställts i motionerna vill utskottet
lramhålla att ett vidtagande av de åtgärder som föreslås i propositionen
innebär att verksamheten i syfte att öka kvinnornas möjligheter till förvärvsarbete
intensifieras och effektiveras. Utskottet vill särskilt peka på
att en förstärkning av länsarbetsnämnderna med de föreslagna inspektörstjänsterna
för aktiveringsuppgifter i hög grad kommer att öka arbetsförmedlingens
möjligheter att främja yrkesverksamheten bland kvinnorna.
På innehavarna av dessa tjänster skall ankomma att inventera behovet
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1960
31
av utbildnings- och annan aktiveringsverksamhet, i kontakt med arbetsgivarna
undersöka möjligheterna att finna sysselsättningstillfällen som
svarar mot det tillgängliga arbetskraftsutbudet, söka intressera arbetsgivarna
för vidgat deltidsarbete liksom att planera de konkreta åtgärder som
arbetsgivaren och arbetsförmedlingen i samråd kan vidta för att tillgodose
arbetsgivarens personalbehov.
Den föreslagna aktiveringsverksamheten innebär enligt utskottets mening
att en permanent uppgift av den innebörd som åsyftas i motionerna pålagts
arbetsmarknadsverket. Utskottet anser att i avvaktan på erfarenheterna av
denna intensifierade verksamhet anledning inte föreligger att hemställa om
ytterligare utredningar i det av motionärerna avsedda syftet. Utskottet avstyrker
alltså motionerna.
I fråga om de äldres sysselsättningsproblem anför departementschefen
att det är angeläget att förbättra de äldres möjligheter att stå kvar i produktionen.
Några åldersspärrar bör inte förekomma. Olika former av yrkesutbildning
kan bidra till att lösa sysselsättningsproblemen för de äldre. Det
kan däremot ifrågasättas om det skulle vara till de äldres fördel att utpeka
vissa yrken som särskilt lämpade för dem. Särskilda utbildningskurser torde
därför i regel inte behöva anordnas för de äldre. Däremot kan kursplaner
och utbildningsmetoder behöva anpassas efter deltagarnas ålder.
I motionerna 1:678 och 11:836 anförs att det i vissa fall kan vara att
föredra att ge äldre en med hänsyn till deras intressen avpassad utbildning,
som skiljer sig från den som erbjudes de yngre. Motionärerna hemställer
att riksdagen måtte ge till känna vad sålunda anförts. Liknande synpunkter
framföres i motionerna I: 675 och II: 832.
Utskottet ansluter sig för sin del till de i propositionen angivna riktlinjerna
för utbildningsverksamheten för de äldre som enligt utskottets mening
på ett tillfredsställande sätt kombinerar valmöjligheter för de äldre
med kraven på en effektiv utbildning. Enligt utskottets mening tillgodoser
propositionen således de i motionerna uttalade önskemålen. Motionerna
synes därför inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
I fråga om åtgärder för de handikappade framhåller departementschefen
att några principiellt nya åtgärder inte är påkallade f. n. Det är däremot
nödvändigt att få till stånd fortsatt utbyggnad, effektivering och samordning
av de åtgärder som redan förekommer. Förslagen i propositionen är
utformade i detta syfte.
I propositionen föreslås grunder för bidrag till anordnande och drift av
arbetsprövningsavdelningar. Enligt förslaget skall bidrag utgå efter samma
grunder som gäller beträffande arbetsträningsverkstäderna, vilket innebär
att kostnaderna för arbetsprövningsverksamheten delas mellan staten
och de kommunala huvudmännen. Förslaget avviker i fråga om driftbidraget
från vad som förordats av arbetsmarknadsutrodningen. Enligt dess förslag
skulle statsbidrag till avdelningarnas drift utgå med fixerat belopp som
32
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
för varje särskilt prövningsfall bestämdes så att det i huvudsak täckte
driftkostnaderna för arbetsprövning vid en institution som drivs rationellt.
I flera motioner yrkas att grunderna för bidraget måtte bestämmas i en
lighet med arbetsmarknadsutredningens förslag. Yrkanden av denna innebörd
återfinns i motionerna I: 673 och II: 826, I: 674 och II: 838, I: 675 och
11:832, 1:678 och 11:836 samt 11:839. I motionerna 1:681 och 11:829
yrkas att bidrag till arbetsprövningsverksamheten må kunna utgå med
50 % av driftunderskottet, dock högst med 3 000 kr. per plats och år.
Utskottet vill erinra om att frågan om utarbetandet av bestämmelser angående
bidrag till arbetsprövningen behandlades av utskottet i dess av riksdagen
godkända utlåtande 1964: 11 (s. 21) samt att utskottet därvid uttalade
att det var angeläget att förslag om sådana bestämmelser förelädes
riksdagen.
Vad som uttalats i propositionen och i motionerna i fråga om bidragsgrunderna
föranleder utskottet att framhålla att även om gränsen mellan
arbetsträning och arbetsprövning kan vara flytande föreligger enligt utskottets
mening förhållanden som motiverar ett högre statsbidrag för provningsverksamheten.
Såsom anförs i motionerna kräver denna verksamhet
större insatser särskilt av kvalificerad personal. Samtidigt med att provningsverksamheten
betjänar huvudmännen innebär den också i hög grad
ett stöd för arbetsvärden och försäkringskassorna. Dessa förhållanden talar
för att bidraget till driften av prövningsavdelningarna bör utgå efter gynnsammare
grunder än som gäller för träningsverkstäderna. Utskottet förordar
att bidraget utgår med 75 % av driftkostnaderna, i fråga om bidraget
till underskottstäckning dock högst 3 000 kr. per plats och år.
I motionerna 1:681 och 11:829 yrkas att bidrag till arbetsträningsverksamheten
må kunna utgå med 50 % av driftunderskottet, dock högst med
3 000 kr. per plats och år. Med erinran om vad utskottet i det föregående
uttalat beträffande bidraget till driften av prövningsavdelningarna samt då
utskottet ej heller i övrigt finner tillräckliga skäl föreligga för att höja
bidragen till träningsverksamheten avstyrker utskottet motionerna.
Utredningen har liksom arbetsmarknadsstyrelsen i dess anslagsäskanden
föreslagit en höjning av driftbidraget till verkstäder för skyddad sysselsättning
i vissa fall. Departementschefen har med åberopande av svårigheterna
att utröna orsakerna till driftunderskottet i det särskilda fallet liksom till
vissa av medicinalstyrelsen påtalade gränsdragningsproblem inte ansett sig
böra förorda förslaget. I motionen 11:828 hemställs att bidrag till driften
av verkstäder för handikappade i särskilda fall måtte utgå med 75 % av
underskottet, dock högst 3 000 kr. per plats och år. Utskottet, som finner de
av departementschefen anförda skälen vägande, avstyrker motionen.
I motionerna 1:683 och 11:831 hemställs att handikapputredningen genom
tilläggsdirektiv får i uppdrag att utreda möjligheterna att göra vissa
arkivarbeten till fasta tjänster samt att inordna arkivarbetet såsom en spe
-
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
33
ciell form av skyddad sysselsättning under den av primär- och sekundärkommunerna
bedrivna s. k. skyddade verksamheten. Enligt utskottets mening
finns skäl som talar för att en utredning kommer till stånd om bl. a.
de frågor beträffande arkivarbetet som motionärerna berört. Det torde emellertid
böra ankomma på Kungl. Maj:t att avgöra formen för utredningen.
Departementschefen har i fråga om näringshjälpen föreslagit att arbetsmarknadsstyrelsen
vid start av kioskrörelse skall kunna bevilja lån med
högst 12 000 kr. vid sidan av eljest utgående näringshjälp när särskilda skäl
föreligger. I motionerna I: 682 och II: 837 yrkas att sådant kompletterande
lån skall kunna utgå även vid startande av andra rörelser än kioskrörelse.
Utskottet vill för sin del framhålla att när det gäller startande av industrioch
hantverksrörelse har handikappade samma möjligheter som andra att
erhålla lån från företagarföreningarna. Mot utredningens förslag att låta
dessa föreningar omhänderha en långivning även för andra ändamål till
handikappade riktade 1962 års företagarföreningsutredning vägande invändningar.
Enligt utskottets mening kan det emellertid finnas anledning
att ytterligare överväga det av motionärerna väckta förslaget, eventuellt
inom ramen för handikapputredningen.
I motionerna I: 682 och II: 837 yrkas vidare att näringshjälpens maximibelopp
till invalidbil kompletteras med lån och i motionen 1:283 förordas
en översyn av de nuvarande bestämmelserna för erhållande av motorfordonsbidrag.
Nu berörda motioner bör enligt utskottets mening överlämnas
till handikapputredningen för att övervägas av denna.
I motionerna I: 663 och II: 814 yrkas att riksdagen snarast måtte föreläggas
förslag om sådan samordning, utvidgning och ändamålsenlig inriktning
av handikapp- och åldringsvård att partiellt arbetsföra och äldre personer
bereds bättre möjligheter till lämpligt arbete. Med framhållande av
att de av utskottet i det föregående tillstyrkta förslagen kommer att förbättra
de berörda gruppernas möjligheter till förvärvsarbete samt med erinran
om att utredning om ytterligare åtgärder pågår avstyrker utskottet
notionerna.
Invandringspolitiken berörs i några motioner. I motionerna 1:678 och
ti: 836 hemställs sålunda att riksdagen måtte ge till känna vad som i motionerna
anförs om att en liberalisering på sikt bör eftersträvas beträffande
arbetstillstånd, uppehållstillstånd, bosättningstillstånd, visering osv.
Med erinran om att dessa frågor f. n. behandlas av utlänningsutredningen
avstyrker utskottet motionerna.
I motionerna 1:267 och 11:342 yrkas att åtgärder måtte vidtas för utvidgning
av de för kurser i svenska språket för till Sverige nyinflyttad arbetskraft
samt deras anhöriga gällande statsbidragsbestämmelserna att avse
även kurser i svensk samhällskunskap. Frågan om dylika åtgärder synes
utskottet ankomma på den nyligen tillsatta arbetsgrupp som har till uppgift
bl. a att överväga åtgärder för att underlätta utlänningarnas anpassning i
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 107
34
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
det svenska samhället. Utskottet förordar att motionerna överlämnas till arbetsgruppen
för att övervägas av denna.
Konjunktur- och säsongväxlingar i sysselsättningen. De åtgärder som i
dessa avseenden föreslås i propositionen syftar till att stärka arbetsmarknadsorganens
möjligheter att bekämpa säsongarbetslösheten och förstärka
beredskapen mot konjunkturväxlingar i sysselsättningen. De arbetsmarknadspolitiska
medel som härvid behandlas är främst åtgärder för planering
av investeringarna, utnyttjandet av investeringsfonderna och industribeställningar
samt beredskapsarbeten. I avsnittet behandlas även frågan om
åtgärder mot inkomstbortfall under arbetslöshet.
Mot de allmänna riktlinjer för verksamheten som anges i propositionen
har inte riktats några erinringar i motionerna. På vissa punkter tar de upp
frågor som utskottet behandlar i det följande.
I samband med diskussionen av åtgärder för att motverka konjunktursvängningar
behandlar departementschefen investeringsfonderna och erinrar
om sitt uttalande i prop. 1964: 185 att investeringsfondernas primära
uppgift har varit och även i fortsättningen måste vara att utgöra ett verksamt
medel i den konjunkturutjämnande politiken. Departementschefen
framhåller samtidigt att investeringsfondslagstiftningen medger att fonderna
tas i anspråk om det med hänsyn till läget på arbetsmarknaden och
övriga förekommande omständigheter befinns vara av synnerlig vikt för
det allmänna att viss investering görs.
I motionerna I: 675 och II: 832 uttalas att frågan om beskattningsinstrumentets
utnyttjande i lokaliseringspolitiskt syfte bör utredas och att i avvaktan
härpå investeringsfonderna bör kunna få utnyttjas i lokaliseringspolitiskt
syfte. I motionerna I: 676 och II: 830 hemställs att riksdagen måtte
giva till känna vad i motionerna anförts om att nuvarande bestämmelser
om investeringsfonderna givits en alltför vid tolkning. Motionärerna uttalar
att det inte kan stå i överensstämmelse med syftet för lagstiftningen att
med investeringsfondsmedel finansierade arbeten påbörjas och utföres mitt
under en utpräglad högkonjunktur.
Med erinran om att de i motionerna berörda frågorna behandlats av bevillningsutskottet
i dess utlåtande nr 6 till årets riksdag finner utskottet
motionerna inte kunna föranleda någon riksdagens åtgärd.
Departementschefen har förutsatt att frågan om statliga industribeställningar
avseende en hel bransch bör avgöras av Kungl. Maj :t. Departementschefen
understryker att det är angeläget att verksamheten bedrivs med stor
försiktighet och att en allmän förutsättning bör vara att styrelsen innan beställningar
läggs ut rådgör med kreditinrättningar och andra organ som
kan antas ha god kännedom om företaget. I motionerna I: 676 och 11:830
hemställs att avgöranden om utläggande av industribeställningar skall förbehållas
Kungl. Maj :t. Utskottet som vill erinra om att det ankommer på
Kungl. Maj :t att avgöra om och i vilken utsträckning rätten till beslut i de
35
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
i motionerna berörda hänseendena skall delegeras finner motionerna inte
böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
I fråga om beredskapsarbetena uttalas i propositionen att urvalet av arbetsobjekt
i ökad utsträckning bör frigöras från beroendet av de arbetslösas
bostadsort. I motionerna I: 675 och II: 832 uttalas att hänvisning till
beredskapsarbete utanför hemlänet så långt möjligt bör undvikas. Med erinran
om sitt av riksdagen godkända uttalande i utskottets utlåtande
1965: 11 i anledning av motioner av samma innebörd avstyrker utskottet
motionerna.
I motionerna I: 663 och II: 814 hemställs om åtgärder för att åstadkomma
likställighet mellan män och kvinnor i fråga om möjligheten att få
beredskapsarbete och kontantunderstöd i avvaktan på fast arbete. Enligt
utskottets mening bör frågan om åtgärder för att på bästa sätt bistå den
som råkat ut för arbetslöshet avgöras med utgångspunkt från vederbörandes
individuella förhållanden. De riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken
som utskottet i det föregående givit sin anslutning innebär enligt utskottets
mening att förutsättningarna härför ökas. Utskottet finner därför att motionerna
inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
I propositionen föreslås att arbetsmarknadsstyrelsen alltjämt skall driva
beredskapsarbeten i egen regi. Departementschefen anför att ett starkt skäl
för att arbetsmarknadsstyrelsen alltjämt bör ha hand om en del av beredskapsarbetena
för handikappade är att styrelsens arbetsledande personal
förvärvat omfattande erfarenheter på detta område. Även allmänna beredskapsarbeten
bör styrelsen alltjämt kunna bedriva i egen regi. Departementschefen
pekar härvid särskilt på storarbetsplatsernas problem. Utskottet
finner de av departementschefen åberopade skälen övertygande och avstyrker
därför de i motionerna 1:676 och 11:830 ställda yrkandena att
styrelsens byggande verksamhet successivt avvecklas.
Institut för arbetsmarknadsfrågor. Departementschefen föreslår alt ett institut
för arbetsmarknadsfrågor inrättas vid Stockholms universitet. Som
chef för institutet föreslås en föreståndare med lön som professor. Det för
professor sedvanliga tillsältningsförfarandet bör i nuläget inte tillämpas
på ifrågavarande tjänst som föreståndare. Vid institutet skall bedrivas utbildning
och forskning rörande arbetsmarknadens förhållanden. Institutet
skall vara öppet även för personer utan formell behörighet för universitetsstudier.
Utskottet finner Kungl. Maj :ts förslag om inrättande av ett institut för
arbetsmarknadsfrågor väl motiverat. Detta institut bör kunna utvecklas
till ett betydelsefullt organ för allmän aktivering och samordning av den
på skilda håll inom landet bedrivna utbildnings- och forskningsverksamheten
på delta centrala och i betydelse växande område. Utskottet vill, i anslutning
till vad utskottet anförde i utlåtandet nr 90 år 1965 (s. 7), särskilt
36
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
uttala sin tillfredsställelse över att ifrågavarande institut skall vara öppet
även för personer utan formell behörighet för universitetsstudier.
I motionerna 1:676 och 11:830 har, såvitt nu är i fråga, föreslagits, att
riksdagen med avslag på Kungl. Maj :ts förslag om inrättande av ett institut
för arbetsmarknadsfrågor i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om förslag
till nästa års session med Nordiska rådet rörande ett nordiskt institut
för arbetsmarknadsfrågor. För egen del finner utskottet att flera problem
och frågor rörande arbetsmarknaden är gemensamma för de nordiska länderna.
Det är därför angeläget med nordiskt samarbete på området. Andra
forskningsuppgifter åter är speciellt hänförliga till förhållanden på den
svenska arbetsmarknaden. Dessa uppgifter motiverar enligt utskottets mening
att ett institut för arbetsmarknadsfrågor tillskapas i enlighet med vad
i propositionen föreslagits. Ett sådant institut bör även skapa goda förutsättningar
för ett nordiskt samarbete på området. Utskottet tillstyrker, mot
bakgrund av vad här anförts, bifall till Kungl. Maj :ts förslag och avstyrker
bifall till motionerna I: 676 och II: 830, såvitt nu är i fråga.
Anslagsberäkningar. Medelsberäkningarna under anslagen Arbetsmarknadsstyrelsen:
Avlöningar och Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader föranleder
ingen erinran från utskottets sida.
I fråga om anslagen Arbetsförmedlingen: Avlöningar och Arbetsförmedlingen:
Omkostnader tillstyrker utskottet — med erinran om sitt ställningstagande
i det föregående och med avstyrkande av motionerna 1:676 och
II: 830 — medelsberäkningen i propositionen.
Under anslaget Allmänna beredskapsarbeten har departementschefen —
med erinran om riksdagens ställningstagande till systemet med investeringsbidrag
till industrilokaler i form av statskommunala beredskapsarbeten
(BoU 1964:48, rskr. 408) — anfört att det inte bör möta hinder att
som kommunalt beredskapsarbete uppföra lokaler för småindustri och hantverk
som avses för kollektivt utnyttjande, om projektet enbart syftar till
att tillgodose ett behov av lokal service som det ligger inom den kommunala
kompetensen att tillgodose.
I motionerna I: 77 och II: 112 hemställs att statsbidrag i lokaliseringspolitiskt
syfte må kunna utgå till kommuner som anordnar beredskapsarbeten
för uppförande av lokaler för industri-, hantverks- och serviceföretag
enligt de bestämmelser som i övrigt gäller för beredskapsarbeten i kommunal
regi.
I motionerna I: 684 och II: 835 yrkas att lokaliseringsstöd skall utgå till
företag inom mindre industri-, hantverks- eller servicesektorn eller sammanslutningar
av sådana för uppförande av verkstadshus.
Enligt utskottets mening saknas anledning att till förnyad prövning uppta
de spörsmål som berörs i motionerna och för vilkas behandling riktlinjerna
angavs genom riksdagens ställningstagande till prop. 1964: 185. Utskottet
avstyrker således motionerna.
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
37
I fråga om försöksverksamheten med inlösen av egnahem föreslås i propositionen
i anslutning till ett förslag av arbetsmarknadsstyrelsen att inlösenbeloppet
skall kunna sättas högre än taxeringsvärdet om detta inte
täcker kvarstående inteckningslån i fastigheten. Med tillstyrkan av propositionens
förslag i denna del avstyrker utskottet det i motionerna I: 663 och
II: 814 ställda yrkandet rörande ersättningen för egnahem.
I motionerna I: 675 och II: 832 har med hänvisning till ett i motionerna
I: 278 och II: 353 framställt yrkande om viss ökad medelsanvisning till Lokaliseringsbidrag
hemställts att nu förevarande anslag måtte minskas i
motsvarande mån till 360 milj. kr. Med avstyrkande av motionerna 1:675
och II: 832 tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag.
Medelsberäkningen under anslagen Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder
för handikappade m. fl., Förläggningsbyggnader in. m. samt Kostnader
för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet föranleder ingen erinran
från utskottets sida.
Under anslaget Omskolning m. m. tillstyrker utskottet — med erinran
om sitt ställningstagande i det föregående och med avstyrkande av motionerna
I: 676 och II: 830 samt I: 685 och II: 834 — medelsberäkningen i propositionen.
Under anslaget Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade
tillstyrker utskottet — med erinran om sitt ställningstagande i det föregående
och med avstyrkande av motionerna I: 674 och II: 838 samt II: 839
-— medelsberäkningen i propositionen.
Med erinran om sitt ställningstagande i det föregående i fråga om bidrag
till arbetsprövningsverksamheten samt i anledning av motionerna I: 673
och II: 826, I: 674 och II: 838 och I: 678 och II: 836 samt II: 839 föreslår
utskottet — med ändring av Kungl. Maj :ts förslag — att till Bidrag till
driften av verkstäder för handikappade anvisas 18 500 060 kr.
Under anslaget Lokaliseringsbidrag har Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen
hemställt att för budgetåret 1966/67 måtte anvisas 60 milj. kr.
I propositionen berörs frågan om stödområdets omfattning samt möjligheterna
att under de första åren av försöksperioden meddela bindande beslut
om att lokaliseringsstöd kommer att utgå i vidare omfattning än vad ansla
gen under samma år skulle medge. Den sistnämnda frågan har behandlats
i utskottets utlåtande över tilläggsstat II till riksstaten för innevarande år.
Med avstyrkande av ett i motionerna 1:277 och 11:354 framställt förslag
att på tilläggsstat måtte anvisas 40 milj. kr. till lokaliseringsbidrag har utskottet
tillstyrkt propositionens förslag. Utlåtandet har lämnats utan erinran
av riksdagen.
I motionerna 1:278 och 11:353 yrkas — med samma motivering som i
nyss nämnda motioner — att till lokaliseringsbidrag måtte anvisas 100
milj. kr. samt att anslagsökningen finansieras genom medel från anslaget
till allmänna beredskapsarbeten. Då utskottets bedömande i anledning av
motionerna 1:277 och 11:354 även måste gälla innevarande budgetår kan
38
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
utskottet ej heller tillstyrka motionerna I: 278 och II: 3o3 i nu berörda delar.
Utskottet kan inte heller tillstyrka motionärernas förslag att anslaget
göres till förslagsanslag.
I motionerna I: 628 och II: 783 begärs utredning om möjligheter och metoder
att få en regelmässig redovisning av utvecklingen av lokaliseringsstödet
samt den nyanställda arbetskraftens fördelning. Som stöd för yrkandet
anför motionärerna att det finns skäl ifrågasätta om lokaliseringsstöd över
huvud skall utgå till företag som ensidigt ämnar utgå från tillgången på
manlig arbetskraft på en ort. Även om det ännu torde vara för tidigt med
ett definitivt ställningstagande på denna punkt bör riksdagens möjligheter
att följa utvecklingen underlättas.
Arbetsmarknadsstyrelsen anför i yttrande över motionerna att en redovisning
av lokaliseringsstöd avseende bl. a. den anställda arbetskraftens
könsvisa rekrytering från arbetsmarknadssynpunkt skulle vara värdefull
men att de uppgifter som kan lämnas vid ansökan om lokaliseringsstöd
måste bli preliminära. Styrelsen ifrågasätter därför om en sådan redovisning
skulle ha någon större betydelse för den framtida bedömningen av
enskilda ansökningar om lokaliseringsstöd. Styrelsen framhåller att länsarbetsnämnderna
redan nu följer utvecklingen på de orter till vilka företag
lokaliseras varvid även de kvinnliga arbetstagarnas intressen uppmärksammas.
I detta sammanhang anför styrelsen att den observerat att det är nödvändigt
att uppmärksamma de företag som söker lokaliseringsstöd på att
byggnaderna uppförs så att inga praktiska hinder föreligger för att anställa
såväl manlig som kvinnlig arbetskraft.
Vad arbetsmarknadsstyrelsen anfört om handläggningen av dessa frågor
synes utskottet innebära att de av motionärerna berörda synpunkterna beaktas
i önskvärd utsträckning. Utskottet finner att motionerna inte bör föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Då utskottet ej heller i övrigt har någon erinran i anledning av Ivungl.
Maj :ts förslag under nu förevarande anslag tillstyrker utskottet propositionen.
Medelsberäkningen under anslaget Lokaliseringslån föranleder ingen erinran
från utskottets sida.
Hemställan. Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
1. beträffande avvägningen mellan lokaliseringspolitiken
och den geografiska rörlighetspolitiken med bifall till
Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å motionerna I: 675
och II: 832, såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;
2.
beträffande frågan om samordning mellan de arbets -
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
39
marknadspolitiska åtgärderna och andra åtgärder som påverkar
förhållandena på arbetsmarknaden med avslag å motionerna
1:678 och 11:836, såvitt nu är i fråga, godkänna
vad utskottet anfört;
3. avslå i motionerna 1:663 och II: 814 framställt yrkande
om inrättande av ett arbetsdepartement;
4. beträffande frågan om fördelningen av kostnaderna
för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten mellan staten
och kommunerna med avslag å motionerna I: 675 och
II: 832, såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;
5. beträffande undersökningar rörande effekten av omskolningsverksamheten
och de rörlighetsfrämjande åtgärderna
i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt motionerna
1:310 och 11:379, 1:676 och 11:830 samt 1:678 och
II: 836, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse till
Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;
6. beträffande analys av arbetslöshetsklientelets sammansättning
med avslag å motionerna I: 678 och II: 836, såvitt
nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;
7. beträffande undersökningar av den dolda arbetslösheten
bland kvinnorna med avslag å motionerna 1:628 och
II: 783 samt I: 675 och II: 832, samtliga motioner såvitt nu
är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;
8. besluta att motionen 11:53 beträffande åtgärder för
att främja anslutningen till Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolag
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;
9. beträffande ombudssystemet inom arbetsförmedlingen
med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å motionerna
1:676 och 11:830, såvitt nu är i fråga, godkänna
vad utskottet anfört;
10. beträffande utgivande av resekostnadsersättning och
traktamenten till besökande vid arbetsförmedlingen med bifall
till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å motionerna
I: 679 och II: 840 godkänna vad utskottet anfört;
11. beträffande utbildning och fortbildning av företagare
i anledning av motionerna I: 675 och II: 832, såvitt nu är i
fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört;
12. beträffande tillämpningen av de nya grunderna för
omskolningsbidrag med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 678 och II: 836, såvitt nu är i
fråga, godkänna vad utskottet anfört;
13. beträffande bidrag till utbildningsverksamhet i sam -
40
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
band med lokalisering med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 675 och II: 832, såvitt nu
är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;
14. beträffande utbildningsbidragens storlek med bifall
till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å motionen
II: 833 godkänna vad utskottet anfört;
15. beträffande inverkan av makes inkomst på grundbidraget
i utbildningsbidraget med bifall till Kungl. Maj :ts
förslag samt med avslag å motionerna 1:672 och 11:825
godkänna vad utskottet anfört;
16. beträffande översyn av inkomstprövningsreglerna beträffande
grundbidrag med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 678 och II: 836, såvitt nu
är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;
17. beträffande bidrag för flyttning till företag inom lokaliseringsområde
med avslag å motionerna 1:675 och
II: 832, såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;
18. beträffande flyttningsbidrag till personer som tillträder
sin första anställning med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen 1:677 godkänna vad utskottet
anfört;
19. besluta att motionerna I: 641 och II: 602 beträffande
informationen om yrken och utbildningsvägar icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
20. beträffande utredning om åtgärder för att främja
kvinnornas möjligheter till förvärvsarbete med avslag å motionerna
I: 635 och II: 771 samt I: 675 och II: 832, de båda
sistnämnda motionerna såvitt nu är i fråga, godkänna vad
utskottet anfört;
21. beträffande åtgärder för att tillgodose behovet av förvärvsarbete
för gifta kvinnor med avslag å motionerna
1:663 och 11:814, såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet
anfört;
22. beträffande utredning om kontakterna mellan arbetsförmedling
och de latent arbetslösa kvinnorna med avslag
å motionerna I: 628 och II: 783, såvitt nu är i fråga, godkänna
vad utskottet anfört;
23. beträffande yrkesutbildning för äldre arbetskraft med
bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å motionerna
I: 678 och II: 836, såvitt nu är i fråga, godkänna vad
utskottet anfört;
24. beträffande bidrag till arbetsprövningsverksamheten
i anledning av Kungl. Maj its förslag samt i anledning av
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
41
motionerna 1:673 och 11:826, 1:674 och 11:838, 1:675
och 11:832, 1:678 och 11:836, 1:681 och 11:829 samt
II: 839, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, godkänna
vad utskottet anfört;
25. beträffande bidrag till arbetsträningsverksamheten
med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å motionerna
1:681 och 11:829, såvitt nu är i fråga, godkänna
vad utskottet anfört;
26. beträffande bidrag till driften av verkstäder för handikappade
med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med
avslag å motionen II: 828 godkänna vad utskottet anfört;
27. beträffande arkivarbete i anledning av motionerna
I: 683 och II: 831 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna
vad utskottet anfört;
28. beträffande kompletterande lån till näringshjälp i anledning
av Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å motionerna
I: 682 och II: 837, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till
Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;
29. beträffande komplettering av näringshjälpens maximibelopp
till invalidbil med lån med avslag å motionerna
I: 682 och II: 837, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl.
Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;
30. beträffande översyn av bestämmelserna för erhållande
av motorfordonsbidrag i anledning av motionen 1: 283 i
skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;
31.
beträffande samordning m. m. av handikapp- och åldringsvård
med avslag å motionerna I: 663 och 11:814, såvitt
nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;
32. beträffande invandringspolitiken med bifall till
Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å motionerna I: 678
och II: 836, såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;
33.
beträffande kurser i svensk samhällskunskap för utländsk
arbetskraft med avslag å motionerna 1:267 och
11:342 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört;
34. besluta att motionerna 1:676 och 11:830, såvitt de
avse investeringsfondernas utnyttjande, icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
35. beträffande industribeställningar med bifall till
Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å motionerna I: 676
42
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
och II: 830, såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;
36.
beträffande arbetsmarknadsstyrelsens byggande verksamhet
med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna 1:676 och 11:830, såvitt nu är i fråga,
godkänna vad utskottet anfört;
37. beträffande riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken
till den del de ej blivit under punkterna 1.—36. särskilt berörda
med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å i förevarande sammanhang behandlade motioner, till den
del de ej blivit under nämnda punkter särskilt berörda, godkänna
vad utskottet anfört;
38. bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen
för arbetsmarknadsstyrelsen enligt vad i statsrådsprotokollet
föreslagits;
39. godkänna följande avlöijingsstat för arbetsmarknads -
styrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1966/67:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............. .............. 3 280 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis............ 41000
3. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis 1 130 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 9 921 000
5. Ersättningar till experter och sakkunniga,
förslagsvis ............................ 450 000
Summa kr. 14 822 000;
40. till Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1966/67 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 14 822 000 kr.;
41. till Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1966/67 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 4 460 000 kr.;
42. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag bemyndiga
Kungl. Maj:t att ändra personalförteckningen för arbetsförmedlingen
enligt vad i statsrådsprotokollet förordats;
43. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 676 och II: 830, såvitt nu är i fråga,
a) godkänna följande avlöningsstat för arbetsförmedlingen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
43
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis............
3. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie personal, förslagsvis .*.......
6. Arvoden till yrkesvalslärare, förslagsvis
7. Ersättningar till experter och sakkunniga,
förslagsvis ............................
18 616 000
707 000
8 405 000
41 014 000
2 400
3 395 600
100 000
Summa kr. 72 240 000;
b) till Arbetsförmedlingen: Avlöningar för budgetåret
1966/67 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 72 240 000 kr.;
c) till Arbetsförmedlingen: Omkostnader för budgetåret
1966/67 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 18 970 000 kr.;
44. beträffande stöd till uppförande av lokaler för industri-,
hantverks- och serviceföretag med bifall till Kungl.
Maj :ts förslag samt med avslag å motionerna 1:77 och
II: 112 samt I: 684 och II: 835 godkänna vad utskottet anfört
;
45. beträffande inlösen av egnahem med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag samt med avslag å motionerna 1:663 och
II: 814, såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;
46. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna 1:675 och 11:832, såvitt nu är i fråga, till
Allmänna beredskapsarbeten m.m. för budgetåret 1966/67
på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 000 kr.; därav förslagsvis 200 000 000
kr. att avräknas mot automobilskattemedlen;
47. till Vissa sysselsättnings främjande åtgärder för handikappade
m. fl. för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten
under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
155 000 000 kr., därav förslagsvis 30 000 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen;
48. till Förläggningsbyggnader m. in. för budgetåret
1966/67 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 26 000 000 kr.;
49. till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förråds -
44
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
verksamhet för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten under
elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.;
50. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 676 och II: 830, såvitt nu är i fråga, samt
motionerna I: 685 och II: 834 till Omskolning m. m. för budgetåret
1966/67 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 180 000 000 kr.;
51. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 674 och II: 838 samt II: 839, samtliga motioner
såvitt nu är i fråga, till Bidrag till anordnande av
verkstäder för handikappade för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten
under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 3 000 000 kr.;
52. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt motionerna
1:673 och 11:826, 1:674 och 11:838, 1:675 och 11:832,
I: 678 och II: 836 samt II: 839, samtliga motioner såvitt nu
är i fråga, till Bidrag till driften av verkstäder för handikappade
för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten under elfte
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 18 500 000 kr.;
53. besluta att motionerna I: 628 och II: 783 beträffande
möjligheterna till regelmässig redovisning av utvecklingen
av lokaliseringsstödet samt den nyanställda arbetskraftens
fördelning icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;
54. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna 1:278 och 11:353, såvitt nu är i fråga, till
Lokaliseringsbidrag för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten
under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
60 000 000 kr.;
55. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna 1:278 och 11:353, såvitt nu är i fråga, bemyndiga
Kungl. Maj :t att under budgetåret 1966/67 bevilja
lokaliseringsbidrag med högre belopp än som anvisats på
anslaget;
56. till Lokaliseringslån för budgetåret 1966/67 på kapitalbudgeten
under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag''
av 100 000 000 kr.;
57. bemyndiga Kungl. Maj :t att under budgetåret 1966/67
bevilja lokaliseringslån med högre belopp än som anvisats
på anslaget;
58. besluta att i förevarande sammanhang behandlade
motioner, till den del de ej blivit under punkterna 1.—57.
särskilt berörda eller behandlas i annat utskottsutlåtande,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
45
59. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag
å motionerna I: 676 och II: 830, såvitt nu är i fråga,
a) besluta, att en statlig institution för utbildning och
forskning i arbetsmarknadsfrågor, benämnd institutet för
arbetsmarknadsfrågor, skall inrättas den 1 juli 1966 med
de uppgifter och den organisation som förordats i statsrådsprotokollet;
b)
bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
förordats fastställa personalförteckning för
institutet för arbetsmarknadsfrågor;
c) godkänna följande avlöningsstat för institutet för arbetsmarknadsfrågor,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1966/67:
Avlöningsstat
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 3 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 151000
Summa kr. 154 000;
d) till Institutet för arbetsmarknadsfrågor: Avlöningar
för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 154 000 kr.;
e) till Institutet för arbetsmarknadsfrågor: Omkostnader
för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 70 000 kr.
Stockholm den 10 maj 1966
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: fröken Andersson, herrar Birger Andersson,
Per Jacobsson, Svensson, Söderberg, Bengtson, Mårtensson, Bengt Gustavsson,
Hjorth, Rönnberg, Wååg, Nils-Eric Gustafsson, Nyman, Wallmark och
Wirtén; samt
från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olofström, Mellqvist,
fru Lewén-Eliasson, fröken Elmén, herr Larsson i Hedenäset, fröken
Olsson, herrar Lindholm, Gustafsson i Skellefteå, Fagerlund, Blomkvist,
Nilsson i Tvärålund, Gustavsson i Ängelholm, Mundebo och fröken Ljungberg.
46
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
Reservationer
1) beträffande målsättningen för arbetsmarknadspolitiken
av fröken Andersson, herrar Per Jacobsson, Bengtson, Nils-Eric Gustafsson,
Nyman, Wallmark, XVirtén, Bohman, fröken Elmén, herrar Larsson
i Hedenäset, Gustafsson i Skellefteå, Nilsson i Tvärålund, Mundebo och
fröken Ljungberg, vilka ansett att det stycke i utskottets yttrande på s. 13,
som börjar med »Utskottet finner» och slutar med »arbetsmarknadspolitiska
åtgärder», bort ha följande lydelse:
»Utskottet kan i stort sett uttala sin anslutning till dessa synpunkter. I en
samhällsutveckling kännetecknad av relativ brist på arbetskraft och kapital
kan en ändamålsenligt utformad arbetsmarknadspolitik, omfattande bl. a.
omskolningsverksamhet och rörelsestimulerande åtgärder, skapa förutsättningar
för ett effektivt utnyttjande av de resurser som står till förfogande.
Såsom departementschefen torde ha åsyftat, måste en aktiv arbetsmarknadspolitik
bygga på oinskränkt frihet för arbetstagarna att välja sysselsättning
och på att varje form av tvångsmässig dirigering av arbetskraften avvisas.
Lika väsentligt är det emellertid att arbetsmarknadspolitiken icke göres till
instrument för en — från tid till annan eventuellt växlande — uppfattning
om vilka strukturella förändringar inom det svenska näringslivet som må
anses önskvärda.»
2) beträffande låglönenäringarnas problem
av fröken Andersson, herrar Per Jacobsson, Bengtson, Nils-Eric Gustafsson,
Nyman, Wallmark, Wirtén, Bohman, fröken Elmén, herrar Larsson i
Hedenäset, Gustafsson i Skellefteå, Nilsson i Tvärålund, Mundebo och fröken
Ljungberg, vilka ansett att det stycke i utskottets yttrande, som på
s. 14 börjar med »Enligt utskottets» och på s. 15 slutar med »berörda företagen»,
bort ersättas med text av följande lydelse:
»Enligt utskottets mening överensstämmer detta uttalande i motionerna
med den allmänna målsättning för arbetsmarknadspolitiken till vilken utskottet
i det föregående givit sin anslutning. Förekomsten av ett rikt differentierat
näringsliv är såväl regionalt som för landet i dess helhet av väsentlig
betydelse, icke minst i konjunktursituationer då vikande efterfrågan eller
skärpta konkurrensbetingelser kan utsätta företag eller branscher för tidvis
kännbara påfrestningar. I ett näringsliv i väsentlig grad kännetecknat av
fria konkurrensförhållanden pågår en ständig anpassning efter förändrade
förhållanden och utvecklingens växlande krav.
Arbetsmarknadspolitiken bör främja en strukturförändring som påskyndar
produktivitetsökningen och därmed skapar underlag för en stigande standard.
Det är också angeläget att samhället tillgodoser den enskildes önskemål om
och behov av goda utbildningsmöjligheter. I stort sett gäller emellertid i dag
om låglönenäringarna att de upprätthåller en produktion som även för fram
-
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966 47
tiden blir nödvändig för landet. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder är i
sådana fall otillräckliga för en lösning av låglöneproblemet. De bör inte inriktas
på vissa företag eller branscher utan syfta till att tillgodose arbetsmarknadens
bristsektorer. Det är sannolikt att en säkrare bedömning av
dessa frågor kan ske när den nu pågående utredningen om låginkomstgruppernas
problem slutfört sitt arbete.»
3) beträffande avvägningen mellan lokaliseringspolitiken och den geografiska
rörlighetspolitiken
av herrar Bengtson, Nils-Eric Gustafsson, Larsson i Hedenäset och Nilsson
i Tvärålund, vilka ansett att
dels det stycke i utskottets utlåtande på s. 15, som börjar med »Utskottet
vill» och slutar med »sig härtill», bort ersättas med text av följande lydelse:
»Den geografiska rörlighetspolitiken är av stor betydelse, särskilt om den
i huvudsak avser flyttning inom regionen. Därutöver står det naturligtvis
också klart, såsom framhålles i motionerna, att även flyttning till andra
regioner i vissa fall måste stödjas för tryggande av en för individen tillfredsställande
sysselsättning. I motionerna erinras emellertid om att återflyttningsfrekvensen
varit mycket hög. Drygt tredjedelen av de arbetstagare som
fått arbetsmarknadsverkets flyttningsbidrag för platsbyte har efter ett år
inte varit kvar på den anvisade arbetsplatsen. Detta resultat säger dels att
verksamheten inte kan bedömas som särskilt effektiv ur arbetsmarknadspolitisk
synpunkt, dels att den knappast på tillfredsställande sätt motsvarar
den i propositionen angivna målsättningen om en fritt vald sysselsättning.
I motionerna redovisas också, att koncentrationen av företagsamheten till
stortätorter kan medföra vissa betydande merkostnader för produktionen.
Utskottet delar motionärernas uppfattning, att den aktiva lokaliseringspolitiken
måste skjutas mera i förgrunden. Härför talar inte endast de skäl
som ovan berörts. Särskilt för gifta kvinnor och äldre arbetskraft torde
lokaliseringspolitiska insatser, som medför lämpliga sysselsättningsmöjligheter
inom hemregionen, vara av väsentlig betydelse. En aktiv lokaliseringspolitik
är här en nödvändig förutsättning för ett rationellt tillvaratagande
av arbetskraftsresurserna. Vidare bör genom en aktiv lokaliseringspolitik
trycket på bostadsmarknaden i storstadsområdena kunna lättas väsentligt.
Utskottet delar därför motionärernas uppfattning, att avvägningen
mellan lokaliseringspolitiken och den geografiska rörlighetspolitiken bör
vara sådan, att i de sysselsättningssvaga områdena en aktiv lokaliseringspolitik
i första hand utnyttjas och rörlighetsstimulerande åtgärder för flyttning
av arbetskraft till orter utanför hemregionen tillgripes först om och i
den mån lokaliseringspolitiska åtgärder inte bedömes möjliga inom regionen.
»
dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
48
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
»1. beträffande avvägningen mellan lokaliseringspolitiken
och den geografiska rörlighetspolitiken i anledning av Kungl.
Maj :ts förslag samt med bifall till motionerna 1:675 och
II: 832, såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört ;»
4) beträffande fördelningen av kostnaderna för den arbetsmarknadspolitiska
verksamheten
av herrar Per Jacobsson, Bengtson, Nils-Eric Gustafsson, Nyman, Wirtén,
fröken Elmén, herrar Larsson i Hedenäset, Gustafsson i Skellefteå,
Nilsson i Tvärålund och Mundebo, vilka ansett att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 17, som börjar med »Utskottet
anser» och slutar med »tillstyrka motionerna», bort ha följande lydelse:
»Förslagen i propositionen innebär i stort sett en för kommunerna ogynnsammare
kostnadsfördelning än vad arbetsmarknadsutredningen förordade.
En förnyad prövning av fördelningen av kostnaderna mellan staten och
kommunerna beträffande de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna är enligt
utskottets mening angelägen. I annat sammanhang har föreslagits utredning
av hela frågan om kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna.
Vid en sådan utredning kan naturligtvis även den här berörda frågan
prövas. Med hänsyn till att kommunerna i de sysselsättningssvaga områdena
får väsentligt högre kostnader för arbetsmarknadspolitiken än andra
kommuner och inte torde kunna kompenseras på tillfredsställande sätt genom
det allmänna skatteutjämningsbidraget, synes en särskild utredning
av frågan om kostnadsfördelningen beträffande arbetsmarknadspolitiken
vara att förorda. Utskottet tillstyrker sålunda ifrågavarande motionsyrkande.
»
dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
»4. beträffande frågan om fördelningen av kostnaderna
för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten mellan staten
och kommunerna med bifall till motionerna 1:675 och
II: 832, såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;»
5) beträffande ombudssystemet inom arbetsförmedlingen
av fröken Andersson, herrar Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg,
vilka ansett att
dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 19, som börjar med »Utredningen
hade» och slutar med »av ombudssystemet», bort ha följande lydelse:
»Utredningen hade förordat att förmedlingsverksamheten genom orts- och
lokalombud i all möjlig utsträckning ersätts med s. k. ambulerande förmedling.
Även om sådan förmedlingsverksamhet givit goda erfarenheter
och bör utvidgas allteftersom det är lämpligt är departementschefen dock
icke beredd att föreslå någon omedelbar avveckling av ombudssystemet. En
-
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966 49
ligt utskottets uppfattning kan systemet med ombud icke helt fylla den
funktion av differentiering och god service som bör ställas på förmedlingen.
Centrala kontor med kvalificerad personal och reseförmedling torde erbjuda
en effektivare och mera ekonomisk lösning. Utskottet föreslår därför att
ombudssystemet successivt avvecklas.»
dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
»9. beträffande ombudssystemet inom arbetsförmedlingen
med avslag å Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall till motionerna
1:676 och 11:830, såvitt nu är i fråga, godkänna
vad utskottet anfört.»
6) beträffande tolkningen av begreppet risk för arbetslöshet
av fröken Andersson, herrar Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg,
vilka ansett att det stycke i utskottets utlåtande, som på s. 22 börjar med
»Enligt utskottets» och på s. 23 slutar med »till förslaget», bort ha följande
lydelse:
»Enligt utskottets mening har omskolningen stor betydelse som hjälpmedel
i kampen mot sådan arbetslöshet eller undersysselsättning, som betingas
av de pågående strukturförändringarna inom samhället. Som ett uttryck
för denna uppfattning kan accepteras en mer vidsträckt tolkning av
begreppet risk för arbetslöshet. Det är emellertid betydelsefullt — mot bakgrunden
bl. a. av de synpunkter utskottet tidigare redovisat om värdet av ett
rikt differentierat näringsliv — att ifrågavarande utvidgade begrepp ges
en restriktiv tolkning, så att icke produktionsbetingelserna för företag, som
redan nu kämpar med svårigheter, ytterligare förvärras.»
7) beträffande tillämpning av begreppet risk för arbetslöshet på låglöneföretag
a)
av herrar Per Jacobsson, Bengtson, Nils-Eric Gustafsson, Nyman, Wirtén,
fröken Elmén, herrar Larsson i Hedenäset, Gustafsson i Skellefteå,
Nilsson i Tvärålund och Mundebo, vilka ansett att det stycke i utskottets
utlåtande på s. 23, som börjar med »Beträffande de» och slutar med »utskottet
tillstyrkt», bort ha följande lydelse:
»Utskottet har i det föregående anslutit sig till de allmänna synpunkter
på arbetsmarknadspolitikens utformning som ligger till grund för motionerna
I: 675 och II: 832 och därvid bl. a. understrukit betydelsen av aktiva
näringspolitiska insatser för främjande av rationaliseringen och därmed
för lösningen av låginkomstproblemet.»
b) av fröken Andersson, herrar Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg,
vilka ansett att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 23, som börjar med
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 sand. Nr 107
50 Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
»Beträffande de» och slutar med »inom låglönebranscher», bort ha följande
lydelse:
»Beträffande de allmänna synpunkter på arbetsmarknadspolitikens utformning,
som ligger till grund för motionerna I: 675 och II: 836 har utskottet
redan i det föregående uttalat sig. Utskottet kan också uttala sin anslutning
till kraven i samtliga nu behandlade motioner om att bestämmelserna
skall tillämpas med försiktighet. Den vidgade tillämpningen av begreppet
risk för arbetslöshet förutsätter att sysselsättningsläget inom företaget eller
branschen bedöms vara sådant, att en övergång till annat yrke framstår
som oundviklig. Att tillämpningen icke i och för sig skall anknytas till löneläget
inom företaget eller branschen bör vara självklart, även om dylika
frågor under pågående strukturomvandling inom näringslivet kan få särskild
aktualitet i låglönebranscherna.»
8) beträffande antalet elever i bristyrkesutbildning
av fröken Andersson, herrar Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg,
vilka ansett att det stycke i utskottets yttrande på s. 25, som börjar med
»Det är» och slutar med »3 000 personer», bort utgå.
9) beträffande bidrag till utbildningsverksamhet i samband med lokalisering
av
herrar Bengtson, Nils-Eric Gustafsson, Larsson i Hedenäset och Nilsson
i Tvärålund, vilka ansett att
dels det avsnitt i utskottets yttrande, på s. 26 som börjar med »Med anledning»
och slutar med »utskottet propositionens förslag», bort ha följande
lydelse:
»Med anledning av vad som yrkas i motionerna vill utskottet framhålla,
att de i propositionen angivna villkoren för bidrag till utbildningsverksamhet
i samband med lokalisering inte utesluter, att sådant bidrag kan
ges även vid lokaliseringspolitiska insatser utanför norra stödområdet.
Enligt kungörelsen om statligt lokaliseringsstöd skall sådant stöd kunna
utgå även utanför norra stödområdet i särskilda fall, såsom när avsevärda
sysselsättningssvårigheter förutses eller uppkommit till följd av industrinedläggning
i samband med omfattande branschrationalisering eller av liknande
orsak eller när speciella skäl talar för att industriort med ensidigt
näringsliv bör tillföras ytterligare industriföretag. I sådana fall har emellertid
lokaliseringspolitiskt stöd inte utgått i nämnvärd utsträckning hittills
under den tid, då de nya bestämmelserna för lokaliseringspolitiken
gällt. Det skulle enligt utskottets mening vara att beklaga, om stora områden
med undersysselsättning, vilka tidigare haft tillgång till utbildningsbidrag,
nu skulle berövas detta väsentliga lokaliseringspolitiska stöd. Utskottet
finner därför anledning understryka angelägenheten av att utbildningsbidrag
till företag i samband med lokalisering användes även för utanför
norra stödområdet belägna orter med otillräcklig tillgång på arbetstillfällen
i enlighet med det syfte, som angivits i motionerna.
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
51
Vad därefter gäller det i motionerna framställda förslaget att bidrag skulle
få utgå så länge arbetsmarknadsläget är sådant att dylika åtgärder är motiverade
på lokaliseringsorten, vill utskottet erinra om att samma förslag
framfördes av kommittén för näringslivets lokalisering. Utskottet tillstyrker
motionsyrkandet.»
dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
»13. beträffande bidrag till utbildningsverksamhet i samband
riied lokalisering i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:675 och 11:832, såvitt nu
är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;»
10) beträffande översyn av inkomstprövningsreglerna beträffande grundbidrag
a)
av herrar Per Jacobsson, Bengtson, Nils-Eric Gustafsson, Nyman, Wirtén,
fröken Elmén, herrar Larsson i Hedenäset, Gustafsson i Skellefteå,
Nilsson i Tvärålund och Mundebo, vilka ansett att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 27, som börjar med »Utskottet
finner» och slutar med »utskottet motionerna», bort ersättas med text av
följande lydelse:
»Utskottet delar departementschefens uppfattning att någon särbehandling
efter arbetstagarnas kön inte bör komma ifråga när det gäller de
arbetsmarknadspolitiska medlen. Denna likställighet kan emellertid uppnås
även om man i motsats mot vad nu är fallet tillämpar principen att grundbidrag
vid utbildning skall reduceras endast med anledning av den egna inkomsten.
Härigenom uppnås enligt utskottets mening en ökad stimulans,
särskilt för kvinnorna som mest drabbas av nuvarande reduceringsregler,
vilket är önskvärt med hänsyn till bristen på arbetskraft. För grupper med
låga egna inkomster, exempelvis kvinnor som uppbär änkepension eller
frånskilda kvinnor med underhållsbidrag, bör möjlighet ges att modifiera
bestämmelserna.
Som framgår av propositionen kommer dessa bidrag att prövas i samband
med det samlade ställningstagandet till vuxenutbildningsfrågorna. De i
motionerna 1:678 och 11:836, 1:675 och 11:832 samt 1:672 och 11:825
framförda synpunkterna, till vilka utskottet ansluter sig, bör därvid beaktas.
»
dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
»16. att beträffande översyn av inkomstprövningsreglerna
beträffande grundbidrag i anledning av motionerna 1:678
och II: 836, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t
giva till känna vad utskottet anfört;»
b) av fröken Olsson.
4* — Bibang till riksdagens protokoll 1966. 6 sand. Nr 107
52
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
11) beträffande flyttningsbidrag till personer i arbete
av herrar Bengtson, Nils-Eric Gustafsson, Larsson i Hedenäset och Nilsson
i Tvärålund, vilka ansett att det stycke i utskottets yttrande på s. 28,
som börjar med »Med erinran» och slutar med »i propositionen», bort ha
följande lydelse:
»Utskottet har i det föregående anslutit sig till den avvägning mellan
lokaliseringspolitiken och den geografiska rörlighetspolitiken, som motionärerna
förordat, innebärande att ökad vikt skall fästas vid de lokaliseringspolitiska
insatserna. Med den ändring och anpassning, som detta innebär
för den geografiska rörlighetspolitikens vidkommande, tillstyrker utskottet
propositionens förslag i denna del liksom de allmänna riktlinjer för verksamheten,
som anges i propositionen.»
12) beträffande bidrag för flyttning till företag inom lokaliseringsområde
av herrar Per Jacobsson, Bengtson, Nils-Eric Gustafsson, Ngman, Wir
tcn,
fröken Elmén, herrar Larsson i Hedenäset, Gustafsson i Skellefteå,
Nilsson i Tvärålund och Mundebo, vilka ansett att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 28, som börjar med »Enligt de»
och slutar med »utskottet motionerna», bort ha följande lydelse:
»Utskottet anser, att flyttningsbidrag till kvalificerad arbetskraft för flyttning
till företag inom lokaliseringsområde bör kunna lämnas även i de fall,
då initiativet till flyttningen tagits av arbetsförmedlingen. Detta måste anses
vara i överensstämmelse med den roll, som arbetsförmedlingen bör ha
inom arbetsmarknadspolitiken. Utskottet tillstyrker sålunda motionerna i
här nämnda del.»
dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
»17. beträffande bidrag för flyttning till företag inom
lokaliseringsområde, i anledning av motionerna 1:675 och
II: 832, såvitt nu är i fråga, medgiva att bidrag må kunna
lämnas även i de fall då initiativet till flyttningen tagits av
arbetsförmedlingen;»
13) beträffande aktiveringsarbetet för inte yrkesverksamma kvinnor
av fröken Andersson, herrar Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg,
vilka ansett att det stycke i utskottets yttrande på s. 30, som börjar med
»På innehavarna» och slutar med »äldre arbetskraft», bort utgå.
14) beträffande åtgärder för att främja kvinnornas möjligheter till förvärvsarbete
av
fröken Andersson, herrar Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg,
vilka ansett att det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 30 börjar med
Statsutskottets utlåtande nr JO7 år 1966
53
»Med anledning» och på s. 31 slutar med »alltså motionerna», bort ha följande
lydelse:
»Med anledning av de förslag som framställts i motionerna vill utskottet
framhålla att ett vidtagande av de åtgärder som föreslås i propositionen
innebär att verksamheten i syfte att öka kvinnornas möjligheter till förvärvsarbete
intensifieras. Utskottet anser att i avvaktan på erfarenheterna av
denna intensifierade verksamhet anledning inte föreligger att hemställa om
ytterligare utredningar i det av motionärerna avsedda syftet. Utskottet avstyrker
alltså motionerna.»
15) beträffande beskattningsinstrumentets utnyttjande i lokaliseringspolitiskt
syfte
av herrar Bengtson, Nils-Eric Gustafsson, Larsson i Hedenäset och Nilsson
i Tvärålund.
16) beträffande beredskapsarbetenas förläggning
av herrar Bengtson, Nils-Eric Gustafsson, Larsson i Hedenäset och Nilsson
i Tvärålund, vilka ansett att det stycke i utskottets yttrande på s. 35,
som börjar med »I fråga» och slutar med »utskottet motionerna», bort ha
följande lydelse:
»I fråga om beredskapsarbetena uttalas i propositionen att urvalet av
arbetsobjekt i ökad utsträckning bör frigöras från beroendet av de arbetslösas
bostadsort. Avsikten är alltså att de arbetslösa i län och områden med
arbetslöshet i ökad utsträckning skall anvisas beredskapsarbete i andra
län. I motionerna I: 675 och II: 832 uttalas att hänvisning till beredskapsarbete
utanför hemlänet så långt möjligt bör undvikas. Naturligtvis bör
möjligheter till geografisk rörlighet i detta avseende finnas. Men då målsättningen
bör vara att man genom aktiva lokaliseringspolitiska insatser
skall kunna skapa de arbetslösa tryggad sysselsättning i hemregionen, bör
hänvisning till beredskapsarbete utanför hemlänet så långt möjligt undvikas.
Utskottet delar sålunda den i motionerna uttryckta uppfattningen.»
17) beträffande investeringsfondernas utnyttjande
av herr Wallmark.
18) beträffande arbetsmarknadsstyrelsens byggande verksamhet
av fröken Andersson, herrar Per Jacobsson, Bengtson, Nils-Eric Gustafsson,
Nyman, Wallmark, Wirtén, Bohman, fröken Elmcn, herrar Larsson
i Hedenäset, Gustafsson i Skellefteå, Nilsson i Tvärålund, Mundebo och fröken
Ljungberg, vilka ansett att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 35, som börjar med »I propositionen»
och slutar med »successivt avvecklas», bort ha följande lydelse:
»Arbetsmarknadsutredningen har förordat, att arbetsmarknadsstyrelsens
byggande verksamhet skall successivt avvecklas. Departementschefen har
54
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
emellertid inte godtagit detta. Det kan, såsom framhållits i propositionen,
vara naturligt, att arbetsvårdsorganisationen inom arbetsmarknadsverket
handhar särskilda beredskapsarbeten för handikappade. Men därutöver förordar
departementschefen att arbetsmarknadsstyrelsen även i fortsättningen
skall i egen regi driva allmänna beredskapsarbeten, däri ingående även vägarbeten.
I motionerna I: 676 och II: 830 yrkas, att styrelsens byggande verksamhet
skall successivt avvecklas. Samma synpunkter framförs i motionerna
I: 675 och II: 832. Utskottet delar uppfattningen, att arbetsmarknadsstyrelsens
byggande verksamhet i stort sett bör kunna överflyttas till resp.
fackmyndigheter. En sådan omorganisation bör innebära en effektivering.»
dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
»36. beträffande arbetsmarknadsstyrelsens byggande verksamhet
med avslag å Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall
till motionerna I: 676 och II: 830, såvitt nu är i fråga, godkänna
vad utskottet anfört;»
19) beträffande utbyggnaden av och anslag till arbetsförmedlingen
av fröken Andersson, herrar Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg,
vilka ansett att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19, som börjar med »Utskottet
kan» och slutar med »departementschefen föreslår», bort ha följande lydelse
:
»Departementschefen har också erinrat om att arbetsförmedlingen, yrkesvägledningen
och arbetsvärden prövas vid den översyn av arbetsmarknadsverkets
organisation, som statskontoret genomför i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen.
Denna översyn beräknas bli slutförd under budgetåret
1967/68. Det kan enligt utskottets mening icke anses riktigt, att under den
nu pågående översynen av verkets organisation öka antalet nya tjänster i
den omfattning, som föreslagits i propositionen. Utskottet kan alltså uttala
sin anslutning till den i motionerna I: 676 och II: 830 uttalade uppfattningen
att de sammanlagt 65 nya tjänster, vilka avser aktiveringsuppgifter och
allmän förmedling icke för närvarande bör inrättas.»
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 36, som börjar med »I fråga»
och slutar med »i propositionen», bort ha följande lydelse:
»I fråga om anslagen Arbetsförmedlingen: Avlöningar och Arbetsförmedlingen:
Omkostnader tillstyrker utskottet — med erinran om sitt ställningstagande
i de föregående och i anledning av Kungl. Maj :ts förslag — yrkandet
i motionerna I: 676 och II: 830.»
dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
»43. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall
till motionerna I: 676 och II: 830, såvitt nu är i fråga,
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
55
a) godkänna följande avlöningsstat för arbetsförmedlingen
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1966/67:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 18 616 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .......... 707 000
3. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis 8 530 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 39 089 000
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie personal, förslagsvis........ 2 400
6. Arvoden till yrkesvalslärare, förslagsvis . . 3 395 600
7. Ersättningar till experter och sakkunniga,
förslagsvis ............................ 100 000
Summa kr. 70 440 000;
b) till Arbetsförmedlingen: Avlöningar för budgetåret
1966/67 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 70 440 000 kr.;
c) till Arbetsförmedlingen: Omkostnader för budgetåret
1966/67 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 18 670 000 kr.»
20) beträffande anslag till allmänna beredskapsarbeten
av herrar Bengtson, Nils-Eric Gustafsson, Larsson i Hedenäset och Nilsson
i Tvärålund, vilka ansett att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 37, som börjar med »I motionerna»
och slutar med »Kungl. Maj :ts förslag», bort ha följande lydelse:
»I motionerna I: 675 och II: 832 har med hänvisning till ett i motionerna
I: 278 och II: 353 framställt yrkande om ökning av medelsanvisningen till
Lokaliseringsbidrag med 40 milj. kronor hemställts att nu förevarande anslag
måtte minskas i motsvarande mån, dvs. till 360 milj. kr. En ökning av de
lokaliseringspolitiska insatserna medför, såsom motionärerna framhållit,
att behovet av egentliga beredskapsarbeten och av vissa rörelsestimulerande
åtgärder minskas i motsvarande mån. Utskottet tillstyrker, att den föreslagna
ökningen av anslaget till lokaliseringsbidrag finansieras på sätt som
förordats i motionerna. Anslaget till allmänna beredskapsarbeten bör sålunda
upptas till 360 .milj. kr.»
dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
»46. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall
till motionerna 1:675 och 11:832, såvitt nu är i fråga, till
Allmänna beredskapsarbeten m.m. för budgetåret 1966/67
56
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 360 000 000 kr.; därav förslagsvis 180 000 000
kr. att avräknas mot automobilskattemedlen;»
21) beträffande företagsutbildningen och bristyrkesutbildningens omfattning
samt anslag till omskolning
av fröken Andersson, herrar Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg.
vilka ansett att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 22, som börjar med »Utskottet
vill» och slutar med »alltså desamma», bort ha följande lydelse:
»Utskottet som delar motionärernas synpunkter anser att den i motionerna
berörda frågan bör prövas i förevarande sammanhang och tillstyrker
alltså desamma.»
dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 24, som börjar med »Enligt
utskottets» och slutar med »anslås 500 000 kr.», bort ha följande lydelse:
»Enligt utskottets uppfattning kan den s. k. bristyrkesutbildningen bli av
icke oväsentligt värde genom att möjliggöra insatser på särskilt betydelsefulla
yrkesområden, där bristen på arbetskraft skapar typiska flaskhalsproblem.
Frågan om bristyrkesutbildningen aktualiserar emellertid ett i
motionerna 1:676 och 11:830 särskilt berört problem, nämligen anpassningen
av vårt lands utbildningsverksamhet till de arbetsmarknadspolitiska
förhållandena. Såsom i berörda motioner anförts, är det angeläget, att på
utbildningsområdet klarare kompetenslinjer uppdras mellan arbetsmarknadsstyrelsens
arbetsmarknadsmässigt betingade funktioner och skolöverstyrelsens
och universitetskanslersänibetets arbetsuppgifter. Med den allmänna
översikt över arbetsmarknadsproblemen som det tillkommer arbetsmarknadsstyrelsen
att utöva får det anses vara naturligt, att den inriktar
sina åtgärder på att underlätta de för ett effektivt utnyttjande av landets resurser
besvärande bristyrkesproblem varom här är fråga. Det är icke givet, att
den ifrågavarande utbildningsverksamheten bör stå under arbetsmarknadsstyrelsens
ledning. Mot bakgrunden av att studiestödets utformning redan
nästa år kommer att bli föremål för riksdagens behandling, varvid även ovan
antydda gränsdragningsproblem måste bli föremål för prövning, är det såsom
anföres i motionerna I: 676 och II: 830 inte lämpligt att i nuläget utvidga
omskolningsverksamheten på sätt som propositionen anger. Detta skulle
försvåra en förutsättningslös prövning av hithörande frågor.
Av vad utskottet nu anfört torde framgå att utskottet i stort sett kan godta
de i motionerna 1:676 och 11:830 anförda synpunkterna rörande den föreslagna
utvidgade bristyrkesutbildningen. Utskottet tillstyrker det i nämnda
motioner framställda yrkandet, att ett belopp om 500 000 kr. bör vara till
fyllest för sådan utbildning för nästa budgetår.»
dels det stycke i utskottets utlåtande på s. 37, som börjar med »Under
anslaget Omskolning» och slutar med »i propositionen», bort ha följande
lydelse:
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
57
»Under anslaget Omskolning in. in. tillstyrker utskottet — med erinran
om sitt ställningstagande i det föregående och i anledning av Kungl. Maj :ts
förslag — yrkandet i motionerna I: 676 och II: 830 samt I: 685 och II: 834.»
dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
»50. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall
till motionerna 1:676 och 11:830, såvitt nu är i fråga, samt
motionerna 1:685 och 11:834 till Omskolning m.m. för
budgetåret 1966/67 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 155 500 000 kr.;»
22) beträffande anslag till lokaliseringsbidrag
av herrar Bengtson, Nils-Eric Gustafsson, Larsson i Hedenäset och Nilsson
i Tvärålund, vilka under förutsättning av bifall till reservationen 20)
ansett att
dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 37 börjar med »I motionerna»
och på s. 38 slutar med »till förslagsanslag», bort ha följande lydelse:
»I
motionerna 1:278 och 11:353 yrkas — med samma motivering som
i nyss nämnda motioner — att anslaget till lokaliseringsbidrag måtte höjas
med 40 milj. kr. till 100 milj. kr. samt att anslagshöjningen skall finansieras
genom medel från anslaget till allmänna beredskapsarbeten. Den aktiva
lokaliseringspolitiken har enligt utskottets mening en mycket angelägen uppgift
i vårt samhälle. Genom denna politik bör orter, som har brist på sysselsättningsmöjligheter,
kunna få ett förstärkt näringsliv, och därmed bör man
också kunna minska trycket på landets stora bebyggelsekoncentrationer, inte
minst vad beträffar bostadsbristen. Det har visat sig, att det hittills beslutade
lokaliseringsstödet varit otillräckligt. Utskottet anser det nödvändigt, att
lokaliseringsstödet ges en omfattning som bättre svarar mot behovet. I motionerna
har anförts, att utöver det föreslagna bidragsbeloppet av 100 milj.
kronor ytterligare bidragsstöd kan komma att bedömas nödvändigt under
det kommande budgetåret. Detta bör enligt motionärerna tillgodoses genom
att anslaget ges karaktären av förslagsanslag. Utskottet tillstyrker motionerna
I: 278 och II: 353 i nu berörda delar.»
dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
»54. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall
till motionerna 1:278 och 11:353, såvitt nu är i fråga, till
Lokaliseringsbidrag för budgetåret 1966/67 på driftbudgeten
under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
100 000 000 kr.;»
23) beträffande institutet för arbetsmarknadsfrågor
av fröken Andersson, herrar Wallmark, Bohman och fröken Ljungberg,
vilka ansett alt
58
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
dels det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 35 börjar med »Utskottet
finner» och på s. 36 slutar med »i fråga», bort ha följande lydelse:
»Goda skäl talar för aktivering och samordning av forsknings- och utbildningsverksamheten
när det gäller arbetsmarknadsfrågor. Emellertid är
landets tillgång på kvalificerade personer för forskningsuppgifter otillräcklig
och i särskild grad torde detta vara fallet på detta speciella område.
Sedan flera år har vi gemensam nordisk arbetsmarknad. Flertalet av de
frågor och problem som kan tänkas bli föremål för ett sådant forskningsinstituts
uppgifter är gemensamma för alla de nordiska länderna. Liksom
många andra områden borde detta vara en gemensam nordisk angelägenhet.
Med ett samnordiskt institut för arbetsmarknadsfrågor skulle många
av de frågor som nu sysselsätter kvalificerade personer i alla de nordiska
länderna och som kan tänkas ta allt flera i anspråk kunna bli belysta utan
onödigt dubbelarbete. Mot denna bakgrund avstyrker sålunda utskottet bifall
till Kungl. Maj :ts förslag om inrättande av ett svenskt institut för
arbetsmarknadsfrågor och tillstyrker förslaget i motionerna 1:676 och
11:830 att ett nordiskt institut inrättas. Utskottet förordar att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t föreslår att Kungl. Maj :t vid nästa års session
med Nordiska rådet framlägger förslag om ett nordiskt institut för arbetsmarknadsfrågor.
Vidare finner utskottet att föreståndaren för institutet,
eftersom detta skall ha en nära anknytning till forskningen och utbildningen
på det samhällsvetenskapliga och juridiska området, skall ha samma
kompetens som professor och tillsättas i samma ordning.»
dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
»59. med avslag å Kungl. Maj :ts förslag om inrättande av
ett institut för arbetsmarknadsfrågor samt med bifall till
motionerna 1:676 och 11:830, såvitt nu är i fråga, i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställa att Kungl. Maj :t till nästa
års session med Nordiska rådet måtte framlägga förslag om
ett nordiskt institut för arbetsmarknadsfrågor.»
Särskilt yttrande
beträffande kvinnornas möjligheter till förvärvsarbete
av herrar Per Jacobsson, Nyman, Wirtén, fröken Elmén, herrar Gustafsson
i Skellefteå och Mundebo, vilka anfört följande:
»Utskottet har behandlat en rad åtgärder med särskild inriktning på den
kvinnliga arbetskraften, bl. a. en förbättrad arbetsförmedling och ett ökat
utbildningsstöd. Vi vill emellertid understryka att en del av de hinder som
föreligger för gifta kvinnor att ta förvärvsarbete, har sin grund i förlegade
sociala konventioner och i föråldrade föreställningar om att endast vissa
Statsutskottets utlåtande nr 107 år 1966
59
slags arbeten passar för kvinnorna. Det är därför viktigt alt arbetsmarknadsmyndigheterna
vid uppläggningen av utbildningen av den kvinnliga
arbetskraften vinnlägger sig om att ge denna arbetskraft ökade valmöjligheter.
Den kvinnliga arbetskraften är vad gifta kvinnor beträffar i hög grad
ortsbunden. I deras fall får inte utbildning kombinerad med rörelsestimulerande
åtgärder någon effekt, utan utbildningen måste kombineras med
lokaliseringspolitiska åtgärder. Endast därigenom kan ett större antal gifta
kvinnor i stödområdena få möjlighet att välja ett arbete utanför hemmet
om de så önskar. Ur samhällets synpunkt är det önskvärt att arbetsmarknads-
och lokaliseringspolitiken bidrar till att denna arbetskraft i större
utsträckning kommer till användning, men det är framför allt viktigt att
den bidrar till att öka den enskildes valfrihet.»