Nr 105—1 06
Statsutskottets utlåtande nr 105 år 1966
1
Nr 105
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående tillskott
till Norrbottens järnverk aktiebolag jämte i ämnet
väckta motioner.
(5:e avd.)
I propositionen nr 48 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4 mars 1966, föreslagit
riksdagen att a) för Tillskott till Norrbottens järnverk aktiebolag på
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1965/66 på driftbudgeten under
tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 100 000 000 kr.; b) medgiva
att den av Norrbottens järnverk aktiebolag disponerade rörliga krediten
i riksgäldskontoret, efter beslut av Kungl. Maj :t, ökas till högst 125 000 000
kr.
Propositionen
I propositionen föreslås, att Norrbottens järnverk aktiebolag erhåller dels
ett aktieägaretillskott av 100 milj. kr. för att förbättra företagets likviditet
och dels ett kapitaltillskott av 50 milj. kr. att användas för investeringar i
järnverket. För ändamålet hemställs att på tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1965/66 anvisas ett reservationsanslag av 100 milj. kr. Vidare
hemställs om riksdagens medgivande att den av bolaget disponerade rörliga
krediten i riksgäldskontoret på f. n. högst 75 milj. kr. ökas med 50 milj. kr.
till högst 125 milj. kr.
Beträffande innehållet i förslaget får utskottet, i den mån inte redogörelse
lämnas i det följande, hänvisa till propositionen.
Motioner
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Nils-Eric Gustafsson (I: 689) och den andra inom andra kammaren
av herr Larsson i Hedenäset (II: 848), i vilka motioner hemställts att riksdagen
måtte med bifall till propositionen nr 48 i övrigt 1) medgiva att den
av Norrbottens järnverk aktiebolag disponerade rörliga krediten i riksgäldskontoret,
efter beslut av Kungl. Maj :t, ökas till högst 175 000 000 kr., samt
1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 6 samt. Nr 105—106
2
Statsutskottets utlåtande nr 105 år 1966
2) i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala att den av bolaget beslutade utredningen
må ske under beaktande av vad i motionerna anförts;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Åkerlund och Strandberg (I: 691) och den andra inom andra kammaren
av herr Magnusson i Borås m. fl. (II: 849), i vilka motioner hemställts
att riksdagen måtte besluta att a) Norrbottens järnverk aktiebolags
nuvarande aktiekapital skall nedsättas med 100 milj. kr., b) för nyteckning
av aktier i bolaget med 100 milj. kr. till 120 % kurs anvisa på tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1965/66 på kapitalbudgeten ett investeringsanslag
av 120 milj. kr., varav 20 milj. kr. tillförs reservfonden, c) lämna bolaget
garanti för lån till högst 40 milj. kr. samt d) i skrivelse till Kungl.
Maj :t ge till känna vad i motionerna i övrigt anförts;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Strandberg (I: 690) och den andra inom andra kammaren av herrar
Petersson och Nilsson i Agnäs (II: 850), i vilka motioner hemställts att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära att frågan om samgående
mellan Norrbottens järnverk aktiebolag och LKAB skall ingå i den
utredning angående järnverksbolagets organisation m. m. som omnämns
i propositionen nr 48;
dels ock en inom andra kammaren av herr Ståhl väckt motion (II: 851),
vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla,
att kontakter snarast måtte upptas med representanter för den enskilda
svenska järnhanteringen i syfte att om möjligt uppnå sådan samordning
av driften att den framtida tillverkningen vid Norrbottens järnverk inordnas
som ett naturligt led i en större produktionskedja, eventuellt i anslutning
till tidigare planerad utbyggnad för vissa mellansvenska järnverk,
samt att villkoren för en sådan samverkan finge närmare prövas därest kontakterna
skulle leda fram till någon form av förhandlingar.
Beträffande motiveringen för de ifrågavarande motionsyrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 848, I: 691, II: 850 och II: 851.
Utskottet
Av statsrådsprotokollet framgår att Norrbottens järnverk aktiebolag
(NJA) f. n. har ett aktiekapital på 300 milj. kr. Vidare har bolaget för att
täcka sitt behov av rörelsekapital medgetts att disponera en rörlig kredit i
riksgäldskontoret på högst 75 milj. kr. Sedan år 1954 har bolaget inte erhållit
något kapitaltillskott av staten. På förslag av Kungl. Maj :t godkände
riksdagen år 1959 riktlinjerna för utbyggnad av järnverket med ett varmvalsverk
och ett kallvalsverk för tillverkning av tunnplåt. Anläggningskostnaderna
beräknades till väsentlig del kunna bestridas av bolaget; huruvida
något kapitaltillskott från statens sida framdeles kunde bli erforderligt
Statsutskottets utlåtande nr 105 år 1966
3
skulle klarläggas senare. Järnverkets produktion har avsevärt ökats, från
250 000 ton valsverksprodukter år 1955 till 456 000 ton år 1965. För innevarande
år beräknas produktionen stiga till 490 000 ton. Leveranserna av
järnverkets produkter har i stort sett följt samma utveckling, varför avsättningarna
av dess produktion volymmässigt sett varit tillfredsställande.
Under åren 1960—1965 har investeringsverksamheten legat på hög nivå. Av
de cirka 216 milj. kr. som dessa år investerats i järnveriket hänför sig
ungefär hälten till tunnplåtsvalsverken. Vid järnverket finns f. n. inemot
3 400 anställda.
Det framgår vidare av handlingarna att det ekonomiska utfallet av järnverksrörelsen
under senare år inte utvecklats lika gynnsamt som produktionen
och leveranserna. Verksamheten lämnade från mitten av 1950-talet,
då valsverksproduktionen började, t. o. m. år 1961 ekonomiskt godtagbara
resultat; bl. a. lämnade rörelseöverskotten utrymme för erforderliga avskrivningar.
Fr. o. in. år 1962 har rörelsen gått med förlust. Företagsekonomiskt
motiverade avskrivningar på anläggningarna har sedan dess inte
kunnat ske i full utsträckning och en tidigare genom avsättningar uppbyggd
lagerreserv har till stor del lösts upp. För år 1965 har knappt 1 milj.
kr. stått till förfogande för avskrivningar, medan avskrivningsbehovet f. n.
beräknas till drygt 30 milj. kr. årligen.
Orsaken till de senare årens ogynnsamma rörelseresultat är främst det
stora prisfallet på valsat stål på världsmarknaden. På två av bolagets huvudprodukter,
stångjärn och balk, uppges sålunda priserna i början av innevarande
år ha legat inte mindre än 22 % under motsvarande priser i början
av år 1960. Prisnedgången är en följd av förhållandet att järnverken i
Sverige, på kontinenten och i Amerikas förenta stater byggt ut sina anläggningar
i sådan omfattning att den samlade produktionskapaciteten ökat i
snabbare takt än konsumtionen av stål. Detta har i sin tur medfört en stark
priskonkurrens med återverkningar i första hand på mindre företag och
företag som i likhet med NJA varit relativt nyetablerade.
Bolaget har nu kommit i ett läge som nödvändiggör kapitaltillskott. I
syfte att trygga företagets likviditet för den närmaste tiden föreslår departementschefen
att staten ger bolaget stöd i form av ett aktieägaretillskott av
100 milj. kr. utan förräntnings- och återbetalningsskyldighet. Ett tillskott
av denna storlek anses räcka till att lösa in kortfristiga räntebärande betalningsförpliktelser
in. in., att ge eu viss säkerhetsmarginal för eventuellt
tillkommande likviditetspåfrestningar samt att slutföra pågående investeringar
och göra smärre investeringar av karaktären ersättningsanskaffningar.
Däremot anses det nämnda tillskottet inte ge utrymme för större
angelägna investeringar. Lönsamheten av dylika investeringar avses skola
närmare utredas inom bolaget. Frågan om ytterligare kapitaltillskott för investeringsändamål
får enligt departementschefen framdeles underställas
riksdagens prövning i den män bolaget i anslutning till utredningen lägger
4
Statsutskottets utlåtande nr 105 år 1966
fram färdiga investeringsprojekt som bedöms uppfylla kraven på god lönsamhet.
Med hänsyn till att bolagets i varulager och kundfordringar bundna
belopp vida överstiger den rörelsekredit intill 75 milj. kr. som bolaget sedan
år 1954 disponerar i riksgäldskontoret, föreslår departementschefen att kreditens
maximibelopp höjs till 125 milj. kr.; härigenom kan vid behov f. n.
bundna medel i motsvarande mån frigöras för redan nu aktuella investeringsändamål.
Med hänsyn till vikten och omfattningen av Kungl. Maj :ts förevarande
förslag från finansiell synpunkt samt till den stora betydelse det äger för
näringslivet i Norrbotten har utskottets vederbörande avdelning besökt
järnverket och haft överläggningar med företagsledningen. Under besöket
bär kunnat konstateras att anläggningarna befinner sig i gott skick och att
verksamheten vid företaget bedrivs affärsmässigt och effektivt, även i fråga
om kontakterna mellan ledningen och de anställda i skilda funktioner. Det
bör i sistnämnda hänseende framhallas att avgången bland de vid järnverket
anställda är mycket låg jämförd med den svenska industrin i övrigt.
Verket har numera bl. a. inriktat sig på tillverkning av vissa halvfabrikat
och specialprodukter med goda avsättningsmöjligheter. Fortlöpande samråd
sker härvid med andra företag inom branschen, vilket förhållande utskottet
med tillfredsställelse noterat. Som ett led i en effektivare marknadsföring
har försäljningskontoret förlagts till Stockholm.
Emellertid må å andra sidan framhållas att NJA i förhållande till konkurrerande
järnverk på kontinenten är en liten enhet, vilken på grund av
sitt geografiska läge nödgas arbeta under speciella svårigheter. Bl. a. krävs
en lagerhållning av bränsle och färdiga produkter utöver det normala för
ett järnverk av denna storleksordning, vilket tidvis såsom under en sträng
vinter med nedlagd sjöfart medför att avsevärda kapitalbelopp bindes. En
starkt bidragande orsak till försämringen av järnverkets ekonomiska resultat
har varit de tekniska problem som förevarit vid inkörningen av det
nya varmvalsverket.
Den överkapacitet som f. n. finns vid de stålproducerande företagen i
Europa inger inte förhoppning om någon avsevärd uppgång av stålpriserna
inom överskådlig tid. NJA måste liksom konkurrerande företag följa priserna
på världsmarknaden, vilka beror på en fast notering. Detta sett tillsammans
med stegringen av lönenivån gör att järnverket, om särskilda åtgärder
inte vidtas, kommer att få stora svårigheter att framdeles upprätthålla
driften. En tanke som härvid i och för sig ligger nära till hands är att
lägga ned järnverket. Departementschefen har i statsrådsprotokollet uttalat
att järnverkets fortbestånd trots de aktuella svårigheterna inte kan sättas
i fråga. Mot bakgrunden av såväl de allmänna närings- och försörj ningspolitiska
skälen för järnverkets tillblivelse som de gynnsamma yttre förhållanden
vilka även i dagens för verket kritiska läge kunnat iakttas inom företaget
delar utskottet departementschefens uppfattning. Såvitt utskottet
Statsutskottets utlåtande nr 105 år 1966
5
kunnat finna är denna f. ö. allmänt sett obestridd. Den aktuella ekonomiska
krisen har enligt utskottets mening sin grund i faktorer på vilka verksledningen
haft små möjligheter att utöva något inflytande. Enligt utskottets
uppfattning är verksledningen energiskt inriktad på att genom rationaliseringar
effektivisera driften för att snarast möjligt åter göra järnverksrörelsen
lönsam. Beträffande varmvalsverket görs stora ansträngningar för att
genom påbyggnad göra det fullt driftsdugligt.
Sammanfattningsvis har utskottet vid sin prövning av Kungl. Maj :ts förslag
kommit till den slutsatsen att detsamma med hänsyn till föreliggande
förhållanden bör vinna riksdagens bifall. Utskottet tillstyrker sålunda propositionsförslaget.
Av utskottets ställningstagande följer, att utskottet inte
anser sig böra biträda de yrkanden som framställts dels i motionerna I: 689
och II: 848, i vad avser en ökning av bolagets rörliga kredit i riksgäldskontoret
till högst 175 milj. kr., och dels i motionerna I: 691 och II: 849, i vad
avser nedsättning av bolagets aktiekapital, nyteckning av aktier samt viss
lånegaranti.
I motionerna I: 690 och II: 850 hemställes att riksdagen måtte hos Kungl.
Maj :t begära att frågan om samgående mellan NJA och LKAB skall ingå i
den i statsrådsprotokollet omnämnda utredningen angående järnverket. Enligt
vad utskottet erfarit har i två likalydande motioner, I: 542 och II: 669,
vilka väckts vid riksdagens början och hänvisats till bankoutskottet, hemställts
att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t begära en skyndsam undersökning
av olika möjligheter för att öka sysselsättningen inom Norrbottens län
utöver ramen för den nuvarande verksamheten. I motiveringen för sistnämnda
motionsyrkande berörs även frågan om intensifiering av samarbetet
mellan NJA och LKAB i syfte att öka verksamheten i Norrbotten. Enligt
utskottets mening bör prövningen av den i motionerna 1: 690 och II: 850
framförda frågan anstå i avvaktan på riksdagens ställningstagande till det
nyss angivna motionsyrkandet, i vilket samarbetet mellan de ifrågavarande
företagen ingår som ett led i överväganden av större räckvidd än varom i
detta sammanhang är fråga. Med hänsyn härtill anser utskottet att motionerna
I: 690 och II: 850 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Vad nu
anförts avser även vissa av de i motionerna 1: 689 och II: 848 anförda synpunkterna.
I motionen II: 851 hemställes om vissa åtgärder för en sådan samordning
av driften att den framtida tillverkningen vid NJA inordnas som ett naturligt
led i en större produktionskedja eventuellt i anslutning till tidigare planerad
utbyggnad av vissa mellansvenska järnverk. Med hänvisning till vad
utskottet i det föregående anfört rörande inriktningen av NJA:s verksamhet
anser utskottet någon särskild framställning till Kungl. Maj :t i enlighet med
berörda motionsyrkande inte påkallad.
Vad slutligen angår vissa särskilda synpunkter som framförts i motionerna
I: 689 och II: 848 samt I: 691 och II: 849 vill utskottet framhålla, att
6
Statsutskottets utlåtande nr 105 år 1966
desamma synts utskottet innefatta problem som det närmast torde ankomma
på företagsledningen att ta ställning till. Med hänsyn härtill anser utskottet
någon särskild åtgärd från riksdagens sida inte påkallad i nu angivna
hänseenden.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
1. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1: 689 och II: 848 ävensom
1:691 och 11:849, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
a) för Tillskott till Norrbottens järnverk aktiebolag på
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1965/66 på
driftbudgeten under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 000 kr.;
b) medge att den av Norrbottens järnverk aktiebolag
disponerade rörliga krediten i riksgäldskontoret, efter beslut
av Kungl. Maj :t, ökas till högst 125 000 000 kronor;
2. att motionerna I: 691 och II: 849, i vad de ej behandlats
under 1., icke må bifallas av riksdagen;
3. att motionerna I: 689 och II: 848, i vad de ej behandlats
under 1., icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;
4. att motionerna 1:690 och 11:850 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
5. att motionen 11:851 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 6 maj 1966
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit:
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Axel Andersson,
Einar Persson, Per Jacobsson, Svensson, Söderberg, Bengtson, Harry Carlsson,
Mårtensson, Bertil Petersson, Herbert Larsson, Åkerlund, Strandberg
och Johan Olsson; samt
från andra kammaren: herrar Karlsson i Olofström, Almgren, Mellqvist,
fru Lewén-Eliasson, herr Larsson i Hedenäset, fröken Olsson, herrar
Lindholm, Lassinantti, Björkman, Nelander, Blomkvist, Källstad, Tobé,
Petersson och Sjönell.
Statsutskottets utlåtande nr 105 år 1966
7
Reservationer
1) av herrar Åkerlund, Strandberg, Björkman och Petersson, vilka ansett
dels att den del av utskottets yttrande, som på s. 2 börjar med »Av statsrådsprotokollet»
och på s. 5 slutar med »viss lånegaranti», bort ha följande
lydelse:
»Av statsrådsprotokollet framgår att Norrbottens järnverk aktiebolag
(NJA) f. n. har ett aktiekapital på 300 milj. kr. Vidare har bolaget för att
täcka sitt behov av rörelsekapital medgetts att disponera en rörlig kredit i
riksgäldskontoret på högst 75 milj. kr. Sedan år 1954 har bolaget inte erhållit
något kapitaltillskott av staten. På förslag av Kungl. Maj :t godkände
riksdagen år 1959 riktlinjerna för utbyggnad av järnverket med ett varmvalsverk
och ett kallvalsverk för tillverkning av tunnplåt. Anläggningskostnaderna
beräknades till väsentlig del kunna bestridas av bolaget; huruvida
något kapitaltillskott från statens sida framdeles kunde bli erforderligt
skulle klarläggas senare. Järnverkets produktion har avsevärt ökats, från
250 000 ton valvsverksprodukter år 1955 till 456 000 ton år 1965. För innevarande
år beräknas produktionen stiga till 490 000 ton. Leveranserna av
järnverkets produkter har i stort sett följt samma utveckling, varför avsättning
nåtts för dess produktion. Under åren 1960—1965 har investeringsverksamheten
legat på hög nivå. Av de cirka 216 milj. kr. som dessa år investerats
i järnverket hänför sig ungefär hälften till tunnplåtsvalsverken.
Vid järnverket finns f. n. inemot 3 400 anställda.
Det framgår vidare av handlingarna att det ekonomiska utfallet av järnverksrörelsen
under senare år inte utvecklats gynnsamt. Verksamheten lämnade
från mitten av 1950-talet, då valsverksproduktionen började, t. o. m.
år 1961 rörelseöverskott, vilka medgav erforderliga avskrivningar samt
vissa nedskrivningar av varulagret. Någon utdelning på det av staten investerade
kapitalet har dock icke kunnat lämnas. Fr. o. in. år 1962 har rörelsen
gått med förlust. Företagsekonomiskt motiverade avskrivningar på anläggningarna
har sedan dess inte kunnat ske i full utsträckning och en tidigare
genom avsättningar uppbyggd lagerreserv har till stor del lösts upp.
För år 1965 har knappt 1 milj. kr. stått till förfogande för avskrivningar,
medan avskrivningsbehovet f. n. beräknas till drygt 30 milj. kr. årligen.
Vid utgången av år 1965 beräknas det avskrivningsbehov, som icke blivit
täckt av bokföringsmässiga avskrivningar motsvara 48 miljoner kronor.
Med hänsyn till den stora betydelse Norrbottens järnverk har för näringslivet
i Norrbotten och de stora finansiella åtaganden för statens del som
aktualiserats i förevarande proposition har utskottets vederbörande avdelning
vid besök på platsens besiktigat järnverket samt inhämtat ytterligare
upplysningar av företagsledningen. Utskottet har därvid kommit till den
slutsatsen att järnverket, som hittills befunnit sig i en uppbyggnadsperiod,
8
Statsutskottets utlåtande nr 105 år 1966
i vissa delar ännu icke nått önskvärd stabilitet. Otvivelaktigt finns ett betydande
utrymme för rationaliseringar. Utskottet har däremot icke vunnit
klarhet om bästa sättet att avhjälpa de brister, som bl. a. vidlåder det
omdiskuterade varmvalsverket. Företagsledningen har därvidlag upplyst
om att projektering av ny valsverksutrustning av annan konstruktion påbörjats.
Lösningen av detta problem är av stor betydelse för frågan om fortsatt
valsning av tunnplåt på basis av material som bolaget självt tillverkat.
För att utröna möjligheten att på andra vägar upprätthålla kallvalsningen
kan prov alternativt igångsättas med inköpta varmvalsade band. I fråga om
balktillverkningen m. m. har en viss ökad manufakturering tillkommit. Försäljningen
är numera inriktad på den skandinaviska marknaden, där ca 75
procent av produktionen avsättes. En utbyggnad av försäljningsorganisationen
har ägt rum. Försäljningskontoret har förlagts till Stockholm. Fortlöpande
samråd om viss marknadsuppdelning äger rum med andra företag
inom branschen, vilket förhållande utskottet med tillfredsställelse noterar.
Utskottet har slutligen fått ett gott intryck av ledningens och personalens
vilja att nå effektivitet i produktion och försäljning.
Det har uppgivits att den viktigaste orsaken till de senaste årens ogynnsamma
rörelseresultat är det stora prisfallet på valsat stål på världsmarknaden.
På två av bolagets huvudprodukter, stångjärn och balk, uppges sålunda
priserna i början av innevarande år ha legat inte mindre än 22 %
under motsvarande priser i början av år 1960. Prisnedgången är en följd
av förhållandet att järnverken i Sverige, på kontinenten och i Amerikas
förenta stater byggt ut sina anläggningar i sådan omfattning att den samlade
produktionskapaciteten ökat i snabbare takt än konsumtionen av stål. Detta
har i sin tur medfört en stark priskonkurrens med återverkningar i första
hand på företag som i likhet med NJA icke varit konsoliderade. Den överkapacitet
som f. n. finns vid de stålproducerande företagen i Europa inger
heller inte förhoppning om någon avsevärd uppgång av stålpriserna inom
överskådlig tid och NJA måste liksom konkurrerande företag följa världsmarknadens
prisnoteringar. Detta sett tillsammans med stegringen av lönenivån
gör att järnverket, om särskilda åtgärder inte vidtas, kommer att få
stora svårigheter att upprätthålla driften.
Utskottet anser att järnverkets fortbestånd trots dessa svårigheter inte
kan ifrågasättas. De allmänna närings- och försörjningspolitiska skälen i
Norrbotten och det förhållandet att järnverket nu har en omfattande produktion
av tekniskt fullvärdiga produkter talar enligt utskottets mening för
fortsatt drift. De aktuella svårigheterna på prissidan har icke enbart träffat
NJA utan har drabbat branschen i dess helhet. Bolaget behöver emellertid
tillföras ytterligare kapital.
Departementschefen föreslår, i syfte att trygga företagets likviditet för
den närmaste tiden, att staten ger bolaget stöd i form av ett aktieägaretillskott
av 100 milj. kr. utan förräntnings- och återbetalningsskyldighet.
Statsutskottets utlåtande nr 105 år 1006
9
Ett tillskott av denna storlek anses räcka till att lösa in kortfristiga räntebärande
betalningsförpliktelser m. m., att ge eu viss säkerhetsmarginal för
eventuellt tillkommande likviditetspåfrestningar samt att slutföra pågående
investeringar och göra smärre investeringar av karaktären ersättningsanskaffningar.
Däremot anses det nämnda tillskottet inte ge utrymme för
större angelägna investeringar. Lönsamheten av dylika investeringar avses
skola närmare utredas inom bolaget. Frågan om ytterligare kapitaltillskott
för investeringsändamål får enligt departementschefen framdeles underställas
riksdagens prövning i den mån holaget i anslutning till utredningen
lägger fram färdiga investeringsprojekt som bedöms uppfylla kraven på god
lönsamhet. Med hänsyn till att bolagets i varulager och kundfordringar
bundna belopp vida överstiger den rörliga kredit intill 75 milj. kr. som bolaget
sedan år 1954 disponerar i riksgäldskontoret föreslår departementschefen
att kreditens maximibelopp höjs till 125 milj. kr.; härigenom kan
vid behov f. n. bundna medel i motsvarande mån frigöras för redan nu aktuella
investeringsändamål.
Departementschefen gör också i propositionen det uttalandet, att det är
av utomordentligt stor betydelse att företaget tekniskt och kommersiellt stabiliseras
så att det på ett affärsmässigt godtagbart sätt kan hävda sig i den
hårdnande konkurrensen på stålmarknaden. Utskottet vill understryka detta
uttalande. Enligt utskottets mening är subventioner principiellt icke gagneliga
för stabilitet och framtidstro i den ekonomiska utvecklingen och kan icke
heller vara det för NJA och dess anställda. Målsättningen för NJA:s del bör
därför nu, när uppbyggnadsperioden i det väsentliga avslutats, vara att göra
driften vinstgivande. Utskottet har också blivit övertygat om att verksledningen
helhjärtat strävar att uppfylla denna målsättning. När statsmakterna
på sin tid hade att taga ställning till frågan om företagsform valdes att
ge järnverket bolagsform för att betona vinstsyftet och självständigheten i
driften. Vid övervägandet om lämpligaste metod för det nu aktuella kapitaltillskottet
bör enligt utskottets mening sedvanliga företagsekonomiska
regler i görligaste mån följas. Utskottet är medvetet om att vid koncernförhållanden
i det enskilda näringslivet aktieägartillskott är en förekommande
form av ekonomiskt stöd för att tillföra företag ytterligare inkomster. Med
hänsyn till önskvärdheten av att NJA icke blir föremål för eu direkt subvention
utan att tillskotten lämnas i affärsmässiga former vill utskottet förorda
en något annan metod för medelstillförseln än departementschefen
föreslagit. Utskottet föreslår i likhet med bolagets styrelse att aktiekapitalet
ökas med 100 miljoner kronor genom att staten tecknar nya aktier i bolaget.
Med hänsyn till att bolaget praktiskt taget saknar reservfond föreslår
utskottet vidare att nyemissionen äger rum till 120 procent och att därigenom
ytterligare inflytande 20 miljoner kr. tillföres reservfonden. Härigenom
ges bolagsledningen en ökad rörelsefrihet i den ekonomiska skötseln av förelaget.
Medel för aktieteckningen torde få anvisas på kapitalbudgeten.
10
Statsutskottets utlåtande nr 105 år 1966
Utskottet har observerat att vid utgången av år 1965 företagsekonomiskt
motiverade avskrivningar till ett belopp av 48 milj. kr. icke kunnat verkställas,
varigenom värdena på bolagets anläggningstillgångar blivit företagsekonomiskt
sett för högt upptagna. Då det årliga avskrivningsbehovet för
dessa beräknas till 30 milj. kr. och det för innevarande och nästa verksamhetsår
förutses att rörelsen icke kan ge nämnvärda överskott för avskrivningar
torde åtgärder böra vidtagas för att förhindra bokföringsmässiga
värden som med betydande belopp överstiger de verkliga värdena på anläggningstillgångarna.
Utskottet förordar för att möjliggöra erforderliga
avskrivningar att aktiekapitalet nedsättes med 100 milj. kr. och att riksdagen
i skrivelse delger Kungl. Maj :t denna sin mening. Genom vad utskottet
sålunda förordat blir det utdelningsberättigade kapitalet oförändrat. För
att möta behovet av rörelsemedel har bolaget upptagit två reverslån, varav
det ena på 10 milj. kr. förfaller i maj 1966 och det andra på 30 milj. kr. i
slutet av år 1967. Enligt vad utskottet erfarit är dessa lån upptagna i Sveriges
Kreditbank. Departementschefen uttalar att aktieägartillskottet avses skola
användas att lösa in kortfristiga räntebärande betalningsförpliktelser, vartill
dessa lån får räknas. Därest säkerheten för dessa lån förstärkes genom att
staten ikläder sig garanti för desamma, torde NJA:s likviditet dock bliva
tryggad. Utskottet finner det naturligt att statens bank lämnar NJA finansiellt
stöd när detta kan ske utan åsidosättande av fullt bankmässiga grunder.
Utskottet förordar följaktligen att riksgäldskontoret bemyndigas ikläda
staten garanti för lån till högst 40 milj. kr.
Sammanfattningsvis har utskottet vid sin prövning av Kungl. Maj :ts förslag
funnit att riksdagen bör möjliggöra NJA:s fortsatta verksamhet, ehuru
i former som ansluter sig till dennas affärsmässiga karaktär i högre grad
än vad Kungl. Maj :t föreslår. Utskottet tillstyrker därför motionerna I: 691
och II: 849 i vad avser nedsättning av bolagets aktiekapital, nyteckning av
aktier samt viss lånegaranti, samt avstyrker Kungl. Maj :ts förslag om aktieägartillskott
och ökning av den rörliga krediten i riksgäldskontoret till 125
milj. kr., ävensom yrkandet i motionerna 1:689 och 11:848 om ökning
av densamma till 175 milj. kr.»
dels ock att utskottets hemställan under 1. och 2. bort ha följande lydelse:
»1.
att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:691
och II: 849 samt med avslag å motionerna I: 689 och II: 848,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
a) avslå Kungl. Maj :ts förslag om anvisande av ett reservationsanslag
av 100 000 000 kr. för tillskott till Norrbottens
järnverk aktiebolag;
b) avslå Kungl. Maj :ts förslag om ökning av den av Norrbottens
järnverk aktiebolag disponerade rörliga krediten
i riksgäldskontoret;
Statsutskottets utlåtande nr 105 år 1966
11
2. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 691 och
II: 849, såvitt nu är i fråga,
a) till Nyteckning av aktier i Norrbottens järnverk aktiebolag
på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1965/
66 på kapitalbudgeten under fonden för statens aktier anvisa
ett investeringsanslag av 120 000 000 kr.;
b) i skrivelse till Ivungl. Maj :t giva till känna vad utskottet
anfört angående nedsättning av Norrbottens järnverk
aktiebolags nuvarande aktiekapital;
c) bemyndiga riksgäldskontoret att ikläda staten garanti
för lån till Norrbottens järnverk aktiebolag intill ett belopp
av högst 40 000 000 kr.;»
2) av herr Larsson i Hedenäset.
Särskilt yttrande
av herrar Strandberg och Petersson, vilka anfört:
»Vi kan med tillfredsställelse instämma i departementschefens mening
att Norrbottens järnverk skall tekniskt och kommersiellt stabiliseras så att
det på ett affärsekonomiskt godtagbart sätt kan hävda sig på stålmarknaden.
Enighet råder om att företaget härför behöver ett avsevärt kapitaltillskott.
Frågan om NJA:s framtida driftsformer och inriktning avses utredas
bl. a. med hjälp av utomstående expertis. Vi anser det härvidlag av stor betydelse
att frågan om samgående mellan NJA och LKAB upptages till förutsättningslös
prövning. Samverkan bör ske i sådana former att lönsamheten
för de båda företagen kan redovisas var för sig.
Från LKAB:s sida föreligger önskemål om vidare förädling av malmen.
Enligt vår mening finns här en direkt anledning till närmande mellan NJA
och LKAB. Forskning, laboratoriekostnader, viss administration m. in. skulle
kunna samordnas och borde ge möjlighet till besparingar. Samordningen
torde också kunna öka båda företagens kunnande på malmförädlingens område.
Utredningen bör också förutsättningslöst pröva möjligheterna att genom
samverkan påverka NJA:s stabilitet och vilken inverkan detta i så
fall kan medföra för såväl NJA:s som LKAB:s driftsresultat.»